Summering av avsnittet
AI summering. Längre ner finns hela avsnittet med komplett transkribering.
I det här avsnittet gästas podden av Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet. Samtalet tar avstamp i hennes bakgrund inom kemi, biologi och immunologi samt vad som fick henne att rikta in sin forskning på hur barns immunförsvar utvecklas under de första levnadsåren och varför vissa drabbas av allergier medan andra håller sig friska.
Maria förklarar den grundläggande skillnaden mellan olika typer av allergiska reaktioner, celiaki och ren enzymbrist som laktosintolerans. Vidare diskuteras hur psykologiska faktorer och betingning kan utlösa verkliga fysiologiska reaktioner hos den som är rädd för ett allergen, varför dubbelblinda provokationer är ett viktigt verktyg i utredningen av födoämnesallergier och hur överdriven rädsla kan försämra livskvaliteten i onödan.
En stor del av avsnittet handlar om hur synen på allergiprevention har svängt helt under de senaste decennierna. Tidigare trodde man att barn skulle skyddas genom att undvika potentiella allergener så långt det gick, men nyare forskning visar tvärtom att tidig exponering via maten hjälper immunförsvaret att utveckla oral tolerans. Maria berättar om studier på tidig introduktion av bland annat jordnötter samt varför gravida och ammande mödrar inte längre rekommenderas att utesluta särskilda livsmedel ur sin kost.
Dessutom belyses hur livsstil och omgivningsmiljö påverkar allergirisken. Genom jämförelser mellan barn i Sverige och Estland, Öst- och Västtyskland samt barn som växer upp på traditionella bondgårdar framgår det att tidig kontakt med en rik mikrobiell miljö och bakteriella komponenter i damm verkar främja ett mer välreglerat immunförsvar. Maria redogör även för hur immunterapi fungerar för att stegvis vänja kroppen vid allergener som gräspollen eller födoämnen, samt begreppet den allergiska marschen där tidiga eksem och matallergier kan följas av astma och hösnuva.
Avslutningsvis fokuserar samtalet på Maria Jenmalms senare forskning kring tarmmikrobiotan hos spädbarn. Studier med modern DNA-sekvensering visar att barn som senare utvecklar allergier har en lägre mångfald av tarmbakterier redan vid en månads ålder, långt innan symtomen visar sig. I samband med detta diskuteras effekterna av kejsarsnitt, onödig antibiotikaanvändning, husdjur, äldre syskon och probiotika, samt vad man som förälder faktiskt kan ta fasta på utan att känna obefogad oro eller skuld.
På Tyngre Träningssnacks instagram hittar du bilder och klipp från avsnittet.
Visa avsnittets hålltider
Det här är en automatisk transkribering av detta avsnitt av podcasten Tyngre Träningssnack. Du kan trycka på varje tidpunkt i texten för att hoppa till precis den delen av avsnittet i youtubespelaren ovan.
Transkriberingen är genererad med hjälp av AI och innehåller därför vanligen några enklare fel.
Introduktion
00:00:22 – Wille: Varmt välkomna ska ni vara till ännu ett avsnitt av tyngre träningssnack. Jag heter Wille och med mig som vanligt har jag Jacob Gudiol. Goddag Wille! Goddag goddag, hur är läget?
00:00:32 – Jacob: Det är jättebra faktiskt. Vi är tre veckor kvar av fotbollen. Tre matcher och vi leder serien nu med fyra poäng. Det var en bra helg. Jag tror vi tar hem det nu. Nu ska det mycket till för att vi inte ska vinna serien tror jag.
00:00:49 – Wille: Alright, får du starta då?
00:00:50 – Jacob: Ja, jag har startat egentligen alla matcher. Jag var på bänken i tre, fyra matcher på vårsäsongen. Tror jag. Men annars har det varit lite överallt på positionerna. Jag har haft tre eller fyra olika positioner, men jag startar.
00:01:04 – Wille: Ja, det är gött. Då är kroppen härligt sliten nu då? Ja, det är den.
00:01:07 – Jacob: Det börjar göra ont lite här och där. Men nu som sagt, det är två veckors träning kvar idag.
00:01:14 – Wille: Med oss idag har vi en gäst som sitter ute i solen. Vi har med oss Maria Genmalm. Välkommen!
00:01:20 – Maria: Tack så mycket.
00:01:21 – Wille: Hur är läget med dig?
00:01:23 – Maria: Det är bara bra.
00:01:24 – Wille: Ja, jag ser det. Det är väldigt så här utnyttja den här sista brittsommaren eller vad det nu kan betraktas som.
00:01:32 – Jacob: Man är lite rädd, är man inte det? Alltså man är glad att det är fint väder, men det ska ju inte vara så här varmt i september.
00:01:38 – Wille: Nej, jag vet.
00:01:40 – Jacob: Man undrar liksom, kommer det bli kallt någon gång igen? Man får lite katastroftankar här med global uppvärmning och sådär. Ja, jag läste någon artikel häromdagen att om man ser på medeltemperaturen på hela jorden så har de senaste tolv månaderna alla varit rekordmånader.
00:01:59 – Maria: Hittills lät det ju inte så bra, men ja.
00:02:02 – Jacob: Nej, precis. Man får väl vara glad för det positiva som kommer med i alla fall. Men var det inte hans smashmope, Allstar, hans sång? Han började den. The weather is getting warm so you might as well swim, har jag med i första versen på texten. Fy fan.
00:02:21 – Wille: Du är kanske för ung för att vilja. Ja, jag känner inte igen den. Nej. Jag
Maria Jenmalms bakgrund och väg in i allergiforskningen
00:02:25 – Wille: tänker så här Maria, du ska få presentera dig själv, din bakgrund och vart du kommer ifrån och sen vad du håller på med idag. Vi kommer komma in på ett ämne som vi har tangerat tidigare, nämligen det här med tarmbiotan och hur det påverkar våra kroppar. Men det du forskar på, som jag förstår, är en annan aspekt av det, jämfört med det som vi har pratat om tidigare. Men om vi börjar med din bakgrund och var du började din karriär.
00:02:53 – Maria: Ja, precis. Jag är född i Örebro och sen läste jag kemi och biologi på Linköpings universitet och har också doktorerat inom barnallergi sen på Linköpings universitet. Gjort en post-doc på två år i Palo Alto i Kalifornien och nu är jag professor i experimentell allergologi är min titel vid Linköpings universitet och experimentell, det har man som en del av titeln eftersom jag inte är läkare då utan jag är ju biolog eller immunolog.
00:03:35 – Wille: Okej, så du är en riktig doktor så att säga?
00:03:39 – Jacob: Inte läkare utan riktig doktor. Exakt, en riktig doktor.
00:03:46 – Maria: Jag tycker de är riktiga doktorer.
00:03:49 – Wille: Men hur kom ni in på det här spåret? Om man tänker från början, vad fick dig intresserad av biologi?
00:03:55 – Maria: Ja, jag har alltid varit väldigt fascinerad av kemi och biologi. Anledningen till att jag började läsa kemi var att jag tänkte att det vore intressant att jobba inom läkemedelsindustrin med att utveckla läkemedel och så. Men så märkte jag när jag gjorde mitt examensarbete att det var väldigt roligt att forska på universitetet också. Det är inte alltid man har så bra koll på vilka vägar som finns när man söker in till universitetet. Och sen så tycker jag immunsystemet är väldigt fascinerande och sen har jag också släktingar som har haft barn med svår allergi. Så jag kunde se hur allvarligt det kan vara när man får sådana anafylaktiska reaktioner som det heter när man kan bli medvetslös och så för att man har råkat få i sig någonting som man inte tål om man har födelnesallergi.
Och så utlystes det en doktorandtjänst då inom allergi och då sökte jag den och fick den och sen dess har jag fortsatt fascineras av det här med allergier hos barn.
00:05:11 – Wille: Hur gammal var du när du bestämde dig för att jobba inom läkemedelsindustrin?
00:05:16 – Maria: Ja, det var väl när jag var 18 år ungefär. Först hade jag egentligen alltid tänkt att jag ville bli barnläkare. Det var jag jätteinne på att jag ville bli läkare. Men sen när det var dags att välja började jag få sådana här tankar. Att tänka om man skulle göra något misstag som skulle orsaka skada eller sådär. Fick jag mycket tankar kring det och hur det skulle vara.
00:05:44 – Jacob: Om man är 18 så är det ju ganska tidigt i livet man ska göra de här valen.
00:05:51 – Maria: Som ni säger, som Tura så kan det vara olika tillfälligheter som gör att man ändå hamnar i lite angränsande områden till slut.
00:06:00 – Wille: Jag tänkte säga att det är ganska tidigt ändå. Även om det kanske utvecklas lite vad du håller på med nu jämfört med vad du tänkte dig, så är det ändå på något sätt liknande spår. Alltså att komma på det när man är 18, att man vill jobba med att utveckla läkemedel till exempel. Det känns väldigt målinriktat.
00:06:17 – Maria: Ja. Jo, nej men jag hade väl… Bra lärare och tyckte alltid att kemi och biologi och de delarna var väldigt intressant. Jag var som sagt väldigt fascinerad av den typen av ämnen tidigt.
