Summering av avsnittet
AI summering. Längre ner finns hela avsnittet med komplett transkribering.
I det här avsnittet gästas Tyngre Träningssnack av idrottsfysiologen och forskaren Niklas Psilander från Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). Niklas berättar om sin resa från att bygga muskler inom amerikansk fotboll och i lumpen till studier i teknisk biologi och proteinkemi i Linköping, följt av forskning under den legendariske Bengt Saltin i Köpenhamn. Där väcktes hans tidiga intresse för vad som sker på gennivå vid styrketräning samt hur kombinationen av styrka och kondition påverkar kroppens signalvägar. Efter några år i näringslivet återvände han till akademin för att doktorera på mitokondrier och muskulär uthållighet vid GIH.
En stor del av samtalet kretsar kring Niklas uppmärksammade forskningsprojekt om muskelminne hos människor, ett samarbete med bland andra Kristian Gundersen och Truls Raastad i Norge. Tidigare djurstudier har visat att möss som ges anabola steroider bildar fler cellkärnor i muskelfibrerna via aktivering av satellitceller, och att dessa cellkärnor stannar kvar även när muskelmassan krymper tillbaka under en vilo- eller avvänjningsperiod. När mössen sedan börjar träna igen växer musklerna betydligt snabbare tack vare de kvarvarande cellkärnorna. För att undersöka om samma mekanism existerar hos människor genomförde Niklas och hans studenter en omfattande studie på 20 helt otränade män och kvinnor som först fick träna enbart det ena benet med tung styrketräning och ocklusionsträning under tio veckor.
Efter en fem månader lång viloperiod utan träning – då den uppbyggda muskelmassan på cirka 15 procent i det tränade benet hade försvunnit helt – fick deltagarna under fem veckor träna båda benen för att se om det tidigare tränade ”minnesbenet” svarade bättre än kontrollbenet. Ett av de mest slående resultaten var att deltagarna trots förlusten av muskelmassa hade kvar hela 85 procent av sin styrkeökning i benpressen och närmare 70 procent i bensparken efter fem månaders vila, vilket tydligt illustrerar hur viktiga de neuronala anpassningarna är hos nybörjare. Dessutom såg man under den första träningsperioden en tydlig överföringseffekt (cross-education) hos männen, där det otränade benet blev 30 procent starkare i benpressen bara av att det andra benet tränades – en effekt som dock inte uppnådde statistisk signifikans hos kvinnorna.
När det gällde själva muskelminnet under återträningsperioden syntes ingen skillnad på gruppnivå när män och kvinnor slogs ihop, men när männen analyserades separat fanns en tydlig trend mot snabbare muskeltillväxt i minnesbenet hos sju av nio män. Jacob och Niklas diskuterar huruvida skillnader i testosteronnivåer kan förklara varför män lättare rekryterar satellitceller och bygger in nya cellkärnor. Om de pågående biopsianalyserna i Oslo bekräftar att cellkärnorna bevaras över tid har det även stora implikationer för antidopningsarbetet, då tidigare bruk av anabola steroider kan ge idrottare en livslång fysiologisk fördel.
Vidare diskuteras kombinerad styrke- och konditionsträning ur flera perspektiv. Niklas berättar om en studie på vältränade cyklister där traditionell styrketräning med runt tio repetitioner till failure direkt efter cykelpassen varken förbättrade mitokondriefunktionen eller prestationen. Slutsatsen är att konditionsidrottare som vill förbättra sin arbetsekonomi bör satsa på tung styrketräning med få repetitioner eller explosiv plyometrisk träning, snarare än högrepetitionsupplägg som liknar deras vanliga konditionsträning. Han presenterar även en studie på vältränade ishockey- och rugbyspelare som efter tunga knäböjspass fick köra antingen korta högintensiva Tabata-intervaller på cykel eller runt en timmes kontinuerlig cykelträning tre gånger i veckan. Efter sex veckor hade båda grupperna ökat sin knäböjsstyrka med 10–12 procent och fått likvärdig konditionseffekt, vilket visar att konditionsträning efter styrkepasset inte behöver hämma styrkeutvecklingen.
Avslutningsvis berättar Niklas om en kommande studie vid GIH där man söker deltagare med minst två års erfarenhet av styrketräning för benen. I studien ska deltagarna träna det ena benet riktigt tungt (3–5 repetitioner) och det andra benet lätt (30 procent av 1RM, cirka 20–30 repetitioner) till utmattning under tio veckor. Syftet är att med hjälp av muskelbiopsier undersöka om tung träning ger bättre hypertrofi i snabba typ 2-fibrer medan lättare träning till failure främjar långsamma typ 1-fibrer.
På Tyngre Träningssnacks instagram hittar du bilder och klipp från avsnittet.
Visa avsnittets hålltider
Det här är en automatisk transkribering av detta avsnitt av podcasten Tyngre Träningssnack. Du kan trycka på varje tidpunkt i texten för att hoppa till precis den delen av avsnittet i youtubespelaren ovan.
Transkriberingen är genererad med hjälp av AI och innehåller därför vanligen några enklare fel.
Introduktion och Niklas Psilanders bakgrund
00:00:22 – Wille: Varmt välkomna ska ni vara till ännu ett avsnitt av tyngre träningssnack. Jag heter Wille och med mig som vanligt har jag Jacob Gudiol. Goddag Wille. Goddag goddag. Jag vet att i mitt liv har det inte hänt någonting de senaste veckorna, men jag hade lineat upp låten Daddy Cool med Boney M här, men jag tänker att vi har haft tillräckligt med tekniskt strul, så vi kör inte det. Men du har blivit pappa igen. Jag har blivit pappa igen, ja.
00:00:46 – Jacob: En liten dotter.
00:00:47 – Wille: Då kör man den här klassiska sportfrågan, hur känns det?
00:00:52 – Jacob: Det känns bra. Man känner sig ganska meningslös i början. Men denna gången är man ju lite beredd på det. Man kan hålla henne ibland när mamma ska göra någonting annat, men sen är det över till mamma igen. Mycket här i början. Det kanske är Jenny vi ska fråga egentligen då, för att få ett relevant svar.
00:01:11 – Wille: Ja, precis så.
00:01:13 – Jacob: Man är ju glad för att man har en dotter, liksom. Och sen har jag fått sova i storasysters säng hela natten, så jag är stel överallt.
00:01:21 – Wille: Det är bra. Då är vi tre stela gubbar här idag, för vi har med oss Niklas Silander idag. Välkommen. Tack så mycket. Du och jag har ju en sak gemensamt just nu, eller förutom då att vi sitter i ett väldigt regnigt Stockholm, är att vi båda är sjukskrivna. Det har du precis berättat. Men utöver det, hur är läget med dig? Jodå, det är bra utöver det.
00:01:42 – Niklas: Som sagt, väldigt stel är den, öppnar ryggskott till och från den här veckan.
00:01:47 – Wille: Ja, det är illa. Men jag tänker så här, du har ju nästan varit med tidigare kan man säga i form av dina adepter har varit med. Så då blir det väldigt intressant för dig att berätta om din bakgrund och hur det kommer sig att du har adepter som sitter och är med i vår podd. Var kommer du ifrån om man tänker rent idrottsmässigt, akademiskt och så vidare?
00:02:10 – Niklas: Jag har egentligen varit väldigt intresserad av styrketräning från början. Det kom väl egentligen när jag började spela amerikansk fotboll någon gång när jag var 15-16. Då var det naturligt att man hängde en hel del på gymmet. Det var i Täby FK Flyers. Så då var det bygga som gällde. Efter det var det lumpen och då var det ännu mer bygga. Hade man tid för att bygga i lumpen alltså? Ja, jag låg uppe på Boden på Meckby 19 där, den mekaniska brigaden, och byggde mycket muskler där. Man käkade massa och hängde på gymmet. Jag körde lastbil där uppe, så det var ju rätt mycket dödtid också. Ja, det låter bra. Ja, så mitt intresse för styrketräning har alltid varit stort. Och sen efter det så kom jag in på en civilingenjörsutbildning nere i Linköping som heter teknisk biologi.
Jag har alltid varit mer åt det biologiska hållet, kemiska kanske. Mot slutet så specialiserade jag mig mot proteinkemi. Det var naturligt det här med muskler, protein och hela det här, jag tyckte det var intressant.
Tidig forskning hos Bengt Saltin om gener och muskeltillväxt
00:03:28 – Niklas: Efter det så flyttade jag ner till Köpenhamn och gjorde min master där på muskelinstitutet. under Bengt Saltins ledning, en känd idrottsfysiolog.
00:03:42 – Jacob: Ja, vi har nämnt honom ett par gånger här. Ja, det är lite oundvikligt att han dyker upp.
00:03:46 – Niklas: Ja, han är en världskändis, eller var i alla fall. Han gick ju borta för något år sedan, lite drygt. Ja, så där nere höll jag på med forskning som just var inriktad mot, först faktiskt kombinationsträning. Min masterprojekt var att undersöka om det är bättre att köra kondition före eller efter styrketräning.
00:04:05 – Wille: Det tittade vi på där.
00:04:07 – Niklas: Vi tittade på olika genetiska markörer. Vi tittade på vad som händer på gennivå. Vilka gener styr det här. Påverkas de olika om man kör cykelpass före sin styrketräning eller efter sin styrketräning.
00:04:19 – Jacob: Ni gjorde allt detta på människor? Ja, det var humanstudier.
00:04:25 – Niklas: Vi tog biopsier och hela rubb och stubb och körde då. en grupp som fick cykla före, nej, det var samma grupp här, så det var en enda grupp, men de fick vid två olika tillfällen antingen köra cykel innan sin styrketräning eller cykel direkt efter och så tog vi muskelprover och analyserade det här och tittade på olika sådana här gener som just styr muskeltillväxt. Det här var rätt okänt vid den tidpunkten, det var precis då man hade börjat med sådana här PCR-analyser som det heter, där man kan titta och mäta det här. Det här var ju tidigt 2000-tal. Vi kom fram till att vi vet alldeles för lite om de här genetiska markörerna så vi tog ett steg för långt från början så vi fick backa tillbaka sen. Så min första vetenskapliga studie som publicerades 2002 var just på snarare genetiska markörer för hypertrofi, alltså muskeltillväxt.
Så vi fick backa tillbaka bandet och titta istället på vad händer om man bara tränar styrketräning? Vilka gener aktiveras? Vi gick lite för snabbt fram där först.
00:05:28 – Wille: Kan jag fråga hur du kom in på det? För min egen del så är det att när jag funderar på den typen av frågeställningar så är det mer för att jag är intresserad av Alltså kanske lite såhär att man är intresserad av att se vad som händer bara, inte så mycket att jag vill få ut någonting, att jag skulle vilja få ut någonting värdefullt som man sedan kan använda. Men hur var det för dig, var det att du kom in från den här proteinbiten och genbiten och att du bara ville veta hur saker och ting funkar eller var det någon typ av önskan om att du skulle hitta det perfekta träningsprogrammet eller hur kom det sig att du blev motiverad att göra något sånt?
00:06:00 – Niklas: Grejen var ju det att även om jag alltid fokuserade mycket på styrketräning i unga år, framförallt när jag pluggade i Linköping, så körde jag ändå kondition regelbundet. Så det vart iallafall 1-2 konditionspass i veckan och då började jag fundera på, tusan ska man köra det här? För ofta blev det, när man var på gymmet så körde man det före sin styrketräning för att spara tid. Och då började jag fundera, ska jag göra det här före eller efter? Och då föddes idén och sen var jag nere på intervju med Bengt Saltin och så presenterade jag den här idén att jag undrar hur det är och det undrade han också. Så kom jag in på den banan, med den här kombinationsträningen. Sen studsade det tillbaka och jag studerade renodlad styrketräning för att börja finna mekanismerna.
Vad händer egentligen på genivå? Vad är det som styr muskeltillväxten? Finns det några markörer för det? Så att man kan titta på ett enda styrketräningspass och sen bedöma det passet. Så det var lite det vi var inne på faktiskt. Alltså till exempel kör ett tungt styrketräningspass och sen så tar man då muskelbiopsier efter och så tittar man vad händer. Och så kan man försöka utvärdera då det styrketräningspasset, effektiviteten av det. Hur mycket uppreglerades olika gener av den här typen av styrketräning? Och sen kunde man jämföra det med lätt styrketräning till exempel. Och så titta på samma sak. Vi vill liksom ha ett redskap för att kunna bedöma ett styrketräningspass. Bara ett enda akutpass istället för att köra styrketräning i tio veckor och sen bedöma effekten.
Men vi lyckas väl aldrig riktigt komma så långt?
00:07:28 – Jacob: Nej, det har man fortfarande inte lyckats komma till. Femton år senare, liksom. Men blev det något vettigt av det ändå, liksom? Tyckte du att ni, liksom, fick du något svar på någon delfråga, eller vad man ska säga?
00:07:41 – Niklas: Jo, men i den studien vi publicerade då så såg vi ändå att de här generna som vi hade som potentiella markörer för muskeltillväxt, att de faktiskt påverkades rejält av träningen och konstaterade att det här skulle kunna användas som markörer i kombination med lite flera gener. Det var väl det som var slutsatsen där och sen så hoppade jag över till industrin och helt slutade med forskning i några år faktiskt. Jag vart lite less på hela alltet. Man har inga stålar och man vet inte riktigt vad som händer. Jag hade tre månaders stöd i taget så jag visste aldrig vad som skulle hända efter tre månader. Jag skulle börja doktorera där nere var tanken egentligen men det var så jäkla struligt så då la jag faktiskt av ett tag kopplat till medicinalindustrin.
produktutveckling och helt andra grejer i några år.
00:08:33 – Wille: Jag vill faktiskt prata lite om det här med det akademiska klimatet, hur det kan vara på något sätt svårt att få sina idéer igenom, just att det blir stökigt administrativt så att säga.
00:08:43 – Niklas: Ja, men det var just konflikter där nere också just då mellan två forskargrupper som var trevliga, alltså stämningen var jäkligt dålig, jag hade ingenting med det att göra, men man hamnade mitt emellan liksom. Hela institutet splittrades faktiskt året efter där. Sen så skapades det igen och det var en massa strul. Så det var ganska skönt att komma ut och tjäna lite pengar ett tag också. Man levde ju där i andra hand i Köpenhamn i någon sunkig lägenhet och hade aldrig några pengar. Så helt plötsligt kunde man leva livet lite.
00:09:14 – Wille: Men vet du om det som ni faktiskt kom fram till har kunnat användas? Har det citerats mycket?
00:09:21 – Niklas: Den första artikeln som publicerades i Euron of Applied Physiology har citerats mycket, just eftersom det var grundforskning. En av de första studierna som dels använde den här metoden och dels hade idéer om gener som kan styra muskeltillväxt.
00:09:39 – Wille: När du blev trött på att tjäna pengar och kom tillbaka till forskningen, vad fortsatte du med då?
00:09:46 – Niklas: Det var faktiskt precis så. Jag
Från styrketräning till doktorandstudier på mitokondrier vid GIH
00:09:49 – Niklas: reste mycket. Jag jobbade som exportchef på Casall en period. Det var ett jätteroligt jobb, men vi skulle ha barn. Jag var ute och reste hela tiden. Jag jobbade mycket med Finland. Då kom jag i kontakt med GIH, faktiskt Eva Blomstrand, som jobbar där mycket med just styrketräning. För det var min idé, att jag ska fortsätta med styrketräningsspåret eller kombinationsträning. Men hon hade ju inga pengar. Så då kom jag i kontakt med Kent Sahlin istället, som var professor där också, som mer fokuserar på mitokondrier och muskulär uthållighet. Det vill säga, hur ska man träna för att optimera musklerna så att de blir så uthålliga som möjligt? Och det kände jag såhär, nej. Det här med konditionsträning, visst det är kanske ett måste som man behöver ha med sin träning, men helst inte.
00:10:42 – Jacob: Så jag var rätt skeptisk först.
00:10:46 – Niklas: Men han övertalade mig där och jag fick upp ett intresse och tyckte att det var lite spännande. Istället för att titta på vad som händer i musklerna när man styrketränar, tittade jag på vad som händer i musklerna när man konditionstränar istället. Hur ska man göra det här för att optimera konditionen eller uthålligheten? Så då började jag faktiskt, det här var 2008-2009, så började jag mina doktorandstudier på GIH i helt motsatta.
00:11:11 – Wille: Tycker du att det är det? Skiljer det sig väldigt mycket i hur man tänker på det? För när jag tänker på det, då är det självklart väldigt olika typer av belastning, men det är fortfarande belastning i någon form. Men tycker du att det är väldigt olika hur man måste tänka?
00:11:24 – Niklas: Nja, både och faktiskt. I början tänkte jag att det var helt olika, men själva grundfilosofin att man måste överbelasta kroppen och man behöver ha variation för att komma vidare i sin träning. Allt det där finns ju även i konditionsträningen. periodisering och allt. Det är mycket likheter också.
00:11:43 – Jacob: När jag föreläser ibland om styrketräning, när jag ska lyfta fram något koncept som man ändå använder inom styrketräning, men som ändå inte är studerat inom styrketräning, så är det ganska vanligt att jag tar en riktig konditionsträningsstudie. För där finns det oftast lite mer kring de här, vad händer om man ökar volymen med 30 procent, pang bom? Vad händer med prestationen, går den upp och ner? Och så försöker jag dra lite paralleller till folks erfarenhet själva när de håller på att styrketräna och sådär. För det finns ju liksom inte de studierna på styrketräningen, tycker jag. Att man liksom tar folk som normalt kör. Det är så svårt också hur man ska, volymen är väl lite lättare definierad i konditionsträning.
Men vi säger nu att ha en grupp som kör tre pass i veckan, alltid helkropp. Vad händer om man helt plötsligt får dem att köra fyra pass? Du lägger till 25 eller 33 procent då. Vad tror man kommer hända? De studierna finns ju inte vad jag vet, i alla fall på styrketräning. Men jag tror att det blir lite samma som det blir när man tittar på konditionsstudierna. Vi svarar ungefär lika. Vissa pallar med volymen, vissa pallar inte med det.
00:12:51 – Wille: Har det här skiftet i fokus lett till att du har börjat kriga i löpspåret mer? Är det några sådana förändringar?
00:12:58 – Niklas: Ja, på något sätt har det alltid hängt med mig att jag håller på med det jag forskar inom. Jag gled över från styrketräning mer och mer in på konditionsträning. Så under 2010 så började jag faktiskt, från att ha kört i stort sett ett konditionspass i veckan i snitt, så var jag helt uppe på två eller tre. Sen ökade jag på det där varteftersom. Dessutom har jag forskat mycket på det här med att träna med låga kolhydratnivåer i kroppen. Så då började jag köra det konceptet på mig själv någon gång från 2012. Sen så har jag hållit i det egentligen, så det har blivit väldigt mycket konditionsträning. Så nu kör jag kanske styrka två gånger i veckan, istället för att köra fyra gånger i veckan.
00:13:46 – Wille: Hur upplever du det mentalt? Jag väger tio kilo mindre nu.
00:13:54 – Niklas: Jag väger 77-78 kilo nu mot att ha vägt strax under 90 när jag låg i lumpen, när jag styrketränade som mest.
00:14:02 – Jacob: Men var du lite mullig då också med 10 kilo mer? Nej, jag har aldrig faktiskt varit mullig utan ganska jämnt. Så det är nog mest muskelmassa. Det är riktiga kilon som har försvunnit liksom. Den här studien som vi kommer in på senare med muskelminne, då var ju den aktuell för dig där också.
00:14:22 – Niklas: Ja, ja, visst. Om jag ska börja styrketräna igen här.
00:14:25 – Jacob: Ja, precis. Är det kört liksom? Eller kommer det fort? Slipper jobba i tio år till för att få tillbaka det. Ja, jag är lite sugen faktiskt på att växla över snart igen här nu.
00:14:33 – Niklas: Nu har jag ju börjat med styrketräningsspåret.
00:14:36 – Wille: Ja, för det var det som var lite intressant när jag satt och kollade på dina publikationer där som jag kunde hitta, så tänkte jag så här, okej, här har vi en cyklist. Den här snubben är intresserad av konditionsträning, men då har jag missförstått det hela då. Egentligen är du en byggare i grunden då.
00:14:48 – Jacob: Jag har ju precis samma bild, ska jag säga. Jag vet, jag läste nog någon artikel från det 2009-2010, så det är ju sex, sju år första gången jag läste någon studie. Jag brukar notera när studierna är från Sverige vad författarna heter. Det är väl någon sådan tics-grej jag hade förr, men nu är det ju bra att kunna det, för nu känner man till namnet. Men då trodde jag också att i och med att du kommer ut och de du publicerar dina rapporter med är ju konditionskillar. Så tänker man ju att alla är likadana. Det är Filip Larsen, Mikael Mattsen och Ekblom och de här. Jag har haft samma bild av dig där. Det var ju kul att du körde lite styrka.
00:15:23 – Niklas: Du får kolla på min första publikation där.
00:15:26 – Jacob: Ja, den hade jag missat. Jag såg den nu. Den var välciterad som du sa. 180 tror jag något sånt.
00:15:34 – Wille: Men då kommer vi in lite på vad du håller på med idag eller vad som hände efter att du tog din doktorsexamen. Om du berättar om det.
00:15:43 – Niklas: Jag
Mekanismerna bakom muskelminne och djurstudier med dopning
00:15:46 – Niklas: disputerade inom uthållighetsträning och vad som hände framför allt med mitokondrier. Mitokondrier är muskelcellernas kraftverk där man förbränner framför allt fett och kolhydrater. Det är viktigt att ha många sådana om man ska vara uthållig. Efter det så träffade jag, egentligen i samband med att jag skulle disputera hösten 2014, så stötte jag på professor Kristian Gundersen från Oslo, Oslo universitet, som var på KI och presenterade sin forskning just det här med muskelminne när han hade tittat på möss som han dopade. och vad som hände med dem, och då såg man att de var mycket mer lättränade sen, efter att de hade varit dopade, även när muskelmassan hade gått tillbaka till sin vanliga storlek, eftersom de hade slutat med doping.
Då blev jag väldigt nyfiken och frågade honom, har ni gått vidare nu och kör det här på människor?
00:16:40 – Wille: Låt säga nu att en person har gått ner tio kilo muskelmassa sedan lumpen, är det möjligt att få tillbaka den?
00:16:46 – Jacob: Det var frågan, det var precis han ställde den.
00:16:51 – Wille: Jag har en kompis. Jag har en kompis. Hade han något svar på det?
00:16:55 – Niklas: Ja, deras forskning på möss visar ju tydligt att det finns ett muskelminne. För de här råttorna, man dopade dem i två veckor tror jag och då ökade de ju. Råttor är ju så bra, de har man ju inte ens styrketränat. Genom doping så ökar de väldigt mycket i muskelmassa. Så de gick upp nästan 100 procent, över 80 procent i muskelmassa och fick även en massa mer cellkärnor i musklerna och sen när de tog bort de anabola, då återgick muskelmassan ganska snabbt tillbaks till det ursprungliga. Sen kunde man jämföra det med andra råttor som aldrig hade fått någon doping. Då såg man att de här råttorna fick styrketräna sen, eller överbelastas.
00:17:45 – Jacob: Jag tycker det är så roligt när man pratar styrketräning med råttor. När man ser bilderna på hur de liksom… Går nerför.
00:17:51 – Niklas: Ja, men ofta så låter man dem ju gå på löpband, till exempel, och lyfter rumpan på dem i svansen och så får de belasta frambenen lite mer. Det är väl det mest skonsamma sättet i alla fall. Och så hade de gjort det och då såg man att de här som hade varit dopade tidigare och haft en stor muskelmassa en gång i tiden, att de ökade mycket, mycket snabbare i muskelmassa igen. När de då fick överbelasta styrketränad muskel. Men han sa att de hade inte börjat göra någonting på människor. De jobbar inte med människor. De jobbar med djurstudier helt enkelt på deras institution. Så de kan ingenting om människor i stort sett. Så då sa jag att det är perfekt, för vi kan jättemycket om människor. Vi jobbar inte med djur på GIH, utan bara med människor.
Så då slog vi ihop våra påsar.
00:18:37 – Wille: Men hur kommer det sig att det inte är avgjort, om man har kunnat se det här väldigt tydliga resultatet på råttor? Hur kommer det sig att man ens behöver göra det på människor? Är det bara rent praktiska aspekter, att vi inte går på löpband med våra rumpor upphängda? Hur kommer det sig?
00:18:53 – Niklas: Nej, men det är ju väldigt ofta som det inte stämmer det som man ser på råttor och på människor. Det är jättemycket exempel där det inte överensstämmer. Men vi dubblar ju inte muskelmassan av steroiderna heller bara. Exakt, det är ett bra exempel på det. Man kan inte bara ge människor… Visst, du får en viss effekt men du får ju knappast en 80% ökning i muskelmassa bara genom att äta anabola. Det hade varit 30-40 kilo muskelmassa för en vuxen man.
00:19:18 – Jacob: I soffan liksom.
00:19:21 – Wille: Men då tog ni vid och började göra studier på det då?
00:19:24 – Niklas: Ja, då initierade jag hela det här hösten 2014 och jag blev väldigt intresserad och sökte etiskt tillstånd och hela det här som man behöver för att göra en större studie på människor. Sen sommaren 2015, eller egentligen våren, så började jag rekrytera försökspersoner, eller fundera på det i alla fall, och skriva annonsblad. I samband med det så kom jag i kontakt med fyra studenter på GIH som skulle göra sina C-uppsatser. Otroligt ambitiösa och duktiga studenter. Hade jag inte träffat dem så hade jag nog aldrig gått vidare med projektet faktiskt. Jag började inse då i förberedelsen att det här kommer ta väldigt, väldigt mycket tid.
00:20:09 – Jacob: Ja, vi hyllade dem lite när de var med här som gäster också. Det var ju Niklas och Daniel som var med. Jämför deras heluppsatser med min. Det var arbetsinsatsen där var väldigt stor. Skillnaden var väldigt, väldigt stor där kan man säga. Ja, men det var galet hur mycket tid och även som Mikael och John som också var med.
00:20:34 – Niklas: All träning har varit övervakad i minsta detalj, alla förtester och allting. De var med och rekryterade och intervjuade hur mycket personer som helst. Vi ville få tag på helt otränade personer, som aldrig hållit på med någon belastande träning för benen. Så att vi vet att de är som ett blankt blad, att de inte har något minne redan.
00:20:53 – Wille: Men det är ju väldigt intressant, hur gick ni tillväga då? Skickade ni ut några annonser eller var det riktad reklam? Hur tänkte ni när ni skulle få till det? Hade ni några fördomar, att de här människorna borde vara lämpliga för den här studien för de har förmodligen aldrig rört på sig? Hur tänkte ni?
00:21:10 – Niklas: Vi skrev ju då i annonsbladet att vi ville ha helt otränade, att man inte hade hållit på med någon idrott regelbundet och även på sin fritid inte hållit på med någon styrketräning eller styrkebelastande eller belastande aktivitet. Det var ju inte så lätt kan jag säga, för att de flesta personer som vill vara med i en styrketräningsstudie är personer som är intresserade av styrketräning. Inte de som aldrig någonsin har hållit på med något. Så det var ju en utmaning, så det var därför vi intervjuade 200 personer. Bara det tog ju sin lilla tid.
00:21:38 – Wille: Så visade det sig då att de hade kört någon gång, lite benpress där, och så bara, nej, ut. Ja, men exakt, det var ju det som var problemet, så 20 stycken valde vi ut i slutändan. Men jag tänker på, när norrmännen använde råttorna så dopade de ju råttorna, för att kunna studera det här på ett väldigt effektivt sätt. Det kunde ju inte ni göra, men Svaret på den här frågan är gissningsvis nej, men övervägde ni på något sätt om man kunde tillämpa den metoden på något sätt för er studie?
00:22:10 – Niklas: De fick ju proteintillskott efter varje pass och jag hade spetsat det lite grann. Fast det får ni inte berätta. Nej, självfallet kan vi inte dopa. Det är andra forskargrupper som har försökt få igenom sådan etik. Att man ska få ha mild doping i syfte att se vad som händer med ett sådant här muskelminne. Men hittills vet jag att ingen har fått igenom det. Det finns ju mycket problematik med dopning och bieffekter som ni vet.
00:22:43 – Wille: Men finns det någon population där man skulle kunna göra det, alltså någon som har någon speciell sjukdom där man använder till exempel testosteron som ett läkemedel, där man skulle bara kunna, som en del i det, plocka ut och se om man kan få någon, eller studera den här metoden?
00:22:58 – Niklas: Jo, men alltså det man har gjort, det finns ju lite på bodybuilders som man vet har varit dopade. Ja, det är också svensk, Umeå och sånt, det kommer från den.
00:23:11 – Wille: Exakt, och då har man ju sett att man har en…
00:23:17 – Niklas: Det verkar finnas någon typ av muskelminnesmekanism här. Att man har ovanligt mycket cellkärnor. Vi kanske ska gå igenom bakgrunden till det här muskelminnet som man förstår. Absolut.
Studiedesign med ocklusionsträning för att pröva muskelminne hos människor
00:23:30 – Niklas: För hela idén eller mekanismen här bakom är att att när man tränar upp en muskel och den växer och hypertrofierar så ligger det massa satellitceller runtomkring som är inaktiva. Men då blir de aktiva, de delar sig och sen även sammansmälter med muskelcellerna eller muskelfibrerna så att det blir mera cellkärnor inne i muskelfibrerna. Det här sker ju inte alltid med styrketräning, men håller man på en längre period så gör det det. Även om man håller på med blodrestriktions eller ocklusionsträning har man sett det också effektivt att göra det här. Det var lite därför vi hade det i den här studien också. Jag återkommer till det. Så då sväller muskeln samtidigt som man får mer cellkärnor då för att det behövs fler cellkärnor för att funktionen på muskeln ska kunna upprätthållas?
00:24:28 – Jacob: Ja, försörja ytan eller volymen.
00:24:31 – Niklas: Exakt, men det här förhållandet är ganska jämnt. Det vill säga att man har ingen så kallad densitetsökning. Alltså förhållandet mellan volymen och antalet cellkärnor är konstant hela tiden. Och sen då trodde man tidigare, och det är många läroverk som skriver, när man slutar styrketräningen så krymper muskeln igen och då försvinner de här extra cellkärnorna som har tillkommit. Så att det här volymförhållandet hela tiden är konstant. Så densiteten på cellkärnan är hela tiden konstant. Men då visade bland annat den här forskargruppen i Oslo att så är det inte. Utan när muskeln krymper så bevaras de här cellkärnorna, så man får en högre koncentration, högre densitet av cellkärnor, i en muskel som tidigare har varit tränad.
Och då, när man har fler cellkärnor i förhållande till muskelvolymen när man börjar styrketräna igen, så har man då en muskelminneseffekt. Så de här extra cellkärnorna gör att muskeln svarar snabbare och bättre på träning. och växer snabbare. Så det är själva mekanismen bakom det här och det är lite det vi studerar i den här studien som jag påbörjar.
00:25:36 – Wille: Så förutom att ni mäter hypertrofin utifrån så mäter ni även densiteten på cellkärnorna?
00:25:43 – Niklas: Ja, det viktigaste, vi mäter med ultraljud i den här själva genmuskelhypertrofinen, men sen så tar vi även muskelbiopsier, alltså muskelprover där vi kan gå in och titta på de olika muskelfibrerna, vad som händer, och det är egentligen de proverna som är mest intressanta. För där kan vi också mäta antalet cellkärnor, om de ökar, minskar, hur påverkas det, finns det någon korrelation, personer som har fått väldigt mycket mer cellkärnor, kommer de ha snabbare muskeltillväxt och så vidare.
00:26:11 – Wille: Det här träningsupplägget, du nämnde ju det här om blodrestriktionsträningen eller ocklusionsträningen. Vi har ju hört i vårt tidigare avsnitt där med Niklas och Daniel att det var ju du som hade designat det här programmet. Hur tänkte du det där med designen med upplägget på träningen?
00:26:25 – Niklas: Alltså vi tänkte ju såhär att, okej vi kan ju inte använda doping förstås. Man kan ju inte hålla på med för långa styrketräningsstudier heller. Optimalt hade varit att träna de här i ett år förstås. Och sen väntat ett år igen och så fick de träna igen sen. För det ser man om man hade muskelminne. Men det är liksom inte praktiskt möjligt att göra sådana studier. Så oftast håller man på med 8-12 veckors, alltså 2-3 månaders styrketräning och då vill man maximera muskeltillväxten under den här tiden. Vi hade bestämt att vi skulle köra 10 veckor. Då satt jag och Truls från NIH, alltså Norges sydosthögskola, och Mathias Wernbom och diskuterade hur gör vi det här utifrån den forskning som finns idag. Vi vill ju maximera muskeltillväxten men vi vill också gärna trycka in så mycket cellkärnor som möjligt på den här tiden.
Det var då vi kom på att det finns ju ändå viss belägg för att just den här ocklusionsträningen är effektiv för att just öka antalet cellkärnor.
00:27:23 – Jacob: Ja, Warnbo släppte väl någon studie där, vad var det, fyra veckor eller fem veckor, med hela sjuka ökningar. Både satellitcellsmässigt och muskelmassamässigt. De körde fem gånger i veckan eller sex gånger i veckan. Det stämmer. Det är den som Ola brukar prata om. Ola Wallengren känner du till han? Det är en dietist, eller han är ju forskare nu. Han experimenterar också mycket på sig själv. Han blev väldigt sugen när han hade läst den studien.
00:27:57 – Niklas: Jag har faktiskt kört en hel del själv också under min styrketräningstid.
00:28:02 – Jacob: Ja, så du var tidigt på det då?
00:28:04 – Niklas: Ja, jag hade faktiskt till och med studenter som fick testa på det där. Det var ganska många år sedan. Vi ströp till biceps och körde lite biceps. Jag körde det ett helt år faktiskt tills jag började få lite mycket stickningar i underarmen.
00:28:22 – Wille: Jag tänker det också, att ju mer man introducerar, desto mer belastning på nerverna blir det ju över lång tid. Så man kanske får vara lite försiktig där med frekvensen över en viss tid.
00:28:32 – Niklas: Jag tror också det. Dessutom så var jag inte så jätteinlärd i det då. Det var ganska nytt då.
00:28:40 – Jacob: Är det inte blått när sättet är slut så …
00:28:44 – Wille: Man kan ju säga det, men förklara den här metoden lite, så syftet är ju inte att strypa det utgående blodflödet, vilket kanske många tror, för då måste man ju verkligen komma upp i höga tryck för att göra det, och det är ju då man verkligen kan skada nerver och andra strukturer och få risig hud och så vidare, utan syftet är på något sätt att strypa det återkommande blodflödet så att man Så att man skapar ett förhöjt tryck i musklerna och då får man diverse cellulära mekanismer som uppenbarligen visar sig vara positiva eftersom ni fick extremt bra resultat på den här träningen. Mm, det fick vi. Men den här studien som, för vi pratade, när vi pratade med Daniel och Niklas, de hade ju en del av den här studien. De studerade ju liksom en del av det här.
Det var de tio första veckorna vi pratade om då.
00:29:27 – Jacob: Alltså det var ju det här tränings, till lyssnarna här om ni inte har hört, det är avsnitt 39 är det. Jag tror det heter maximalt med muskelmassa på tio veckor, det är titeln på avsnittet. Så om ni känner att vi lämnar ut det coolaste här, om ni vill bygga muskler, så är det redan genomgånget ganska mycket. Så vi hoppar lite framåt här, till mer till vad som hände efter de här tio veckorna. Exakt.
00:29:51 – Wille: Vi ska ge dem cred till att de genomförde det här och verkligen fick de här extremt bra resultaten, som de också beskriver i sitt avsnitt. Men den övergripande delen av studien, hur långt har ni kommit med det?
00:30:02 – Niklas: Jag
Bevarad styrka efter fem månaders träningsuppehåll
00:30:03 – Niklas: kanske ska berätta hur hela designen ser ut på hela studion, för annars blir det lite förvirrande. Först var det tio kvinnor och tio män som vi rekryterade och som aldrig hade tränat tidigare. Först fick dom träna ett ben i benpress och benspark. Tre gånger i veckan i tio veckor. Så bara ett ben fick dom träna. Det var för att vi skulle ha ett kontrollben. Ett minnesben, ett kontrollben som jag kallar det. Så det här benet som tränades då, efter avslutad 10 veckors träning så vart det minnesbenet. Det ska finnas ett muskelminne i det här benet. Ungefär fem månader senare så gick de tillbaka till sina vanliga liv och jag ordinerade dem att de fick absolut inte börja med någon typ av träning utan fortsätta som vanligt, det vill säga inte träna.
Efter fem månader så tog vi upp träningen och då fick de träna båda benen. Då är tanken att de ska ha det här minnet i det här benet som tränades fem månader tidigare. Och så gick vi igång och tränade båda benen i fem veckor och efter det tog vi också massa muskelbiopsier, det gjorde vi före och efter båda de här träningsperioderna. Vi gjorde styrkemätningar och ultraljud och lite andra mätningar också. Så såg designen ut. Vi har kommit ganska långt nu, det som är kvar att analysera är just muskelbiopsierna. Det håller de på med framförallt i Norge, i Oslo. Två stycken universitet. Det ena är professor Christian Gundersen som jag nämnde tidigare. Sen även Truls Rarstad på NYH. Det är lite olika analyser vi gör med de här muskelbitarna.
För att just titta på satellitceller, cellkärnor, hypertrofi i olika typer av muskel, typ 1, typ 2, fibrer och så vidare.
00:31:55 – Wille: Har du inga preliminära resultat eller gissningar?
00:31:59 – Niklas: Jodå, vi har väntat länge på detta. Jo, jag har ju tittat på ultraljudet och styrkeförändringarna och så vidare. Om vi börjar med styrkan där, så hade jag väl inte haft någon direkt hypotes vad som skulle hända med den. Att just det här minnesbenet skulle ha en större effekt. Eftersom att på otränade personer så är det framförallt neuronala effekter man ser, med så här korta träningsperioder. Men det som var väldigt intressant att se där, som kommer bli en separat studie i sig, det är ju vad händer då när man har styrketränat en period och sen slutar träna? Hur länge bevaras styrkan som har byggts upp under den här perioden? Det är det många som undrar. Man får panik efter en vecka. Måste jag träna på semestern?
00:32:44 – Jacob: Ja, och det kan jag säga att det behöver man inte.
00:32:49 – Niklas: Vi såg här, nu är det så här otränade, men de behöll i stort sett hela sin styrka efter fem månader. Framförallt i den mer komplexa benpressen. 85 procent av den styrka som de byggde upp under perioden behöll de. Så fem månader efter avslutad styrketräning hade de 85 procent av styrkan kvar och i benextensionen, alltså bensparken, så hade de 65 procent, nästan 70 tror jag.
00:33:15 – Wille: Det här är trots att de förlorade den muskelmassan som de byggde upp under första perioden. Gjorde de det då? Det är också frågan.
00:33:21 – Niklas: Ja, precis. Det har jag inte sagt ännu, men det gjorde de faktiskt. Det gjorde de.
00:33:24 – Jacob: Vad skönt.
00:33:26 – Niklas: Det var ungefär 15% ökning hade de. Den var helt utraderad efter den här perioden. Men ändå behöll de i stort sett all sin styrka. Det är ett tydligt bevis på de här neuronala effekterna som inte är kopplade till muskelmassa.
00:33:42 – Jacob: Ungefär 85 procent har varit mest neuronala. Medan de andra 15 har berott på muskelmassaökningarna. Ja, det skulle kunna vara så.
00:33:54 – Wille: Det låter väldigt intressant. Vi har haft den här diskussionen rätt mycket, jag och Jacob, både internt och med olika gäster, hur mycket roll spelar en ökning i muskelmassa för en ökning i styrka? Man tänker på till exempel styrkelyftare eller kraftidrottare, hur mycket tid ska de lägga på att öka sin muskelmassa för att bli starkare och lyfta mer? Det här är en helt annan kontext naturligtvis, men det är fortfarande en intressant fingervisning om hur förhållandet kan vara där.
00:34:20 – Niklas: Men det ska man verkligen komma ihåg att det är stor skillnad på otränade och tränade.
00:34:23 – Jacob: Precis, hos tränade så kanske det blir ett helt annat förhållande där muskelmassan blir viktigare. När man väl har lärt sig övningen så kan man ju övningen på sätt och vis.
00:34:32 – Niklas: Exakt, så är det. Så hos vältränade där kommer, när man har nått sin platå när det gäller neuronal anpassning, vilket man gör ganska snabbt, jag skulle säga inom några års träning eller kanske redan ett år, så har man kommit väldigt nära sitt tak där. Och då utvecklingen därefter i styrka, explosivitet, det kommer vara mera kopplat i alla fall mot ökning i muskelmassa.
00:34:54 – Jacob: Det är roligt för det är ju han, är det nyzeelare han är va? Vem då? Jeremy Loenneke eller vad han heter. Han är amerikan. Amerikan. De gör också väldigt mycket ocklusionsstudier. Jeremy… Lenneke. Lenneke. Ja. Men han är ju väldigt mycket på att det bara är neuronalt. Alltså även när man är vältränas även när man har byggt musklerna. Vi har diskuterat det, men jag köper inte det.
00:35:23 – Niklas: Det kanske är fel att säga hypertrofi, för det har även med kvaliteten på muskeln att göra. Det är även då vad man har för fibertyper. Du kanske får olika transformationer, du bygger vissa fibertyper. De mer explosiva fibertyperna mera. Så det kommer till det också, en kombination där förstås. Men det händer i muskeln med då, inte kanske just centrala nervsystemet och motoriska enheterna bara, utan även kvaliteten på muskeln och storleken på muskeln har mycket större betydelse när man börjar bli vältränad.
00:35:52 – Wille: Framtida studier där helt enkelt. Exakt. Det ska vara en karriär man ska studera, det är det som är intressant. Några andra resultat som du vill dela med dig av?
00:36:03 – Niklas: Ja,
Crossover-effekten där det otränade benet blir starkare hos män
00:36:05 – Niklas: det var väldigt spännande det här. Som Mikael och John skrev i sin C-uppsats till de andra studenterna som var med här. De tittade även på den här crossover-effekten som man brukar prata om. Tränar du ett ben så kommer du även bli starkare i det andra benet. Det såg vi väldigt tydligt i den här studien. Men faktiskt bara på männen. Kvinnorna hade inte någon sån här överföringseffekt mellan benen, men männen hade en väldigt tydlig. De hade en ökning på 30% i benpressen i det benet som inte tränades och i utsparken 10% ökning. Så ungefär hälften av den ökningen som de hade i det tränade benet överfördes även till det otränade benet. Men vi såg inte det här hos kvinnorna.
00:36:49 – Jacob: Frågade ni dem om de gått och tänkt på övningarna och sånt här? De kanske har gjort någon form av mental träning, grabbarna, att de börjat känna sig lite så. Så har de gått där och tänkt för sig själva när de hållit på och kört. Så stark jag är i benpress nu och så tänker de övningen framför sig eller vad som helst. Det är ju väldigt konstigt annars. Det är konstigt oavsett men det hade väl kunnat förklara lite om man ska vara stereotyp att männen liksom mer gillat se sig själv som styrketränande och liksom mer tänkt på övningen när de inte tränat. Men det är inget ni har frågat om eller sådär lite inofficiellt liksom.
00:37:22 – Niklas: Nej, det har jag inte. Jag har inte tänkt på det faktiskt. Jag är också lite förbryllad varför det är såhär. Men det är ett väldigt tydligt och intressant fynd i alla fall.
00:37:30 – Jacob: Är det någon av kvinnorna som sticker ut som en outlier som är lite mer som männen då? Jo, men så är det självfallet.
00:37:37 – Niklas: Men majoriteten där fick ingen överföringseffekt. Jag har funderat på vad det kan ha att göra med att det var skillnad på dominant och icke-dominant ben, hur man tränade och sådär. Men vi har randomiserat bra där, så det är ingen skillnad mellan grupperna. Det är väldigt fifty-fifty vilket ben de har tränat.
00:37:54 – Jacob: Var det genomgående bland männen att de fick en överföringseffekt? Olika stor såklart, det är alltid en normal fördelning. Det var väldigt genomgående.
00:38:03 – Wille: Man får ta några av de här outlier-kvinnorna och bara skaka om henne och bara “Vad gör du för någonting?” så att det blir såhär.
00:38:09 – Jacob: Hon kanske gillar styrketräningen. Jag kör på min hypotes tills någon har motbevisat den.
00:38:15 – Niklas: De hade ju också en viss överföringseffekt, men den slog aldrig igenom signifikant på kvinnorna och den var betydligt lägre. De var bara till exempel 3 procent i bensparken mot 10 rådsmännen och 10 procent i benpressen mot 30 rådsmän.
00:38:27 – Wille: Vet du om det finns någon annan som har gjort något liknande eller fått något liknande fynd?
00:38:31 – Niklas: Nej, men det finns nästan inga studier som har haft män och kvinnor i samma studie på det här sättet. Så det gör det här väldigt unikt också. Antingen har man tittat bara på kvinnor eller bara på män. Det är väldigt få studier som har den här kombinationen. Det finns inga studier som har tittat på män och kvinnor under så här lång period. Med just både training och detraining som man säger. Och sen så retraining igen och sen återträning igen.
00:38:54 – Jacob: Det finns ju knappt studier överhuvudtaget med retraining-biten också.
00:38:59 – Niklas: Nej, det finns ju Häkkinen, han har gjort några sådana på kvinnor, en lång sådan, men det är väldigt få.
00:39:06 – Wille: När förväntar du dig att ni får ett komplett resultat med alla biopsier och så?
00:39:12 – Niklas: I årsskiftet eller någon gång i början på nästa år så kommer vi få det. Men jag kan ju nämna det kanske mest intressanta… Vi
Preliminära resultat för muskelminne, könsskillnader och livstidsavstängning vid dopning
00:39:17 – Niklas: har ju muskelmassa efter den nya träningsperioden. Exakt. Det som hände med styrkan först under andra perioden var att de startade mycket högre med det benet, minnesbenet. De var fortfarande nästan lika starka som när de avslutade den första träningsperioden. Så då drog man på med tyngre vikter med det benet. Så det var ju lite synd. Jag hade hoppats på att de skulle komma ner så att både muskelmassa och styrka skulle vara ungefär samma. Men det var det ju inte. Så det som hände då när de tränade benen var att styrkeökningen var väldigt likartad mellan benen. Snarare att det kanske var lite större styrkeökning i kontrollbenet. Det är klart att relativt så körde man med lite lägre vikter där också. Det är klart, det benet har inte utvecklat sin neuronala anpassning ännu.
Nej, precis.
00:40:01 – Jacob: Därför fick den en väldigt snabb effekt av träningen där.
00:40:04 – Niklas: Så där kan man inte säga något. Men det som var intressant med muskelmassan var att när jag tittade på hela gruppen så såg jag inget muskelminne. Båda benen påverkas likadant av träningen. Muskelmassan ökade likvärdigt i kontrollbenet och i minnesbenet. Men sen när jag plockade ut bara männen igen så såg jag faktiskt på männen att de hade en skillnad mellan benen, i alla fall väldigt nära en signifikant skillnad, ett p-värde på 0,07, att de hade en snabbare muskeltillväxt i minnesbenet.
00:40:41 – Jacob: Vad var de absoluta värdena där? P07, det kan ju vara intressant eller inte intressant beroende på vad det faktiskt är för siffror.
00:40:54 – Niklas: Alla går åt samma håll där. Det är väldigt få som… Jag tror vi hade sju av nio män som hade en större ökning i minnesbenet. Och de andra två var inte så att de hade en mycket större i kontrollbegreppet, utan där var den väldigt nära de benen, likartat.
00:41:19 – Jacob: Det jag tänker spontant är direkt att Vi tar även det här med satellitceller. Man har pratat mycket om att testosteron skulle kunna vara ett viktigt hormon där för att bidra till den ökningen. Det är att männen har kanske fått in fler satellitceller och fått fler muskelkärnor kontra kvinnorna just för att de har en hormonell miljö som är lite mer för att bygga muskler. Jag har aldrig försökt söka upp svaret på frågan, jag har alltid haft det som en lös hypotes i huvudet. Men tittar man på styrkeökningar eller muskelmassaökningar på tre månader, fyra månader mellan män och kvinnor så brukar de vara jämbördiga procentuellt. Men jag har alltid tänkt att på lång sikt så är det ju ganska uppenbart om man tittar på byggare. På damsidan och herrsidan.
Att männen blir ju större. Det är ju alltid svårt att veta hur mycket hormoner de tar på högre nivå. Men även i styrkeidrotter där man testar. Så det är ju ganska uppenbart att männen har ju mer kapacitet att kanske lägga på sig nästan dubbla sin muskelmassa på sikt eller kanske i alla fall öka den med 50% medan kvinnorna inte verkar kunna komma dit. Då har jag alltid haft min egna hypotes i huvudet att det beror på att efter en tid så behöver vi fler satellitceller för att växa eller fler muskelkärnor för att växa och att testosteron skulle vara den grejen som får män och kvinnor att skilja sig. Tror du att det skulle kunna vara en möjlighet nu innan vi får biopsisvaren här? Är det vad du tror också kanske? Jag tycker det låter som en mycket bra hypotes.
Har ni biopsisar från några av dem? Man gör alla samtidigt? Man ska faktiskt köra hela serien samtidigt.
00:42:59 – Niklas: Både biopsina före och efter första perioden och före och efter sista perioden. Ska köras parallellt helst. Därför har vi nästan ingen data än så länge, de håller på för fullt. Vi har kört histokemin, alltså när man snittar muskler och färgar in på trulslabb där vi har en hel del klart från första perioden. Men det säger ingenting om muskelminnet. Det säger egentligen bara att vi hade en bra effekt. Vi kan se där att vi hade 20-25% ökning ungefär i fiberarea. efter de här tio första veckorna.
00:43:32 – Jacob: Det är också rätt bra resultat. Det är väldigt stort, högt resultat kan man säga.
00:43:38 – Wille: Så det är fortfarande, även fast ni inte såg övergripande, den här minneseffekten, så finns det fortfarande en chans att ni kan se den och sen extrapolera att hade det varit längre tid så hade vi förmodligen sett tydligare signifikanta skillnader.
00:43:53 – Niklas: Det stora problemet i den här studien är just att det är så svårt att få en tillräckligt stor hypertrofi, tillräckligt mycket kanske nya cellkärnor. Så det är utmaningen här, om vi ser något så kommer det inte vara något jättetydligt förmodligen. Eftersom då skulle man egentligen behöva styrketräna mycket längre så man får upp en större muskelmassa, kanske har dopat sig, för då vet man att doping är väldigt effektivt för att just ge mer cellkärnor och aktivera satellitceller. För hela det här kontextet handlar det lite om att om man en gång har varit dopad, kommer det här ge långtgående effekter som att man måste stängas av för livstid? Men det är klart, om vi får i den här studien att det visar att vi har en minneseffekt, då är det ju väldigt troligt att man har det när man har dopat sig eller om man har styrketränat under väldigt lång tid.
00:44:41 – Wille: Skulle du ta nåt initiativ för att påverka antidopningspolicyn beroende på ert resultat?
00:44:46 – Niklas: Absolut. Om det här skulle visa sig att man har sånt här muskelminne så är det verkligen starkare befog för att man ska stängas av på livstid.
00:44:57 – Jacob: Ja, för steroid. Det är också konstigt att man har samma nivå på alla typer av doping. Ja, jag menar steroider förstås. Ja, precis. För vissa former av doping är ju inte riktigt lika allvarligt som andra kan man väl säga. Steroider kunde man ju då faktiskt motivera med livstid.
00:45:17 – Niklas: Jo, men du har ju sett vissa sprinters som varit avstängda i många, många år. Som sen kommer tillbaka och gör comeback och väldigt snabbt kommer tillbaka i toppen.
00:45:26 – Wille: Det är han som är vissa, ja. Ja, och Gatlin nu liksom.
00:45:29 – Jacob: Han hade 32 år också, eller 31 liksom. Kollar man på alla andra… Det var nån som la ut nån cool kurva på Twitter och visade gamla världssprinters när de började, hur deras resultat gick upp och när de toppade. De flesta toppar liksom där mellan 24-27 år. Det var alltså då Bolt satte sitt världsrekord. Och så kommer Gatlin. Han hade givetvis en topp där vid 25, så nu har han en topp som är ännu högre när han är 31-32. Och det är också lite, antingen dopar han sig igen eller så har han nytta av sin gamla doping. Känns ju som att det är de sannolika svaren. Sen kan man ju inte riktigt peka fingret där om man inte har bevis för att han har nytta av sin gamla doping. Men det är ju ändå, det är nog inte kul för de som står på startlinjen bredvid honom.
00:46:13 – Niklas: Jag tror att man har två effekter av att dopa sig tidigare. Dels har man lättare att bevara sin muskelmassa för man har mer cellkärnor. Vilket gör också att man motverkar atrofi, alltså muskelförtvining. Plus att man har lättare att bygga upp den igen också om man nu tappar en del.
00:46:27 – Jacob: Men man har inte funderat på att göra det här på äldre personer. Det finns ju sån testosteron-replacement. Det finns väl inte i Sverige på det viset. Men det finns ju utomlands. USA är det ju något som är nästan mainstream, ska man inte kalla det. Men det är vanligt där. Att man skulle kunna ha dem som försökspersoner på något vis. Det blir inga jättedoser dem. De ska ju bara höja upp sig till högre normalnivåer. Men att man där skulle kunna nyttja det.
00:46:58 – Niklas: Jo, det är nog lättare att få igenom det med sådana, men jag vet inte hur många sådana vi har i Sverige och hur det ser ut riktigt i Sverige med den biten. Men det är en bra idé.
00:47:09 – Jacob: För då har man testosteronet klart. Det är spännande.
00:47:14 – Niklas: Verkligen. Nästa år har vi klart, under våren skulle jag säga. Då har vi sammanställt allting. Det är framförallt de analyserna som görs i Oslo som är extremt tidskrävande. Där plockar man ur varje muskelbiopsi. Vi har tagit 80 stycken ungefär totalt. Nej, vad säger jag? Vi har tagit ännu mycket fler.
00:47:32 – Jacob: Jag har tagit båda benen också.
00:47:34 – Niklas: Ja, precis. Vi har en väldans massa biopsier som de ska titta på nu. I varje biopsi ska de plocka ut 80 stycken fibrer, alltså 80 muskelceller ska dissekeras ut under mikroskop och sen färgas då in på olika sätt för att man ska kunna visualisera de här cellkärnorna och sen fotas. Så det blir en väldigt lång process.
00:48:07 – Wille: Hur många är det som på något sätt kan den här metoden? Finns det tillräckligt många för att man ska kunna ifrågasätta det här, eller är det bara de här två norrmännen som sitter där och säger “nej, men vi lovar att det här funkar”? Ja, det är faktiskt så.
00:48:20 – Niklas: De tog ju fram den här metoden på möss, och sen så har de vidareutvecklat den med hjälp av våra muskelprover från GIH. till människa nu. Men de är extremt duktiga molekylärbiologiskt, ett världsledande labb. Så jag är inte orolig för att kvaliteten ska vara dålig på de analyserna.
00:48:42 – Wille: Nej. Jag tänker bara att när man kanske provar någon statistisk metod så finns det åtminstone ett hundratal människor som kan kolla igenom det och se om man har tillämpat det på rätt sätt. Men i det här fallet så kanske man får lita på att de gör rätt helt enkelt.
00:48:57 – Niklas: De publicerar även olika valideringsstudier på metoden också, så man kan läsa i detalj hur de gör. De är väldigt duktiga på metod.
00:49:08 – Wille: Det är betryggande i alla fall.
Styrketräning för cyklister och varför tung träning slår högreps för arbetsekonomin
00:49:19 – Wille: Jag tänker, ska vi hoppa lite till ett annat område, nämligen det här med kombinerad träning. Vi har varit inne på det ganska mycket i tidigare avsnitt och då ur aspekten, om man vill förbättra sin styrketräning så mycket som möjligt, ska man då konditionsträna eller är det okej att konditionsträna? Men jag vet att du har varit inne på det lite åt ett annat håll, att du har kollat bland annat på cyklister som vill bli så bra på cykling som möjligt då, naturligtvis, och huruvida styrketräning kan hjälpa dem på något sätt. Då läste jag bara abstraktet visserligen ur en studie som jag tror kom förra året, där ni kom fram till att styrketräning inte förbättrar deras prestation över längre sträckor, eller vad man ska säga. Har jag förstått det rätt då?
Jag blev lite förvånad när jag läste det. Jag tänkte såhär, okej, då har jag nog missförstått det här området, för jag tänker att det skulle hjälpa dem på något sätt, även över längre sträckor, inte bara i kortare sprinter eller liknande.
00:50:18 – Niklas: Nej, du har inte alls missförstått det. – Fan! Som går emot lite det man har sett i andra studier. Vår hypotes var att vi skulle ha en positiv effekt. Vi har ju sett det på otränade personer när vi la till styrketräning efter cykel. Om man tittar på molekylär nivå vad som händer inne i musklerna så fick de fler mitokondrier. Eller i alla fall de generna som styr mitokondrieproduktionen ökades. Så då hade vi det som utgångspunkt när vi tog de här mer vältränade cyklisterna och körde styrketräning. Men det vi såg, vi tittar ju återigen på mitokondrier, det vill säga muskelns uthållighet, och där såg vi ingenting. Så man kan väl säga att effekten, och vi såg ingenting på prestationen heller i det här fallet, Men dels så hade vi en styrketräning som var ganska klassisk, alltså inte explosiv eller speciellt tung.
Vilket jag skulle säga, det är nästan all forskning som visar på en positiv effekt för konditionsidrottare. Det där är mer en sån här plyometrisk, alltså explosiv styrketräning eller sprintträning. Alltså väldigt korta 10-20-30 meters sprinter. Eller tung styrketräning där man kör på kanske tre till fem reps. Där finns det en uppsjö med studier som visar på att man får en positiv effekt. Men det är inte direkt på mitokondrier och den biten, utan det man får en positiv effekt på då, det är mer på arbetsekonomin. Det vill säga att man blir mera ekonomisk i den rörelse man utför. Är man löpare till exempel så ser man att man får effektivare löpsteg och förbrukar mindre energi i varje löpsteg. Så det är den effekten man ser.
Det tittade vi inte riktigt på i den studien.
00:51:59 – Jacob: – Ni hade ändå med prestationsmåttet. Körde ni in tre gånger tio till failure? – I den studien. Ja, i er studie alltså. Nej, det var time trial har jag för mig i den studien. Ja, men styrketräningen, var det…
00:52:15 – Niklas: Nej, styrketräningen, direkt efter avslutat konditionspass fick de köra benpress. Jag kommer inte ihåg, var det tre till fem set eller något sådant där.
00:52:27 – Jacob: Och tio reps eller åtta reps? Runt tio, det var lite varierat.
00:52:30 – Niklas: Var det till failure också på seten? Det var till failure.
00:52:35 – Wille: Hur kommer det sig att ni valde det upplägget? Jag tänker att om ni tittar på den tidigare forskningen, när ni hade sett det här kring plyometrisk träning, var det för att se var gränsen går för att få en ökad prestation, eller hur tänkte ni kring upplägget?
00:52:47 – Niklas: Nej, vi tänkte mer för att på den studien vi hade gjort innan, på otränade, så hade vi just använt den typen av styrketräning och då hade vi sett en positiv effekt på mitterkorta. Men vi har ju funderat på varför såg vi det hos otränade om inte hos vältränade. Jo, jag tror att det kan bero på att hos otränade så kan det nästan få en uthållighetseffekt av styrketräningen i sig. Så det blir som extra uthållighetsträning på sätt och vis för dem. Att när man kör massa repetitioner, styrketräning direkt efter sin cykelträning så får man en boostning på på grund av det kanske. Man har ju sett helt otränade som styrketränare att man får en uppreglering av mitokondrie bara på grund av styrketräningen faktiskt. Men inte hos vältränade.
00:53:28 – Jacob: Man har ju faktiskt sett folk som börjar konditionsträna att de kan få lite större muskelmassa också i benen. När de går ut och börjar springa. Exakt. Är man otränad så funkar allt i princip. För allt. Så är det.
00:53:40 – Wille: Jag har läst en hel del biografier från cyklister som har beskrivit sin styrketräning. Det roliga är att det är lite den typen av träning som du beskriver, att under vinter eller off-season så kör de 30 reps squats och så kör de lite intervaller på cykeln emellan och sen så kör de 30 reps squats och så vidare. Det känns lite som att de kanske inte får dem, men jag tänker att de borde få dem helt enkelt.
00:54:06 – Niklas: Nej, det skulle jag säga är fel typ av styrketräning.
00:54:09 – Jacob: Det är väl det klassiska folk som motionerar som är ute och springer. Jag behöver inte styrka, styrka. Jag behöver styrkeuthållighet. Så gör de 50 situps. Plankan i fyra minuter eller sådana här saker. Då kan du lika bra springa under kondition du ska ha i muskeln. Det är andra saker man vill träna med styrketräning.
00:54:28 – Niklas: Om man inte vill tänka bara på skadeförebyggande träning. Man jobbar med sådana saker. Då kan faktiskt lite mer högrepps-styrketräning i alla fall ha en positiv effekt. Beroende på övning och så vidare. Men just för om man vill titta på en prestationseffekt. Då ska man inte köra en massa repetitioner, som man också sett alla som tränar. För Vasaloppet stod och körde 100 triceps pushdown. Men det är klart att till slut blir det som vanlig stakning. Då kan man lika gärna gå ut och staka. Men vill man ha en annan positiv effekt av det, som har med arbetsekonomin, då ska man köra tung styrketräning eller explosiv styrketräning.
00:55:10 – Wille: Man ser alltid på gymmet de här cyklisterna som glider in i cykelskorna och kör ett pass bodypump innan passets spinning. Då tänker man sig, vad gör du egentligen? I och för sig, det kan man väl göra om man vill ha schyssta trickar, men… Mycket träning på kort tid är bra för kroppen.
00:55:25 – Jacob: Ja, det är sant.
00:55:27 – Wille: Okej, men vad skönt, då hade jag inte helt missförstått området. Jag har läst om det här tidigare och kommit fram till att det borde vara bra med tung styrketräning om man vill förbättra sin ekonomi. Men då var det inte det som ni hade testat i er studie?
00:55:42 – Niklas: Nej, nej, då skulle vi kört lite annat ihop. Vi ville titta på den här muskulära uthålligheten, vad hände med den? Då tänkte vi att den här typen av styrketräning kanske var effektivare för det. Men det var den ju inte. Jag skulle säga att man ska inte köra sådan styrketräning överhuvudtaget, utan mer satsa på mer tunga grejer. Om man nu har förutsättningar för det. Man måste ju ha en grund att stå på. Man måste ju kunna övningarna framförallt. Tunga marklyft och frivändningar om man inte har styrketränat tidigare.
00:56:10 – Wille: Det var ju en studie som kom ganska nyligen, men är det sådant du håller på med idag eller vad pysslar du med nu forskningsmässigt?
Tabata-intervaller kontra långa cykelpass direkt efter tung styrketräning
00:56:17 – Niklas: Framförallt så är det ju den här muskelminnesstudien, den är ju avslutad nu, men den har tagit all min tid fram tills egentligen i sommar. Det tar fortfarande mycket tid eftersom vi jobbar med alla analyser fortfarande. Vi gör ju även vissa analyser på GIH då som tittar på genuttryck och proteinuttryck och sånt. Så det jobbar vi med nu. Men utöver det så skriver jag på en studie nu som jag gjorde tillsammans med två andra studenter här för två år sedan. Där vi just tittar på effekten av konditionsträning på styrka istället. Det var då vältränade rugbyspelare och ishockeyspelare som fick antingen köra högintensiv tabataträning direkt efter sin styrketräning alternativt mera klassisk konditionsträning där man sitter och matar en timme bara i ett jämnt tempo.
Det finns också som C-uppsats redan publicerat på GIH i DiVA. Men den har jag tänkt ska bli en publikation, så den sitter jag och jobbar med just nu. Där såg vi att det spelade ingen roll om man satt och cyklade en timme på lite halvhårt tempo kontra att köra Tabata-intervallerna.
00:57:24 – Jacob: Hur länge pågick Tabata? Blev det 20 minuter?
00:57:29 – Niklas: Det var sex veckors studier. De första två veckorna körde de bara åtta Tabata-intervaller. Det är det här tre gånger i veckan som de tränade. Och sen efter det så lade vi på ett till block, så fick de köra åtta till. Efter de första åtta, och sen sista två veckorna fick de köra tre block. Så det var liksom åtta, åtta, åtta. Totalt sett är det 24 Tabata-intervaller de sista veckorna. Men det var ändå ett väldigt kort pass. Eftersom ett sådant här pass är fyra minuter långt. Det är 12 minuter plus lite vila emellan också. Max 15-20 minuter var de här passen sista veckan från att vara kanske bara 5-10 minuter i början.
00:58:08 – Jacob: Ska lägga till till lyssnarna här också att tabattaintervaller, jag är nästan 100% på att du menar riktiga tabattaintervaller. I fitnessvärlden så pratar man oftast om tabattaintervaller som allt möjligt bara du gör det 2020. Men de här deltagarna ni har haft de har väl suttit på cykel och trampat på ganska ordentligt. Det har inte varit situps och burpees och sådana här.
00:58:29 – Niklas: Nej, nej, nej. All konditionsträning här var cykel. De körde först tungt styrketräningspass med djupa knäböj. Sen direkt på det så körde de antingen de här tabata-intervallerna på cykel. Alltså när man kör så hårt man kan i stort sett i 20 sekunder. Sen vilar man 10 sekunder. Sen kör man så hårt man kan i 20 sekunder, vilar 10 sekunder och så gör man åtta sådana. Sen har man en liten vila på kanske ett par minuter. Sen kör man åtta till sådana.
00:58:53 – Jacob: Hade du några subjektiva markörer där? Lite mer att de fick skatta hur pigga de kände sig dagen efter, efter de olika typerna av pass. Spontant så mår man ju väldigt olika, eller annorlunda, efter att ha kört tre sådana här block av tabata kontra om man trampar på i en timme. Kroppen känns ju väldigt annorlunda direkt efter. Om det då var hockeyspelare, amerikanska fotbollsspelare, Fick ni någon data där eller kanske bara reflektioner kring hur de kände sig dagen efter när de skulle träna sin vanliga sport?
00:59:26 – Niklas: Ja, det skulle ni nog prata med Henrik Petré och Pontus Löfving som körde det här, de studenterna. Jag vet faktiskt inte. Men spontant så vet jag att det är väldigt individuellt hur man reagerar. Vissa föredrar att köra sådana här hårda, korta pass och tycker det är fantastiskt. Medan andra inte alls tycker om det och föredrar att köra en timme lite halvhårt istället. Men konklusionen från den här studien är att det spelar faktiskt ingen roll. Du hade likvärdig effekt på konditionen av de här två uppläggen. Och du hade likvärdig styrkeutveckling. De ökade 10-12% i knäböj på de här sex veckorna. Det här var killar som har kört mycket, mycket knäböj. De låg på 150-180kg i djupa knäböj. när de är på sina 1RM.
01:00:16 – Wille: Men när du säger att det inte var någon skillnad på konditionen, var det VO2 Max som ni mätte?
01:00:19 – Niklas: Ja, precis. Vi mätte VO2 Max också och tittade då. Det här var ju bara sex veckor och det här var ganska vältränade killar också redan tidigare. Så det finns ju andra studier som har visat att tabatan och de här korta intervallerna ger en bättre konditionseffekt. Men vi fick inte någon signifikant i den här studien på det.
01:00:40 – Jacob: De flesta studierna på det här, tabata och original tabatastudien, de hade ju faktiskt en ganska ordentlig aerobfas innan de gav sig på de här intervallerna också. Jag har alltid tyckt att det varit lite Det är inte säkert att det är betydelsefullt, men det är någonting man bara ignorerar ofta när man pratar om tabatintervallerna. De hade ju kört kontinuerlig konditionsträning i sex veckor. Sen varierar de träningen. De växlar upp träningen, eller vad man ska säga, genom att köra intervallerna efter det. Det kanske bara blev någon typ av ny stimul eller något sådant.
01:01:13 – Wille: Toppning.
01:01:14 – Niklas: Toppning är den klassiska toppningen. Många studier visar snarare att det inte är någon skillnad. Även Gibbala och de här ursprungliga studierna med de här väldigt högintensiva intervallerna visar att det är, i många av dem så ser man att det är lika bra effekt av intervallerna som den kontinuerliga träningen. Men man sparar enormt mycket tid med att köra intervallträningen. Det är väl lite det som är poängen här. Istället för att köra en timme så kan man köra tio minuter.
01:01:38 – Jacob: Fanns det någon orsak till att ni valde just en timme där? Vad är det för försök att likställa dem på något vis?
01:01:45 – Niklas: Egentligen började vi 40 minuter första veckan, sen 60 minuter de andra två veckorna, så var vi uppe på 80 minuter de sista två veckorna. Så det var också en progression där. Men i snitt en timme körde de tre gånger i veckan, istället för att köra tabatintervaller tre gånger i veckan.
01:01:58 – Jacob: Men det var inget mål eller tanke med att försöka likställa träningarna på något vis, utan det var bara ungefär
01:02:06 – Wille: Har du försökt cykla på en stillastående cykel mer än 80 minuter, Jacob? Nej. Det är omöjligt. Det är klart jag inte har, Wille.
01:02:14 – Jacob: Utomhus cyklar jag faktiskt ganska mycket, men jag har aldrig sprungit i 80 minuter nästan.
01:02:19 – Wille: Det blir för tråkigt.
01:02:20 – Niklas: Vår hypotes var lite där, för det finns mycket forskning som visar på att just längden på konditionsträningen kan ha en negativ effekt på styrkeutvecklingen. och hypitrofin. Så vi säger att man kanske inte ska köra så långa pass. Vår hypotes var att vi skulle ha en sämre styrkeutveckling efter man körde de här mer lågintensiva, medelintensiva passen på en timme mot de här högintensiva. Men i alla fall på de här väldigt vältränade personerna så kvittade det. Så det var en smaksak vilken konditionsträning man vill köra.
01:02:54 – Wille: Man brukar prata om att stimulit, ju mer det skiljer sig, så att säga. När man går över till medelintensiv, lågintensiv, så skulle det vara så pass stor skillnad att det skulle ge en interference-effekt. Men det var ingenting ni såg där då?
01:03:10 – Niklas: Nej, men man kan ju tänka omvänt också egentligen, att om du kör väldigt högintensivt så aktiverar du mer snabba muskelfibrer som du gör i styrketräningen och då kanske man också skulle kunna få en interferenseffekt, så den är liksom dubbeleggad, den idén. Men vi såg ingen skillnad här och dessutom hade de en väldigt, väldigt bra styrkeutveckling för att vara så pass vältränade så jag skulle säga att ingen större hämmande effekt heller. Vi hade tyvärr ingen kontrollgrupp här. Men jag tror inte att kontrollgruppen skulle haft en så värst mycket större styrkeutveckling på de här sex veckorna än de hade här. Det är svårt att säga. Men det finns även mycket studier som visar på att det är framförallt explosiviteten som drabbas när man lägger till konditionsträning.
Medan styrkan och hypedrofin är ganska tålig. Du kan ofta köra 2-3 konditionspass i veckan, så länge de inte blir jättelånga. Och framförallt på cykel så har det sällan någon negativ effekt, eller det kan till och med ha en positiv effekt om man sett i vissa studier. I alla fall på otränade, att köra cykel som extra konditionsträning. Så man ska inte vara så rädd för att köra konditionsträning om man är ute efter just styrka och hypertrofi. Däremot om man sprinter och vill bli väldigt explosiv, då bör man vara lite försiktig.
01:04:23 – Wille: Jag tror att det är ett litet hotande budskap här för många av våra lyssnare, för att de har nog kunnat avfärda konditionsträningen ganska mycket med att det här är livsfarligt för mina gains. Men det verkar när man pratar med mer forskare inom området att det stämmer inte riktigt. Det finns ju väldigt mycket fördelar med konditionsträning. Man får nästan svälja att man bör hålla på med det också.
01:04:43 – Niklas: Ja, jag ser ingen anledning att inte köra konditionsträning regelbundet och direkt i anslutning. Men man kanske ska tänka sig på att köra det efter sitt styrkepass. Är det någonting som forskningen säger sig att det skulle kunna vara en negativ effekt att köra innan? Det har kommit lite studier på det här.
01:05:00 – Jacob: Det man börjar med är det man får mest effekt av. Ja, det är också någon ny studie i år som just visat det här att om du kör ett konditionspass som inte heller är speciellt långt, 30 minuter bara innan du ska köra ett styrkepass så presterar du sämre under styrkepasset.
01:05:12 – Niklas: Du lyfter inte det, kör inte lika många rep så kan du inte lyfta lika tung vikt. De flesta studier visar också en negativ effekt av just att köra kombinationsträning. Där har man kört konditionsträning före styrketräning. Alltså långtidsstudier då. Det finns nästan ingen studie där man kört det direkt efter som har haft en negativ effekt.
Ny studie vid GIH: Tung styrketräning (3–5 reps) mot lätt (20–30 reps) för olika muskelfibertyper
01:05:41 – Wille: Sen vet jag att ni håller på med ett nytt projekt nu där ni ligger i rekrytering och ni ska studera, återigen då, styrketräning. Kan du berätta lite om det, ge en teaser till varför folk ska söka sig till G och H nu och vara med i er studie?
01:05:55 – Niklas: Absolut, nu söker vi personer som har några års erfarenhet med styrketräning. Framförallt har styrketränat även benen, så inte bara de som står och pumpar överkroppen.
01:06:06 – Wille: Det är 90% där.
01:06:08 – Niklas: Ja, jag menar det. Där rök 90% av alla personer. Men gärna personer som har minst två år av regelbunden styrketräning av benen. Vi vill undersöka vad som helt enkelt är effektivast och köra riktigt tung styrketräning, 3-5 reps nånstans där kontra 20-25 reps. och även undersöka om det har olika effekter på de olika fibertyperna i muskeln. Det vill säga, har tung styrketräning kanske en bättre effekt på de mer snabba muskelfibrerna, 2A och 2X, medan den här lite lättare kanske har en bättre effekt på mer långsamma fibrer, typ 1-er.
01:06:48 – Wille: Men det är ingen ocklusionsträning inblandat här, utan det är bara styrketräning?
01:06:51 – Niklas: Här är det klassisk styrketrend. Man kör ena benet tungt och det andra benet lätt.
01:07:00 – Wille: Hur kommer det sig att ni vill studera det här? Vad fick in er på det?
01:07:04 – Niklas: Det finns en hel del gjort redan inom området. Redan för en 10-15 år sedan kom det en studie där man jämförde just tung mot mera klassisk 10 reps styrketräning och lätt styrketräning när man ligger runt 20-25 reps. Då såg man i den studien, här körde man till failure också, det är viktigt att påpeka. Man körde till utmattning i alla de här olika protokollen. I den studien såg man att just den tyngre och den medeltunga styrketräningen var effektivare för hypertrofi. Mot den mer lättare träningen. Men här hade man samma volym i de olika programmen. Det vill säga att den tyngre styrketräningen, där körde man flera set. Där körde man fyra set när man körde tre till fem repetitioner. Medan då den lätta styrketräningen, där körde man bara två set.
Det blir alltid så när man ska matcha volymen. Och volymen då menar man den totala mängden vikt man har lyft kan man säga.
01:08:09 – Wille: under hela passet, alltså vikten multiplicerat med antalet reps. Eller vad säger ni? Jo, vi har pratat om det här i ett avsnitt av tyngre rubriker, hur det kan vara svårt just när man matchar koll, därför att volymen är ganska svår att definiera inom styrketräningen. Du pratade också om det, Jacob, att inom konditionsträningen kanske det är lite lättare att säga vad en volymenhet är, medan i styrketräning kanske det blir lite svårare. Men hur har ni tänkt er i ert protokoll?
01:08:34 – Niklas: Jo, men i den här studion matchade man volymen och då såg man att det var bättre att köra lite tyngre. Sedan har det i år kommit, för några år sedan, från Stuart Philips grupp i Kanada som man har tittat på, där man inte matchar volymen utan man istället kör antingen mer klassiskt runt 10 reps mot 20-25 reps, men där man kör tre set, båda till utmattning. Där såg man inte nån skillnad, utan då spelade det ingen roll om man körde lätt eller medeltungt. Men det man inte har tittat på i deras grupp är vad som händer om man kör riktigt tungt mot lätt. De körde mer klassisk 10-repsträning mot riktigt lätt 2025, men vi vill titta på om man kör riktigt tung mot den här riktigt lätta.
01:09:22 – Wille: Har ni nån hypotes? Ja, vår hypotes är helt enkelt att vi kommer få en bättre effekt av den lite tyngre styrketräningen, framförallt på de mer snabba muskelfibrerna.
01:09:32 – Niklas: Så det krävs lite mer tung styrketräning för att maximera hypertrofin i de snabba muskelfibrerna, som man såg även i de tidigare studierna. Det spelar ingen roll om man inte matchar volymen, utan man får det här i alla fall. Jag tror att de körde inte tillräckligt tungt i sin studie för att se någon skillnad.
01:09:52 – Wille: När ni sen mäter styrkan, kommer ni göra en typ 1RM-mätning?
01:09:57 – Niklas: Ja, vi kommer göra det med 1RM-mätning bland annat, men vi kommer även titta på effekten på explosivitet också.
01:10:05 – Wille: För det är en invändning mot det där, ni kommer ju mäta muskelfibrerna så då kommer ni se hur musklerna förändras av det, men en invändning mot det här när man mäter styrkan, när man har gjort två olika protokoll, det är att de som tränar lite lättare, de har inte tränat på ett RM, så de har inte hunnit bli bra på det. Kommer ni försöka jämna ut det på något sätt så att de får testa ett RM kontinuerligt så att de hinner träna in själva metoden?
01:10:29 – Niklas: Nej, vi kommer ju ha ett par pilot innan där de får prova, man gör ett RM-test och en sån här period där man får vänja sig lite innan testerna. Men sen under träningsperioden har vi inte tänkt att göra det. Det är inte helt klart med designen ännu. Jag tror att den tyngre träningen normalt sett ger en bättre effekt på styrkan. Men just i den här studien är det fokus på hypertrofi, muskelmassa. Så därför lägger vi inte jättemycket tid på just det. Utan här är målet att titta på vad vi får bäst hypertrofi av, den lättare träningen mot den tyngre och skiljer det sig i de olika muskelfibertyperna vilken man får mest hypertrofier?
01:11:08 – Jacob: Men de ska ligga någonstans runt 20-25 reps, de som kör lätt. Ni ska inte sätta dem ännu lättare. Byggare kan ju ändå ligga mot 30-40 reps. Det är inte helt ovanligt. Att ni verkligen gör en större kontrast där. Det kommer nog bli lite spridning, för vi tänkte köra på 30 procent i den här studien.
01:11:28 – Niklas: Så vissa kommer kanske ligga uppåt 30 reps här.
01:11:33 – Wille: Det beror lite på hur man är skapt helt enkelt, vad man har för muskeluthållighet.
01:11:37 – Niklas: Så vi kanske inte ligger mellan 20-25, just nu blir det mellan 20-30, utan det handlar mer om att köra till utmattning på 30% av sitt 1RM.
01:11:47 – Wille: Hur länge skulle träningsperioden vara?
01:11:50 – Niklas: Nu ska vi se vad vi sa, jag tror vi sa 10 veckor till sist.
01:11:54 – Wille: Det är bra, då känns det som att ni borde få ganska stadiga resultat ändå.
01:11:57 – Niklas: Ja, vi har tänkt att ha runt 15 försökspersoner och man blir sin egen kontroll. Man kör ena benet tungt och andra benet lätt. Det är en väldigt bra design när man kör på det sättet.
01:12:10 – Jacob: När man är med i de här studierna får man reda på sina personliga resultat utöver studieresultatet. Kommer en deltagare få reda på att du växte två procent mer i det benet än det benet när du gjorde den här träningen och du fick bättre svar på typ X när du körde det benet, så och det benet. Får de reda på så personliga svar eller får de bara ta del av hela resultatet i studien?
01:12:32 – Niklas: Nej, nej. Det är alltid så att man kan få ta del av sina egna uppgifter. Det är ganska häftigt, för då vet man hur man ska träna sen.
01:12:40 – Jacob: Om man verkligen skiter i det roliga och bara kör på det som är bäst. Det är nog lite så det kan vara också, att det är väldigt individuellt.
01:12:47 – Niklas: Vissa personer svarar bättre på den lättare träningen, medan andra kanske på den lite tyngre. Det kan ha att göra med vad man har för fibersammansättning. Är man en person
01:12:55 – Jacob: Precis, om er hypotes stämmer där så borde det kunna vara så. Har man mer typ 1 så kanske det är bättre att köra de lättare repen. Eller lättare vikter. Och det kommer vara övervakad träning när man har någon nisse som står och skriker över en så att man verkligen presterar max.
01:13:09 – Niklas: Ja, det kommer vara Rickard och Gordon här som är som nissarna. De kommer övervaka allt och de är extremt duktiga på det här. De har ju redan gjort en master. Det här blir deras andra master.
01:13:23 – Wille: Hur gör man för att anmäla sig till det här då?
01:13:25 – Niklas: Då hör man av sig till GIH här och det bästa är att kontakta Rickard direkt.
01:13:34 – Jacob: Jag har ju den här broschyren som Nickan lämnade ut. Vi kan ju slänga upp den på vår Instagram där också.
01:13:39 – Niklas: Ja, men det vore perfekt att ha en mail där till Rickard eller båda där. Det är bra. Det kommer att vara massa galningar som anmäler sig nu, det är kanon.
01:13:52 – Wille: Niklas, det har varit jättekul att ha dig med, när vi får ytterligare bakgrund till det här som vi pratade om med den andra Niklas och Daniel i vårt tidigare avsnitt. Det är också väldigt kul att jag trodde att vi skulle få prata med en cyklist och så kom det en byggare. Jag ser inte ut som en byggare om någon ser mig. Ja, men det beror ju lite på vad resultatet i eran studie blir, tänker jag. För är det positivt så borde du ha lätt att komma tillbaka.
01:14:19 – Niklas: Jag menar det. Om jag satsar på styrketräning ett år till nu så är jag uppe på 90 kilo igen.
01:14:22 – Wille: Ja, det är kanon. Det ska bli jättekul att läsa den här studien när den väl kommer ut. Du får absolut dela med dig av den när ni är färdiga.
01:14:31 – Niklas: Det ska jag göra.
01:14:32 – Wille: Jättekul att du ville vara med, så hörs vi när vi hörs. Skönt att jag fick vara med, tack. Ha det bra!
