Summering av avsnittet

AI summering. Längre ner finns hela avsnittet med komplett transkribering.

I det här avsnittet av Tyngre Träningssnack gästas Wille och Jacob av näringsfysiologen David Ek, även känd som Kost-David, som är aktuell med boken Magsmart. Samtalet inleds med att David berättar om sin bakgrund inom näringsfysiologi samt sitt eget tävlande i simning och Ironman, där det även reflekteras kring attitydskillnader mellan konditionsidrott och styrkesporter.

Huvuddelen av avsnittet kretsar kring mag-tarmkanalen och vår tarmbiota. David och Jacob diskuterar varför forskningen kring tarmbakterier har exploderat under de senaste åren i takt med nya gentekniker som gör det möjligt att analysera bakterier som inte överlever i syrerik miljö. De går igenom fascinerande djurstudier med bakteriefria möss och råttor där man sett att överföring av tarmbakterier från individer med sjukdomar eller övervikt kan överföra samma tillstånd och aptitmönster till mottagardjuret.

Vidare avhandlas hur vi grundlägger vår tarmbiota under de första levnadsåren. Här lyfts skillnader mellan vaginal förlossning och kejsarsnitt, bröstmjölkens unika oligosackarider (HMO) som fungerar som skräddarsydd näring åt goda bakterier i spädbarnets tarm, samt hur tarmfloran påverkas av vilka vi lever med och av antibiotikabehandlingar. De berör även fekalietransplantationer inom vården och hur tarmen bör betraktas som ett komplext ekosystem där mångfald av bakteriearter är eftersträvansvärt.

En stor del av diskussionen ägnas åt hygienhypotesen och huruvida vår moderna livsstil är för renlig, med koppling till autoimmuna sjukdomar, allergier och IBS. I samband med detta diskuteras pastörisering kontra opastöriserad mjölk, probiotika, sambandet mellan psykisk stress, KBT och tarmhälsa, samt studier på hur mjölksyrebakterier i rå honung kan bekämpa multiresistenta bakterier i sår.

Därefter fördjupar sig samtalet i hur kosten och tarmbakterierna samverkar kring hunger, mättnad och viktreglering. David förklarar hur en ensidig kost med mycket raffinerat socker, överskott av fruktos och långkedjiga mättade fetter kan gynna bakterier vars ytämnen (LPS) bidrar till låggradig inflammation och försämrad känslighet för mättnadshormoner som leptin och CCK. Omvänt visar studier att lösliga, fermenterbara fibrer från exempelvis frukt, grönsaker, havre och frön gör att tarmbakterierna bildar kortkedjiga fettsyror som butyrat, vilket stimulerar frisättningen av mättnadshormonet PYY.

Avsnittet avslutas med det återkommande segmentet om argumentationsfel, där fokus denna gång ligger på flytande gränser och falsk dikotomi. Jacob, Wille och David diskuterar människors tendens att vilja dela in livsmedel och hälsoparametrar i svart eller vitt – bra eller dåligt – istället för att se nyanser, kontext, dosering och helheten i kostmönstret.

På Tyngre Träningssnacks instagram hittar du bilder och klipp från avsnittet.

Visa avsnittets hålltider
• (00:00:00) Introduktion och presentation av gästen David Ek
• (00:02:45) Davids träningsbakgrund inom simning och Ironman
• (00:07:36) Boken Magsmart och varför forskningen om tarmbiotan exploderat
• (00:14:13) Studier på bakteriefria möss och hur tarmbakterier påverkar kroppsvikt
• (00:20:55) Hur vi ärver tarmbakterier vid födseln, kejsarsnitt och amning
• (00:24:45) Delade bakterier i relationer, fekalietransplantation och tarmen som ekosystem
• (00:34:20) Hygienhypotesen, opastöriserad mjölk, probiotika och IBS
• (00:45:50) Hur skräpmat, antibiotika och rå honung påverkar bakteriefloran
• (00:59:14) Tarmbakteriernas roll för mättnadshormoner, leptinresistens och viktreglering
• (01:06:51) Fruktos, mättat fett och fermenterbara fibrer i praktiken
• (01:18:46) Argumentationsfel: Flytande gränser och falsk dikotomi kring mat och hälsa

Det här är en automatisk transkribering av detta avsnitt av podcasten Tyngre Träningssnack. Du kan trycka på varje tidpunkt i texten för att hoppa till precis den delen av avsnittet i youtubespelaren ovan.

Transkriberingen är genererad med hjälp av AI och innehåller därför vanligen några enklare fel.


Introduktion och presentation av gästen David Ek

00:00:23 – Wille: Hallå, hallå! Välkomna till ännu ett avsnitt av Tyngre träningssnack. Jag heter Wille och med mig har jag nyss hemkommen från USA, Jacob Gudiol.

00:00:32 – Jacob: Hallå Wille!

00:00:33 – Wille: Tjena Wille! Hur är läget med dig?

00:00:35 – Jacob: Det är bara bra. Jag ska inte klaga. Det var en ganska god semester. Lite, lite jetlag, men det är inte så farligt. Ja, det är så. Kom du hem igår, eller? Ja, det blev en och en halv dag sen blev det ju nu. Det är fan snabbt tillbaka i arbete alltså. Ja, arbete och arbete.

00:00:53 – Wille: Men jovisst. Ja, det är bra. Men vi är inte ensamma idag. Vi har en gäst med oss i vår virtuella studio via Skype, nämligen David Jonsson. Även känd som Kost-David. Självdöpt. Ja, precis. Hur är läget med dig?

00:01:08 – David: Det är bara bra. Jag sitter här i hemmakontoret, så det är fina fisken.

00:01:14 – Wille: Gött. Snabbt inkastad. Väldigt modigt av dig att ställa upp och vi är otroligt tacksamma för att du ställer upp på så kort varsel som det blev. Tanken är väl att ni ska sitta och hålla med varandra i det här avsnittet, visst är det så? Det är min förhoppning. För det är lite det intrycket jag har fått när jag har läst på din blogg, David, så känns det lite som att en annan person kunde ha skrivit vissa av de här sakerna.

00:01:41 – David: Ja, jag har haft den känslan ibland också, att det oftast är åt samma håll i diskussionerna.

00:01:48 – Wille: Mitt mål är att hitta de områden där ni inte håller med varandra, så att det blir lite dynamik här kanske.

00:01:54 – Jacob: Nytt diskussion.

00:01:55 – Wille: Det är bra. Men ska vi köra igång? Vad vill du prata om idag?

00:01:59 – Jacob: David får berätta lite om sig själv först. Du är väl ingen rikskändis på internet? Inte än i alla fall. Börja från början ungefär.

00:02:11 – David: Ja, precis. Jag är David Jonsson, näringsfysiolog och har jobbat i hälsobranschen på olika sätt i snart tio år kan man väl säga. Började min bana på en viktminskningssajt 2007. och sen har jag jobbat med lite olika grejer och nu jobbar jag tillsammans med mycket med Paulines näringscenter, med utbildningar och rådgivningar och även ute och föreläser en hel del i olika sammanhang. Så det vill jag ha i korta ordalag.

Davids träningsbakgrund inom simning och Ironman

00:02:45 – Jacob: Annars, sidan om, vad sysslar du med? Du tränar eller?

00:02:49 – David: Ja, precis. Jag har tränat lite grann. Jag har en bakgrund som simmare i många år. De senaste åren har jag fått för mig att börja med lite långdistansgrejer. Jag är gammal sprintsimmare egentligen, men har börjat köra lite triathlonlopp. Så jag körde Ironman förra året och även nu i år.

00:03:06 – Jacob: I Kalmar. Hur gammal är du?

00:03:08 – David: Jag är 30.

00:03:09 – Jacob: Ja, men då är det dags att gå över till uthållighet. Om man vill fortsätta vara bra på någonting.

00:03:15 – David: Ja, hitta något man inte behöver skämmas över. Man kan utvecklas och hitta något nytt att försöka dra på i alla fall.

00:03:22 – Jacob: Distansidrotten då. Om man tar lite under här. Eliten. De har ju en ganska skön attityd. Många är nöjda bara de kommer runt.

00:03:30 – David: Ja, men precis. Det är en ganska gemytlig stämning. Ja, det är alltid de pressade.

00:03:34 – Jacob: Jag tror mer att håller man på med styrketräning även under 40, du träffar någon annan som är 40, så frågar de dig nog var du bänkar dig. Men jag tror att om man håller på med konditionsidrott och träffar någon annan som håller på med konditionsidrott så är nog frågan vilka lopp har du gjort? Inte vilken tid fick du på loppet, utan det är mer…

00:03:51 – David: Det kan väl bli lite sådär om man hör att någon har gjort en jävligt vass tid på någon sträcka som man… Men framförallt är det prestige. Löpning och cykling har jag aldrig hållit på med, så för mig är det bara bonus varenda grej. Varenda gång jag gör lite bättre än innan. Men det är mer simsträckan som blir… Du ska leda efter den.

00:04:11 – Wille: Bara som ett sidospår där. Jag är lite nyfiken. Hur avgörande är simningen i till exempel ett Ironman?

00:04:17 – David: Inte jätte. Det är svårt att kompensera för att vara en dålig cyklist och en dålig löpare. Men eftersom det är en relativt liten andel ändå. Man simmar i fyra kilometer ungefär och är man hyfsad så tar väl det runt timmen kanske. Sedan cyklar man och är man duktig på det så tar väl det runt fem timmar och sedan är det ett maratonlopp på det. Så det är ganska mycket cykling och löpning även för de bästa. Men å andra sidan ganska kul som nybörjare att

00:04:49 – Jacob: Hänga med de duktiga där i början.

00:04:50 – David: Ja, och de som inte är jättevassa simmare, men ändå hyfsade cyklister och löpare. Jag fick ganska många förvånade ögonkast när de cyklade förbi mig på slutet av cykeln. Skeppscyklar för 300 000 kronor. Det var ändå ganska kul att se.

00:05:08 – Wille: Det låter gött. Det är gött att man kan hitta sin grej i alla fall. Absolut. Det är lite som du säger, Jacob. Det är inte riktigt samma grej att ställa upp i en bänkpress-tävling och bänka stången. Det är inte riktigt samma prestige.

00:05:22 – Jacob: Nu kanske jag skrämmer upp folk som inte håller på med styrketräning. Är du på gymmet så skiter folk i vad du lyfter så länge du tar i. Nu snackar jag om styrkeklubbar. Där folk verkligen håller på med det. Går du på Sats så antagligen kan du bli utstirrad om du Det är nog nästan värst där om man verkligen tar i och inte är stark. Skulle jag gissa på. Att man svettas och skriker och så lyfter man inte mycket i vikt. Men går du in på styrkelyftsgymmen och sådana här saker där jag har varit så är det bara påhejningar. Alla ser när du försöker ditt bästa och då får man beröm på något sätt. Lite hejarop i alla fall. Men just när det gäller tävlingen och på det sättet så är det få som bara frågar. Har du gjort en tyngdlyftningstävling? Utan det är ju direkt.

Vad har du för vikter? Där tror jag faktiskt att det kan vara både bra och dåligt inom konditionsidrotten. Jag kan ju ibland bli lite sådär. smått irriterade på när folk tycker de har gjort en prestation bara för att de har gjort vättern runt. Det är ju en prestation på något sätt, men det är få som inte klarar det.

00:06:33 – Wille: Visst är det så? Jag brukar ju bli sedd som en fascist för att jag tycker det. Jag tycker inte att det häftiga är att man tar sig runt. Jag tycker att förberedelserna är det häftiga. Allt det här slitet man har lagt ner innan. Att man faktiskt gör, om man säger, kanske inte gör en superbra tid, men gör det bästa som man kunde ha gjort med den förberedelsen.

00:06:50 – David: Det säger i alla fall proffsen i Ironman. De säger race day is rest day. Det är ju slitet. Det är de tuffa träningspassen man har gjort innan. Men i alla fall för mig som är på glad motionärsnivå, så är man knappt andfådd under ett sådant lopp. Det är mer att det sliter på att det håller på så jäkla länge. Det är kul att hitta nya, men nu är jag lite sugen på att dra på mig vanliga badbrallorna igen och försöka få lite fart i bassängen igen. Då blir det nog lite styrketräning också faktiskt, för att få lite sprint. Så du styrketränar ingenting nu alltså? Jo, det gör jag, men det har inte varit huvudfokus om man säger så. Nej, det ska det inte vara heller om man siktar på triathlon.

00:07:33 – Jacob: Ja, ska vi hoppa vidare?

Boken Magsmart och varför forskningen om tarmbiotan exploderat

00:07:36 – Jacob: Orsaken till att vi tog hit dig David, det är ju faktiskt just för att du är nutritionist och du jobbar med kost också. Orsaken till att jag tyckte det var intressant att ta in dig just nu, det är ju faktiskt för att du ska släppa en bok här. Vi diskuterade lite någon gång kring nyår och januari där, antagligen. som då kommer att handla om tarmbakterier, om jag förstått det rätt, eller maghälsa, hade du kallat det.

00:08:00 – David: Precis. Man kan väl säga att hur man kan använda kosten som ett redskap för att må bättre, men genom hur man påverkar magen. I och med att magen påverkar väldigt mycket, både bakterierna men även den grundläggande fysiologin i mag-tarmkanalen påverkar väldigt mycket. De hormoner som utsöndras i mag-tarmkanalen påverkar mättnad väldigt mycket. Det påverkar mer än vad man kanske tänker sig. Jag har väl vänt mig ganska länge mot att diskussionerna om man pratar hunger, mättnad, viktuppgång, viktnedgång så har fokuset hela tiden varit… Man har i princip pratat blodsocker och insulinnivåer. Det är det som diskussionen har handlat om. i det sammanhanget en ganska liten del av hela storyn.

00:08:51 – Wille: Men hur kom ni in på mag-tarmkanalen och betydelsen därifrån?

00:08:57 – David: Jag gjorde faktiskt en del kring det redan när jag pluggade, för på KI där hade man ett antal ganska framstående forskare kring just tarmbakterier. Jag hade intresset litegrann och sen såg jag för drygt ett år sedan ett antal föreläsningar med några amerikanska forskare kring just tarmbiotans betydelse för hälsan. och rätt stora intressanta studier som har gjorts då. Så då fick jag upp ögonen lite grann för det här och har haft diskussioner med utgivning med Bonnier i ett par års tid nu med olika idéer och sen så kom den här diskussionen upp och i samband med det så kom också den här tyska boken Charmen med tarmen. Ett plus ett blev två på något sätt.

00:09:47 – Wille: Vad hette den? Charmen med tarmen?

00:09:49 – David: Ja, precis. Det är en tysk författare, Julia Enders tror jag, som vann en science slam i Tyskland när hon höll en föreläsning om tarmen som bortglömt organ. Sen skrev hon en bok på det som har sålt väldigt bra i framförallt Tyskland, men även i Sverige sålt hyfsat faktiskt. Det fick förlaget att få upp ögonen för ämnet också.

00:10:15 – Wille: Det här tycker jag är lite intressant. När man säger att någonting är bortglömt, att det helt plötsligt börjar få väldigt stor betydelse. För som lekman så tycker jag att det här med tarmbiotan och tarmens betydelse för hälsa, och som du säger med aptitreglering och sånt där, det börjar få väldigt stor plats nu. Är inte det en liten del av en allmän grej, att när någonting har varit åsidosatt ett tag, eller man inte har tänkt på det, så börjar det blossas upp väldigt mycket när det väl kommer?

00:10:43 – David: Jo, men det tror jag. En tanke som jag haft innan, och som jag ofta kommer in på när man pratar om hälsa och kost. Förutom att saker kan ha en effekt, att det kan finnas bevis för någonting, så är anledningen att folk har gått på någonting, någon diet eller vad det nu är, ofta att det har fått mycket uppståndelse och uppmärksamhet. Ofta att det är lite kontroversiellt och lite lite edgigt sådär. Jag menar, hade LCHF eller 5.2 varit lika bra eller lika dåligt, men inte setts som kontroversiellt? Hade alla människor gått på det då, om det inte hade fått de här löpsedelsrubrikerna? Jag tror inte riktigt det. Det krävs nog ofta lite nyhetsstoff i någonting för att det ska slå. Men sen i fallet med tarmarna så är det ju någonting som har varit.

Tittar man i en gammal fysiologibok för bara 10-15 år sedan så står det tre rader om tarmbakterierna ungefär. Nu har jag upptäckt att vi har missat en väldigt stor och viktig grej. Tittar man på sjukdomstillstånd ser man kopplingar. Även om man är osäker på exakta mekanismer ofta, så ser man tydliga kopplingar mellan sjukdomstillstånd och hur tarmbiotan ser ut. Man är nog något viktigt på spåren, det kan man säga.

00:12:19 – Wille: Var kommer det därifrån? Hur kommer det sig att det helt plötsligt börjar ta fart?

00:12:23 – David: Bra fråga, men jag tror att det är en generell utveckling nu att olika grenar av fysiologi, medicin, näringslära, att det närmar sig varandra väldigt mycket och att man tidigare kanske har varit mera inne i sitt eget gebit. Jag tror att det är ett tydligare samarbete mellan olika forskningsgrenar med viktiga aspekter.

00:12:53 – Jacob: Det finns också faktiskt… Jag har också läst lite på det här ämnet. Jag har inte skrivit någonting om den. Det var ju faktiskt så att många av de här bakterierna kan inte leva i en syrerik miljö. Man kunde helt enkelt studera dem för man fick bättre teknik. Det var det jag tänkte, för det brukar ju vara så att när man kan mäta det… När man väl kan mäta det så blir det poppis. Det är lite så. Det finns ett par av dem som kan leva i en syrerik miljö. De studerade lite sedan tidigare och det var väl de som kanske väckte intresset och sedan kom tekniken och exploderade lite.

00:13:27 – David: Genteknikerna har varit väldigt viktiga. Tidigare tog man ett avföringsprov och så odlade man på det och då såg man att det finns ungefär e-kolibakterier. Men nu med de här genteknikerna så ser man att Det finns E. coli-bakterier där, men det utgör kanske en cell av 10 000 celler i tjocktarmen, som är E. coli-bakterier. Beroende på var man tittar så har vi kanske någonstans mellan 400-500 olika bakterietyper upp till kanske någonstans runt 1500 om man har en väldigt, väldigt bred tarmbiota. Jag har öppnat upp forskningsområdet väldigt mycket och nya matematiska beräkningsmetoder har varit väldigt viktiga också.

Studier på bakteriefria möss och hur tarmbakterier påverkar kroppsvikt

00:14:13 – Jacob: Ska vi berätta lite om lite coola fynd bara? Man kan säga att det finns… Det finns väl inte så mycket på människor än så länge. Du får fylla i där David, vad du känner till på människor sen. Men jag kan väl dra lite här om… Det man har gjort när det gäller råttor är att man faktiskt har tagit fram en hel stam eller en grupp med råttor som är helt fria från bakterier. Och det är en jävla bedrift, ska jag säga. Vad är det vår kropp består av? Jag tror vår kroppsvikt är en väldigt stor mängd bakterier. Det är väldigt, väldigt mycket bakterier överallt. I mag och tarmkanalen har vi ungefär ett och ett halvt kilogram bakterier.

00:14:52 – David: Till antalet har vi ungefär tiotusen miljarder kroppsegna celler i kroppen. och tio gånger så mycket, alltså hundratusen miljarder bakterier i mag-tarmkanalen. I det perspektivet är vi ungefär tio procent människa.

00:15:08 – Wille: Det var väldigt tunna råttor som de tog fram.

00:15:11 – Jacob: Ja, du har plockat bort det här. Det är inte bara i tarmarna man har plockat bort. Man har fått bort alla bakterier från hela råttan och de lever i en helt steril miljö. När du ska ge dem mat måste man se till att den värms upp tillräckligt så att alla bakterier dör. Och så vidare, och så vidare, och så vidare. Men det som är coolt med de här råttorna är att man kan överföra tarmbakterierna från råttor med någon typ av sjukdom eller besvär och stoppa in det i de här råttorna som inte har några andra bakterier. Då får de exakt samma bakterier som de här sjuka djuren. Och då får de i princip, nästan oavsett vad du flyttar över, samma problem. Det är väl därför det är en så stor hajp runt tarmbakterierna. Du kan ge någon MS genom att ta bajset från en mus till en annan, eller en råtta till en annan, så får den andra råttan MS.

Om de inte har några egna bakterier från början, utan de får en kopia. De får en mag-tarmkanal som är identisk med den sjuka personen. Då blir de sjuka.

00:16:11 – Wille: Du sa att man inte har gjort det här på människor än, eller vad sa du?

00:16:13 – Jacob: Nej, det finns inga sterila människor. Man har inte gjort så mycket försök överlag på människor. Det är väl lite mycket. Det är mycket probiotika och sådana här saker, eller hur är det? Det man har gjort är att man har tagit bakterier från människor och gett till bakteriefria möss.

00:16:29 – David: Där ser man att det verkar funka även över artgränserna i alla fall. Så tar man en bakterie från en överviktig mus och stoppar in i en bakteriefri mus och så får den äta vad den vill, då blir den överviktig. Tar man från en normalviktig eller underviktig mus så får den sin donators kroppsform, förutsatt att den får äta fritt. Väldigt mycket av det här verkar påverka aptiten, alltså hur mycket man väljer att äta. Men det är lite coolt att det verkar funka även över artgränserna, så tar man en överviktig människa och stoppar in bakterierna från den överviktiga människan i musen så får den samma kroppsform som sin mänskliga donator. Från en överviktig människa blir det en överviktig mus. Man har även gjort En riktigt cool studie, då tog man människor som har varit överviktiga, genomgått en gastric bypass-operation, gått ner i vikt och så tog man deras tarmbiota och överförde till mössen, till överviktiga möss och då minskade de överviktiga mössen i vikt.

Så det verkar finnas någon form av orsak och verkansförhållande. Det verkar rätt uppenbart, faktiskt.

00:17:40 – Wille: Är den här korrelationen 100 procent? Är det så att om man gör det här så kommer du bli tjock eller smal? Man kan identifiera väldigt få variabler när man jobbar med möss. Det är inte samma sak med människor. Men är det verkligen så att det slår så hårt?

00:17:57 – David: Det är lättare. Med en mus kan man styra lite mer än deras livsförhållande. Det är inte samma sak som att säga att det här skulle funka till 100% om man gjorde det på människor. Men i musstudier och råttstudier så verkar det vara ganska slående resultat i alla fall.

00:18:15 – Jacob: Lite kuriosa kan vi säga att den här studien på sötningsmedel som skulle ge diabetes, som det var lite rubriker om för ett tag sedan. De gjorde faktiskt det just i den studien. Men där var det ju Sacarin, ett sötningsmedel som så många inte använder, så man gav till sju mänskliga försökspersoner och så såg man att fyra av dem reagerade negativt. Och då tog man ju faktiskt avföring från de här fyra och gav det just till man säga, då bakteriefria råttor. Och så fick de också en sämre glukostolerans då, alltså deras kurva blev sämre. Så det används ganska mycket i studier nu för tiden, bara för att visa på något sätt att det har varit en verklig effekt och att det inte bara var något slumpmässigt, kan man säga. Jag tycker att det är intressant just det här med att man liksom…

Om vi tvingar ner de överviktiga i vikt, vilket man på sätt och vis gör med en gastric bypass. Sen finns det väldigt mycket studier just på att man kanske förändrar tarmbiotan direkt genom att koppla förbi Alltså man flyttar liksom gallianförseln från ett ställe till ett annat och sådana här saker, att det påverkar tarmbiotan i sig. Annars skulle man kunna tänka sig att det är så att när du äter en bra kost så får du bra tarmbakterier och så hjälper de dig att hålla dig smal. Eller vad tror du? Det är ju spekulationer, men den är väldigt utbytlig. Tarmbakterierna dör fort och de förökar sig fort och sådär.

