Den här studien publicerades igår och är en av ganska många nyligen publicerade meta-analyser på lågkolhydratkost och olika former av hälsomarkörer. I den här artikeln har man fokuserat på förändringar i olika markörer som visar på ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom hos personer som har dålig blodsockerkontroll.

British Journal of Nutrition Published online: 25 March 2014
Comparison of the long-term effects of high-fat v. low-fat diet consumption on cardiometabolic risk factors in subjects with abnormal glucose metabolism: a systematic review and meta-analysis
Lukas Schwingshackla1 and Georg Hoffmanna
The aim of the present systematic review and meta-analysis was to examine the long-term effects ( ≥ 12 months) of high-fat (HF) v. low-fat (LF) diet consumption on the indicators of glycaemic control as well as cardiovascular risk factors in pre-diabetic and diabetic individuals. Literature search was carried out using the electronic databases MEDLINE, Embase and the Cochrane Trial Register until November 2013. Study-specific weighted mean differences (MD) were pooled using a random-effects model of the Cochrane software package Review Manager 5.1 and Stata 12.0 was used for meta-regressions. A total of fourteen trials met the inclusion criteria and a maximum of 1753 subjects were included in the meta-analysis. HF regimens were found to result in a significant decrease in TAG levels (MD − 0·19 mmol/l, 95 % CI − 0·23, − 0·14, P< 0·001; I 2= 0 %, P= 0·58) and diastolic blood pressure (MD − 1·30 mmHg, 95 % CI − 1·73, − 0·87, P< 0·001; I 2= 0 %, P= 0·60) and a significant increase in HDL-cholesterol levels (MD 0·05 mmol/l, 95 % CI 0·01, 0·08, P= 0·01; I 2= 57 %, P= 0·01). In addition, MD in the reductions of fasting glucose levels ( − 0·41 mmol/l, 95 % CI − 0·74, − 0·08, P= 0·01; I 2 = 56 %, P= 0·02) were significantly high in patients with type 2 diabetes adhering to a HF diet. HF and LF diets might not be of equal value in the management of either pre-diabetes or type 2 diabetes, leading to emphasis being placed on the recommendations of HF diets.

Som du kan läsa av abstraktet här ovanför så visar resultaten i den här studien på bättre resultat för dieter med mer fett. Detta är ju inte direkt någon överraskning nu då de här meta-analyserna ju faktiskt inte tillför någon egen ny data och de utförs alltid på i princip samma, redan publicerade, studier.
En intressant sak att notera här är att det som vid många andra tillfällen kan vara väldigt missvisande att endast läsa ett abstrakt för att komma till en slutsats om en studie. I den här studien har man till exempel klassificerat lågfettkost som alla dieter under 30 E% fett vilket ju känns rimligt. Men sen har man klassificerat alla dieter med över 30 E% fett som högfettkost vilket känns mycket mer tveksamt.
I själva studien har man gjort subanalyser där man verkligen tittat på lågkolhydratkost med mindre än 50 gram kolhydrater om dagen med, men huvudresultatet i den här studien är alltså bara mindre än 30 E% fett vs mer än 30 E% fett.

Förändring i fastande insulinnivåer av olika mängder fett

Det finns dock en sak i den här studien som jag tycker var väldigt intressant och det är att författarna har gjort en graf där de plottat ut intaget av fett och förändring i fastande insulinnivåer hos deltagarna som då har ätit mer fett. Här under har du den grafen.

Som du kan se verkar det inte finnas någon större trend här förutom att det finns en studie som verkligen sticker ut där fettintaget var högt och enligt grafen så ökade fastinsulinet i den här gruppen.
Det här resultatet visar alltså att om du säger till människor att äta en bestämd diet mellan omkring 30-45 E% så kommer det inte påverka fastenivåerna av insulin på något nämnvärt sett på gruppnivå. En krånglig mening, jag vet, men det är viktigt att förstå att det här är resultat baserade på medelvärden hos människor som överlag följer dieterna ganska dåligt efter ett år. Så det här resultatet berättar vad effekten blir ifall du säger till en viss grupp människor att äta en viss diet. Det berättar inte hur effekten kommer bli för dig om du verkligen följer en bestämd diet.
När det gäller studien med 55 E% fett där man sett en ökning i fasteinsulin-nivåerna i grafen här ovanför så står det inte vilken studie det här resultatet kommer ifrån, men utifrån extramaterialet som finns till meta-analysen så antar jag att det är Stern et al (1). Jag är i princip helt säker på att det är den studien och i så fall tycker jag att punkten här ovanför är väldigt missvisande. Visserligen stämmer det att gruppen som åt lågkolhydratkost efter studiens slut hade högre fastenivåer av insulin jämfört med gruppen som åt en fettsnål kost. Men tittar vi på utgångsvärdena så sänkte faktiskt lågkolhydratgruppen sina värden mer.

Så den lilla punkten tycker jag inte man kan säga så mycket om. Den stora skillnaden i utgångsläge mellan grupperna gör ju också att man inte kan säga något om att lågkolhydratgruppens större absolut sänkning heller. Det är alltid ju lättare att gå från usla värden till dåliga än det är från dåliga till mindre bra.
Med alla bristerna som jag nu har tagit upp så tycker jag ändå att det här delvis stödjer det jag skrivit tidigare om att det inte är mängden kolhydrater i kosten som är det som är avgörande för insulinnivåerna i fastande hos människor, Fastande insulinnivåer vs insulin efter en måltid.

Summering

Det här är alltså ännu en studie med lite annorlunda upplägg som ändå pekar på samma sak som tidigare studier. Är du metabolt sjuk och framför allt har dålig kontroll på ditt blodsocker så får du (i genomsnitt) bättre resultat om du följer rådet att äta mer fett och mindre kolhydrater.
Den här studien ger en också en liten läxa i att du sällan kan lita på resultat du ser i ett abstrakt och även om du läser hela studien och ser resultatet där så är det alltid en bra idé att kolla upp den verkliga grundkällan. Så här ser nämligen grafen ut i den här meta-analysen.