Variation i teknik och prestationsförmåga

Jag fick den här studien i mejlen idag och tänkte väldigt kort dela med mig av den här. Det man har försökt att undersöka är vikten av en konsekvent teknik på ens prestationsförmåga.

Journal of Sports Sciences ahed of print
The relationships between technique variability and performance in discus throwing
Boyi Daia, Steve Leighb, Hanjun Lic, Vicki S. Mercera & Bing Yua

Discus throwing performance is associated with technique variables. However, the relationships between technique variability and performance in discus throwing are unknown. Video clips of three throws each by 18 male and 15 female discus throwers were collected during a competition. Two-dimensional coordinate data were manually digitised and transferred into three-dimensional coordinates of body landmarks. Eight joint angles were calculated and their values were time-normalised to 101 frames from the initiation to the end of a throw. The mean standard deviations of 101 frames for eight joint angles among the three throws were calculated as the variability measurement. The best official distance of three throws was used as the performance measurement. For male throwers, the canonical correlations between technique variability and performance were significant (P < 0.1). Pearson correlations showed that the performance was significantly negatively correlated with the mean standard deviations of arm-shoulder separation angle (r = -0.57, P = 0.02), hip-shoulder separation angle (r = -0.63, P < 0.01), left hip flexion angle (r = -0.5, P = 0.03), and trunk forward-backward tilt angle (r = -0.57, P = 0.02). For female throwers, the canonical correlations between technique variability and performance were not significant (P > 0.1). Male discus throwers with a longer throwing distance had smaller variability in reproducing techniques. Reducing motion variability may be an important goal for discus training in males.

Det man har undersökt är tekniken hos diskuskastare. Med hjälp av två kameror har man fått en tredimensionell bild av deras rörelsemönster. Efter det har man sett hur stor variation det varit i kastarnas teknik och jämfört det med deras prestation. Det som forskarna hade som hypotes var att en teknik som varierade mer från kast till kast skulle korrelera med en sämre prestation.

Orsaken till detta är ett mer intränat rörelsemönster troligen innebär ett mer effektivt rörelsemönster. Att personen helt enkelt har tränat rörelsen så många gånger så den är väldigt precis.

Tekniken varierar vid ett diskuskastResultatet visade att det fanns ett ganska stort samband mellan variationen i teknik från kast till kast och prestationen hos män. De med större variation var alltså sämre på att kasta diskus. Hos de kvinnliga deltagarna såg man emellertid inte detta samband på samma tydliga sätt.

Jag har ingen aning om varför resultatet blev som det blev här. Spontant tycker jag att det känns logiskt att en större variation i rörelse indikerar en mindre inövad rörelse och därmed också en sämre prestationsförmåga. Detta var ju också det man såg hos männen. Hos kvinnorna däremot var där en liten trend men sambandet var inte alls lika tydligt som det var för männen. Rent gissningsvis så skulle jag anta att det kanske är andra faktorer som spelar större roll hos kvinnorna. Kanske är det viktigare att dessa tränar styrka eller explosivitet? Männen kanske har mer av detta ”gratis” och får ut en större vinning av att nöta teknik?

I diskussionsdelen till studien tar man dock upp studier som visat på lite av ett U-förhållanden när det gäller variation i rörelsen och prestationsförmåga. Alltså att nybörjare och eliten har större variation i sina rörelser än idrottare som hållt på ett tag men som inte tillhör eliten. En hypotes här är att utövare på elitnivå har lärt sig att korrigera för små variationer på ett mer effektivt sätt och de kan alltså ”rädda” en dålig start genom att genomföra korrigeringar under rörelsen.

Ett intressant område helt enkelt och förhoppningsvis kommer det fler studier och framför allt interventionsstudier eller i alla fall prospektiva studier där man får veta om variationen ökar eller minskar när idrottare går från hög nivå till elitnivå.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *