Summering av avsnittet

AI summering. Längre ner finns hela avsnittet med komplett transkribering.

Wille och Jacob inleder veckans avsnitt med en snabb uppdatering om Jacobs oldboys-fotboll mot bland andra Henke Larsson och ett färskt årspersonbästa i ryck. Därefter glider samtalet in på avsnittets huvudtema: tekniska prylar och hjälpmedel för träning. Istället för att viga ett helt avsnitt åt varje enskild produkt går de igenom en samling träningsgadgets som lyssnare tipsat om eller som de själva använder.

Först ut är andningsanalysatorn Lumen, som många lyssnare frågat om efter att ha sett kampanjer i sociala medier. Wille och Jacob förklarar att prylen mäter den respiratoriska kvoten, alltså förhållandet mellan syreupptag och koldioxidutandning, vilket speglar om kroppen främst oxiderar fett eller kolhydrater i stunden. Även om principen i sig är fysiologiskt etablerad och används vid exempelvis VO2max-tester, är de skeptiska till påståenden om att mätaren hjälper vid viktnedgång. Eftersom den bara visar vad du förbränner just nu och inte säger något om fettinlagring eller energibalans ser de den främst som en dyr leksak för den nyfikne.

Därefter skiftar fokus till hastighetsbaserad styrketräning och den lilla sensorn Vmaxpro, som fästs med magnet på skivstången. Jacob jämför den med konkurrenter som Beast, Push och trådbaserade OpenBarbell, och lyfter fram att Vmaxpro både är smidigare i vardagen och bättre på att presentera data i sin app. De går igenom hur hastighetsmätning kan användas för att skatta dagsform, uppskatta 1RM utan att maxtesta samt avsluta set vid exempelvis 20 procents hastighetstapp för att optimera explosivitet och styrka. En viktig brasklapp är dock att varje repetition måste utföras med maximal avsiktlig hastighet för att datan ska bli tillförlitlig.

Vidare diskuteras svänghjulsmaskinen K-boxen, som båda programledarna har hemma. Till skillnad från vanliga fria vikter skapas motståndet av ett snurrande svänghjul, vilket gör att all kraft som genereras koncentriskt kommer tillbaka excentriskt. Det möjliggör hög kraftutveckling genom hela rörelsen och riktad excentrisk överbelastning i specifika delar av rörelsebanan. Trots en hög prislapp lyfts K-boxen fram som ett tyst och extremt utrymmessnålt komplement eller hemmagym för bland annat ben, rygg och armar.

Nästa punkt är ocklusionsträning med stasband, där Jacob passar på att lyfta det svenska småföretaget stasband.se. Genom att delvis strypa det venösa återflödet kan man träna med lätta vikter och ändå stimulera god muskeltillväxt, vilket särskilt kan vara användbart vid rehabilitering när leder inte tål tung belastning. Fördelen med reglerbara manschetter med tryckmätare i millimeter kvicksilver, jämfört med vanliga gummiband, är att trycket kan doseras mer kontrollerat utifrån det egna blodtrycket.

Avslutningsvis tar Wille och Jacob upp konditionsprylar i form av pulsklockor, pulsband och GPS. Moderna bröstband håller generellt hög precision oavsett prisklass, och den största nyttan enligt Wille är att kontrollera att lågintensiva långpass verkligen förblir lugna vid polariserad träning. Pulsen fungerar däremot dåligt för att mäta kaloriförbrukning vid styrketräning eller styra korta intervaller eftersom hjärtfrekvensen släpar efter. För snabbare intervaller och fartstyrning utomhus är GPS betydligt mer träffsäkert, även om vanliga löparklockor har svårt med snäva svängar på en löparbana.

På Tyngre Träningssnacks instagram hittar du bilder och klipp från avsnittet.

Visa avsnittets hålltider
• (00:00:00) Introduktion
• (00:03:10) Lumen och mätning av respiratorisk kvot
• (00:08:50) Fettförbränning, viktnedgång och metabol flexibilitet
• (00:14:09) Vmaxpro och hastighetsbaserad träning
• (00:20:31) Praktisk nytta och styrning av styrketräning med hastighet
• (00:25:42) K-boxen och svänghjulsträning
• (00:34:11) Stasband och ocklusionsträning
• (00:39:28) Pulsklockor och pulsband för konditionsträning
• (00:43:10) Pulsklockors begränsningar vid kalorimätning och intervaller
• (00:46:02) GPS-klockor, mobiler och löpning på bana
• (00:50:22) Avslutning

Det här är en automatisk transkribering av detta avsnitt av podcasten Tyngre Träningssnack. Du kan trycka på varje tidpunkt i texten för att hoppa till precis den delen av avsnittet i youtubespelaren ovan.

Transkriberingen är genererad med hjälp av AI och innehåller därför vanligen några enklare fel.


Introduktion

00:00:22 – Wille: Hallå på er och varmt välkomna ska ni vara till tyngre träningssnack med mig Wille och som vanligt Jacob Gudiol. Hallå, hallå. Allt bra med dig?

00:00:31 – Jacob: Det är fint. Det är fint. Jag har haft en bra vecka. Känner mig i form fysiskt. Det är kul.

00:00:39 – Wille: Ja.

00:00:40 – Jacob: Spelat fotboll med Henke Larsson har jag sett. Precis. Det är också på något sätt lite sorgligt men ändå lite kul att man får till den största fotbollsbiten som Allboys spelade.

00:00:52 – Wille: Men det är ju så. Bara man håller sig i en jämn form så kommer man bli relativt sett bättre och bättre för äldre man blir.

00:00:59 – Jacob: Ja. Kanske Hamlet så, men jag tyckte vi möttes ganska bra här. Nu är han ju elva år äldre än mig. Jag spelade lite med, tränade med honom förra året på oldboysträningar. Då tyckte jag han var lite kvickare och rappare än vad han var i denna matchen. Men jag tror han också hade varit bortrest lite sådär så länge. Sen är det ju en helt annan sak att spela ute på en elvamannaplan. Det är stort. Det är jävligt stort. Det är så lätt att underskatta det, men det blev ordentliga löpningar. Är man inte tränad för dem så går det fort tills man blir trött. Han hade satt sig själv som defensiv mittfältare. Han var väl inte heller sugen på de här långa löpningarna. Men det var kul. Det också. Och så tog jag faktiskt årspersonbästa i ryck precis innan nu.

Timme sen här.

00:01:48 – Wille: Jag har halvt börjat styrketräna lite igen och tar års personbästa i precis allting hela tiden. Visst är det kul? Det är skitskönt. Man drar 130 i marklyft och såhär, oj, års-PB!

00:02:03 – Jacob: Det gäller att inte höja PB för mycket, det är svårt att komma upp till det igen.

00:02:08 – Wille: Ska jag hålla det på en rimlig nivå så kan man alltid bli lite glad. Och så kan man alltid gå och säga såhär, jag hade 20 kilo till där, men jag ska ta det lite lugnt och tänka långsiktigt. Vi behöver uppenbarligen hjälp med vår träning här om vi nu skulle vilja göra någon form av resultat. Och det är sådant vi tänkte prata om idag. Lite hjälpmedel för träningen. Framförallt gadgets.

00:02:31 – Jacob: Träningshälsa kan man väl säga?

00:02:32 – Wille: Det också, precis. Men gadgets och prylar och sådana saker i första hand. Vi har några stycken nu som vi vill ta upp. Det dyker alltid upp nya och det är saker som vi kommer ha glömt att ha med den här gången. Så det blir säkert fler tillfällen. Anledningen till det här är för att det är väldigt många som Vi tipsar oss om sådana här saker och då är det kanske inte värt att göra ett helt avsnitt om varenda pryl. Men buntar man ihop det så blir det intressant. Förhoppningsvis. Det vi tänkte vi skulle börja med är något som alla, jag räknade nyss, det var precis alla människor har tipsat oss om.

Lumen och mätning av respiratorisk kvot

00:03:10 – Wille: Det här som finns på sociala medier, som man ser överallt nu, det heter lumen. Det är inte någon form av lampa eller liknande, utan det är en manick som analyserar utandningsluften. Det den gör när man skärskådar den är att den mäter respiratoriska kvoten. Och folk verkar skicka det här och säga såhär, vad är det här för jävla blaj? Och det är inte blaj. Alltså, det här är inte konstigt alls rent fysiologiskt. Man gör till exempel det här när man gör ett VO2-maxtest och man använder det här då som ett sätt att veta att man har nått sitt max. Ofta kan man ha det här som ett av kriterierna för att veta att man har nått sitt max. Så att mäta respiratoriska kvoten är inget konstigt. Och vad är respiratoriska kvoten? Jo, det är egentligen bara ett mått på vad man oxiderar i kroppen i princip.

Jag minns inte exakt mellan vilka intervall det går, men jag tror att det är nånstans mellan 0,7-1 som respiratoriska kvoten brukar ligga. Där 0,7 är att man förbränner primärt fett.

00:04:17 – Jacob: Det är 0,71 i ett aeropt läge kan man säga. Om du kör upp och går in på att börja producera mjölksyra och de här grejerna så du jobbar anaeropt för stunden så kan du få ett värde som är mycket högre än 1. Tar du en tränad brottare, fotbollsspelare, de här idrottarna som är 400 meters löpare garanterat. De som är vana vid att jobba med mjölksyra och jobba upp det, blå med det, jobba upp. De kan många gånger få upp det till 1,3-1,4 det här värdet.

00:04:49 – Wille: Jag nämnde VO2-maxtestar. Det brukar vara att man ska komma över 1. Det brukar vara ett kriterium att man ska vara över 1,1.

00:04:55 – Jacob: Otränade personer och personer som inte har tränat anaeroba, de kommer kanske till 1,1-1,2 och sen brukar de sluta.

00:05:03 – Wille: Då är det inte längre aerob-metabolism som är dominant. Nej, om man ska dela in det binärt, 1 och 2.

00:05:12 – Jacob: Men man har utnyttjat all sin aerob och metabolism, kan man säga. Men i alla fall. Men man kan säga i vila när du sitter ner, vaknar morgon, då kan det vara gå, alltså från extremer så kan det ligga ner mot sju eller upp mot ett. Då är det främst beroende på liksom, ja, vad du har ätit och kanske lite vad du gjort dagen innan och sådär som kommer påverka var du ligger på den skadan då.

00:05:36 – Wille: Nu kommer det lite till vad den här faktiskt mäter. Om vi säger att den går mellan 0,7 och 1 via aerometabolism så är 0,7 primärt fett som man förbränner av olika skäl. Är man närmare 1 så är det primärt kolhydrater man förbränner. 1 är i princip bara kolhydrater. Så det är det den mäter. Det är egentligen inga konstigheter alls. Rent fysiologiskt är det här inga konstigheter. Nu gör de lite claims att det kan hjälpa en att gå ner i vikt. Det kan hjälpa en att optimera träning. Det tror jag inte att det kan göra direkt. Det den kan göra är att analysera vad det är för substrat du förbrukar. Det kan ju vara intressant. Om man tänker till exempel som konditionsidrottare så är det önskvärt att på en given intensitet förbränna så mycket fett som möjligt.

För att spara glykogen. Alltså om du ska hålla på med ett långvarigt arbete, annars kan man ju skita i det. Men man kan se det som någon form av halvmått på hur vältränad man är kan man säga då. Så säg då att du cyklar på en viss intensitet, om du har en wattmätare på din cykel så cyklar du på 250 watt. Och så skulle det då blåsa i den här och så ser du då att du har en viss respiratorisk kvot. Då kan du ju då se att nu ligger jag här och sen kör du träningsblock och så kör du samma sak och du har ätit exakt samma sak innan, cyklar på samma intensitet och så har du då kanske en lägre respiratorisk kvot och då innebär det att du förbränner mer fett på den intensiteten. Det är väl ungefär det.

00:07:01 – Jacob: Du kan se nyttan i det. Det här är kul. Det här är inte användbart. Nej, det är det inte.

00:07:07 – Wille: Det var som du sa innan. Har du ätit ett paket smör innan du gör det här cykeltestet så kommer det vara mycket lägre respiratorisk kvot. För kroppen kommer primärt förbränna fett. Den kommer vilja göra av med det här fettet. Har du ätit bara pasta de senaste dagarna så kommer det vara högre. Det är inte så konstigt egentligen.

00:07:26 – Jacob: Nej, men jag kan säga att orsaken till den här skillnaden i värdet är ju för att kroppen behöver olika mycket syre för att skapa en viss mängd energi från kolhydrater och glykogen än vad den behöver för att skapa samma mängd energi från fett. Så den mäter då hur mycket syre, vi vet ju inte om den verkligen gör det här, den påstår sig mäta.

00:07:49 – Wille: Jag kan slänga in att de på sin sida har publicerat, inom citattecken, oberoende studier. De är inte oberoende. Det är företaget som har gjort den här grejen, som har varit med och gjort studien. Det är inte publicerat i någon tidskrift, utan det är bara någon form av pdf som de har lagt upp. Det betyder inte att det inte stämmer. Jag vet inte. Det kan mycket väl stämma. Det vore inte konstigt om det stämde. Men vi vet inte riktigt.

00:08:12 – Jacob: Nej, men det man får reda på då, vi tar in en viss mängd syre och sen kommer det ut olika mängd koldioxid beroende på om det då skapar energi från koldioxidat och glykogen eller om det skapar energi från fett. Det är därför det blir en annorlunda kvot. Från 0,7 när det är nästan bara fett eller exklusivt fett upp till 1 när det är i princip bara koldioxidat och glykogen. Det är det man har kollat av här. Det här, jag kan tänka mig att det här kommer missförstås som att du har hög

Fettförbränning, viktnedgång och metabol flexibilitet

00:08:50 – Jacob: fettförbränning bra för fettförlust. Och det är väl det de försöker hinta till här också verkar det som när de säger att det kan hjälpa dig vid viktnedgång. Det här är ju det här missförståndet då att den här mäter ju bara vad du förbränner. Det mäter ju inte vad du lagrar in. Det är ju det som är intressant, alltså balansen mellan de två. Om jag skulle ändra min kost, nu har jag ingen aning hur jag äter närvarande kalorimässigt, men vi säger jag ligger på 3000 kalorier per dag. Om jag skulle göra så att den kosten blev 80% fett, då hade min sån här respiratory quote, den hade ju gått ner på kanske 0,75 något sånt där. Vilket då hade, visat att jag har en hög fettförbränning. Men om jag äter 80% fett då kommer jag också ha en hög fettinlagring såklart.

För det vi äter det används ju inte som energi direkt utan vi äter maten lagras in förhoppningsvis ganska fort och man fungerar bra metabolt. Och sen så frisätts det efterhand. Men det innebär att om jag äter 3000 kalorier, gör av med 3000 kalorier, då är det ju samma mängd jag ätit som har frisätts. Så att jag fick ett högt fettförbränningsvärde här säger inte så mycket.

00:10:02 – Wille: Säg mer om vad du har ätit, men det behöver du inte den här för att hålla koll på. Det finns andra sätt att hålla koll på vad man har ätit. Det är en intressant pryl. Jag hade jättegärna haft en sån här, bara för att leka med. Men jag skulle inte betala 200 dollar för det. Det är en Indigo-kampanj som de håller på med nu. De har dragit in över en miljon dollar på någon dag här. Ja, och det ser ut som att det kostar 200 dollar då för att gå med i den här och backa dem. Och de har gått långt, långt över sitt mål. Så att folk kommer få den här levererad om de håller sitt ord.

00:10:35 – Jacob: Ja, men det är… Ja, precis. En kul grej. Jag kan inte se någon använd… Alltså… Någon situation där den verkligen gör någon nytta.

00:10:45 – Wille: Nej. Det är väl lite som att analysera ketoner. Om du vill veta om du är ketos är väl det ett bra sätt att göra det? Vill du veta?

00:10:52 – Jacob: Du får ju inte. Då kan du mäta ketonerna direkt. Den kommer bara ge dig om du ligger på en hög fettförbränning eller inte. Det kommer du ju göra. Jag menar det.

00:11:01 – Wille: Det finns ju mätare för ketoner. Det är samma grej. Det kan vara kul att veta det. Men det är inte dödvändigt för att styra någonting. Det hjälper inte dig direkt.

00:11:12 – Jacob: Nej, precis. Om man inte ska ha keton av någon medicinsk orsak. Det här är ju ännu mindre nytta. Jag vet inte alls vad det är. Det man skulle kunna säga är att om du äter ganska mycket kolhydrater och du ändå har en låg sån här respiratory quote, alltså ligger på 0,7-0,8 däremellan. Då har du ju tecken på att du äter för lite kalorier. För det är det som händer då såklart. Att om du äter för lite kalorier, säg att jag äter 2 000 kalorier men jag fortfarande är av med 1 000 kalorier. De här extra 1 000 kalorierna kommer ju bli från fett.

00:11:49 – Wille: Skulle det kunna vara att man har diabetes också?

00:11:51 – Jacob: Då tittar det på blodsockret.

00:11:53 – Wille: Alltså att man inte får ut glykogenet. Jag vet inte. Jag är för dålig på fysiologi för det här.

00:12:00 – Jacob: Nej, men där kan man få en signal. Har du en låg kvot trots att du äter en kost där andelen, alltså relativa andelen, är ganska hög i kalorier, då får du en signal på att du ligger på kaloriminus, att det förbrukas fett. Men det får du från vågen. Bara ställ dig på den. Så nej, jag ser ingen större nytta i det här även om den kanske gör vad den säger. Sen är det ju lite det här kring metabol flexibilitet. Och där vet man, det finns ju mycket data kring det här. De tar upp lite om det på sin hemsida här också. Vältränade personer är bra att ställa om. från att förbruka nästan bara fett till att förbruka nästan bara kolhydrater. Om en vältränad person bara börjar äta LCHF i två, tre dagar så kommer de ha ställt om nästan direkt på de här två, tre dagarna till att använda först och främst fett.

Medan om du tar en otränad person i sämre metabol hälsa så kommer det kanske ta 5-6 dagar för den här personen att ställa om helt. Visst, det blir ju någon typ av hälsotestar kanske om man testar på sig själv. Men då måste du ju mata in också vad du faktiskt har ätit. Ja, och det är en vecka för att göra det här testet istället för att bara testa blodsocker och så direkt. Jag vet inte.

00:13:23 – Wille: Det jag tror kan hända är att de kan komma med en hel del olika algoritmer. De hade någon där de skrev att de kan mäta basalmetabolismer och sådana saker. Appen kan nog bli ganska intressant. De kan säkert göra ganska roliga uträkningar utifrån det här som jag inte har funderat på. Men frågan är hur mycket av det som är unikt som du inte skulle kunna få på något enklare sätt. Till exempel det här med viktnedgång. Du kan ju väga dig, så ser du att det går åt rätt håll. Du behöver inte veta vad du andas ut egentligen för det.

00:13:55 – Jacob: Så, ja. Är ni rika så köp den, annars gör jag inte det.

00:14:01 – Wille: Jag kommer vänta och se vad som händer. Och rika och bara vill leka med grejer. Alltså prylar.

00:14:05 – Jacob: Då hade man ju… Annars…

00:14:07 – Wille: Ska vi hoppa till en annan grej

Vmaxpro och hastighetsbaserad träning

00:14:09 – Wille: där folk håller på att samla in pengar? Det är det här WMAX Pro som du uppenbarligen är någon form av ambassadör för. Ja, jag blev det. Men du har inte fått några pengar från dem, ska vi vara tydliga med. Än så länge.

00:14:20 – Jacob: De mejlade faktiskt mig efter jag lade upp den här på Instagram, ska jag säga, och tackade då. Jag har ju haft kontakt med dem via ett annat företag som jag har jobbat lite med innan. Det var därifrån jag fick en sån här tidig grej. Och då frågar de ju faktiskt om jag vill lotta ut en sån här. Så det är möjligt att det kommer på Instagram sen. Så det kan man väl säga att jag tjänar lite. Jag får ha en tävling. Så lite ersättning fick jag i efterhand kan man väl säga. Men annars, det är ju VMAX. Egentligen är ju det här. Det är ju inte bara VMAX Pro. Utan det är ju hastighetsbaserad träning i sig. Där vi hade ett helt avsnitt om det här. Kan det vara 1,5 år sedan nu? Avsnitt 66 släpptes i början på 2007. Så 1,5 år sedan. Det är orsaken till att vi tar upp VMAX Pro här för sig själv.

Det är ju lite för att det finns ju de här andra. Jag har ju ganska mycket sådana här prylar och jag har provat desto fler. Den här då VMAX Det är väl egentligen den första jag har provat som har inte har en En lina, kan man säga. Det finns ju de här, vad är det nu?

00:15:31 – Wille: Transducer, heter det. Linjer transducer. Ja, skitsamma. Det är någon grej man fäster på stången och så mäter den hur snabbt man drar ut en lina.

00:15:40 – Jacob: Linjer position transducer heter den, exakt. De är ju på något sätt, de är ju precisa, det är en ganska lätt teknik. Det är bara att se hur mycket repet dras ut och vilken acceleration det är på det så får man avstånd på range of motion. Eller inte, range of motion från botten på stången upp till toppen på stången och man får hastighet, acceleration och sådär. Den här VMAX Prodo är bara en… Jag vet inte hur tekniken fungerar såklart. Men den är väldigt precis för att bara vara en liten grej som man klickar på stången. Jag har ju Beast också. Som från början var meningen att man skulle kunna sätta fast på stången med magnet. Men nu ska man ha det runt armen istället. Och den är… Den är bra den också så länge du inte går upp nära max eller att du börjar röra på handleden.

Så gör du en stabil rörelse. Säger du att du gör marklyft så funkar den bra tycker jag. Knäböj funkar bisten också helt okej. Men den ger dig ibland en hel del falska reps. Och den har svårt när det blir nära max upplever jag. När rörelsen går långsamt så tycker jag den kan ge en konstigare värde. Det samma är med push. Har du använt push? Ja, det är samma grej som beast. Jag har testat push bara. Jag har också en liggandes någonstans som jag inte använder.

00:16:51 – Wille: Jag har haft en beast men jag sumpade den ganska snart efter jag fick den.

00:16:58 – Jacob: När jag fick min så tappade jag den samma dag. Jag gick ut och satte upp sådana här lappar. Borttappad katt. Så var det några killar som hade hittat den, studenter, de fick 200 spänn som hittelön. Det är snällt.

00:17:11 – Wille: Men det är väl någon form av accelerometer, även i VMAX Pro antar jag? Det är som det som finns i telefonen också, att den mäter hastighet i olika riktningar, tre dimensioner.

00:17:25 – Jacob: Ja, men det är ju det som inte Beasten gör till exempel. Den mäter ju bara din raka hastighet. Jag vet inte hur push, hur den ser ut nu för tiden med appen. Men WMAX Pro ger ju också förflyttning i sidled. Liksom om du lyfter vinkt eller vad man ska säga. Du får framåt och bakåt också om du gör ett Om du gör en ryck eller frivändning så kan du få hur stången förflyttar sig, vilken form du får. Oftast drar man den kanske lite framåt när man går upp och sen lite mot. Sen går man mot midjan så det blir någon typ av S-form på lyftet. Det är olika beroende på hur man lyfter tekniskt. Men det kan man också få en snygg presentation av i appen.

00:18:03 – Wille: Appen verkar vara väldigt imponerande överlag. Även om du har tekniken så måste du ha ett sätt att presentera den. Om man verkligen vill kunna använda den och styra sin träning så måste det vara lätt att komma åt. Det måste vara lätt att logga allting. Till exempel Beast var ju skitdålig på det tyckte jag. Det var ju svinbökigt när jag använde den. Men det var ju typ tre år sedan. Så det hoppas jag att den här VMAX Pro är bättre, för jag har också backat den här, så jag hoppas få hem den nu i september.

00:18:36 – Jacob: Jag tycker den är betydligt lättare att hitta sina gamla träningar och se dem lite mer precist än i Beast. Den vill inte ge dig på något sätt, eller den ger ju dig, men det är omständligt att titta på vad jag gjorde i förra passet när jag gjorde den övningen. Tycker jag. Det är möjligt att jag inte har lärt mig appen eller fattat den. Sen är de ju båda två väldigt tydliga under passet tycker jag det här om vad du har för hastighets dropp och sådär. Där är ju problemet med Beast att ibland så kan det ge dig att du tappar 30% av hastigheten på repetition nummer fyra. Sen gör du repetition nummer fem så har du 10% av hastigheten igen. Alltså bara 10% i ett dropp mot ditt första rep. Alltså så blir det inte rent fysiologiskt. Jag har ju den här man säger med tråd.

Den heter Open Bear. Det kan jag säga också. De är också väldigt bra. De ska komma med en ny variant som heter rep1 eller något sånt där. Vilket också verkar väldigt, väldigt coolt. Den ska också komma nu i höst, kan man också titta till. Men de ger inte de här repsen som verkar konstiga. Och jag tycker, ska man använda den för att se vilken hastighet man tappar så tycker jag det förstör med Beast. Beast, jag fick den, jag testade den runt lite men jag började aldrig använda den. Tar man VMAX Pro nu så har jag nog framme den varje gång jag tränar nästan. Inte så att jag, jag tränar alldeles för oregelbundet. Ibland blir det tre gånger i en vecka och blir det en gång och där är inga riktiga plan på vilka övningar jag ska göra heller. Jag använder inte den som på något sätt, utan det är mest bara kul för stunden, se Hur mycket kraft tappar jag?

Hur många rep är lagom att göra här på den här vikten och sådär? Det är det jag kan nyttja den till medan jag tränar. Men då är det väldigt smidigt att ta fram. Den här Open Barebell som är… Barbell måste det vara.

00:20:21 – Wille: Nu har du blivit helt såhär indoktrinerad i den här jävla… Pappen är med i spelet.

Praktisk nytta och styrning av styrketräning med hastighet

00:20:31 – Jacob: Den är lite omständlig att ta fram, den är lite omständlig att sätta på. Jag tycker inte appen är lika snygg medan man tränar och sådär för att ge en direkt feedback. Den tog jag inte fram heller varje pass. Så det är väl det jag tycker är Det är en bra pryl tycker jag. Jag tror man kan verkligen ha nytta av det. Det kommer en artikel på tyngre nu när som helst som jag skrivit för dem. Det kommer ju ligga uppe när detta avsnittet släpps. Om just det här. Hur man kan använda. Man kan uppskatta sitt 1R. Man kan uppskatta hur nära man ligger failure. Man kan då få direkt feedback om det har blivit explosivare med en viss vikt. Alltså ett visst antal repetitioner och sådana här saker. Du kan se hur ditt pass för dagen, du kan anpassa träningen efter hur belastande den blir.

Du kan se till, istället för att träna ett visst antal reps på en vikt så kan man träna med den vikten tills man har tappat 20% av hastigheten. Det finns någon enstaka studie på det där man jämförde tappa 40% av hastigheten eller tappa 20% av hastigheten varje sätt. Och där fann man att de som slutade vid 20% tapp fick bättre resultat på sikt än de som tappade 40%. Och det är ju väldigt intressant om man är ute efter mer den här explosiviteten, styrkan biten. För det blir ju då, alltså när man har tappat 20% där har man kanske gjort, sen har man gjort 6-7 reps av 10. Medan när man trappar 40% då är man ganska nära failure. Så det är egentligen ett sätt att styra så att man tränar effektiva explosiva reps och så undviker man dem nära failure.

Vilket då, explosivitet styrka så är det nog en fördel.

00:22:15 – Wille: Jag skrev det till dig när jag började backa den här. Jag styrketränar ju alldeles för lite för att motivera att jag ska ha en sån här, men naturligtvis ska jag ha en sån ändå. För vem som det skulle vara användbart så är det ju för personer som faktiskt vill bli bättre. Om man inte bara vill leka med den så är det just att långsiktigt kunna styra sin träning lite utifrån dagsform och faktiskt se att det händer saker utan att maxa. är ju väldigt användbart. Så det skulle ju verkligen vara bra för tyngdlyftare, styrkelyftare, crossfitare och så vidare.

