Summering av avsnittet
AI summering. Längre ner finns hela avsnittet med komplett transkribering.
Wille och Jacob följer upp sitt tidigare prylavsnitt genom att diskutera fler tränings- och hälsorelaterade redskap, mätverktyg och appar utifrån lyssnarnas önskemål. Först ut är oelastisk sporttejp, eller coachtejp, där de går igenom hur ledband fungerar som stabiliserande strukturer mellan ben och samtidigt skickar signaler till hjärnan om ledens position. Vid en stukning kan ligamenten tänjas ut permanent och läka med ärrvävnad som varken ger samma mekaniska stabilitet eller känselåterkoppling, vilket gör att balansträning och rehabilitering krävs för att andra strukturer ska kompensera. Sporttejp kan då användas både förebyggande för att minska risken för nya stukningar och som ett billigt, effektivt skydd mot skavsår eller för tummarna vid tyngdlyftning.
Programledarna diskuterar även om tejpningens skadeförebyggande effekt delvis kan bero på sensorisk feedback från huden. Jacob menar att draget i tejpen kan fungera som en varningssignal nära ett ytterläge, medan Wille är tveksam till att huden hinner ge relevant input i snabba rörelser. De tar också upp färgglad elastisk tejp, konstaterar att det vetenskapliga stödet är svagt och att den ofta överanvänds, samt avråder från elastiska fotleds- och handledsskydd eftersom de lätt stasar blodflödet om de spänns tillräckligt hårt för att ge stöd. Däremot tycker de att klassiska handledslindor fyller en viktig funktion vid tung eller högvolymig styrketräning och tyngdlyftning för att avlasta handlederna i pressar och frivändningar.
Nästa pryl är blodsockermätaren, som främst är framtagen för diabetiker men som ibland används av friska personer för att se hur kroppen svarar på olika måltider. Jacob förklarar att enklare mätare kan ha systematiska fel och mätvariationer som gör enskilda värden svårbedömda hos friska, och att långtidsblodsocker (HbA1c) i regel ger en bättre överblick. Samtidigt kan en vanlig mätare vara användbar för att upptäcka konsekvent höga fastevärden över flera morgnar, göra egna glukosbelastningar eller testa föreställningar om hur blodsockret reagerar på exempelvis frukt eller om irritation faktiskt beror på lågt blodsocker.
Därefter granskar de impedansvågar som uppskattar kroppsfettprocent genom att skicka en svag elektrisk ström genom kroppen. Eftersom fettfri massa och fettmassa har olika motstånd fungerar metoden bra för att se trender på gruppnivå i forskning eller företagshälsovård, men för enskilda individer blir värdena oprecisa. Variationer i vätskebalans, muskelglykogen och salter kan ge stora dagliga svängningar, och enklare vågar som bara mäter mellan benen missar ofta överkroppens fettfördelning. För eget bruk rekommenderar de därför i stället vanlig våg, måttband, eventuell kalipermätning och standardiserade foton för att objektivt följa utvecklingen utan att luras av spegeln.
Samtalet går sedan över till träningsappar, med fokus på iPhone-appen MyJump som via kamerans bildhastighet mäter flygtiden vid ett hopp och därifrån räknar ut hopphöjd och effektutveckling. Genom att hoppa med olika belastningar kan man dessutom ta fram en kraft-hastighetskurva för att styra träningen mot exempelvis bättre explosivitet. Till skillnad från att hoppa upp på höga pallar eller plintar, där höftflexion och teknik avgör hur högt man kommer, mäter MyJump faktisk förflyttning av tyngdpunkten. Appen har validerats i en mängd studier och lyfts fram som både prisvärd och tillförlitlig.
Avslutningsvis tar Jacob upp appen Barsense som analyserar skivstångens lyftbana från en video filmad rakt från sidan. Även om värdena för acceleration inte håller samma nivå som dyrare mätutrustning och analysen tar någon minut per lyft, är gratisversionen mycket användbar som pedagogiskt verktyg för att visa lyftare hur stången faktiskt rör sig, exempelvis om den hamnar för långt ifrån kroppen. Avsnittet rundas av med en uppmaning till lyssnarna att kommentera med fler prylförslag på Instagram samt lite skämtsamt prat om t-shirts och mysbyxor på tyngre.se.
På Tyngre Träningssnacks instagram hittar du bilder och klipp från avsnittet.
Visa avsnittets hålltider
Det här är en automatisk transkribering av detta avsnitt av podcasten Tyngre Träningssnack. Du kan trycka på varje tidpunkt i texten för att hoppa till precis den delen av avsnittet i youtubespelaren ovan.
Transkriberingen är genererad med hjälp av AI och innehåller därför vanligen några enklare fel.
Introduktion och höstväder
00:00:22 – Wille: Hallå på er och varmt välkomna ska ni vara till tyngre träningssnack med mig Wille och som vanligt Jacob Gudioll.
00:00:28 – Jacob: Hallå Wille. Höst.
00:00:30 – Wille: Det är höst, ja precis. Det är okej. Det är inget fel med det här. Vi klagade i somras. Det här är ganska bra.
00:00:39 – Jacob: Jag tycker det är skitkul. Jag gick fortfarande i t-shirt. Nu är det så som jag vill ha det sommaren.
00:00:45 – Wille: Det här är ju normalt sommarväder som man känner det. Det funkar, absolut. Så här kan det få vara.
00:00:53 – Jacob: Så ska det få vara. Ingen vinter bara.
00:00:55 – Wille: Nej, det skulle jag också kunna skippa faktiskt. Men det blir väl… Det kommer nån ekolog och säger att såhär, ja men då blir det jättemycket av nån otrevlig insekt som alla hatar. Ja, ja, visst. Det finns ju bra och dåliga saker med allt.
00:01:09 – Jacob: Ja, det ska vara riktigt kallt på vintern, tror jag. Så dör väl flera. Är det myggor eller getingar eller nåt sånt där? Jag har ingen aning.
00:01:16 – Wille: Fästingar eller nåt. Jag vet inte.
00:01:19 – Jacob: Nåt borde ju dö om det blir väldigt mycket kallt. Man säger såhär, det ska vara som det ska vara.
00:01:24 – Wille: Det var det ju inte i somras. Då var det ju uppenbarligen nånting som var fel liksom.
00:01:29 – Jacob: Ovanligt varmt i alla fall. Ja.
00:01:31 – Wille: Men vi tänkte att vi ska följa upp succén som vi hade sist med vårt avsnitt om prylar här. Efter det så fick vi in fler tips på prylar att snacka om. Och vi tänkte att vi fortsätter väl med de som vi hade kvar och de som ni har kommit in med. Det första, vi kan väl börja med lite skadefokus.
Sporttejp och coachtejp
00:01:53 – Wille: Sporttejp, eller coachtejp, eller vit tejp. Ja, det är ju den här vita tygaktiga tejpen, ska man säga.
00:02:00 – Jacob: Det finns ju eltejpen också, om man ska säga. Det är ju eltejp egentligen. Den används ju ofta inom idrott för att sätta benskydd och vantar och sådana saker. Fästa kläderna på rätt ställe, om man ska säga. Det är inte den vi syftar på, utan vi syftar på den här vita tygvarianten på tejp som är betydligt mindre elastisk. Det är i princip ingen elasticitet alls i den.
00:02:26 – Wille: Precis. Det klassiska är fotledsdukningar som de flesta känner igen. Man använder det på alla möjliga sätt. Fingrar, för handbollsspelare. Handleder, armbågar, jag sätter på axlar. För att fixera leder på sätt och vis i en position. Tillåta mindre rörlighet i en led kan man säga. Det klassiska är om en basketspelare tejpar ut sina fotleder till fördärv. De stukar ju fötterna ganska ofta och då tejpar man dem innan varje match och ofta innan träning också för att man inte ska kunna hamna i det läget att man stukar den igen för att kroppen har blivit sämre på att hantera de där krafterna. Både rent mekaniskt för att ligamenten är uttänjda men också för att man får in mindre och sämre signaler till kroppen som ska förhindra de här nya fotledsstukningarna.
Så det är väl det de flesta känner igen. Ja, vi hade ju Carl-Johan Björk här också, där vi pratade amerikansk fotboll, som berättade att det var mer eller mindre gipsade fötter.
00:03:34 – Jacob: Det är ju en fördel i de här sporterna, där man inte använder fötterna, men där man ändå stukar fötterna ganska ofta, är att man kan ju vara väldigt generös. De har ju till och med tejpen utanpå skorna också.
00:03:45 – Wille: Ja, det är någon annan form av tejp som de har utanpå. De lindar liksom in hela dojan i någon tejpvariant.
00:03:51 – Jacob: Jag vet inte heller hur det fungerar. Det är inte min sport. Men annan
Ligamentskador, rehab och tejpens effekt
00:03:56 – Jacob: sak som man kan göra, som du sa här, det kan vi dra lite djupare på. När man får ligamentskada, alltså ligament, det är väl typ som en sena, fast den inte är kopplad till någon muskel.
00:04:08 – Wille: Den går från ben till ben.
00:04:09 – Jacob: Den går från ben till ben över leder då, givetvis, för att stabilisera upp dem. Eller för att evolutionen har sett till så att de är där och de hjälper till med stabiliseringen. De skickar tillbaka mycket signaler till hjärnan om hur leden förhåller sig. Alltså hur är vinklarna? Vilket håll rör sig leden? Alltså om ligamentet håller på att dras ut eller dras samman och så vidare. Och när du då får en stukning oavsett vilken led. Alltså när du får en stukning och drar till de här ledbanden. Då kan man antingen bara få en uttänt ledband. Det gör lite ont för stunden, det brukar bli bra på två, tre veckor. Så kan man få en lite kraftigare form av stukning, men det går inte av. Ledbandet förlängs och det återgår inte till sin normala längd igen.
Utan man har ett… Jag kan väl se det som ett gummiband. Det är inte en perfekt liknelse. Men drar du ut ett gummiband ganska lite och släpper tillbaka det så är det i princip lika långt igen. Medan om du drar ut det lite för långt så kan du dra ut det så långt så att det i princip… Alltså det går tillbaka men det fortsätter vara för långt.
00:05:17 – Wille: Ja, det blir ju alltså… I och med att de flesta vävnaderna i kroppen inte läker tillbaks med samma vävnad som fanns där innan. Som exempelvis ett ben. När du bryter ett ben så läker det tillbaks med ett ben. Så det ser ut som ett ben där. Man kanske kan se att det har varit en fraktur där, men det är fortfarande benmassa som det har läkt tillbaks med. Men en muskel till exempel, när den blir skadad, då får du en form av ärrvävnad som inte funkar som muskelvävnad. Och det är lite samma sak här med ligamenten. Det finns ju de här mekanoreceptorerna som du pratar om, som är de här som känner av vilka krafter som går över leden, vad händer med ledbandet och ligamentet. De blir ju skadade, det växer inte tillbaka på det sättet. Så det blir uttänt och det blir någon form av ärrvävnad där, så det kommer inte funka på samma sätt som det gjorde när det var friskt.
00:06:04 – Jacob: Har man personer med kroniska fotledsstödningar, det är ju inte fotledsstödning konstant men de stukar den väldigt ofta. När man opererar dem ibland så tar man det här ligamentet och så viker man det bara dubbelt och fäster fast det. För det har liksom blivit dubbelt så långt mot vad det borde vara. Det är ju ganska bra om man ändå kan få till det för då har man ju ändå kvar lite av de här känselbördorna. Ibland försvinner ju det här och man får den här fulla stukningen. Man drar loss ledbanden. Det är kanske vanligast knäskador sådär. Att ledbanden brister helt. Man gör inte mycket åt de här normalt sett. Det man gör är den här klassiska rehabandet, instabilitetsövningar. Det man gör när man utmanar balansen väldigt mycket då.
Man tränar liksom inte Man återställer inte sig själv fysiologiskt, men det man gör är att man tränar upp andra strukturer som går runt leden, foten eller knät, eller vad det är man tränar, axeln och sådär. Att överkompensera, så att de tar över betydelsen för den tidigare skadan. Det innebär ju också, man vet att fotledsstukningar det är väldigt hög risk att man stukar dem igen om man inte kör rehab. Men kör man rehab med balansplatta och sådana här så är återskalningsrisken ganska låg trots att ledbandet ändå är fortsatt skadat. Det du kan ha nytta av med tejpningen då förutom att du stabiliserar det för stunden eller att man fortsätter med det. Jag själv har tejpat mina fötter i tio år nästan. För de är liksom Jag hade kunnat säkert gå ut och göra en träning utan problem.
Så bra funkar fötterna. Hade jag gjort det över en säsong så hade jag garanterat stukat foten en eller två gånger. Det är bara så det är nu. De är inte tillräckligt bra för den nivån jag spelar fotboll. Så jag tejpar dem i förebyggande syfte. Men en annan sak som tejpningen gör där också är att den ger feedback. Så du sätter den över huden och då får ju huden också signaler om att nu dras tejpen ut, nu dras tejpen tillbaka. Så du får extra signaler tillbaka till hjärnan var du har leden för stunden.
00:08:09 – Wille: Den mekanismen skulle jag säga är väldigt tveksam. Jag har jättesvårt att tro att det är relevant alltså. Tror du? Ja, för att om man tror att det skulle funka på det sättet så skulle ju alla former av kläder kunna förvilla kroppen jättemycket. Så det är möjligt att det finns en sån komponent, men att det skulle vara någon större grej har jag väldigt svårt att tro.
00:08:30 – Jacob: Jag vet att det finns studier, man har liksom tejpat fötterna som man bett folk gissa vilken vinkel de håller foten och sådär. Ja, jag vet, men då är det inte i den typen av situationer.
00:08:39 – Wille: Då är det inte i den här snabba rörelsen och så vidare. Det är möjligt att det finns, vi vet att det finns input från huden. Det är inte det jag menar, men att det skulle vara en skadeförebyggande, en del av den skadeförebyggande effekten tror jag, det skulle jag i alla fall gissa, rent killgissa är tveksamt.
00:08:59 – Jacob: Jag tror nog det, just det här att du får det, det blir väldigt utsträckt när du är, om man tajpat på rätt sätt på något sätt så tajpar du som ledbandet skulle gå och då är det väldigt utsträckt när du är nära en skadesituation. Då får du en tydlig feedback att här drar det riktigt runt tajpningen. Det tror jag kan få en att liksom… reagera och dra emot det här draget på något sätt. Men det är som sagt hypoteser. I alla fall man vet också att tejpar du en fotled som är dålig så minskar risken att den ska stukas igen.
Sporttejp mot skavsår och vid tyngdlyftning
00:09:33 – Jacob: En annan nytta med den här sporttejpen eller coachtejpen som de brukar kalla sporttejp eller coachtejp. Det är att man kan använda den för att förebygga skav eller rivsår. Nya skor. Folk köper ju gärna compede och sådana här grejer i förebyggande syfte. Men det är duktig overkill sett till priset. Ta lite sporttype, sätt det över hälen eller där du brukar få dina scavs. Så kommer det liksom inte att komma. Jag ska inte säga hundra procent, det beror på. Är du ute och hajkar tio timmar så kanske du får det ändå.
00:10:07 – Wille: Det är rätt sjukt egentligen, men en sån sak, man tänker såhär, det är trivialt, ett skoskav, men det kan ju faktiskt fucka upp en hel match som fotbollsspelare. Ja, det finns inget värre än skoskav.
00:10:17 – Jacob: Det är värre än en skada, för du kan egentligen spela vidare, men du blir mentalt knäckt.
00:10:24 – Wille: Ja, eller som cyklist eller löpare, du kan ju inte koncentrera dig på att du ska prestera när det gör ont i varenda steg eller tramptag. Det är faktiskt en, kanske lite förbisedd grej, som alla känner till och som alla nyttjar, men som man kanske inte pratar om så mycket.
00:10:42 – Jacob: Nej, och det är ganska vanligt faktiskt att man får infektioner och så. Om man fortsätter, om man inte avslutar det man gör när man får skavet utan man låter det gå och det börjar blöda ganska bra. Att det sen blir rött och irriterat. Då kan det vara en vecka, två, där man har svårt att göra sin vanliga träning. Där är väldigt bra. I tyngdlyftning använder man ofta för att bara tejpa runt tummen och sånt här när man kör tumlås för att det river och sliter väldigt mycket. Användbar till mycket tycker jag, en sporttejprulle. Nackdelen är att de är ganska mycket till ockerpris tycker jag, man köper dem en och en.
00:11:18 – Wille: Man måste hitta en bra leverantör av dem. Man ska inte köpa de dyraste varianterna. De är oftast inte så mycket bättre, upplever jag. Man kan hitta ganska billiga varianter som ändå funkar lika bra.
00:11:29 – Jacob: Nästan alla idrottsklubbar köper in dem i sådana här storpack med 30 rullar per gång. Sno av er sjukgymnast. Nej, men man kan ju oftast lösa det med någon typ av idrottsförening eller klubb. Jag tar den och så får ni detta eller vad som helst. Om man vill komma lite billigare, sen är det ju inte jättedyrt om du bara ska använda det för att förebygga skavsår. Det räcker i en sån där rulle i säkert ett år. Så det är inte någon jättegrej. Så användbart kan vara väl värt att ha i väskan alltid.
00:12:04 – Wille: Också bra, om man har någon fysioterapeutstudent
Färgglad tejp
00:12:07 – Wille: som lyssnar, så är det ganska bra sätt att lära känna kroppar lite, att man tejpar. Man tänker då, det här ligamentet är skadat, vad ska jag göra för att kunna förhindra att det skadas igen eller så? Då måste man tänka anatomiskt och ha koll på anatomin i tre dimensioner och hur leden rör sig. Det tyckte jag var nyttigt när jag pluggade. Sen har vi den andra varianten av tejp, den färgglada tejpen. Ni får inte säga vad den heter, för då kan man bli stämd. De skickade ut arga mail. Både du och jag har fått sådana mail. Det var populärt för några år sedan, det är inte riktigt lika populärt längre, även om det förekommer. Det är inte samma sak, kan vi säga. Nej, det finns dåliga belägg för att de gör någon nytta.
00:12:56 – Jacob: Man skulle kunna köra samma sak där, att man kan använda det för någon typ av sensorisk feedback. Om du har någon som tenderar att gå ihopsjunken med axlarna framåt och man vill att de ska räta upp sig lite mer så kanske man kan sätta en sån här tejp på ryggen. känner de väl själva då att det börjar dra när de sitter med en dålig hållning så får de liksom, det är ungefär som de knackar en på axeln, att tejpen börjar dra. Då kanske den är lite behagligare på sig än en sporttejp, vilket kan svida lite när man drar av den. Det är ungefär som att, hur ofta sitter du och reflekterar över att du har en tröja på dig när du sitter på jobbet?
00:13:33 – Wille: Nervsystemet anpassar sig, man märker inte av det efter ett tag.
00:13:37 – Jacob: Jag tycker, har du en hård tejpning så märker du det så fort den dras ut, om den inte dras ut i ditt standardläge.
00:13:45 – Wille: Sen kan jag också tycka att användningsområdet är tveksamt i sig. Alltså syftet med det. Men det kan man göra om man vill. Man kan göra det bästa om man vill. Allting som är lagligt. Det är inte alltid ett syfte för det mesta, om man verkligen vill.
00:13:57 – Jacob: Men det överanvänds, den färgglada tejpen.
00:14:00 – Wille: Absolut. Vi har ju också de här andra…
Elastiska skydd och handledslindor
00:14:04 – Wille: Om man nu tänker sig den här skadeförebyggande effekten av den här icke-elastiska tejpen då, så finns det ju massa varianter som man kan köpa på rehab-butiker eller apoteket eller sportbutiker i allmänhet som säger sig kanske ha lite liknande funktion. Alltså exempelvis fotledsskydd eller handledsskydd eller sådana saker. De är ju oftast elastiska.
00:14:27 – Jacob: De är elastiska, så får man liksom spänna till dem så mycket man själv vill. Oftast med någon typ av kardborreband och sådär. Alltså de fungerar dåligt, de där. Ja, om man tänker sig i alla fall det syftet.
00:14:38 – Wille: För att de spänns ju liksom runt en cylinder. Så det som blir där, man stasar ju liksom blodflödet om man drar åt dem tillräckligt hårt för att det ska vara relevant. Eller vad man ska säga. Fördelen med tejp är att du kan ju dra det i den riktningen du vill ha det, men du måste inte gå runt hela hela lemmen och därmed inte stasa blodet på det sättet. Men med de här så tänker jag att det kanske blir problem om man nu vill få det relevanta stödet att man kanske då drar åt det för hårt helt enkelt.
00:15:09 – Jacob: Men det finns ju ändå, om vi tar lindor, du kan ju ha lindor runt handleden när du styrketränar. Det tycker jag är fullt rimligt. Det är ju lite så att, ska du träna på ordentligt eller med en lite högre volym än kanske några 5-10 set i veckan. Så är det ju vissa, handleden får ju mycket stryk för att den är ju med i alla former av pressar och sådana här saker. Så det blir väldigt många set för handleden eller där det belastar handleden. Sen kanske det egentligen tränar bröstet i någon, axlarna i någon sådana här saker. Om du kör frivändningar så tränar du kanske bakre kedjan och sådana bitar. Men du fångar ju ändå med handleder med ett ganska utsatt läge. I princip alla som kör tyngdlyftning har ju lindor runt handlederna. För att annars brister den delen innan de andra sakerna brister.
Så det är ju någonting man bör ha, tycker jag nästan. Det är bekvämt också, om inte annat. Ja, jag ser ingen orsak till att inte använda det. Det blir ju de här argumenten, man ska stärka alla strukturer och så. Handledarna blir starka ändå om du styrketränar mycket. Det är inte så att de tar bort belastningen, utan de ser bara mer till att du klarar av en liten högre belastning så att du kan träna resten av kroppen på ett bra vis. Så de är användbara tycker jag, handledslindorna. Man kan ha både de som boxare brukar använda som man bara snurrar runt. Eller så finns det sådana här som egentligen bara går ett eller två varv runt handleden som är lite tjockare tygvarianter. Båda de tycker jag är likvärdigt. Det är preferens vad man föredrar.
Men de stoppar handleden lite från att komma in i det här ytterläget framförallt. Så de tycker jag är vettiga.
00:16:55 – Wille: Men det här är ett lite annat syfte än
Blodsockermätare
00:16:57 – Wille: om man tänker sig exempelvis en handbollsspelare. Om de skulle ha på sig den. Det blir lite konstigt kanske att springa runt med dem en hel match. För det där är någonting man spänner mellan varje set. Det blir inte så länge. Nästa grej då. Går vi lite från skadeområde till blodsockermätare. Jag antar att du har blodsockermätare hemma? Jag har tre stycken.
00:17:19 – Jacob: Jag har också en låda med dem. Eller särskilt en massa stickor och skit. Ja, stickorna är ju det. Det är ju orsaken till att jag har tre stycken. Det är ju den första mätaren jag hade. Jag tyckte att stickorna var lite dyra där. Så då fick jag tag i en annan och så slutade de tillverka stickorna till den. Men nu har jag en riktig billig budgetvariant från Walmart i USA. Som jag inte litar på, tycker de. Den är ganska konsekvent. Det är inte så, men jag är ganska säker på att det är ett systematiskt fel. Det ger mig för höga värden.
00:17:49 – Wille: Jag börjar bli nojig när man vaknar och har sju fasteblodsocker. Ja, det ligger oftast mellan sex och sju.
00:17:55 – Jacob: Det vet jag från när jag har gjort lite mer kontrollerade grejer. Det är inte där jag ligger. nackdelen med blodsockermätare främst. Alltså de är ju egentligen framtagna för diabetiker. Så mycket av de blodsockermätarna man får tag i på marknaden. De är ju som bäst egentligen för att se de höga värdena. Alltså de är ju inte De har oftast ett standardfel eller en variation som gör att är du frisk med bra blodsocker så kan det nog lätt bli att man tror att man ser någon typ av effekt utan att det verkligen har varit en effekt just för att mätaren är som den är. Men jag tror de här långsiktiga variationerna gäller om man verkligen har högt blodsocker så kan man nog mäta det. Och man kan fortfarande få en kurva på hur kroppen svarar efter måltid.
Så där om man tar en sju, åtta mätningar på över två timmar.
00:18:47 – Wille: Men jag tänker, vi snackade om det här lumen i förra avsnittet, där vi kom fram till att det troligen inte är så användbart, mer än att det är roligt. Men om man tänker sig för en frisk person, kan du se någon nytta med blodsockermätare, förutom att man tycker att det är roligt att mäta saker? För det är ju därför jag har dem, jag har ju inte diabetes, men jag tycker det är kul att mäta bara.
00:19:06 – Jacob: Det är kul att mäta då och då. Det är ju framförallt, skulle jag säga, att den stora nyttan är att man kan ju, om man har en kompis som har det, så kan man ju faktiskt bara göra ett fasteblodsocker, så får man på något sätt ett hum om För många tror ju att de är friska och krya för att de känner sig friska och krya. Men så gör man ett blodsockerfaste så ligger det på 7,5 eller 7. Alltså det är ganska högt om man jämför med en kompis då som kanske ligger på 5 med samma mätaren och sånt. Så där är ju nytta att man kan på något sätt börja screena sig själv lite i förväg. Men man ska ju göra flera mätningar. Även om man liksom en mätning ligger på 7, det är inget att bry sig om. Men har du det konsekvent flera morgnar i rad, ja men då är det ju någonting.
Och samma sak, man kan ju göra en glukosbelastning på sig själv två, tre gånger för att se hur man hanterar det. Otrolig grej att göra. Ja, det är det. Man har en ursäkt att dricka 75 gram socker. Så där är ju nyttor tycker jag. Annars tycker jag väl mer att om man är generellt sett frisk och så här då är det bättre att ta ett långtidsblodsocker om man är intresserad av det här. Det är det HbA1c kallas det. Där man egentligen får ett bättre värde på hur blodsockret har legat över en längre tid. Har man ett högt värde där så har man haft antingen många högre toppar av blodsockret eller att fasteblodsockret alltid ligger lite högre än vad det kanske borde. Så det är väl större nytta där. Men ja, vill man sitta och så här biohacka eller vad man ska kalla det lite.
Se hur man reagerar på olika livsmedel. Man kanske underskattar hur stor effekt det blir på blodsockret och sådana här saker av viss måltid. Eller så kanske man har gått runt och varit rädd för att käka några frukter för att man tror att man får högt blodsocker av det. Det är säkert en hel del LCHF-are som tror att deras blodsocker skjuter upp i taket och sjunker ner under under isen och gör dem hungriga när de har ätit en frukt. Ja, men då kan de ju mäta det här. Det kan också vara kul om man tror att man är den personen som blir irriterad för att man har lågt blodsocker. Köp en blodsockermätare, ta ditt blodsocker varje gång du tror att du har lågt blodsocker och att det är därför du är irriterad och sånt så kommer du antagligen märka att du har lite lågt blodsocker.
Du är bara en sur jävel. Ja, precis. Nej, men det är klart. Vi har varit inne på det ett par gånger här. Det är ju av allt att döma mer en effekt av att folk har sagt att man har lökt blodsocker när man är irriterad. Och då tror folk att de har lökt blodsocker för att de blir irriterade. Men den kopplingen är ju inte visad på det viset att folk får lökt blodsocker och sen blir irriterade. Så där kan det också vara nytta tycker jag. Så det är absolut, det tycker jag ändå är en… Det är väl en investering om man gillar prylar tycker jag, att den är ju betydligt vettigare än lumen. Absolut.
00:21:52 – Wille: Jag hittade dem, det var några år sedan där, det var något företag som skickade de här gratis. Man bara skickade en förfrågan till dem. Så det var så jag fick alla mina.
00:22:02 – Jacob: Ja, jag tror det var LCHF som pajade möjligheten. Exakt. Jag tror faktiskt det. Du kom ut på lite LCHF-bloggar. Du ansökte, får du det gratis så fick man lite stick om mig och sådana saker. Det var ju antagligen för att de ville att diabetrorna skulle börja med deras. Har diabetikerna väl köpt deras, alla har ju olika stickor, alla företagen. Många gånger är det olika stickor för de olika produkterna från samma företag också. Så har du en viss mätare, ja men då måste du mer eller mindre köpa en viss typ av stickor och det är ju där de tjänar pengarna. Det var ju antagligen därför de bara, ja ta vår mätare, den är jättebra, gillar du den så får du gå till doktorn sen så får du remiss på stickorna så tjänar vi mutum. Så det kanske man kan få tag i fortfarande.
Är man utomlands och så här där det säljs pilotsockermätare i affärerna så kan man hitta dem för 200-300 kronor. Det tycker jag är rimligt. Men då är det ju stickorna från Amazon eller Ebay eller nåt sånt där.
00:22:59 – Wille: Exakt. Om man nu vill bio-hacka eller liknande. Nästa grej
Impedansvågar och kroppsfettmätning
00:23:05 – Wille: då. Impedansvågar. Det är kroppsfettsvågar helt enkelt. När man tar på någon mätare eller står på någon mätare eller någonting. sker en magi och så får man veta sin kroppsfettprocent.
00:23:22 – Jacob: Nej, inte riktigt. Det är inte magi, utan det är ju ändå en rimlig princip.
00:23:26 – Wille: Sen kan det ju funka mer eller mindre bra beroende på hur dyr maskinen är och hur väl man gör mätningen och så vidare.
00:23:35 – Jacob: Ja, och det är väl det som är problemet med de här vågarna. Det är att det är väldigt stor variation i vad de ger dig för värden. Det de gör, de skickar en svag ström genom kroppen och muskelmassa har ett annat motstånd än fettmassa. Så den här vågen då får din kroppsvikt och sen kan den se vilket motstånd den har när den skickar ström genom din kropp och då kan den skatta hur mycket av den här vikten som var fettfri massa och hur mycket av vikten som är fettmassa. Och det låter ju rimligt i början, eller när man säger sådär, och det är ju på något sätt, det är ju rimligt nog för, när det här används i forskning så är det oftast helt okej. För har du 100 personer i en grupp, 100 personer i den andra gruppen, och du ser efter två månader att den ena gruppen har minskat kroppsfettet med 3 procent.
Ja, då har det ju hänt någonting. Det är liksom inte så. Sannolikheten att det skulle bli av slumpen 3% mindre i den ena gruppen än den andra är väldigt låg när du har 100 mätningar i varje grupp. Problemet är bara att du ställer dig som enskild individ på den här vågen. Då kan du ena dagen ge dig ett värde på 12% kroppsfett och nästa dag 18% kroppsfett. Bara för att du egentligen då varierar muskelglykogen, vätskemängder, Antagligen salter och sånt skulle också kunna påverka, kan jag tänka mig. Det är ju det som är det stora problemet med de här vågarna. Det blir stor variation från dag till dag. Det värdet det ger dig, även om du tar medelvärde om en vecka, så kanske det ger dig 10%. Då kan det vara ett systematiskt fel, som vi pratade om här innan med blodsockermätaren.
Den ger dig värde 10%, men du ligger egentligen på 13%. Men det kan man ju på sätt och vis skita i. Alltså det är oftast, du ska ju ha den här. Visst man kanske tävlar med sin kompis och så vinner din kompis som får värdet 12 när du får värdet 15. Om man nu skulle tävla i det här av någon orsak. Men då är det ju bättre att bara titta in i spegeln. Vem ser liksom bäst ut där? För det är ju det liksom. Båda två ligger på hälsosamma kroppsfettnivåer så då behöver man inte bry sig. Men då skulle det egentligen kunna vara om man gjort en bättre typ av kroppsfettmätning att den personen som fick 15 egentligen ligger lägre än den personen som fick 12 av de här vågarna. Där är ju de här systematiska felen. Vissa vågar, de flesta man bara ställer sig på, de mäter bara ström från ena benet till det andra.
Och då får man ju inte med överkroppen. Vissa människor lagrar in mycket mer fett kring buk och överkroppen. Medan väldigt många andra lägger det mer kring lår och höft. Och där kan man också se ett problem. Du kan få ett för högt kroppsfettprocentvärde om du har mer fett kring höften än överkroppen. Och så får du ett för lågt om du är ganska låg i kroppsfett nere vid benen. Så de här dyra impedansvågorna, där håller man ju också ofta i någonting. Så man får en ström genom hela kroppen, från ben upp till armar. Och de blir ju lite bättre då såklart. Men det är fortfarande… osäkra värden. Så det här är väl egentligen ingenting. För att se trender återigen, som vi sa med blodsockermätaren så fungerar de bra. Mäter du dig samma tillfälle, samma dag och du har en ganska bra rutin på ditt liv.
Gå och lägg dig ungefär samma tid, gå upp samma tid och sådär. Så kommer du kunna se tydliga trender. Om du går ner i kroppsvikt över en månad så kommer du se det i medelvärdena från vecka till vecka. Men du kan liksom inte bara ställa dig på vågen i januari och sen ställa dig på den i mars och så visar den att du gått ner 3% i kroppsfett. Alltså då har du ingen aning vad som har hänt egentligen. Det är bättre att bara sätta kameran på självutlösning och så flexa och så gör du en likadan bild tre månader senare eller fem månader senare.
00:27:30 – Wille: Om man nu då vet med sig vad man håller på med, så att man kanske kommer från ett läge där man har ganska mycket kroppsfett och så går man in i en period där man styrketränar väldigt hårt men ändå ligger på kaloriminus, så är det ganska rimligt att anta att man i alla fall kommer att bibehålla sin muskelmassa och det man förlorar då är primärt fettmassa. Så det kan man göra med en våg också, om man håller hyfsad koll. Det kommer inte bli helt galet. Men med det här, om man inte vet vad som borde hända med det man håller på med, så kan det här ge en bättre indikation på vad det får för resultat.
00:28:08 – Jacob: Men jag skulle säga att som enskild
Måttband, vanlig våg och foton
00:28:11 – Jacob: person det är bättre med vanlig våg, måttband och standardiserad kamerasituation. Gå ner i källaren där du inte har dagsljus som kommer in på samma sätt så att det påverkar ljuset från dag till dag. Liksom tar du kort. Du ställer dig i ett hörn. Sätter kameran på ett ställe. Fota av fram och bak och flexade och oflexade. Eller hur du vill fota. Liksom vad du bryr dig om. Och sen så gör man samma sak kontinuerligt. Så tittar man på bilderna. Hur man tycker att det förändras. Och så har du måttbandet för att se liksom midjemått. Kanske om du då styrketränar så kan man kolla på lårsmått och liksom höftmåtten och sådana här grejer. Höft är ju intressant även om man inte styrketränar. Det är ju vettigare än den här vågen. Vågen skulle jag säga, den är bra vid forskningstillfällen.
Den skulle också kunna vara väldigt bra om du tar till exempel företagshälsovård. Mät kroppsfettet på hela, få ett genomsnitt för hela avdelningen. Och sen gör man någonting för att försöka förbättra tillvaron för dem på jobb. Kanske att man inför att de får träning på arbetstid eller att man ser till att de får bättre lunchserverade eller man plockar bort läskautomaten eller vad som helst. Någonting som man tror skulle kunna påverka kroppsfettnivåerna så testar man igen. Vad hände? Några månader senare. Och ser du en trend där är att kroppsfettnivån då för alla 50 personer på den avdelningen ja men då har du, du vet ju inte om det var det som orsakade såklart, det är inga kontrollgrupper såhär, men det är i alla fall ett bra betyg, eller det kanske hintar om att du har gjort någonting vettigt.
Och då tycker jag det kanske är bättre än att ta måttband på varenda försöksperson. Ja, och bilder, lite integritetskränkande. Sådär, finns nyttor med den här vågen, men Men i ärlighetens namn, vem fan bryr sig vilken kroppsfettsprocent man har?
00:30:05 – Wille: Det är ju liksom utseendet i slutändan som man bryr sig om. Det är liksom ingen som är såhär, oh jag har gått ner 3%, det skiter man ju fullständigt i. Det är ju liksom utseendet i så fall.
00:30:16 – Jacob: Ja, det är mestadels det. Sen lurar man sig själv mycket med utseendet. Det går ju långsamt. Det är det som är problemet. Du kan träffa en kompis och så tittar du. Har du inte träffat den personen på ett halvår så kan man bara reagera. Oj, gått ner mycket i vikt eller gått upp mycket i vikt. Det har förändrats mycket på kort tid. Ett halvår då. Medan du själv, om du gör samma förändring men du ser dig själv i spegeln varje dag. Du reagerar inte på det här. Utan då kanske det blir liksom bara helt plötsligt. Bara man tittar på ett gammalt kort från ett halvår. Bara oj. Vad jag har gått upp eller gått ner i vikt eller något sånt här. Och där är ju liksom farorna med det här. Och bara förlita sig på spegeln eller något sånt där. Utan det är bättre med vågar.
Bättre med måttband och sådana här saker då. Som ger en mer objektiva mått. Så det är ju fördelar och nackdelar såklart med alla de här grejerna. Men jag tror kombinera. måttband eller kanske en kalipermätning om man har möjlighet till det. Och vågen tillsammans med bilder, inte bara titta sig själv i spegeln, för där lurar man sig själv. Då kommer man ihåg hur man såg ut dagen efter man druckit, när man är urvätskad, så tycker man att det ser ganska bra ut fortfarande. Så tittar man inte dagen efter en pizza istället.
Appen MyJump och kraft-hastighetskurva
00:31:32 – Wille: Vi har en app som vi har pratat om ganska många gånger i olika sammanhang. Den heter MyJump. När jag pratar om den så brukar jag säga appen jag har på min telefon som äter hur högt jag hoppar. Jag kommer aldrig ihåg vad den heter, men jag kollade upp det nu. Men det är iallafall en app som bara finns till iPhone fortfarande tror jag, för det har att göra med kameran, hur många bilder per sekund den tar och där funkar tydligen inte Android-telefonerna lika bra där.
00:32:01 – Jacob: Problemet är att alla Android-gör. Tar du Samsungs nyare modeller så filmar de till och med snabbare än vad iPhone ser. De kan ta 200 bilder och sånt där. Då ska man ju utveckla en app för Samsung-telefon. Sen så kommer det någon annan telefon som kan filma lika fort men så har den ett litet annat gränssnitt så måste man skriva om appen. Det är betydligt jobbigare att programmera för Android än iPhone. Så den finns tyvärr inte.
00:32:26 – Wille: Men den finns i alla fall för iPhone. Det den gör är att den mäter dels hur högt man hoppar. Men den mäter också, eller den extrapolerar vilken effektutveckling man har. Och varför är det här intressant? Ja, det är precis som det här med blodsockermätaren. Det kan bara vara intressant att mäta saker. Men sen är det en annan grej man kan göra med den. Man kan hoppa med olika vikter. Om du då håller en kettlebell, till exempel, intill kroppen. så kan du få ut din krafthastighetskurva. Det har vi pratat om vid flera olika tillfällen, att det kan vara intressant för att veta, dels för att veta vilken typ av person man är, vad man är bra på just då, men också för att styra sin träning. Om man vill bli mer explosiv så kanske man ser att jag kan lyfta väldigt tunga vikter, men jag har ganska dålig krafthastighetskurva och då börjar man träna mer på den typen av prestation.
Den här appen valideras en gång i veckan i princip. Alltså publicerar någon en studie på att den här funkar fortfarande den här veckan. Det var som du sa innan vi började spela in, att det är det perfekta masterarbetet. För att någon har en matta som man använder annars, där man mäter hur lång tid man är i luften och sådana saker. Och så validerar man mot den här, så det är väldigt enkelt att göra. Det har gjorts väldigt många gånger, så den här funkar och är väldigt bra om man använder den på ett korrekt sätt. Vilket är ganska enkelt att göra skulle jag säga. Det är bra instruktioner i den. Så den är sjukt prisvärd och bara för att leka med så är den rolig. Men den är användbar också i träningen skulle jag säga.
00:34:06 – Jacob: Och det den gör är i princip bara att den har koll på, i och med att det är så många bilder per sekund så kan den få en väldigt bra bild av hur länge du är i luften. Och hur länge man är i luften kan du räkna ut med hjälp av Newtons lagar sen vilken acceleration du hade för du vet massan på personen. Och då får man ut det här värdet. Vi var inne på mycket på det när vi pratade om WMAX Pro här förra avsnittet om prylar också. Nyttan med de här grejerna. Jag vet inte vad kostar appen? Kommer du ihåg det? Det var så otroligt länge sedan jag köpte den.
00:34:35 – Wille: Men då vill jag minnas att det var typ 50 spänn eller någonting.
00:34:39 – Jacob: Så det är ju väldigt, väldigt billigt att få ett värde på det här. Annars kan man ju liksom, man kan ju Vill du bara kolla din egen spänst om den blir bättre, då kan man ju hoppa ut på pallar och sådana här saker. Det är inga problem. Nackdelen där är att är du duktig på att sitta på huk så kommer du högt för att du sätter dig på huk när du landar. Du mäter höftflexionen. Ja, precis. Inte för att du lyfter på tyngdpunkten utan du blir bättre på att lyfta underbenen. Medan den här då ger dig… Den blir inte teknikberoende på det sättet. Den ger dig liksom tiden i luften. Den är beroende av hur mycket kraft, eller acceleration, du får i marken innan du lyfter.
00:35:19 – Wille: Det tycker jag för övrigt, bara som ett sidospår, tycker jag nästan är något av det roligaste folk gör på gymmet. När de pallar upp sådana här kuddar som man ska hoppa upp på. Och så bara sparkar sig själv i hakan för att komma högt upp. Det är såhär, vad är det du mäter där? Man kan absolut vara jättespänstig, men… Det är en utmaning, Wille. Jag fattar ju att man har ett målsnöre. Men det är ju inte en mätning. Det mäter ju inte hur högt du har förflyttat tyngdpunkten.
00:35:45 – Jacob: Nej. Det är många som missuppfattar det, har jag märkt, när jag hjälpt till och tränar folk. Att de ser det som bättre träning för att pallarna är högre upp. Så behöver det ju inte vara. Du kan ju sätta pallen så att du har en decimeter marginal. Och när du hoppar så ser du till att hoppa så att du inte landar med liksom full höftflektion. Utan att du landar med lite rakare ben. Och då kan du ju hoppa precis lika högt med tyngdpunkten. Vilket är det du ska träna. Och sen det här med att man höjer så högt man bara kan. Det gör jag säkert varannan vecka. Men det är ju bara för att det är kul. Hur hög plint kan jag komma upp på? Och jämföra det över tid för att jag inte har den här appen. Jag har ju annan utrustning för att mäta det egentligen om jag hade velat.
Så jag tycker det här är en billig grej. Den är bra. Den är som du sa validerad. Det innebär att den visar rätt värden och den visar det konsekvent på något sätt. Och Ja, det är en bra grej jag har tycker jag. Det är kul att ha sådana här grejer när man är tränare. Om man bryr sig om hur högt man kan hoppa så tycker jag det är det absolut billigaste sättet kanske att få ett riktigt bra värde på. Annars kan du ju ta post-it-lappar och ställa dig rakt mot väggen, tryck den mot väggen där och så hoppar du allt vad du kan. Och så måste du tajma var du sätter post-it-lappen såklart. Men så sätter du den så högt upp du är. För då är du ju liksom rak vid båda tillfällena och sen så ställer du dig på en pall och så mäter du avståndet mellan dina post-it-lappar.
Det är billigare än den här appen. Ja, jag har provat det.
00:37:23 – Wille: Alla de där metoderna har sina fel. Det är svårt. Det är svårt.
00:37:27 – Jacob: Det är en tajming-grej och liksom kunna trycka till den. Och när man ska hoppa mot en vägg på det där sättet också, då blir det såhär… Det är weird. Man kan ju sätta krita på fingrarna och göra samma saker. Det finns ju såklart billigare sätt på något sätt, men där… Det tar ju lite tid då också, för då ska man göra hoppen och sen ska man mäta för hand. Har du den här appen, du ska kolla tio pers, ja men det är bara fram, hoppa, fram, hoppa. Du behöver bara ha deras kroppsvikt, så du behöver ha en våg bredvid. Exakt.
00:37:56 – Wille: Så köp en iPhone X för 15 000, alltså den här för 50 kronor.
00:38:02 – Jacob: Som hittat. Det
Appen Barsense för skivstångsanalys
00:38:05 – Jacob: är faktiskt en annan app också som jag tänkte ta upp här, den heter Barsense. Det vet jag inte om den finns till iPhone. Jag tror jag känner igen den i alla fall.
00:38:13 – Wille: Jag kan ju kolla här.
00:38:16 – Jacob: Det är en väldigt häftig app. Där du i princip laddar in ett lyft. Och så när du har laddat in lyftet så zoomar du in på själva viktskivan. Och så när du berättar för appen då att här är skivan. Och sen analyserar appen videon och ger dig en kurva på Hur skivstången har flyttat sig fram och tillbaka, hur snabbt den har gått uppåt och nedåt och så här. Den här funkar bra, tycker jag, väldigt bra för att analysera liftbanan. Du måste filma från sidan. Såklart. Vinkelrätt från sidan, annars får du felaktiga vinklar. Det är ett billigt sätt. Den här appen är gratis om du bara ska ha själva bananalysen. Sen har den en hel del andra funktioner. Man kan kolla acceleration och sådär. De värdena verkar inte alls bra om man jämför med de bättre grejerna jag har.
Så jag rekommenderar faktiskt inte att man köper appen. Alltså extra grejerna. Man kan ju, alltså det är ju en kul grej såklart. Även om det är fel. Lite att det är så mycket på värdena. Jag vet ju faktiskt, jag har bara kollat, som du säger, att värdena är fel. Jag vet inte om de är, om det är systematiskt fel eller om det är stor variation i vilka siffror det är. Är det bara ett systematiskt fel att den ger dig siffran kanske tre istället för två varje gång, ja men då gör det ingenting. För då får du ju ändå förändringar, alltså förbättringar, försämringar och sådär. Men om det är variation, jag vet inte vilket av det det är, men oavsett när man analyserar det här, då tycker jag det är en väldigt rolig app. Nackdelen med den då jämfört om vi tar med VMAX Pro eller något sånt här, eller om man egentligen bara är duktig på att titta med ögat, om man tittar på lyften i slow motion, det är att det tar några minuter för den ibland.
Eller minuter, det tar lite tid för den. Först ska du ladda in ditt lyft. Sen så ska du själv zooma in stången. Den här biten pratar om 20 sekunder. Men sen när den ska analysera själva lyftet. I alla fall på min Samsung S8 här så tar det kanske 1-2 minuter. Många gånger. Innan du får ut en kurva. Det är inte lång tid om du vill göra en koll av ett lyft. Om du däremot till exempel skulle träna ryck och du vill titta på varje ryck hela tiden. Alltså då är det ju lite, jag gör ett ryck. Sitter och tittar på telefonen i tre minuter för att få feedback på hur det gick. Och då får du feedbacken tre minuter efter lyftet, vilket är lite sent ibland. Man vill känna av hur kändes den här? Hur var det i verkligheten? Du vill ha den feedbacken så fort som möjligt, annars har du glömt det här.
Hur kändes det här? Men som sagt, det är en gratis app. Annars, om du bara ska använda det här, och det kan vara kul att titta på. Har du någon som konsekvent gör samma fel, tar stången för långt ifrån kroppen eller lyfter den snett uppåt eller vad som helst, då kan vi visa det väldigt tydligt här. Man bara tar ett lyft, så här gör du varje gång. Det är därför jag tjatar på dig.
00:41:20 – Wille: Ja, men då är det viktigt med den omedelbara feedbacken. Du kände det där nu, det är det här, och så visar man det. Ja, precis.
00:41:29 – Jacob: Det har man nytta av. Innan jag fick VMAX Pro så använde jag det ibland på idrottarna på filborrnaskolan. Man visar dem. Det är därför jag säger till dig hela tiden. Många gånger förstår de inte riktigt. Vadå, vadå långt ifrån kroppen? De upplever själva att den är väldigt nära hela tiden. Och då kan det vara smidigt att göra det. Visst, man kan ju bara visa dem ett videoklipp många gånger, men får du ett rött streck som följer med stången så får du det tydligare. Så, nytta. Gratis. Bra bra.
00:42:02 – Wille: Yes, vi tar och avrundar där.
Avslutning och önskemål om pryltips
00:42:04 – Wille: Vi har fortfarande några saker kvar på listan och uppskattar jättemycket era tips och vad ni är intresserade av att höra om för prylar. Alltså det kan ju vara… Styrkelabbet tyckte att vi skulle ta upp stenar. Jag sa att det kommer inte bli trovärdigt. Vi måste tänka på vilka ni pratar med. Strongman-utrustning är liksom inte… Jag har inte så mycket erfarenhet av öltunnor när det gäller att kasta dem. Jag kan ge utlåtandet om innehållet men inte något annat. Nej, exakt.
00:42:44 – Jacob: Men vi kan ju lämna det. Vi har ju vår Instagram. Då och då kommer det upp bilder där vi ber om frågor. Har ni tips om utrustning så bara leta upp den senaste bilden och skriv en kommentar där så ser vi det. Annars kan man skicka till Wille. Man kan också skicka det till mig via någon typ av meddelande på Twitter. Facebook eller något sånt här. Risken är att jag inte ser det. Alltså det kommer för mycket. Jag ser det, men jag glömmer bort det. Jag är dålig på att svara på saker där, vilket säkert en hel del människor vet om i det här laget. Så det är bättre att skriva det på Instagram, så kollar vi det innan vi börjar spela in avsnitten. Var det någon mer pryl som vi kunde ta upp, som någon har pratat om?
00:43:23 – Wille: Precis, precis. Bra, men köp en t-shirt. Vita t-shirts. Det funkar i alla väder och årstider. Går att köpa på tyngre.se. Butiker och profiler rekommenderar Tyngre träningssnack. De har faktiskt äntligen fått in nya mysbyxorna också.
00:43:42 – Jacob: Nej, de är ju för bra alltså. Vi måste fixa så att vi får några som det står Tyngre träningssnack på på mysbyxorna. Ja, alltså då kan jag ju gå i pension.
00:43:50 – Wille: Då är mitt liv färdigt.
00:43:53 – Jacob: Jag vill inte jobba ute, jag vill jobba hemifrån bara för att få sitta och mysfixa.
00:43:57 – Wille: Absolut. Grymt. Vi hörs när vi hörs. Det gör vi. Ha det gott.