00:06:36 – Wille: Sen hamnade du på universitetet och upptäckte att det var intressant med immunförsvaret. Du sa att det var fascinerande och komplicerat. Det är egentligen en understatement att det är komplicerat med immunförsvaret. Jag tycker alltid att det är fascinerande med folk som väljer det istället för till exempel ortopedi. När det är så här att jag är fel i att spika, så sitter det ihop igen. Nu är du taskig mot ortopeden.
00:07:04 – Maria: I och för sig, men jo, men visst så är det ju. Jag vet min dotter, när hon gick i årskurs ett så skulle de få göra något om kroppen och då sa hon till mig att mamma, jag hoppas jag får hjärnan, för allt det andra verkar så enkelt. Immunsystemet är väldigt komplext det också.
00:07:32 – Wille: Hon går i årskurs fem nu och forskar heltid? Nej, hon har börjat gymnasiet nu precis faktiskt. Ja, det är bra. Bra geende där.
00:07:43 – Maria: Hon fick hjärtat sen, men hon kom på att hjärtat var ganska komplext. Ju mer insikt man får, desto mer förstår man hur svårt saker är.
00:07:53 – Wille: Så är det. Sen kom du in på det här någon gång, det som du har gjort din avhandling om och kanske forskat på efteråt med allergier och så vidare. Hur gick det till?
00:08:07 – Maria: Ja,
Hur miljöfaktorer tidigt i livet påverkar risken för allergi
00:08:08 – Maria: min avhandling handlade egentligen om att vi tittade på hur immunsvar hos barn utvecklades under första levnadsåren mot olika allergiframkallande ämnen i relation till olika miljöfaktorer om de blev allergiska. Och det är ju känt med allergier att det verkar som att miljöfaktorer som råder främst under första levnadsåret eller kanske som man börjar tänka mer på nu, kanske till och med under fosterstadiet, alltså den gravida mammans miljö, verkar kunna spela väldigt stor roll. Så att vi arbetade för att kartlägga hur de här tidiga immunsvaren såg ut på olika sätt. Det är väl också ganska typiskt när man forskar. När vi planerade mina studier så var det tänkt att det skulle ingå studier av hur immunsvar är utvecklade hos barn i Estland jämfört med barn i Sverige.
För då hade man nyligen kommit på att det verkar som att det här med västerländsk livsstil var kopplat till en ökad risk för allergier medan de som hade en mer traditionell livsstil inte hade lika mycket allergier. Så det skulle vara väldigt spännande att se hur immunsvar utvecklas då hos estniska jämfört med svenska barn. Men som så ofta det är med sådana här studier där man ska följa många barn länge så tar det längre tid än man tror att rekrytera och få in material. Så det blev att jag fortsatte forska på de studierna efter min avhandling och de ingick egentligen då inte i mitt avhandlingsarbete.
00:09:51 – Jacob: Men det blev gjort liksom?
00:09:53 – Maria: Ja, det blev gjort, men lite senare än vi hade tänkt. Också väldigt typiskt för forskning faktiskt. Det kan bli nog så intressant även om det inte alltid blir exakt som man planerar. Att det blir förseningar och så är också ganska typiskt för forskningsprojekt när det är rekrytering av barn och uppföljning och så som är inblandat.
00:10:14 – Jacob: Vi hade en gäst här, Daniel Berglind. Han håller på med fysisk aktivitet hos barn. Han skulle göra en uppföljning på barnfamiljerna. Han hade 200 dagar i bil ett år där han körde runt för att leta upp familjer som hade flyttat runt hela Sverige. Och så skulle han säga bara in i färg, komma in några timmar, hej, och så lite frågor och så något test och sen köra vidare till nästa. Det lät inte så spännande när han berättade det. Resultatet var kul att höra, men jag hade inte velat göra jobbet.
00:10:46 – Wille: Det är alltid kul när man går ner till exakt vad det är man har gjort. Det kommer alltid ner till, som Ali Komai som har suttit och pussat på någon fettcell för att få någon mätning på det. Eller typ köra runt i bil för att prata med barnfamiljer som har flyttat runt. Det är kul med vilket arbete som ligger bakom det här som sedan står på några sidor i en studie.
00:11:06 – Maria: Ja, och här ska jag väl betona att det verkligen är ett lagarbete, de här studierna. Och att forskningssjuksköterskorna spelar en fantastiskt stor roll där, att rekrytera och ta dit familjerna. Och barnen som ingår i våra studier ska också lämna blodprov och de ska göra sådana här allergitest i huden och så. Det är inte jag som har gjort, jag har tagit hand om deras blodprover sen. Och numera så är det också andra som tar hand om blodproverna och jag med. Det är inte jag som har träffat alla barnen och så. Så naturligtvis också barnläkare som har vid vissa tillfällen också gjort bedömning om de har utvecklat allergi eller inte.
00:11:52 – Jacob: Det känns som det är mer utarbetat tycker jag alltid när det gäller forskning och när man pratar studier på barn. Det känns som det är mer organiserat, fler som är med och är engagerade. Men det kanske bara är så man inbillar sig.
00:12:03 – Maria: Jag skulle tro att forskningssjuksköterskor är ofta inkopplade i olika studier. De är riktiga hjältinnor och hjältar. De är verkligen spindeln i nätet. Utan dem skulle de flesta studier inte fungera bra.
Varför råden har svängt från undvikande till tidig exponering
00:12:23 – Wille: Du sa att det var känt sedan tidigare, det här med de tidiga levnadsåren eller kanske till och med i fosterstadiet, hur det påverkar barnens utveckling. När började man komma fram till att det var på det sättet?
00:12:38 – Maria: Ja, att det var faktorer under första levnadsåret. Ja, vad kan det bli om man tänker efter? Det är nog nästan 30 år sedan, det här att mammans miljö under Graviditeten, det kanske är 15 år sedan som de första indikationerna på det börjar komma. Så det har varit känt längre. Men sen har det varit så att det har svängt totalt vad man tänker sig ska skydda mot allergiutveckling och inte. Så det har ju verkligen blivit att man tänker helt tvärtom. För 30 år sedan tänkte man att om man bara lyckades undvika alla saker så mycket som möjligt så skulle det förebygga allergiutveckling. Medan numera så tänker man mer att immunsystemet behöver utsättas kanske tillräckligt tidigt och i tillräckligt höga doser för att kunna utvecklas normalt.
Så det har ju verkligen blivit en omsvängning i vad man tänker kring det här.
00:13:36 – Wille: Varför trodde man det från början att renhet var det bästa? Kultur! Ja, det som är ett stort problem och som fortfarande kan vara ett problem det är att man blandar ihop det här vad vi kallar primär och sekundär prevention och behandling.
00:13:53 – Maria: Alltså med primär prevention menar man att man förebygger att allergier utvecklas överhuvudtaget och behandling är ju det man använder då om någon väl har fått allergiska symtom. Och då blandar man ihop det här lite för att Det är självklart att om man har svår astma exempelvis och är allergisk mot katt så blir ju symptomen värre om man är nära katter. Och då gjorde man den här felkopplingen och tänkte att om man bara undvek katter så mycket som möjligt skulle man inte heller bli allergisk. Men det är väldigt olika. Immunsystemet är ju väldigt olika faser där i om man ska förebygga att allergi utvecklas, gentemot vad som händer när man väl har fått allergi. Och ja, egentligen, det är alltid lätt att vara efterklok och så, men hade man kollat mer på djurstudier och tänkt mer på det här mer dynamiska förloppet så tror jag inte man hade
00:14:55 – Jacob: Har man liksom bra… Förekommer liksom allergi hos djur i fritt tillstånd eller är det framodlade djurmodeller man har?
00:15:08 – Maria: Ja, nu blev det lite kombinerat. Just hos möss som är vanliga och råttor så tror jag inte man har hittat det naturligt. Sen har man kanske inte letat jättenoga om de allergiska besvären när de är vilda. Utan där är det system som bygger på att man ger allergiframkallande ämnen tillsammans med olika hjälpämnen på olika sätt. Men det som faktiskt är intressant är till exempel att Man har ju sett ökande problem med allergier även hos hundar till exempel, alltså husdjur som man också kanske tänker sig kan vara kopplat till ändrad miljö. Så till exempel eksem har ökat hos hundar också. Och vissa hundar har man sett kan vara allergiska mot människor också. Det är lite intressant.
00:15:57 – Wille: För inget bra husdjur. Finns det hypoallergena människor som man kan para ihop med hundarna? Det har man inte upptäckt hittills.
00:16:11 – Maria: Också vad gäller hypoallergena pälsdjur så är det sånt som… Det kan vara enstaka individer som upplever att man reagerar olika på olika hundar men det är inget som forskningen har kunnat belägga att det finns.
00:16:24 – Jacob: Det är inte det?
00:16:25 – Maria: Allergifria djur på det sättet.
00:16:28 – Jacob: Intressant.
Skillnaden mellan allergi, intolerans och noceboeffekter
00:16:32 – Wille: Ska vi backa bandet lite?
00:16:33 – Jacob: Vi kanske ska berätta lite vad allergi är. Alltså vad som skiljer det kanske mot intolerans och sådana här saker som folk lätt förväxlar. I alla fall om man pratar näringslära så är det väldigt vanligt att folk förväxlar en allergi med kanske laktosintolerans och sådana här saker.
00:16:51 – Maria: Ja, egentligen det man menar med allergi är ju när immunsystemet överreagerar på någonting som i och för sig är ett främmande ämne, men något ämne som är helt ofarligt och som den inte behöver överreagera på. Det finns olika former av allergiska reaktioner, till exempel kontaktallergi, att man kan vara allergisk mot nickel och så. Det är väldigt olika typer av immunreaktioner jämfört med det som vi kallar IGE-medierad allergi eller typ 1-allergi som är eksem, astma, hösnuva och så vidare. Så det finns olika former av allergiska reaktioner där immunförsvaret reagerar på fel sätt. Sen just om man jämför då med laktosintolerans, det handlar ju inte alls om att immunförsvaret reagerar på ett felaktigt sätt utan det är att man saknar ett enzym då, som bryter ner laktos.
Där är inte immunsystemet inblandat alls. Och sen då glutenintolerans eller celiaki, där är immunsvaret inblandat. Men det är mer den typen av immunreaktioner som egentligen mer liknar de man ser vid till exempel nickelallergi, fast det är på ett helt annat ställe. Men det som är typiskt för de här IGE-medierade allergiska reaktionerna är att man ser en reaktion väldigt snabbt. kan svara inom minuter efter att man har träffat på ett allergiframkallande ämnen.
00:18:29 – Jacob: Folk brukar kunna nästan klura sig fram själv till vad de är allergiska mot många gånger. Eller de märker bara att de blir dåliga då och då och så går de och testar sig.
00:18:40 – Maria: Ja, det kan ju vara lite komplext och man har upptäckt i olika studier också att det är ganska vanligt att man kanske tror att man är väldigt allergisk mot något födoämne eller så. Sen när man väl kommer och får testa sig, att man får göra en provokation under kontrollerade förhållanden kan det vara att man inte alls reagerar så som man tror. Men ibland är det ju lätt att diagnostisera att det kommer väldigt… Man får rinnande ögon och näsa under pollensäsongen till exempel. Då kan det vara lätt att klura ut. Men det är inte alltid att självrapporterad allergi stämmer när man gör kontroller.
00:19:24 – Jacob: När man verkligen testar den.
00:19:25 – Wille: Elallergi kanske är ett sådant exempel. Det var ett halvt skämt, jag förstår hur du menar.
00:19:33 – Maria: Det ska vi ha belägg för och inte att immunsystemet reagerar på el, det är inte något som är visat.
00:19:41 – Wille: Men om man tänker på den typen av, man ska kalla det för psykosomatiska sjukdomar eller så, där man upplever att man har symptom, Är det även då att man kan få till exempel utslag eller andra lite mer kroppsliga symtom utöver trötthet och den typen av grejer? Eller är det bara relaterat till det som man upplever?
00:20:02 – Maria: Nej, där vet man faktiskt att det här att man tänker att man finns i närheten av någonting som är allergiframkallande kan under vissa förhållanden faktiskt ge riktiga allergiska reaktioner. Och där har man, ja det är nog 25 år sedan nu, man kunde få råttor att få allergiska reaktioner bara genom att ringa i en klocka om de hade Man hade gett dem ett ämne som gav allergiska reaktioner när man ringde i en klocka och till slut räckte det med att man bara ringde i klockan. Sån här Pavlovsk stimulik kallas ju det för. Och det har man sett, det kan vara så också hos människor att om man tror att man finns i närheten av det man inte tål, att man faktiskt kan få riktiga kroppsliga reaktioner. Och det vet man att… den typen av celler som reagerar väldigt snabbt när man får en allergisk reaktion, de finns i väldigt nära anslutning till nervceller på många ställen.
Så det är därför som man tycker då, till exempel om man ska utreda en födoämnesallergi på rätt sätt, att man gör en dubbelblind provokation, att man gör dels när varken den som ger det provocerande ämnet eller personen som man utreder inte vet om det på riktigt eller inte då. Det kan ju vara till en stor hjälp för många som har haft stor rädsla för att drabbas av reaktioner om någon öppnar en jordnötspåse eller så. Till exempel så kan man i väldigt många fall visa att nej, så allvarligt är det. Du behöver liksom inte vara rädd för påsen utan du ska bara undvika att få det på fingrarna och stoppa det i munnen? Ja, i de allra flesta fall så kan man Utesluta då så kraftiga reaktioner som en del patienter tror att man har.
00:21:54 – Jacob: Det blir en jättesvår situation där egentligen. Om man får en allergi och man börjar undvika det mer och mer så kanske man ger sig själv någon form av nocebo. Att man då blir mer och mer rädd för det. Jag kan inte ha det i munnen. Sen kanske man börjar bli rädd på att ha det på kroppen. Sen kanske man blir rädd att någon äter det bredvid en. Sen till sist kanske det inte får vara i samma rum. Nej, på tv får man en chock.
00:22:27 – Maria: Nej, men så det är välkänt att man kan få… Att rädslan att få en reaktion kan… Kriga igång det?
00:22:37 – Wille: Ja, reaktioner. Men då gäller det alltså om man har en allergi för det ämnet? Alltså inte bara om man tror att man är allergisk mot jordnötter. Det räcker inte med det för att framkalla den här noceboeffekten utan man kanske måste ha en allergi mot det ämnet?
00:22:53 – Maria: Ja, det kanske också kan vara att man har haft, men att den har växt bort. Jag tror aldrig man har egentligen… Ja, på något sätt måste man i alla fall tro på det. Jag vet inte riktigt om man har gjort riktiga studier för att utreda det du frågade om nu, att man kan utesluta egentligen så.
00:23:14 – Wille: Nej, förmodligen inte. Det känns som en ganska tramsig frågeställning.
00:23:18 – Maria: Ja, fast egentligen kan det ju handla om det där att… Att tro att man har en svår allergi och att man kan bli medvetslös och riskera att dö faktiskt. Det är ju något som sänker livskvaliteten oerhört och är otroligt jobbigt både för individen som drabbas och det kan också vara för föräldrar om det är ett barn som man tänker har en svår födoämnesallergi. Så det är allvarliga frågor på så sätt.
Studier på barn i Sverige och Estland samt betydelsen av damm och lantbruksmiljö
00:23:57 – Jacob: Men ska vi hoppa in lite då på vad det är du har forskat på? I alla fall, du har ju gjort mycket här. Ska vi börja från början vad du har gjort kanske? Eller kanske din doktorsdel och sen det här med när du jämförde barn medans de växte upp i olika delar. Alltså i Estland, Sverige och så sen jobba oss framåt.
00:24:19 – Maria: Jo, hos barnen som ingick i min avhandling, då kunde vi se att barn som blev allergiska mot olika allergiframkallande ämnen, att deras immunsvar reagerade annorlunda mot dem jämfört med barn som höll sig friska och att man kunde se de här skillnaderna redan innan barnen fick symtom. Sen när vi studerade barn i Estland och Sverige så kunde vi se då när vi gjorde studierna då att även då när man följde barnen noga under första fem åren gjorde vi att barn i Sverige blev mer oftare allergiska än de estniska barnen. Jag skulle tro det skulle inte gå att göra en liknande studie idag för att nu har ju deras livsstil nog ändrat sig så pass mycket att Ja, det skulle inte gå att se de här skillnaderna längre. Det såg man exempelvis, det var intressant, när Västtyskland och Östtyskland återförenades så passade forskarna på att göra studier på barnen precis i samband med den här återföreningen och då såg man att barn i Östtyskland hade tre gånger mindre allergier än barn i Västtyskland.
Och sen när man följde upp igen 15 år senare där Livsstilen i Östtyskland ändrades väldigt snabbt när det blev ett enat Tyskland. Då kunde man se att allergierna hade börjat öka redan i Östtyskland. Vi kunde se att det verkade som de estniska barnen hade ett mer välreglerat immunförsvar. Att de inte reglerade lika kraftigt på allergiframkallande ämnen just och vi kunde också se en skillnad på hur deras immunsvar såg ut vid slemhinnorna. Det finns en särskild sorts antikroppar, sådana substanser i immunsystemet som kan binda upp olika saker och då heter de IGA som finns mycket vid våra slemhinnor och deras slemhinne-immunförsvar utvecklades snabbare än svenska barns. immunförsvar, vilket man skulle kunna tänka ger en bättre barriärfunktion vid slemhinnorna.
Och så kunde vi också se hos de svenska barnen att, om vi samlade damm ifrån hemmen i Estland och Sverige, och då kunde vi se att vi hittade mer bakteriella ämnen i dammet från Estland jämfört med dammet från Sverige och vi kunde också se att i Sverige om man hade väldigt låga nivåer av de här bakteriella ämnena i dammet så var det en ökad risk att man blev allergisk. Sen gjordes det också studier som jag från början inte var direkt involverad i men som jag har kommit att intressera mig för sen och det var ju att de estniska barnens tarmmikrobiota verkar vara annorlunda då jämfört med de svenska barnens också.
Tidig introduktion av jordnötter och mat samt kost under graviditet och amning
00:27:19 – Jacob: Om vi hoppar tillbaka till… Eller ja, du hänger väl ihop allt där. Men du sa att barnen som fick allergier att de reagerade annorlunda redan innan de fick symtom. Var det en binär indelning där att de reagerade annorlunda alla de fick allergier? För det finns ju lite nyare studier om vi tar på jordnötsallergi. Där man har visat att barn i risk, alltså barn som hade eksem när de var små eller vars föräldrar haft jordnötsallergi och så här. Att om man började introducera jordnötter väldigt tidigt. Alltså vid 3-4 månaders ålder. Så minskar man risken väldigt mycket för att de skulle få allergi. Det jag tänker där är liksom… Hade alla de här barnen en annorlunda reaktion men när de fick jordnötter tidigt så liksom lärde de sig ändå hantera det eller är det liksom…
Verkar det mer vara att de som får den här annorlunda reaktionen är ”körda”? Att man inte vet vad man ska göra åt det?
00:28:18 – Maria: Ja, när det gäller immunsvar i allmänhet och så, så är det väldigt sällan vi ser sådär jättetydligt som du sa binära, antingen så var man så eller så, utan det är mer en skala och att det kan finnas en viss överlapp mellan grupperna också, beroende på vad det är man tittar på. Så det är aldrig sådär svart eller vitt, utan det är mer att man ser att en grupp reagerar mer på ett sätt jämfört med en annan grupp. Sen det här exakt när immunsystemet börjar reagera fel, det är något som man tittar på väldigt mycket nu och där är ju något som debatteras mycket nu, för att precis som du sa har det ju precis nyligen nu kommit studier där det verkar som att om man börjar ge allergiframkallande ämnen tillräckligt tidigt att det kan lära immunsystemet att bli tolerant.
Men då är det att det finns olika grupper, så till exempel i den här Det finns två studier där jordnöt har varit en del. Det var en studie där det var enbart jordnöt man tittade på. Och då var det så att man gjorde hudpricktest mot allergener innan de startade igång studien. Och då fanns det dels barn som inte reagerade alls och så fanns det barn som fick en mediandiameter på mellan en till fyra millimeter i sitt pricktest.
00:29:54 – Jacob: Det innebär att man är lite känslig då?
00:29:57 – Maria: Ja, men faktiskt då barn som redan hade fyra millimeter och över, fast de inte var så gamla ännu då. De barnen med så stor reaktivitet vågade man inte låta vara med i studien då eftersom det fanns ju stor risk att de skulle få svåra
00:30:15 – Wille: reaktioner.
00:30:17 – Maria: Och då sen när man följde barnen till fem års ålder så gjorde man en provokation av dem och då kunde man se att i båda de grupperna där man inte reagerade alls eller de hade reagerat lite så hade det hjälpt då att få äta jordnötter tidigt, så då hade man lyckats stänga av delvis då hos de som hade börjat reagera fel. Men förstås så var det en större andel i den här gruppen som hade visat lite reaktivitet som ändå blev födoämnesallergisk, men man lyckades bromsa en del av dem i alla fall. Och så har man sett i andra studier som, ja en från Tyskland blev väl precis publicerad nu häromveckan tror jag, och då ser man det som ett problem med de här försöken som de har sett, det är ju att redan vid fyra månader då när barnen ska börja ingå i studien har de redan hunnit bli Allergiska så att det är nästan för sent att komma in då och samtidigt barn är ju inte redo att börja äta saker hur tidigt som helst också.
Det gjordes en studie i England där de försökte ge att de skulle introducera både mjölk, jordnöt, ägg och vete från tre månaders ålder. Om man såg i hela den studien så såg man faktiskt ingen signifikant effekt av behandlingen. Men om man gjorde analyser och kollade på de som verkligen hade lyckats introducera mycket, då hade det funkat hos dem. Och så är det ju frågan För de här barnen som redan vid fyra månader har blivit allergiska, de har inte ätit det här allergenet. Och vad gäller IGM-medierad allergi så måste immunsystemet alltid ha träffat på allergenet förut för att det ska kunna bli en reaktion. Man måste ha blivit sensibiliserad som man kallar det. kan det dels vara att man kan kolla i bröstmjölksprover kan man hitta små nivåer av allergiframkallande ämnen i mjölken.
Det verkar vara helt normalt att det kommer ut i mjölken. Så om de har sett det den vägen. Sen har andra teorier också på att barn som har den här atopiska benägenheten eller ökad risk att bli allergisk, att deras hud är mer torr, de har inte lika bra hudbarriär och frågan är om de kanske har fått Immunsystemet har fått allergenet den vägen. Man har kunnat mäta jordnötsalligen till exempel att det finns i madrasser.
00:33:01 – Jacob: Samtidigt så tänker man att det är en minimal dos. Att det då skulle räcka för att liksom… Då är de verkligen känsliga från början. Om man tar de som är halvt känsliga och visar att de kan få en lägre risk att liksom verkligen få en allergi om man utsätter dem lite för jordnötter. Om vi tar det som exempel då så är det ju ändå lite konstigt att bara det här lilla jordnötsstammet eller bröstmjölksspårämnena skulle vara tillräckligt för att ta de andra barnen från ja då neutrala till känsliga. Det är ju väldigt svårt.
00:33:35 – Maria: Ja, det är det som är lite speciellt just med de här IGE-medierade allergiska svaren, att det verkar som att riktigt, riktigt små doser kan faktiskt trigga igång det, och att det istället behövs högre doser för att faktiskt stänga av det. Och sen också så tänker man att just det här att äta saker, det inducerar något man kallar oraltolerans, och det är ju ett av de mest effektiva sätten att bli tolerant mot olika ämnen som kan starta immunförsvar, det är att äta det, för att Vi är ju byggda för att tåla det som vi äter. Så då menar de att bli exponerad via huden är värre än att få äta det.
00:34:17 – Jacob: Finns det någon typ av överföring av vad mamman äter under graviditeten? Det är liksom inte allergenerna. I och med att det kommer till bröstmjölken så kanske det cirkulerar i kroppen andra vägar också.
00:34:31 – Maria: Jo, det kan överföras till barnet har man sett. Det gjordes faktiskt studier i Linköping bland annat där man testade att gravida mammor skulle undvika att äta ägg och mjölk under sista trimestern av graviditeten. Och intressant nog där, man såg inte att det gav någon skillnad i utveckling av allergier. Sen gjorde man en liten mindre observation som man egentligen, man hade inte så bra statistisk styrka egentligen för att kunna titta på det, men det var värt att notera att Alla de barn som fortfarande var äggallergiska vid fem års ålder… Äggallergi växer ofta bort före dess. De var i gruppen vars mammor hade undvikit ägg och mjölk under graviditeten. Det är bra mat om man tål det, så man kan gärna äta det.
00:35:26 – Jacob: På nåt sätt verkar det vara en naturlig process att barnet också ser de här antigenerna.
00:35:34 – Maria: Det kan vara nåt som hjälper till med tolerans. Och på samma sätt har det gjorts studier att mammor ska undvika ägg och mjölk under amningen eller jordnötter och där har man inte heller sett några effekter och en del tänker att det kanske är ett toleransinducerande sätt att få i sig allergener den vägen. Så att man är väldigt noga med nu att man ger inga råd till gravida och ammande att undvika olika saker. Dels näringsfysiologiskt väldigt dumt och det har inga positiva effekter på allergiutveckling.
00:36:12 – Wille: Förutom att ligga och äta jordnötter i sängen så att det kommer in via huden och sånt där? Ja, fast jag tror… Ja, det är pappans fel. Jag tror att man måste äta jordnötter i sängen för att hitta det.
00:36:27 – Maria: Nej, precis.
00:36:28 – Wille: Nu kommer forskarna här och inskränker våra rättigheter. Ja, nej.
00:36:35 – Maria: Nej, jag tror att man kan hitta leender i madrassen utan att man har behövt äta saker i sängen.
00:36:42 – Wille: Jag tänkte på det, för du sa att dammet i Estland var annorlunda än det dammet man hittade i Sverige. Du sa även att man såg en väldigt stor skillnad när delarna av Tyskland förenades. Sannolikt kanske dammet jämnade ut sig, eller vad man ska säga. Men vad är det för skillnader man ser och vad tror man att det beror på?
00:37:06 – Maria: Ja, om vi ska bli väldigt specifika så tittade vi framförallt på ett särskilt ämne som kallas lipopolysackarid eller endotoxin som finns i en sorts bakterier som kallas gramnegativa bakterier. Så vi kollade på just det ämnet. Sen har liknande, jag tror inte att man jämförde direkt Öst och Västtyskland på det sättet, men däremot har de grupperna som jobbade med de barnen, de har också gjort många studier där de har jämfört barn som växer upp på bondgård jämfört med barn som inte Det vet man att växa upp på bondgård är också väldigt skyddande mot att utveckla allergier. De hittade också högre nivåer av det här endotoxin i dammet och att det var kopplat till skydd mot allergiutveckling. Men sen har de också gått vidare och det finns andra metoder där man kan mäta fler olika bakteriella komponenter.
Det verkar det som att det också är en större rikedom på olika bakteriella komponenter i damm från bondgårdar jämfört med damm från hus som inte är på en bondgård. Sen kom det också en studie väldigt nyligen som är spännande där man har jämfört olika sorters bondgårdar. Det var studier i USA där man tittade på sådana som tillhör ejmishkulturen och putteriterna. Jag vet inte om ni har hört om den kanske.
00:38:39 – Jacob: Lyssnarna hatas.
00:38:41 – Maria: De har ju väldigt lika genetisk bakgrund från början, de familjerna kommer från Schweiz. Och sen så har de också väldigt mycket att de lever mycket på att ha bondgårdar. Men då Ejmish har ett mer traditionellt jordbruk medan Hutteriterna har då mer industrialiserat jordbruk och då kunde man se att barnen som växte upp i Ejmishgårdar de utvecklade mindre allergier då jämfört med barn från huteriterna. Och där samlade man också damm från hemmen och då kunde man se i en sån här musmodell då att om möss fick Ejmishdamm så blev de skyddade mot allergi men däremot inte om de fick huteritdamm.
00:39:31 – Jacob: Kanske man kan börja köpa på påse snart? Exakt, när blir det här ett läkemedel? Strö ut det lite här hemma. Hade frun gillat. Ja, precis.
00:39:40 – Maria: Sen kan man ju också ha funderingar. Det är alltid det som är lite lurigt med sådana här studier. Vi har själva till exempel sett att om man hade mer av de här bakteriella komponenten endotoxin i damm, då hade man också flera olika sorters bifidobakterier i sin tarmmikrobiota. Så det kan ju vara att vissa saker hänger ihop och frågan är då vad som… Är det dammet som är det viktiga eller är det tarmmikrobiotan som är viktigare?
00:40:13 – Wille: Men det finns ingen som har gjort den studien just på människor, att man transplanterar dammet? Det kanske är helt omöjligt för att det blåser in och förändras så snabbt?
00:40:22 – Maria: Ja, nej, det finns ingen som har gett damm och det skulle dessutom antagligen behöva vara till spädbarn som skulle få det här dammet. Nej, den etikansökan vore jobbig att få ihop. Jag vill smutsa ner hemma hos familjen.
00:40:37 – Wille: Vems familj får äran att få sitt hus städat, finkammat på damm och bli utnämnd till den smutsiga lägenheten?
00:40:46 – Jacob: Ja, randomiseras till smutsig lägenhet. Ja, visst. Usch. Usch.
00:40:52 – Maria: Nej, vi tänker mer att om man lär sig förstå vilka komponenter som har mest betydelse och vad som är viktigast, förhoppningen är kanske att man kan hitta något sätt att tillföra den här mikrobiella stimuleringen, fast på ett mer sätt så att man inte behöver få de negativa konsekvenserna.
00:41:12 – Wille: Nej.
Immunterapi och hur man kan träna upp tolerans mot allergener
00:41:13 – Jacob: Men jag vet det finns ju en annan typ av studie också som har dykt upp. Det är små grejer än så länge. Men där man faktiskt har gett barn med redan en allergi. Men man har börjat med väldigt, väldigt små doser och liksom väldigt sakta systematiskt ökat på dosen för liksom på något sätt. göra dem toleranta mot reaktionen. Jobbar man med någon helt annan process där eller blir de liksom ändå på något sätt… Vad gör man där? Alltså hur kan det fungera då?
00:41:42 – Maria: Ja, det kallas immunterapi och det är egentligen… Det har man hållit på med i över 100 år. Det är ett koncept som man har känt till länge. Även om när man började med det så hade man helt andra idéer om hur det fungerade än vad man sen har sett att det har. Jo, men det är ett sätt att lära om immunsystemet när det väl har börjat reagera. Fel och det traditionella sättet och det som används mest är att man får sprutor i huden med allergiframkallande ämnen och precis som ni säger måste man börja med väldigt låga doser och sen öka successivt. Det är en effektiv behandling, men problemet är att den är jobbig för både patienten och sjukvården. Man kan behöva ta ett 50-tal sprutor under tre års tid för att få en effekt. Varje gång man ger sprutan måste det vara på sjukhus och man måste ha full beredskap ifall någon skulle få en svår reaktion.
00:42:46 – Jacob: Jag läste någonsin och det var ju nästan alla som var med i studien fick någon typ av reaktion. Alltså liksom klia i halsen eller att de fick något lite utslag och så där för stunden. Så det är säkert inte några roliga år heller.
00:42:58 – Maria: Nej, och man måste sitta kvar en stund efteråt också för att man ska vara säker att det inte Det är effektivt, men tidskrävande och dyrt. Det är de som har väldigt svår allergi som kan erbjudas den behandlingen. Sen har det börjat komma lite alternativ. Till exempel om man har gräspollen så finns nu en tablett som man kan lägga under tungan och som man ska göra dagligen i tre års tid. Då räcker det att man är på sjukhuset första gången, att de ser att det går bra. Sen kan man ta den hemma.
00:43:31 – Jacob: Funkar det här om man är vuxen också? Jag har ju lagkamrater som har gräsallergi som spelar fotboll. Man tänker varje gång de kommer ut och det är nyklippt och det här gräset ligger liksom. Så går ju de där och snörvlar sig lite. Man tycker lite synd om dem. Men är det bara att de inte känner till det här då? Eller är det inte så etablerat att det finns den här behandlingen? Eller kanske inte godkänd?
00:43:53 – Maria: Jo, den är godkänd mot gräspollen och den fungerar hos vuxna. Sen är det väl det att tabletterna är prissatta på ett sätt så att det blir väldigt dyrt. Vi skulle inte ha råd att behandla alla med gräspollenallergi men det beror på hur dålig man är så finns det. den här möjligheten. Sen håller vi, jag är inblandad i en studie här ifrån Linköping också som kallas intralymfatisk immunterapi och det är ju på forskningsstadiet än så länge, men det går ut på att man faktiskt sprutar in allergener direkt i en lymfkörtel, lymfkörteln är ju som immunsystemets sambandscentraler kan man säga, så det är egentligen där allt händer.
00:44:37 – Jacob: Är det armhålan man sätter den då? Nej, ljumsken. Det låter väldigt illa, men de patienter som har gjort det tycker nästan det gör mer ont att ta ett blodprov.
00:44:51 – Maria: Jag fick själv vara med och se hur det gick till. Det är faktiskt inte alls så obehagligt som det låter. Då är det protokollet vi testar nu med björk och gräs. Det är att man får tre sprutor med en månads mellanrum och tänker att man kan snabba upp processen och kanske ändå få lika goda resultat. Men det är något som vi håller på att följa upp. Spännande. Sen också när det gäller barn och födoämnen. Om det är ett födoämne man är allergisk mot så finns det också studier att barnen får äta ökande doser av det som man är överkänslig mot för att försöka få igång den här orala toleransen. Det pågår jättemycket forskningsstudier om det nu men det är något som inte är tagit i kliniskt bruk än. Det har man testat för mjölk och ägg och jordnötter.
Det kan ju vara att vissa… Vissa reagerar så mycket att det inte går att genomföra, men hos en del kan det lyckas så att de börjar tåla det här allergenet bättre. Och så spekulerar man också i, det finns vissa mediciner som man kanske kan ta under tiden i början där, som blockerar allergiska reaktioner, att man kan få den här behandlingen under skydd av sån blockerande medicin, att det kanske kan vara ett sätt som fungerar också.
00:46:18 – Wille: Men förutom att, om man tänker sig alla de här behandlingarna, är det att de inriktar sig just för att det kan vara, om man säger, farligt eller bökigt att ha de här allergierna? Eller är det att man tänker att, nu glömde jag bort vad jag skulle fråga egentligen. När man får de här reaktionerna i början, för jag antar att själva poängen är att man ska få en reaktion, att man ska vänja immunförsvaret vid de här ämnena. Det övervägs av att det blir mindre farligt i längden om man går runt och har den här allergin och kanske får anfall på grund av det, eller i alla fall blir provocerad av det, som Jacobs lagkamrater till exempel.
00:46:56 – Maria: Ja, precis så. Att man ska på sikt bli mycket bättre i sina allergier. Det är inte publicerat än. Det presenterades nu i juni. Det är en studie med just de här grästabletterna där vi i Linköping har varit en del av den stora internationella studien. Då rekryterade man barn som hade hösnuva mot gräs men inte astma. Och så fick barnen ta de här tabletterna under tre års tid och sen så följde man upp fem år efter att studien började. Då såg man att de barnen som hade fått de här tabletterna behövde ta mindre astmamediciner. Så man har också idéer om att det kanske kan förhindra att man får svårare allergiska symtom om man lyckas bryta den här processen.
00:47:48 – Jacob: Är det vanligt annars att man säger att barn
Den allergiska marschen och risken att utveckla allergi senare i livet
00:47:50 – Jacob: att de börjar… Jag har liksom läst till mig det lilla jag läser om det här. Jag brukar läsa liksom om födoallergierna. Men att man vet ju… Har barn eksem när de är väldigt små så har de ju högre risk för många allergier senare. Är det liksom fler steg på den här stegen? Som du sa nu, hösnuva och så astmamedicin och så här. Är det vanligt att det liksom… Börjar smått och går upp eller brukar liksom nå ett topp tidigt i livet?
00:48:19 – Maria: Ja, tyvärr när det gäller hösnuva och astma så är det väl det vanligaste att kanske att astmasymptomen kommer före trots allt. Men det förekommer som sagt även åt det här andra hållet. Men det var ju något man märkte när man gjorde den här studien att det var ju många barn som inte fick vara med för de kom dit och tänkte att de inte hade astma. Men sen så när man kontrollerade lungfunktionen och så, så hade de astma utan att veta om om det. Sen om man har eksem och dessutom om man är känslig mot ägg eller mjölk, då är det tyvärr stor risk att man senare får astma och höstnäva. Jag brukar kalla det den allergiska marschen. Vilka symtom man har varierar med åldern. Eksem och födoämnesallergi är oftast de första symtomen på att man har den här allergiska läggningen.
00:49:14 – Wille: Då är astman utlöst av de här ämnena och reaktionen blir att luftrören drar ihop sig. Det är ingen annan process som sätts igång.
00:49:24 – Maria: Ja, det kan ju alltid vara lurigt. Man kan ju få astmareaktioner av annat än gräs. Det är inte heller så ovanligt att om man är allergisk mot gräs kanske man blir allergisk mot katt också, till exempel. Så det kan variera vilka allergener det är. Tyvärr är det så att har man väl blivit allergisk mot något ämne är det inte så ovanligt att man kanske blir allergisk även mot andra saker.
00:49:51 – Jacob: Hur länge behöver man oroa sig för att utveckla allergier? Kommer det hos en 30-plussare eller är det väldigt ovanligt? Är det tonåren upp och sen brukar det vara ganska safe?
00:50:03 – Maria: Ja, på individnivå ska man aldrig säga aldrig att någon inte kan utveckla allergier. Men det är vanligast att man får det som barn och mindre vanligt att man utvecklar det som vuxen.
00:50:14 – Wille: Okej. Vad beror det på? Är det för att immunförsvaret förändras på något sätt när man blir äldre? Ja.
00:50:21 – Maria: tror man ju att det är. Det är en väldigt bra fråga som man nog inte har kartlagt helt och hållet egentligen, varför det är så. Det vore spännande att titta på egentligen mer noggrant.
00:50:37 – Wille: Ja. Det är inte så att man vet att det finns någon beteendegrej där? Alltså hur vuxna beter sig gör dem mindre benägna att utveckla allergier eller liknande?
00:50:46 – Maria: Nej, nej. Nej, det kan man väl inte säga.
Mångfalden i spädbarnets tarmmikrobiota och betydelsen av kejsarsnitt
00:50:59 – Jacob: Ska vi hoppa då till det du har gjort nu mer nyligen. Du har börjat titta lite mer på tarmbakterierna och vad det är. Kopplingen där liksom. Ja, du bara börjar prata helt enkelt. Vi har ingen konkret fråga känner jag. Vi går vidare liksom. Det är det ni har forskat på nyligen. Ja, precis. Vi har ju tyckt
00:51:23 – Maria: Hela tiden som sagt så, även om inte jag var direkt inblandad i de studierna, så fick vi ju tecken på där då att det verkade som att estniska barns tarmmikrobiota såg annorlunda ut än svenska barns. Och de här första studierna gjordes i slutet på 90-talet och då använde man alltså mer traditionella metoder, att man odlade bakterierna i labbet och tittade. är ju väldigt tidsödande. Man kan inte kartlägga så många bakterier på det sättet. Det är också så att alla bakterier är inte så lättodlade. Många bakterier som finns i tarmen kommer från en väldigt syrefattig miljö. Det behövs speciella förhållanden för att de ska trivas i labbet. Så det har ju kommit metoder nu istället där man tittar på vilka bakteriella gener som finns i ett prov och att man med molekylärbiologisk teknik kan kartlägga.
Och de här metoderna har utvecklats enormt mycket de senaste decennierna. Som man tänker sig att HUGO-projektet till exempel, där man kartlade människans genom, tog ju 13 år att lyckas med. Medan nuförtiden så kan man sekvensera genom från kanske fem människor på en förmiddag utan problem. Så det har blivit väldigt mycket mer snabbt och kostnadseffektivt. Och då gjorde vi studier att vi då med sån här molekylarbiologisk teknik kartlade tarmmikrobiotan vid en veckas ålder, en månads ålder och tolv månaders ålder då i avföringsprover som vi samlade från barn, och de här barnen följde vi först upp till två års ålder då, om de hade fått eksem och sensibilisering mot födoämnen eller om de var symptomfria och inte sensibiliserade.
Och då kunde vi se att vid en månads ålder så var det en lägre mångfald då i tarmens mikrobiota hos barn som senare blev allergiska. Så det verkar som att en stor mångfald i tarmmikrobiotan då var skyddande mot allergiutveckling.
00:53:40 – Jacob: Det är ju nästan samma, det verkar vara allting, tarmfloran, det ska mycket av det. Övervikt och sådana här saker också, det är också samma mönster.
00:53:49 – Maria: Ja, precis. En större mångfald i tarmfloran ger ju som ett mer, ja, ett bättre ekosystem har varit positivt. visat med många hälsoeffekter. Det som var lite speciellt med vår studie ändå, det var ju att vi såg det här vid en månads ålder redan och det var ju då innan barnen hade fått allergiska symtom. För att i många andra studier kan man ju fundera på vad är det som kommer först, är det att man får en en mindre mångfald i tarmfloran för man har mer inflammation eller av andra saker. Så här i alla fall, även om det fortfarande är en associationsstudie så har vi i alla fall möjlighet att se att det här såg vi innan symptomen utvecklades. Och sen faktiskt vid 12 månaders ålder så såg vi inte det här sambandet längre utan det verkade som den riktiga tidiga tarmmikrobiotan har störst betydelse.
00:54:46 – Wille: Då kan man säga att eftersom det är vid en månads ålder så beror det inte på att de barnen bara äter McDonald's-mat, utan det är någon annan faktor som har gjort att deras tarmbiota ser ut som den gör.
00:54:56 – Maria: Ja, precis.
00:54:58 – Jacob: Finns det någon studie som har tittat på skillnader i allergi mellan barn som föds vaginalt och med kejsarsnitt? För där finns det ju teorier om att ta till övervikt återigen. Att kejsarsnitt ökar risken just på grund av att man inte utsätts för väldigt mycket bakterier precis när barnet är på väg ut. Det har man ju visat. Finns det någon studie på allergier där också?
00:55:21 – Maria: Det finns många studier på allergier och kejsarsnittsförlossning. När man har gjort metaanalyser och slagit ihop olika studier så kan man se att det verkar vara en något ökad risk att utveckla allergisk sjukdom om man är förlöst med kejsarsnitt jämfört med vaginal förlossning. Då igen kan man börja diskutera att om man var förlöst med kejsarsnitt för att det uppstod komplikationer att då kanske man får mer problem med luftvägarna och så. Det är lite omdebatterat, men det verkar även som att om man tittar på studier med planerade kejsarsnitt, alltså att det inte är för någon akut reaktion, att det kanske också verkar vara en riskfaktor. Men det är något, ja, inte helt klarlagt. Men vi och andra också har ju gjort, vi använder samma, den här sorts molekylärbiologiska metodiken för att jämföra tarmmikrobiotan under första två levnadsåren då hos barn som var förlösta med kejsarsnitt och vaginalt.
Och vi kunde se skillnader upp till faktiskt fortfarande två års ålder så såg vi minskad mångfald i ett av de här bakteriegrupperna som vi tittade på. Och upp till ett års ålder så såg vi väldigt tydliga skillnader. Så att även om det bara är själva födelseögonblicket så verkar det bli ganska långvariga effekter.
00:56:51 – Jacob: Märkbara effekter av den lilla stunden.
00:56:54 – Maria: Jag vet att det finns någon pilotstudie i alla fall där man har smetat in barnen.
00:56:58 – Jacob: Alltså om de har fått ta kejsarsnitt så har de liksom tagit ut grejerna och smetat på barnet för att de ska få utsättas för det ändå. Men det är ju svårt att göra de där för det behövs ju väldigt mycket barn om man ska säga det. Jag vet inte hur vanligt det är. Hur många barn tror du man hade behövt för att kunna hitta en statistisk effekt där? Ja. Det är ju det som känns. Ska man göra en experimentell studie här om man skulle smeta hälften av barnen och inte smeta andra. Det känns ju som att ska du få statistisk signifikans där när det är någon procent som får allergi, då ska du ha väldigt många barn.
00:57:35 – Maria: Ja, och man behöver titta på dem länge. Den är intressant, den här studien. Den publicerades i februari i år. Då var det fyra kejsarsnittsförlösta barn som fick den här behandlingen. Den har blivit lite missuppfattad också. Jag blev ombedd av Dagens Medicin att kommentera den här studien. Då var jag väldigt noga med att påpeka att det de faktiskt visade i den studien var att barnens hud och munflora under första levnadsmånaden delvis blev mer likt vaginalt förlösta barn. Men de hade faktiskt inte så stora effekter på tarmfloran. Och det vi tänker är att barnet faktiskt får även tarmbakterier från mamman i sig vid en vaginal förlossning. Så vi tänker att det kanske inte räcker med att ge bara mammans vaginalflora. Även tarmbakterier behöver tillföras för att det ska bli…
En annan behandling helt enkelt.
00:58:40 – Jacob: Det är mycket kring det här som inte går… Tillsammans med det som kanske kulturellt känns fräscht. Smutsig lägenhet och så vidare.
00:58:55 – Wille: Vi håller faktiskt på att titta på om det skulle gå att genomföra en sån här studio.
00:59:01 – Maria: topsar lite kring ändtarmsområdet på mamman och ger till barnet också. Men vi funderar också, det är viktigt med säkerhetsaspekter i sådana studier. Den här studien på de fyra barnen, då hade man till exempel screenat att mamman inte hade en slags bakterier som heter grupp B-streptokocker i vaginalfloran som man vet kan ge problem för barnen och så. Frågan är vad skulle man behöva screena för i tarmbakterier? Ni vet hur komplext ekosystem det är och precis också som din fråga att vi Det har blivit ett problem för det är väldigt många blivande föräldrar som hör talas om den här metoden. Och så kommer de och vill göra den här, i alla fall att ge vaginalfloran. Och man har egentligen, det finns då att man har följt fyra barn i en månad.
Det är det som finns hittills och det finns ju inga kliniska utfall. Sen är det ju så att tyvärr så… så är det ju många barn som blir allergiska. Så om man skulle samla en grupp barn och följa ett par år så kan det säkert vara 20% av dem som blir allergiska. Så det är inte någon enstaka procent. Så vanligt är ju allergier, tyvärr. Det gör det något enklare att göra studier, men det behövs ju minst hundra barn i varje arm eller så skulle man tänka sig för att kunna utvärdera om det har någon klinisk effekt, den här behandlingen. Men jag fick senaste veckan, jag får ofta e-post från olika föräldrar som har sett att vi har gjort de här studierna och som har hört om den här behandlingsmetoden och vill gå med i en studie eller få tips om hur man gör.
Jag säger att vi håller på att planera en studie men att det inte är klart än. Jag vill absolut inte ge några råd om detta innan det finns kliniskt väldokumenterade uppföljningar på sånt här.
01:01:02 – Jacob: Annars kanske man bara gör de sjuka bakterierna.
01:01:07 – Maria: Ja, det är viktigt att man tittar på det här. Tyvärr har det varit så inom allergiområdet att man har gett massa råd. Förut gav man ju råd att man skulle absolut inte ha husdjur hemma och man skulle undvika att äta saker och allt. Det har kanske gett precis omvända effekter mot vad man har sagt. Ska man ge råd så ska de vara vetenskapligt väl underbyggda. Och också finns det den här aspekten att det är väldigt lätt att ge föräldrar dåligt samvete. Det är därför till exempel det är viktigt det här Man har sagt lite att amning skyddar mot allergiutveckling. Det finns faktiskt inte ett vetenskapligt underlag att man har sett att det är så. Om någon då inte av olika skäl ammade sitt barn så är det viktigt att man inte går i efterhand och tänker att det var mitt fel eller
01:02:05 – Jacob: Vi raljerar ganska mycket kring det. Det är väldigt vanligt på internet. Man använder någon form av rädsla som marknadsföring. Alla ska vara rädda för gluten nu för tiden. Det finns väldigt lite belägg för att man borde vara det. Det räcker med att du slänger ut ordet cancern och sånt så blir folk rädda. Då blir de till sist där, jag struntar i att äta det ändå ifall att. Och så springer man liksom runt och är rädd för en massa saker i livet som kanske inte är någonting att behöva bry sig om egentligen.
01:02:39 – Maria: Om det är några som är lätta att skrämma så är det ju nyblivna småbarnsföräldrar också dessutom. Ja, det är väldigt allvarligt.
Antibiotika, livsmedelsintroduktion, husdjur och äldre syskon
01:02:52 – Wille: Men finns det någonting, förutom att pappan inte ska ligga och äta jordnötter i sängen, finns det någonting som man bör eller inte bör göra? Nu vill jag säga att jag vill inte råda någon från att äta jordnötter i sängen.
01:03:04 – Maria: Nej, det var jag som sa. Sen kanske det kan bli mycket smulor och sådär, kan vara otrevligt ändå. Men jag vill inte ge några råd kring att äta jordnötter i sängen heller. Ja, nej, men vad man kan göra En sak som har många andra fördelar är att undvika att ta antibiotika i onödan. Det är väldigt dumt. Och att man inte behöver använda antibakteriella medel.
01:03:39 – Jacob: Har man sett det samma samband där? Antibiotikabehandling som väldigt ung eller första månaderna och sen en ökad risk för allergier där också?
01:03:50 – Maria: Ja, det finns sådana studier där man ser sådana samband. Det finns också studier där man har sett att mamman har fått antibiotika under graviditeten. Särskilt då bredspektrumantibiotika. Då igen är det att man börjar fundera kring de här sambanden. Har de fått bredspektrumantibiotika så finns det antagligen en orsak till det.
01:04:12 – Jacob: Men det är mer att man inte ska pusha på sin doktor till att jag vill ha antibiotika eller jag vill att mitt barn ska få antibiotika. Utan låta doktorn avgöra det på något sätt. Det är väl mer så man får tänka. Det är samma sak med kejsarsnitt. Det är klart, säger doktorn att du ska ta kejsarsnitt så får man ju göra det. Ja, ja, absolut. Och det är ju fortfarande bara en skillnad i risk. Det är inte så att ditt barn kommer få allergi för att… Jag tror det är viktigt att ta upp vid sådana här tillfällen när man diskuterar för annars så kanske vi får en massa lyssnare som vägrar göra en massa saker. Man får ju lyssna på vad doktorn har men att man är medveten om att man ska liksom inte… pusha på de här andra sakerna liksom, antibiotika och sådana saker.
Utan säger doktorn att det behövs så får man anta att doktorn vet vad doktorn gör.
01:04:58 – Maria: Precis, absolut. Och det är ju självklart så att man ska inte gå och ha dåligt samvete för någonting som var medicinskt nödvändigt. Självklart är det ju viktigare att barnet klarar sig. Absolut. Sen kan det ju vara så att man vill ha kejsarsnitt av andra skäl och det får man ju också då respektera förstås, vad nu det kan vara för skäl. Det är viktigt att man känner till vad man vet. Men samtidigt är det så att för en viss individ kan man inte säga att det påverkar. Å andra sidan, det finns sjukhus i Brasilien som har en kejsarsnittsfrekvens på över 80 procent. Läkarna tycker att det är mer smidigt och bra. Det kan man bli väldigt upprörd över.
01:05:49 – Jacob: Kan man sätta vandrarna på kö så blir det aldrig fullbelagt på avdelningarna. Men ja, precis konkreta grejer. Jag skrev faktiskt upp det här precis som du sa. Om vi tar de här med när man ger sina barn jordnötter för att minska risken. Tycker du att det liksom är något… Det här har ju varit studien där man haft någon form av övervakning. Särskilt när vi pratade här att man ska bygga upp en tolerans när man är allergisk. Det ska man givetvis göra när man har hjälp av sjukvården. Om man inte har allergi, om någon av föräldrarna har allergi, så borde det vara kanske ett gott råd att säga till barn. Och ganska riskfritt, eller säga till barn. Säga till föräldrarna att ge barnen alla generna när de är från att de börjar äta.
01:06:39 – Wille: Att man inte plockar bort jordnötter och ägg och sådana här saker ur kosten då.
01:06:44 – Jacob: Är det rimligt att säga? Man har väl inte det som råd än, tror jag, officiella råd? Det är ju trots allt två studier bara.
01:06:51 – Maria: Ja, precis. Så det är en stor debatt nu att de håller på att titta på vad man ska ge för råd. Det är ju så långt att man i alla fall inte längre säger att man ska undvika saker. Men till att aktivt ge då. Just jordnötter och så är väl inte sådant som vi traditionellt ger.
01:07:08 – Jacob: Nej, man ska ge det som jordnötssmör. Framförallt ska vi lägga till här också. Ja, ja, ja.
01:07:12 – Maria: Men jordnötssmör är inte heller så vanligt i vår kost och sådär. Men jag tycker det ändå är viktigt att barn får börja äta saker när de är redo för det. Att man inte ska, i alla fall undvika så. Och här är det faktiskt lite… Ja, egentligen så är det så att Världshälsoorganisationen rekommenderar exklusiv amning, alltså att man bara ger bröstmjölk till barnet i sex månader. Det är ju deras officiella råd och det är ju baserat på att detta skyddar i fattiga länder mot väldigt allvarliga infektioner och sådär som är väldigt viktigt i de länderna. Men att då har ju alla länder eller många länder hängt på i detta. Och i Sverige tror jag att det inte alls är bra att enbart ge bröstmjölk i sex månader med tanke på att vi har så stora problem med allergier och så.
Jag var med, 2010 hade Livsmedelsverket ett möte där vi satt och diskuterade de här råden för att Tidigare sa man att börja ge mat från fyra månader och så blev det flyttat till sex månader. Efter detta ändrade Livsmedelsverket och sa att pyttepytteportioner kan man få från fyra månader. Jag tänker att de här pyttepytteportionerna kanske inte räcker riktigt.
01:08:46 – Jacob: Det var ändå ett par gram, tror jag, de här jordnötsstyrorna. Ska man ha ett par gram jordnötter och ett par gram ägg, då blir det till sist måltider. Eller barnmåltider. Det blir ju inte bara en tugga och sen är vi klara. Utan det får ju vara att de ändå äter. Ja, precis.
01:09:07 – Maria: Jag tycker väl mer att man, när barnen verkar redo och intresserade av att äta, att man försöker introducera mat ordentligt då. Det tror jag på själv mer.
01:09:18 – Jacob: Men om man själv har jordnötsallergi. Jag har till exempel två vänner som har jordnötsallergi. Jag har faktiskt skrivit en artikel just om de här jordnötsstudierna. Jag fick ju meddelande från båda två ganska snart. Där de frågar för de är ganska nyblivna för det. Men de har inte vågat ge jordnötter till sina barn för att de själv, en eller båda två, har jordnötsallergi. Tycker du att man liksom ändå ska våga där men att man kanske de första en-två gångerna… Jag vet inte om man ska ta det på en allergimottagning eller om man ska göra det hemma och vara beredd. För det känns ju kontraproduktivt också liksom bara anta att där är en allergi och sen undvika det.
01:10:01 – Maria: Ja, och det är ju väldigt vanligt att det ser man i olika studier att föräldrar som själva har allergi tror att deras barn är allergiska mot massa olika saker som man faktiskt aldrig har testat. Och som sagt, ett av de bästa sätten att lära sig tåla saker är ju faktiskt att äta dem. Men just hur de här jordnötsallergiska föräldrarna ska tänka kring att introducera jordnöt.
01:10:24 – Jacob: Det är doktorn man frågar.
01:10:26 – Maria: Ja, och det pågår som sagt diskussioner om hur man ska tänka kring detta. Men det finns inte något fastställt budskap ännu. Så vi får väl se vad närmsta åren säger här.
01:10:41 – Wille: Hur är det med husdjur då? Finns det någon poäng i att skaffa husdjur om man inte har det? Att inte vara rädd för att ha det när man får barn. Om det inte blir andra komplikationer såklart.
01:10:54 – Maria: Ja, det är samma sak där. Det går inte att randomisera studier i familjer. Ta katten! Det är väldigt svårt också. En hund eller katt. Det blir svårt. Men om man ser ändå, tycker jag, på de flesta studier som har gjorts så verkar det som, och kanske framförallt hund, att ha hund hemma faktiskt skyddar mot allergi. utveckling, men fortfarande associationsstudier och man kan alltid vara rädd att det är så att om man inte har hund hemma kanske det är för att man är allergisk själv och då har ju barnen en ökad risk. Men i studier där man har försökt korrigera för det här med ärftlighet så har man fortfarande sett de här sambanden. Men det är inte bevisat som sagt i några interventionsstudier eller så.
01:11:44 – Wille: Men, ja.
01:11:48 – Maria: Och som sagt, bondgård med många djur är också skyddande. Men det är ju inte så att det är något allmänt användbart råd att alla ska bo på bondgårdar med en massa djur.
01:12:02 – Jacob: Det är inte så praktiskt rörda.
01:12:03 – Maria: Nej, precis.
01:12:06 – Wille: Men jag ser framför mig ganska roliga interventioner här, där man skulle kunna ha någon typ av 4H-gård eller sådär, där barnen kan gå och klappa lite katter och sådär, för att liksom vaccinera sig mot de här allergierna. Även de med jordnötter och sådant där, där man kan gå och äta lite jordnötssmör och sådant där. Jag vet att de har börjat diskutera en studie i Finland att jämföra barn som får gå på dagis där det finns djur eller inte.
01:12:35 – Maria: Sen är ju jag inne på mycket det där att det verkar som att det här riktigt tidiga är viktigt. Så kanske att det är lite sent när de börjar på dagis. Ja, i dagis är man ju ett, ja precis. Till och med med de här bondgårdsstudierna så finns det ju en del evidens som tyder på att det är viktigt också att den gravida kvinnan vistas i den här bondgårdsmiljön. Så det blir också sådär. Ja, lite. Hur man skulle…
01:12:59 – Wille: Vi börjar med att kasta in några hundar på BB och ser om det gör någon effekt.
01:13:02 – Maria: Ja, det är nog för sent. Det får nog vara redan ännu tidigare kanske. Det här är ju mer spekulationer, men som sagt så…
01:13:13 – Jacob: Finns det någonting männen verkar liksom bidra med här? För jag vet, där finns ju nog faktiskt på djurstudier att även liksom om man bara gör alltså de manliga råttorna överviktiga och feta och så får de barn så är det ändå lite högre risk för att deras barn ska bli feta trots att mamman då kanske ges en annan diet och håller sig smal. Det är en liten skiftning men det verkar ändå vara liksom att det kan vara någonting Någon konstig väg då som man kanske inte känner till. Tror man att männen spelar någon roll eller är det bara att de för över generna som kanske kan vara bättre och sämre?
01:13:50 – Maria: Ja, det är ju inte så mycket utforskat kring detta. Om det är någon tröst kan jag säga att man har ju känt till länge då att det är skyddande mot allergier också att ha stora syskon. Det var lite så också man kom in och tänka på det här att det kanske är bra. Då tänkte man först kanske på att olika infektioner var viktiga. Men vi tror kanske mer att det är de här bakterierna som man normalt har. Som också påverkas av att ha äldre syskon. Och då verkar det som storebröder är extra bra i vissa studier.
01:14:24 – Jacob: De är smutsigare än så här ju. Smutsiga, exakt. Färgiga.
01:14:27 – Maria: Städar sämre. Det var inte jag som sa det. Stereotyper. Men däremot saker som pappan kan göra. Det är underutforskat område. Bete sig mer som en storebror.
01:14:38 – Jacob: Kanske det. Nej, förlåt. Lite oseriöst. Men de här allergenerna som inte är kopplade till mat då liksom. Verkar det vara samma aspekter som påverkar den då eller verkar det som det hänger ihop? Som vi sa här innan. Så tror du att man till exempel om man hypotetiskt följer de här barnen som fick jordnötssmör från en tidig ålder. Tror du att de har lägre risk för att få andra typer av allergier senare i livet också? Du skulle få gissa. Vi brukar ha det här ibland att man satsar pengar. Tänk dig att du ska spela på en fotbollsmatch och så är det jämn match men något lag tror du är lite mer benäget att vinna.
01:15:23 – Maria: Ja, det kommer
Probiotika och tankar kring överföring av tarmbakterier
01:15:24 – Maria: bli väldigt intressant att fortsätta följa de här barnen och se om deras frekvenser av luftvägs… Allergier skulle påverkas. Ja, kanske att man skulle gissa åt det här hållet. Sen har jag i och för sig också blivit lite märkt av, det är något som vi inte har pratat alls om, men jag har också varit inblandad i studier att man har gett probiotika för att se om det kan förebygga allergiutveckling. Och probiotiska bakterier är sådana som man normalt hittar i normalfloran. Laktobaciller är vanliga till exempel. Och där kan man säga vad gäller probiotika så har ganska många olika studier gjorts. Och då har man sett att studier där man har gett probiotika både till mamman under graviditeten och till barnet under första 6-12 månaderna så har man sett en viss skyddseffekt mot eksem, att utveckla eksem första två levnadsåren.
Men däremot har man inte sett i studier där man har gett bara till barnet, där har man inte sett samma skyddseffekt och då hoppades ju många att vi lyckades förebygga eksem. Då kanske vi kommer förebygga även astma och hösnuva. Och det lyckades man tyvärr inte med. Så även om man såg de här lovande effekterna på eksem så blev det inte så att man bröt den här allergiska marschen helt ändå.
01:16:50 – Jacob: Nej, det var lite dystert.
01:16:53 – Maria: Ja, så det kanske är det som skulle tala emot då. den där interventionen skulle ha den effekten. Det blir intressant att följa.
01:17:03 – Jacob: Precis. Jag har en fråga till dig i alla fall. Avföringstransplantationer, man gör ju det mycket på djurstudier. Alltså de här bakteriefria mössen och så för man över från möss av olika typer som har olika problem eller sjukdomar eller att de är friska, extra friska eller vad som helst. Man har ju faktiskt, jag vet det finns i alla fall, det har blivit godkänt en pilotstudie på överviktiga. Att man ska ge dem avföring från friska eller smala personer då. Är det några sådana liksom, vet du om det är någon som funderar de tankarna på att göra det här på barn också? För att se om det liksom, eller liksom det är mer att bakterierna är där. Hjälper det immunförsvaret att inte utveckla någonting och sen när immunförsvaret ändå har utvecklat det så har inte bakterierna någon inverkan?
01:17:56 – Maria: Ja, det har ju lyfts som ett tänkbart ämne. Men inte så långt att jag vet att studier planeras eller så. Det är också komplicerat. Jag tror ju verkligen att det är det här riktigt tidiga som spelar störst roll. Och vem skulle de få ifrån då? Det är ju så att barns tarmmikrobiota ser annorlunda ut än vuxnas. Det är väl lite om man ser den här studien som vi själva funderar på. Att man får några i alla fall av sin mammas tarmbakterier. Det är en slags minitransplantation i så fall. Sen har ju en del tankar också om att det kanske är extra viktigt att det faktiskt är just ens mammas bakterier som man får. Om man tittar över hela djurriket så kan man konstatera att många djurarter på olika sätt ser till att barnet får i sig av mammans bakterier och man delar ju gener med sin mamma så kan vara kanske att de bakterierna är mer anpassade till den genuppsättningen.
Plus att också mammans immunsvar har ju reagerat mot de här Till exempel i bröstmjölken så finns antikroppar mot vissa av de här bakterierna. Det är ett slags samspel där kanske. Det är inte något som finns bevisat men intressanta idéer att spekulera kring kanske.
01:19:30 – Wille: Ja. Maria, det har varit jättekul att ha dig med. Jag tror att … Precis som vi avslutade med så väcker det här avsnittet väldigt mycket frågor. Så om du kommer på nåt mer kring det här så får du jättegärna höra av dig så får vi ta tillbaka det och besvara de frågorna också. Precis. Men stort tack för att du ville ta dig tid. Tack så mycket.
01:19:47 – Maria: Tack för att jag blev inbjuden. Det var jätteroligt att få vara med och diskutera med er.
01:19:51 – Wille: Nöj dig helt på vår sida. Ha det gött nu. Detsamma. Hej.