00:22:50 – Jacob: Det är ett ganska objektivt mått också lite här, hur sliten det är för stunden. Säger du är handbollsspelare så kanske du normalt sett kan göra en knäböj med 110 kilo där du har en 0,8 meter i sekund på hastigheten uppåt. Det säger inte så mycket om det, men det spelar inte så roll om vad det betyder. Då kan man testa, hur är jag dagen efter match? Då kanske det bara går i 0,65. Då vet du att du inte är helt fullt fräsch och återställd i kroppen. Då kan man ta det i beaktande. Man kan se, hur förändras det här över säsongen? Bibehåller jag min styrka och explosivitet utan att man hela tiden behöver gå upp och maxtesta de här sakerna. Så du gör en, två reps där du försöker trycka från så explosivt som möjligt med viss vikt och så får du liksom hur ligger jag till över säsongen, hur ligger jag till efter en tuff dag eller en tuff träningsperiod och sådana här grejer.

Så kan man liksom ha med det i beaktandet när man lägger upp sin resten av planering. Hur sliten vill jag vara just nu? Ska jag ta det lugnt så att jag verkligen är pigg på nästa match eller är det okej att vara lite tröttare nu för nu är det viktigare till slutspel eller vad som helst som kommer om sex veckor eller vad som helst.

00:24:06 – Wille: Eller om du är en styrkelyftare som precis har kört en tävling och vill veta när kan jag gå på min vanliga träning igen? Liksom när jag är tillbaks där jag var innan. Det är ju lite samma där. Då har du en vikt som du testar dig själv på, så ser du att det ska se likadant ut, det ska gå lika snabbt. Så vet du om du är där du var innan eller om du fortfarande är sliten.

00:24:26 – Jacob: Så användbart absolut. Det är inget måste på det här viset. Men det tror jag absolut man kan ha användning för det. Och styra träningen. Det fick ju det här Reactive Training System. Är man styrkelyft har man hört talas om det. Mike Tocheran heter han. Jag tror det uttalas så i alla fall. Amerikanaren. Han tränar bland annat Isabella från Weissenberg nu för tiden. Det är väldigt intressant tänkt. Och det är ju mycket det här att man ska träna till en viss nivå av ansträngning. Men det är svårt för många att skatta den här nivån av ansträngning och då är ju fördelen att du får ett objektivt mått på det här. Hur nära filen var jag? Ja, men det kan du se på hastigheten. Den stora nackdelen med de här grejerna är ju att du måste ju försöka göra det så fort du kan.

Gör du inte en repetition så fort du kan så får du ju missvisande data för då kommer den… Ser det ut som att du håller på att faila liksom? Ja, precis. Det ser ut som du håller på att faila eller att den är tyngre än vad den egentligen är. Det här skattade 1RM som du kan få beroende på vilken hastighet du lyfter i, det kommer ju bli helt fel. Då skattar den ju att du kan lyfta kanske 20 kilo mindre än vad du egentligen hade klarat av bara för att du myser i din repetition. Så det är ju något man måste tänka på om man använder den.

00:25:41 – Wille: Lite i samma

K-boxen och svänghjulsträning

00:25:42 – Wille: grej, fast inte alls egentligen, har vi ju K-boxen. Vi pratade om det här i ett väldigt tidigt avsnitt av vår podcast, var det andra? Sex. Med Fredrik Corée, som är en av medgrundarna till Excentric som gör K-boxen. Eller, som jag vill säga, K-boxen. För den säljs ju även utomlands. Men de säger alltid K-box, vilket jag inte förstår hur det funkar utomlands. Det ändrar vi, Wille.

00:26:08 – Jacob: Det är fler som lyssnar. Det är fler som hör oss säga det, än hör dem säga det.

00:26:12 – Wille: Hursom. Det är alltså inte riktigt en pryl, ska man säga. Det är ju en träningsmaskin. Med svänghjulsteknik då, som både jag och Jacob har varsin sån. Du har en fullspäckad med flera olika selar för knäböj. Jag har en sele. Men annars har vi ungefär likartade grejer. Men det är alltså en plattform med en axel, säger man det? En grej som snurrar, där man kan fästa på svänghjul. Har man sett en spinningcykel någon gång så vet man kanske vad ett svänghjul är för någonting. Det är ett stort metallhjul som kräver energi för att sätta igång rörelsen. Ju fler och ju större svänghjul man har, desto mer tröghet är det i systemet och desto mer energi krävs för att sätta igång den och accelerera den. Den här axeln, om vi väljer att kalla den för det, är kopplad till en rem.

Som man kopplar till ett handtag eller en sele, och så drar man eller gör nånting med den. Då accelererar man svänghjulet tills remmen är slut. Det ställer man in själv. Och då vänder remmen, för då börjar den dra den neråt. Så fördelen med det man kan göra med det här är att man kan överbelasta… Träna i rymden. Man kan träna i rymden. Det var ungefär det det togs fram från början i Sverige.

00:27:30 – Jacob: Alltså det fanns, det har funnits jättelänge, men det fick väl liksom en revival när man skulle komma fram, komma på sätt för astronauter att träna i rymden. För där kan man inte träna med vikter, för de väger ingenting. Nej. Utan man var tvungen att hitta något annat sätt att skapa motstånd och då blev liksom svänghjulet en grej igen. Det var någon som kom dragandes med en skivstång och de bara, nej, nej, nej, för helvete.

00:27:52 – Wille: Det kostar miljarder per gram här. Ja, det kan man göra. Annars kan man också överbelasta excentriskt. Därav namnet excentric på företaget, antar jag. Det vill säga, du kan göra en rörelse med stora delar av kroppen koncentriskt och excentriskt med en liten del av kroppen. Exempelvis om du accelererar handtaget från en djup knäböj och sen håller du bara emot med armarna i en bicepskurv. Så får du en väldigt stor överbelastning. Där har du, både du och jag, den här k-metern som mäter… Det man får ut av den är ganska mycket effekt. Även Newton och liknande. Men det blir lite liknande det hastighetsbaserade som vi pratade om. Man får ut hur snabbt man gör en rörelse. Sen räknar den ut utifrån vad man har för svänghjul på vad man får för effekt.

De har en sån funktion att när man tappar 10% av effekten så säger den till. Nu ska du sluta. Så det är lite samma tänk där. Den appen är inte riktigt lika utvecklad som den här VMAX Pro appen. Men själva teknologin finns ju där troligen.

00:29:01 – Jacob: Ja, som du sa, den appen är ju inte riktigt lika välutvecklad. Det kommer väl kanske komma. Men det som är grejen här på något sätt, det är ju ändå att all kraft du skapar uppåt, när du drar, den kommer i princip tillbaka. Det är klart, det är säkert något som försvinner som värme, men det är inte mycket. Du kan göra en knäböj genom hela rörelsen där du skapar kraft hela vägen. Det är det också en skillnad mot hur du gör en vanlig knäböj. I början skapar du mycket kraft. Sen den sista kanske 2-3 decimeter när du antingen slutar man skapa kraft eller kanske till och med man bromsar rörelsen. För att man inte vill flyga iväg eller hoppa med stången. Medan här kan du trycka igenom allt vad du kan hela vägen. Det innebär att det blir en väldigt stor kraft.

Den kraften börjar dra dig neråt sen. Det innebär att du får jobba väldigt hårt excentriskt. Det här arbetet excentriskt finns nästan inte när du kör en vanlig knäböj. Där du går upp i botten. Sen om du vill så kan du nästan bara se till att inte trappa formen. Sen trycker stången ner dig. Du kan göra den rörelsen mycket snabbare eller avslappnat. Du väljer nästan själv hur du vill göra den. Medan K-boxen drar ner dig och du måste stå emot det.

00:30:23 – Wille: Man kan också välja var man vill belasta excentriskt med K-boxen. Det är också väldigt smart. Exempelvis om man tänker sig som löpare. Man tar väldigt sällan emot kraft med väldigt böjda knän i löpning. Man har oftast ganska raka knän när man sätter i foten. Så då vill man bli bättre på det om man ska springa en fjällmaraton eller något man måste springa utför. Då kan man göra så att man går ner i en djup knäböj koncentriskt och så bara köttar man på allt vad man kan. Och sen så bromsar man precis så mycket man kan i början av den excentriska fasen. Sen släpper man efter i bottenläget. Det går långsamt och man tar inte emot särskilt mycket. Och så upprepar man. Då får man all koncentrisk kraft som vi laddar in genom hela rörelsen.

Försöker det ta emot i ett väldigt litet rörelseomfånge excentriskt. Vilket innebär att det blir en väldig överbelastning i just det rörelseomfånget.

00:31:15 – Jacob: Ja, och en annan sak, det här är ju en cool grej. Vi hade ju med Niklas Westblad här som jobbar mycket med hockeyspelare som använder den här, eller hockey och bandyspelare som använder den här väldigt mycket i träningen där man hittar specifika grejer för den som du pratar här med att man kan överbelasta ett visst excentriskt rörelsemönster och sådär. Det jag ser som grejen med den här boxen. Den är betydligt dyrare än de andra prylarna vi har pratat om här. Man får i alla fall räkna med en 10 000 tror jag även om du köper den lilla boxen. Men det som är bra med den här är att det är ju bara en liten box. Det är som en steppbräda i princip. Det är vad den tar upp i ditt hem. Så jag har ju den här i källaren. Om ni följer mig på Instagram så har ni säkert sett någon gång när jag lägger upp med den.

Jag är liksom en centimeter från slöja i huvudet när jag kommer upp på den. Men det är all plats den tar. Det ligger som stäbbet. Jag kan liksom lasta grejer på den om jag vill under dagarna här nere i källaren. Så den tar inte upp så mycket plats och man kan ändå, om jag har bara en timme och jag inte gjort något på tre dagar, då kan jag ställa mig på den och kan jag riktigt träna ben, rygg. Bröstmusklerna är det, det finns varianter att lösa det på. Jag tycker inte det är värt det. Man kan göra dragövningar. Du får hela bakre kedjan. Du kan få benen väldigt mycket. Du kommer igenom stora delar av kroppen. Armar. Biceps. Precis. Om man känner för det.

00:32:42 – Wille: Det gör man. Det är favoriten måste jag ändå säga.

00:32:45 – Jacob: Det är ju en väldigt smidig grej att ha hemma tycker jag. Om man vill ha något hemmagym men man har inte plats eller råd kanske till och med att köpa det här hela skivstångssättet med ett squatrack och sådana grejer som de flesta antagligen inte har. Den här är ju också dyr såklart men

00:33:01 – Wille: Du kan ha den i en lägenhet. Jag har den i min lägenhet. Det låter inget för grannarna. Det surrar när man sätter igång hjulet. Och jag skriker naturligtvis jättehögt. Så det dunsar ingenting. Även om du kör riktigt tunga knäböj så dunsar det aldrig.

00:33:19 – Jacob: Så det är en cool grej. Jag tycker det kan vara användbart såklart. Det är ju alltid det här med, det är ju inte så användbart så man måste ha det. Det är en dyr grej. Så det får man ju avgöra. Hur mycket pengar har jag råd att lägga på min träning eller vad som helst. Mm, så är det.

00:33:35 – Wille: Det är väldigt populärt bland lagidrottare. Jag vet att det är mycket basketlag och sånt där som använder det. För många är det ett komplement. Det är lite som nästan allting, alltså en TRX eller vad som helst. Det finns där i gymmet så kan man använda det för olika saker. Och det är ju de fullt medvetna om. Fredrik är ju styrkelyftare själv och håller på med det. Så han tycker ju om skivstången. Och det är ju ett komplement till det i många fall. Nej, vi ska inte lämna styrketräningen. Vi hoppar in på stasband, tycker jag.

00:34:10 – Jacob: Han

Stasband och ocklusionsträning

00:34:11 – Jacob: ska ha en riktig shoutout här, för den här personen startade, alltså det finns stasband, man kan ju göra det med gummiband och så här, vi ska förklara vad det är snart, men det här stasband.se, han startade det efter att ha lyssnat på ett av våra avsnitt och tyckte det var en cool grej. Det här är liksom ett litet företag som är en grej som han gör utav sitt vanliga jobb. Men jag tyckte det var coolt, så han får en liten extra reklam här.

00:34:36 – Wille: Själva fysiologiska principen var det ju inte han som uppfann. Det är ju ocklusionsträning som vi pratade om. Eller Katsuträning som man kallade det tidigare. Eller kallade det i Japan. Strypträning kan man också kalla det. Men det är helt enkelt att du stryper blodflödet. Det venösa återflödet ska man egentligen säga. Vilket gör att det blir ett förhöjt tryck i musklerna när du tränar. Principen är egentligen att du kan använda lättare vikter utan att behöva köra väldigt många repetitioner till fail och ändå få väldigt bra muskeltillväxt. Det är den fysiologiska principen. Det var som du sa, man kan använda gummiband eller blodtrycksmanschetter eller sånt man använder när man ska ta blodprov. Vad fan heter de?

Blodtrycksmanschett heter de väl? Nej, nej för helvete. Tuniké heter det. Man kan använda vad som helst för att strypa det venösa återflödet. Men principen är egentligen inte att man ska strypa utflödet. Man ska inte övergå det arteriella trycket, det som hjärtat producerar. Man ska inte heller strypa det venösa återflödet helt. Man ska inte totalt stasa allting. Och därav kommer det in att man kanske behöver reglering på stasningen. Nu vet inte jag vad han heter, han som har skapat stasband.se, men han kom fram och hälsade på oss på fitnessfestivalen förra året och var väldigt trevlig och kompetent. Det är en form av blodtrycksmanschett i princip, där du kan se vilket tryck som du applicerar i millimeter kvicksilver.

Då kan du också veta hur mycket tryck du behöver för att stasa en viss mängd, om du har lite koll på ditt blodtryck. Då blir det inte för mycket och det blir inte för lite, så du kan optimera det.

00:36:24 – Jacob: Och ja, nytta med det här, det här är väl lite, vi var ju inne i det här avsnittet med att bygga så mycket muskler som möjligt på tio veckorna. Det var ju en del av det här muskelminiprojektet där man skulle försöka se om det är lättare att bygga muskler efter att man har byggt muskler en gång. Då var målet att bygga ut musklerna så mycket det bara gick på tio veckor hos tidigare otränade personer. Då försökte man ta fram vad man trodde var ett optimalt träningsprogram. Då hade man ganska många av den här typen av pass med. Det som är intressant är att man verkar palla med. Alltså musklerna och personen verkar orka med många pass av den här typen varje vecka. Så man kan lägga in fem. hårda inom situationstecken då, där det verkligen kört till failure med den här typen av stasband.

Och det ger ett positivt svar. Man får väldigt stora muskelökningar då på en fem, sex veckor som de här studierna har varit. Och de fick väldigt, väldigt stora muskelökningar i den här studien med. Så ni kan ju hoppa tillbaka till det avsnittet om ni intresserad av exakta upplägget, så stasband verkar ju kunna ge, det har varit en del av många av de studierna som har gett bäst muskelökning som vi känner till idag, alltså per vecka, liksom procentuell ökning. Så absolut kan det ju vara det. Annars om man bara ska träna sådär två gånger i veckan ändå så är det ju träning som gör lite extra ont. Det är ju som att köra de här lätta vikterna till failure. Lite extra ont. Det gör jätteont. Ja, precis. Så jag vet inte hur liksom… Det är ju också igen, det är någonting man garanterat kan ha nytta av.

Jag tror att man är inne i en rehabperiod, säg att man har Man har pajat knät. Vi har pratat om det här många gånger tror jag lite sådär till och från. Men där man inte kan liksom belasta en led tungt. Man kan inte lägga på en tung vikt. Man kanske inte kan ha ett tungt skivstång på axlarna. Men man kan ha en stång där i alla fall. Då kan man ju sätta på sig det här och ändå liksom trötta ut musklerna ordentligt. Men det går ju som sagt med vanliga gummiband och så här också. Detta är bara en behändig grej. För mig har de inte varit för dyra heller. Det här har jag faktiskt inte själv, för jag är inte sadist. Jag är inte så månad. Jag ska kolla vad det kostar. Jag såg direkt användningen för det när jag såg det, men jag skulle inte… Jag vet att även om jag köper det så kommer jag inte ens…

Jag kommer inte ens prova det fullt ut. Jag kommer sluta innan det kommer till fil.

00:38:50 – Wille: Men man kan väl gå in… Som sagt, det är coolt det här med egenföretageri och det här verkar ju vara väldigt bra grejer. Så kolla på stasbind.se om man är intresserad av teknologin men också om man är intresserad av att köpa. Det verkar vara rätt rimliga priser där. Ja. Ja, nu lämnar vi det här. Anaeroba, Alacta Sida och Lacta Sida-träsket. Och så hoppar vi in lite mer på aerobträning. Pulsklockor. Pulsklockor. i någon form av obestämd form. Inte ett specifikt märke eller sådant. Det här är ju verkligen inte ny teknologi. Nej, men det är liksom vad ska man ha för nytt.

00:39:27 – Jacob: Säga pulsklockor,

Pulsklockor och pulsband för konditionsträning

00:39:28 – Jacob: där är det väl i princip… Om det är pulsklocka med pulsband, ska vi lägga till här. Alltså bandet runt midjan. Så är… Inte midjan va? Nej, bröst. Förlåt. Under bröstet. Magen. Bålen. Inte magen, för helvete.

00:39:45 – Wille: Bröstvårtorna typ i den änden och lite under. Ja.

00:39:49 – Jacob: Oavsett, bandet runt… Den delen av kroppen. Överdelen av kroppen. Medicinskt utbildad. De är precisa allihopa. Jag har väldigt svårt. Nuförtiden köper man ju ofta bara ett bluetooth band. Och så kopplar du det till telefonen. Eller till en pulsklocka. Vilket märke som helst. Alla är lika bra med det eller mindre. Så här behöver vi inte droppa ett specifikt märke. Jag skulle tro att även de här pulsklockorna som du kan få med i fitnessmagasinet. De är säkert okej. Det är tillförlitligt.

00:40:28 – Wille: Det som verkar, kan jag uppleva, de här billigare modellerna, om du springer under någon form av kraftledning eller springer nära ett tågspår eller något sånt där, då kan de balla ur lite. Det är sådana saker som fortfarande kan vara lite problem. Men det är mycket mindre nu än det var för 5-10 år sedan när jag började köpa de här. Då kunde de vara riktigt keffa. Men nu är batteritiden på typ alla jättebra, trots att det är Bluetooth man använder, eller Ant+. De är skitbra. Ofta har de inbyggda funktioner för varv och sådana saker. Man kan nästan välja vilken man vill av dem. Men när det kommer till själva klockan, för det är egentligen där jag tycker att det börjar bli intressant. Alltså vad man gör med den här datan på något sätt.

Vi pratade med Mikael Mattsson i ett avsnitt nyligen om vad man kan göra med konditionsträning, puls för att styra intensitet och sådana saker. Jag tycker man kan lyssna på det egentligen, för det handlar egentligen om det att använda pulsen för att styra sin träning är fortfarande bra. För väldigt många så kommer det ge folk aha-upplevelser. Jag skrev en text i somras, det var i avsnitt 139 som vi pratade med Mikael Mattsson. Jag skrev en text här i somras där jag sammanfattade en del av det som jag hade pratat om i det avsnittet. Bland annat det här om polariserad träning. Och att om man nu vill förbättra sin kondition så ska den allra mesta av sin konditionsträning vara lågintensiv. Om man har någon form av träningsupplägg.

Om man bara tränar en dag i veckan så kan man göra vad fan man vill. Men för att man ska få bra ökningar på sikt så måste man träna ganska mycket. Och då måste den träningen vara ganska lågintensiv. För att förstå vad lågintensiv träning är så måste man hålla koll på hur kroppen reagerar på träning. Ett sätt att göra det är till exempel puls. Jag brukar göra liknelsen att för att träna högintensivt, alltså de riktigt högintensiva passen, då måste man koncentrera sig för att hålla intensiteten uppe. För att träna lågintensivt är det tvärtom, då måste man koncentrera sig på att hålla intensiteten nere. Bara för att någon springer om dig, eller bara för att du möter någon eller ser någon du vill imponera på, så ska du inte öka farten.

Det är faktiskt den enda gången jag använder puls fortfarande, när jag springer mina långpass. För att då veta att… Just idag, just det jag håller på med nu. Det ska vara lågintensivt det här. Då måste jag veta lite hur kroppen ligger till. Då använder jag pulsen. Det är det jag tycker är den största nyttan med pulsband och pulsklockor.

00:43:04 – Jacob: Nackdelen med de här är väl lätt att de ger dig mycket värden.

Pulsklockors begränsningar vid kalorimätning och intervaller

00:43:10 – Jacob: Mycket siffror där alla inte är lika bra. Kan vi säga så? Till exempel så ger de ju kaloriförbrukning. Det är värdelöst. Det kan man skita i. Ja, alltså de funkar nog okej som kaloriförbrukningsmätare om vi säger att du springer ett sånt här lågintensivt pass. Eller där du är ett pass där du aldrig eller väldigt lite är inne på det här anaeroba spannet. Alltså där du håller, säg du går ut och springer, säg du kan springa milen på 40 minuter. Och så du går ut och springer den på 45. Då kommer du få en bra uppskattning av din kaloriförbrukning. De flesta av de här nyare mätarna, där kan du välja in vilken aktivitet du ska göra innan. Då blir också precisionen bättre. De flesta av de här klockorna har ju faktiskt bara cykling, löpning, skidor och rodd.

De har inte med styrketräning och sådär. Det är för att så fort vi börjar göra grejer där vi växlar intensiteten, där man är inne på anaroba spannet, då funkar inte pulsklockorna särskilt bra längre.

00:44:17 – Wille: Det är lite samma grej som gör att det är ganska värdelöst för att användas vid intervallträning. Om du då ska försöka polarisera din träning så kommer det se ut som skit om du använder pulsen för det. Det kommer se ut som att du bara tränar i mittenspannet i princip, och lite lågintensivt. För att det blir sånt lagg på pulsen hela tiden. Om du går upp och springer på supramaximala intensiteter. Att du ska springa 400 metersintervaller till exempel. Pulsklockan kommer inte fatta att du gör det. Det kommer se ut som att du ligger och kör någon form av tröskel. Du kommer inte hinna komma upp i den pulsen på den tiden. Och det kommer vara så mycket av det arbetet som du gör som inte plockas upp av hjärtats slag. För det är anaerobt helt enkelt.

00:44:59 – Jacob: Men man kan ju använda det för att ta fram sin maxpuls. Vi var inne på det här mycket i avsnitt 139 med Mikael Mattsson. Man kan ju använda en pulsklocka så tar man reda på ungefär var man har sin maxpuls och med hjälp av det så kan man få ganska bra intensitetsindelningar. Alltså olika zoner man kan ligga i och då kan man köra ett ganska bra program efter det. Du kan få en… hyfsad skattning om du kör intervaller som i alla fall är längre än två minuter och där du tittar i slutet på intervallen, vilket puls har jag då? Om du håller samma hastighet till intervallen så klart, du kan inte börja intervallen högt och lunka de sista 30 sekunderna för då har du börjat för hårt. Om du kan hålla samma hastighet i intervallen och den är längre än två minuter då kan du få ganska bra vilken zon den intervallen var på, så länge den är under då kanske 100% eller 95% av din maxpuls eller V2 max.

00:45:55 – Wille: Men där skulle jag säga att just för intervaller så är hastighet bättre.

00:45:59 – Jacob: Det är bättre, ja. Men nu ska vi säga, man kan ju ha nytta av det.

GPS-klockor, mobiler och löpning på bana

00:46:02 – Jacob: Alla de här billiga klockorna har ju inte GPS, fast det har ju mobilerna nu för tiden också. Och det är ju en extra punkt vi tänkte ta upp här då, det är ju GPS. Och den har man ju nytta av så länge man är utomhus. Exakt. Ja, och inte på löparbanan ska man säga.

00:46:16 – Wille: Det blir ju helt fucked up. Det är fortfarande svinirriterande. Jag sprang ju ett lopp på Stockholms stadion där i somras. Och då hade jag läst innan att det inte funkar på löparbanan. Jag har sprungit ganska mycket på löparbana tidigare, men då är det kortare intervaller och då märker man inte av det här riktigt. Men när du ska springa 25 varv så blir felmarginalen ganska stor, för GPSen fattar liksom inte det här. I och med att man svänger så snävt. Alltså var man är någonstans. Så då blir det fel. Så det ska man inte försöka använda, utan det är lite mer linjära lopp som är bättre. Men det måste väl vara en teknikfråga ändå, för du har ju ändå GPS-erna som fotbollsspelarna springer runt med.

00:46:52 – Jacob: Och det om något, det är ju alltid mindre löpning, alltså avstånden och löpbanorna, och de är ju på metern ändå.

00:46:59 – Wille: Ja, absolut. Det är bara hur mycket pengar man lägger ner på det. Men löparklockor har inte den precisionen, för du behöver oftast inte det. Så det har väl med det att göra, skulle jag tro. Ja. Men GPS-tekniken, där öppnar du en hel ny värld. Det är lite som motsvarigheten för cyklingen har wattmätare, effektmätare. Så har löpningen GPS. Det är väldigt mycket mer användbart än pulsen för att styra högintensivt arbete. Så länge du är hyfsat på jämn mark, för annars blir det ganska svårt att veta lite hur snabbt man ska springa och vad det motsvarar och så vidare. Men på en löparbana är det ju kanon för kortare intervaller.

00:47:41 – Jacob: Så GPS, annars är det ju samma, man kan göra allting på samma visar, egentligen som med pulsklockan här med att dela in zoner och så här, fast här blir det ju mer precist, här kan du göra det över bara 30 sekunders löpning och så där, där du ändå får en bra mått på din hastighet. vad du ligger utan att vänta med att pulsen ska hinna med för att ge dig ett mått på vilken intensitet du är. Så vet du att när jag ligger på de här hastigheterna så är det så och så mycket av mitt max eller vad som helst.

00:48:12 – Wille: Precis. Sen en viss hastighet över en viss tid, det är ett visst arbete. Du vet det. Det spelar ingen roll hur du kände dig eller nånting, utan det ska vara ett visst arbete.

00:48:21 – Jacob: Förutsättningen är att du springer med samma teknik. Och det är inte uppförsbacke.

00:48:25 – Wille: Ja, och samma kläder och värme och bla, bla, bla. Men jag menar, Samma underlag. Du kan inte springa in på stranden.

00:48:32 – Jacob: Det kommer bli jobbigare. Ja, så är det. Du springer i sanden. Det funkar inte. Där är de alltid om ifall att-grejerna runt omkring. Annars är det väldigt användbart med GPS-erna. Mobilernas GPS-er är bra här också. Frågan är… Fördelen med en klocka är att du kan titta på den medan du springer. Mobilen är inte alltid det smidigaste. Att lyfta upp och titta framför sig och sådana här saker. Men är man lite koll på det så kan man såklart ha mobilen inom någon typ av ficka. Springa intervall och så piper mobilen och så tar man upp. Låg jag ungefär rätt i hastighet? Ja, det gjorde jag. Eller nej, jag får springa lite snabbare nästa intervall. Det är ju inte VM att man ligger exakt, exakt rätt. Det blir lite långsammare, lite snabbare.

Det spelar inte så stor roll. Då kan jag använda mobilen till att säga att du är i rätt spann.

00:49:27 – Wille: Det är ett bra tips. Vill man börja med puls och GPS-baserad konditionsträning, börja med att köpa ett pulsband och ha en bra mobil med GPS. Så räcker det egentligen. Sen tycker jag att ska man ta steget vidare så behöver man en klocka för det är så mycket mer användbart. Ofta får man med bra appar också som hjälper en att hålla koll på träningen också. Så börjar man springa mer än 3-4 pass i veckan, då kan det nog vara värt att satsa på det. Om man är en prydnad.

00:49:56 – Jacob: Eller så gör man som mig och har 3 pussklockor och springer 2 gånger om året. Ja, exakt. Det är kul att få de rapporterna. Du jämför med förra passet som var det 2016. När jag hade den tidigare versionen av samma klocka.

00:50:15 – Wille: Det är väldigt långsiktiga trender du kan få ut av det. Få datapunkter.

Avslutning

00:50:22 – Wille: Nu har vi dragit igenom ett antal av de här prylarna. Det finns ju många fler. Vi har fler på vår lista och vi tänkte säkert göra fler sådana här avsnitt. Då passar vi nog på att fråga er också vad det är för prylar som ni är intresserade av. Nu är ni förhoppningsvis klara med det här lumen, så jag slipper få fler tips om det. Så får vi se vad som händer, när det kommer och om det kommer. För dagen är vi klara, så vi avslutar där och så hörs vi nästa vecka.

00:50:49 – Jacob: Det gör vi. Ha det bra, alla. Hej.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *