Summering av avsnittet

AI summering. Längre ner finns hela avsnittet med komplett transkribering.

I veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack kör Wille och Jacob på egen hand och går igenom vad man bör tänka på när man ska komma igång med träning efter ett uppehåll eller ge sig på en helt ny träningsform. De inleder med att diskutera skillnaden mellan att ta hjälp av en tränare eller klubb och att utforska en ny idrott på egen hand, samt hur mycket fokus en nybörjare egentligen behöver lägga på rörlighetsträning. Slutsatsen är att rörlighet sällan behöver prioriteras om den inte direkt begränsar en specifik övning man vill utföra, och att det viktigaste i starten är att träningen känns rolig och motiverande.

När det gäller styrketräning lyfter Jacob fram att den absolut viktigaste variabeln är att våga ta i tillräckligt mycket med en vikt som utmanar musklerna, snarare än att jaga nya och krångliga övningar. För nybörjare räcker det dessutom med en relativt låg träningsvolym på ett par set per övning och att träna muskelgrupperna ungefär två gånger i veckan för att få nästintill maximal effekt. De betonar också vikten av att öka träningsvolymen gradvis över tid för att undvika överbelastningsskador.

Samtalet går sedan vidare till hur man bäst kommer igång med konditionsträning, och i synnerhet löpning där de monotona rörelserna sliter hårt på kroppen om man inte är van. Istället för att springa så fort och hårt som möjligt från dag ett rekommenderar de att man först bygger upp tolerans och distans i ett lugnt tempo innan man börjar jaga hastighet eller tider. De diskuterar även hur man på sikt har stor nytta av att lära sig grunderna i träningsplanering så att man kan anpassa sitt program efter vardagen, samt vilken utrustning – såsom lyftarskor, handledslindor, dragremmar, löparskor och cykelutrustning – som faktiskt gör nytta.

Under andra halvan av avsnittet skiftar fokus till hur kroppen påverkas av att träna och tävla i värme. Jacob förklarar hur en stigande kroppstemperatur försämrar prestationen genom både kardiovaskulära mekanismer och via centrala nervsystemet, samt går igenom de fyra fysikaliska sätt som kroppen utbyter värme med omgivningen på: konduktion, strålning, avdunstning och konvektion. De reder ut varför hög luftfuktighet, direkt solljus och vindstilla förhållanden gör det extra svårt för kroppen att kyla ner sig.

Slutligen diskuteras praktiska strategier för vätskeintag, klädval och acklimatisering vid träning i varmt väder. För de flesta räcker det gott att dricka efter törst och eventuellt hälla vatten över sig för extra avkylning, medan det tar ungefär en vecka i värmen för kroppen att anpassa svettproduktion och saltbalans. De konstaterar också att träning i värme inte ger någon extra prestationshöjande effekt i svalt väder, men att kylvästar, kalla duschar och rätt funktionskläder kan vara värdefulla verktyg när temperaturen stiger.

På Tyngre Träningssnacks instagram hittar du bilder och klipp från avsnittet.

Visa avsnittets hålltider
• (00:00:00) Introduktion och helgens svensexa
• (00:02:13) Att börja träna eller testa en ny idrott
• (00:07:53) Hur viktigt är rörlighetsträning för nybörjare?
• (00:12:55) De viktigaste variablerna inom styrketräning
• (00:19:13) Öka träningsvolymen gradvis för att undvika skador
• (00:20:35) Att komma igång med löpning och konditionsträning
• (00:25:17) Intervallträning för nybörjare
• (00:27:30) Att förstå och planera sitt eget träningsprogram
• (00:31:35) Utrustning vid styrketräning: stänger, skor, lindor och bälte
• (00:38:33) Val av löparskor och utrustning för cykling
• (00:42:32) Träning i värme och hur kroppen reglerar temperatur
• (00:52:20) Vätskeintag, törst och saltbalans vid värme
• (00:57:18) Val av kläder vid träning i varmt väder
• (00:59:52) Acklimatisering och nedkylningsstrategier i pauser

Det här är en automatisk transkribering av detta avsnitt av podcasten Tyngre Träningssnack. Du kan trycka på varje tidpunkt i texten för att hoppa till precis den delen av avsnittet i youtubespelaren ovan.

Transkriberingen är genererad med hjälp av AI och innehåller därför vanligen några enklare fel.


Introduktion och helgens svensexa

00:00:22 – Wille: Hallå och välkomna till ännu ett avsnitt av tyngre träningssnack. Jag heter Wille och med mig som vanligt har jag Jacob Gudiol.

00:00:29 – Jacob: Goddag Wille! Goddag goddag!

00:00:31 – Wille: Allt väl med dig?

00:00:32 – Jacob: Det är bra. Jag är trött och sliten bara. Jag var i… Min bror ska gifta sig i sommar så vi hade svensexa för honom nu. Hela helgen faktiskt till och med.

00:00:42 – Wille: Det var den här klassiska att ni kidnappade honom och hela biten?

00:00:45 – Jacob: Ja, alltså han bor ju i London, min bror. Han har varit runt och jobbat lite överallt i Europa och i Australien och han har då jobbat med personer som är likadana som honom som också kommer lite överallt ifrån. Så vi hade lite svårt att styra upp det här, jag och bäste man. Som också är härifrån Helsingborg. Så till sist så blev det att vi hämtade honom i London, flög till Palma. Och så var vi där. Så alla kunde liksom flyga till Palma. Det var hyfsat billiga biljetter dit. Vi tänkte att det är tråkigt att hänga runt i London. Det blir lika dyrt för alla. Det enda som blev dyrare var ju att vi fick köpa en biljett med Ryan Air för 300 kronor till London först. För de andra blev det ju lika billigt att flyga till Mallorca som till Så det blev lyckat.

Vi hämtade honom till och med på ett bröllop. Så han var på ett bröllop på torsdagkvällen så kom vi dit och överraskade honom. Så tog vi honom bort därifrån till svensexan istället.

00:01:41 – Wille: Ja, ja, men då kan jag förstå att det är lite sletare.

00:01:43 – Jacob: Ja, så det blev tre kvällar idag där, eller nätter.

00:01:46 – Wille: Själv har jag dragit på mig en förkylning.

00:01:49 – Jacob: Jag försöker påpeka det här i alla medier jag kan nu.

00:01:52 – Wille: Så att jag ska få lite… Så att folk ska tycka synd om mig.

00:01:55 – Jacob: Så gynnar du att twittra det direkt här på Twitter. Så att folk vet om det.

00:02:00 – Wille: Ja, men precis. Det är jävligt viktigt. Så att ifall kvaliteten är något lidande mer än den brukar vara så beror det på det. Ja, vi har ingen gäst med oss idag, utan vi tänkte att vi ska köra lite solokvist, och

Att börja träna eller testa en ny idrott

00:02:13 – Wille: då hade vi några saker som vi har funderat på att prata om. Till att börja med så tänkte vi snacka lite om lite saker som man kan tänka på om man ska komma igång och träna, eller om man planerar att börja med någonting nytt, eller vad det nu kan vara för någonting. Så några punkter som man kan tänka på för att det ska gå så bra som det kan gå.

00:02:33 – Jacob: Så det är passande, ni lyssnar på detta nu sen kan ni lyssna på det igen efter sommaren när ni väl tänker på det. Exakt.

00:02:40 – Wille: När man är mer eller mindre nollställd. Det är ganska sjukt det där med trenderna annars.

00:02:45 – Jacob: Man ser ju det, jag har ju mina två hemsidor. Alltså det är en boost på 20-30% i trafik varje gång efter nyår och efter sommaren. Det är liksom, det felar aldrig. Folk ska komma i form då. Det är liksom inte bara en klyscha, utan det är verkligen så. Men framförallt efter nyår då, ska jag säga. Det är inte så mycket efter sommaren.

00:03:05 – Wille: Nej, det är så jävla sjukt att man tar det efter sommaren egentligen. Man tänker att det borde vara där kanske i mars, typ, som man kommer på att såhär… Helvete, folk börjar ta av sig tröjorna nu. Ja, nej, men jag vet inte hur länge sedan var det du började träna? Eller började med någonting nytt? Tyngdlyftningen är väl hyfsat nytt för dig?

00:03:23 – Jacob: Ja, vad var det? Vi hade ju Anders Lindsjö här med som gäst. Han nämnde en som hette Mark väldigt mycket. Han är kollega till mig, han är sjukgymnast. Vi jobbade tillsammans och jag kände väl helt… Det var mitt lag i division 5 så då tränade vi inte. Eller vi tränade nästan lika mycket men det var inte lika jobbigt när man tränade. Så kände jag att jag vill träna något extra också så jag frågade honom. Vad kan det ha varit? Det var nog 2010 eller 2011 däromkring. Så något sånär nytt får man väl säga att det var. Men då var jag väl ändå hyfsat bekväm med styrketräning får man väl säga. Tyngdlyftning hade jag egentligen nästan ingen erfarenhet av förutom att jag brukade hålla på och göra enarmsryck med hantlar ibland ute i min trädgård.

Jag var ganska bra på det. Jag har gjort enarmsryck på 50 kilo.

00:04:17 – Wille: Ja, det är helt okej. Det var till och med med skivstång. Så då höll jag balansen. Jaha, det är ju jävligt bra. Ja, jag var imponerad av mig själv. Det funkar inte nu längre, kan jag säga. Nej, jag gissar att när man börjar ta det med två händer sen så tappar man det där.

00:04:33 – Jacob: Ja, när man slutade göra det så försvann det ganska fort. Det var lite mer av cirkusartisteri att kunna hålla balansen där uppe med den.

00:04:43 – Wille: Ja, för det jag tänker är väl att våra lyssnare är väl egentligen inte sådana som tänker att de ska börja träna, men kanske snarare att de ska hjälpa någon att börja träna, eller mer någonting sånt där. Ja, eller ge sig på något nytt då, lite som jag där.

00:04:56 – Jacob: Jag har ju ändå kört fotboll i 25-26 år. När jag gav mig på, fick för mig att jag skulle börja med… tyngdlyftningen och då liksom kan man ju inte så mycket där i. Nu fick jag ju hjälp direkt av Markard som har ett antal SM och EM ungdomsmedaljer och sådana här saker. Det gick ju lätt för mig, men det är inte lätt att få den hjälpen alltid.

00:05:16 – Wille: Nej, för det där är väl egentligen standardtipset som man brukar ge till folk att man ska söka sig till någon klubb eller något liknande. Jag tror att det beror lite på vilken typ av person man är. Jag skulle nog ha väldigt svårt för det. Jag gillar inte att… Alltså jag tycker det är kul det här med att man själv får utforska saker och misslyckas. Springa barfota? Ja, men du kommer ihåg den alltså? Jag kommer aldrig släppa den. Ja, men till exempel. Nu är inte det någonting jag håller på med längre. Det kanske inte säger någonting om hur det gick. Men lite så att man får testa någonting och så ser man bara hur det funkar.

00:05:44 – Jacob: Ung och okritisk. Läser en skönlitteratursbok och så här är det.

00:05:52 – Wille: Men det hade ju referenser i den. Ja, det hade det. Men vad ska man säga, det är väl kanske ett av de första tipsen jag skulle ge, att man funderar lite på vem man är då, alltså om det är så att man verkligen vill typ ta hjälp av någon som verkligen kan det, eller om man är mer av en autodidakt som gillar att typ titta på YouTube och se hur man ska göra och sen testa saker själv. Jag tror att det kan funka lite bra, alltså olika på båda sätt, lite beroende på vem man är.

00:06:16 – Jacob: Ja, alltså ta tyngdlyftning, eller jag kanske lite i alla fall, det verkar ju alltså, vi har ju haft några som har kommit in och varit jätteduktiga redan från början via YouTube, men de har ju haft, Två av dem med gymnastbakgrund och den andra konståkning tror jag hon hade sysslat med. Eller gymnastik på tre till och med och sen konståkning och de satte det på något sätt. Men annars, de flesta som kommer in, det de har svårt med det är ju liksom rörlighet och hitta ett sätt som kanske funkar för dem när de inte kan lyfta som de gör på Youtube. Och där tror jag nog det är bättre att liksom få hjälp. Så jag tror liksom om du… Om du inte har några problem att sätta dig liksom i en rygg-knäböj, alltså det kallar jag för overhead squat.

När man har stången på raka armen ovanför huvudet och bara går ner och sätter sig i knäböj. Då kanske man har lättare också att få till en mjukare rörelse i början. Medan jag tror om man är stel och sådana här saker eller man har lite annorlunda proportioner så tror jag nog det är bättre att man har lite assistans från början.

00:07:18 – Wille: Jag skulle också säga att det beror lite på hur mycket man kan analysera själv. Om man har en utbildning som vår, till exempel, så har man väl förhoppningsvis plockat upp någonting när det gäller biomekanik och rörelselära och liknande. Och då kanske man har lite lättare att analysera vad som eventuellt kan göra att man går på röven i ett ryck, till exempel. Medan om man bara har kört huntle curls, då kanske man inte har den insikten i hur kroppen funkar och vad som är fel när man ser ut på ett visst sätt. Men det där tänkte jag på en sak, just med rörligheten.

Hur viktigt är rörlighetsträning för nybörjare?

00:07:53 – Wille: När det gäller tyngdlyftning så om man verkligen vill komma ner i en djup sitt så är det rätt uppenbart att man behöver mycket rörlighet och sådär. Men om man ska ta i allmänhet när det gäller träning så känns det lite som att rörlighetsträning och fokus på rörlighet har fått ett väldigt uppsving de senaste åren. Det har blivit poppis att snacka om mobilitet och liknande. Hur mycket skulle du säga att typ för en novis att du skulle lägga ner på just rörlighetsträning när det gäller att komma igång med styrketräning eller konditionsträning om det är målet liksom?

00:08:19 – Jacob: Ja du, alltså det är ju så svårt att säga hur mycket man ska lägga ner. Säg inte att det beror på vilken person du har framför dig. Alltså jag tycker, jag tycker när man är ute, jag är ute med Emilia ganska mycket i skogen och vi går runt där, det är mycket folk och springer. Och det är många äldre personer som gör, det ser verkligen inte ut som de kan extendera höften överhuvudtaget. Alltså jag tror inte de kan springa knappt snabbare än vad de liksom lunkar i för stunden. Och där känner jag att de hade nog haft nytta av att liksom jobba lite med höftrörligheten eller kanske göra lite sprinter och snabbare löpning också. För det ser inte alltså, det ser väldigt stelt och stramt ut när de springer. Men där har jag ju ingen aning om det spelar någon roll egentligen liksom.

00:09:04 – Wille: Nej, för jag funderar också på det där. Jag tänker att dels det där att man kanske, om man verkligen vill jobba med rörligheten, man får göra en analys om det verkligen är det som är problemet. Eller om det bara är att personen inte har fattat hur det ska gå till, eller vad det nu är för någonting. Men sen att man liksom, jag kan väl tycka att det läggs lite väl mycket fokus på det just för nybörjare. Om man till exempel kollar på hur vissa PTs på det gymmet där jag tränar tar hand om sina uppenbara nybörjarklienter. så är det jävligt mycket pinnar och hit och dit och sånt där. Jag bara tänker att rent motivationsmässigt så skulle inte det kännas mig jättekul om jag går till en PT och säger att jag vill bli stark och så ger de mig en pinne liksom.

Jag har jobbat med den här. Fan, vad ska jag göra med den liksom? Förstår du hur jag menar?

00:09:50 – Jacob: Nu kommer Anders Lindsjö upp igen men han brukar säga att det bästa sättet att få tonåringar att sluta med tyngdlyftning är att ge ryck och knäböj till dem.

00:09:59 – Wille: Exakt, ge dem bänkpress istället, var det det han sa.

00:10:02 – Jacob: Ja, men man får ju se till att det är kul först och främst, tycker jag. Men det är ju också kontext. Jag tror att många av de här som kör på CrossFit, som börjar med nedanför 30, de kan ju se en utmaning och tycka det är kul att försöka komma ner i ett city-ryck. Trots att de bara nöter och tjatar det. För att de vill verkligen ner där. Bara att de kommer nå målet är belöning nog på vägen. Men jag tror många som kanske inte har det här jättemålet att komma dit. Börjar man då försöka pusha dem dit så tror jag det blir jättesvårt med motivationen. Nej, men rörlighet tycker jag också. Det är svårt. Det är ganska understuderat. Om man ska ta vad som är viktigt för hälsan så vet vi att hög syreupptagningsförmåga är bra. Man vill leva länge och man vill ha lägre risk för sjukdomar och sådana saker.

Det har kommit mer och mer som säger också att en hög styrka är bra. Både för att minska risk för att man ska skada sig men även för metabol hälsa. Så vi vet att de två sakerna spelar stor roll.

00:11:03 – Wille: Rörlighet.

00:11:04 – Jacob: Hur många människor böjer mer än 90 grader på knäna?

00:11:09 – Wille: Det gör man ju inte i normala fall.

00:11:11 – Jacob: Visst har man en riktigt låg soffa där hemma. Och visst, det innebär ju inte att det är fel att träna där nere. Men det kanske inte är där man ska lägga fokus på att köra knäböjen så att den blir 120 grader istället för 90, tycker jag.

00:11:24 – Wille: Nej, och vem fan har 90 graders flektionsförmåga i knäna? Då har man ju en redigt illa fungerande knäplastik skulle jag säga.

00:11:31 – Jacob: Ja, jo, jo, i och för sig. Men styrkan är ju ganska specifik för hur man tränar den. Så tränar du bara väldigt ytliga knäböj, då är det ju inte säkert att du har någon nytta av det om du ska ställa dig från en väldigt djup soffa eller sådana saker när man är äldre.

00:11:46 – Wille: Nej, men precis. Och jag tänker också att just rörlighet är någonting som man kan komma undan väldigt lätt. Små minskningar i rörlighet behöver inte ge så mycket, alltså så negativt på den totala prestationen. Oavsett om det är just att resa sig från en soffa eller typ att utföra en sprint eller någonting. Sen är jag helt övertygad om att för att uppnå någon typ av elitnivå eller för att verkligen maximera sin förmåga så är det naturligtvis viktigt. Men där tänker jag lite som du, att det beror lite på vad man vill åstadkomma på något sätt. Det är ingenting som jag hade gett till någon som verkligen säger att jag vill inte jobba med rörlighet. För då tänker jag, nej men den här personen behöver inte det. Den kan bli så bra som den kan bli inom sina begränsningar.

Men för någon som är den här verkligen frälsta crossfittaren som vill bli bäst på allting, då kanske det här är någonting som man skulle kunna lägga till. Ja, precis.

00:12:34 – Jacob: Men vi kan väl säga att det är ingen prio på rörligheten om det verkligen inte stoppar någon övning man vill göra. Utan prioritera och förbättra prestationsmåtten och gör det roligt att de känner att de får ut något. Men vill de bli rörligare så är det ju självklart man jobbar med det med.

00:12:51 – Wille: Men om man går in på styrketräning lite mer specifikt då,

De viktigaste variablerna inom styrketräning

00:12:55 – Wille: där vet jag att du har skrivit en artikel på tyngre där du tar upp några variabler som du tycker är viktigare än andra. Om man bara ska prioritera två eller tre variabler, vilka är det då man ska bry sig om just när det gäller styrketräning?

00:13:07 – Jacob: Ja, det första och viktigaste tycker jag, när det gäller styrketräning, det är att man måste ta i. Alltså det är väldigt talande hur många som inte tar i när man går in på och tittar på ett gym. Daniel påpekade också när vi hade Daniel Berglind här med i avsnittet att det är många på gymmet men det är inte lika många som tar i, om man säger så. Som tränar, nej. Nej, du måste ha en vikt som är tung nog. Då handlar det om en vikt som man kan kanske lyfta maximalt 15 gånger. Men då ska det femtonde repetitionen, det är alltså sista. Det ska inte vara kanske en eller två kvar. Sen är det inte så att det blir noll effekt bara för att du gör 17 rep eller att du skulle kunna göra 17 rep. Men man ska ju hålla sig under det. För någonstans börjar det flyta över från att vara effektivt till att bli mer och mer ineffektivt.

Det är ingen magisk gräns mellan 15 och 16 men man kan ha det som ett riktmärke i alla fall. Sen finns det ju undantaget då, det är om du bara kör till failure oavsett. Då kan du ha en lättvikt, då kan du ta vilken vikt du vill. Men då måste du verkligen gå till failure och det är liksom att du inte fixar att rubba vikten igen. Och det är ju verkligen ingen trevlig träning.

00:14:17 – Wille: Det är väldigt få som spontant utsätter sig för det. Vi pratade ju med Fredrik Corée om det här, just den här, är det Stuart Philips som har forskat fram det här? Just hans tes då om att man kan ersätta mer högintensiv träning mot extremhög volymsträning, det verkar ju funka att köra 40 reppar och sådär. Men det är ju ingenting som man ger till någon nybörjare som bara går in och lyfter den här hanteln 40 gånger. För det gör ju ont, det är ju fruktansvärt jobbigt. Och då räcker det ju inte med att göra 30 stycken om man skulle kunna ha gjort 40.

00:14:51 – Jacob: Nej, precis. Bodypump funkar inte. Det funkar inte att sluta när låten tar slut. Utan den ska sluta när du tar slut. Ja, men precis. Och det är det allra viktigaste tycker jag. Tillräckligt tung vikt alltså. Sen är det ju lite så att tar du en vikt som du bara kan lyfta tre gånger så kommer du behöva utföra antagligen flera set. Du måste ha en viss träningsvolym också. Det funkar liksom inte bara att göra tre repetitioner av någon övning och sen tro att man ska bli starkare. Man behöver lite volym också. Och där är det väl lite sådär med hur mycket behövs. Man kan säga att det är mindre, för att få en bra träningseffekt så är det nog mindre än vad de flesta tror. Ofta så funkar liksom två sätt är likvärdigt med fem sätt för nybörjare många gånger.

Och likvärdigt, jag menar inte att det är exakt samma sak. Fem set är bättre, men vi pratar liksom om… Istället för att du kanske ökar med tio kilo i knäböj så ökar du med kanske elva eller tolv kilo. Om du kört då tre, fyra i set till. Där måste man ju fundera också. Är det värt det? Tycker jag.

00:15:54 – Wille: Ja, men precis. Det där kommer man in på en väldigt viktig grej och det är just när det gäller detaljer. Att optimera allting är ju optimalt eller vad man ska säga, men det är inte alltid det är målet. Jag tror för de allra flesta så är det inte målet att man ska optimera allting, för det blir ju sjukt jobbigt om man verkligen ska behöva tänka på alla detaljer. För där kommer ju även kosten in då, att man ska tajma kosten, det ska vara rätt kost och så vidare. Och ingenting extra liksom. Så när det gäller liksom upplägget av träningen så är det ju väldigt, väldigt många detaljer man skulle kunna fokusera på. Typ hur många set man gör. Att fem set kanske är bättre än fyra set. Men om man bara har tid med fyra set och skulle slarva sig igenom det femte setet.

Då är det ju helt klart bättre att bara köra fyra set liksom.

00:16:37 – Jacob: Ja, precis. Och jag tycker också det här att, jag ska formulera det på ett bra sätt. Jag tror att det är många som fastnar på att optimera en sak och så konsekvensen av det blir då att de gör allting annat riktigt dåligt. Det är bättre att liksom bara se till att de viktigaste sakerna, där ligger jag bra till. Och de andra sakerna, jo för dagen kanske jag kan bry mig lite om det. Men annars att man inte hänger upp sig på det här, för annars kan det nog bli lätt att man Övningar, jag mådde nästan illa av det. Alla vill ha nya övningar hela tiden. Det spelar väldigt liten roll i förhållande till annat. Det är liksom inte viktigt till den nivån för de allra flesta vilken övning de gör. Utan det som är viktigt är hur de jobbar med musklerna.

Hur länge, hur ofta, hur mycket och så vidare och hur tungt. Det är liksom det som avgör resultatet. Det är inte vilken övning du gjorde under tiden. Nej, precis. I de flesta situationer såklart. Vad är det här med Patrik som är motsatsen då? Patrik Andersson är värd det här. Du ska bli bra i styrkelyft. Du måste ju göra lyften specifika för din tävlingsgren liksom. Men för de allra flesta så är inte det viktigt. Utan det viktiga är bara att stimulera musklerna tillräckligt mycket så kommer de att växa eller bli starkare. Annars, styrketräning, träna tillräckligt ofta. Det tror jag nog de flesta gör ganska bra. Men alltså… Var tredje till femtio dagar i alla fall så det är två gånger i veckan. Ska man liksom träna muskler om man vill ha någon sån här bra effekt av det funkar för många att köra en gång i veckan.

Det är ingen tvekan om det men det blir bättre med två.

00:18:14 – Wille: Men du måste ju också lägga upp din träning på det sättet om du vill göra en gång i veckan. Då kanske du måste köra väldigt hög volym på det passet för att det ska få tillräcklig effekt. Dels är det ganska jobbigt, det kan vara krävande, kanske öka skaderisken lite. Och det är ganska, vad ska man säga, det är tidsineffektivt skulle jag säga att träna på det sättet. Om du har lite tid varje dag så är det bättre att du kör knäböj tre gånger i veckan än att du försöker lägga in allting på ett pass.

00:18:43 – Jacob: Men gott, det var väl allt med styrketräningen. Se till att övningarna är tunga nog. Träna varje muskel minst två gånger i veckan i alla fall. Sikta på det. Sen är det inte hela världen om det inte funkar liksom. Och sen volymen är liksom, häng inte upp dig på att du måste göra jättemånga sätt av varje övning. Utan bara se till att du får liksom, att du tar i när du gör dem helt enkelt. Och sen så efterhand så kan man öka träningsvolymen och sånt här.

Öka träningsvolymen gradvis för att undvika skador

00:19:13 – Wille: Ja, för just, kommer man in på det där med träningsvolymen och hur man ska öka den, så är det ju, det är ju svårt liksom, det är väldigt svårt om man vill bli bra på någonting och veta hur mycket man ska öka och sådär, och det är också väldigt svårt att försöka undvika skador genom överbelastning. Och där kan man verkligen tänka på, man kollar historiskt sett hur man har tränat, och så jämför man med hur man planerar att träna, så ska det finnas någon typ av balans där, så att plötsliga volymtoppar ökar skaderisken ganska mycket. Så man tänker på det att har man vant sig vid att köra knäböj ett visst antal set eller visst antal gånger i veckan, så om man sen då helt plötsligt dubblerar det, så är det ganska en no-brainer att skaderisken kommer öka.

Och det där ser man också ganska tydligt i forskningen, att även när det gäller lagidrotter så måste man balansera sin historiska träningsnivå mot sin planerade på något sätt.

00:20:02 – Jacob: Precis. Det gäller också hur man introducerar nya övningar och sådär.

00:20:07 – Wille: Man får tillåta sig själv att vara lite dålig på det i början och köra med lite lättare vikter och kanske inte köra till failure och liknande till att börja med. Man får ta det lite lugnt bara för att man ska vänja sig vid det på något sätt. Det brukar vara en av de större utmaningarna, i alla fall för mig. Ta det lugnt till att börja med.

00:20:25 – Jacob: När man har uppehållit en månad så tror man att man ska hoppa tillbaka på det man gjorde innan. Exakt.

00:20:30 – Wille: Så träningen vaccinerar en på något sätt mot skador, måste man tänka på.

Att komma igång med löpning och konditionsträning

00:20:37 – Jacob: Konditionsträning.

00:20:38 – Wille: Ja, vad ska man tänka på där? Klassiska exemplet, spring inte barfota en mil första gången du försöker göra det. Kommer vi tillbaka till det där med hur det har sett ut historiskt, om du är väldigt ovan vid löpning, eller egentligen om du är van vid löpning, men har haft ett kortare uppehåll, så är det otroligt viktigt att tänka på just vid konditionsträning, att de här cykliska rörelserna sliter något djävulskt på kroppen. Så man måste ha en hög tolerans för att klara av det. Och egentligen för att kunna tillgodogöra sig effekten av det på något sätt också, för det är ju kumulationen av träningspassen som ger någonting och inte ett träningspass.

00:21:16 – Jacob: Just löpning är ju större observandum där, så cykling är ju väldigt skonsamt. Där har du nästan ingen skaderisk förutom att du kan krocka med saker. Sen om du cyklar väldigt långt givetvis man kan få ont i knäna och sådana här saker. Man kan få ont i nacken och rygg och sådana saker. Att komma igång med det tror jag är lugnare. Så det är lägre skaderisk där. Annars överlag när det gäller konditionsträning, alltså om man vill bli bra på att verkligen springa långt så är det ju först liksom nå distansen. Alltså spring jättelångsamt, nå distansen och sen så jobbar du med din hastighet liksom. Att du kanske kör en kilometer i högre fart och så kör du två kilometer i den lugnare farten igen och sen så en kilometer. Så gör du så en mil då eller hur långt du vill kunna springa.

Och så jobbar du upp hastigheten efterhand. Att man inte börjar… Säg om du liksom inte… Om du har sprungit på ett tag så går du inte liksom ut och kör fem kilometer på tid. Då har du både en längre distans plus att du har en hög hastighet relativt till vad du kan såklart. Utan där börjar man att gå ut och springa fem kilometer jättelångsamt. Trots att det är första gången. Du ska liksom inte prova hur bra din kondis är nu jämfört med förra året.

00:22:32 – Wille: Logga inte de passen. Lägg inte upp det på strava. Man vill inte jämföra sig. Antingen jämföra sig själv med hur man var tidigare eller jämföra sig med andra. Det är fan värdelöst om man försöker hålla nere tempot. Skit i att ta med dig pulsklockan ut.

00:22:48 – Jacob: Men pulsklockan, annars var det ganska bra att du håller nere pulsklockan. Ja, i och för sig. Det finns ingen pulsklocka med GPS utan bara pulsklocka med puls. Så ser du att du håller dig under kanske 80% av maxpulsen och sånt första varvet där. Så att du jobbar upp, så att du liksom förtjänar hastigheter kan man säga. Att du jobbar upp en distans. Det tror jag är det viktigaste när det gäller konditionsträning att många gör fel på att de vill ha det jobbigt direkt. Men man får en stor träningseffekt i början även när man kör på en låg intensitet. Det är ju så att oavsett om man är en helt nybörjare eller om man har haft ett lite längre uppehåll så får man tillbaka väldigt mycket av träningen trots att man inte är i närheten av att köra optimalt.

Utan precis som innan, alltså styrketräning i ett set funkar oftast lika bra som tre eller fem set för nybörjare för att öka styrka. Och det gäller liksom i ett par månader. Det är inte bara så första två, tre veckorna. I den här artikeln du nämnde på tyngre så har jag med en studie som ett exempel där de jämförde att köra ett, tre eller fem set över ett halvår för nybörjare. Och även där efter det här halvåret så såg man inga större tydliga skillnader mellan grupperna i hur mycket de ökade i styrka. Och i konditionen kommer det vara samma sak. Man kan se det som när man börjar träna. Du når en maximal träningseffekt. Sen hjälper det inte om du tränar hårdare. Du får liksom inte mer träningseffekt utan du får bara mer ont och blir sliten.

Det gäller all form av träning egentligen. Du vill stimulera optimalt, inte maximalt. Vi har alla förmågan att träna för hårt och bli övertränade och träna till oss en skada. Målet är att träna så hårt som man kan utan att gå sönder. Vi har haft ett par avsnitt både med Vranjes och Henrik Dagård. Vi har varit inne ganska djupt på de delarna. Jag hörde ett tyngre radio med Andreas och Alex. Mattias Sunneborn nämnde samma sak där. Att det liksom, konsten är att hitta en träningsmäxor som stimulerar dig optimalt utan att göra dig nedtränad eller skadad.

00:24:58 – Wille: Och för nybörjare ligger det väldigt lågt.

00:25:00 – Jacob: Så även om du tycker att du inte är jättetrött utav de här fem kilometerna på 80 procent av maxpuls. Så är det med den tillräckligt antagligen för att du ska kunna bygga upp och börja addera till distans senare.

00:25:14 – Wille: Vad tror du om intervaller då? När kan det vara läge för

Intervallträning för nybörjare

00:25:17 – Wille: en nybörjare att börja med typ löpintervaller?

00:25:20 – Jacob: Löpintervaller? Alltså, man kan ju göra det. Tricket är ju bara att inte… Sen liksom, intervaller kan ju vara att man promenerar och sen joggar.

00:25:31 – Wille: Men om vi säger någonting, backintervaller är väl det klassiska. Just som du säger för att man letar här, att man vill att det ska vara jobbigt ganska omedelbart, då är ju backintervaller någonting som folk ofta tar till. Jag tycker att det blir väldigt ofta för mycket. Framförallt så skulle jag säga att man får inte ut mycket av de passen, för det blir väldigt mycket att man bara drar på sig syre och blir tung i benen. Och då är det liksom mera perifera begränsningar än hjärtat som du tränar.

00:25:56 – Jacob: Ja, man måste ju veta, vi var inne med det lite här med Martin Altermark, man måste ju veta vad man vill uppnå med sin träning. Och så fort du kör den här, att du verkligen börjar bygga upp mjölksidan, så är det ju svårt att få till en intervall till med bra kvalitet. Så om man ska köra backintervaller, visst kan man göra det, men det ska ju vara korta intervaller med väldigt lång vila, och då blir det inte den här jobbiga känslan, tror jag, så mycket som folk vill ha den till. Annars är det cykelintervaller. Bara sätt dig på gymmet och så kör du de här Tabatta-grejerna eller Wingate och sånt. Väldigt låg skaderisk. Du kommer vara väldigt trött efter. Det tycker jag man kan göra om man vill ha den känslan. Det finns andra saker som är lite mer lämpliga än löpning där i alla fall.

Du kan bli trött om du gör det här två, tre gånger i veckan. Du kommer antagligen bli väldigt trött efterhand om du gör de här intensiva cykelintervallerna. Du trampar allt vad du kan i 30 sekunder och sen vilar du. Och sen allt vad du kan i 30 sekunder och så vilar du då. Vilar kanske två till fyra minuter. Men jag tror inte du kommer skada dig på det sättet. Du kommer kanske vara lite matt efterhand. Men backintervallerna är det nog större risk att du börjar runt någonstans.

00:27:05 – Wille: Framförallt, jag tänker såhär när man går nerför. Bara det, om man är såhär … Pantruck. Ja, men exakt. Om man är hyfsat ovan vid löpning liksom och så ska man köra backintervaller i typ Hammarbybacken och gå nerför där, då jävlar blir det mycket excentrisk belastning i låren. Då känner man av dagen efter. Men jag tänkte på en mer allmän grej, om man tänker på det här med

Att förstå och planera sitt eget träningsprogram

00:27:30 – Wille: hur man ska lägga upp sin träning. Så mitt tips brukar alltid vara på något sätt att man bör kunna göra sitt eget träningsprogram, alltså att man ska kunna fundera på vad man vill uppnå, om det bara är att man vill kunna träna tre gånger i veckan eller om man faktiskt vill uppnå någonting, att man då utformar sitt eget träningsprogram. Men vad tror du om det? På vilken nivå ska man vara för att kunna tänka så?

00:27:53 – Jacob: Ja du, det där är svårt. Jag tror man behöver någon form av grundkunskap för att man ska komma rätt på det och man ska börja med det helt som nybörjare. Särskilt i styrketräning så behöver man ha någon form av susning om att man har lite balans på hur man tränar och att man träffar de större muskelgrupperna i alla fall. Jag tror det är bra att man försöker lära sig det. Att man efterhand börjar fundera lite kring på vad man vill själv. Om inget annat för egen kroppskännedom och sådana här saker. Men totalt nybörjare tror jag nog det kan vara bra att ha någon i alla fall att bolla med. Man skriver kanske ihop ett program och sen så frågar man någon. Tycker du detta verkar vettigt eller tror du att jag kan köra på det här? Eller att man tar ett färdigt program och sen så tittar man på det och försöker förstå vad det handlar om.

Och sen kanske man justerar det efter egna preferenser. Det är lite så att man behöver inte återuppfinna hjulet helt heller, tror jag. Det är vissa som inte fullständigt skiter i… De vill bara veta vad de ska göra, så gör de det. Gamla lagidrottare så här, de vill inte sitta och fundera på det. De vill ha någon som säger till vad de ska göra och sen så gör de det ungefär. Jag tror det är därför CrossFit har vuxit på senare år. Det är någon som säger till dem vad de ska göra. De har en tid där de måste vara där istället för att de kan gå dit lite när de vill och sådana här saker. Många har nog lättare för det. Så jag vet inte, det är kontext där också kanske.

00:29:22 – Wille: Det är tråkigt för man kommer alltid ner till det på något sätt. Men jag håller med dig där. Jag tror att det finns en vinst i att man faktiskt ska kunna planera sin egen träning. För det kommer alltid komma till perioder när man faktiskt måste göra det på något sätt. Alltså när man är på semester eller vad det nu är för någonting. Man kommer ur sina vanliga rutiner. Alltså hur ska man komma tillbaka till det? Eller hur ska man hitta en situation som funkar? Eller anpassa efter hur man känner och sånt där. Om man inte har lyxen att ha någon coach runt omkring sig, eller anställa en PT för det, så behöver man i alla fall kunna tänka lite kring hur man lägger upp sin träning utifrån sina egna förutsättningar och vad man har för mål. Man bör lära sig det om inte annat.

00:29:59 – Jacob: Precis. Man behöver i alla fall ha koll på vad ens program ämnar att göra på något sätt. Inte bara googla styrketräningsprogram och så kör man det. Man försöker titta på det och fundera. När man väl vet vad det gör så kanske man vet att denna veckan kan jag bara träna två gånger trots att programmet säger tre. Hur löser jag det på ett rimligt sätt? Och inte kanske bara tar det tredje passet och sprider ut det på de två andra. Utan man kanske minskar volymen på varje övning eller sådana här saker.

00:30:26 – Wille: Jag tror överlag på att man kan faktiskt experimentera lite. Så länge man håller belastningen hyfsat nere så är det inte farligt att göra det. Det är snarare lärorikt. Sen åker man på en skada. Jag brukar tänka att de går över på ett halvår. Sen är man av med dem. Den här gränsen för övrigt, den skjuts hela tiden. För några år sedan, då var det två månader som jag var skadad. Sen var det borta. Nu är jag uppe i sex månader.

00:30:50 – Jacob: Ja, jag vet. Man har varit tonåringar i Helsingborgs IF, de fick en skada. Det var två veckor, en sträckning. Får jag det nu så hoppas vården inte är förstörd.

00:31:04 – Wille: Ja, det är tufft.

00:31:05 – Jacob: Kanske blir någon match i höst, tänker man då. Nej, men det, jo. Allt sånt tar längre tid. Det är som träningsverken, det är som värst två, tre dagar senare nu. Först så hade man det på kvällen samma dag.

00:31:16 – Wille: Ja, precis. Sen var det över liksom. Nu får man ju ta volta igen för att kunna gå efter några dagar. Ja, sitter vi här och beklagar oss.

00:31:23 – Jacob: Ja, verkligen. Jag är förkyld också.

00:31:26 – Wille: Jag har inte sagt det. Ja, var vi färdiga där då? Har vi något mer tips för folk som vill komma igång och träna eller vill ändra sin träning?

00:31:33 – Jacob: Utrustningsmässigt, ska vi

Utrustning vid styrketräning: stänger, skor, lindor och bälte

00:31:35 – Jacob: fundera någonting där? Det kan man göra.

00:31:37 – Wille: Behöver man en Eleiko-stänger för att kunna träna med skivstång?

00:31:40 – Jacob: Om man ska göra ryck och stöt, ja. Alltså det behöver inte vara lik och det finns ju några andra märken. Men de flesta gymmen har inte de här och det är… Alltså visst kan man hålla på och leka lite. Man kan göra några lätta vändningar och kanske något styrkeryck och sådär. Men alltså det kommer göra ont i handlederna och axlarna till sist. Om inte viktskivorna snurrar som de ska. Så kommer det börja slita. Det var som jag sa, jag höll ju på med mina hantlar där förr när jag skulle göra mina. Och där tänkte jag inte på att det var något sånt där. Men liksom… Skulle jag göra det nu så känner jag direkt att oj. Det är ju inte alls… Det är mycket högre belastning på mig här. Så jag tror nog man ska ha bra stänger till det där. Och samma sak skorna.

Där tror jag inte… Det är inget måste. Men det finns ju en orsak till att alla tyngdlyftare har sina lyftarskor med förhöjd häl. Det blir lättare att få till ett bra sitt helt enkelt. Knäna åker lite längre fram. Överkroppen blir lite mer upprätt. Det är liksom inte fusk. Samtidigt som alla skulle barfotalöpa så var det väldigt många som körde med de här five fingers på gymmen. Då var det lite den här överhajpen på rörlighet också. Ja, men kan du inte göra det med five fingers så är det inte naturligt eller vad som helst. Hockeyspelare har ju skridskor på sig. Du får ju göra det du kan göra för att du ska bli bra på det du gör.

00:33:06 – Wille: Ja, så länge det är tillåtet. Om man syftar att tävla, så länge det är tillåtet så spelar det ingen roll. Jag tror faktiskt även om man inte syftar att tävla i tyngdlyftning, eller om man vill köra på knäböj, så tror jag det är bra med böjskor.

00:33:20 – Jacob: Jag tror det är fler ryggar som ryker för att man inte får till det än att det är knäskålar som blir överbelastade.

00:33:27 – Wille: Ja, definitivt. Sen skulle jag säga också att de här hittepå-lösningarna som folk kommer på för att uppnå det annars, det här med att ställa sig på viktskivor i joggingskor och liknande, det ser ju sällan stabilt ut, eller om man ska säga när man ska böja med några viktskivor under hälarna och sånt där. Ja, precis.

00:33:42 – Jacob: Ja, det kan vi säga. Vill man inte ha lyftarskor eller om man tycker det är overkill och man bara kör en övning som det kan vara nytta, så ska det vara en hård, platt sula på skorna. Joggingskorna är ingen bra grej där inne. Sen är det inte hela världen tror jag men är det något man ska bry sig om. Tennisskor funkar inte riktigt sådär bra, men du har inomhusfotbollsskorna, bandyskor, squashskor. Det brukar också vara platta vanliga inomhusdojor. De funkar bra att träna i också.

00:34:13 – Wille: Sen ska jag säga att lyftarskor, om man vill tillbringa tid på gymmet, så är det bra skor. De håller ju länge.

00:34:20 – Jacob: Ja, men precis. Man ser fräck ut när man går runt i dem också, så det kan man ju rekommendera. Men sen ska man ju ta dem i vissa övningar och sådär och så det kan vara lite… Jag tror man ska ju inte ha dem på sig när man kör marklyft och sådana saker. Men jag tycker det är väl bra. Annars är det ju handledslinder tycker jag det ska vara givet tror jag. Om man inte… Alltså det är ju lite det här med att folk är emot lindor. Och de är emot bälten för att det är liksom inte… Man måste träna upp styrkan själv och sådär. Men någonstans liksom, vad fan… Det gör man ju. Men vad fan, jag bryr mig inte om mina handleder är starka.

00:34:53 – Wille: Men alltså, vem gör det?

00:34:54 – Jacob: Nej, jag förstår hur du menar. Alltså, jag tror att… Alltså, jag går ju på gymmet för att liksom träna kroppen. Dels för att det är kul att se bra ut i spegeln, men också för att liksom hålla mina större muskler i gott trim så jag har en god hälsa.

00:35:06 – Wille: Mm. Alltså, sen om jag har lite svaga handleder så jag inte kan frivända 150 kilo utan dem på, men vad fan gör det?

00:35:14 – Jacob: Det gör väl inte mig någonting. Jag tänker inte göra det i vardagen. Man är ju bara dum om man har någonting som väger 150 kilo framför sig och inte ber om hjälp.

00:35:23 – Wille: Jag gör det nästa gång jag ska marklyfta.

00:35:28 – Jacob: Det här att springa runt och visa sig macho i vardagen. Kanske tippa en bil eller vad man skulle få för sig. Det är tonårsgrejer tycker jag. Så släpp det. Nu kom vi från ämnet. Använd alla stöd och sådana här som ni känner att ni behöver så länge det inte förstör ert utförande. Ja, att det riskerar att man ska skada sig i längden. Men det finns inga belägg för att man skulle skada sig i längden. Liksom handledslinderna… Framförallt, alltså kör du ryck och sådana här saker så kommer… Alla kör med linder då. Annars får du ont. Det är liksom… Det är en kroppsdel som helt enkelt inte fixar med det resten av kroppen hanterar. Så då stabiliserar man det. Precis som vi hade Carl-Johan Björk här. När de spelar amerikansk fotboll, de gipsar fötterna i princip.

Bara tejpar dem stenhårt för liksom… Du blir bättre då.

00:36:15 – Wille: Men jag skulle säga att om man ska spela djävulens avokado lite så skulle jag säga att just till exempel handledslinj då, det man gör då är att man ökar sin kapacitet utan att man får ont. Alltså du kan utveckla mer kraft utan att du får ont helt enkelt. Så jag skulle säga att folk tänker väl så här att om du helt plötsligt sätter på dig handleder och slindor, då blir det lite dopad. Man kommer upp på en superfysiologisk nivå. Du klarar av mer än du kan liksom. Och att det ska ge mer belastning. Men jag tror att tränar du med dem så kommer du vänja dig vid att träna på det sättet. Du kommer vänja dig vid den belastningen, plus att du lyfter kanske några kilo mer.

00:36:50 – Jacob: Ja, precis. Handlederna kommer ju få kanske samma belastning, men du får ju mer träning av resten av kroppen. Men exakt, exakt. Du får ju lyfta något tyngre, så då får du mer träning av ländrygg och rumpmuskulaturen och hamstrings och hela alltet när du drar upp vikten. Och nu pratar du om remmar, eller hur?

00:37:08 – Wille: När du säger lyfta saker, då pratar du om remmar?

00:37:11 – Jacob: Men nu menar jag när jag fångar stången. Innan pratade jag om det, men nu menar jag när jag fångar stången efter man har gjort vändningen eller rycket. Så på med allt sånt om du vill. Bälte. Samma sak skulle jag säga egentligen. Så tror jag det är lite… Vissa verkar inte riktigt kunna få på det här bältet på ett bra sätt och sådär. Så jag tror där kanske man ska vara lite så. Man kör lättare vikter än att man har på den och sånt. Men det ger lite extra vikter. Så fine. Vill du ha det så vill du ha det. Men framförallt lindor. Tror jag det räddar många handleder. Får du valkar i händerna och du inte vill ha det så kör med remmar. Alltså varför inte?

00:37:56 – Wille: Jag håller med, men just bälte har jag kunnat se… Men kör inte handskar, det är fult. Nej, men det är ju sämre. Då glider ju stången och vurpar runt. Nej, men just bälte har jag väl ändå sett ganska många nybörjare som ska köra marklyft. Dels då att de har på sig tyngdlyftningsskorna när de ska köra marklyft. Då hamnar man i lite ogynnsamma vinklar skulle jag säga. Men just när man kör bältet och man inte riktigt har koll på hur man ska göra marklyft. Då blir det ganska mycket att man hänger i ryggen istället för att man håller på något sätt en stabil boll. Man bör ju kunna förstå hur ett marklyft ska gå till och man bör kunna utföra det väl, men annars ser jag inte något hinder i att träna med bältlyft i till exempel marklyft.

00:38:31 – Jacob: Nej,

Val av löparskor och utrustning för cykling

00:38:33 – Jacob: precis. Om vi inte kommer till konditionsidrotten då? Om vi tar skor vid löpning så… Dyra skor ska det vara. De är ju dyra, snygga. Ja. Nej, men alltså där har det ju svängt och haft sig liksom. Om vi ska ha någonting som kanske ska ses som lite positivt från den här barfotalöpningstrenden så är det väl att man fick lite mer uppmärksamhet på att det var mycket hajp kring löpskor men inte så mycket evidens bakom dem.

00:38:59 – Wille: Mycket tramsiga påståenden. Ja, och det som finns idag egentligen, framförallt, som är välbevisat, eller välbevisat, men det som kanske är det som är rådande, det är att de ska helt enkelt bara sitta bra på fötterna.

00:39:13 – Jacob: Det ska kännas skönt att springa i dem.

00:39:15 – Wille: Omedelbart också, ska man tillägga. Så man behöver liksom inte ha på sig dem i en månad för att veta det här, utan känns de bra i affären så bör de även kännas bra utomhus. Det är typ den bästa indikatorn man har att gå på.

00:39:27 – Jacob: Det har faktiskt kommit någon ny sådan här RCT nu där man faktiskt visade lägre skaderisk med motion control-skor också. Så det kanske inte är helt bogis allt skotillverkarna säger. Men det finns ju många confounders där. De kanske bara är bättre de skorna.

00:39:42 – Wille: De kanske har funderat lite mer på när de utformar dem. Ja, eller så var det bättre än just de kontrollskorna man valde.

00:39:48 – Jacob: Inte alla kontrollskor. Eller alla vanliga icke-motionkontrollskor. Eller så är det bara just den modellen av motionkontrollskor som de använder i studion som har någon nytta. Och alla andra som kallar sig för motionkontroll har ingen nytta. Jättemycket svårt att veta. Skorna ska vara sköna och de ska liksom fortsätta vara sköna när du springer i dem helt enkelt. Det är väl det man vet mest. Sen lätta skor så springer man ju oftast lite snabbare om man börjar bli duktig på det. Så det kanske också är någonting man kan bry sig om. I cykling där finns så mycket att prata om utrustning där så jag vet inte. Cykelhjälm tar på den.

00:40:23 – Wille: Det är väldigt enkelt där egentligen. Man behöver absolut inte ha en dyr cykel för att vara snabb. Det är inte det som avgör om man kommer vara snabb där eller inte. Det finns vissa saker som är väldigt bra. Cykelhjälm, absolut, det är kanon. Bra kläder, kläder som ventilerar bra, som sitter bra, som inte skaver någonstans, för det är jävla skit att få sadelsår. Sådana här skor med clips tycker jag absolut att man kan rekommendera. Man bör fundera lite på, alltså när man sätter på dem första gången så måste man ställa in dem lite och det får man, man får testa sig fram där, köra lite kortare rundor med dem för att annars kan man få lite problem med knäna och liknande. Och som sagt, den dyraste cykeln är inte absolut den bästa för dig just då, utan vill man gå över till att köpa en Razer till exempel så kan man absolut leta begagnat eller man kan leta på billigare märken och sådär och sen så kan man sälja den efter något år och köpa en dyrare om man tycker att det var kul, om man faktiskt använder den.

Jag tror att de allra, allra flesta cyklarna, de rullar nog inte ens 10 mil under sin livstid för att folk inte använder dem.

00:41:22 – Jacob: Känner min cykel sig träffad här inne?

00:41:27 – Wille: Jag kan säga att man uppskattar en dyr cykel också när man har haft en halvbra cykel innan. Så uppskattar man en cykel som är gjord av andra material och kostar betydligt mer sen efteråt. Ja, det kanske man gör. Men det är inte så jävla materialberoende i cykling. Du behöver ett par starka ben och ett bra hjärta, då kommer det gå skitbra.

00:41:49 – Jacob: Ja, snyggt. Alla andra konditionsidrotterna här då, ni får ursäkta oss men vi… Bra tennisrack, det är bra om man ska spela tennis. Ja, alla lagidrotterna vi har ju inte tagit någonting kring det, hur man kommer igång där, men där får man ju oftast, där får man ju en tränare. Ja, man får vända sig till en klubb liksom. Ja, precis. Det är ju lyxen. Sen är det ju lite annat sånt här i gråzonen som golf och sådär. Men det får ni lösa själva. Om ni vill börja med det. Det hjälper inte vi er med. Det är ingen tyngre sport tycker jag. Även om de kan vara jävligt skickliga.

00:42:30 – Wille: Bra, då har

Träning i värme och hur kroppen reglerar temperatur

00:42:32 – Wille: vi löst alla nybörjarproblem. Ett problem som man kan råka ut för om man har börjat träna och det råkar vara varmt. Det är att man måste träna när det är varmt. Det är jobbigt. Det kan vara jobbigt. Varför är det jobbigt då?

00:42:47 – Jacob: Helt enkelt för att kroppen är sämre på att reglera värmen och så fort vi får en högre kroppstemperatur så Blir vi helt enkelt utmattade. Vi har varit inne lite och vi ska nog göra något avsnitt kring trötthet sen tänker jag. Hur trötta vi känner oss vara är till stora, eller inte till stora delar, men det är mycket beroende av hur hjärnan uppfattar situationen. Och när det blir varmt så kommer många system helt enkelt att dras ner. Vi kommer bli sämre på att skapa kraft, vi kommer bli sämre på att jobba långsiktigt. Prestationen blir helt enkelt dålig när vi blir varma. Och ju varmare det är, desto svårare är det för kroppen att reglera temperaturen.

00:43:36 – Wille: Framförallt, kan man dela upp det i två faktorer där den ena är kardiovaskulär och den andra är neuronal eller har att göra med nervsystemet? Är det fortfarande en vettig uppdelning?

00:43:50 – Jacob: Det tror jag nog man skulle kunna säga.

00:43:53 – Wille: Vi har satt och läste lite om det här innan och det verkar som att man kan fortfarande göra den uppdelningen men att det kanske viktigaste är precis som det du pratar om, det här med hur man upplever kroppen eller just det här med det som händer med nervsystemet, att kraften bara avtar på grund av värmen. Och vad gör man åt det då?

00:44:12 – Jacob: Man försöker kyla ner sig själv helt enkelt. Det är inte alltid det lättaste att säga. Vi har fyra sätt att göra oss av med värme via kroppen. Vi producerar alltid värme. Vår kroppstemperatur är 37 grader. Trots att omgivningen sällan är så varm. Det är vi som producerar värmen och sen försvinner den bort. Men vi kan också ta till oss värme. Går man ut i solen så blir man ju varmare. Eller om man går in i en bastu med varm luft så blir man varmare. Sätter man sig på en varm bänk, oftast de här metallbänkarna på sommaren, så kan man bli varm av det och så vidare. Så det finns flera olika sätt att ta till och göra sig av med värme. Det är konduktion då. Det var det vi pratade om här med den varma bänken. Om du lutar dig mot någonting eller sätter dig på någonting eller rör vid någonting som är varmt eller kallt.

Så kommer liksom det att antingen ge dig värme eller ta värme från dig. Beroende på om det är varmt så får du värme. Är det som du rör vid kallare än dig så ger du istället värme till materialet. Det är därför metall leder ju värme mycket bättre än trä. Så en träbänk är sval på sommaren och inte lika mycket kall på vintern. Och det är helt enkelt för att den är sämre på att sno grejer från dig. Eller ge grejer till dig. Medan en metallbänk då, eller en metallgrej då. Är den varm så kommer du fort bli väldigt varm för att den är väldigt bra på att ge värme till dig. Och är den kall, eller kallt ute och den är kall så kommer det vara väldigt kallt när du sätter dig på den. Badkaret är också ett annat bra exempel som jag tror många kan relatera till.

Det är väldigt kallt när man lutar ryggen mot det i början. Så det är konduktion då. Sen har vi strålningsvärme. Det solljuset är det lysande exemplet där. Även de här lamporna som många har på uteserveringar eller på balkongen. De här infraröda lamporna. Det är ju någonting som vi inte har direkt kontakt med. Utan det är strålningsvärme istället som kommer ut där. Men även vi strålar ut värme på det sättet. Så vi tappar hela tiden värme på det viset. Och även när du liksom är ute. Vi säger att det är varmt en sommardag så spelar det faktiskt roll om du springer ute på asfalten. Svart asfalt kommer ha mycket mer strålning mot dig och göra dig varmare. Än om du är ute och springer på en ojämn jordig väg. Eller att du springer in i skogen där det till och med är skugga.

Där får du ännu mindre strålning för då får du inte solljuset heller.

00:46:50 – Wille: Eller en sandstrand med hyfsat ljus sand till exempel.

00:46:53 – Jacob: Ja, precis. Det är också lite mindre brutalt mot dig. Men där får du kanske få strålning från vattnet istället. Ja, och brännskador från sanden. Ja, precis. Det andra, eller tredje, är dunstning, avdunstning. Det är helt enkelt att när vatten övergår till ånga så tar det med sig väldigt mycket energi just då. Ni som har läst fysik i högstadiet eller gymnasiet kanske kommer ihåg det här.

00:47:21 – Wille: Man pratar mycket om det.

00:47:23 – Jacob: Det försvinner väldigt mycket mer värme från vår kropp när vattnet dunstar än om det bara rinner av. Vatten som rinner av är vi mycket sämre på att kyla ner. Så där kommer den fjärde metoden som kallas för konvektion. Det är luft eller vatten som rör vid huden och går förbi och tar med sig lite värme på vägen. Så det är de här fyra metoderna som finns för att hålla oss kalla. Hur mycket vi kan nyttja dem är ju väldigt beroende av hur miljön är. Är det strålande solljus där det inte är skugga någonstans för dig, då kommer ju du få värme från strålningen istället för att kunna ge dig av dig med värme från strålningen. Så det är ju negativt om du vill hålla dig kall. Avdunstning är mycket bättre om det är torrt i luften. Hög luftfuktighet så funkar det i princip inte.

Utan då rinner svetten av det istället och då tappar de mycket mindre värme per deciliter svett eller per liter svett. Och konduktion. Är det varmt ute så är ju oftast allting runt omkring varmt. Det klassiska här nu för tiden om man håller på med fotboll är konstgräsplanerna. Med den här svarta gummin på. Går du ut på dem på sommaren så känns det som att det börjar koka under fötterna direkt. Ett annat exempel var ju det du tog upp här precis att man går på sandstranden barfota. Vilket fungerar oftast i Sverige men gör det inte utomlands. Ska vi säga om det är på någon solsemester eller något sånt där. För då får du också väldigt mycket, då får du värme istället. Så du kan ju tänka dig, är det mycket värme ute. Alltså det är varmt väder, hög luftfuktighet, solen står på.

Så kommer liksom tre av de här sätten att hålla dig kall vara borta. Eller inte helt borta, det kanske dunstar lite om det inte är maximal luftfuktighet. Men väldigt lite svett dunstar. Den strålning din kropp ger ifrån sig är mycket lägre än den som du får från solen. Och konduktionsvärmen då från marken eller någonting du lutar dig mot kommer vara positiv i att du får mer värme än vad du ger dig av med. Det du har kvar då det är precis konvektionen. Alltså det är luft som kommer mot dig och tar med sig värme bort. Och det fungerar också ganska dåligt när det är varmt. Så är det varmt så är det dåligt helt enkelt.

00:49:49 – Wille: Det är därför det är ett problem.

00:49:52 – Jacob: Det är därför vi har svårt att reglera vår kroppstemperatur när det väl börjar bli varmt. Och framförallt när man inte är van vid värmen. Det brukar ta en dryg vecka ungefär att vänja sig vid värme och det går lite snabbare om du tränar i värmen. Så har du, vi säger att du ska göra Stockholm Marathon och sånt här. Och så blir det jättevarmt veckan innan. Då gäller det att passa på att vara ute i värmen så att du hinner vänja dig. Trots att du kanske tar lite av din uppladdningsenergi till loppet så kommer det göra att du är van vid värmen på tävlingsdagen. Och då kommer du vara bättre på att svettas och då får du i alla fall bättre sådana här konvektionsförlust. I och med att du svettas mer och vattnet rinner av och kyler dig lite på vägen medan det rinner av.

00:50:36 – Wille: Nu har ju det redan varit, och det var jävligt varmt, så det hjälper inte folk, men absolut. Men jag tänkte på det, för det beror ju väldigt mycket på vilken konditionsform man ägnar sig åt. Det här spelar väl egentligen störst roll om man är löpare. Är man cyklist så har man ju så pass mycket luft som passerar en, så det blir ju inte riktigt samma problem. Om man inte cyklar uppför till exempel, då går det inte lika bra.

00:51:00 – Jacob: När det går fort på cykel så får du ju större vindmotstånd, och då får du en större avkylning från vinden. Såklart. Så då blir det ju bättre. Och här i Sverige har vi sällan den här jättehöga luftfuktigheten heller. Så det är ju liksom inte som att köra Hawaii-treathlon eller något sånt här.

00:51:15 – Wille: Nej, precis. Jag tänker att det är ju sämst där verkligen.

00:51:19 – Jacob: Där är det dåliga förutsättningar. Jag ska se, jag hade någon stats på det framme, precis. 27 till 35 grader är det under tävlingarna i vanliga fall. Det är lite kallare när man börjar på morgonen ju. Och luftfuktigheten är runt 90 procent. Ja, det är tufft alltså. Ja. Och skulle du gå och bada, eller när du simmar, så är vattnet 23 grader.

00:51:43 – Wille: Ja, så du får inte ens särskilt mycket hjälp av det.

00:51:45 – Jacob: Nej, och det är ju det du börjar med också. Just i simningsdelen så kanske du håller dig kyld. Men sen så fort du kommer upp och ska börja cyklar så blir det tufft. Men då får du ändå livsmotståndet här liksom. Men sen om du ska börja springa, då har du inget av det.

00:52:07 – Wille: Nej.

00:52:08 – Jacob: Då har du verkligen vattnet som kyler dig via konvektion då. Eller vinden som kyler dig via samma egenskap. Så då blir det jättetufft.

00:52:19 – Wille: Då

Vätskeintag, törst och saltbalans vid värme

00:52:20 – Wille: är det tungt på många sätt. Men sen är det också just när man cyklar, då har man ju alltid tillgång till en flaska med vatten. Hur mycket spelar det roll och just vätskeförlust? Det här har ju du skrivit väldigt mycket om i tidernas begynnelse med hur mycket vätskeförlust spelar roll för prestationen.

00:52:36 – Jacob: Är du törstig så är det dåligt, kan man lugnt säga. Annars, efter det, att dricka mer än vad törsten säger, där finns ju en risk om man dricker för mycket mer än törsten säger. Det kan bli farligt, helt enkelt. Gällande råd är i princip att man ska dricka efter törst. Sen är det ju ett litet observandum där att du kanske inte har möjlighet att dricka efter törst. För när du blir törstig så är det ingen vätskestation på 2-3 kilometer eller vad som helst. Så man kan gott ligga över det här. Man kan dricka mer än törsten säger. Men man ska liksom inte överdriva det. Där tror jag att man måste… En nybörjare ska följa rådet dricka efter törst. För det är inte hela världen om de blir lite törstiga och får sänka farten. Är du på lite högre nivå och du verkligen vill prestera så tror jag du ska försöka vänja dig vid, eller ta reda på ungefär hur mycket svett du tappar.

Man kan säga i hög värme en idrottare som är vältränad och van vid värmen. De kan tappa upp emot två liter vätska i timmen. Utan problem. Det finns någon sån här undersökning på. Alltså case report, alltså fallrapport. På en person som var med i variand triathlon. Och den personen svettades i snitt 1,33 liter per timme. Och då är det ju lite mindre svett när man simmar också. Så det har legat där omkring.

00:53:56 – Wille: Så vet man att man ligger där omkring så kan man ju liksom alltid sikta på att ersätta den mängden vätska. Kan man göra det då? Får man i sig en och en halv liter vätska på en timme? Kan magen ta upp det?

00:54:08 – Jacob: Ja, det kan den väl. Det är inte lätt, men det kanske funkar. Men framförallt så behöver du inte vätska helt fullt ut för du tappar salter under tiden. Och tappar du salter så är det viktiga att hålla saltbalansen, inte vätskebalansen i sig. mängden salt utspädd i vätska är det som är viktigt. Så du behöver inte dricka hela det här. Så även om du svettas två liter i timmen så kanske du behöver dricka en liter eller en och en halv liter i timmen. Men det är ju jättesvårt att du håller på med triathlon i den här värmen så här länge. Det är liksom därför det blir fel så ofta. Ska du däremot bara springa Bara då inom citationstecken i tre timmar. Så kommer det ju liksom, då kommer det inte vara så stor risk att det ska bli för vätskebrist.

Utan då kanske det är viktigare att inte dricka, sikta på att dricka sex liter på den tiden. Utan då kan man nöja sig kanske med en tre liter eller hålla sig i vikten hyfsat stabil med kanske en två kilos viktnedgång. Man vill ha lite viktnedgång för man tappar ju lite glykogen och så under tiden med.

00:55:16 – Wille: Och det är väl, vad ska man säga, det är ju inte det som är den primära begränsningen i prestationen när man tränar i värme, alltså just att man tappar vätska, utan det är väl snarare mer, ja vad ska man säga, det här med att man blir för varm helt enkelt, att det påverkar nervsystemet på det sättet.

00:55:31 – Jacob: Ja, precis. Och vätskan du dricker, det spelar roll för att hålla värmen nere lite om du blir törstig. Men det spelar inte så stor roll som man tror. Alltså från början, första gången man visade det här eller första stunden man visade att det var viktigt att dricka tillräckligt mycket och så. Då satte man cyklister i sådana här värmerum. Vad som händer då är att man kan simulera, man simulerade luftfuktigheten och man simulerade värmen i rummet alltså. Kontra om det är ute i varm temperatur och cyklar. Men det man glömde, eller glömde kanske inom citationstecken, beroende på vad man frågar och vad man vill tro. Men det man inte tog med var ju just den här som vi pratade om, konvektionen, alltså vindmotståndet. Utan de fick cykla stationärt, alltså som du sitter på en spinningklass.

Och när du cyklar stationärt som på en spinningklass så kommer ju inte vindmotståndet, eller om man säger vinden mot dig svalkar av dig, utan då svettas du bort allting istället. Då får du en ökad svettmängd kontra vad du hade fått ute med luftmotståndet. Så det blir en konstgjord situation? Det blir en konstgjord situation. Man har gjort studier i efterhand där man har satt dit fläktar som har liksom Där fläktarnas vind har justerats efter hur snabbt personen cyklar. Och där ser man att vätskemängden spelar väldigt liten roll. Det spelar roll. Du vill liksom inte bli törstig men det är inte betydelsefullt i det att det är det som avgör. Det är väldigt liten roll där. Är du verkligen varm och du vill hålla dig kall så är det nästan bättre att bara hälla vattnet över huvudet.

Givetvis, trick så att du inte är törstig, men efter det, häll det över dig. För då kyler du ner dig ännu mer av att vätskan liksom rinner av kroppen.

00:57:17 – Wille: Ja,

Val av kläder vid träning i varmt väder

00:57:18 – Wille: då börjar man ju tänka på det också, vilka kläder man har, så att de inte absorberar det där. Jag tänker att man inte fångar in det som man sedan svettas bort, utan man på något sätt har sådana här kläder som andas, som det alltid står på dem.

00:57:31 – Jacob: Det är lite klurigt där med kläderna faktiskt, vad man ska välja. Är du ute i solen och det verkligen är sol så ska du ha något som skyddar huvudet. Det är ju mer för just solsting. Du ska inte bara koka i hjärnan kan man kort säga. Så täck huvudet. Efter de här funktionsmaterialen som finns, ljusa klädesplagg ska man ha först och främst. För att du tar till dig mindre strålning med de ljusa kläderna. Och de ska inte sitta tajt. Och de här funktionsmaterialen är överlag bättre. De släpper till luften mer. Och då får du mer konvektionsnedkylning i och med att luften kommer in närmre på dig.

00:58:14 – Wille: Där kan det vara undantag då bomull kan vara bättre.

00:58:16 – Jacob: För alla har väl varit med om att man har blivit svettig med en bomullströja. Och så stannar man upp i två minuter så blir man jättekall. Och det är ju för att liksom bomullen håller kvar vätskan mot kroppen. För tröjan sitter… Det kan vara positivt i några enstaka situationer men då får man klura sig fram till när det är själv. Men ibland om man gör något intermittent. Alltså om man gör någonting där du blir varm och sen så vill du kyla dig snabbt under tiden. Då kan det vara bra att ha en bomullströja. Ännu bättre då hade givetvis varit att bara hälla vatten över sig just för stunden och sen så är man torr och får bättre konvektion när man börjar springa igen med de här funktionsmaterialen.

00:58:57 – Wille: Jag tänker att det beror lite på hur mycket det där väger sen också. Svettas man väldigt mycket i en bomullströja så väger ju det lite mer sen. Ja, de är inte bekväma.

00:59:05 – Jacob: Många tycker det blir obehagligt när den verkligen blir lite tyngre och sitter mot kroppen och sådana här saker. Så funktionsmaterial är det som gäller. Löst, åtsittande, ett lager max. Det funkar att köra, många gånger kan det funka bra att köra barbröstat så här också. Men då ska man vara medveten om att man kan bränna sig i solen helt enkelt.

00:59:28 – Wille: Om man får konstiga blickar om man springer in i stan också.

00:59:31 – Jacob: Ja, exakt. Kanske man får.

00:59:34 – Wille: Du fiskade efter om du hade en anekdot där, men det hade du alltså inte. Du kör inte på det?

00:59:39 – Jacob: Springa bar… Nej, det gör jag inte. Du är inte tillräckligt crossfit? Nej, det är jag kanske inte på det ur den aspekten.

00:59:48 – Wille: Nej, jag tänkte på en annan grej, för det verkar som att det är ju lite,

Acklimatisering och nedkylningsstrategier i pauser

00:59:52 – Wille: vad ska man säga, man får ju helt enkelt acceptera att det är varmt, helt enkelt, så får man göra det bästa av det på något sätt. Och det bästa man kan göra är att vänja sig vid det innan, och då har man ungefär en vecka, som du säger då, sex, sju dagar för att vänja sig vid det här, för att inte minska sin prestation så mycket. Men vad tror du om det motsatta då, om man tänker typ som höghöjdsträning, att man tränar i ett varmt klimat för att sen bli bättre i ett kallt klimat eller i ett vanligt tempererat klimat?

01:00:27 – Jacob: Jag vet faktiskt inte om man undersökt det, men jag tveksamt, jag tror inte på det. Alltså vad skulle… Alltså så länge man kan hålla sig nerkyld så är man ju nerkyld. Där finns ju ingen vinst i att vara… Alltså man vill ju inte vara kallare än nödvändigt heller. På något sätt. Inte för att jag tror att man kommer bli det, utan kroppen justerar ju det här. Kroppen släpper ju bara ut så mycket svett som behövs. Det enda kroppen behöver träna är ju liksom förbättra sin förmåga till att svetta ut svettare behöver en liten tillvänjningsperiod. Kan säga det den blir bättre på också det är att behålla salter. Och det är också viktigt när du håller på med de här längre loppen att man inte får för låga saltnivåer också. Men nej, blir det jättevarmt och du inte är varm vid värmen då får du helt enkelt acceptera att jag kommer inte kunna prestera personbästa idag.

Och det är ju det folk inte gör. Det är ju därför folk kollapsar när de håller på med de här loppen. Det är inte vätskebrist. Utan det är helt enkelt att de springer för fort. Kroppen blir för varm. De lyssnar inte på sina signaler. Faller de ihop?

01:01:28 – Wille: Man får ju typ feber. Det blir ju liknande grejer. Man slår väl, maratonrekorden slås väl när det är typ 12-13 grader har jag för mig. Ja, Boston Marathon brukar ju vara populärt där till exempel.

01:01:39 – Jacob: Och Berlin. Berlin, ja. Då ligger de där också, ja, mellan 12 och 18 grader eller något sånt.

01:01:45 – Wille: Jag läste några studier lite snabbt om just det där med att planera in att man tränar i värme för att sen bli bättre i kallare klimat. Det verkar inte som att det funkar. Jag bara tänkte om du hade någonting annat på det. Jag vet inte riktigt när det skulle vara aktuellt att man åker på semester och tränar för att sen komma hem och prestera i Sverige. Det känns ju lite overkill. Men det är ju tveklöst så att det funkar tvärtom. Vill du prestera i värme så bör du träna i värme innan. Exakt, exakt.

01:02:14 – Jacob: Så det kan vara bra att känna till även om man bara ska ut och köra sina längre träningslopp, att man inte är så jädra låst vid att jag ska hålla det här tempot på min, vad säger jag, min GPS eller att jag ska hålla 30 kilometer i timmen på den här cykelturen eller vad som helst, utan kör lite mer på känn. Är det varmt och ni inte är vana vid det så kommer det liksom, det kommer ta hårdare på kroppen och det är inte säkert att den pallar med att kyla ner som det ska då.

01:02:42 – Wille: Och det var faktiskt därför som jag kollade upp det där med huruvida man blir bättre av den typen av träning. För jag tänkte att det skulle kunna vara en låg glykogenträning, att tränar man under sämre förhållanden så blir man bättre sen när det är bra förhållanden. Men tyvärr är det ju inte så. Det var häromveckan som jag var ute och sprang när det var så jävla varmt här i Stockholm. Det var väl typ 28 grader eller någonting sånt där. Då var vi ute och sprang en mil och då gjorde jag så jävla dåliga tider. Då kom jag hem och tänkte att det här måste ju betyda att jag blir bättre än ifall jag skulle ha tränat i kyla, men så är det uppenbarligen inte. Så det var en dubbel förlust där.

01:03:21 – Jacob: Ja, det är tråkigt att veta det. Jag hade hellre inte vetat det. Man tycker att är jag trött så har jag tränat bra. Exakt, det var så jag tänkte.

01:03:28 – Wille: Så är det inte.

01:03:29 – Jacob: Tydligen inte, nej nej. Men det är inget man kan göra något åt liksom. Om man vill kyla ner sig annars, det finns ju lite svårknep. Jag vet att det finns studier på fotbollsspelare när de kommer in i paus att de får ta på sig en kylväst. Kroppen är ju bättre på att kyla sig via vissa ställen. Alltså händerna längs med ländryggen. Det vet väl alla att man blir väldigt kall där väldigt lätt om det kommer vind på ryggen. Men också då att det kan vara bra om man är varm. Så där finns det, vi hade ju Mattias Reck här, han sa att de körde sådana här ice slurpy grejer. För att liksom kyla ner inifrån. Att liksom drycken som du får i dig istället för att du dricker något som är kanske fyra grader kallt så ner till noll. Lite, lite såklart ingen större effekt där men De här studierna man har på idrottare som kör mitt i mitt täte på sporterna, där ser man positiva resultat av att verkligen få ner kroppstemperaturen i pauserna.

Sen måste man givetvis väga det mot att man ska inte komma ut och frysa. Såklart, man måste hitta en balans där, men annars verkar funka lite. Det finns några sådana här grejer, man bara handskar man ska ta på sig, som bara skulle kyla via det. Man tror det är någon kickstart-grej eller något sånt där. Jag vet inte, där är det väl lite mer blandade resultat. Vad fan. Spelar du fotboll till exempel, bara in i duschen. På med kallt vatten. Jag tänkte också, ta på dig en bomullströja och så in i en kall dusch.

01:05:00 – Wille: Det känns som att det borde funka väldigt bra. Speciellt om man har det 10 minuter på sig. Ja, precis.

01:05:06 – Jacob: Och så är det svalt i omklädningsrummet. Då kanske jag har 19 grader, 20 grader. Men där finns det ju lite saker man skulle kunna göra själv. Ta en kall dusch i paus. Ska man springa de här långloppen återigen så det kan ju vara bra att inte vara varm när man börjar loppet. Man kör sin uppvärmning och sen så kyler man ner kroppstemperaturen fort då. Man vill inte att musklerna ska tappa så mycket kyla utan man vill liksom centralt kyla. Det är därför de här kylvästarna som bara kyler längs med ryggraden och så kanske är lite fördelaktiga kontra att bara kyla hela kroppen.

01:05:43 – Wille: Men vad har du sett, om man ser så här positiva resultat på fotbollsspelare, har man sett att man korrelerar det mot core-temperatur på något sätt, eller är det bara att man ser att de blir bättre efter att man använt de här västarna till exempel?

01:05:57 – Jacob: Kommer jag faktiskt inte ihåg vad man har gjort. Men jag skulle gissa på att de har testat båda sakerna. Jag vet faktiskt inte.

01:06:02 – Wille: För jag tänker att det finns en placebokomponent här på något sätt, att man känner sig omhändertagen. Garanterat också. Men det finns i alla fall billiga och enkla sätt att göra det på, om inte annat. Så att kyla ner sig verkar i alla fall vara bra.

01:06:16 – Jacob: Precis. Om man har en kortare paus eller inför någonting som inte är varmt när man ska börja göra det.

01:06:23 – Wille: Snyggt. Så är det. Då får vi hoppas på att det blir lite värme så att de får nytta av det här. Det här var hyfsat idag ändå.

01:06:29 – Jacob: Det är 22 grader här.

01:06:32 – Wille: Okej, det sprack precis upp här. Det kanske blir lite lovande. Okej, då får vi tacka för idag.

01:06:39 – Jacob: Så hörs vi när vi hörs. Det gör vi. Ha det gött. Ha det bra. Hej.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *