I morse var jag med via telefon som gäst i P5 STHLMs morgonprogram för att diskutera sockerfilmen. Orsaken till att jag fick vara med var givetvis för att min artikel om filmen fått stor spridning och många läsningar.
Jag tyckte väl att inslaget blev okej även om jag kanske inte fick med allting jag hade velat säga och för att jag fick vara lite ”kort” i vissa situationer så jag lät nog väldigt svepande för många.
En viktig sak som vi/jag inte kom in på alls är varför Sockerfilmen och liknande grovt överdriven/felaktig information är dåligt även om man skulle kunna tycka att ”målet är gott”.
Just att Sockerfilmen skulle vara bra eftersom den kan ”skrämma” eller ”lura” folk till att äta mindre socker är någonting som jag har fått som kommentar på min tidigare artikel om sockerfilmen flera gånger om.
Det finns flera problem med den typen av resonerande men det största problemet som jag ser det är att den föder en misstro mot duktiga människor inom nutrition som försöker hålla sig till verklig vetenskap när de ger sina råd. Jag har varit inne på det här väldigt nyligen med i artikeln Matens Pris och trams som lakar ut folks förtroende för vetenskap.
När folk får se och höra budskap likt den i Sockerfilmen så är det väldigt lätt att det känner sig lurade, ”varför har ingen berättat allt det här tidigare”, kan nog många tänka. Den som de då beskyller den här bristen på information på blir givetvis verkliga forskare inom området och personer som ger kostråd och uttalar sig som experter i tidningar med mera.
Personerna blir också onödigt uppskrämda över socker så istället för att få ett mer rationellt förhållande där de försöker minimera intaget, men inte är rädda för att ändå äta lite socker då och då.
De här två sakerna kombinerat, alltså en misstro mot folk som verkligen är duktiga och pålästa inom ämnet tillsammans med en rädsla för att våga äta saker och ting, är en grym kombination för att sen fortsätta skrämma upp folk för nya saker. För vem ska stoppa dessa personer från att bli rädda för en massa annat i kosten nu? De här personerna har ju tappat tron på de som säger att det inte är farligt och samtidigt har de en bild av det är så mycket som ingen tidigare har berättat för dem men nu får de veta ”sanningen”.
Resultatet av den här typen av ”rörelse” är redan uppenbar idag med folk som är rädda för allt möjligt och de är också väldigt tacksamma för att skrämma upp om något nytt med. Och ju mer vi tillåter filmer likt Sockerfilmen att lyftas fram som bra istället för att påpeka det trams som det faktiskt är, desto fler människor kommer vi ha som helt går vilse i kostdjungeln…
Om du missade min kritik av Sockerfilmen tidigare så hittar du den här: Hur du gör en storsäljande (men usel) dokumentär om kost
EXAKT så. Det är precis som du skriver och har varit så i många, många år. Och det är alltid de som själva inte är högutbildade som tvivlar mest och pekar konspiratoriska fingret. Jag tror aldrig man kommer få bukt på det dock. Så länge Aftonbladet kan existera så kommer problemet med okritiskt och oinformerat tänkande fortsätta.
Grymt jobb som vanligt Jacob.
Skulle ju vara bra att citera citat från filmen som är direkt felaktiga. Så blir hela debatten mer konkret.
Du har säkert och kommer säkert att få kommentarer för hur du uttrycker dig. I inslaget använde du ord som ”koko” och ”freaks” med flera. Även om dem som du pratar om skulle falla in under någon av dessa kategorier så sänker du dig själv till deras nivå.
Du är varmt välkommen att komma med bättre enkla ord som beskriver de här människorna Calle. När tex Wolfe säger att choklad är en oktav av solens energi så säger han saker som är helt koko och han har gjort den här typen av påståenden flera gånger om. Då beskriver också ordet koko honom väldigt bra
Jacob, tror du att det skulle bli en givande dokumentär om budskapet var ”socker är inte sådär jättebra, men ta det lite lugnt bara så är det inga problem” ? Tror du att folk skulle ta till sig av budskapet och vi skulle få en lite bättre värld där folk åt lite bättre? Syftet med en sån här dokumentär är knappast ”att ge folk ett mer rationellt förhållande”. Det har vi foldrar från socialstyrelsen och konsumentverket till.
Att saker blir tillspetsade och överdrivna är liksom i sakens natur. Att du tror att alla är idioter och inte kan göra en egen bedömning får stå för dig.
Angående att sockermängden ser överdriven ut, som verkar vara en viktig fråga för dig… där undrar jag bara, blir du lika ilsken över att macdonalds hamburgare ser bättre ut på bilderna än i verkligheten? Eller att ajax diskmedel ser mycket drygar ut på bilden? Varför är det just när det gäller sockret som du går igång? Ett av få områden där det faktiskt finns en poäng med att medvetet överdriva för att få fram budskapet.
Har du för övrigt samma invändningar mot alla tusentals dokumentärer om exempelvis fett, rött kött, koldioxid, eller vad man nu vill? Varför är det just sockret du har hakat upp dig på?
Det hade varit användbar information. Nu blev det istället felaktig information. Och nej, den är inte givande för någon. Det är bara när man lever i en bubbla som dig där man är livrädd för allting som har med kolhydrater att göra som man tycker att det är givande att andra människor blir lika rädda och inlurade att det är så verkligheten ser ut.
Vad en dokumentär handlar om skiter jag i så länge som den håller sig till faktisk information och inte ljuger ihop egen fakta. Och jag har skrivit kritik av filmer som har budskapet att man ska äta mindre kött och fett med, https://traningslara.se/kritik-av-dokumentaren-forks-over-knives/
Jag kommenterar det som är aktuellt för stunden. Sockerfilmen visades på SVT, jag kommenterade Sockerfilmen. Det känns ganska rimligt inte sant 😉
Om du kommenterar det som är aktuellt för stunden, kan du inte kommentera TV-reklam (och säkert radioreklam också för den delen) där de ljuger en rätt upp i ansiktet? Som tur är kollar jag inte på TV varje dag, men väldigt många människor gör väl det, och jag undrar hur mycket de ifrågasätter reklamen egentligen. Bland släkt och vänner så verkar de ju gå på reklamen istället, fast det mesta är ren bluff (finns ingen vetenskap/bevis alls bakom påståendena om produkten och ibland ren lögn). Sorgligt. Tror fler ”drabbas” av TV-reklam än den här sockerfilmen till exempel.
Men du riktar väl mer in dig på kost och träning förstås, kanske struntar i eltandborstar och andra prylar? Men någon margarinreklam ljuger de väl ändå i, när de påstår att det är baserat på raps(?)olja för att tåla höga temperaturer men har en klick smör för smakens skull. Tål inte mättat fett högre temperatur än omättat och fleromättat?
Jag förstår naturligtvis också att du inte har tid att kommentera allt, men tänker just att TV-reklam ”drabbar” väldigt många, varje dag. Att ha någon seriös person som kritiserar all denna reklam på ett konkret och sakligt sätt vore toppen. (Det kanske redan finns?)
Varför kritiserar du Jacob om saker du inte har koll på? Apropå din avslutning om att Jacob bara reagerar på socker så är det ju helt enkelt fel och beviset på det har du mitt framför näsan. Några minuters googlande skulle ta dig till det här inlägget på Träningslära: https://traningslara.se/kritik-av-dokumentaren-forks-over-knives/ Dessutom har ju Jacob skrivit massor om marknadsföring. Han kritiserar högt och lågt och svingar i alla riktningar. Med handen på hjärtat jonte: har du gjort din research innan du kommenterade?
Om du sedan inte ser skillnad på problemen i en dokumentär som visas i Public service och en reklam så vet jag inte riktigt var jag ska börja. Men hursomhelst så är ansvaret större att ge en mer nyanserad bild om man är SVT som sänder en dokumentär. Sveriges television har ett folkbildningsansvar.
Och tillspetsningen ligger inte alls i sakens natur. Det är precis tvärtom faktiskt. Det är ett i allra högsta grad konstlat ”behov” av överdrivna och ”roliga” budskap. Det skulle inte behöva vara så och om jag får skryta lite så tycker jag att den relativa succén för min och Jacobs bok tyder på att det finns ett behov av kunskap som faktiskt är lite avancerad. Dvs att det finns många konsumenter av kost- och träningsinformation som inte alls vill ha det tillspetsat och snedvridet.
Jacob är nog den sista jag skulle betrakta som en person som ser folk som idioter. Tror man att folk är dumma så sänder man ut enkla budskap till dem (mot bakgrund av antagandet att de inte fattar bättre). Har man respekt för deras intelligens så sänder man ut ett seriöst budskap som inte snålar på komplexiteten. Och det är precis det somvad Jacob gör.
Och med tanke på hur uppenbart dålig koll du har på vad han skrivit tidigare (något som förvisso inte hindrade dig från att göra tvärsäkra uttalanden) tycker jag att du kan ta dig lite tid och läsa i arkivet. Du kommer lära dig massor. 🙂