Välj din träningsmusik med omsorg – det spelar roll!

När det gäller musik vid träning har nog de flesta upplevt att med rätt musik i öronen så orkar man prestera lite extra. Många som mest tränar grupppass uppger ju också att musiken tillsammans med gemenskapen är en av huvudorsakerna till att de går på den typen av träning. Jag har tänkt skriva ett längre inlägg om detta på Traningslara.se under lång tid men det har än så länge inte blivit något av det.

När det gäller styrketräning och musik har jag inte sett lika mycket studier men den här publicerades för några dagar sen och visar ju på att musik troligen kan ha en positiv effekt även där.

J Strength Cond Res. 2012 Jul;26(7):1934-8.
Effects of self-selected music on strength, explosiveness, and mood.
Biagini MS, Brown LE, Coburn JW, Judelson DA, Statler TA, Bottaro M, Tran TT, Longo NA.

There has been much investigation into the use of music as an ergogenic aid to facilitate physical performance. However, previous studies have primarily focused on predetermined music and aerobic exercise. The purpose of this study was to investigate the effects of self-selected music (SSM) vs. those of no music (NM) on the mood and performance of the athletes performing bench press and squat jump. Twenty resistance trained collegiate men completed 2 experimental conditions, one while listening to SSM and the other with NM. The subjects reported their profile of mood states (POMS) and rating of perceived exertion (RPE) before and after performing 3 sets to failure of the bench press at 75% 1 repetition maximum (1RM) and 3 reps of the squat jump at 30% 1RM. Statistical analyses revealed no differences in squat jump height or relative ground reaction force, but the takeoff velocity (SSM-2.06 ± 0.17 m·s; NM-1.99 ± 0.18 m·s), rate of velocity development (SSM-5.92 ± 1.46 m·s; NM-5.63 ± 1.70 m·s), and rate of force development (SSM-3175.61 ± 1792.37 N·s; NM-2519.12 ± 1470.32 N·s) were greater with SSM, whereas RPE (SSM-5.71 ± 1.37; NM-6.36 ± 1.61) was greater with NM. Bench press reps to failure and RPE were not different between conditions. The POMS scores of vigor (SSM-20.15 ± 5.58; NM-17.45 ± 5.84), tension (SSM-8.40 ± 3.99; NM-6.07 ± 3.26), and fatigue (SSM-8.65 ± 4.49; NM-7.40 ± 4.38) were greater with SSM. This study demonstrated increased performance during an explosive exercise and an altered mood state when listening to SSM. Therefore, listening to SSM might be beneficial for acute power performance.

Det här är lite blandade resultat och det visar ju också att rätt musik vid styrketräning inte gör några underverk. När man tittar på upphopp utan hjälp av armarna så var det ingen skillnad i hopphöjden beroende på musik. Men man såg en liten ökning i rate of force development, vilket innebär förmågan att producera kraft snabbt, när deltagarna fick lyssna på sin självvalda musik. Även den upplevda ansträngningen blev bättre när deltagarna fick lyssna på sin självvalda musik. De tyckte alltså att testerna var mindre jobbiga. När det gäller bänkpressen såg man ingen skillnad i prestation mellan självvald musik och ingen musik.

Min personliga åsikt om musik vid träning

Att lyssna på musik när man löper är för mig en självklarhet
Att lyssna på musik när man löper är för mig en självklarhet

Personligen har jag en varierande inställning till musik vid träning som beror på vad jag ska göra. Om jag ska cykla långt eller springa mer lågintensivt så känner jag att jag nästan måste ha musik. Det får mig att uppleva träningen som mer lättsam och jag upplever även att det får mig i en bättre rytm när jag arbetar. Det samma gäller på gymmet när jag kör lite lättare pass sett till volymen. Här måste dock musiken passa och få mig i det humör som jag vill komma. Om jag ska gå nära max vill jag ha musik som är aggressiv, som hjälper mig att tända till. Ska jag köra med lite lättare vikter vill jag hellre ha musik med lite mer rytm som får mig att känna mig lite mer avslappnad.

När jag kör verkligen jobbiga pass, oavsett om det är kondition eller styrka så vill jag inte ha någon musik alls under pauser i träningen. Om jag har musik i öronen drar jag oftast ner den till ett minimum eller stänger av den helt när jag börjar bli ordentligt trött. När träningen väl är slut och det gått någon minut vill jag däremot återigen ha musik i öronen då jag upplever att det hjälper mig att slappna av.

I den här studien visste inte försökspersonerna vilken typ av tester de skulle få utföra. De blev bara tillsagda att ta med en CD med musik som de tycker om att träna till. Det här tror jag kan vara en faktor som har påverkat resultatet och författarna till studien nämner också detta i diskussionen. En tidigare studie där man tittat på greppstyrka har man sett att låtar med hög BPM (134 slag per minut), alltså mer snabba låtar, gav en positiv effekt medan låtar med lägre BPM (90 slag per minut) inte gjorde det (1).

Så när du väljer musik för din träningen räcker det troligen inte med att du bara gillar musiken. Den ska också passa för det du tänker göra.

2 thoughts on “Välj din träningsmusik med omsorg – det spelar roll!

  1. Jepp. Jag håller med. Om jag vill få ut optimal prestation av mig själv så bör jag lämpligen ha tänkt igenom samt även testat tidigare dvs skaffat mig lite erfarenheter kring vilken musik som verkligen ger mig det där lilla extra då jag ska träna A, B resp C.

    Det ger helt klart bättre förutsättningar för att sätta dit pricken över i:et när man ändå har bestämt sig för att köra sitt pass. 😉

    Det är bara att bestämma sig för hur seriöst man tar sin träning.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *