Summering av avsnittet
AI summering. Längre ner finns hela avsnittet med komplett transkribering.
I det här avsnittet gästas Wille och Jacob Gudiol av forskaren Daniel Berglind, som är verksam vid både Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Samtalet tar avstamp i Daniels återkommande kritik mot självrapporterad data inom hälsoforskningen. Utifrån sin egen forskning på personer som genomgår fetmakirurgi berättar han hur patienter i enkäter ofta uppger att de ökar sin fysiska aktivitet med flera hundra procent efter operationen, medan objektiva accelerometermätningar visar att aktiviteten i själva verket inte ökar alls. Samma stora glapp syns i större befolkningsstudier som NHANES och svenska studier på äldre, där en majoritet tror att de når upp till rekommendationerna om 30 minuters daglig måttlig till högintensiv aktivitet trots att endast en liten andel gör det när rörelsen mäts objektivt.
Diskussionen går vidare till kostforskningen, där problemen med självrapporterad data är ännu större. Enkäter och matdagböcker korrelerar svagt med objektiva mått som dubbelmärkt vatten och försök i metabola kammare, vilket gör att även metaanalyser tappar i värde om grunddatan bygger på gissningar. Daniel och Jacob pekar också på att de flesta randomiserade kontrollerade koststudier egentligen bara testar effekten av kostråd snarare än vad deltagarna faktiskt äter. Som kontrast lyfter de mer kontrollerade upplägg som Kevin Halls metabola kammare samt analyserar både den självselektiva ketogena studien Virta Health, där LDL-kolesterolet steg trots viktminskning, och den mer välgjorda primärvårdsstudien DiRECT där kraftig viktnedgång hjälpte många med nyligen diagnostiserad typ 2-diabetes till remission.
För att inte bara kritisera bristerna arbetar Daniel själv med att ta fram mer objektiva mätmetoder till Stockholms läns landstings folkhälsorapportering, något han kallar epidemiologisk bevakning 2.0. Genom en ny folkhälsoapp kan deltagare via BankID och informerat samtycke dela telefonens bakgrundsinsamlade accelerometerdata samt faktisk mobilanvändning. Dessutom pågår arbete med att koppla in kortbaserad inköpsdata från livsmedelskedjor som ICA, Coop, Hemköp och Willys, och i förlängningen länka dessa levnadsvanor till uppmätta värden och diagnoser i patientregister. Med hjälp av rå accelerometerdata och maskininlärning går det redan att skilja på aktiviteter som att gå, springa och cykla med hög träffsäkerhet, vilket även öppnar för att utvärdera naturliga experiment i samhället.
Vidare reder trion ut skillnaden mellan stillasittande och fysisk inaktivitet. Daniel konstaterar att objektivt mätt stillasittande i metaanalyser inte tycks ha någon självständig negativ hälsoeffekt när man justerar för att personer når upp till rekommenderad mängd fysisk aktivitet, både hos barn och vuxna. Han menar att många forskare och kampanjer, däribland Generation Pep i sin tidiga lansering, blandar ihop stillasittande med skärmtid eller fysisk inaktivitet. När det gäller skärmtid diskuterar Jacob och Daniel hur negativa effekter på vikt och hälsa troligare kan kopplas till ökat småätande och exponering för matreklam än till själva sittandet i sig.
Samtalet rör sig sedan mot samhällsplanering, politik och varför rena informationskampanjer sällan förändrar levnadsvanor på befolkningsnivå. Eftersom livsmedelsföretag drivs av vinstintresse och miljön starkt påverkar våra val menar de att reglering och smartare infrastruktur – som placeringsregler i butiker, tydligare trappor före rulltrappor, säkra cykelvägar och bättre förskolegårdar – sannolikt har större potential än vädjanden till individen. Daniel betonar också vikten av att utvärdera politiska satsningar objektivt, och kritiserar förslaget om 100 extra idrottstimmar i skolan för att sakna en plan för systematisk uppföljning. Avslutningsvis återvänder de till den polariserade kostdebatten i media och konstaterar att verkligt kontrollerade långtidsstudier på kost är svåra att genomföra utanför slutna miljöer.
På Tyngre Träningssnacks instagram hittar du bilder och klipp från avsnittet.
Visa avsnittets hålltider
Det här är en automatisk transkribering av detta avsnitt av podcasten Tyngre Träningssnack. Du kan trycka på varje tidpunkt i texten för att hoppa till precis den delen av avsnittet i youtubespelaren ovan.
Transkriberingen är genererad med hjälp av AI och innehåller därför vanligen några enklare fel.
Introduktion
00:00:22 – Wille: Hallå på er och varmt välkomna ska ni vara till tyngre träningssnack med mig Wille och som vanligt Jacob Gudiol.
00:00:28 – Jacob: God eftermiddag.
00:00:29 – Wille: Nu är det eftermiddag, hur är läget med dig? Nu är det eftermiddag.
00:00:32 – Jacob: Det är bättre än i förmiddags när vi spelade in ett annat avsnitt. Jag har fått i mig mat, jag har hunnit vila en kort stund, jag har fått i mig koffein. Jag är… Jag är ju mer en eftermiddagsmänniska också. Jag har aldrig varit en morgonmänniska. Det känns bra. Hur är det själv?
00:00:49 – Wille: Det är skitbra. Jag sitter och tittar på en flaska spanskt här. Som jag precis har varit och köpt.
00:00:55 – Jacob: Jag är klar med dagens bestyr också. Tittar på? Jag sitter själv och äter kackerlackachoklad. Nej, sirschoklad är det. Det är inte kackerlacka. Men insektschoklad.
00:01:06 – Wille: Ja, det lät sämre än flaska spanskt som jag tittar på.
00:01:10 – Jacob: Men det är choklad, det är mycket choklad ska jag säga. Det är som de har choklad som de har sprinklat lite insekter på den. Det låter inte gott alltså. Sprinklade insekter.
00:01:24 – Daniel: Men det smakar nästan bara mörk choklad.
00:01:26 – Jacob: Den var god. Jag tyckte den var helt okej. Kul att prova på en ny.
00:01:30 – Wille: Om du säger det så. Vi har, som ni hör, vi har ingenting att prata om. Så därför behöver vi personer som har någonting att prata om. Och då tar vi med Daniel Berglind. Välkommen.
00:01:41 – Daniel: Tack, tack.
00:01:42 – Wille: Hur är läget med dig?
00:01:43 – Daniel: Det är superbra. Jag sa just det till er innan här att jag har varit och föreläst massa för läkarna på termin ett och raljerat runt om självrapporterad data och tänkte kan man få styr på läkarna nu från början då kanske det kommer ut något vettigt när jag har dem igen på termin elva. Vi får väl se.
00:01:58 – Wille: Har du fördärvat dem nu så att de kommer hålla på att reta upp alla professorer här framöver eller föreläsare?
00:02:03 – Daniel: Jag gör så gott jag kan.
00:02:08 – Wille: Du har ju varit med flera gånger tidigare här, du är en återkommande favorit. Vi har pratat om allt möjligt, det du har doktorerat på och det du har forskat på efter det och så vidare. Men en återkommande grej är ju det här med självrapporterad data. Det har du ledsnat på.
00:02:24 – Daniel: Ja, absolut.
Självrapporterad data vs objektiv aktivitetsmätning
00:02:27 – Daniel: Jag har ju kollat på självrapporterad data i förhållande till fysisk aktivitet, framförallt personer som genomgår fetmakirurgi. Det var det jag gjorde direkt efter avhandlingen, så jag tror vi var bland de första i världen, troligtvis först med att hänga mätare på personer som genomgår fetmakirurgi. Innan vi hade kollat på det här så hade man gett formulär till sådana som genomgår fetma-kirurgi och man förlorar jättemycket vikt, de går ner massvis i vikt. Då var hypotesen att de rör sig mer, man väger mycket mindre. De fyller i enkäter, och vi hade också sådana enkäter, och ökar sin aktivitet ofta 200-300%, obscent mycket. Det är bara det att när vi hänger mätare på dem så händer det inte ett smack. Faktiskt lite så att de minskar sin aktivitet.
Det är flera som har gjort det här efter oss och det är ungefär det vi ser. Man gör sådana här ganska stora studier också på populationsbasis. Det finns på N. Haines-cohorten, jag visade det för läkarna i morse, där jag tror 60-70% av amerikanska befolkningen tror att de gör 30 minuter Moderate to Vigorous Physical Activity varje dag. Axelometerdatan är nere på 10%-ish. Det har vi en svensk studie också på pensionärer. Ja, Maria Hagströmer har gjort det. Ja, det var också nåt sånt. Det är samma siffror där. Tror jag 7%. Ja, det är väldigt lågt i varje fall. Det här funkar liksom inte längre att hålla på med sådana här självrapporterad data.
00:03:54 – Jacob: Om forskningsfrågan är att man vill veta hur det ser ut.
00:03:58 – Daniel: Om man vill veta vad folk tror, då är det ju fantastiskt. Om man vill veta hur folk rör sig då bör man nog mäta det
Problemen med självrapporterad kostdata
00:04:07 – Daniel: objektivt. Och det är ännu värre, betydligt värre skulle jag säga för kost. Det hade jag också för läkarna i morse. Korrelationskoefficienterna för de här självrapporterade food frequency questionaires är där 0,15-0,2 ish. Det är som att skjuta hagelbössa liksom.
00:04:23 – Jacob: Och då ska man säga att de… De koordineras ju med matdagbok. Som vi vet också inte är helt rätt. Man har gjort vissa mot dubbelmärkt vatten också. Det blir ännu sämre liksom. Energiförbrukningen. Då får man ju bara med… Som du sa, dubbelmärkt vatten. Då får man den totala energiförbrukningen. Så kan man se hur nära är deras rapporterade kaloriintag. Med deras mätta kaloriförbrukning då. Och där som du säger är det ännu mer fel.
00:04:54 – Daniel: Men andra saker man har gjort också är ju med personer som ska genomgå fetmakirurgi Så har man ju haft dem att rapportera sitt intag över till exempel en vecka, ni vet sådana där matdagböcker Och så har de ett snitt-BMI som är extremt högt och så rapporterar de någonstans, jag kommer inte ihåg siffran, men säg 1300-1500 kalorier per dag Och det snygga med en sån här studie som jag har sett är att man då tar patienterna Och sen så låser man in dem i en metabol kammare. Och så ger du dem exakt det de har skrivit att de har ätit den där veckan.
00:05:26 – Wille: Blir de hungriga alltså? Alla går ner i vikt väldigt mycket. Det var när vi gjorde den här… Vi skulle testa det här när jag gick på sjukgymnastprogrammet. Fylla i en matdagbok och vad man hade gjort och sen lägga in det i dietistnätet för att få ut hur många kalorier man äter och så vidare. Och då var det en av grupperna som gjorde i princip det som man gjorde i den här studien då, att man räknade på att såhär, okej, om alla hade levt såhär, så kommer ingen av oss leva när vi tar examen, för vi kommer ner så mycket i vikt att vi liksom inte finns längre.
00:05:58 – Jacob: Men då räknar de nog med fel metod. Då använder de inte Kevin Halls formler, utan då har de räknat på 500 kalorier mindre.
00:06:07 – Wille: Exakt. Det var lite brist i den metodiken, men principen håller.
00:06:11 – Daniel: När man inte vill rapportera att man äter, så kommer man inte göra det.
00:06:16 – Wille: Det verkar ju visa sig så.
00:06:18 – Daniel: Ja precis, och det är problematiskt. Det blir ju ett jätteproblem om man har, för det är ofta farligt, det är ju något man försöker lära ut till studenter och sådär att jo men ni ska kolla på systematiska reviews, metaanalyser och Cochrane-rapporter och sådär, och det är ju fint och så. Men om du kollar på metaanalyser där du har självrapporterad data, vad säger det liksom? Alltså ingenting egentligen. Det har nog inte riktigt ramlat ner den polletten hos många. Samtidigt så är det ju ett område med kost, det är ju förbaskat svårt att mäta. Man har ju kommit längre i varje fall än vad man gjort för tio år sedan med biomarkörer. Ni vet det finns väl för mjölk, till exempel mjölkprodukter och sådär. Men du kommer inte kunna se skillnad på Kefir och Joggijalla.
Det finns väl någon sockermarkör också, om jag inte minns fel.
00:07:10 – Jacob: Ja, än så länge vet jag bara tre studier där man har använt det. Men det är ju också det här problemet, man hittar markörerna nu och så kanske man börjar testa hur funkar de i praktiken. Innan man kan börja den här epidemiologiska studien då, nu vet vi, nu har vi en bra mätmetod. Då börjar vi mäta, sen måste vi följa de här människorna i tio år för att veta. Hur påverkade det sig? Vi kommer inte få svaren imorgon. Ja, precis. Om man inte tittar… Det är klart man kan ju titta kollationer redan nu, liksom hur kolliderar sockerintaget med blodsockerkontroll eller blodfetterna eller vad som helst. Det är klart, du kan ju få omedelbara svar på det viset. Du kan ju också få svar när vi säger till folk och minskat sitt sockerintag. Gör de verkligen det?
Man kan ju få… info direkt nu.
00:08:02 – Daniel: Ofta
RCT-studier på kostråd och metabola kammare
00:08:03 – Daniel: när man hänger på Twitter och slåss så är det ju såhär att vi måste göra mer RCTs och mitt svar är alltid nej. Vi måste inte göra mer RCTs. Det enda man RCTar idag om man har Food Frequency Questionaire det är att du RCTar Dietary Advice, kostråd. Du mäter ju faktiskt inte intaget, du har inte mätt din huvudexponering i RCT. Kost måste vara det enda studiefältet där man kan göra en RCT utan att mäta exponeringen.
00:08:32 – Wille: Du menar alltså att man säger åt folk att de ska äta en handfull nötter, eller att de ska äta enligt den här kosten under ett år, och den andra gruppen ska inte göra det. Och så utvärderar man det med Food Frequency Questionary, så utvärderar man egentligen bara det rådet.
00:08:48 – Daniel: Ja, eller ringer och frågar om vad som helst. Alla de här subjektiva metoderna, det är ju skräp.
00:08:53 – Wille: Man har ingen aning om de faktiskt har gjort det.
00:08:55 – Daniel: Nej. Du har ju mätt däremot, det du RCT'ar är ju rådet. Ät si, ät så. Det RCT'ar du. Ja, precis. Så som sagt, jag diskuterade det här igår med min professor och hon sa att jag har etiska problem. Men jag tycker man kunde göra lite mer i kontrollerade miljöer, fängelser och så vidare. Där skulle man kunna få svar på ganska mycket forskningsfrågor. Så du kan kontrollera. Ja, du och Jacob är ju överens om det.
00:09:24 – Jacob: Har du lyssnat på podden? Har du snott mina idéer nu, Daniel?
00:09:27 – Daniel: Nej, inte? Har du varit inne i fängelsebranschen?
00:09:30 – Jacob: Ja, vi hade nåt frågeavsnitt. Då sa jag att det bara är att börja ta dem. Det är ju inga hemska saker, vi tror ju inte att något av det kommer vara farligt, farligt på det viset och det kommer ju antagligen, om man börjar bry sig om vad man ger fångarna så kommer antagligen kosten bli lite bättre för dem.
00:09:49 – Daniel: Det är ju inte det här med att vi ska ge dem socker igen och se när de får hål. Det är ju inte på den nivån, utan det skulle ju vara att man verkligen vill ta reda på, precis som du säger, båda grupperna skulle troligtvis vara en win-win-situation. Man måste ha miljöer där man kan kontrollera saker. Bättre, för de enda studier vi har idag där vi kontrollerar är typ Kevin Halls studier i hans metabola kammare. Han håller för övrigt på med en skithäftig studie. Han mejlade mig för någon vecka sedan och den är tydligen accepterad så den kommer väl ut. Den har pågått i flera månader. De har bott i en metabol kammare i flera månader där man kan kontrollera allt. Så har de fått isokaloriska dieter, lika mycket kalorier. Också samma makronutrienter.
Men bara att den ena är unprocessed, alltså oprocessad mat, tänker torsk och potatis, och den andra är torsk och potatis i en mixer, i konserv, alltså processad. Och så får vi se vad som kommer. Nu drog jag bara till med någonting här.
00:10:54 – Jacob: Då hade de gått ner i vikt, de som fått den här kikhållningen med fisk. De hade vägrat, de hade hoppat av studien.
00:11:01 – Daniel: Men där kollar han ju också mättnadsfaktorer och hormon och sånt också. Men det är ju alltid kritiken man får med sådana här studier, extern validitet. Det här är inte verkligheten. Just för att besvara de här frågorna, då är sådana där miljöer perfekt.
00:11:16 – Jacob: Ja, vill man veta vad kosten gör så testar man det. Vill man veta vad råden gör, då testar man råden. Och råden är också intressanta. Det finns ett par RCT som säger att folk äter mer fisk. Och då brukar det bli bättre för de som får rådet att äta mer fisk. Ja, men då vet vi att det är ett bra råd. Då är det rimligt att det finns med i kostråden tills vidare. För vi vet inte mycket mer och då är det bra att ha det där. Så det kan man ju testa med det här, testa råden. Sen så finns det ju faktiskt lite sådana här halvkontrollerade arcitet. Vi tog exemplet nötter här, där finns det ju någon vet jag där de på något sätt, de åt nötterna på sin arbetsplats så de blev kontrollerade till lunchen ungefär. Vill man ge någonting till folk en gång om dagen då kan man ju kontrollera dem lite att de tar det.
Sen vet vi inte hur det påverkar resten av kosten och sådana här saker. Men där kan man ju också se. Är det ett bra råd att säga till folk att äta en näve nötter om dagen? Och då vet vi ändå att exponeringen för nötter var rätt. Så det finns ju de här mellangrejerna som jag tycker ändå är… Ja, det finns ju sådana här när man gett färdig mat också.
00:12:23 – Daniel: Mer eller mindre, att har man fått det här ska du äta, det här ska du äta, det här ska du äta och sådär. Eller ta träningsstudier, där är det ofta att man får en vassleshake. Man tar in folk, tränar dem och så får de vassleshaken och så ser man att de dricker den. Du har ingen aning om vad de har gjort resten av dagen, men du vet ta mig fan att de har druckit vassleshaken i varje fall. Då har du kontrollerat en grej i varje fall. Och sen har man ju i de flesta studier om man mäter kroppskomposition väl Då har man ju i varje fall, ja vi tycker det, inte professor Noakes Men alla andra tycker att då har vi i varje fall mätt energibalans Sen är det väl någon annan LCHF-tomte som blir arg där också Men den variabeln har man ju faktiskt mätt Energibalansen Och det är ju en viktig grej, det är ju liksom det mesta förklaras ju där väldigt mycket i varje fall.
00:13:13 – Jacob: Exakt.
00:13:14 – Daniel: Det är ju nästan svårt att få sämre hälsovärden samtidigt som man går ner i vikt. Då får man ju jobba verkligen.
Virta Health och DiRECT-studien
00:13:21 – Jacob: Ja, det är väl den här, alltså vissa markörer kan ju gå upp. Den här Virta Health. Ja, just det, den ja. Det är ju ketogenkost, du betalar en bra summa pengar alltså.
00:13:32 – Daniel: Det är ju världens bästa studie. Har jag förstått på Twitter. Ja, en liten.
00:13:38 – Jacob: Men alltså man har… Det är ju folk som egentligen bara gått med i ett program självmant. De har betalat… De betalar pengar månadsvis för att vara med. 400 dollar per månad. Precis, väldigt dyrt per månad. Men de får ju väldigt mycket hjälp och de får ju såklart bra resultat. De är ju självvalda, de som inte tycker om det, de hoppar ju av efter en vecka. För man vill ju inte fortsätta betala 4000 och inte få ut grejerna. Så de som är kvar, de får ju väldigt bra resultat. Men där har man ju faktiskt sett att deras… Alltså LDL då, det har ju faktiskt ökat lite hos de här personerna. Och LDL då, det är en klassisk, ganska väletablerad markör för ökad risk för hjärt och kärlsjukdom. Inte hos NOx. Inte hos LCHF. Vissa LCHF-are ska jag säga där, det är ju lite så.
Det är så svårt att veta vad de vill säga och så de säger mot varandra, varannan gång känns det som. Men det är väl en hel del LCHF-are som försöker kritisera. Men det känns ju mer som att det är de som vill Istället för att diskutera och mäta fett höjer LDL så förkastar man den biten så behöver man inte diskutera den andra frågan på något sätt. För det är där rådet om att mäta fett mycket kommer ifrån också. Att man ska minska på mättat fett. För det är ju för att man vet att mättat fett har en påverkan på LDL. Från kortsiktiga sådana här studier som du sa där man har folk inlåsta i två veckor, tre veckor. Så kan man säga att mer mättat fett i kosten, lite högre LDL. Om man är viktstabil eller på väg uppåt i vikt. Går man ner i vikt så brukar den också förbättras.
Förutom då Virtaheltstudien.
00:15:10 – Daniel: Men vad de ska ha i den där studien som jag tycker är bra också. Jag ska inte bara kasta skit. Om jag inte minns fel så har de mätt om man är i ketos eller inte. Och det är ändå hyfsat objektivt och det är ju fint. Sen om det är viktigt eller inte, det skiter jag i. Det är ett objektivt mått. Vi vet att de har ätit lågkolhydratskost. Ja, precis. Sen är det svårt att veta vad de har ätit där. Men det är ju snyggt gjort.
00:15:32 – Jacob: Ja, de har bra resultat det också. Det lät som att vi sågade hela… Men det finns ju en RCT…
00:15:37 – Daniel: Den är okontrollerad, den är självutvald, det är ingen kontrollgrupp och det är mycket saker med den som gör att det liksom…
00:15:44 – Jacob: Det enda den visar är att ja, det går.
00:15:47 – Daniel: Ja, men det finns ju en annan RCT där man har. Den är väl publicerad i någon fin tidskrift, underhållning till Lancet. Där man har på primary care, det här med VLC-dieter och fått jättefina resultat på diabetes över något år eller vad det nu är. Direkt, den tog vi upp i tyngre rubriker. Så visst, det finns ju, det verkar ju. Ja, som sagt, det är någonting med att gå ner i vikt som är väldigt bra helt enkelt. Men den här direkten är mycket mer…
00:16:18 – Jacob: Den är ju bättre. Det är ju vårdcentral. De bara utbildar personalen tre gånger och sånt som de skulle göra. Och sen tog man vanliga människor som kom in till vårdcentralen och randomiserade. Och man såg väldigt positiva effekter på den gruppen man valde ut, ska man säga. Det var ju typ två diabetiker som nyligen fått sin diagnos. Det verkar inte gå lika bra för de som haft diagnosen längre och sådär. De går ner i vikt, det blir bättre hälsovärden och så där såklart. Men inte, det man såg i den här studien, jag tror det var 60% blev av med sin diabetes till och med. Alltså de kunde börja äta vilken mat som helst och ändå ha normalt långtidsblodsocker.
00:16:57 – Daniel: Där har man också lite kontrollen i att de gick ner så mycket i vikt.
00:17:02 – Jacob: Vi vet ju att de har kört de här shakesen i tre till fem månader. Det var vissa som valde att fortsätta efter tre månader. Anmärkningsvärt det också.
00:17:10 – Daniel: Ja, de måste vara väldigt goda de
Köpdata och den nya folkhälsoappen
00:17:13 – Daniel: där. Men apropå det här med självrapporterad kostdata. Jag är extremt skeptisk till det och sticker ut hakan lite där och är arg. Men man kan inte bara vara arg, man måste försöka göra något åt det också. Så jag tycker en sak som är underutnyttjad som man borde använda mer, köpdata. Köpdata ljuger inte. Det är inte perfekt mot vad man stoppar i sig, men det är objektivt. Har du köpt 15 Ben&rpr-glassar har du troligtvis ätit någon av de där rackarna. Så jag förstår inte att man inte använder det mer forskningsmässigt. Det finns inte så mycket gjort på köpdata. Det finns lite amerikanska studier där man vet vad folk har köpt på ett supermarket. Men man har inte gjort det nations… nationsbasis som något surveillance program eller något sånt där.
00:18:05 – Jacob: Livsmedelsverket har ju matkorgen, men det är ju inte personer och sådär. Men det är ju för att se trender i vad folk äter, att de väljer ut. De går till affärer i princip. Så frågar de, får jag titta i din matkorg? Så kan de se vad folk börjar köpa mer eller mindre av jämfört med förr i tiden. Ungefär hur mycket av det här vitaminet för folk i sig så tar de ett genomsnitt på vad folk har köpt. Det är inte alls på den nivån som du pratar. Så man skulle kunna få Särskilt om man tar människor som är singla. Ja. Som bor själva. Då borde man få ett väldigt bra Fan vad du äter kattmat alltså. Ja. Man får nog utesluta lite självklara grejer kanske. Men du Daniel, du tyckte ju att det här var en så pass bra idé så du äskade en massa pengar av oss hårt arbetande människor här i Stockholms läns landsting.
00:18:55 – Wille: Precis. Jag är ju i och för sig också bestald av Stockholms läns landsting och alla andra landsting också i någon mån.
00:19:03 – Daniel: Det är en forskningsidé som vi har, att vart fjärde år här på landstinget, där jag också sitter, jag har ju två tjänster så jag sitter på två stolar samtidigt, Karolinska och här på landstinget, och då är det ju så att där har vi vart fjärde år gett ut något som heter Folkhälsorapporten. Den har gått ut till 120 000 stockholmare vart fjärde år och dels har vi ganska taskig svarsfrekvens numera med alla sådana här rapporter. Och sen så är det så att det är frågor om vad folk äter och hur man rör sig och så vidare och där försöker vi gå över mot mer objektiva metoder. Och då har vi tagit fram en folkhälsoapp som vi håller på att jobba på. Där vi ska försöka mäta levnadsvanor objektivt. Vad som är så fiffigt är att alla som springer runt med smartphones, vilket är i princip alla idag, ganska många iallafall, vuxen befolkning.
De sparar sin data hur man har rört sig, alltså steg, accelerometerdata och sådär. I bakgrunden utan att man vet om det, vare sig man vill eller inte. Den ligger liksom, iPhone, sparar den på telefonen. Android skickar upp det i sitt moln och gud vet vad de gör med den där. Men i varje fall, den finns där från dag ett man köpte telefonen. Så vad vi har byggt är en app som kommer vara som en studie där man loggar in via BankID. Man säger att det är okej att vara med i studien, ni får ta min rörelsedata. Och så trycker man på knappen, boom, då har jag tankat all data från dag ett telefonen köptes. Och sen varje gång man kommer till ett wifi. så skickas datan upp bakom landstingets brandväggar så att vi i realtid kan försöka se, i det här fallet om vi ska göra det i Stockholm, hur stockholmare rör sig.
Tänk er att vi i realtid kan se Citybanan gå ner, hur många extra steg blev det per stockholmare på den dagen?
00:20:49 – Wille: Precis, när du säger hur de rör sig så är det liksom inte var de promenerar någonstans, utan det är hur mycket de promenerar.
00:20:56 – Daniel: Nej, den datan kommer vi inte ta, utan vi är bara ett rent objektivt mått på aktivitet.
00:21:02 – Wille: Och nu är det ju alla konspirationsteoretikers varningsklocka och bara ringer och bara, nej, nej, för helvete, jag måste flytta härifrån.
00:21:09 – Daniel: Det här är ju om man är med i studien. Det är inget som man kommer tanka från allas mobiltelefoner. Utan det är ju, som sagt, man har gett informed consent. Om man tycker att det är okej. Men vad vi också håller på att försöka få in här är data från när man handlar på ICA, Coop, Hemköp och Willys och så vidare. För den datan finns ju på diverse kortbaserade system. Man har ICA-kort, Hemköp-kort och så vidare. Så den datan håller vi på att försöka få in i den här appen också. Så att vi får köpdata och kan få någon form av objektivt mått på levnadsvanor helt enkelt. Vad vi också har i appen som är lite häftigt är att det är ett jäkla snack om det här med skärmtid, men det är ju ingen som mäter skärmtid. Jag har också skrivit studier om skärmtid och använt hittepå-data, alltså när man frågar folk.
Men nu har vi faktiskt lyckats göra så att varje gång man sätter på telefonen så trycker man så att skärmen går upp. Den tiden, den tar vi och vi får också specifik information om vad man gör med telefonen och så vidare. Så vi får ett objektivt mått på mobilanvändning iallafall. Det är ju inte total skärmtid men mobilanvändande iallafall. Så den datan kommer vi kunna få in också. Så mycket objektiva mått som möjligt på levnadsvanor. I och med att vi sitter på landstinget så ska vi försöka koppla det här till diverse patientregister och uppmätta blodtryck, BMI-värden, diagnoser, diabetes typ 2-status och så vidare. Så att vi får objektiva mått i båda ändarna.
00:22:41 – Jacob: Appen, är den till bara för forskning eller kan man tanka ner det till sig själv?
00:22:47 – Daniel: Än så länge så är väl det en diskussionsfråga som ganska många av de här besluten kommer ju fattas långt över mitt huvud. Jag är med den tokiga forskaren som kommer på alla idéer och sen så bromsas alla mina kul idéer någonstans högre upp. Men än så länge går det bra, men vi vet inte riktigt om vi kommer få lägga den här i App Store. Det är väl lite min dröm, att vi bara kan lägga ut den i App Store och så vidare, och Androids motsvarighet, så att den bara kan tankas ner av vem som helst. Just nu har jag använt den i lite studier, och då har vi bara en betaversion som jag pushar ut till de som jag väljer ska få den. Och hittills så lirar allting i liten skala, vi har gjort det på 30 pers i en studie som jag gör. Då funkade det och vi fick ner all data och sådär.
Det är mer legala bitar som är kruxet, att få datan att skickas säkert och få det att sparas fint innanför landstingets brandväggar och så vidare. Jag kallar det epidemiologisk bevakning 2.0.
00:23:51 – Jacob: Det här med inköpsdata, det har ju redan alla affärerna. Det märker man ju. Maxi vet vad jag brukar köpa. För varje gång man ska dra för sin rabattgrej så är det ju grejer jag köper. Det kommer ju inga glass utan det är lösgodis eller godispåsar.
00:24:05 – Daniel: Jag har haft diskussioner med dem och de har varit jätteöppna och tycker projektet är superkul och vill verkligen bidra. Dessutom har de sagt till mig att i med GDPR, jag kan ju gå in på ICA och säga släpp datan jag har av mig. Så släpper de den. Så de har bara varit jättepositiva, så jag har inte mött några problem alls. Så det är väl bra. Sen så är väl nästa steg om de vill flytta de här Kinderäggen från kassan så jag slipper ta den fighten varje gång jag handlar med mina tjejer. Men det är en annan femma. Det är ju en sån där samhällsgrej, man får vara samhällsfascist och sådär. Men ska man göra någonting på populationsnivå Det handlar inte om att bygga fler idrottsanläggningar eller fler gym eller what so ever, utan det är samhällsplanering.
Det måste lagstiftas att det måste byggas på ett visst sätt och det kommer nog innefatta även privata aktörer.
00:24:58 – Wille: Men det var det jag tänkte,
Naturliga experiment och aktivitetsmönster
00:25:00 – Wille: är det nästa steg? För det är ju väldigt intressant att se samband. De som köper fläskhinderägg kanske också går minst och har högst blodtryck och bla bla bla. Men är nästa steg då att se, när det här händer, vad händer då? Alltså till exempel då, nu under sommaren så har Gullmarsplan varit helt fucked up. Så att många har kanske valt att gå en viss bit eller cykla eller liknande då för att ta sig till jobbet istället för att åka gröna linjen. Blir det sådana saker som man kommer kunna studera med det här?
00:25:30 – Daniel: Ja, i nuläget i varje fall. Det beror lite på hur man kommer längre fram. Men så kommer vi tyvärr inte ha GPS-koordinaterna. Så det kommer bli svårt att se sådana saker. Men däremot på större nivå, om hela tunnelbanesystemet går ner. Säg att man skulle göra Stockholm bilfritt någon dag. Så kan man ju få objektiv data vad som händer den dagen.
00:25:52 – Wille: Ja, men jag tänkte det. Det var ett dåligt exempel med gröna linjen. Men om det händer nånting, eller om man väljer att införa nånting, bygger ut cykelbanor eller vad som helst egentligen, eller som du säger, satsar på idrottsanläggningar och sånt där, att man då kan använda det för att utvärdera vad som händer med Kinderäggskonsumtionen.
00:26:10 – Daniel: Ja men det är väl lite min våta dröm, att man ska kunna få de här naturliga experimenten, få lite objektiv data på det. För det är ju ofta det man saknar, att det skulle ju vara jäkligt snyggt och ändå ganska talande data. Skulle jag väl ändå påstå att säga att man nu skippar biltrafiken någon dag och så kollar man aktivitet på operationsnivå och hej hopp så gick det upp jättemycket. Och så gör man det repeatedly liksom. Och så blir det samma effekt varje gång. Visst det är inte RCT men det är ganska stark data ändå. Här i Helsingborg så har vi i alla fall på ett ställe vet jag någon stolpe som är uppsatt längs med en lång cykelväg som räknar antalet cyklister per dag.
00:26:52 – Jacob: Är det så med Köpenhamn också? Det är briljant. Borde man också kunna sätta upp lite här och där. Nu sätter du upp den här så vet vi att det är i snitt tusen cyklister per timme eller vad det är på denna gatan. Vad händer om vi bygger en bättre cykelväg där borta? Eller vad händer om vi tillfälligt stänger av en av vägfilerna så gör vi det till en skyddad cykelväg.
00:27:17 – Daniel: Det är så svårt med sån där data. Ta till exempel Riksidrottsförbundet, de gör ju mycket reklam och sådär att vi måste bygga fler idrottsanläggningar nu inför valet och så vidare. De har ju gått ut hårt med det. Vad jag vet, det finns ingen data på att förändring, alltså bygg fler, idrottsanläggningar och så på populationsnivå att folk blir mer aktiva. Sån data vore ganska häftigt att ta fram, att man skulle kunna kolla på det på någon vänster. Sånt där är väldigt tricky att få till på populationsnivå.
00:27:55 – Wille: Men jag tycker överlag såhär, vi raljerade över någon rubrik härom veckan i tyngre rubriker där, jag tror det var i Botkyrka, så hade man infört att barnen skulle få frukost i skolan. Och så pratade man om att såhär, jo men det här, vad heter det, lärarna upplever att det här skärper barnens koncentrationsförmåga och något barn tyckte att det var bra. Så då är det bra. Men det är ju så lätt att peta hål på det och säga såhär, men är det bra? Är det någonting som vi ska lägga pengar på?
00:28:19 – Daniel: Det är ofta det där man kommer till. Vi har byggt någon ny hockeyhall och så intervjuar man en familj som är jätteglad för att den hamnar precis bredvid där de bor. Det är fantastiskt. Det säger ju inte ett jävla skit egentligen.
00:28:36 – Wille: Eller det här att man kan raljera över elcykelpremien och säga att det här är miljöpartistiskt trams. Det kanske är det. Jag vet inte. Vad vi också gör i appen med accelerometerdata är att om man har rå accelerometerdata så är den väldigt detaljerad.
00:28:54 – Daniel: Den är i varje fall i 50 Hz, 3-axiala accelerometrar i telefonerna, så 50 gånger varje sekund så spottar den ut siffror i Excelark, i X, Y, Z-led. Kan man bygga med artificiell intelligens algoritmer för att leta efter mönster. Så mönstren ser olika ut om man går eller cyklar. Så det håller vi på att jobba med, att man via mobildata ska kunna identifiera till exempel hur man tar sig till och från jobbet och kunna koppla det till diverse hälsoutfall. Ja, helt enkelt mönster. Det vi kan identifiera än så länge när vi har gjort och hängt sådana här mätare, dels accelerometrar och telefoner, det vi kan urskilja, springa, sitta, stå, hoppa, cykla, de här basic-grejerna. Det är med över 97% accuracy i varje fall Så det kan man göra lite häftiga grejer med och se hur man tar sig till och från jobbet till exempel Man kommer inte se om det är en elcykel eller vanlig cykel Men man ser ju skillnad på buss och bil Och massa sådana här saker Det är coolt, för när jag cyklar till jobbet så ser det ju ut som att jag rör mig lika mycket som Jacob ungefär Det vill säga typ 2000 steg om dagen Det ser ju förjävligt ut, men det är troligen bättre än om jag skulle gå till jobbet
00:30:09 – Jacob: Alltså det är inte mitt snitt Wille, du sprider myter. Jag har dagar där jag kanske ligger där, men i genomsnitt är det inte alls däromkring.
00:30:17 – Wille: Vi får se när Daniels app kommer.
00:30:21 – Daniel: Det är lite skillnad på hur man cyklar också. Jag brukar göra lite experiment på mina små tjejer också. Min fru blir vansinnig men hon lyssnar inte på sånt här så jag kan säga det. Om man hänger accelerometrar på fyraåringen som cyklar jäkligt sketchy, då blir det jäkligt bra data. Däremot om man gör det själv så blir det inte så mycket. Barn fångar upp cykling hyfsat bra för de cyklar så otroligt dåligt. Så vingligt, har jag märkt. Så det blir mer utslag på accelerometern där än vad det blir om en vuxen cyklar.
00:30:52 – Wille: Ja, det låter trafiksäkert. Ja, så bara för lyssnarnas skull här så de inte går på myten från Wille här så ska jag säga att senaste veckorna här så har jag 7 500, 8 000, 5 500, 7 000, 7 300 i genomsnitt.
00:31:13 – Jacob: Så det är inte 2000. Det är dagarna där jag inte rör mig.
00:31:18 – Daniel: Och i folkhälsoappen så istället, alla sådana här stegappar ger ju den här feedbacken på 10 000 steg som ni också vet inte är jättevaliderad.
00:31:27 – Jacob: Ja men den är vettig tycker jag ändå.
00:31:29 – Daniel: Ja, jag tycker inte det är något fel så, men jag har tänkt mig att vi får ju kadens, alltså intensitet av steg till exempel, och intensitet med axelmetern. Så vi kommer ge feedback beroende på intensitet. Alltså att man verkligen har de här 30 minuterna Moderator Vigorous Physical Activity varje dag, det ger man som feedback.
00:31:49 – Jacob: Har ni tänkt räkna kontinuerligt där? Om vi tar lite detaljer. Ska det vara… Räcker det att jag gör det i… Jag har bråttom på toa. Får jag de fyra stegen som högintensivt eller måste det vara liksom… Det här, alltså tio minuter med en intensitet för att det ska räknas som liksom… Dagens… Du är väl fortfarande då? Rådet för fysisk aktivitet. Det är minst 10 minuter fortfarande, va? De håller ju på och gör som.
00:32:15 – Daniel: Men jag vet inte riktigt hur. Jag har bara hört lite rykten att de där kanske ska ryka. Jag är inget fan av de där 10 minuterna i BOUTS. Så vi kommer ge det kontinuerligt. Jag tycker det finns så pass mycket data så att man kan säga att det också räknas. Varför ska det vara 10 och inte 9? Man kan ju köra superintensivt i 30 sekunder och få jätteeffekter i det och bla bla bla.
00:32:39 – Jacob: Vi hade ju med Ulf Ekelund här. Det var ju för att det stod 10 minuter i frågeformuläret från början.
00:32:45 – Daniel: Det var liksom inte konstigare än så att det blev tio minuter.
00:32:48 – Jacob: Det är det vi har frågat efter, det är det vi rekommenderar sen. Det ligger väl något i det.
00:32:52 – Daniel: Jag är inget större fan av de där tio minuterna. Nej, det kommer vi inte ge feedback utan det kommer vara att det räcker med att samla det hur som. Men det gör ganska många inte ändå. Dessvärre är det ganska mycket barn som inte gör det heller, även om föräldrarna tror det.
00:33:06 – Jacob: Man tycker ju de är aktiva med det.
00:33:08 – Daniel: Ja, det är mycket man tycker som sagt. Det är ju en annan sak när man hänger mätare på folk. Det korrelerar ändå ganska väl med hur man som förälder rör sig och hur barnen rör sig. Det är inte klockrena korrelationer, men det är ganska väl. Då är det inte så jättekonstigt tycker jag egentligen att man får väldigt låga siffror när föräldrar rör sig väldigt lite. Ja, då rör sig barnen lite också.
Stillasittande, skärmtid och Generation Pep
00:33:31 – Wille: Nu har vi pratat ganska mycket om aktivitet, men inaktivitet, är det någonting som ni bryr er om? Alltså stillasittande?
00:33:37 – Daniel: Inaktivitet bryr jag mig inte om, som stillasittande. Stillasittande per definition är att man är lägre än 1,5 METs, och att man ska ligga eller sitta, det är liksom definitionen. Om man har objektivt mätt stillasittande, så gott det går i varje fall, Alltså med accelmetrar, det är ju inte perfekt, men så gott det går. Så har man metaanalyser där man har objektivt stillasittande hos barn till exempel, utfall, fetma och man har massa andra utfall också. Det finns olika metaanalyser på det här. Och om man då justerar, alltså att barnet är tillräckligt aktivt. Gör 60 minuter MVPA varje dag. Då är liksom effekterna av stillasittande noll. NADA-SIP-0 spelar ingen som helst roll. Och det ser likadant ut hos vuxna också.
Alltså har man nått de här nivåerna så… Det är lite personligt kanske, men jag tror bara stillasittande är inversen av fysisk aktivitet.
00:34:34 – Jacob: Hur tror du kopplingen, om vi tar som vi nämnde här, skärmtid och stillasittande? För där tänker jag… spontant liksom det beror ju på vilken charm det är liksom. Tar vi min äldre dotter, hon är ju trots allt bara fem så hon fattar inte hur hon ska göra. Jag har ju avinstallerat YouTube på hennes spaddare. För att det är ju, det kommer ju liksom reklam där det är många av de här knepiga videorna där folk håller på att göra glass av lera.
00:35:02 – Daniel: Det är väldigt mycket koppling. Ja, de ska alltid göra nån jävla tårta eller nåt. Det är aldrig nån vettig… Nej, precis.
00:35:08 – Jacob: Bara, vad fan, gör en kotlett eller nåt sånt där. Det är alltid kopplingar. Det är godis. Där tänker jag att det här blir en påminnelse. Man har kortsiktiga studier här när man låter barn titta på barnprogram. Där den ena gruppen barn får se reklampaus med leksaker och sådana här saker. Ingen koppling till mat. Så har man en annan grupp som får titta på reklam för McDonalds eller reklam för några frukostflingor eller vad som helst. Sen låter man dem… fritt äta kanske en skål med chips eller man ger dem en middag med liksom vad som helst. Och så ser man ju att barnen i den här gruppen som har fått reklam. Det här är inte genomgående ska man säga. Det verkar mest vara en trend hos de barnen som redan är lite överviktiga och sådär men.
Men det är ändå ett par studier som liksom visar åt det hållet att när de har sett reklamen så äter de lite mer. Alltså det är ju enkelt liksom. Det är som när vi går förbi pressbyrån och lyssnar på kanelbullar. Ja men jag blir sugen på kanelbullar nu. Och då kanske man är lite mer benägen att äta det om det serveras liksom. Tror du att det skulle kunna vara någon sån koppling här att ni ser skärmtid i sig kanske kolliderar med överviktsrisk trots att det inte stillasittande gör. Alltså man kan jämföra med att sitta och rita själv eller sitta och pyssla eller vad som helst.
00:36:26 – Daniel: Självrapporterade, eller föräldrarapporterade i det här fallet för barn, skärmtid är starkt kopplat till ohälsa. Så är det, och jag tror nog att det är någonting i det du säger. Det är inte stillasittandet vi kollar på där, utan det är någonting annat. Att de ökar ”snacking behaviour” eller what so ever. Men skärmtid är någonting annat. Det är ganska många forskare duktiga professorer, inga nämnda, som helt blandar ihop det där. De står och pratar om negativa effekter av stillasittande och så har studien mätt skärmtid. Det är ju någonting annat. Det är liksom inte samma variabel. Och dessutom, ska vi prata så ska vi prata objektivt med ett stillasittande. Jag gillar inte riktigt det här med att skrämma upp, att liksom sitta still i den nya röken och annat jävla hittepå.
Det är ju fysisk aktivitet som är det viktiga och det är det vi har för lite av. Om man nu tränar och rör sig jättemycket och sen sitter eller står, det har liksom mindre betydelse.
00:37:28 – Wille: Vi har ju varit lite småkritiska mot det här Generation Pep som har varit den senaste tiden. Jag tror sloganen är minska stillasittandet. Jag tror de har ändrat lite på det faktiskt.
00:37:38 – Jacob: Ja, det kanske de har.
00:37:39 – Wille: Efter vår kritik då naturligtvis.
00:37:41 – Jacob: Magnus Lindvall, som vi hade med som gäst här, Han kontaktade faktiskt mig efter vi hade pratat om Generation Pep i tyngre rubriker. Och går du in på den sidan nu, jag hittade inte så mycket om det nyligen, men däremot om du söker Generation Pep och stillasittande, så när det lanserades så var det ju mycket, du vet, så var det någon debattartikel från Klüft och sådana här saker. kopplat mycket till barn sitter för mycket. Det är deras uttryckning. Det gör de ju i och med att de inte rör på sig. Frågan är om man ska säga sitter för mycket. Man kanske ska säga att barn rör sig för lite.
00:38:13 – Daniel: Evidensen ligger inte i stillasittande. Nej. Då tycker jag inte att man ska gå ut med det. Tog ni upp det kanske? Patrik Bergman, en kille som jag känner som också är en jätteduktig forskare, skrev en artikel i Läkartidningen om stillasittande. Jag tycker den var ganska vettig, man belyser en del problematik där. Det är nog inte stillasittandet som är det stora problemet, utan det är fysisk inaktivitet. Man måste särskilja det där.
00:38:41 – Wille: Men det jag tänkte på var, om man tänker generationPEP eller interventioner. Om man då tänker att man skulle fokusera på att antingen minska stillasittande eller öka rörelse. Finns det någon sådan jämförelse där man kan se vad som gör någon nytta?
00:38:55 – Daniel: Det finns ju ett gäng interventioner, på vuxna iallafall, där man har försökt att minska stillasittande och så vidare, och det är väl tämligen Det finns inte så mycket effekt där, men det finns det ju inte om man säger åt dem att bli aktiva heller. Du skulle gjort en RCT, en grupp för rådet och vara mer aktiv, en grupp för rådet och inte sitta still.
00:39:15 – Jacob: Däremot har man ju testat lite på vuxna, att om man får dem att stå mer på jobbet så, tada, kompensationsbeteende, så sitter de mer utanför jobbet.
00:39:24 – Daniel: Det är kroppen och homeostas och allting. Så det finns det ju lite på. Men effekterna är ganska blygsamma från de typerna av råd, men det är det ju om man vänder på kakan också. Säg åt folk att bli mer aktiva så händer det inte så jättemycket. Eller som vi pratade om innan, heat-träning funkar fantastiskt. Resultaten blir grymma när man kontrollerar det och skriker på folk. Och sen när man gör det ute i verkligheten så bara boom försvinner resultaten. Det är nog en compliance-faktor.
00:39:56 – Wille: Så vi ska sluta fundera på vilken typ av kampanj vi ska ha, bara skita i att ha kampanjer. Det funkar inte. Alltså lite mer rysk roulett kanske, få fart på folk.
00:40:06 – Daniel: Vad tror ni?
00:40:08 – Wille: Jag tänker bara så här att det är så svårt att minska stillasittandet men det är inte så svårt att röra sig. Det är inte svårt att få in 20 minuter av någonting däremot att minska mitt stillasittande. Det kan vara så mycket svårare.
00:40:22 – Daniel: Säg att du har ett jobb där du kör buss eller något. Nej, men jag ska stå upp hela tiden. Alla har inte helt fria jobb där de bara kan bestämma Själva, medans det kanske är enklare att få till en halvtimmes träning om dagen, vad vet jag. Som sagt, på populationsnivå har vi inte någon guldnyckel som funkar kalasbra för vuxna eller för barn.
00:40:46 – Wille: Vad tror du om mer fascism då? Sluta kalla det fascism.
00:40:52 – Jacob: Det finns riktiga fascister. Jag vet, man normaliserar det ordet.
Samhällsplanering, nudging och utvärdering
00:40:56 – Wille: Det är faktiskt problematiskt. Men varje gång vi pratar om det här ämnet när vi pratar om som du pratar om det här med kinderäggen vid kassan eller man pratar om att göra rulltrappor lite mindre tillgängliga till farbrorn för vanliga trappor och sådana saker så kommer det alltid människor och kallar det för fascism. Finns det sådana interventioner eller är det också meningslöst?
00:41:19 – Daniel: Det skulle jag säga, men det vi gör nu etiskt då?
00:41:22 – Wille: Det är ju motargumentet, man blir ju faktiskt påverkad nu också. Det är bara det att folk inte tänker på det.
00:41:28 – Daniel: Ja, och så är det ju alltid de här, jag blir inte påverkad. Inte mina barn heller, det där är ju skitsnack. Alla blir påverkade, så är det. Även jag. Där finns det ju betydligt mindre evidens, men från kontrollerade experiment så finns det ju ändå ganska mycket. De som tror mig, ICA och de där, de är väl medvetna om var de produktplacerar saker och vad som handlas. Så det finns ju kontrollerade experiment i en sån miljö och då kan man väl ta och vända lite på de experimenten och se vad effekterna skulle bli. Det vore ju kul att testa.
00:42:04 – Jacob: Men där är problemet att jag vet, jag var i debatt, vi får väl kallas debatt, Livsmedelsverket i Uppsala för Det är nog nästan ett år sedan nu. De är ju en knepig situation. Rent politiskt har politikerna sagt att vi ska uppmuntra svensk livsmedelshandel. Samtidigt vill Livsmedelsverket få folk att äta bättre. Det man tjänar pengar på är oftast det lite mer processade maten. Det var någon från svenskt kött och så var det någon annan från något annat sånt här. Jag vet inte, hon hade jobbat för brödtillverkare innan. Så nu tror jag hon var från någon fiskföretag. Ja, jag kommer inte ihåg exakt. Där deras argument var liksom, nej, men det är liksom inga problem. Folk äter ju sina kalorier. Det spelar ingen roll på något sätt.
Vi äter, även de människorna som går upp sakta i vikt, de äter ju nästan lika mycket kalorier som alla andra. De går ju inte upp mycket, utan det tar ett år så är det ett kilo kanske. Och så tio år så är det tio kilo. Det är inte jättemycket energi. Och då är det ju liksom så att om vi får folk att äta av någonting så kommer man äta mindre av något annat. Och när man då ställer fram det här som ger mer pengar till företagen då, Kinderägg och sådana här grejer. Ja men då blir det att folk kommer äta mindre av andra saker och då kommer ju de tappa pengar på något sätt. De här företagen. Vi kommer inte få dem till att ändra det där.
00:43:37 – Wille: Vi kan få ett företag till att ändra det tillfälligt tror jag.
00:43:40 – Jacob: Alltså om vi inte sätter lagar på det. Om vi bara säger snälla gör det. Säger vi snälla gör det så kommer vi kanske få ett företag som gör det som en god PR-kampanj. Men så märker de att vi tjänar inte lika mycket pengar längre. Och då ändras det. För det är aktiebolag. De som driver det ska tjäna pengar. De är inte onda på det sättet. Det är det ett företag ska göra.
00:44:02 – Daniel: Min fru är ekonom, rackare. Hon har varit revisor i många år. Hon läxar alltid upp mig och säger att jag lever i en fantasivärld. Hon säger exakt det du säger. Det är avkastning till aktieägare, Daniel. Det är inte folkhälsa de pysslar med. Det ligger väl någonting i det, så där ska man väl in och lagstifta helt enkelt. Det kanske är knepigare lagstiftningar, men andra lagstiftningar som man skulle kunna göra, som man borde få effekt av baserat på viss evidens, det är ju när man bygger saker och ting. Ta Hagastan där jag sitter, där man bygger. Varför ska alla hus man går in i ha rulltrappan före trappan? Där finns det ju ganska snygga interventionsstudier. på att det troligtvis blir mer aktivitet. Varför bygger man förskolor utan förskolegårdar?
När man bygger nya saker, där borde det finnas regler för hur det ska se ut. Det borde gå att lagstifta. Där är det många saker som man skulle kunna göra enklare.
00:44:58 – Jacob: Men det är svårt att få med alla politiskt. Absolut, men ta saker som bilfria städer.
00:45:06 – Daniel: Det skulle man ju få ganska mycket skit för om man gick ut för det som politiker och det krävs ju lite balls för att göra det. Men visst, det skulle säkert ha effekt. Men vem skulle våga ta på sig det?
00:45:19 – Jacob: Det är ett stort steg därifrån vi är i alla fall. Man hade lätt kunnat göra det mer cykelvänligt och mer gångvänligt. Sådana här bitar. Man hade ju haft någon som blev sur för stunden. För det är alltid någon som tar det negativt. Man tar bort en gata eller man ändrar en fil eller vad som helst.
00:45:35 – Daniel: Det här med att vara kompis och vara vän med alla. Jag släppte det för länge sedan. Jag försöker bli ovän med så många som möjligt istället. Det kommer alltid vara någon som tycker att man är en stor idiot. Så är det ju. Men det är väl bara att man får försöka utgå från den bästa evidensen man har för att försöka göra det bästa för folks hälsa helt enkelt.
00:45:58 – Jacob: Men hade vi fått upp lite sådana här mätare så tror jag nog man skulle kunna stänga av en fil på en gata liksom temporärt ett år. Eller vad som helst. Inte göra någon stor grej av det men bara sätta upp liksom så där blir det avskilt för cykelcyklisterna. Och så ser man liksom vad händer med cyklingen över ett år. För det gör ganska… Säkerligen sett effekter. Det är bara att kolla alla städer som gör. Så fort man gör cyklingen säkrad. Så fort man gör riktigt avgränsade cykelvägar. Så man inte bara gör det här cykelspåret mitt emellan en trefilig väg. Så fort man gör det så är det fler som börjar cykla.
00:46:31 – Daniel: Jag såg någon studie nyligen också där man har kollat på om man gör liksom sidewalks i USA om man först bygger sådana. Det är helt sjukt för övrigt att det är första steget. Sen gör de lite mer attraktiva och sådär och där kunde man ju se accelerometermätt fysisk aktivitet ökar. Jo visst, det finns ju mycket där. Vi håller på med en annan studie nu med barn och hur de rör sig. Där tror jag att det finns mycket man kan göra med ganska enkla medel också. Vi håller på att kolla på hur 500 barn och 100 pedagoger och deras föräldrar rör sig. Vi är framförallt intresserade av förskolans förutsättningar, alltså policys kring fysisk aktivitet. Lämnas och hämtas barnen ute? Hur ser förskolegården ut? Hur ofta går de på utflykt? Tid utomhus?
Alla sådana saker korrelerar med hur aktiva barnen är. Och också tid utomhus, korrelerar det med sjukdomsfrekvens? Är barnen som är ute och mer aktiva mindre sjuka? Behöver inte jag vara hemma så mycket med mina två små tjejer? Och hur mycket samhällsbesparingar kan vi göra på det här? Det håller vi också på med. Ska man vända och börja prata med politiker, som vi ändå försöker, då får du prata med en variabel som de förstår. De förstår pengar kortsiktigt, de förstår inte aktivitet och hälsoutfall 20 år senare.
00:47:46 – Jacob: De förstår, de kan inte prioritera det. Något sånt.
00:47:52 – Daniel: Jag tror lite sådana vägar, man får mötas halvvägs. Det här gör vi för att försöka identifiera faktorer som ändå ska kunna vara påverkbara för att på ett hyfsat enkelt sätt kunna få barn mer aktiva i vardagen. Aktiv transport till och från skolan, till och från förskolan är en enkel grej. Det finns med största sannolikhet en del internationell data på det, lite sämre svensk data, men det är något som minskar. Det är ett sådant där gyllene tillfälle, som att till och från jobbet, man ska ändå ta sig dit, så försök att göra det aktivt. Alla sådana där grejer kan ju liksom add up till ganska mycket i slutet, för hur vi än vrider och vänder på det så kommer nog inte alla tycka det är superkul att gå till ett gym och köra tills det smakar blod i munnen.
Nej, det gör inte ens jag. Bara att få alla till ett gym, det tror jag är ganska far-fetched på populationsnivå.
00:48:46 – Jacob: Precis. Det kommer inte hända.
00:48:49 – Daniel: Nej, det ska nog byggas in någon annanstans. Vill man då bygga in saker, göra saker och också mäta effekter, då måste man också mäta saker objektivt. Annars blir det lite som med det här som jag har varit så kritisk till, de här 100 extra skoljumpatimmarna. Jag tycker det är ett jättefint initiativ, jag är inte emot det, men det är för ett, draget ur röven. Det är ingen som har utvärderat det, och två, de ska ju stoppa in det utan att utvärdera det, vilket är ännu intressantare. Det skulle ju gå att randomisera. Det skulle ju gå liksom, här är halva Sverige får det här, halva får det ett år senare eller någonting. Det är ju inte etiskt jättekrångligt eller något dilemma. Det skulle bara gå att utvärdera, alla kan få det samtidigt.
Bara vi utvärderar med någonting liksom. Objektivt, tack.
00:49:36 – Jacob: Ja, men det finns ju redan massor med skolor som på eget initiativ liksom dragit upp idrotten ännu mer eller fysisk aktivitet ännu mer. Och då, varför kan man liksom inte på något sätt synka upp det där liksom? Skicka ut mail. Har vi 15 skolor som skulle vilja öka fysisk aktivitet för sina barn? Ja.
00:49:52 – Daniel: Vad bra.
00:49:53 – Jacob: Då tittar vi på er och så jämför vi med fem likvärdiga skolor i liknande områden eller vad man ska säga. Eller vars status är ungefär likadan med er just nu betygmässigt så här. Alltså man gör någon sån här… Typ case control-studie-variant. Jag vet inte om man kan kalla det case control på riktigt. Jag vet inte vad det skulle vara för namn på det.
00:50:16 – Daniel: Jag fattar. Bara man gör det lite systematiskt. Visst, det skulle gå att göra med hyfsat enkla medel. Men det är inte riktigt prioriterat att utvärdera saker och ting man stoppar in alltid. Vilket jag tycker är väldigt konstigt. Hur ska man då kunna veta om det var bra eller inte? Eller till och med skadligt.
00:50:31 – Wille: Men det behövs ju inte. Det behöver ju bara låta bra. Nu blir det politik här, men det är så kul när man hör politiker prata om empiri. Alltså om faktafrågor. Och så pratar man om såhär, men det där kommer ju inte funka. Det där funkar ju inte. Men gör det det? Vi vet ju inte. Det är så märkligt som att det är en åsikt huruvida någonting funkar eller inte.
00:50:51 – Daniel: Om man hamnar i politiska debatter eller vad som helst, om man diskuterar någonting och man vill vara ganska otrevlig och jobbig, vilket jag tycker är kul ibland, då kan man ju alltid bara gå till, försök få dem att svara på hur de har mätt saker och ting. Som jag sa till läkarna idag, men hur är det mätt? Hur har du mätt det? Ett, de kan ju inte svara på det och kan de svara på det så är det garanterat subjektiv data.
00:51:12 – Jacob: Alla lärare tyckte det var bra.
00:51:14 – Daniel: Ja, precis. Det är fantastiskt. Nej, men just det här att tycka. Jag fattar inte riktigt varför det skulle vara intressant om man vill veta hur det verkligen är. Jag har väldigt svårt att tro det. Det är som man frågar om hur snygga gemene man är, så är alla snyggare än medel. Det är skitkul. Alla kör bättre bil än medel och så vidare.
00:51:39 – Wille: Det är så intressant när vi pratar om, vi spelar in det här före valet, alltså den 7 september och det kan ju vara så att om en vecka så styr liksom Belsebub över det här landet och allting det vi pratar om är helt ointressant. Det är liksom bara gruvorna som ska underhållas och det är det enda som är intressant.
00:51:58 – Daniel: Den som lever får se. Vi får se, precis.
00:52:01 – Wille: Ja, men oavsett vad som händer i valet eller liknande så hoppas vi att du fortsätter få pengar. Så att du får fortsätta göra dig ovän med människor och mäta människor. Så att vi får mer saker att prata om här.
00:52:18 – Daniel: Ja, det är väl den viktiga kontentan av allt det här sjabblandet.
Kostdebatten i media och kontrollerade studier
00:52:23 – Daniel: Det är ju bättre att veta än att tro, oftast. Precis. Jag brukar säga, jag har svårt för det här, men troende är ju okej, det är klart man kan tro saker, men gå till kyrkan då. Veta saker vill vi helst göra i verkligheten, och just det här med kost är ju någonting som har spårat ur ganska mycket. Kolla bara i mediadebatten och allting, det går ju inte att ha någon Twitter och sådär, det är ju intressant. De som inte är så insatta, för dem är det nog extremt svårt att fatta någonting av allt käbblande. Men bäst story vinner, det var ju därför det var Lågerödaskost.
00:53:01 – Jacob: De hade en bra story där i fem, sex, sju år. var det väl tillräckligt många som ändå läst kritiken som kom att det inte höll och så kommer liksom de här what the health och vad heter den andra co-spiracy och de grejerna på Netflix istället. Så är det vegankosten som körs. Tillsammans med antagligen klimatgrejerna. Man uppskattar väl ungefär hälften av alla veganer är ju det av mer miljö och etiska skäl. Och sen är det där liksom en halva, en tredjedel som är hälsoskäl. Och det är den som växer också. Så ja, nej. Men jag tycker problemet med kost är ju att det är ju… Det är för många som ska argumentera för att deras egen diet är överlägsen de andra. Och så har vi inte de här som vi pratade om innan. De kontrollerade interventionsstudierna där vi verkligen ger folk mat.
Vi har mängder av studier där vi testar rådet. Nästan alla de här studierna vi testar rådet, då är det ju överviktiga människor som kommer med från början eller personer med fetma. Alltså oavsett där, så länge du säger till dem att inte äta så mycket godis, läsk och kakor, dricka läsk och sådär, vilket alla dieter gör, så kommer de liksom i genomsnitt gå ner i vikt och sen så ser vi där att råden är väldigt snarlika varandra. Men det är ju bara den informationen vi har, men sen väljer alla ut sina där sina egna liksom. Lågkostnadskostnaderna, eller ketofolket kör ju den här Virta Hells nu, så väljer de ut den enskilt. Veganerna har ju de gamla varianterna av Ornish och det här. Där de egentligen var på läger. Bodde på hotell i en vecka och så fick de liksom utbilda sig och så fick de vegankost under tiden.
Så bara testar man hälsovärden före och efter. Där har man ganska många sådana. Och det händer ju fantastiska saker där bara på en vecka hos dem också. Det visar ju inte att det är bättre än något annat råd.
00:54:56 – Daniel: Man får börja lite med de här mer inlåsta ställena där man kan kontrollera folk helt enkelt. Det finns ju någon där man har låst in folk och så ger de i princip bara bra mat och sen har man helt enkelt lite senare, då händer det inte så mycket med vikten. De får bo och leva där några veckor och sen så stoppar man in en sån här vending version eller något med massa processat skit. Bara ställer in den och så bara smack! Alla blev väldigt feta ganska fort liksom. Det är också en sån här grej som talar ganska mycket för att miljön bestämmer ganska mycket vad vi stoppar i oss. Jag tror man ska börja där med de här studierna där man i varje fall kan kontrollera någonting. Sen att inte det är överförbart till verkligheten, det är en annan sak.
Men man måste ju börja i rätt ände så att säga. Man faktiskt mäter saker och ting. Så ja, men vad fasiken, vi kör vidare på fängelsespåret då. Absolut, vi lobbar för det. Skulle behövas lite mer kvinnor i fängelset så det blir könsfördelat där. Men det kanske går att lösa.
00:55:48 – Wille: Gör rätt saker olagliga bara så kommer det att lösa sig.
00:55:52 – Jacob: Ja. Det måste ju finnas tillräckligt många. Ja, jo. Tänker du inte det?
00:55:57 – Daniel: Det gör det säkert, ja.
00:55:58 – Jacob: Det behövs ju inte enormt många. De behöver ju sitta ett tag. Ja. Vi kan ju inte ta de som sitter inne ett halvår. Då får vi inte svar. Utan vi behöver ju de här, i alla fall mer än tre år skulle jag vilja ha dem i alla fall, insatta.
00:56:11 – Daniel: Du har schysst systematisk bias där in, om man ska ha tre år som cutoff. Det är nog en speciell typ av människor, men vad fan, skitsamma.
00:56:19 – Wille: Då är det mördare.
00:56:20 – Daniel: Metabolismen funkar ju likadant troligtvis, så för den frågeställningen så…
00:56:25 – Jacob: Ja, men alltså det blir ju ett bias oavsett så du tar fångar bara. Ja, jo. Men som sagt, metabolt ska det inte vara enorma skillnader i alla fall. Och det är ju ändå mer intressant än de här där vi inte vet exponeringen.
00:56:36 – Daniel: Nej, absolut så är det ju.
00:56:38 – Jacob: Men jag är ju liksom, kan de vara med på det och ställa upp liksom? Säg att du ska äta, vi ska testa vegankost. För många människor är det nog en uppoffring att strunta i eller strunta i, inte ha något val och inte få äta kött i tre år. Då kan man väl korta av straffet lite. De gör ju samhällsnytta. Ja.
00:56:56 – Daniel: Varför inte?
00:56:58 – Jacob: Istället för det här gott uppförande. God följsamhet till studieupplägget.
00:57:05 – Daniel: Ja men absolut. Jag tror stenhårt på det här. Nu kommer väl etiska kommittén här på KU komma och strypa mig snart. Men jag ser inga problem. Kommer aldrig få sitta där.
00:57:14 – Jacob: Wille hade problem, vi har diskuterat det här.
00:57:16 – Wille: Jag kan se vissa problem, men vi behöver inte ta det nu. Nu har vi en timme till att få den. Nej men Daniel, det ska bli skitkul att få höra mer om det du håller på med helt enkelt. Jättekul att du ville vara med och jag hoppas att du vill komma tillbaks och pladdra en timme till.
00:57:36 – Daniel: Självklart, vi håller kontakten. Det gör vi. Ha det gött!