00:19:40 – David: På ett par dygn kan det få väldigt stor omställning, framförallt om man gör radikala förändringar. Man har sett till exempel att går det över till en fullständigt vegetabilisk diet, som vegandiet, då sker en viss förändring över tid. Den tar lite tid, men sätter du dig själv på en Typisk, lite LCHF-hållet, kött och ost-diet, så får du ganska snabbt ett väldigt starkt skifte i tarmbiotan. Och tillväxt bland annat av en bakterie som verkar vara en rätt läskig variant. Bilofilia wadsworthia heter den. Jättemärkt namn.

00:20:19 – Jacob: Är du säker på uttalet där?

00:20:20 – David: Ja, inte helt. Man har läst den, man vet inte hur man ska ta den. Den har satts i starkt samband med utveckling av både hjärt-kärlsjukdom och även inflammatoriska tarmsjukdomar och verkar kunna påverka de här sammanlänkade proteinerna i tarmarna så att tarmen blir mer läckande och får lättare att ta upp skadliga ämnen. Det finns kopplingar till kostomläggningar och så vidare.

00:20:53 – Wille: Men hur är det med

Hur vi ärver tarmbakterier vid födseln, kejsarsnitt och amning

00:20:55 – Wille: släkt? Ärver man sina tarmbakterier?

00:21:00 – David: Det första och kanske viktigaste arvet av tarmbakterier sker vid födseln. Där ser man att det blir en skillnad beroende på födslosätt. Man ser att barn födda med kejsarsnitt till exempel, verkar ha en ökad risk för att utveckla övervikt, allergier, astma och sådär senare i livet. Än barn som föds vaginalt. Där är vissa forskare, bland annat en forskare som heter Rob Knight, amerikan. Han och hans fru tog saken i egna händer när deras dotter föddes. De såg till, som föddes med kejsarsnitt, att de fick rätt tillförsel av de bakterier de skulle ha fått annars. Man kan ju föreställa sig metoden.

00:21:48 – Jacob: Jag tror det utförs studier på det nu också faktiskt, att man, alltså kejsarsnitt. I USA är det ju något helt absurt, eller jag vet inte hur man ska formulera det, men det är ju en tredjedel av alla födslar i USA som är kejsarsnitt. Där de av någon orsak inte bedömer att det går den klassiska vägen, ska man väl säga. Så det är ju många i USA som hamnar i den här situationen.

00:22:14 – David: Där har vi studerat de här barnen och följt deras tarmbiota under första levnadsåret och då ser man att om man föds med kejsarsnitt så får man under de första månaderna en tarmbiota som mer liknar hudbakterier. Alltså mamman som pappan som kanske till och med med barnmorskornas hudbakterier som är de första de kommer i kontakt med. Under den första tiden så verkar det I alla fall styra det. Man brukar prata om att man har ungefär två års tid på sig att sätta sin grundtarmbiota, som sedan är lite mer beständig genom livet. Så är det någon gång det är viktigt vad man stoppar i sig, vad man äter, så är det nog under de första levnadsåren. Där finns det även rätt mycket intressant kring bröstmjölk och en rätt cool koppling där är att Mänsklig bröstmjölk innehåller något som heter HMO, Human Milk Oligo Saccharids, alltså specifika sockerkedjor som spädbarnet själv inte kan bryta ner, men som specifikt gynnar tillväxten av hälsosamma bakterier i barnets tarm.

Det är i min värld en rätt cool grej att våra kvinnans gener liksom kodar för någonting som ska gynna tillväxten av bakterier. Det visar någonstans det här symbiosförhållandet, hur utvecklat det är.

00:23:42 – Jacob: Det finns ju faktiskt mjölkersättningar för de som inte klarar av varma som innehåller långa sockerkedjor. Det är väl ingen som har just HBO utan de tillsätter andra typer av långa sockerkedjor som man vet också är mat för tarmarna som inte vi tar upp själva till glukos. Eller hur är det?

00:24:04 – David: Det är oftast galakt och oligosackarider som man ska efterlikna. De har inte riktigt samma komplexa struktur som de här HMO-kedjorna. Säkerligen är det en utveckling åt rätt håll, så i framtiden är det mycket möjligt att man kommer kunna Utveckla något som till hundra procent matchar bröstmjölken i alla avseenden. Men som det är nu så är väl rekommendationerna ganska bra kring andning och sådär kan man tycka.

Delade bakterier i relationer, fekalietransplantation och tarmen som ekosystem

00:24:45 – Wille: Jag tänkte lite på, vad händer med… För vi pratade en del om kost, att vi kommer komma tillbaka till kost, men jag tänker om man flyttar till exempel, alltså flyttar ihop med någon eller börjar leva närmare med någon. Den typen av förändringar, hur ser man att det påverkar tarmbiotan på något sätt?

00:25:04 – David: Man ser att folk som lever ihop har en tarmbiota som matchar varandra mer. Det finns forskare som visar att man också kunde avgöra vem som var din hund genom att titta på tarmbiotan. Man lever nära varandra, delar uppsättning. Sen kan man också tänka sig att Lever man ihop så tenderar man kanske att äta lite mer liknande saker och då gynnar man tillväxten av ungefär samma tarmbiåtar på grund av att man äter ungefär liknande. Men vi växlar ju med varandra och det kan man fundera över. De gjorde en lite kul studie när de tog folk på stan och bad dem kyssa varandra och så topsade de munnen innan, innan och efter. Och då såg man att Efter en kyss hade man delat 500 miljoner bakterier med varandra. Det kanske är… Det är bara coolt för de som inte har bakteriepobi.

00:26:14 – Wille: True love. Jag tänkte på ens arbetskamrater och sådär. Är du rädd för någon utbildning på jobbet? Nej, du ska ju dit, så vi får ju se vad du tycker. Man tillbringar ju typ mer tid med dem, så jag tänkte om man vill kunna kontrollera för det här att man har gemensamma matvanor, till exempel, så kan man ju se att kolla på mig och min flickvän som bor tillsammans, till exempel. Sen kollar de på mig och min arbetskamrat som jag spenderar jättemycket tid med, men jag käkar ju inte detsamma som dem, för de äter ju bara sallad. Kysser inte de heller? Inte jätteofta. Det är AW väldigt sällan på mitt jobb. Bara på festerna? Precis. Ja, det var bara en studieidé, ifall man ville kunna kontrollera för det. Jag har mina ögonblick.

00:27:00 – Jacob: Det var faktiskt en lite rolig kuriosa. Du vet, USA är landet där alla kan stämma alla. Det används faktiskt avföringstransplantation. faktiskt kliniskt. Du bajsar i en skål, doktorn tar det, isolerar lite bakterierna, fryser ner din kapsel och sen så får du svälja kapseln. Du sväljer inte ditt eget såklart, utan någon av någon orsak behöver det och det är väl oftast ganska allvarliga magsjukdomar med diarréer. Är det andra situationer också, David eller du?

00:27:33 – David: Den man framförallt har använt, just att svälja kapslar vet jag faktiskt inte, men man har med framgång använt sådana här fekalietransplantationer, alltså egentligen bajstransplantationer. Det var en studie som var rätt spännande där man har haft personer som ska ha varit behandlade med antibiotika för EHEC-bakterier, alltså elakartade E. coli-bakterier under två års tid utan att bli friska. Då tog man avföring från friska donatorer och satte in i studiedeltagarna. Det tog typ tre dagar, så var alla friska.

00:28:10 – Jacob: Det skrev du om ganska nyligen. Gjorde du inte det? Jag tror att jag skrev om det. Vi kan tipsa folk här. Är det Kost-David… Är det Blogspot du har? Ja, precis.

00:28:20 – David: Kostdavid.blogspot.com Ja, eller SE.

00:28:25 – Jacob: Testa båda om det inte funkar. Jo, men det är ju skitfräckt det där. Det som jag tyckte var kul med kuriosagrej då. Jag som mer rör mig runt i medieträningsvärlden. Vad folk säger på internet mer. På sätt och vis. Men där är faktiskt en amerikanska som har stämt. doktorerna som hjälpte henne blev bra från magbesväret här eftersom hon fick mag och tarmkanaler från sin kusin. Man brukar använda släktingar där just för att man tror att det är mer… Man delar ju ofta ganska mycket bakterier från början att det ska vara bättre på något sätt. Men hennes kusin var då överviktig. Och sen efter hon blev bra i magen så gick hon upp i vikt då på två, tre år. Och så skyller hon ju det på att hon har fått… Alltså, det är ju teoretiskt omöjligt, ska man väl säga.

Det ska ju kunna vara så, men samtidigt så… Hon är inte en bakteriefri mus. Nej, precis. Den här överföringen. Hon har ju haft tid att byta ut de här bakterierna hundra gånger om på den här tiden. Visst, men det finns ju coola bakterier som man tar på, som nästan är som parasiter, som kan påverka djurs beteende. För att de vill bli uppätna. Så får de djur till att göra galna saker som de inte skulle göra annars. Så det är fullt möjligt att får du i dig fel bakterier så kanske de börjar driva dig till att börja äta eller göra sämre kostval. Det ska man inte förkasta. Det var det som David var inne på i början. Det påverkar definitivt väldigt mycket hur vi upplever hunger och mättnad. Vilken sammansättning vi har. Så hon kanske bara puffades på fel spår där och sen spårade det ur.

00:30:04 – David: Det verkar finnas en del belägg för det. Det man ser är att Elakartade bakterier, om man kan säga så. Egentligen är det här med bra och dåliga bakterier en överförenkling också. Därför att man ser till exempel att ha mycket speciella typer av bakterier, så kallade bifyggda bakterier, i tarmarna verkar vara sammankopplat med bra hälsa. Men hos personer med IBS-problematik så är en del av problemet att man har en överväxt av bifödda bakterier. Det är därför de blir känsliga för vissa typer av kolhydratkällor och sådär. Då kan det som är bra för en person vara dåligt för en annan. Jag tror att man ska nog se det mer som ett ekosystem. Jag brukar dra det här exemplet med vargarna i Yellowstoneparken, att man införde vargar och då blev det lite färre hjortar, och när hjortarna försvann så började träden växa litegrann.

Då kom det bävrar som byggde dammar som översvämmade stora områden, och så blev det sjöfåglar, grodor och så vidare. att de har en ekosystemkontrollerande effekt. På liknande sätt verkar det finnas sådana bakterier i tarmkanalen också, där tillförseln kan få hela ekosystemet att fungera lite bättre. Men samtidigt så är det inte så enkelt som att bara tillföra massor av en bakterie så blir allting bra. Då kan det nog gå åt pipan också. Det är lite som om man hade infört 300 000 vargar i Gävleståndsparken så hade det kanske inte gynnat ekosystemet. Man ska nog se det som att det är bra om det är i balans, men vi vet inte riktigt vad balans är än så länge.

00:31:58 – Jacob: Nej, precis. Det är väl lite det som är problemet med det här just nu, ska man väl säga. Det är väl som med alla nya… Så fort forskningen ligger på framkant, eller vad man säger, så kommer de här kvacksalvarna och tomtarna och ska börja pladdra in lite av det där senaste. Sen så sprinklar de på en massa egna lögner och sen så drar de iväg det. Så är ju givetvis lösningen den kosthållningen eller deras burk som de säljer. Ja, vad som helst. Det är ju väldigt mycket kring det här just nu. Kollar du på de här senaste skrämselgrejerna kring gluten och allt så här, så är det ju alltid att tandbakterierna är inblandade. Senast, det är faktiskt bara för några dagar sedan, så stötte jag på att man också började säga det om sötningsben nu.

I och för sig hade vi ju den här nyheten då att det skulle påverka tandbakterierna negativt för några år sedan också, men det är det senaste nu. Innan så var det ju fenilanalin eller vad som helst som man skulle vara för rädd för där. Men de gör alltid det, att de utnyttjar det här på bredden.

00:32:59 – David: Ja, man vill ha enkla lösningar. Det man kan säga generellt ur ett hälsohänseende är att Allt tyder hittills på att ha en mångfald, en bredd i tarmbiotan. Det verkar generellt vara väldigt bra. Att ha fler arter av bakterier i mag-tarmkanalen verkar vara bra. Det är vissa typer av livsmedel som få bakterier kan leva på. Stor mängd socker, stor mängd raffinerade kolhydratkällor är det få bakteriearter som trivs med, som frodas på. och även långkedjan mättade fetter är det få bakteriearter som trivs med och de få som gör det kan orsaka problem om man ensidigt äter den typen av kost. Jacob har tagit upp halsafolket några gånger i inlägg och där ser man att de har i genomsnitt 1600 arter av bakterier i mag-tarmkanalen. ha en ofantligt fiberrik kost.

Ska man ge något generellt råd så är det nog att öka intaget av fermenterbara, fiberrika livsmedel. Det är nog en generell riktlinje som är ganska vettig om man ska gynna tarmbiotan.

Hygienhypotesen, opastöriserad mjölk, probiotika och IBS

00:34:20 – Wille: Vad tror du om polygami?

00:34:23 – David: Polygami?

00:34:24 – Wille: Ja, apropå det här med kyssarna och överföring av bakterier.

00:34:29 – Jacob: Du sitter och spånar.

00:34:34 – David: Ja, precis. Det blir ju följden av det. Ja, alltså… Alltså just med spåret att vi kanske… Det är väl lite den här hygienhypotesen, att vi kanske lever lite för renliga liv och att vi inte utsätts för för alla de demyriader av bakterier som man har gjort. Det är svårt med sådana beräkningar, men jag hörde någon forskare som sa att man räknade med att vi under stenåldern hade ett bakterieintag som kanske var 50 miljoner gånger högre än vad vi har idag. Sedan får man ta den skriftligen med en nypa salt, men att vi har levt med jord på händerna, levt i naturen på ett annat sätt och kanske inte haft någon livsmedelslagstiftning som har sagt att nu är det här bäst före-datumet utgånget utan man har luktat på saker och känt att det här luktar väl okej och så kanske det har självfermenterat lite och så har man ätit och fått i sig troligen rätt stora mängder både bra och dåliga bakterier.

Det är ganska intressant med vår grundfysiologi, att vi har den starka syraproduktionen i magsäcken. Den kanske viktigaste anledningen till det är nog att det ska funka som ett syrabad för patogenbakterier, att det ska ha ett skydd mot sjukdomsalstrande bakterier. Redan vår grundfysiologi kan skvallra en del om vad som är bra att äta eller vår syn på renlighet och sådär också kanske.

00:36:03 – Wille: Alltså, du menar att vi är byggda för att äta diverse och inte vara så noggranna?

00:36:10 – David: Ja, precis. Att kanske leva i en miljö som inte är fullt så söndersteriliserad i alla fall. Sen får man väl välja själv hur man vill attackera det problemet. Jag är inte så sugen på att leva med stampat jordgolv själv, men att vi kanske haft en lite en förvrängd syn på renlighet och på vår kontakt med mikrober generellt, att de flesta av dem är bra för oss med all sannolikhet.

00:36:43 – Jacob: Man ska inte ta det till överdrift heller. Det är inte så att hälsan är åt helvete hos alla människor. Man tror att en del av det här, att autoimmuna sjukdomar ökar. Astma, allergier och sådana saker ökar. Det beror just på sämre bakterier. Om vi plockar bort bakterierna och tar bort det mellansteget så har man i alla fall ganska långtgående teorier om att det är just renligheten på något sätt Alltså att vi utsätter oss inte för någonting. Så då reagerar kroppen på någonting som den inte borde reagera på istället kan man säga. Men överlag så mår ju folk bättre idag. Så jag tror inte man ska tänka nu tillbaka till stenåldern här. Nu ska vi börja liksom. Nej, jag ska inte tvätta mitt äpple innan jag äter det. Det gör inget. Där sitter liksom larver och jord och sådär på.

Det gör antagligen ingenting. Vill du äta ett äppelsås så gör det. Men du ska inte känna att du måste göra det för att du ska kunna vara hälsosam. Jag tror det är mycket mer att Man kanske ska få lite nyans på det, att man måste inte sterilisera allt. Du behöver verkligen inte ha handsprit hemma om du inte av någon speciell orsak just för stunden. Om vi tar ett annat litet sidospår. Agnes Wold. Vet du vem det är, David? Nej. Hon är… Vad är hon? Hon är bakteriolog, tror jag. Ja, eller immunolog. Immunolog är det nog förresten, ja. Intressanta grejer. Hon har så mycket det där kring att folk är alldeles för renliga. Hon skrev faktiskt någon debattgrej här i fokus bara för två dagar sedan. Nej, det är nog lite mer än en vecka sedan nu, såg jag här.

Där hon skrev… Titeln är då Dags för en kovändning. Där hon tar upp just mjölk. Och hur vi behandlar det. Alltså vi pastöriserar och homogeniserar det. Och det var ju för att det var ju väldigt bra orsak till det från början. Och det var ju helt enkelt för att det är spresstuberkulos och massa andra väldigt illa farliga sjukdomar som du verkligen inte ville ha via mjölken. Och det var ganska vanligt ändå att det fanns i mjölken. Det var inte vanligt så att det var liksom du spelade rysk roulette varje gång du drack råmjölk kan man säga. Men det var ändå många som drabbades. Så man började med det här för att leva upp Och liksom mer eller mindre steriliserar den och tar död på väldigt många bakterier. Men det hon tar upp här nu det är liksom att det vi har kvar främst oroas för det är då de här tråkiga, vad är det de kallas för, EHEC-bakterierna eller E.

coli-bakterierna då som ger, ja det är blodig diarré och så, det vill verkligen inte ha det, man kan faktiskt dö av det också. Det är väldigt ovanligt att korna har det i Sverige. Hon påstår då, eller hon påstår, det ska jag inte säga, men hon framförde att vi vet att det finns studier att bönder fortfarande kan dricka opastöriserad mjölk. De har mindre allergier där och det är väldigt mycket bakterier i naturell mjölk, precis som det är i bröstmjölken hos mammor. Hon förde fram att man kanske skulle börja sälja mjölk opastöriserad Där man givetvis kontrollerar den varje gång och där kommer den ju kosta mer. Man kan ju kanske tänka sig att det skulle kosta kanske, jag har ingen aning, men vi bara höftar från ingenstans och säger 30 kronor litern istället för 7 kronor litern som det kanske kostar nu.

Och det skulle vara intressant om man gjorde det, tror jag. Att man på något sätt fick i sig lite mer bakterier den vägen, men att man verkligen kollat att det inte är farligt. Det kan ju faktiskt finnas bra saker i den mjölken också.

00:40:05 – David: Det är egentligen hela tanken med probiotikatanken från början. Man har sett att stimulera immunförsvaret med bakterier verkar vara bra. Kan vi göra det på något ofarligt sätt och på samma effekt? Det var ju så de första studierna på probiotika kom till, att man anser att tillför vi den här bakterien och då verkar vi stimulera immunförsvaret mot det här mindre reaktiva autoimmuna och mera mot Mot det hälsosamma, mot det som ska användas för att angripa bakterier och virus och så vidare. Det är huvudspåret i immunförsvaret. Ska man dra parallellen till det vi pratade om innan med stenålderstänket så tror jag att det är så man ska använda det för att se hur kan vi lära oss någonting av det och sen applicera det med moderna smarta tekniker så att vi får den här bredden i bakteriesammansättningen utan att utsätta oss för onödiga risker.

00:41:08 – Wille: Ja, för det är det jag tänker också, att man kan ju absolut ta lärdom av det som har skett tidigare, men vi har så pass mycket bättre metoder nu, så att jag menar, det kanske inte ens är nödvändigt att köpa dyrare mjölk. Du kanske kan ta en kapsel istället och få typ samma effekter av det, och du vet att det är helt safe.

00:41:27 – Jacob: Då är vi långt fram i tiden. Det är lite så att just nu vet vi liksom inte vad vi ska tillföra, så då kanske man bara… Bara köttgarnar lite, ja. Ja, precis. Det här är väldigt brett och vi har ändå lite epidemiologi som säger att just de som dricker opastöriserad mjölk, som har turen att inte drabbas av något av de negativa grejerna som gjorde att vi pastöriserade från början, de tenderar ju faktiskt att ha lite mindre av de här allergier och astma och sådana saker. Så man kanske bara ska nyttja det på det sättet istället och säga till att nu vet vi att den här mjölken inte kommer ge det här som man ökar risken för egentligen. Men då får vi kanske de bra sakerna med det. Alla folk som köper ekologiska produkter istället. Det är en sån grej de borde lägga sina pengar på istället.

Det hade jag kunnat tycka var fullt rimligt att man betalar mer pengar för det. Om jag själv inte skulle ha gjort det.

00:42:16 – David: Jag tror att båda de här grejerna kommer att utvecklas parallellt. Det ena är att understödja det hälsosamma. Sen ser man ju med vissa specifika probiotiska bakterier att de kanske kan hjälpa till vid uppblåsthet i magen till exempel, eller att de kan faktiskt fungera för att minska upplevelse av stress och även IBS-problematik, och de två sakerna är i sin tur ganska tätt kopplade visar det sig. Att man kan dels försöka understödja en bredd i hälsan på något sätt, men också köra på en bakterie som verkar ge en viss specifik effekt som man är ute efter. Sen kanske man inte i det sammanhanget är så oroad över hur det blir med communityt i allmänhet, utan mera försöker ut efter en specifik effekt.

00:43:07 – Wille: Mer läkemedelstänket?

00:43:09 – David: Ja, precis. Jag tror att båda de synsätten kommer att gå parallellt och utvecklas.

00:43:14 – Wille: Men det finns kliniska studier på det där med IBS till exempel och probiotika?

00:43:20 – David: Absolut, det finns det. Det finns bland annat en bakteriestam, jag tror att det är den som heter Lactobacillus infantis, som har positiva effekter vid IBS-problematik. Den finns som produkt lagd i stress. En rätt intressant effekt man har sett är att Till exempel IBS-problematik, så ser man att man har en förändrad tarmbiota och man ser att kognitiv beteendeterapi verkar vara väldigt effektivt för att behandla, i vissa fall i alla fall, IBS-problematik. Så får man en person att gå ner i varv och bli mindre stressad och må lite bättre helt enkelt, så minskar mag och tarmproblemen. Då ser man också ett skifte i maltarmbiotan i samband med det. Det finns faktiskt studier som visar motsatsen också, att tillför man bakterier som får tarmsituationen att bli lite bättre så mår de bättre psykologiskt också.

Framförallt i djurstudier ser man det här.

00:44:26 – Jacob: Det var coolt. Den studien får du nästan skicka till mig. Att de ger dem kognitiv beteendeterapi. Det är något jag har spått och funderat kring många gånger. Hönan och ägget här med tambakterierna. Jag har också haft lite känslan av att det ibland känns lite för mycket att bara du har otur, dåliga tarmbakterier och du körde. Utan jag har alltid känt att antagligen så kan vi påverka det. Och även misstänkt, eller misstänkt ska jag inte säga, för jag har inte haft någon grund till det. Men jag har alltid funderat kring om man skulle kunna påverka det med annat än maten också. Det verkar det ju som med den.

00:45:03 – David: Det som är lite coolt är att det verkar vara kanske i alla fall två sidor av samma mynt. Det som är viktigt att framhålla är att tidigare har många IBS-patienter, när man gått till läkaren, fått veta att det sitter i huvudet. Det är en psykologisk åkomma, just för att man har sett att det finns ett samband med stress. Har man upprörd mage så beror det troligen på att du är stressad. Det är inte riktigt så enkelt heller att det sitter i huvudet bara, utan det finns psykologiska mekanismer, men de är kopplade till till hur mage och nervsystem funkar och en massa sådana här saker.

Hur skräpmat, antibiotika och rå honung påverkar bakteriefloran

00:45:50 – Jacob: Jag har en helt annan fråga här. Jag vill nästan att du ska spekulera på något sätt här David, eller vill höra vad du tror. Om man tar vanliga fall så brukar jag säga som allmänt är att det finns inte så mycket plats som folk tror i alla fall för skitmat hos vad de generellt sett äter. Nu har de fått ett belägg till för det om man inte visste innan. Man kan inte stoppa i sig för mycket. Ja, högprocessat kan vi säga. Vi säger kategori fyra för ni som har läst den här artikeln och skrivit på träningsledaren. Högbelönad mat, mycket socker, mycket tillsatt fett och processade kolhydrater. Men det finns ju ändå en kategori av folk, vad ska jag säga, som idrottar på lite högre nivå eller kanske inte högre nivå, men högre träningsmängd.

De behöver äta väldigt mycket. Hur mycket påverkas bakterierna av att det kommer in mycket socker, mycket av de fel formerna av tillsatt fett och processade kolhydraterna. Kontra att det inte kommer in det som de tycker om att äta eller som de bra bakterierna tycker om att äta. Så räcker det med att jag äter tillräckligt med mat för mina bra bakterier och sen kan jag fylla på med skitmaten utan att oroa mig för att de onda bakterierna nafsar för mycket på det och vinner kampen ändå. Eller är det lite fritt fram så länge man får i sig tillräckligt av det bra? Vad tror du där?

00:47:24 – David: Jag har faktiskt spekulerat lite grann kring det där. Jag har letat efter forskning på det, vad som händer om man… För att man kan ju se vid överkonsumtion av socker till exempel, framförallt om man får ett överskott av fruktos, verkar det som. Det kräver ju en viss glukosmängd för att upptaget ska bli effektivast möjligt och sådär. Så får man ett överskott av framförallt fruktos så verkar det kunna gynna tillväxten av negativa bakterier, vilket i sin tur, det kan vi ta senare, är kopplat till en massa problem. De bildar en massa gifter i de här bakterierna som verkar kunna öka risken för leptinresistens och problem med mättnadssignaleringen. Men en tanke som har slagit mig i samband med det är att Många livsmedel, om man tar frukt till exempel, innehåller en del fruktos, men det innehåller också väldigt mycket fermenterbara, lösliga fibrer.

Och hög konsumtion av frukt bidrar inte till att man får de här negativa förändringarna av tarmbiotan som man ser om man tar ett rent fruktostillskott till exempel. Om jag ska göra en gissning så är det nog att det är lite av ett balansförhållande. Det kan säkert finnas andra ämnen förstås, i frukt och grönsaker och sådant, som kan påverka också. Men själv så har jag nog sedan jag började läsa mer om det här blivit mer noggrann med att äter jag något riktigt onyttigt, att lite grann samtidigt eller i samband med… Lite frön sidan om. Ja, men lite såhär preload med någonting. med någonting riktigt bra också, så att man rent logiskt matar även de goda bakterierna. Så att jag inte ensidigt matar de dåliga bakterierna.

00:49:19 – Jacob: Så själv praktiserar du det, att så länge jag ger de bra tillräckligt så äter jag det. Men det kanske är mer för att man vill kunna äta det dåliga. Självrättfärdigande.

00:49:29 – David: Det är en dålig ursäkt också. Å andra sidan så har jag nog också blivit mer att… Tidigare, framförallt när jag pluggade näringsfysiologi, så var min bild av storyn att det intressanta var det som hände efter att tarmarna har brutit ner maten och det kommer ut i blodet. Det är då det börjar med blodsocker och blodfetter och så vidare. Medan jag har blivit väldigt medveten om att det är nog mycket som händer långt där innan som är minst lika viktigt. Så jag har nog också svårare att fuska. Innan kan man kanske ha tänkt i större grad att käka lite kakor så kan jag gå ut och springa. Men det är inte säkert att det helt kompenserar för de här negativa effekterna på tarmbiotan heller. Någon sorts personlig spekulation och tankebana, men det har på ett sätt gjort det lättare för mig att hålla mig till vettiga kostmönster också.

Jo, men jag tror det är ganska bra.

00:50:30 – Jacob: Jag har läst en bok av en annan forskare här kring… Sonnenburg, tror jag han heter. Är det något du känner till? Erik och hans fru håller också på med det.

00:50:40 – David: Det är den här The Good Gut, eller?

00:50:42 – Jacob: Ja, precis. De skriver ju där, den har väl något eller några år på nacken, så den är ju ännu mer spekulationsmässigt. Men de skriver ju där i alla fall att när de ska få sina barn att äta lite nyttigare så säger de till dem att du äter det här för dig och sen äter du detta för att dina kompisar i magen ska må bättre. De skriver att det funkar och det är mycket möjligt att det gör det. Jag kan ju själv känna personligen också, lite sen jag blev medveten om det här, att man tänker faktiskt på det lite. Grejer först som man kanske inte brydde sig om att slänga i lite mer broccoli i maten. Jag tyckte inte det smakade… Alltså jag stör mig inte på det. Jag har broccoli i väldigt mycket när jag lagar mat eller lägger i det efter maten. Jag tycker inte det smakar så mycket om man har det i maten.

Först gjorde jag inte det av ren lathet mer eller mindre. Äh, ska du på frysen och så ska jag tina det. Och kör du fryst broccoli? Nej, men det är ju för fan inte gott alltså. Som jag sa, jag tycker inte det smakar någonting. Där har jag också blivit bättre faktiskt. Det är det lilla jobbet att ta upp det och tina det. Bara man tänker på det i tid så är det klart. Jag tror det är bra att känna till det här, just som du sa, att man inte tänker att det är bara när det kommit ut, att man inte tänker att nu har jag tränat så då kan jag stoppa i mig vad som helst för nu har jag hög insulinkänslighet. Man får med sig att man kan påverka annat också den vägen. Sen är ju frågan där, du kanske kan göra det dåligt i tre veckor, så har du en dålig omsättning, men sen kan du fixa det på tre veckor igen kanske, om man behåller sin vilja och lägger om kosten.

För man vet ju att kostomläggningarna får en stor inverkan.

00:52:25 – David: Det är väl på något sätt en rätt positiv del av storyn att Jämför vi våra tre mänskliga genuppsättningar så delar vi 99,99 av våra gener. Men tittar man på de bakteriella generna i två slumpvis utvalda människor så är det inte säkert att de delar mer än kanske 10%. av genuppsättningen. Om man tittade på antalet celler så var bakterierna ungefär tio gånger så många. Tittar man på antalet gener så är de mänskliga generna kanske runt en procent av det totala genetiska innehållet om man räknar med alla bakterier. Många av de här generna som bakterien uttrycker, man pratar nu om tarmbiotan som vårt kanske största endokrina organ och samtidigt så är det det mest förändringsbara. De här bakterierna utsöndrar ju hundratals substanser som är identiska med våra egna signalsubstanser, serotonin och dopamin och adrenalin och någon slags kontrollsignalsubstans som heter GABA i hjärnan och så vidare.

Det finns utrymme för väldigt mycket skillnad i hälsoeffekter, beroende på hur tarmbiotan är sammansatt. Med tanke på att den kan förändras så pass snabbt med kostomläggningar, men säkert även med livsstilsförändringar i övrigt. Fysisk aktivitet och så vidare påverkar också.

00:54:05 – Jacob: Man kanske ska köra en sån här monster-antibiotikakur, bara döda allting och sen så käkar man något riktigt bra i tre veckor och sen så bara hoppas man att de håller sig kvar. Jag har inte detta folket förstår. Jag tänkte föreslå att du skulle göra det. Om vi tar antibiotika, det har vi ju knappt nämnt, men det är ju faktiskt ett problem här och det tror man också att det kan spela in. Man vet att det kan spela in, särskilt om man ser på barnstudier. Barn som har fått antibiotika i tidig ålder, jag vet inte om det var första halvåret eller första året av livet, de väger mer i snitt än barn som inte har fått det här. Det är antagligen samma orsaker där som att de inte får bakterierna direkt från mamman. Man dödar det bra och sen kanske de lite sämre då, får ett litet övertag som de kanske inte hade från start.

00:54:57 – David: Antibiotikan har ju inneburit en massa fantastiska fördelar. Vi har kunnat bota obotbara sjukdomar och så vidare. Men det har haft en kostnad visar det sig med både antibiotikaresistens men även att vi dödar av många goda bakterier. Så det är nog ett växande problem, men också, eller har varit i alla fall. Men det man ser nu är att en specifik bakterie kan kanske utsöndra någonstans runt hundra olika antibiotiska substanser. De är betydligt mycket smartare än vad vi har förstått innan. Så bakterier använder något de kallar korumsignalering. När de är tillräckligt många så kan de bara på given signal samtidigt attackera patogenbakterier och så vidare. De har gjort en rätt cool studie på hästar som var på Lunds universitet.

Den publicerades förra året. Det blev lite uppståndelse kring den. Där de haft hästar med infekterade sår med multiresistenta bakterier i. Då tillsatte de rå honung på de här såren. Den här honungen innehåller ett femtontal olika bakterier. Samtliga hästar i den studien blev helt friska från obotbara bakterier. Tack vare bakteriernas antibiotiska effekter. De kan konkurrera ut de sjukdomsalstrande bakterierna. Så där har man nog ytterligare ett användningsområde i framtiden för, kanske inte bara honung, men ett smart användande av rätt sorts bakterier för att kanske till viss del ersätta antibiotika i framtiden.

00:56:50 – Wille: Bara så att jag fattar rätt, var det bara i såret som MRSA-bakterierna försvann, eller var det överlag?

00:56:55 – David: Ja, det var ju MRSA-infekterade bensår eller hudinfektioner.

00:57:01 – Wille: Så såren läkte och så?

00:57:04 – David: Jag tror att de skulle börja med någon mänsklig studie snart också, i och med att det är ju inte hästen man behandlar egentligen, utan har ihjäl bakterierna. Så sannolikheten är rätt stor att det kommer att funka även på människor.

00:57:19 – Jacob: Där har vi också, om vi tar en parallell till mjölken, att den honung vi köper i butik, det är inte samma honung det heller tyvärr. Sen är den mindre processad i Europa, om jag förstått det rätt, jämfört med USA. I USA vill de alltid ha sin honung rinnande. Annars tror de att den är farlig. De har inte sett fast honung, så de reagerar konstigt när man visar den för dem, har jag förstått. Men även i Sverige har väl det mesta dött bort, om jag förstått det rätt. Om du köper honung i butiken. Eller har du någon koll på det?

00:57:49 – David: Jag har faktiskt försökt leta lite efter information om det. Jag fick hem en bok om biodling här precis.

00:57:57 – Jacob: Har man allvar på frågan.

00:57:59 – David: Tar man riktig industri, flytande honung, så är den upphettad. Så där är det nog inte så mycket kvar. Men däremot om man tänker sig att man har någon produkt från någon lokal biodlare där de kanske bara tappat det på en burk, då kan det nog säkert finnas en del kvar. Jag vet inte riktigt hur länge det överlever i en försluten burk, hur det funkar.

00:58:20 – Jacob: Men de lever ju inte riktigt på syre, så de borde väl klara sig. Det är ju gott om kolhydrater till dem i honungens.

00:58:25 – David: Rent spontant så borde de ju kunna fixa det.

00:58:28 – Jacob: Är det någon honungsodlare som lyssnar här så mejla oss med svar på den här frågan. Jag skrev ju faktiskt om honung för ett tag sedan på Tyngrö, där det just var en amerikansk studie där man använt flytande honung som man sprutade ner i drinkers, drack de det eller så drack de ren fruktos eller sockerlösning och sånt där. Och då såg man ingen skillnad i effekt och då skrev jag ju faktiskt det som en notis helt styckat. Den här honungen är ju inte liksom… Det är högprocessad honung, de amerikanska varianterna. Men jag hittade inte heller någonting då om just hur stor skillnad det kan vara i olika typer av honung i butik och sådana här saker. Jag hittade inget alls. Men det kommer väl växa det intresset med antagligen.

00:59:11 – David: Tack för ligan!

Tarmbakteriernas roll för mättnadshormoner, leptinresistens och viktreglering

00:59:14 – Wille: Du var inne lite på, till en början där om mättnaden och aptitregleringen och tarmbiotans roll där. Vad spelar det för roll där?

00:59:26 – David: Det man har sett är att när man har tittat på, ett exempel är ett exempel där Holmodoleptin som produceras av fettväven, och går man upp i vikt så producerar man generellt mer. En tanke tidigare var att eftersom det leptinet gör, det är att När du ökar i vikt får du högre leptinnivåer och det gör att du över tid tenderar att äta lite mindre och så minskar vikten och de här nivåerna normaliseras igen. Det ska funka lite som en vikt-termostat över tid, är teorin. Då tänkte man att om man tillför mer leptin till överviktiga människor så borde de minska i vikt. Men problemet var att de har skyhöga leptinnivåer och en leptinresistens så de reagerar inte på det här leptinet. Men det man har hittat då är att det kanske är litegrann liknande som med utvecklingen av insulinresistens och ett högt blodsocker.

Det blir ju på grund av övervikt och så vidare, så blir du insulinresistent och sen får du ett högt blodsocker. när tiden går. Det visar att det verkar kunna vara lite grann på samma sätt med leptin. Att leptinet ska reglera vikten, men att det kanske inte är så att du blir överviktig och sen får du leptinresistens, utan snarare att du på grund av olika saker utvecklar en leptinresistens som gör dig mindre känslig för viktökning och att du över tid ökar i vikt. Det man har hittat då är att Vissa av de här negativa bakterierna, växer de till för mycket då har de ämnen på sin yta som kallas LPS, lipopolysackarider, som är en form av signalsubstans på ytan på bakterier, som normalt är viktiga för att stimulera immunförsvaret och gör att vi reagerar vid infektioner och sådana saker.

Men blir det för mycket av de här så verkar de kunna minska känsligheten för bland annat leptin. via den här vagusnerven, en del av maghjärnan nere i magtarmkanalen, där leptinet normalt ska verka. Det verkar även kunna påverka effekten av andra mättnadshormoner. Det finns bland annat ett mättnadshormon som heter CCK, som verkar funka lite som en cue att det är dags att sluta äta vid en måltid. Även det verkar kunna påverkas, effekten av de här mättnadshormonerna verkar kunna påverkas av de här bakteriegifterna som utsöndras. Man äter mycket socker, framförallt får man en stor proktosbelastning.

01:02:13 – Wille: Det här är MU-studier också, som man har sett det här, antar jag?

01:02:17 – David: Ja, precis. Men i de preliminära studier man tittar på människor så verkar ungefär samma saker ske. Lite andra grejer kring de här gifterna är också att man ser att det finns en ganska tydlig koppling till inflammatoriska sjukdomar och även till fettlever och sådana saker. Där ser man effekter även hos människor faktiskt. att ökade nivåer av de här gifterna i blodet verkar ha ganska tät sammankoppling med nivåer av leverinflammation och begynnande inlagringar av fett i levern. Så det finns väldigt spännande effekter både på mättnadssignalering och kring utveckling av övervikt och kopplade sjukdomar. Inflammation och sådana saker är ganska centrala i utvecklingen av alla de här Metabola syndromet-problemen.

01:03:20 – Wille: Hur pass kort sikt kan man se de här effekterna? Är det några veckors taskig diet och så börjar man se de här effekterna?

01:03:28 – David: Jag vet faktiskt inte hur lång tid du behöver äta dåligt för att du ska kunna få de här negativa effekterna. Tittar man på viktförändring så sker det normalt otroligt långsamt. Kroppens vikt-termostat är väldigt välfungerande normalt. Går man upp extremt snabbt i vikt, säg 10 kilo på ett år, då motsvarar det typ 190 kalorier extra per dag som du stoppar i dig och som du inte gör av med. Så det behöver inte vara en macka med pålägg extra per dag som du ska stoppa i dig. Så hos de allra flesta funkar den här vikttermostaten otroligt, otroligt bra. Och då kan man också tänka sig att, det är lite spekulativt, men man kan tänka sig att är det någonting som stör den här termostaten bara lite grann så skulle det kunna påverka utvecklingen av övervikt ganska mycket eftersom det är så pass lite som måste till för att du över tid ska öka i vikt.

01:04:33 – Wille: Så det kan vara någon dålig vana som tippar vågskålen?

01:04:37 – David: Ja, eller man kan ju tänka sig en längre tid av frosseri eller någonting kanske gynnar tillväxten av en viss typ av bakterie och då kanske din känslighet för mättnad blir lite försämrad och så kanske du underhåller mer av de vanorna lite över tid. Men exakt vad det betyder i vanor och livsstilsmönster och sånt där är ju väldigt svårt att uttala sig om.

01:05:00 – Jacob: Det finns ju lite annat intressant kring, om man tar med hjärnfrossningen på hypotalamus då, som håller mättnader så här runt kring semesterviktuppgång. Man kallar det weight gain. Det är ju ganska vanligt att folk på semestern plussar på sig ett par kilo. Och sen så tappar de oftast det mesta. Minus då just ett halvkilon och sånt där, så det är inte nödvändigtvis att den här viktuppgången blir… Alltså när man slår ut den på ett år så blir det de här 90, alltså 100-200 kalorierna plus per dag. Men det kan ju ha varit att allting har skett på tre veckor under semestertiderna, julhelgerna och så här. Att det är just då att då föder man de här, om vi ska blanda in bakterierna i det hela. De behöver kanske inte vara med, det vet vi inte, men blandar man in dem så kan det vara att du har den här frossan över jul.

Du äter för mycket skumbananer och dricker för mycket glögg. Skumbananer? Rödvin och så här. Ja, skumbananer äter alla på julen. Det finns väl en orsak till att det står så jävla mycket av dem i affären. Någon måste ju köpa dem då, tänker jag. Men att du har den här treveckorsperioden och där ruggar du balansen ordentligt. Sedan går du tillbaka till dina gamla vanor, men då kanske inte balansen är helt återställd. Så har man rubbat termostatet. Det är också, om jag ser det, en möjlig hypotes.

01:06:22 – David: Ja, och de flesta går ju upp i vikt, som du säger, väldigt lite. Det är inte tio kilo på ett år, utan det är kanske tio kilo på tio år.

01:06:28 – Jacob: Jag tror till och med att snittet i Sverige ligger strax över ett halvkilo. Så det är väldigt lite.

01:06:34 – David: Vad är det? Det är tio kalorier extra om dagen. Det är nästan ingenting. Det är egentligen anmärkningsvärt hur viktstabila de flesta ändå är. Med tanke på hur lite det krävs för att över tid öka i vikt.

01:06:49 – Jacob: Jag har en följdfråga

Fruktos, mättat fett och fermenterbara fibrer i praktiken

01:06:51 – Jacob: här. Du har sagt vid ett antal tillfällen att man har sett att fruktos påverkar negativt. Har man undersökt mycket av andra delar av livsmedel? Tar vi fettlever, hur det påverkas till exempel, om man tittar på människor. De jag har lyckats finna så är det i princip fruktos man har studerat. Det är lite som, om vi tar tarmbakterierna är poppis på det området nu. Tar vi Metabola syndromet-forskning så är det ju väldigt mycket, det är väldigt mycket fokus på fruktos. Man testar liksom inte egentligen vad som händer om jag äter mycket potatis eller vad som händer om jag äter mycket smör eller något sådant. Det är väldigt mycket, kan vi framkalla det här? Ja, låt oss testa med mycket fruktos. känner jag. Är det provat mycket annat och man på något sätt har en relation.

Nu är det givetvis djurstudier där man har provat mycket, men finns det någon relation? Det här har en lite negativ effekt. Fruktosen är det som är värst. Det här brukar gynna. Har man en skala ändå på lite, kanske i alla fall maktronutrienter, om vi tar det på den nivån. Alltså omega-3 är lite positivt kanske.

01:08:01 – David: På fettkvalitet så ser man ju effekter. Det finns effekter av till exempel mycket långkedjigt mättat fett ser man gynnar tillväxten av flera av de här bakterierna som finns i kopplingar till hjärt-kärlsjukdom och så vidare. Rätt intressant grej på långkedjigt mättat fett är att den verkar kunna Flera av dem verkar kunna binda till receptorerna för de här bakteriegifterna utan att de ens har stimulerat tillväxten av de här gifterna. De kan gynna inflammationssvar och sånt redan i tarmen utan att ha haft de här negativa effekterna. Medans man inte får riktigt samma effekt av enkel och mättade fetter och kortkedjiga mättade fetter och sådär. Så det finns en del sådana kopplingar, men det kanske är svårt att säga någon skala på det sättet.

Upptaget av glukos är väldigt effektivt. Risken ökar om man har ett generellt fruktosöverskott och samtidigt väldigt lågt fiberintag. Det är min tolkning av forskningsläget. Enklaste sättet att göra det är att trycka i sig mycket socker för att ändå få den här mängden som krävs.

01:09:22 – Jacob: Särskilt läsk, där häller man i sig mycket snabbt.

01:09:25 – David: Ja, och du gynnar… Det är väldigt få bakterier. Sonnenberg, som du pratar om, pratar om att “starving our microbial cells”, att sönderprocessad mat är det inte speciellt många bakterietyper som kan leva på. Tittar man på motsatsen, de här ursprungsbefolkningarna som kanske stoppar i sig 500 olika livsmedel varje vecka, då skapar man liksom…

01:09:56 – Jacob: Då får de mesta maten?

01:09:58 – David: Ja, precis. Då ger man lite till alla. Då minskar nog sannolikheten att det är någon jobbig jävel som tar över och dominerar på samma sätt. Det ser man också när man jämför tarmbiotan och ser hos en amerikan så kanske de har… Någon började prata om att hälften av våra tarmbakterier kanske är utrotningshotade hos en genomsnittlig västerlänning. och mycket genom den kosten vi äter. Men förutom de här negativa effekterna, om vi pratar mättnad, så finns det studier som är coola på positiva effekter. Det finns ett annat mättnadshormon som heter PII, som normalt stimuleras framförallt av kalorimängd och det verkar styra dagsintaget av energi litegrann. Så får du förhöjda nivåer av det här mättnadshormonet så tenderar du att äta lite mindre kommande måltid och kanske till och med nästa dygn och kanske till och med på två dygns sikt.

Så generellt är kaloriintaget, men då har man sett att fermenterbara fibrer gör så att de goda tarmbakterierna producerar de här kortkedjiga fettsyrorna, en som heter butyrat bland annat, som då kan inducera frisättningen av det här mättnadshormonet PYY, Då gjorde man en studie där man lät försökspersoner äta en standardiserad middag, antingen i princip helt fri från fermenterbara fibrer, och sen i olika grad och mängd fermenterbara fibrer. fick de då sova över natten och sen fick de samma frukost och sen skulle de efter frukosten gradera sin nivå av mättnad. Och då såg man att ju mer fermenterbara fibrer de hade fått desto mer fermentering fick de. Man mätte utandningsgaserna för att se hur mycket vätgas man utandades, som ett tecken på fermentering.

Och ju mer fermentering de hade fått, desto högre nivåer av mättnadshormonet PY fick de och desto högre skattade de sin mättnad efter frukosten på morgonen. Så det verkar finnas ett sätt att ta hjälp av bakterierna för att styra mättnadssignaler. Det är ett ganska trevligt sätt och en intressant aspekt Det här är att överviktiga verkar ha lite sänkta nivåer av det här PEY-hormonet, men de har full känslighet för det. Så kan man då utan att stimulera ett ökat kaloriintag, eller ge ett ökat kaloriintag, ändå stimulera frisättningen så skulle det kunna bidra till att man håller sig lite mer mätt och nöjd.

01:12:56 – Jacob: Så det är frågan om det tar över, om man säger, suget som man kanske har. Man kanske äter när man inte är hungrig också, vilket många människor gör. Jag bara till er här, nu har vi snackat makronutria, det var ju det jag bad om. Jag ska inte säga för mycket, men om vi bara kanske skulle nämna lite för lyssnarna här, var man hittar de här sakerna. Om man skulle vilja undvika fruktos, det är bara att läsa bak på förpackningen. Det står tillsatt socker eller glukossirap. I princip, äter du råvaror så behöver du inte oroa dig för det på något sätt. Om vi har långkedjade mättade fettsyror, vad är det för livsmedel som främst… Nu ska vi inte ta de som bara har det, för fett är ganska fördelade mellan alla livsmedel, alla de här typerna av fetter, men det finns ju vissa som kanske domineras av långkedjade, som vi kanske ska ta upp.

Samma sak med de här fibrerna du nämnde sist. Jag antar att just i den här studien så kanske de sprinklade det på maten, men finns det livsmedel man kan hitta det i naturligt så hade det varit intressant att veta också.

01:14:01 – David: Precis. Pratar vi långkedjiga mättade fetter så är det framförallt i fett från fyrfotadjur kan man väl säga. Framförallt industriuppfödda kor och grisar och så vidare. Isterfett och så vidare. I högre grad om de är uppfödda på spannmål och kraftfoder än om de kanske varit ute på en äng och sprungit och ätit naturbete. Det är väl en lite generell skillnad man kan se i alla fall. Pratar vi fibrerna så kan man egentligen säga det du var inne på själv, att egentligen äta, jag brukar kalla det helmat, att äta så mycket som möjligt som är oprocessat. Pratar vi fibrer så är det framförallt från växtriket. Dels är det förstås frukt, bär, grönsaker. Sedan har man riktiga bomber på de fermenterbara, lösliga fibrerna. Det hittar man mycket av i till exempel linfrön, chiafrön, cylliumfrön.

Havregryn är rätt rika på den här typen av fibrer också. Annars har det i samhället kanske varit lite fiberhysteri i produktutvecklingen. Man har pratat om hur många procent fullkorn allting är. Fullkornsfibrerna i det här sammanhanget kanske inte är så jätteintressanta i och med att det är hårda klinfibrer som man har när man får de här yttre skaldelarna. Det ger mer gaser än nytta, kanske? Ja, precis. Det är mer bulk och jag brukar lite skämtsamt kalla det svågspån. Det är nästan mer cellulosaaktiga fibrer, så att säga. Så det man har hälsoeffekten av att äta mer fibrer så är framförallt de lösliga, fermenterbara fibrerna. Det har blivit en riktig hype med chiapudding och sådana här livsmedel. Där får du den här gelaktiga effekten av de här fibrerna.

Det är de varianterna man framförallt är ute efter.

01:16:13 – Jacob: Jag vill bara flika in till lyssnarna här. Det här med fyrbenta djur. Korna i Sverige har det väldigt bra i internationella mått. De äter väldigt mycket gräs. Även de som inte är ekologiska. Det är väldigt många som vill måla upp att det är en stor skillnad där mellan Och det är det om vi tittar i Amerika. Men det är inte det om vi tittar i Sverige. Det är samma sak. Det kom ut någon studie på mjölken för något år sedan. Den innehöll mer omega 3 om den var ekologisk. Men det är samma sak där. Det var studier från USA. Där de icke ekologiska korna äter soja, kraftfoder och sådana här saker. Medan korna i Sverige äter mycket gräs, även om de inte är ekologiska. Det är en kul kuriosagrej, men om du verkligen vill undvika de här långkedjade, mättade fettsyrorna och sånt, så får du undvika alla kossor.

Det blir inte så stor skillnad om de går över till ekologiskt från svenskt kött i alla fall. Jag gillar att promota svensk djurhållning. Vi har bra djurregler här tycker jag, hellre det än ekologiskt. Det var ett väldigt mycket sidospår, men det är kul att veta sådana grejer, tycker jag allmänt när jag lyssnar. Jag flikar in det. Vi är väl egentligen färdiga med utfrågningen här, känner jag. Har du något mer, Wille, som du skulle vilja? Nej, jag känner mig fullärd.

01:17:40 – Wille: Men det känns som att det finns väldigt mycket potential i det här, men som att man kanske bara skrapat lite på ytan vad gäller vad vi faktiskt kan åstadkomma oss människor när vi är med i den här kunskapen.

01:17:50 – David: Det är min känsla när jag börjar sätta mig in mer i det här området. Om jag ska sticka ut hakan lite. Jag blir inte förvånad om det är ett antal Nobelpris de kommande 30 åren som har med det här att göra. Så kan man sammanfatta den bilden man får av forskningsområdet som helhet.

01:18:15 – Wille: Jo, men absolut. Det kan låsa upp så många grejer som kan bli väldigt stora från väldigt små upptäckter.

01:18:24 – David: Alltifrån att använda bakterierna själva till att hitta kanske läkemedelssubstanser som man kan utvinna från bakterier och så vidare och kanske använda ett piller eller i form av någon sorts genetiskt modifierad bakterie som man kan använda, inte vet jag.

Argumentationsfel: Flytande gränser och falsk dikotomi kring mat och hälsa

01:18:46 – Jacob: Ja, vi har ju vårt sista lite stående diskussionsämne eller tema i avsnitten som jag och Wille medhåller i. Där gästerna ibland får sitta kvar. David pratade vi med här innan och han ville sitta kvar. Du får jättegärna flika in och vi tycker bara det är skoj om du börjar dra igång David och verkligen blir Få lite temperament i det hela. Men det vi brukar ta upp är vanliga former av argumentationsfel. Hur folk, mer eller mindre, misshandlar vetenskap eller kanske hur pseudovetenskapare, eller pseudovetenskapare, de som håller på mycket med att sprida skit och dynga, hur de liksom Hur de argumenterar, vilka tekniker de använder för att få det att låta som att de säger något vettigt, trots att de egentligen inte kommer med någon verklig information.

Vi har gått igenom lite här med att flytta målstolpen och vad hade vi mer med Tommy? Kommer du ihåg vad vi tog upp för någon då? Det var Ad hominum, var det. Man bara ger sig på person. Man får gärna ge sig på personer efter att man har visat att de är dumma i huvudet och de fortsätter. Men att man på något sätt först tar sakfrågan. Jag tycker ibland att vissa människor ger inte upp. Du kan inte lägga all tiden på dem, så då får man till slut bara säga att man inte lyssnar på den personen. Vi har väl kostdemokrati som ett bra exempel här i Sverige. Är det någon som länkar till den sidan så kan du bara skriva att det är kostdemokrati, de är dumma i huvudet. Sen kan det vara att det de skriver stämmer just den gången, men då kan du hitta det på andra ställen istället.

Så läs aldrig något på kostdemokrati. Det är kontentan av det. Om du läser någonting där och du tycker att det låter intressant på något sätt, så för guds skull hitta en annan källa på det. Och hittar du ingen annan källa på det så har de ljugit för dig. Det är inga Nobelpristagare där inte, kan vi säga. Men det vi tänkte ta upp idag i alla fall, det var lite det här med flytande gränser. Problemet som det uppstår eller som det ger ibland i diskussioner. Med flytande gränser menar jag att det är väldigt mycket här i världen och i livet som på något sätt inte går i bestämda steg. Allting är inte ett och sen är det två och sen är det tre, utan det är flytande. Ett bra exempel när vi har med David här, det är ju liksom nyttig mat. Alla vet att det är bra att äta de här riktiga grönsakerna som de flesta inte är så förtjusta i.

Broccoli, blomkål, lök, alla sådana här saker. Även om många gillar lök. Det finns mycket som folk, liksom alla i princip är överens om att det här är bra. Och sen så har vi det här som alla är överens om att det är dåligt. Vi tar godis, chips, ja, ni vet själva. Kakor och sådana här saker. Skitmaten, den uppenbara skitmaten. Men sen är ju problemet att det finns ju väldigt, väldigt mycket mittemellan här. Det finns väldigt många livsmedel som varken är, det är inte läsk, men det är verkligen inte broccoli heller. Och där är det ju väldigt många som fortfarande vill kategorisera det som bra, dåligt, dogmatiskt. Och så vill de höra det från dig. Är det här bra eller dåligt? Och så säger de, ja, jag vet inte. Man kan inte svara på om det är bra eller dåligt.

Du kan inte svara på något sätt. Ibland kan faktiskt en kaka vara bra. Det är extremt sällan, men ibland så behöver någon bara energi. Är det diabetiker som behöver lite socker i sig, funkar. Sen kanske han kunde ätit något annat också, givetvis, men det funkar och det uppfyller syftet och det blir bra. Det är bättre än det än inget om det bara finns kakan där. Men poängen är i alla fall att den här indelningen gör att det blir väldigt svårt för väldigt många att på något sätt vilja diskutera det. De blir osäkra. De vill höra att det här är bra, det här är dåligt, men det är inte så världen är. Men vi har ändå väldigt många människor som säger att titta, det här är ett E-ämne, det är dåligt. Det är inte ekologiskt, det är dåligt. Det funkar inte så i världen, kan man väl säga.

Så var vaksamma på de som vill dela in saker i svart eller vitt. Det finns liksom inte svart och vitt i väldigt, väldigt många ämnen, utan det är alltid nyanserna.

01:23:09 – Wille: Ja, för det kan ju gå åt båda hållen. Dels så kan det vara det här med att, som du säger, man ser det som att det är antingen svart eller vitt, och man har väldigt svårt att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det kallas ju för en falsk dikotomi. Man säger att det är på ena sättet eller det är på det andra sättet. när det kan vara lite av det ena och lite av det andra, kanske beroende på situation och kontext, och det blir jävligt komplicerat väldigt fort. Det kan också vara på det andra sättet då, alltså att man vill förneka att det finns ytterligheter. Alltså att man säger att det är vaga gränser och det är flytande och det finns ett spektra hela tiden, och vi kan inte säga att det är på ena sättet eller andra. Du tog exemplet där, man kan tydligt säga ibland att det här är mat som du inte bör käka.

förutom kanske i en extremt specifik situation eller någonting sådant där, och då finns det verkligen de här ytterligheterna.

01:23:54 – David: Ett väldigt tydligt exempel som jag har stött på många gånger, det är folk som frågar om mjölk, om det är bra eller dåligt att dricka. Tittar man på hälsoutfall, risk för att utveckla olika sjukdomar, så verkar det vara på många sätt bra. Det verkar minska risken för tjocktarmscancer. Det verkar generellt för hjärt och kärlhälsa vara ganska bra, men samtidigt så finns det ganska starka indicier på att det skulle kunna öka risken för prostatacancer till exempel. Framförallt om man dricker det mycket som barn. Det där är någonting som jag tror många verkar ha svårt att kunna hålla i huvudet, att någonting kan vara bra och samtidigt kan det vara dåligt. Många har också problem att skilja på hälsa och effekt. Jag hade en diskussion för att ta mig med en bekant om nötter.

Hon sa att folk säger att nötter är hälsosamt, men det är inte alls det, för om man äter mycket nötter så kan man gå upp i vikt. Det är inte hälsosamt. Där hamnar man ofta i en problematik. Ska man titta på en hälsoeffekt av, om vi säger nötter, då får vi titta på vad som händer om folk äter antingen sina kalorier i form av nötter eller i form av någonting annat. Vad händer med risken för att utveckla en sjukdom 5, 10 eller 20 år senare? Det där är någonting som jag tror många har svårt att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. överkonsumtion av någonting kan vara negativt, men normal konsumtion av det kan vara fantastiskt för hälsan samtidigt.

01:25:35 – Wille: Det här med ris är ganska aktuellt när det gäller det. Folk blir helt plötsligt väldigt rädda för ris, för att det kommer ett larm om arsenik i riset. Det är ganska svårt att döma ut ett helt livsmedel bara för att det finns en negativ effekt om du käkar mer än vad som rekommenderas av det, helt enkelt.

01:25:54 – Jacob: Jag har fått ganska mycket mejl kring det där. Äter du en portion om dagen? Ganska lugnt om det är en normal portion. Då har vi löst den frågan. Så slipper jag svara på alla mejl ni har fått. Det finns ju en orsak till att de kommer ut med varningar. Bara man håller sig under det så är det lugnt. När de säger varningarna, säger de sluta äta det helt, så ska man väl sluta äta det helt. Men det är väldigt sällan varningarna gäller det, utan det är oftast de som lägger sig åt för mycket-hållet. Det är också en flytande gräns. När blir det bra och när är det dåligt? Vi vet inte exakt, men vi kan ju säga att någon som äter det fyra gånger om dagen, det är dåligt. Och vi kan säga att någon som äter det en gång i veckan, det är ingen fara överhuvudtaget.

Sen är det en flytande gräns och nu har Livsmedelsverket satt ett värde Ligger du ett milligram under det värdet, då är du antagligen inte helt safe ändå. Det är inte så att du kommer över den här gränsen, pang, du är död. Det är väldigt mycket sånt i medicinen överlag. Det är samma sak med BMI-gränserna. Det är påhittade gränser. 25 är helt påhittat, 30 är helt påhittat. Helt påhittat ska man inte säga, utan de är baserade på att efter 25 så är det… Det kan vara ett bra värde för då vet vi att de flesta är verkligen överviktiga om vi sätter gränsen där. Men det är fortfarande en flytande gräns. Du kan ha BMI 26 och ha bra hälsa och allting vad det är. Och du kan ha 23 i BMI och fortfarande för mycket fett på kroppen och allt sånt här.

Så gränsen är flytande där med. Och det har också folk väldigt svårt att förstå. Nu säger inte jag direkt till folk, men jag har indirekt sett folk skriva sådana kommentarer på internet om sig själva och om andra. Nej, men han har BMI 24, det är helt lugnt, det är ingen fara. Och så ser de ut bara som en fettklump. Och då är det ju en fara, även om man inte är förbi gränsen. Så det är väldigt viktigt att veta om att väldigt många av de här värdena, när är man diabetiker, när är man inte diabetiker? Det är också en påhittad gräns som man har hittat på inom medicinen. Det är när du har det här och det här blodsockret efter det här testet.

01:27:51 – Wille: Men det betyder inte att du kan säga att diabetes inte finns på grund av det eller någonting sånt där? Vilket skulle vara ytterligheten.

01:27:56 – Jacob: Nej, precis. Ja, det skulle vara en ytterlighet. Men tittar man på risken med ett visst blodsocker och risken för hjärt-kärlsjukdom eller andra sådana här metabola besvär, så är det ju liksom en rak linje eller en exponentiell linje. Det är inte så att liksom, opp, nu kom det över 6, där kom tröskelvärdet och så helt plötsligt är risken dubbelt så stor. Utan den har ju krupit.

01:28:20 – David: Din kropp bryr sig inte om ifall det är 7,09 eller om det är 7,11.

01:28:27 – Jacob: Nej, precis. Den struntar totalt i det. Det är alltid från bra till dåligt. Det är ungefär som man ska säga. När är man stark? Är det när man kan köra 150 kilo i knäböj eller den dubbla kroppsvikten i knäböj? Kanske man kan tycka, men den som bara tar 190 % av sin vikt i knäböj, är den personen svag då? Nej, då kanske man vill sätta till… Alltså, där är också flytande gränser, men det är klart som fan att vi kan säga att folk är starka och folk är svaga. Det gör man ju ändå, trots att det inte finns någon specifik gräns som man kan säga. Där blir folk irriterade ibland. Varför är han stark och inte jag stark?

01:29:09 – Wille: Det blir väldigt kontextberoende. Vad ska du göra? Ska du lyfta ett litet barn? Då behöver du inte knäböja två gånger din kroppsvikt. Det blir som allt annat.

01:29:21 – Jacob: De som är mästare på att nyttja det här, som vanligt är LCHF i framkant på alla de här typerna. Tänk att det skulle komma in lite LCHF-exempel. Det de brukar göra är att de har ju gränser för vad som är LCHF när studien inte passar. Då är det liksom, nej men du, 50 gram kolhydrater om dagen, det är inte LCHF. Det är inte LCHF. Och sen så är det flytande gränser när de pratar andra grejer. Jo, men det är klart man kan äta liberal LCHF och sådana här saker när de pratar det positiva.

01:29:53 – David: Eller refererar till en studie som är 40% kolhydrater, som LCHF-studien.

01:29:57 – Jacob: Ja, precis. För det är ju mindre kolhydrater normalt, och det blir alltid bättre. För där är det flytande. Ju mindre man äter, desto bättre. Men äter man mindre och det inte blir bra, då är det för att man inte äter LCHF. Och det är en annan SHF som inne och liksom, han trollar väl med mig kanske, på min blogg där nu, som också samma sak. Bara för att jag skriver att, det är väl närrelaterat på något sätt, men att jag är ond bara för att jag håller med, eller inte håller med på det sättet, men att jag har dragit samma slutsats som betalda forskare av Coca-Cola i en fråga.

01:30:33 – Wille: Ja, men det är ju Hitler-argumentet. Är det det? Du har mustasch. Det hade Hitler också, så du är Hitler.

01:30:42 – Jacob: Ja, kanske lite. Det är det som grejen är med argumentationsförlåtelser. De flyter in lite i varandra. Men det som Wille sa här innan med falsk diktokromi. Man säger att det finns ja och nej. Det är ju inte exakt det här med flytande gränser. Det är en variant av det. Det är väl samma sak här. Bara för att jag är överens med dem i en sak så är jag överens och köpt av dem inom allt. Det här är en typisk person som inte kan se grånyanser. Han har LCHF på ett håll och läskindustrin på ett annat. Han kan inte placera mig någonstans i mitten utan jag hamnar automatiskt vid läskhörnan för att han ser att jag inte har LCHF-hörnan inifrån. Det är ganska kul när man observerar det. Man kan sitta och skratta åt folk när de kommenterar. Men det är också bra att vara vaksam på det.

För det är många, särskilt det som du sa, faktiskt vill att de delar upp det i att är det inte detta så måste det vara det. Och där är ju LCHF återigen mästare. Kolla vad som händer när man äter den här kosten. Alltså måste du äta LCHF. Precis som det bara fanns det alternativet, förutom den kosten, som vi kan äta på miljoner sätt. Det är ingen orsak att bara hoppa på deras, bara för att de visar att något annat fungerar. Det de ska göra då är att visa att deras fungerar bättre. Inte bara säga, titta det här är dåligt, då måste ni göra detta andra. Vilket är väldigt, väldigt, väldigt vanligt.

01:32:07 – David: Där kommer det också in, just flytande gränser när det gäller livsmedel och det touchar lite grann kring det där också med LCHF och olika dieter, att det har varit sånt otroligt fokus på enskilda näringsämnen. Vi äter ju inte kolhydrater, fett, proteiner, C-vitamin, B-vitamin och kurkumin, utan vi äter hela livsmedel. De flesta livsmedel är en blandning av kolhydrater, fetter, proteiner, olika fermenterbara fibrer och så vidare. Drar man parallellen till det vi pratade om innan med effekter på tarmbiota och så vidare, så går det inte att säga att ett livsmedel har en effekt på grund av ett näringsämne i livsmedlet. Utan det är nästan alltid en kombination av effekter av hela livsmedlet, hela måltiden eller hela kostmönstret som man äter.

Där verkar många ha problem med att acceptera att någonting som innehåller kolhydrater, till exempel, kan vara dåligt, men samtidigt kan ett annat livsmedel som också innehåller kolhydrater vara fantastiskt bra för hälsan. Ja, den är väldigt, väldigt vanlig. Det är den enda avgörande aspekten. Lägg till också sen när du äter det, med vad äter du det, hur har du tillagat det?

01:33:26 – Wille: Det finns ju så många andra faktorer som påverkar, förutom bara vad du stoppar i dig, så att säga.

01:33:31 – Jacob: Nej, det blir komplext. Men vi vet ätmönster som är hälsosamma och nyttiga. Det är inte så svårt att följa dem egentligen. Utan det är att äta mycket råvaror och lite matvaror, som jag skrev i skitmat. Eller att hålla sig till Ja, maten som den ser ut innan den processas liksom. Du hittar ingen pasta växande någonstans i träden. Sen behöver inte pasta vara dåligt. Sa spanjoren. Men du kanske inte ska leva på pastan. Du ska inte basera din kost på pastan. Du kan äta pasta utan problem. Ja, de flesta kan. Är du diabetiker med dålig blodsortskontroll så ska du givetvis hålla dig borta. Men överlag så går det bra. Det blev ett långt avsnitt.

01:34:17 – Wille: Ja, det är ju helt normalt för oss. Det är ju lite så. Vi går ju på röven med det här med att hålla tiderna, kan jag ju tycka. David, det har varit skitkul att ha med dig, verkligen. Ja, det har varit roligt.

01:34:29 – David: Väldigt roligt.

01:34:31 – Jacob: Som sagt, har du Twitter och sådana här grejer? De kan följa dig också, David. Eller du har bara din blogg där?

01:34:38 – David: Ja, och sedan heter jag samma på Instagram. Sedan har jag en Facebook-sida som heter också samma. Kost-David Näringsfysiolog heter den.

01:34:49 – Jacob: Precis, så ni kan följa om ni är lite intresserade. Jag har redan pikat dig ett par gånger där att du är lite dålig på att uppdatera. Ja, precis.

01:34:55 – David: Jag får ta av mig kragen där.

01:34:58 – Jacob: Ja, men jag förstår det. Ibland så känner jag väl att jag kanske lägger lite för mycket tid på uppdatera saker och kanske lite för lite tid på läsa vidare saker som jag skulle vilja läsa eller skriva lite mer på det jag borde skriva kan man säga. Jag har många nätter där jag ska göra klart saker som jag borde gjort veckan innan och sådär. Så det är väl bra att du kan prioritera rätt för dig, kan man väl säga på det sättet. Men vi ser gärna fler uppdateringar. Och boken då, den kom ut i december, januari där, eller vad sa vi? Så vill ni köpa en julklapp så blir det tyvärr min skitmack, som alla läsarna eller lyssnarna här får köpa igen. Så får ni ta den till nästa år. Attans. Och den kommer heta? Magsmart.

01:35:41 – David: Mat för en lugnare mage och bättre hälsa.

01:35:45 – Wille: Alright. Ja, nej men det var väl allt för idag då. Ja. Får tacka så mycket. Tack så mycket. Ha det bra. Ha det gott.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *