Summering av avsnittet

AI summering. Längre ner finns hela avsnittet med komplett transkribering.

I det här avsnittet gästas Tyngre Träningssnack återigen av dietisten och forskaren Ola Wallengren för en djupdykning i kalorier, energibalans och vad som egentligen styr vår vikt. Samtalet tar avstamp i en uppmärksammad och extremt välkontrollerad studie av Kevin Hall där forskarna undersökte vad som händer i kroppen när man skapar ett exakt lika stort kaloriunderskott genom att antingen bara skära ner på fett eller bara skära ner på kolhydrater, samtidigt som proteinintaget hålls konstant.

Resultaten från den metabola kammaren visade att gruppen som åt extremt lite fett faktiskt förlorade något mer kroppsfett under de sex dagarna än gruppen som drog ner på kolhydraterna. Ola och Jacob förklarar hur detta hänger ihop med kroppens glykogendepåer, vätskebalans och substratanvändning, samt varför studien slår ännu en spik i kistan för den klassiska insulinhypotesen som hävdar att man inte kan bränna fett så länge insulinnivåerna stimuleras av kolhydrater.

Vidare diskuteras skillnaden mellan strikt kontrollerade laboratoriestudier och verkliga livet. Även om lågkolhydratkost inte har någon magisk metabol fördel i en metabol kammare, kan den i praktiken fungera bra för många eftersom kostförändringen ofta leder till att man spontant äter färre kalorier. Samtidigt belyser Ola hur svårt det är att räkna kalorier exakt i vardagen, eftersom livsmedelstabeller bygger på schablonvärden och faktorer som tuggning, fibrer, kalciumbindning och livsmedelsstruktur påverkar hur mycket energi kroppen faktiskt tar upp.

Avsnittet tar också upp Kevin Halls matematiska simulator för viktförändring och varför ett bestående kaloriunderskott ger en allt långsammare viktnedgång över tid tills kroppen når en ny jämvikt. De diskuterar även ny forskning kring fysisk aktivitet och energiförbrukning som tyder på att kroppen till viss del kompenserar för ökad rörelse genom att dra ner på annan spontan aktivitet under dygnet, vilket gör matintaget och vår matmiljö till den mest avgörande faktorn för viktkontroll.

I den sista delen besvaras lyssnarfrågor om bland annat måltidsfördelning över dygnet, frukostens betydelse, periodisk fasta och nattarbete. Ola och Jacob reder även ut begreppet ”en kalori är en kalori” och konceptet IIFYM (If It Fits Your Macros), kolhydratcykling vid styrketräning, hur stort kaloriunderskott man kan ligga på utan att tappa muskelmassa samt om det verkligen existerar något permanent ”svältläge” eller så kallad metabolic damage efter en hård diet.

På Tyngre Träningssnacks instagram hittar du bilder och klipp från avsnittet.

Visa avsnittets hålltider
• (00:00:00) Introduktion och dagens gäst Ola Wallengren
• (00:01:48) Kevin Halls kontrollerade studie på lågfett mot lågkolhydrat
• (00:05:42) Insulinhypotesen prövas mot verkligheten
• (00:13:25) Matematiska modeller för energibalans och simuleringar
• (00:17:38) Varför fungerar olika dieter i praktiken?
• (00:28:50) Hur exakta är kalorisiffrorna i livsmedelstabeller?
• (00:37:22) Att lyssna på kroppens signaler, känslor och matmiljö
• (00:46:51) Viktnedgångssimulatorn och varför viktförändringar tar tid
• (00:54:25) Fysisk aktivitet och kroppens tak för energiförbrukning
• (01:00:13) Skitmat, belöningssystem och medvetet ätande
• (01:07:45) Måltidsfördelning över dygnet, frukost och nattätande
• (01:21:20) Är en kalori alltid en kalori och fungerar IIFYM?
• (01:36:02) Kolhydratcykling och ketogen kost vid styrketräning
• (01:40:28) Maxgräns för fettförbränning, svältläge och metabolic damage

Det här är en automatisk transkribering av detta avsnitt av podcasten Tyngre Träningssnack. Du kan trycka på varje tidpunkt i texten för att hoppa till precis den delen av avsnittet i youtubespelaren ovan.

Transkriberingen är genererad med hjälp av AI och innehåller därför vanligen några enklare fel.


Introduktion och dagens gäst Ola Wallengren

00:00:22 – Wille: Hallå hallå och välkomna till ännu ett avsnitt av tyngre träningssnack. Jag heter Wille och med mig som vanligt har jag Jacob Gudiol.

00:00:29 – Jacob: Hallå Wille. Hallå, hallå! Hur är läget? Det är segt idag, ska jag ärligt talat säga. Jag var uppe i Karlstad igår ju, så jag körde upp, snackade i två och en halv timme och så körde jag hem direkt igen. Så jag har liksom suttit, det var elva timmars bil igår.

00:00:44 – Wille: Känner du dig stel i kroppen då? Ja, jag har faktiskt planerat här, när vi är klara, att jag ska hinna iväg och träna lite innan jag hämtar Emilia.

00:00:52 – Jacob: Sen går vi och tränar igen, men då blir det inte så mycket jobb.

00:00:56 – Wille: Ja, det är bra. Återställa insulinkänsligheten lite efter den där eskapaden. Precis, precis. Ja. Vi har en återkommande gäst med oss idag. Vi har med oss Ola Wallengren. Välkommen tillbaka.

00:01:08 – Ola: Tack så mycket.

00:01:09 – Wille: Hur är läget med dig?

00:01:10 – Ola: Det är bara bra.

00:01:12 – Wille: Vi hade med det i vårt andra avsnitt som vi spelade in för, det känns som länge sedan nu. Det måste ha varit i höstas som vi gjorde det. Ja, tidig höstkris. Då pratade vi om protein väldigt ingående på olika sätt. Alltså proteinbehov, optimering, tajming och hit och dit. Vi tänkte att vi skulle göra något liknande idag fast prata om ämnet kalorier och energibalansen och energiekvationen.

00:01:38 – Ola: Två ständigt heta ämnen.

00:01:40 – Wille: Verkligen. Vi lade upp en bild här där man kunde få ställa frågor till dig om det här. Det har dykt upp en del frågor som kommer röra det som vi hade tänkt prata om. Då kommer vi

Kevin Halls kontrollerade studie på lågfett mot lågkolhydrat

00:01:48 – Wille: på något sätt bakas in i det här avsnittet. Vi hade tänkt att vi skulle ta avstamp i en studie som gjordes av en snubbe som heter Kevin Hall. Den handlade om just det här med när man testade två dieter för att se vad som hände med kroppen. Är det någon som vågar sig på att beskriva den studien så lyssnarna får en bild av vad det är vi snackar om?

00:02:11 – Jacob: Det får Ola göra. Det är han som är gäst.

00:02:17 – Ola: Det finns ganska många komponenter i den här studien men man skulle säga att man ville göra en väldigt välkontrollerad studie. Någon typ av metabolic award-studie där man gav försökspersoner, i och för sig en ganska liten grupp. De var 19 personer tror jag. Det gav väldigt standardiserad kost. Man vet exakt vad de får i sig. Sedan låter man dem dessutom vara i en metabol kammare så att man mäter energiomsättningen hela tiden. Man mäter förhållandet mellan syre och koldioxid så att man kan räkna ut förbränningen av fett och kolarter och så vidare. Så att man får en väldigt bra bild av vad som händer. Men grundidén var väl typ så här att spelar det någon roll om man drar ner på fett eller kolarter när man ska gå ner i vikt? Eller när man ska gå ner i fett.

Det är väl det som de flesta är intresserade av. För att testa detta så försökte man vara väldigt strikt i det hela. Då sa man att naturligtvis ska proteinet vara precis detsamma. Men vi drar ner på kalorierna antingen genom att dra ner på fettet eller att dra ner på kolarterna. Man drog ner kalorierna från 2,7 eller något sådant. Jag ska ta fram tabellen. Sedan drog man ner det till 1900 kalorier i båda grupperna. Först gick de på den här balansdieten som var helt vanlig i sammansättning ungefär efter näringsrekommendationerna. Alltså 50 procent kolhydrater och 15 procent protein. För att standardisera någon typ av baseline Sen gick man över till endera experimentdieten och drog då ner till 1900 kalorier. De som drog ner på kolhydrater fortsatte att äta precis samma mängd fett.

De som drog ner på fett fortsatte att äta precis samma mängd kolhydrater. Så skillnaden var verkligen bara en neddragning i fett eller kolhydrat.

00:04:30 – Jacob: Det är det som gör den här studien unik mot tidigare studier. Man har förändrat fördelningen men man har alltid påverkat båda två variablerna. Både fett och kolhydratsmängden. Denna gången var det bara ena ligger exakt samma andra tas ner.

00:04:46 – Ola: Det är både en styrka och en svaghet här för att det öppnar upp för kritik för de som vill. Det som kallas lågkvalrat blir inte extremt låg utan man har fortfarande kvar 140 gram. kolarter, vilket inte är tillräckligt för att kallas… Det är inte speciellt lågt. Det är mycket lägre, men det är inte speciellt lågt. Men det är en konsekvens av att man kan inte dra ner mer på fettet i lågfettgruppen. De är nere på 17 gram om dagen och man kan inte dra ner mer för rent praktiskt helt enkelt. Så det är det som sätter gränsen där om man då ska äta precis samma mängd kolhydrater och precis samma mängd fett på respektive diet. Så gjorde de i alla fall.

00:05:39 – Wille: Det finns ju ett syfte med den här. Det är egentligen att man

Insulinhypotesen prövas mot verkligheten

00:05:42 – Wille: vill testa insulinhypotesen bland annat. Alltså just att man måste få till en sänkning av insulinutsöndring för att få till en viktnedgång.

00:05:51 – Ola: Ja precis och då tänkte man ju att när vi drar ner på fettet utan att dra ner på kolhydraterna så borde ju insulinet fortfarande vara högt eller normalt kan vi kalla det. Enligt den här hypotesen skulle man inte gå ner i fett då alls eftersom man håller kolhydraterna konstant. Var de här kalorierna som man la ner på skulle komma ifrån det vet jag inte vad man tänker sig men det är inte min sak att förklara hur det går ihop.

00:06:22 – Jacob: Tanken är väl att det är på något sätt att man ska svälta inombords och så ska man

00:06:29 – Ola: Ja, att man ska börja röra på sig mindre. Det skulle väl i så fall visa sig i en kraftigt sänkt energiomsättning. Precis. Om det skulle vara den här typen av svältadaptioner.

00:06:43 – Jacob: Men egentligen, ärligt talat, så tror jag att det är lite av en efterkonstruktion.

00:06:47 – Ola: Att de lyfte fram den insulinhypotesen. För jag tror egentligen bara att det handlar om att man ville mäta. Blev det någon skillnad på fettbalansen när man gör den här typen av mer extrema skiftningar och samtidigt väldigt kontrollerat i makronutrent-sammansättningen. Men samtidigt kan man testa insulinhypotesen så det är klart att den har säkert funnits med Men det lyfts fram väldigt starkt i inledningen och egentligen omotiverat för… De som designade den här studion visste ju att den håller ju inte.

00:07:30 – Jacob: Det är ju inget nytt. Det var ju något klockrent citat från en av författarna. Det var inte Kevin Hard som skrev det men det var någon annan som liksom… författade på sin blogg om den här studien och rubrikerna runt omkring så skrev han att Gary Taubes var ett jättebra exempel på en smart person med lite kunskap.

00:07:48 – Wille: De citerar Gary Taubes i själva artikeln också i studien. Den är ganska roligt upplagd överhuvudtaget. Jag tror också att det är en efterhandskonstruktion. De ville ju sälja in det här resultatet. Ja, det säger ju Kevin Harl också.

00:07:59 – Jacob: Han är ju ganska utåt. Han har ju Twitter och sådana här grejer. Han sa ju också att de hade designat studion innan. Deras frågeställning egentligen var ju för att de har en jättebra modell på hur kroppen förändras. Kroppssammansättningen förändras beroende på vad man äter, hur mycket av varje grej och hur energin omsätts i kroppen. Och så märkte de i den här modellen att det fanns ingen… Det fanns inget i kroppen som reagerade på mängden fett i kosten. Som påverkade… Kroppen kände inte av mängden fett kan man säga på sätt och vis. Det var det som var hypotesen eller det de ville prova. Finns det något i kroppen som gör det här? Som kan registrera hur mycket kalorimängder från fett man tar i sig. Det var det de ville studera från början.

Där fann de att det hade ju inte kroppen. Trots att man åt mindre fett så fortsatte den bränna lika mycket fett så länge insulinet som reagerar på kolhydraterna höll sig på samma nivå. Så det var en efterkonstruktion det här med Taubes, men det blev mycket bättre. Det blev mer intressant tydligen.

00:09:04 – Wille: Den är ganska roligt skriven också bara överlag tycker jag för att metoddelen kommer liksom efter själva resultaten så först kommer bara… Ja, men det är ju klassiska är de med Nature, vissa av varianterna där.

00:09:14 – Jacob: Ja, cell är det va? Ja, nu är det cell här, men det är mer skrivet som en… Alltså vetenskapligt mässigt så är det mer skrivet som en populärvetenskaplig artikel.

00:09:24 – Ola: Att man lämnar teknikaliteterna därhän, så de hamnar sist. Och så skriver man då, lyfter fram huvudresultat och sådär. Vilket i och för sig kanske är bra, men förvirrar vissa.

00:09:36 – Wille: Ja, man fattar inte, för de håller på och pratar om olika däcksar hit och dit och sådant där som du kan en hel del om, Ola. Och så tänker man såhär, jävlar vad enkelt det här verkar vara. Och så kommer man ner till det sista stycket där de beskriver vad de faktiskt har gjort med den och du säger, ja, hej med dig.

00:09:51 – Ola: Dels så mätte de allting väldigt noga. Man mätte kroppssammansättningen med dexa för att se om de kunde se att fettet minskade. Det vet man i princip på förhand för det var bara sex dagar man gick på den här experimentdieten. Det vet man i princip på förhand att man kan inte mäta sådana små skillnader med Dexa. I alla fall inte i en sådan liten grupp på individnivå, snarare då nästan. Det har den inte tillräckligt känslig för och det visar resultaten också att Dexan kunde inte skilja de här två grupperna ifrån. Utan vad de då fick göra var att kolla på förbränningen när de var i den här metabola kammaren. Alltså hur mycket var dygnsförbränningen på fett enligt utandningsgaserna helt enkelt. Och så räknar man ut fettbalansen via den då istället.

Om vi ska gå på resultaten så visar det ju skillnad där alltså. Att i slutet av de här sex dagarna så hade då lågfettgruppen förlorat mer kroppsfett än den andra.

00:11:00 – Wille: Och det var i runda slängar ett halvkilo eller någonting sådant där för lågfettgruppen?

00:11:05 – Ola: Egentligen bara 200 gram tror jag. Ska vi se här. Ja, precis. 220 gram. Så det blir inte så stora skillnader när man inte drar ner jättemycket på kalorierna och så bara över sex dagar. Men trots allt, den här högfettgruppen eller egentligen normalfett, lågkoloratgruppen, de gick ner då i 250 gram ungefär och den andra då 460 gram. Det var en stor skillnad där och då undrar man var i Det är stor skillnad. Var kom den här ifrån eller varför gick inte högfettgruppen ner mer? Det kan ganska enkelt förklaras av att när man drar ner på kolarterna så mycket så fortsätter kroppen att förbränna kolarter kan man säga. Man förbrukar glokendepåerna. Lever och muskler.

00:12:04 – Jacob: Hade man fortsatt förbi den här veckan eller knappt veckan som man höll på så hade det jämnat ut sig mer.

00:12:10 – Ola: Precis. Under de här första dagarna är det inga problem att bränna glykogen men när de reserverna tar slut eller börjar bli väsentligt tömda då har inte kroppen något annat att göra än att ta energin direkt till fettdepåerna. Vilket den då gjorde i större grad kan man säga. den här lågfettgruppen. Eller skillnaden är ju egentligen att lågfettgruppen slutar att äta fett. Men kroppen fortsätter att förbränna fett i nästan samma takt.

00:12:44 – Jacob: Det var väl det de trodde skulle hända med tanke på den kunskapen de hade innan. Då fick de ju det bekräftat.

00:12:49 – Ola: Ja alltså det verkar, och det har man ju vetat egentligen sedan lång tid tillbaka, att varierar man fettintaget från dag till dag så påverkar det inte så jättemycket den totala fettförbränningen så att säga. Utan kroppen hummar liksom på i samma takter kan man säga.

00:13:07 – Jacob: Ja, det var ju det modellen visade baserat på det tidigare så det var inte överraskande på det sättet. Det var bara ett väldigt, väldigt kontrollerat sätt att undersöka det.

00:13:17 – Ola: Precis, så det var en gång för alla på något sätt visat att såhär var det. Sedan var det

Matematiska modeller för energibalans och simuleringar

00:13:25 – Ola: ytterligare ett syfte att samtidigt som de gjorde de här jätteexakta mätningarna efter konstens alla regler Så testar man sin matematiska modell för det här. Att beräkna för att validera den som det heter.

00:13:43 – Jacob: Att den funkar helt enkelt.

00:13:47 – Ola: För den här matematiska modellen, i sin enklaste form är det helt enkelt bara energibalansekvationen. Med energi in och ut och skillnader i kroppens energiförråd. Det är där den tar avstamp. Men den som läser tillägget till den här artikeln inser ganska snabbt att det blir mer komplicerat än så när man börjar fördjupa sig i de olika delarna. Varje liten del i den här ekvationen kan man expandera ner till så mycket som vi vet om. Räknat på balansen av fettförbränning, kolerat, protein, balansförändringar. Vad detta skulle innebära i glukosproduktion från fett och kolerater och vad det skulle innebära om ketonkroppsproduktionen går upp. Och lite grann hur mycket det här kostar den här överföringen av energi från en typ av substrat till en annan och så vidare.

00:14:51 – Jacob: Ja han har ju med appendix till den här artikeln. Om man gillar formler så kan man titta i den. Då har vi lämnat det populärvetenskapliga ska vi säga när han förklarar det med formlerna.

00:15:02 – Ola: Tyvärr går det snabbt över min matematiska förmåga också, men man kan förstå principerna.

00:15:08 – Jacob: Ja, man förstår ju principerna precis. Jag kände igen formelteckningarna såhär, men jag hängde inte med på vad de hade gjort. Det såg så rostigt ut i min matte från universitetet.

00:15:18 – Ola: Den som påstår att den här kaloriregeln inte fungerar och att forskarna inte vet vad de sysslar med Vi kan bara titta på hur komplicerad den här energibalansekvationen egentligen är och hur mycket man vet om de olika delarna. Det finns fortfarande frågetecken här. Vissa saker i det här är ju framtaget rent empiriskt. Vilken effektivitet har vi i omvandlingen av kolhydrater till fett till exempel. Det kan man räkna på stokastiskt eller kemiskt men man har också mätt hur det blir när vi gör det och så får man sätta en konstant på det helt enkelt. Det är de här konstanterna som man kan skruva lite fram och tillbaka på för att det ska stämma med verkligheten. Men det visade sig att modellen fungerade i sin nuvarande form väldigt bra.

De kom ganska nära. De var faktiskt uppmätta värdena. Utifrån det så tänkte man att då kanske vi kan faktiskt dra ut de här resultaten i sin förlängning. Så att man gör också simuleringar. Vad skulle konsekvensen av detta vara om vi höll på i sex månader? Då kan man väl säga så att då skulle fortfarande lågfettdieten vinna något. Men man kollade också vad det skulle bli för resultat om man drog lågkolorat lite mer åt det extrema hållet, det vill säga ner mot kanske fem procent kolarter. Då visar det sig att då blir den dieten också ineffektiv vad det gäller substratanvändning och liknande. Då minskar man liknande mängd fett också. Så där kan man säga att det ger stöd på båda hållen. Antingen en väldigt låg fettdiet eller väldigt låg koleratdiet kommer ge liknande resultat i fettbalansen.

00:17:28 – Jacob: Precis, då blir det lite mindre energieffektivitet i kroppen kan man säga.

00:17:35 – Ola: Ja precis och det är det som kommer vara skillnaden där. Men sen

Varför fungerar olika dieter i praktiken?

00:17:38 – Ola: detta är ju rent då vad som sker energibalansmässigt eller biokemiskt inne i kroppen kan man väl kalla det. Det är ju en helt annan sak hur det är att äta de här dieterna i praktiken och vad det innebär för förändringar i beteende och liknande. Som de flesta säkert vet så har jag och Jacob kollat på lågkolhydratkost mot andra typer av koster vad det gäller viktnedgång. Skillnaderna på lång sikt är väldigt små och det handlar om följsamheten. Men man får säga att det pekar hela tiden på att viktnedgången blir större på lågkolhydratdieterna.

00:18:21 – Jacob: Ja, framförallt när följsamheten är bättre i starten.

00:18:25 – Ola: De första tre månaderna kan man säga.

00:18:29 – Jacob: Sen är inte det så förvånande egentligen. De studierna där det blir bättre viktnedgång i början. Då är det faktiskt så att då har man gett oftast i lågkalori eller lågfettdieten en kaloridiet. Alltså där man ska ha koll på kaloriintaget. Medan lågkolhydratkosten, som ofta står i en Atkins-variant, där ska man bara äta lite kolhydrat. Det är kanske en fördel om man får äta sig mätt, men man vet ju spontant att folk minskar på sitt kaloriintag med runt 30% i snitt när man ger dem en lågkolhydratkost om de har en liten övervikt sen innan. Då blir ju deras faktiska kaloriunderskott större. Alltså om du äter 3000 kalorier normalt och du tar bort 30% på det, då är du nere på drygt 2000 kalorier. Medan om du har en person som äter 3000 kalorier så säger du bara till personen att minska kaloriintaget med 500 att räkna.

Då blir vi ju där att lågkaloriskosten vinner på tre månader och det är ju kanske bara för att de

00:19:27 – Ola: Det är konsekvensen av att de har ätit mindre kalorier. Hade det inte varit så så hade vi pratat om metabol fördel, det vill säga att de här kostnaderna skulle göra någonting med energiomsättningen. Drar man ner på kolarterna att man då skulle få högre energiomsättning eller mindre anpassning till ett energiunderskott, det vill säga mindre svältläge om vi använder den termen.

00:19:51 – Jacob: Så man måste skilja det här hela tiden. Vad är lättast att följa? över tid så att du får långsiktigt bra resultat och vad ger viktnedgången. Viktnedgången är ju kalorierna mer eller mindre. Det finns ju lite djurstudier kanske som visar lite annorlunda att man går ner lite mer bättre i vikt ska man säga med bra mat. De är ju extremt välkontrollerade de här djurstudierna men på människor har man inte sett några praktiskt användbara skillnader.

00:20:21 – Ola: Däremot vad den här studien som vi pratar om nu, Halls studie, också visar är att det faktiskt blir skillnad i energiförbrukning mellan de olika dieterna. Det är mer ineffektivt att äta kolhydrater än att äta fett. Energiproduktion kostar mer att omsätta kolhydrater till energi än fett. Så kan man säga ungefär. Det visar sig litegrann också men de tittar på total energiomsättning vilket också beror väldigt mycket på fysisk aktivitet. Så det är lite grann båda sakerna här. Men deras vilometabolism, de som drog ner på koldaterna, den gick ner mer än i den höga koldatgruppen. Och deras totala energiomsättning var också lägre när man drog ner på koldaterna.

00:21:14 – Wille: Då hade de kontrollerat den fysiska aktiviteten. De fick väl gå på något gångband en timme om dagen i studien?

00:21:21 – Ola: Ja, så egentligen förväntar man sig ganska liten skillnad här. Men det finns en hel del av den här typen av spontan aktivitet som ändå sker. Det kan ha gjort att man kände sig lite tröttare och så vidare. Men den basala grundomsättningen gick också ner. Egentligen var det den som påverkades mest. Det förklarar också en del av den här skillnaden. En del är just att man har använt glykogen istället för att bränna kroppsfett. Men också att energiomsättningen blir lägre. Ungefär mellan 100 och 50 kalorier om dagen blir det skillnad på de här grupperna.

00:22:00 – Jacob: Där undrar man om det är något långsiktigt eller kortsiktigt där. Det kan ju vara att kroppen känner av. Förr hade man mycket teorier kring det där att glykogenmängden i kroppen på något sätt styr, omedvetet då, styr ens fysiska aktivitet till en viss nivå. Det finns ju de här studierna nu där man har gett folk frukost eller inte frukost och så har man mätt deras ämnesomsättning och så har man sett samma sak att de som får frukost De äter ju mer men de gör också av med mer energi under dagen. Det skulle kunna vara något sådant också. Hade de återigen hittat en glykogenbalans. Alltså börjat bränna mer fett och det gått två, tre veckor. Att de då jämnat ut sig igen i den fysiska aktiviteten.

00:22:41 – Ola: På sätt och vis är det inte så mycket folk i studien men det är inte ett jättestort problem eftersom mätmetoderna är så effektiva eller precisa. Sedan är den ganska kort men för att testa det de skulle göra så var den tillräckligt lång för att man såg hur fettförbränningen ändrades och så vidare. Den ställde in sig ganska snabbt så bara efter två, tre dagar så hade de nått någon typ av steady state. Men det hade trots allt ändrats på lite längre sikt när kolhydraterna tog slut. Men själva den här omställningen som skedde på grund av att maten förändrades, den gick snabbt. Så det fungerade så långt.

00:23:26 – Jacob: Det påpekar man ju faktiskt också i diskussionsdelen där att folk kanske säger att det är för kort tid. Men det finns inga kända fysiologiska mekanismer, alltså saker som skulle ha hänt efter de här sex dagarna för att på något sätt förändra resultaten kring det här fysiologiska, vad som händer med energieffektiviteten och sådana saker. Sen hur folk börjar röra på sig, hur de vänjer sig vid hur de mår. Att det ändrar deras fysiska aktivitet. Det kanske är lite mer öppet. Men det finns inget som säger att det skulle… Ja, att de skulle… Ja, vad är det? LCHF älskar ketondrift eller vad de brukar kalla det. Att man då helt plötsligt ska gå ner i vikt och så här. Där finns inga kända fysiologiska mekanismer överhuvudtaget att det skulle hända.

00:24:12 – Wille: Nej, och den här simulationen som verkade stämma ganska bra under den här perioden, om man drar den vidare som Ola sa under sex månader så står sig de här resultaten. Så litar man på den så behöver man inte göra en längre studie.

00:24:24 – Ola: Nej, men samtidigt så behöver det inte vara speciellt mycket fel i den här matematiska modellen för att det ska göra utslag på lång sikt också. Den sista spiken i kistan finns liksom aldrig där.

00:24:40 – Wille: Men kan man säga det nu? Om man går tillbaka till det här med insulinhypotesen, om vi låtsas att resultatet från den här studien verkligen är sann med stort S, kan man säga att insulinhypotesen är förkastad i och med den studien?

00:24:53 – Ola: Ja, det måste man säga.

00:24:55 – Jacob: Den var ju det innan också skulle jag säga. Men problemet här är att precis som de definierar LCHF varannan dag så definierar de vad de menar med insulinhypotesen. Du kan aldrig visa att insulinet är orsaken till dem för då har de bestämt sig. Utan skillnaden blir bara att… Förklaringen som Gary Taubes skrev i sina böcker var ju fel. Men Gary Taubes har ju inte släppt förklaringar till kolhydraterna. Kostdoktorn vill inte riktigt säga vad han menar med sitt insulin. Han hoppar fram och tillbaka hela tiden. Ena dagen är det för att det gör dig hungrigare. Andra dagen är det för att det gör att du svälter på cellnivå som han David Ludwig nu påstår. De kommer liksom aldrig skriva det svart. Det som Gary Taubes gjorde fel var ju att han skrev det svart på vitt vad han menade.

Och så var det någon som testade så blev det fel. De andra liksom håller på att flumma lite kring det liksom. Säger lite såhär halvdiffust. Och sen liksom om någon, om de säger det på ett sätt och man liksom försöker bemöta det så har de fattat mig fel. Liksom, vad har jag? Tio inlägg kring det här på mina sidor. Och det är liksom, det är aldrig någon som kritiserar det jag skrivit mer än att de skriver att jag har missförstått vad de säger, ungefär. Du attackerar en halmgubbe säger de alltid. Ja men kom igen ge mig vad du menar då. Men det kan de inte svara på i kommentarerna.

00:26:06 – Ola: Man kan väl säga att insulinhypotesen så långt utav den enkla, den första förklaringen kan man säga att det är fett då som styr frisättningen av, eller insulin som styr frisättningen av fett och så vidare. Det stämmer ju inte. Jag menar det låter väldigt logiskt. Ja det är ju enkelt att förstå.

00:26:25 – Jacob: När folk då börjar gå ner i vikt när de äter den här kosten så Så vill de ju ha en förklaring till det och det är ju inte kanske lika roligt att få förklaringen att du lurar dig själv. Det är ju det man gör, man lurar sig själv till att äta mindre. Sen är ju det ett bra sätt, det är ju fine, gör det.

00:26:44 – Ola: Ja, det är ett nytt synsätt på det här med verkligheten versus kartan. Ja, precis. Man hittar på en förklaring varför det händer och den stämmer kanske inte riktigt. Ja, never mind.

00:27:03 – Wille: Men den andra frågan då, för att vi har varit inne lite på det, kan man använda den här studien för att säga vilken diet folk ska använda för att gå ner i vikt när de lever ute i vanliga världen? Nu blir det här väldigt mycket en retorisk fråga.

00:27:16 – Ola: Den här frågan ställde de också till Kevin Hall som är huvudansvarig för den här studien. Vad tar vi med oss rent praktiskt? Han sa med ett skratt ingenting. Det handlar ju väldigt mycket om studiens natur att den är så fruktansvärt kontrollerad så den säger ingenting om vad som händer hos fritt levande människor.

00:27:40 – Jacob: Om något skulle man kunna säga om du är en riktigt sån här hardcore fitnessperson som verkligen har koll på vad du äter och koll på hur mycket du rör på dig och du vill på något sätt kunna äta 50-100 kalorier mer om dagen så kanske du ska lägga dig på en riktig lågfett då. Ja. Det är inte säkert att du blir mättare för att du äter 100 kalorier extra. Har du brist på näring så ta multivitamin istället. Man kan göra det bara för att man kan göra det. Men som sagt praktiskt annars är det ingen nytta alls med den här informationen.

00:28:13 – Ola: Nej, utan den bekräftar lite mer bara det som vi visste.

00:28:16 – Jacob: Ja, men sen är det ju liksom… Det praktiska annars med informationen det är att man kan på något sätt visa att du blir inte tjock av kolhydrater. Det visste man förstås innan men det är ännu en spik i kistan på de som säger att det per automatik är viktuppgång om man äter kolhydrater.

00:28:31 – Ola: Däremot så kan man bli tjock utav kolhydrater innehållande livsmedel. Ja, precis. Vilket sker hela tiden. Det är inga problem alls. Men det gäller ju alla typer av… Energitäta livsmedel kan man säga.

00:28:42 – Jacob: Exakt, exakt.

00:28:45 – Ola: Men en ganska stor del av den här

Hur exakta är kalorisiffrorna i livsmedelstabeller?

00:28:50 – Ola: kaloridiskussionen som till exempel vid över och underätning och så vidare. Hur mycket energi finns det faktiskt i maten? För om man nu skulle väga upp allting jättenoga så vet man fortfarande inte hur mycket kalorier man får i sig. Eller egentligen också vad kroppen tar upp. Att fett ger nio kalorier och att protein och kolhydrater ger fyra, det är bara genomsnittssiffror eller uppskattningar. Det stämmer sällan för de enskilda livsmedlen riktigt. Till exempel enkla sockerarter innehåller mindre energi. Det är snarare kanske 3,75 kalorier per gram. Stärkelse innehåller mer. Det är 4,13. Det blir viss skillnad. Ska man ha helt rätt så måste man räkna ner på varje livsmedel efter en väldigt noggrann analys. Det görs ju inte.

00:29:52 – Jacob: De siffrorna finns ju inte att få tag på. Nej och det är ju orimligt också för sen kombinerar man det med lite kalcium så åker lite mer fett ut med avföringen så blir det fel ändå.

00:29:59 – Ola: Ja precis och det här med nötter som vi kanske varit inne på någon annan gång. Mycket av energin i nötter den åker ut med avföringen om man inte har tuggat ordentligt. Det är så hårt inkapslat. Det blir nästan som fiber på det sättet att det åker ut i toaletten. Det är jättesvårt att uppskatta den delen och precis som du säger kalciumbundna fetter till exempel kan också bli en hel del via avföringen har man ju visat. Ja, om man är högkonsument av mejeriprodukter så absolut. Så det är jättesvårt att veta. Plus då att just det man äter också eventuellt påverkar energiförbrukningen lite grann på ena eller andra hållet. Man kan till exempel kolla på vissa studier där man jämfört mättade fetter med fleromättade fetter så verkar det som att fleromättade fetter De lagras inte in lika lätt men samtidigt så verkar de öka energiförbrukningen eller förbränningen lite mer då.

Så att det blir liksom skillnad mellan mättat fett och fluorimättat fett. I förlängningen kan ju även sådana här jättesmå skillnader som då är knappt mätbara, men de kan ju spela roll naturligtvis.

00:31:19 – Jacob: Särskilt om man medvetet riggar upp det på det viset. Om vi tar den här Sam Feltham när han gjorde sin försök på sig själv som LCHFarna älskade när han skulle äta 5000 kalorier från då lågkalorikost som man kallar det och sen så 5000 kalorier från skräpmat eller vad han nu skulle så skulle han visa att han gick upp olika mycket i vikt. Där gjorde han ju precis det här. Han tog ju liksom de fetterna som vi inte är bra på att lagra in som vi liksom höjer vår energiförbrukning mycket. Han åt mycket av det. Han åt mycket nötter. Han har antagligen känt till de här bakgrundsgrejerna och så har han nyttjat det fullt ut och så har han använt medelvärde när han gjorde sina uträkningar. Gör man det då blir det liksom… Ja, det är klart. Då visar du att kalorierna försvunnit för de som tror på att medelvärdena gäller allt.

Han utnyttjar folks okunskap för att göra sin bild.

00:32:16 – Ola: Sedan är ju vågen inget bra mått i detta fallet för lagrar man in mer glykogen. Han är ju en ganska lång och stor kille också. Så han har ju förmåga att lagra in ganska mycket glykogen och lägga på sig vätska då om det kanske ökar salt och vätskeintag och annat sådant där. Så där kan det bli en väldigt stor skillnad och det är mycket det man ser att man går upp när man överäter kolarter. Jag menar, glykininlagring och likadant när man drar ner på kolarterna så går man ner av den anledningen att det förbrukas då.

00:32:48 – Wille: Jag tänker att det vi pratar om nu är hur olika livsmedel faktiskt kan skilja sig åt. Alltså att man inte bara kallar dem för kolhydrater och fetter och så vidare. Är inte det här en bättre lösning än att räkna kalorier om man faktiskt försöker gå ner eller upp i vikt och tänka på vad det är man äter?

00:33:06 – Ola: Tänk på vad du äter, ja. Det var bra råd där. Jag håller med, absolut. Man ska tänka i termer av livsmedel, mer lämpliga livsmedel, mindre lämpliga livsmedel. Det här där man snackar om hallonbåtar och så vidare. Jag menar en kost är inte lik den andra. Man blir inte riktigt lika mätt av alla livsmedel även om kalorimängden är densamma. Det kommer att avgöra en hel del och sen beror det på personliga preferenser. Vad tycker du om? Vad äter man lättare mer av eller mindre av? Det kommer att avgöra, men det tror jag väldigt stor del är Det är där vi har den personliga delen som vi inte riktigt kan mäta eller uppskatta. Det är vissa som diskuterar om genernas betydelse och det verkar ju ha en betydelse. Vissa klarar sig bättre på en lågfettighet och vissa klarar sig bättre på en högfettighet.

Och riktigt vad den här skillnaden består i det vet vi inte riktigt än. Men man säger att man har kopplat det till vissa gener, visserligen, inom en studie. Men det handlar ju väldigt mycket om personliga preferenser, skulle jag säga.

00:34:28 – Wille: Då är man helt plötsligt borta från det som den här studien handlar om. Där provade man två olika dieter med två olika makrofördelningar. Ja, de hade ju inget val.

00:34:39 – Ola: Han sa att stackarna i lågfettgruppen verkligen fick kämpa för att det var en ganska jobbig kost att få i sig.

00:34:46 – Jacob: Det är inget roligt, nej precis. Och då går man ju ner i vikt annars också. Det är så det är. Riktiga lågfettdieter, alltså de här där det handlar om 10% energi, procent fett och mindre. Där går ju folk spontant ner i vikt ganska fort där också. För det blir också en… Tråkig mat. Ja, framförallt om du inte får dricka kalorierna i form av läsk och käka lösgodis.

00:35:10 – Ola: I början av min näringslärarkarriär eller styrketräningskarriär så körde jag det här med kostschema och så vidare. Jag tror jag har berättat om det tidigare. Men på den tiden skulle det vara extremt låg fett så då låg jag nere på en 6-7 energiprocent fett. Det var i princip fettfritt och så läste jag om essentiella fetter sen efter ett tag och började lägga till det. Det blir ju så att man får sitta och äta extremt stora mängder ris och sådant. Eftersom man gjorde det efter skolan på väg till gymmet så var det bara kall pasta, kallt ris eller liknande om man värmde upp någonstans. Men det spelar inte så stor roll för det är bara att skövla i sig. Stannar man upp och tänker på vad man håller på med så är det för sent för då orkar man inte.

Speciellt under den tidsperioden så ville man också gå upp i vikt så att det var ganska mycket. Jag har för mig att jag åt 4300 kalorier med så lite fett så det är jävligt mycket mat.

00:36:18 – Jacob: Då skulle det vara fettfritt så det smakade inte så mycket heller. Jag kunde inte laga så hemskt god mat heller så det var bara att skövla i sig. Det låter verkligen inte så spännande.

00:36:29 – Ola: Det kan vara bra eller egentligen både bra och dåligt. För någon som vill ha koll så kan det vara ett nyttigt experiment att väga och räkna på allting för att se hur man själv reagerar på detta och när man drar ner på kalorierna vad som händer eller om man ökar dem. Problemet är väl lite grann att man lär sig inte riktigt hur man fungerar när man inte räknar kalorier. Det vill säga man kanske släpper den naturliga känslan om mättnad och hunger och så vidare. Om man sitter och äter väldigt fettfritt Man bara proppar i sig helt enkelt bara för att bli klar med maten och att det beteendet kanske då stannar kvar. Det är

Att lyssna på kroppens signaler, känslor och matmiljö

00:37:22 – Ola: två sidor där, både positivt och negativt. Mitt råd idag till de flesta som skulle vilja förbättra formen eller liknande. Gå upp i vikt och bygga muskler och sådär. Det är ju snarare då att man försöker lyssna på kroppens signaler. Äta bra mat och se vad det liksom tar ändå utan att räkna på någonting. Till viss del kan man ju ha lite koll på blir det ungefär ordentligt tillräckligt med protein eller så vidare. Men annars att man försöker liksom Ja, lära sig helt enkelt. Alltså gå på känsla. Den här känslan är trots allt ganska exakt såtillvida att äter man bra mat så håller de flesta vikten ganska bra. Kaloribalansen blir ju mer exakt att gå på den typen av känsla än att försöka räkna med någon typ av uppskattningsformler om energiomsättning och intag ifrån livsmedelstabeller.

00:38:17 – Jacob: Ja, om målet är balans kan vi säga. Om målet är balans, ja.

00:38:21 – Ola: Precis, då är vi väldigt duktiga på det.

00:38:26 – Jacob: Om man ska få djur ur den här balansen, de är också väldigt duktiga på det. Då är det gott om skitmat i det, precis. Då får du dem ur balans. Sen så kan du få dem ur balans med annat också. Du kan stressa dem. Du kan få dem rädda för matbrist. Du svälter dem i några dagar. Sen ger du dem mycket mat i några dagar. Sen svälter de i några dagar. Till slut så börjar de äta extra mycket när de väl får mat. På djur kan man göra det på många vis egentligen. Men det allra effektivaste är att bara ge dem cafeteriadieten.

00:38:56 – Ola: Människan reagerar ju väldigt likadant. Jag menar, det finns så många anledningar till varför man äter för mycket. Väldigt få av dem är att man verkligen är hungrig. Det är nästan undantaget. Utan man äter för att dämpa stress eller olika typer av känslor och så vidare. Det är där det litegrann haltar också, eller stor del haltar i den här debatten om ska det vara fett, ska det vara kolater. Det är att de som för den här debatten, jag tror inte de har så mycket erfarenhet av att sitta och försöka hjälpa folk med svår fetma att gå ner i vikt. Alltså var ligger det verkliga problemet? Träffar man många personer med stor övervikt så kommer man snabbt fram till att det handlar väldigt mycket om känslor och liknande saker och mycket annat som snurrar i sitt liv.

00:39:51 – Jacob: Vi hade Erik Hemmingsson här som gäst bara för två veckor sedan. Det är hans huvudforskningsämne just nu. känslorna, framförallt tidiga händelser i livet, hur det kan påverka hur folk sen förhåller sig till mat och hur deras vikt påverkas. Man har ju visat att någon form av trauma eller så här när man är yngre ökar risken för övervikt när man blir äldre.

00:40:17 – Ola: Ja, och det är väldigt tydligt när man, erfarenhetsmässigt från patienter och sådär, att det handlar väldigt mycket om känslor också. Då är det väldigt sekundärt att sitta och prata om om det ska vara fett eller om det ska vara kolarter. För det är inte det som behöver ändras så att säga. beteendet och rent psykologiskt hur man hanterar mat och den situationen.

00:40:47 – Wille: För vilka skulle du säga att det börjar bli relevant att man faktiskt petar i typ makrofördelning eller så här väldigt små detaljer?

00:40:58 – Ola: Det är klart, idrottsmän eller den typen av fitnessatleter, bodybuilding och så vidare. Det är ju den typen av människor som kan hålla den kontrollen. Där man faktiskt kan manipulera och se att det kanske blir små skillnader. Så det är ju snarare den typen. Men sen vet jag inte om det alltid är det bästa sättet att gå. Det är ungefär där jag kommer ifrån, att man ska kontrollera för att manipulera kroppssammansättningen och så vidare. Det fortsätter jag med för att jag tycker det är skoj. Men jag skulle säga att det är snarare den kategorin.

00:41:55 – Jacob: Ska vi hoppa tillbaka lite till det här. Jag tyckte vi gick lite för snabbt förbi här med kalorier i maten. Alltså som man inser på något sätt hur svårt det verkligen kan vara för en att veta själv hur mycket man äter i kalorimängd även om man skulle mäta. Du nämnde ju det här med att det är svårt att… Det är medelvärden för kolhydrater som är fyra. Vissa kolhydratkällor så får du mindre energiprogram. Andra får du mer. Det är ju något som liksom är inbyggt i livsmedels. Men när livsmedelsföretagen då räknar ut innehållet i sin mat så använder de ju medelvärdena.

00:42:32 – Ola: Ja alltså de kan göra på många olika sätt. Vissa kan analysera sin mat och då använder man också medelvärdena för då analyserar man hur mycket fett har vi i det här livsmedlet. Hur mycket protein har vi och hur mycket fiber har vi och så räknar vi ut skillnaden och det blir kolhydrater. Och sen så använder man den här typen av siffror för att räkna fram någon typ av näringsvärde. Och det är det allra bästa sättet att göra det på. Men det är fullt tillåtet som livsmedelstillverkare att bara säga att okej, vi bakar vårt bröd med så här mycket vetemjöl, så här mycket olja och så här mycket av andra ingredienser. Och sen utifrån det som står på de paketen eller livsmedelstabeller utav standardmått så räknar vi fram hur mycket den färdiga produkten innehåller eller borde innehålla teoretiskt innehåll.

Där har vi väldigt många antaganden på vägen. Det blir ännu värre då. Så egentligen de här kaloritalen som står på många livsmedel kommer att stämma ganska dåligt.

00:43:35 – Jacob: Enligt lag är det att det är 10 procent upp och ner. Men när man tittar på det så brukar de ju… Det är inte ovanligt att de ligger 15 procent fel.

00:43:45 – Ola: Jag gick faktiskt in och kollade på det som står på Livsmedelsverket enligt de här reglerna för märkning eller näringsinnehåll. De här procentsgrejerna står inte utan det är väl snarare kanske hur mycket det får avvika när det gäller vitaminer och mineraler och lite annat sådant där.

00:44:02 – Jacob: Då kanske det är något USA eller Storbritannien som har den typen.

00:44:07 – Ola: Jag kan ha fel där men det uttrycks i alla fall inte i de termerna vad det gäller märkningsregler. Jag menar det dyker upp då och då att man hittar näringsvärdesdeklarationer som faktiskt inte stämmer alls. Det är någon som har missuppfattat någonting grovt när de sitter och räknar fram detta. Så ibland kan det bli fel. Ett exempel tror jag är de här kalorifria eller väldigt lågkalorisåserna som vissa Celler marknadsförs lite grann i fitnesssvängen. De innehåller syror och istället för sötma så är det typ glycerol och andra sådana saker som faktiskt kan omvandlas till energi. Men eftersom det inte uttrycks som fett eller kolhydrater så räknas de inte. för när de räknar ut energivärdet och då blir det ju mycket lägre än den faktiska produkten är.

Så, ja, jag tror att man lurar sig lite grann där också ibland.

00:45:09 – Jacob: Så är det garanterat.

00:45:11 – Wille: Men hur stort problem, alltså borde det vara, eller säg att det diffar 15 procent? Alltså, man måste väl ändå ha rätt bra mycket koll för att de 15 procenten ska spela roll, om ni förstår hur jag menar?

00:45:21 – Jacob: Ja, alltså de spelar ju inte roll, förutom om du på något sätt skulle räkna för att hålla energibalans. Precis. Vill du gå ner i vikt? Visst, det kanske förstör dagen. Men det enda du gör, alltså om du räknar på att alltid äta 2000 kalorier och så händer det inget med vikten. Ja, men du lägger dig på 1800 kalorier. Sen om du egentligen låg på 2200 kalorier och nu hamnar på 2000 kalorier. Det är liksom praktiskt ointressant, ska jag säga. Det enda det här blir intressant på aspekten är ju att när folk ska berätta hur mycket de äter och de tror att de kan byta ett livsmedel mot ett annat och att det ska hända exakt samma sak. per automatik och så där. Då fungerar det inte.

00:45:59 – Ola: Nej, för att räkna på osäkerheten som finns i att uppskatta sin energiomsättning och totala energiförbrukning via formler. Den är ju väldigt inexakt. Där kan det ju slå på plus minus 500 kalorier på totalen. Samtidigt på intaget vad det gäller maten när man räknar. Det kan inte bli mycket exakta plus minus tio skulle vi vilja se heller. Lägger man ihop de här två osäkerheterna så blir kaloribalansen väldigt osäker. Så det går inte riktigt. Där är det nog mer exakt att gå på vågen även om vågen inte är den mest exakta vad det gäller förändringar i kroppens energiinnehåll. Men det är det bästa man har att gå på. Så det är nog det man får göra faktiskt.

00:46:47 – Wille: Jag satt och lekte lite med den här appen.

Viktnedgångssimulatorn och varför viktförändringar tar tid

00:46:51 – Wille: Jag gissar att den är gjord på Kevin Halls matematik. För hur man går ner eller upp i vikt under en viss period. Då kan man hålla på och variera de här variablerna ganska mycket. Det är en förenklad version.

00:47:04 – Jacob: Man kan inte knappa in allting va?

00:47:07 – Wille: Det är typ aktivitetsnivå, nuvarande vikt, ålder, kön och kalori. Vad är det, den kalorimängden man vill ligga på eller någonting sådant där.

00:47:17 – Jacob: För jag vet först så var det ju… Alltså när den riktiga simulatorn, den här Java-simulatorn, då kunde man ju knappa in mängden kolhydrater och så. Man tänkte äta också just för den här fluktuationen, särskilt i början.

00:47:28 – Ola: Jo, men den biten är fortfarande med. Den är kvar i appen?

00:47:33 – Jacob: Den finns kvar, ja.

00:47:34 – Ola: Det är egentligen samma. Eller jag har inte kollat på appen. Jag kollade på nätet. Alltså den finns förmodligen. Det är nog en liknande version i alla fall. Man kan sätta på flera expertfunktioner så kallat. Då kan man ange hur mycket salt och kolhydrater man äter. Tyvärr så kan man inte manipulera till exempel proteiner och liknande. Det är ju det som borde inverka tycker jag.

00:48:00 – Jacob: Det höjer ju termogena effekter när man äter. Inte sådär kanske att det är jättestort men det borde ju verkligen påverka. Det är ju ännu mer ineffektivt att äta protein än kolhydraterna.

00:48:11 – Ola: Ja men precis och det har de ju räknat med i den här studien som vi började med. Där har de räknat på makronutrientbalansen och överföring på olika sätt. Den här lite enklare appen då, Body weight planner tror jag den heter. Den räknar egentligen inte alls på skillnaderna i makronutrientbalans utan det är energibalans och så räknar den lite grann på Vad det också skulle innebära när man drar ner på kolhydrater och ändrar på saltet. Vad det innebär i snabba förändringar. Men på längre sikt så handlar den simulatorn nästan bara om energibalansen oavsett sammansättning. Men den är väldigt intressant ändå för att man kan ju se hur lite man går ner i vikt fastän man drar ner på kalorierna. För den räknar ju liksom med den här dynamiken som är när man blir lättare att man då förbrukar mindre energi och så vidare.

Den tar med lite grann utav de här anpassningarna som sker vid energiunderskott. Så att man kan räkna ut lite grann om man ändrar sitt energiintag vad det skulle innebära, vilken ny vikt man hamnar på, hur lång tid det skulle ta innan man når en platå och så vidare.

00:49:18 – Jacob: Just det här med att nå platå tycker jag är väldigt kul när man knappar in. För liksom knappar man in att man ska lägga sig på ett kaloriunderskott eller 500 kalorier mindre än vad man äter nu. Inte kaloriunderskott utan om man äter i snitt 2500 nu så lägger man sig på 2000 så är det väl typ såhär två år innan man når ner till en riktig ny kaloribalans. Från början kanske första veckan så blir underskottet egentligen 400 kalorier sen blir det 300 sen 200 sen 150, 100, 75, 50 och sen så håller det på så upp i två år. Avtagande marginalnytta.

00:49:50 – Ola: Jag gjorde exempel på 150 kalorier och då var det… Det tog alltså… För verklig balans var det fyra år. Ja, precis.

00:50:03 – Jacob: Det är en långsam viktnedgång det. Ja, men det är intressant ur den aspekten om man diskuterar såhär.

00:50:09 – Ola: Hur mycket skulle en sockerskatt påverka förekomsten av övervikt? Börjar vi sälja mindre läsk? Okej, vi säljer mindre läsk så att det motsvarar 50 kalorier per dag för en hel befolkning. Men samtidigt så innebär det säkert också att man äter mer utav någonting annat. Det får man också räkna med. Så det verkliga energiunderskottet som kanske blir när man slutar dricka läsk.

00:50:36 – Jacob: Läsk i och för sig, man kompenserar väldigt dåligt för läsk men trots allt till viss del. Det brukar ju ligga på 80-90% ändå. Man kompenserar så det är ju inte…

00:50:45 – Ola: Nej, men om vi då för att vara snälla säger att man säljer läsk motsvarande 50 kalorier mindre om dagen så kanske det minskar energiintaget med 20 kalorier. På totalen. Då kan man räkna ut dels hur mycket detta påverkar vikten, vilket är jävligt lite. Men också hur lång tid det kommer att ta innan det visar sig. Precis.

00:51:08 – Jacob: Vilket är de här nästan två åren. Det är framförallt det här hur lång tid det tar att visa sig, att man är beredd på det. Att inte folk tror att nu dricker vi 10% mindre läsk. Nu borde folk börja gå ner i vikt tydligt nästa år. Utan det kommer ta tid de här små förändringarna.

00:51:24 – Ola: Ja, och sen så kommer det under tiden ske andra anpassningar för det är ju så att säljer man inte läsk då vill man sälja någonting annat. Så det är väldigt svårt att förutsäga. Men det är nog bra att ha med den här typen av beräkningar när man tittar på hälsoeffekterna av olika förändringar.

00:51:44 – Jacob: Ja, att folk förstår att det kompenseras.

00:51:47 – Wille: Ja, men det vore en ganska cool ny simulator att se på samhällsnivå. Vad händer om vi gör skillnader som kanske… Låt säga att vi ser nu att i Mexiko så minskar energiintaget med 20 kalorier eller någonting sånt där. Men sen så ser vi att efter tre år så vill de införa… Då börjar de sälja, marknadsföra någon ny produkt. Då är kaloriunderskottet bara 10 helt plötsligt. Och sen så ser man på effekten över sikt. Det vore rätt intressant.

00:52:11 – Ola: Ja, och det är väl därför många gånger också som man ser väldigt liten effekt av sådana här saker. Men vi har faktiskt inte studerat jättemycket vilka effekter man har sett på till exempel läsk.

00:52:21 – Jacob: Hur bra är den här simulatorn om vi pratar viktuppgång? Det har jag faktiskt inte kollat. Har de tittat på det? För där är det ju svårare.

00:52:30 – Ola: Den här avancerade varianten när man räknar på makronotentbalansen, den lär nog vara ganska bra. Jag har faktiskt mejlat Kevin Hall om det här att han har nog missuppfattat det. Det finns saker som fattas i den här när det gäller överätning. Han svarar inte naturligtvis. Det kommer en artikel om det nästa år. Ja, för det blir en orimligt stor glykogeninlagring. Ligger man på stora överskott så kommer den här modellen visa att man går upp väldigt mycket i vikt för att det skulle innebära en expansion av glykogendepåerna som faktiskt inte är möjlig till slut. Samtidigt också när man fortsätter att gå upp i vikt. Om man till exempel knappar in någon sådan som jag då som har inte jättemycket fett men hyfsat med muskler. Eller ja, har haft i alla fall.

Som överäter då uppskattar modellen att man går upp väldigt mycket lim body mass bara utav att överäta. Men jag kommer inte göra det i all oändlighet eftersom man når en övre gräns för hur stor lean body mass man kan ha. Typ någonstans mellan bodybuilder och sumobrottare. Så det där kommer slå i taket någonstans och den biten finns inte riktigt med. Så den är nog lite sämre på överätning än på underätning. Den är mest validerad. Den är kollad gentemot studier på viktnedgång och svältstudier och lite annat sådant där. Så där är den bättre. Dessutom finns det en variant där man som en variabel kan ändra sin fysiska aktivitet också. Där är det ännu mindre validerat. Så vad det gäller effekten av fysisk aktivitet på vikten så är de här modellerna lite sämre.

00:54:23 – Wille: I den här ”expert mode”, är det fortfarande

Fysisk aktivitet och kroppens tak för energiförbrukning

00:54:25 – Wille: PAL som man använder för fysisk aktivitet?

00:54:28 – Ola: Nej, det är väl snarare om man gör en förändring i livsstil. En livsstilsförändring. Jag ska äta samma kalorier men så säger man att jag ska promenera en timme om dagen och sen så ska jag träna mer aktivt tre gånger i veckan. Så blir det en högre energiförbrukning då helt enkelt. Men den räknar utifrån de aktiviteter du har angett att du ska ändra på. Men det översätts i en fysisk aktivitetsnivå naturligtvis. Men det tror jag kommer att visa på mindre tillförlitliga resultat. För inte så länge sedan kom det en intressant studie vad det gäller detta med total energiförbrukning och fysisk aktivitet. kom fram till att om man tittar på jättemycket folk med väldigt spridd fysisk aktivitetsnivå så ser man att det skiljer inte jättemycket på total energiomsättning.

Det verkar finnas ett tak för vad folk förbrukar. Så att om du ökar din medvetna fysiska aktivitet eller kanske byter jobb helt enkelt, att du måste göra mycket mer fysiskt arbete på jobbet, så kompenserar man för detta på andra delar av dygnet.

00:55:40 – Jacob: Precis. Jag skrev om den här på tyngre faktiskt, den artikeln.

00:55:45 – Ola: Det förvånar mig inte för den var väldigt intressant. Det kan ju bli så att man får någon typ av anpassning också på basalmetabolismen som det verkar. Även om de räknar inte på det direkt i den studien. Det verkar vara begränsat vad det gäller fysisk aktivitet och hur mycket man kan påverka totalen. Om man inte är elitidrottare med extremt många träningstimmar. Det är självklart att man kommer upp i väldigt höga… Ja, någonstans så kan ju inte kroppen…

00:56:14 – Jacob: Den har ju bara några kalorier. Kanske några hundra kalorier att spela på från baseline. Den kan kanske sänka sin energiförbrukning med ett par hundra kalorier. Den kan minska din omedvetna fysiska aktivitet med några hundra kalorier. Men om du då springer bort 2000 varje dag.

00:56:31 – Ola: Nej, det kan man ju inte kompensera för.

00:56:33 – Jacob: Nej, precis. Men det verkar ju faktiskt som att folk… Man har gjort de här studierna innan man tittar på… I Holland så gjorde man sådana här double label water. Alltså man mäter hela energiförbrukningen någon gång i början på 90-talet. Alltså väldigt tidigt. Sedan så gjorde man det igen i slutet på 2000-talet. Då antog man att folk skulle röra på sig mindre för att det är mer och mer tv, mer mobiler, mer bilar, mer infrastruktur och så här. Men det var ju samma energiförbrukning där. Man har även gjort det här på Hatzda, den här ursprungsbefolkningen. De lever fortfarande som jägar-samlarfolk i Afrika, i Tanzania. Där man mätte det här på dem och de hade inte högre energiförbrukning än en vanlig europé per kilo kroppsvikt.

Trots att de var ute och gick mer än en mil varje dag. Det var promenader då såklart. Det verkar som att vi har ganska inställt att vi gör av med den här energin oavsett.

00:57:26 – Ola: Det är det som visar att det är mycket maten som styrt. Energiintaget kommer att vara avgörande till stor del. Sen är det ju alltid lättare att gå ner i vikt om man skapat sig ett större utrymme med mer fysisk aktivitet.

00:57:42 – Jacob: Och resultaten blir bättre. Sammansättningsmässigt.

00:57:46 – Ola: Ja men precis. Jag menar du kan ju påverka din kropps sammansättning vad det gäller att bygga muskler och annat sånt där i mer positiv riktning. Insulinkänslighet och annat blir bättre så att man får en bättre metabol flexibilitet. Det vill säga kroppen blir något bättre på att välja bränsle i rätt situationer kan man säga. Och det gör ju på något sätt att man utnyttjar Ja, att allting fungerar bättre och det här är också väldigt små skillnader naturligtvis. Det är ju inne på den här studien som vi började med här. Hur ställer man om förbränningen och så vidare. Små skillnader över lång tid kan spela roll. Svårt att kvantifiera dem kanske.

00:58:27 – Jacob: Det är det som är så klurigt. Vi var inne här på det. Om vi tar Kevin Howes modell. Nu var det i viktnivå. Men om man tänker sig den här långsamma viktuppgången som faktiskt de flesta upplever. Det handlar ofta för de flesta människor om ett kilo här. Alltså ett kilo per år kanske. Ett halvt kilo per år. Från det att de är 25 till de är 35 så är det 6-7 kilo som ligger där. Då är det jättesvårt att veta vilken faktor eller vilken livsstils… Vilken del av din livsstil är det som har bidragit det här? Vad är det vi behöver justera för att gå ner? Det är ju ren gissning i princip vad som har hänt.

00:59:04 – Ola: Ja, fastän samtidigt många gånger är det ganska uppenbart också. Ja, men precis. Jag menar man skaffar sig vissa vanor som man då blir väldigt fast vid och det kommer liksom leda till det. Och sen så menar jag med takt med att man blir äldre så får man liksom mer pengar att röra sig med och annat sånt där. Man kanske köper liksom… Mer eller annan mat eller man liksom… Ja, man slutar cykla av någon anledning. Börjar köra bil. Ja, sådana saker. Ja, men nu är det ju många saker du tog upp helt plötsligt igen.

00:59:38 – Jacob: Det du tog upp här kan ju stämma på kanske en och samma person, alla de faktorerna. Och då är det ju svårt att veta vad var betydelsefullt eller var det de tillsammans som gav det här. Eller kanske det räckte med att du drack en öl varje kväll du kom hem från jobbet eller något sånt där. Det är ju där och liksom då man ska få göra någonting åt det på en befolkningsnivå som vi pratar med läskskatt och sådär. Då blir det ju jättesvårt. Även om jag får läskskatt ändå.

01:00:02 – Ola: Nej, jag håller med dig där. Det är sant. Så är det.

Skitmat, belöningssystem och medvetet ätande

01:00:13 – Jacob: Nu har vi dragit väldigt mycket kring kalorier överlag. Hur är detta intressant praktiskt? Behöver vi bry oss om det? Vad tycker du? Vi har ju varit inne lite på det kort här. Ska man ha koll på sitt kaloriintag? Alltså kalorimängden. Eller ska man bara fokusera på att äta bra mat och veta att det egentligen är kalorierna i grunden på något sätt?

01:00:35 – Ola: Väldigt ledande frågor där Chris. Jag tänkte också det. Du har en bok du vill sälja, Jacob, eller? Ja, nej men det blir ju det enkla svaret. Att saker och ting blir så mycket enklare om man äter mat som man inte spontant äter för mycket av. Och att det där får vara på något sätt att man så att säga tänker på, alltså mer, jag vill inte använda uttrycket mindfulness för det är inte riktigt det det handlar om. Men medvetet ätande. Att man ska liksom vara mer uppmärksam på Varför äter jag? Vad äter jag? Varför väljer jag det? Alltså äta framför tvn eller liknande. Det har du tagit upp också. Jag menar blir man distraherad så äter man mer och så vidare. Väljer man mat som är väldigt god så äter man mer rent spontant. Man ska liksom ha mer medvetenhet kring Vad man äter helt enkelt.

Då kommer det bli enklare. Det är väl det. Som sagt, hela livsstilen handlar det om många gånger. Vi har pratat om sömn och energiintag. Vi har pratat om stress och energiintag. Det är många som hamnar i det. Att man är stressad och man sover för lite och så vidare. Även fast man väljer bra saker eller tycker att man väljer bra saker så kanske man går upp i vikt. Eller att om man då är stressad och har en sömnbrist att man lättare väljer fel saker eller så att säga faller för frestelsen, vill pigga upp sig och så vidare. Det är väldigt komplext alltså. Men det enkla svaret blir ju att ju mindre skitmat man äter ju enklare blir det.

01:02:35 – Jacob: Rimligen borde det vara så. Det är ju inte testat på det sättet kan man väl säga. Jag hade tyckt det var kul om man kört någon sån här metabol studie där man i princip… Alltså man kanske kört på den här definitionen ultraprocessad mat. Det finns ingen bra definition på vad man ska kalla det egentligen. Den som de har börjat köra i vissa studier nu som har kommit ut är främst Kanada. Brasilien och även just den här svenska då med Erik Hemmingsson som vi hade med i tidigare avsnitt. Där man delar in att man bara testar och ser, men vad händer, vi ger folk bara den här maten i tre veckor och så får de äta så mycket de vill och så ger vi dem bara den här och så ser vi vad som händer. För nu är det, nu testar man dieter och det som är gemensamt för alla de här dieterna är ju i princip att man plockar bort skitmaten.

Det är ju att du liksom får du inte äta tillsatt socker, det får du ju nästan inte i någon diet. Och raffinerade kolhydrater får man ju i princip inte heller i någon och så tillsatt fett är ju oftast någonting man är emot och liksom då är den här maten borta. Det hade varit spännande att se om energifördelningen har någonting alls med det att göra eller är det bara kvaliteten på maten? Det verkar ju definitivt som att det bara är kvalitet på maten.

01:03:40 – Ola: Ja, men det blir lite grann utav om man ger folk mat. För sådana typer av studier finns det ju en del av. Så blir det lite grann att man försöker höja följsamheten och att det blir lite mer proof of concept.

01:03:55 – Wille: Alltså hur fungerar det om det verkligen genomförs?

01:03:58 – Ola: Det är väldigt intressant. Men det säger mindre om vad det faktiskt ger för effekt att ge folk kostråd. Absolut. Samma typ av råd.

01:04:08 – Jacob: Man behöver båda typerna av kunskap. Det jag tänkte var att man gör den här studien så får man se vad som händer med det här. Alltså inbyggda kaloribalanser eller energibalanssystemet som vi har i kroppen. Med de här olika typerna av mat. Alltså man har ju gjort detta på djur om och om igen. Som sagt, det är ju skitmat. Alltså cafeteria-dieten. Det är ganska roligt. Han forskaren som upptäckte det där. Man höll ju på för att hitta liksom hur gör du djur feta på något sätt. problem och då började man ge dem olika fördelningar mellan kolhydrater och fett, olika mängder socker så här för att hitta en bra blandning och man hittade ju blandningar som gjorde dem feta men de blev inte så särskilt feta så var det en forskare som bara fick idén så gick han ner till kafeterian där i liksom på bottenplan och så köpte han liksom lite brownies och saft och sådana här saker och så gick han upp och så gav han det till juden och så blev de ju mycket fetare.

Så det spelar liksom ingen roll vad fördelningen var. Mellan kolhydrater, fett och protein. Eller det spelade roll.

01:05:06 – Ola: Inte så mycket. Men det är ju smakligheten som kommer in. Det är konsistenser och hela upplevelsen. Så det är ju paketet. Och det var ni ju inne på i det här förra avsnittet. Du pratade om att du gärna överäter till exempel godis då. Men bara viss typ av godis. Det är ett väldigt bra exempel.

01:05:28 – Jacob: Jag tycker absolut inte man ska fokusera på de här ingredienserna. Jag vet att Micropol har något bra där, han kallar det för nutritionism. Det är att man låser sig vid en ingrediens och tror att ett livsmedel är bra eller dåligt på grund av den ingrediensen i livsmedlet. Och så tror man att bara för att jag tagit ut det så blir det ett bra livsmedel. Mättat fett, när det var farligt, så bör man plocka ut det ur alla livsmedel på något sätt. Lågfett blir det då. Det betyder inte att livsmedlet blir bra för det. Men det var ju tanken då att det bara är fett som är problemet. Samma sak nu när det ska vara lägre socker och folk bakar utan socker. Antagligen så är det fortfarande lika… Alltså blir det lika gott så kommer det antagligen vara lika potent för att få dig att äta lika mycket eller för mycket och gå upp i vikt.

01:06:14 – Ola: Sannolikt, sannolikt. För själva den här biokemiska lockelsen av att äta socker, alltså vad som händer i kroppen, vi pratar om sockerberoende eller sådär vidare, den är nog en väldigt, väldigt liten del och det är därför den är så omdiskuterad om det faktiskt finns någonting som heter sockerberoende för att förmodligen så handlar det om liksom så mycket annat än just att det är den här molekylen socker.

01:06:36 – Jacob: Precis. Det finns ju också coola djurförsök där man liksom… På djur kan man ju göra ganska extrema saker. Bland annat så får de äta saker så har man satt ett rör i deras strupe så det kommer aldrig ner i magen. Då kan man ju se hur mycket njutning de får av det här utan signalerna i magen. Sen så gör man tvärtom att djuren äter någonting som är sockerfritt och sen så tillför man olika mängder socker i strupe. Så de smakar inte sockret men kroppen registrerar olika mängder socker. Och där har man ju sett att socker kanske i sig har en liten effekt där djuren lär sig att föredra maten där de får mer socker via strupen trots att de inte föredrar det mer annars. Så det verkar ju vara en fysiologisk effekt i det hela också men frågan är ju hur betydelsefull är den i förhållande till allt det andra som vi vet finns här.

01:07:29 – Ola: Ja, precis. Och i vilken mån det går att översätta till människor för det är också lite sådär ifrågasatt.

01:07:38 – Wille: När man går till kassan på ICA så står det inte påsar med socker precis bredvid kassan utan det är pingvinstänger

Måltidsfördelning över dygnet, frukost och nattätande

01:07:45 – Wille: överlag som de säljer. Ja, och leksaker. Ja, vi fick en fråga från Chrisploitation som frågar om hur mycket det ligger i uttrycket frukost som en kung, lunch som en prins och middag som en fattig-klyschan. Alltså egentligen hur man fördelar målen över dagen när man inte pratar om den totala energimängden utan hur den energimängden är fördelad.

01:08:08 – Ola: Det är inte obetydligt men det är väldigt svårt att göra en sammanfattning utifrån vetenskaplig grund. Det finns ju exempel där man har testat att ta bort frukost och äta mer senare eller precis göra tvärtom att man äter frukost och äter mindre senare. De här studierna ger lite olika effekter. Man kan väl säga såhär att störst effekt gör det om du så att säga de som ändrar mest i sin måltidsordning kommer få störst effekter. På sikt då eftersom de ändrar sitt intag kan man säga. Brukar man äta frukost och tar bort den då får du en effekt. Brukar du inte äta frukost och lägga till frukost då kanske du får en effekt. Så det är snarare förändringen där som kommer att visa sig. Men det här med periodisk fasta och annandagsfasta visar ju också att över lång tid så är det balansen som avgör om man äter mer eller mindre än vad man gör av med.

Men det visar ju också att kroppen klarar sig ganska bra utan energi under långa perioder och kan på något sätt kompensera för detta senare. Så har man ett strikt schema att man verkligen inte äter under vissa timmar så blir det en restriktion som kanske på sikt gör att man går ner i vikt. Men om det är på förmiddagen att man inte ska äta på grund av några hormonella orsaker eller inte äta på kvällen på grund av hormonella orsaker. Det är mycket svårare att säga. Jag skulle säga att det är mer teorier än vad det faktiskt förtjänar. Man kan inte bygga upp det på de resonemangen i alla fall.

01:09:58 – Jacob: Vad tror du på natten då? Det finns ju både epilemiologi på människor och sen så finns det… I djurförsök har man i alla fall visat att det kanske inte är någon höjdare att äta nattetid.

01:10:10 – Ola: Nej, precis. Så drar man det till vissa extremer då så verkar det som att rent biologiskt så verkar det som att vi ska inte äta på natten. Låt säga efter tolv fram till kanske fyratiden på morgonen. Någonting sådant. Det är ju det generella rådet man ger åt nattarbetare att man ska inte äta så mycket under den här tiden eftersom det verkar som att kroppen tar emot sämre. Man har mer insulinresistens på natten och andra sådana saker. Så att det verkar då vara negativt. Det blir liksom sämre för hälsan att äta då. Så långt, visst. Men sen om det gäller att skjuta, om effekten av att hoppa över frukost eller inte. Jag menar, det fungerar ju som en strategi uppenbarligen på periodisk fasta. Alltså det här 16-8. Men då är det ju…

Och det tror jag att det är förmodligen såhär. Det är liksom mer erfarenhetsmässigt att man ser att det är lättare att överäta på kvällen många gånger. Exakt varför detta är kan jag försöka fördjupa mig i men det blir mer spekulationer i och för sig. Men helt enkelt man verkar ha större aptit på kvällen och det kan ha orsakerna då att man så att säga Man har maten tillgänglig och sitter bara och tittar på den så att säga eller tänker på den. Men under morgonen och på dagen jobbar de flesta och är liksom igång med dagens bestyr. Men det verkar inte göra så stor skillnad om man då hoppar över frukost eller inte hur mycket man äter på lunchen sen till exempel. Men det kommer förmodligen kompenseras senare under dagen. Så det är lättare att överäta på kvällen om man nu har börjat över frukosten till exempel.

01:11:52 – Jacob: Precis.

01:11:55 – Ola: Det andra alternativet, att äta frukost och inte äta någonting på kvällen, det blir nästan ännu svårare. Jag menar, inte äta på kvällen, det har man svårare att stå emot helt enkelt. Det här var ju bara beteendemässiga saker jag gick in på nu. Delvis biologiska mekanismer bakom, men jag tror att det är mycket så man får se det. Hur passar det här ätmönstret mig? Man kan prova lite olika saker. Hur reagerar jag när jag tar bort frukost? Verkar det fungera bra för mig eller inte? För man kan hitta stöd för båda sätten. Alltså utesluta frukost till exempel på vissa tider och gå ner i vikt. Men samtidigt också kan man se att de som äter regelbundet och äter frukost också kan hålla vikten väldigt bra utan den här typen av restriktion.

01:12:48 – Jacob: Det finns ju faktiskt ett par interventionsstudier nu där man har testat det här. Innan var det ju bara epidemiologi där man såg att folk som åt frukost mådde bättre. Men man har gjort några interventionsstudier nu och de visar ju i princip på att det inte spelar någon roll på lite längre sikt om folk äter frukost eller inte. I genomsnitt. Så jag tror också det blir att det här som du sa, Ola, att man preferenser helt enkelt. Sen kanske om vi tar byggarperspektivet då. Då kanske det är bra att dosera proteinet.

01:13:16 – Ola: Ja, precis. Jag tror att jag sa säkert detta i proteinavsnittet också. Det borde vara så även om man inte har kunnat mäta upp att det är bättre att äta protein innan passet, efter passet och så vidare på långsiktiga ökningar. Så borde det på något sätt adderas ihop till en större effekt om man äter protein med jämna mellanrum så att det blir en proteinpuls då. under alla de timmarna där proteinsyntesen är något förhöjd efter träning. Om det nu är 12 eller 24 timmar så borde det ge lite större effekt. Men det är svårt att snacka emot dem som har gjort jättebra ökningar på periodisk fasta. Men det borde vara bättre att äta proteiner ofta. Så varför begränsa sig? Men det verkar ju bättre åtminstone att äta i samband med träning, det kan man ju säga.

Ja. Så det korta svaret på den frågan är att nej, det kommer inte ha så stor effekt. Men testa gärna och se hur du reagerar.

01:14:24 – Wille: För jag har också funderat just på det där med hur ens liv är uppbyggt och hur man bör äta utifrån det. Det har mest blivit på ett sätt som jag äter och sen har jag börjat fundera i efterhand på varför det har blivit så. Men om man skulle börja fundera på det sättet till exempel, och vad passar mig? Vad är det för faktorer som är viktiga som man kanske bör tänka på?

01:14:46 – Ola: Om vi tänker på någon som har lätt för att gå upp i vikt till exempel. Om det är det man vill undvika. Då är det snarare så här att man letar liksom var har vi riskmomenten på en dag. När är det jag överäter? Och vad skulle det kanske bero på? Är det så att jag faktiskt är hungrig? Alltså om man nu hoppar över frukost och äter sallad till lunch och så vidare och blir jättehungrig på kvällen och sen så bara fortsätter att överäta då. Då kan man ju tänka över det mönstret. Varför uppstår det mönstret? Alltså var det startar? Ja, det är ju kanske då att man hoppar över frukosten och sen så att man kanske har väldigt smaklig och lättillgänglig mat hemma på kvällen också som man inte kan sluta äta. Så i det scenariot så kan man ju tänka över det.

Hur skulle jag kunna förbättra min måltidsordning så att jag undviker det här problemet med kvällsätandet? Då kanske svaret är så enkelt att det kanske är att man faktiskt äter frukost och kanske lite mer substans på lunchen och sedan inte köper hem skitmat.

01:15:58 – Jacob: Precis. Det kommer ju faktiskt en del studier på det nu. Det förvånas fast lite har funnits sen innan men det har dykt upp någon i alla fall som stödjer just det här. Var det längre tid sen man åt sin senaste måltid, alltså att man antagligen har lägre insulin, man kanske börjar få de här hungerhormonen börjar öka lite, då är man mer benägen också att välja sämre saker när man är och handlar. Där kan det också vara en fara om man skippar frukosten mer för att man inte har en frukost hemma och så har de en godisautomat på jobbet. Att man då går fram till den klockan tio när det ska fikas. Istället för ett äpple så tar man ett Snickers.

01:16:31 – Wille: Eller det här med att man käkar en sallad till lunch så ska man gå och handla middagen efter jobbet när man är som hungrigast.

01:16:39 – Ola: Ja, och gärna med en skrikig unge också. Exakt, och kring vinstängerna nära där. Då är det svårt att välja rätt. Det blir en väldigt praktisk analys över sitt ätmönster och sådär. Men man kan ju säga också det att det verkar ju vara trots allt hyfsat positivt att ha viss uppehåll mellan måltiderna så att man inte håller på och småäter hela dagarna utan att man faktiskt får någon typ av hunger och får en hyfsad mättnad också. För då kommer systemet fungera lite bättre som det verkar. Ja, man lär sig skilja på de grejerna också.

01:17:18 – Jacob: Man lär sig skillnad på det här suget och den verkliga fysiologiska hungern. Jag tror många inte kan riktigt se den.

01:17:25 – Ola: Nej, det kan nog vara svårt att skilja på. Det är också en sak om man undrar varför äter jag för mycket. Är jag verkligen hungrig? Alltså om man ställer sig den frågan när man ska äta. Varför äter jag där? Är jag hungrig? Eller är det någonting annat? Och då är det oftast någonting annat. Någon annan typ av sug. Men man kan också säga såhär att till exempel grelin då, alltså det här hungermodet som utsöndras i jämna faser utav hur man brukar äta, så kommer oftast en utsöndring innan när man brukar äta normalt sett. Så att man blir hungrig. Typiskt sådär att man brukar bli hungrig precis före lunch för att man brukar äta. Men då är det så med grillin att det är på något sätt inte så mycket ett hungerhormon som man först trodde. Utan det är snarare så här att det är ett belöningshormon eller vad ska vi säga.

Det förstärker belöning. Så är man hungrig då smakar maten bättre. Du lär dig att söka den upplevelsen igen. Man har testat att äta på råttor och annat sådant där. Man får en förstärkning av det beteendet. Äter man när man är väldigt hungrig så kan man lägga grunden för ett nytt typ av mönster. Vilket kanske är värt att tänka på.

01:18:50 – Jacob: Ja, det kan ju vara smart. Man väntar tills man är så hungrig att man bara tvingar i sig en riktig rucolasallad. Jag gillar verkligen inte rucola. Kanske jag bara gillar det.

01:19:00 – Wille: Kanonlivsmedel, rucola.

01:19:02 – Jacob: Ja.

01:19:03 – Ola: Det är snarare på andra hållet att när du är så hungrig och sätter i dig en Snickers så blir du liksom inpräntad på Snickers. Ruccolo-salladen kommer inte ge dig tillräcklig belöning. Den är bara kanske ätbar när jag är riktigt hungrig. Den är bara en stor besvikelse.

01:19:25 – Jacob: Jag brukar använda knäckebröd som exempel när jag föreläser kring de här grejerna. Ett knäckebröd kan nog de flesta äta om de är hungriga men det är ingen som skulle få för sig att ta ett knäckebröd och bara knapra på det. Nu får du mail här, arga mail. Ja, det finns säkert någon men

01:19:42 – Wille: Det finns goda knäckebröd men inte en Vasa husman eller nånting sånt där.

01:19:47 – Jacob: Och sen kanske vissa säger ta knäckebröd och så menar de med pålägget på. Då kan ju allting bli gott liksom. Nu menar jag bara ett dött knäckebröd som ligger där torrt och knaprigt. Men det blir intressant, nu fick jag en reflektion här som pappa. Just det här när man har barn som är väldigt och de akut blir hungriga. Då är det lätt nödlösningen att bara få dem att äta det. Då är det lätt att plocka fram de sakerna som man vet att de alltid äter, eller som de lätt äter. Det kanske man inte ska göra för mycket utan det kanske ska se till att framförallt få dem så hungriga men även kanske jobba lite med det. Men det är inte lätt det heller när man är ute eller något sådant. Man vill inte alltid skapa en scen. Det är lättare sagt än gjort kan man säga.

01:20:34 – Ola: Men det är ju det här med också lite grann som du var inne på i din bok att man förväntar sig en viss smak och då får man kanske en högre kick utav det och så vidare. Men det är väldigt intressant det här, det är det. Vi gick från de här resonemangen från makronutrell balans till livsmedel och belöning.

01:21:00 – Jacob: Det var ju meningen. Det var väl målet med att vi skulle först bara prata kalorierna och sen vilken nytta det har på något sätt praktiskt. Och vad heter din bok Jacob? Skitmat heter min bok. För de som inte har läst den än.

01:21:17 – Wille: Ska vi gå tillbaka till lite mer såhär makronörderi?

Är en kalori alltid en kalori och fungerar IIFYM?

01:21:20 – Jacob: Frågorna, det är en bra fråga sen här som kanske följer upp på ytterligare en annan aspekt på allt det här med kalorierna. Både från Alexandra Wetterberg och Evies Way of Life och sen är det Daniel Larsson här som i princip, det är väl liknande frågor. Vi kan väl läsa Alexandras här. Om man bara fokuserar på viktnedgång och inte följdproblem som dålig mat och godis i stället. Spelar det någon roll var kulissarna proteinet fettet kommer ifrån? Det vill säga ligga på ett kaloriunderskott som krävs. Men spelar det någon roll var kalorierna kommer ifrån? Tack för en grym podd. Nästa fråga var från Evis Wavelay. Kalori är alltid en kalori. Det kan ju inte stämma. Vad säger gästen? Det Alexandra menar här först skulle jag tro att hon syftar på att om jag får 100 gram kalorier från wienerbröd eller 100 kalorier från bönor kommer det påverka viktnedgången i sig.

01:22:10 – Ola: Okej, lite grann det här if it fits your macros. Ja, det var nästa killes fråga. I stora drag så kommer det ju vara energiunderskottet som är avgörande litegrann. Men naturligtvis så måste man ju täcka sina grundläggande behov. Man måste ju få i sig det proteinet som man behöver för att upprätthålla muskelmassan och så vidare. Man måste få i sig essentiella fetter och alla näringsämnen annars kommer allting balla ur efter ett tag. Men sen så blir det ju vissa småskillnader och speciellt är det ju det hur du upplever dieten. Jag menar kör du den här, vad det nu var, godis och wienerbrödsdieten med proteindrinkar så utan tunt stöd i vetenskapen kan jag säga att du blir mindre mätt utav det och du kommer att få kämpa mycket mer med den dieten.

än om du väljer mer mättande mat. Den här typen av bönor, sallad, fisk och kött och annat sådant där. Sedan är det en annan aspekt som kanske inte belyses så ofta. Hur nöjd blir man rent psykologiskt av att äta den här, som vi säger, mättande maten? Väldigt låg energidensitet, väldigt låg smaklighet. Alltså blir man nöjd? Det är en lite annan aspekt än om man blir mätt. Där kanske det är så att man får hitta någon sorts medelväg. Det får smaka lagom gott så att man står ut men inte så gott så att man vill äta onödigt mycket.

01:23:48 – Jacob: Jag skulle faktiskt gissa att det kommer att spela roll om de här 100 kalorierna kommer från bönor eller om det kommer från wienerbröd. Jag tror att det skulle kunna ha en inverkan på energiförbrukningen hos de här personerna. Just det här att känner man sig hungrigare så kanske man blir mindre aktiv. Men om man känner sig lite mer nöjd efter måltiden att man då kanske blir lite på humöret. Så i djurstudier så har man ju sett att det här trots liknande energifördelning så skitmaten är på något sätt mer påverkande.

01:24:22 – Ola: Alltså det har ju bland annat ganska stor skillnad i GI på de dieterna som jag räknade upp där. Det gör ju att det blir lite mer svängningar som är lite svårare att parallellera rent. hungermässigt och liknande. Så sätter man sig i lite mer besvärliga situationer när man ska äta nästa gång. Att begränsa sig så att säga. Men just den här beteendemässiga då eller indirekta att man kanske förbrukar mer energi. Eller att man blir piggare helt enkelt och därför förbrukar mer energi. Det är minst lika viktigt kan det säkert vara.

01:24:58 – Jacob: Så vi gillar inte riktigt if it fits your macros. Jag gör inte det i alla fall. Jag tror det har gått för långt på något sätt. Att folk tar det lite för mycket.

01:25:10 – Ola: Många gånger i de här exemplen som vi så handlar det alltid ändå om bra mat. Ja, det är ju så.

01:25:16 – Jacob: Jag vet att Alan Aragorn la upp det. Han la upp någon video om det här. Där han liksom sa just det här att från början så handlade det om liksom kan jag byta med kycklingfilé mot en torsk. Det var liksom inte… Och det kan du göra? Ja, det går ju bra. Det är inga problem alls med det. Det är ganska lika energifördelningen kanske och liksom mättande mat både och. Men han menar att det handlar liksom om det här att man gav dietplaner till klienterna så frågade de kan jag liksom byta Paprikan mot en tomat och sådana här saker. Det handlar liksom inte om det här kan jag äta glass istället för bönor.

01:25:52 – Ola: Nej och det kan ju också ha långtgående konsekvenser såtillvida att det blir… Jag menar äter man väldigt mycket… Om det är väldigt mycket från socker så kanske du får faktiskt om du då ligger i energibalans eller lite över så kanske du får lite fettlever och då kommer det att ha en konsekvens. Att påverka hälsan och det kommer påverka även Kanske viktregleringen vad det gäller om man ändrar på sin insulinkänslighet, leptinkänslighet, den typen. Så i förlängningen kan det ha stor betydelse.

01:26:23 – Jacob: Ja, jag vet. Stephen Guinnet. Han är neurolog, tror jag det är. Det är hjärnorna och övervikt som han är inne och forskar på. De har mycket med att det blir inflammation på hypotalamus som sätter… fart på det här att man inte liksom bara håller sin energibalans hela tiden och han har ju hypoteser där i alla fall kring om att det finns mer av saker som kan ge den här inflammationen i den sämre maten. Sen vid viktnedgång, alltså viktnedgång då förbättras allting oavsett hur vi gör nästan. Det är ju så. Så vid viktnedgång kanske inte det spelar roll. Det kanske är viktigare vid en bulk. Alltså eller när man äter mycket medvetet för att gå upp i vikt att man kanske gör sig… Man sätter sin setpoint lite högre som vi också pratade om i Erik Hemmingssons kapitel där.

Alltså när man äter Dålig mat så höjer man sin set point onödigt mycket. Då blir det svårare att hålla sig smal.

01:27:13 – Ola: Sedan kan man ju säga att det här var ett väldigt intressant avsnitt för övrigt som jag satt och lyssnade på noga. Man kan säga att om man bulkar lite nätt på bra mat eller går upp mycket om vi ser inte riktigt som när jag gick upp 30 kilo. Men då var jag fortfarande inte egentligen fet. Min fettprocent var ju bara för mig under 20. Vilket gör att det är inte säkert att det till exempel har bildats fler fettceller. För det är klart, bildar man fler fettceller då är det som han sa att då vill de vara fyllda till en viss gräns. Då har man också fler fettceller som kan bilda leptin och så vidare. Det hänger ihop.

01:28:02 – Jacob: Då har man en nivå till.

01:28:04 – Ola: Ja, eller på något sätt. Det blir en förskjutning där. Det kan det bli. Men om man inte har kommit så långt och styr upp sitt liv igen och slutar äta för mycket och tränar och går ner till en frisk vikt igen eller ett bra mönster. Då finns det väldigt lite som tyder på att om det inte har gått så långt att man faktiskt kan vara tillbaka där man började.

01:28:29 – Jacob: Ja, precis. Det var ju det vi spekulerade kring där också. Om det liksom bara är att hitta andra vanor eller om det är något kroniskt.

01:28:36 – Ola: Ja, men då ska jag säga att det talar nog mer för om man har varit riktigt stor att det blir svårare. Men om man har varit riktigt stor då har man förmodligen varit riktigt stor av många olika anledningar. Det är inte bara biokemi och signaleringar det handlar om.

01:28:53 – Jacob: Så det är svårt att säga det. Men vi har ändå hittat på tre hypotetiska vägar nu. Det är de vi har nämnt här. Det är dels mer fettceller. Vilket innebär att leptinnivåerna kommer bli annorlunda när fettcellerna… Alltså när du går ner till normalvikt så är fettcellerna mindre än de var från början. Då får du en annan signalering. Sedan hade vi hypotesen här med hypotalamus. Så att man kanske får en liten inflammation och den svarar sämre på signalerna när den väl kommer. Och sedan faktiskt just det här att man lär sig tycka om den här goda maten ännu mer. När man har den här festperioden med den här högbelönade maten så kanske det bara är svårare att gå tillbaka till sina gamla vanor än det var innan. Det kanske inte är lika tillfredsställande att äta en sallad mot vad det var innan den här extrema bulkperioden då.

Så man kanske ska undvika det. Det är ju hela temat. Jag fortsätter göra reklam för min bok nu. Det är ändå vår podd, är det inte det? Det är ju hela temat på boken. Jag skriver det. Det är ju ingen dietbok. Temat på min bok är att man ska lära sig vad det är som gör att det går fel och hur man försöker undvika det. Varför viss mat gör att du kan gå upp i vikt trots att du tror att du har koll. Jo, det är väldigt mycket intressant.

01:30:03 – Ola: Jag skulle säga att det är mycket möjligt att man kan nå tillbaka till en bättre sättling point efter det här. Men det är helt klart att det är en nedåt eller uppåtgående spiral. Hur man nu ser det, att gå upp i vikt. Det blir bara svårare att vända på det ju längre det går. Det är på ett sätt, men å andra sidan när man är jättestor så behöver man äta jättemycket så man behöver inte dra ner. Man behöver inte äta jättelite för att gå ner i vikt om man säger så.

01:30:34 – Wille: Eller så är det lite både och.

01:30:37 – Ola: Vad det gäller energiomsättningen och svältadaption och sådär vidare. Man har ju sett att när man går ner i vikt så minskar energiomsättningen. Men jag skulle säga att det är inte lika säkert att den blir permanent sänkt om man tar hänsyn till kroppssammansättning och organstorlek och hur mycket man äter om man sedan hamnar i energibalans igen. Så jag tror att det finns hopp. Det är inte kört. Och i vilket fall så är det väldigt, väldigt små skillnader vi pratar om.

01:31:06 – Jacob: Ja, det är några hundra kalorier. Så jag tror det är mer beteendebit som är det svåra kanske. Vi hade en annan fråga här som jag tror var bra. Jag undrar om man kan vänja kroppen successivt vid mycket mat utan att lägga på sig alltför mycket fettvikt och hur det funkar med ämnesomsättningen. Jag undrar också om det verkligen är nödvändigt med att begränsa sitt matuttag så mycket som fitnessatleter gör för att nå en tilltalande hård fysik.

01:31:31 – Ola: Det här handlar väldigt mycket om det här med fysisk aktivitetsnivå och spontan aktivitet kopplat till energibalansen. Det vill säga när man till exempel överäter. Dels så finns det en ineffektivitet hur man lagrar in näringsämnen då om man äter väldigt mycket kolarter till exempel så kommer det gå bort mer i lyxkonsumtion eller jag menar kroppen höjer sin förbränning utav, den bildar mer värme helt enkelt. Bara mer slösaktig så att det gör att man inte går upp så mycket som det kanske förutspås för att energibalansen blir inte så positiv. minst två grejer där. Att kroppen blir mer ineffektiv på att ta tillvara energin i maten eller den bränner av det överskottet till större mängd när man äter för mycket och det slösar på kalorierna.

Men också att man då på sätt och vis till en viss gräns ska jag säga här att man kanske då blir piggare, rör sig mer kan träna hårdare, kan träna oftare och så vidare och det blir liksom en spiral som går åt det hållet då. Så till viss del så kanske man ökar sin totala energiförbrukning trots det som jag sa tidigare att man kanske inte gör det. Jag menar ni förstår. Alltså på en viss skala så kan man ju motverka viktuppgång på det sättet. Så att man kan ligga på ett högre energiintag helt enkelt och kanske liksom planar ut viktuppgången då helt enkelt. Och likadant på andra hållet att när man drar ner på kalorierna så blir man tröttare och man får en matabol anpassning så till vida att energiomsättningen går ner. Sen om det kanske är individuella skillnader där att det går ner kanske 5 %, kanske 10 %, kanske 15 och upp till 20 % i vissa fall.

Det är lite svårt att säga vad det beror på men det handlar ju bland annat om hormoner och förändringar i kroppssammansättning. Då vet man inte riktigt hur mycket energiomsättningen går ner på grund av det. Men sen är det ju mycket det att man kanske i olika grad drar ner på spontan aktivitet, drar ner på träningsmängd fastän man inte tänker på det eller intensitet i träningen så att man förbrukar mindre energi än vad man faktiskt har tänkt sig så att energiunderskottet blir blir mindre än vad man skulle önskat då naturligtvis. Så att en möjlig lösning om man då har en viktplatå när man faktiskt äter jättelite. Det är ju konstigt nog att äta mer och kanske hellre då fylla på med lite kodlater någon gång då och då så att man så att säga får lite energi och successivt kanske börjar röra sig mer och återgå till eller kanske kunna träna mer helt enkelt att man inte blir lika sliten.

Det skulle vara en strategi men jag vet inte. Det är inte så mycket kalorier vi pratar om ändå så det är svårt att veta om det kan ha någon effekt. Men man ser ju mycket olika varianter på kaloriintag som folk går ner på. Så jag tror på så sätt är det inte optimalt att gå på den här 800-kaloristieten så som jag gjorde för att man drar ner på energiförbrukningen jäkligt mycket så energiunderskottet blir inte så förbannat stort. Det är kanske så att lägger man sig på 1500-1600 och ändå lyckas röra på sig mer om dagarna och då kan man ju få större träningseffekter också.

01:34:46 – Jacob: Nästan samma underskott fast bättre träning liksom.

01:34:48 – Ola: Ja, exakt. Jag håller med frågeställningen där. Man kan variera på energiintaget ganska stort och energibalansen kanske inte påverkar så mycket som man hade tänkt.

01:35:05 – Jacob: Där kan man säga att Fidesz-atleter har en nackdel att de har en tid. Du ska vara där om tre veckor. Då kan man kanske inte hålla på och experimentera för mycket. Medan om man själv bara har som mål att gå ner några kilo så kanske man kan testa vad som händer på det här underskottet. Vad händer på det här underskottet. Precis, precis. Men de kanske sätter sig extra lågt för att vara säkra på något sätt. Så kanske de fyller på någon dag och känner att det går för fort.

01:35:31 – Ola: Ja, nej men precis. Så ibland har man ju inte den lyxen att kunna experimentera på detta. Men det är någonting att tänka på för de som aldrig lyckas komma i form eller hur det nu är. Att det kan faktiskt finnas den här typen av dynamik i det hela som man då kanske kan laborera lite grann men då på ett medvetet sätt kanske att om jag ökar på energiintaget så kanske jag till att börja med åtminstone medvetet försöker öka min aktivitet så att man bara inte helt enkelt lägger på sig.

01:36:00 – Wille: Vad tror du om att cykla

Kolhydratcykling och ketogen kost vid styrketräning

01:36:02 – Wille: intaget av kolhydrater? Det har vi också fått en fråga om. Jag gissar att det innebär att man äter mer eller mindre sett över en vecka liksom.

01:36:11 – Ola: Till exempel den här Lyle McDonalds Ultimate Diet 2. Den går väldigt mycket ut på det och det resonemanget handlar väldigt mycket om att när man äter kålater så ökar man då insulin och leptin och man drar ner lågt ett visst antal dagar för att inte få någon anpassning där. Jag tror mycket mindre på det än vad han gjorde på den tiden i alla fall. Jag tror att det har inte så stora effekter på energiomsättning utan där tar svängningarna ut varandra. Det är snarare så att man kanske tajmar kolhotintaget till olika typer av träning för att kunna träna på det sätt man har tänkt sig till exempel.

01:36:59 – Wille: Det är inte riktigt samma situationer men lite som det här train low eller compete high eller liknande.

01:37:05 – Ola: Den typen av periodiseringar för att nå vissa effekter som man är ute efter. Det är mer så att om man cyklar kolarterna så kan man ha mer nytta av en större mängd efterträningar i vissa fall för att fylla på ordentligt och så vidare. Så att man vet att de kolarterna lagras in i de musklerna där man vill ha dem snarare än att man förbränner dem i daglig aktivitet.

01:37:34 – Wille: För just i konditionsidrott så pratas det om det här med att träna lågt, alltså med låga glykogendepåer. Men finns det någon poäng i det när man pratar om styrketräning, att man till exempel lagrar in mer om man börjar lågt?

01:37:48 – Ola: Ja, alltså det man lagrar in efter när man äter, det är till viss del kopplat till hur lågt det har varit. Så ju lägre man är i glykogen, desto lättare har man att lagra in mer upp till när det börjar bli fullt överfullt. Men där skulle jag säga att det mesta pekar för mig i alla fall på att det trots allt är ganska bra att ha glykogen och energi. Det handlar delvis om cellsvullnad. Mer glykogen utvidgar muskelcellen vilket är på sätt och vis en anabol signal. Men också det att det finns energitillgängligt till proteinsyntes och annat sådant där. Också att man intar kolarter när man tränar eller inte fastar för länge bara just för att kanske då skulle kunna minska proteinnedbrytningen som kanske sker. Men det har ju också visat sig att det här är ju inte så stora effekter.

Så till exempel att man kan bygga protein eller få bra respons utan att äta några kolarter. Det handlar mer om att tillföra. Så det är inte jätteviktigt. Men för mig pekar det åt att det är bättre att ha en högre kolhydratergänglighet när man styrketränar i de flesta fall. Så man får inget positivt med att inte äta kolhydrater i samband med styrketräning.

01:39:13 – Jacob: Ja, det är ju Wilsons studie, abstraktstudien, som påstår annorlunda kanske. De gjorde ju någon ketostyrketräning-grej här nyligen ju.

01:39:24 – Ola: Från det lilla som är presenterat av den studien på KTH Kost och styrketräning så verkar det i alla fall som att man kan öka. Sedan är det för mig lite oklart om det är det bästa sättet att göra det på. Men jämfört med den gruppen som åt mer normalt så ökar de ju mer.

01:39:40 – Jacob: Men då undrar jag också varför de inte ökade bra i den kontrollgruppen.

01:39:47 – Ola: De borde ha ökat ganska bra där också. Jag uttalar mig inte så mycket om det förrän man får se hela studien och kan se lite grann vad det kan bero på. Men det är en bra grej det här med att det kanske inte är så viktigt så att man faktiskt kan bygga muskler på katogenkost. Det kanske den visar klart och tydligt. Då är det upp till var och en litegrann. Men det är inget slutgiltigt svar på att det är mer effektivt med ketogenkost att bygga muskler. Det har jag svårt att tänka mig att det kommer att bli den typen av genomslag.

01:40:26 – Jacob: Här är en annan här från Christian.

Maxgräns för fettförbränning, svältläge och metabolic damage

01:40:28 – Jacob: Hur mycket kalorier kan man deffa bort per dag? Då skriver han liksom det här om ett kilo crossfett kan släppa ifrån sig. Alltså att det finns en maxgräns på hur mycket kalorier en fettcell kan släppa ifrån sig. Om det liksom skulle kunna påverka hur stort hypotetiskt kalorierskott man borde lägga sig på. Jag vet det finns ju den här siffran som florerar på kollo. Vad är det 70 kalorier per kilo fettvikt och sånt där.

01:40:52 – Ola: Ja, just det. Det är bra att ni tar upp det för det är den gode Kevin Harley som var igång någon gång 2007-2008. Det var när han började formulera de här matematiska modellerna så funderade han på just om det fanns en maxgräns där. Han höll på att modellera det här hela då vid energiunderskott. Om det skulle vara den här maxgränsen som sätter stopp så att när man övergår den maxgränsen så börjar kroppen ta energi från andra källor. Till exempel då mer protein eller mer glykogen och så vidare. Och då använde han siffror från den här Minnesota-studien. Alltså ett experiment som gick ut på att se hur det var när man svalt krigsfångar. De var inte krigsfångar men de svalt som krigsfångar.

01:41:37 – Jacob: De var vapenvägrare. Det var tvärtom var det nästan. Det var vapenvägrar så fick de ställa upp på det istället.

01:41:43 – Ola: Och deras son genom att kolla på vad de fick för förändringar i kroppssammansättning och fett och beroende på vad de åt så drog han slutsatsen att det såg ut som att man inte kunde frisätta mer än 70 kalorier per kilo fett och dygn. Så har man 10 kg fett på kroppen så är det maximala underskottet 700 kalorier. Men det var under förutsättningarna att de styrketränade inte på det sättet och de åt en ganska bedrövlig kost med lågt proteininnehåll. Och sen var det också det att de mätte inte kroppssammansättningen på det sättet så man visste inte hur mycket, alltså vad viktnedgången bestod i sådär jätteexakt. Så att nej, det är förmodligen en Felaktig uppskattning skulle jag säga. Det kan vara en tumregel vilket är ganska vettigt.

Men som till exempel när jag har gjort andra deffar eller den här 800 kaloris deffen där det var egentligen då ett ganska stort underskott på många dagar. Det borde vara upp mot 2000 kalorier back. och ändå ökar det i muskler. Det motbevisar ju det att det inte är så. Sen är det kanske individuella skillnader. Men jag skulle säga att 100 kalorier per kilo är minst lika sannolikt att man kan ligga på det. Man kan ju dra parallellen också till hur mycket fett kan man förbränna. Tittar man på de som försöker mäta maximal fettförbränning på lågintensiv cykel till exempel. När man kollar på VO-max och sådär vidare. Då förbrukar man ett halvt gram per kilo och timme tror jag det är. Eller per minut kanske det är till och med.

01:43:32 – Jacob: Där ska man säga att de har gjort ett par ketostudier nu där de nästan dubblar det där. Alltså när du är anpassad till en ketogen kost så kan du ligga på nästan dubbelt så högt kalori fettförbränning per minut.

01:43:46 – Ola: Det är beroende på hur mycket man äter många gånger. Sedan är det frågan hur mycket fettcellerna kan släppa ifrån sig. Under träning så vet man att siffrorna är mycket högre än 70 kalorier per kilo. Även om jag inte kunde ha den exakta siffran i huvudet. Under rätt förutsättningar kan man förbränna mycket mer fett från fettcellerna än de här 70 kalorierna. Så jag tror att det behöver man inte stirra sig blind på. Men som jag var inne på i det förra frågeställandet om man drar ner För mycket på intaget så kanske man får andra oönskade effekter som gör att man inte går ner så mycket ändå. Men jag tror inte man ska vara så orolig för att förlora jättemycket muskler bara på grund av ett lite större underskott. Om man ändå får i sig protein och tränar bra.

01:44:41 – Jacob: Nu kom jag på en fråga här som jag är väldigt intresserad av. Tror du att det finns typ någon tröskel vartefter det blir markant sämre förutsättningar vid viktnedgång? Om man säger att skillnaden mellan att ligga på 300 och 600 kanske är obetydlig. Alltså hur det påverkar kroppssammansättningen och fysiska aktiviteten och så. Men tror du att det ligger något? Om vi tar Lyde McDonalds igen. Han hade också sina hypoteser att efter 1200 kalorier så åt du mindre än det så började det hända grejer, sa han ungefär. Ligger du över 1200 går du under så riskerar du att det ska bli Alltså att det börjar stupa ner får man säga. Det går ju alltid lite sämre. Men att det kommer en tröskel där det blir markant sämre. Tror du att det finns en tröskel överhuvudtaget?

Om du tror det så måste du gissa.

01:45:25 – Ola: Alltså sannolikt finns det det men jag kan inte sätta någon siffra på det. Jag tror att den uppskattningen vad man har sett rent praktiskt om man nu säger att det är 1200 kalorier. Den är lika god som min gissning på något sätt. Men det är ju liksom baserat på erfarenhet snarare än faktiska studier för att mig veterligen så finns inte den typen av data så att man kan dra sådana klara slutsatser alltså. Men det är klart att ju mindre man äter ju större risk är det att man handlar i trubbel. Så är det ju. Men under en kortare period är det ju mindre problem naturligtvis. Det är när det drar ut på tiden som man kan få problem. Men nej, jag kan inte ge dig ett bättre svar där faktiskt. Men sen finns det ju, jag menar, det finns en fallstudie på en bodybuilder som man följer och mäter nästan precis allting under en tävlingsförberedelse.

Publicerades för två år sedan, tror jag, tre år sedan. Där mäter man bland annat energiomsättning. Den killen, som det är i detta fallet, hans energiomsättning den går ner något fruktansvärt. Det är mycket mer än vad man har tänkt sig. Där kan man verkligen prata om någon typ av svältläge eller adaption som går utöver det vanliga. I extrema situationer kan man tänka sig att det faktiskt händer sådana grejer. Men i genomsnitt och vid mer måttliga underskott och liknande så ser man inte riktigt det. I detta fallet var det ganska extremt. Mycket intressant fall. Men det är bara en person så det är väldigt svårt att göra generaliseringar där. Han åt dessutom inte sådär jättelite.

01:47:09 – Jacob: Nej, precis. Han var bara väldigt smal eller tunn eller vad man ska säga. Låg kroppsfett.

01:47:13 – Ola: Ja, jag vet inte. Han kom inte ner sådär fruktansvärt lågt heller. Men det är lite svårt beroende på att de här kroppssammansättningsmetoderna är aldrig exakta. Så om den sa att han var på sju så kanske det var någonting annat i verkligheten. Och så kanske det såg jävligt bra ut på scen. Det kan man ju inte säga någonting om.

01:47:36 – Jacob: Nej, precis. Det är konstigt att de inte lade in en bild. Är det inte det? Alla vet ju ändå vem det var de studerade. De som publicerade den här fallrapporten har varit ute i podcast och pratat om det. Han var ju med på labbet. Han var ju en av de som var med och publicerade studien. Så de kunde ju gott ha tagit med en bild. Det var ingenting att analysera. Nej, nej.

01:47:58 – Ola: Det är väl en ganska bra tumregel att inte dra ner för mycket för då kan man hamna i trubbel. Men jag kan inte sätta någon siffra på det. Jag vet ju bara att jag lyckades hyfsat motända kalorier men hyfsat är också en sanning med modifikation för att jag överåt ju något grymt på de här ätardagarna så ur den synvinkeln så spårade det ur och sådär.

01:48:21 – Jacob: Ja. Nej, jag har inget bra svar på frågan. Vad tror du om metabolic damage då? Det är väl Lane Norton som… Ja, det var väl det jag var inne på.

01:48:29 – Ola: Metabolic adaption eller liknande.

01:48:31 – Jacob: Det jag menar med damage är att det sitter kvar efter. De här anpassningarna kommer. Vi säger den här byggaren då, att han kör ett halvår och går upp till sin vanliga vikt. Kommer det fortfarande vara saker kvar mätbart i hans fysiologi?

01:48:52 – Ola: Det var inte exakt samma som där han började ifrån. Men allting var ju inte riktigt, alltså vikt och fett och annat sådant var ju inte de samma heller riktigt. Och muskelmassa. Om man tittar på andra studier som vi gjorde så kan jag säga att man kan nog ifrågasätta om det finns någon permanent metabolic damage. Speciellt om man tar hänsyn till organstorlek och fettmassa och alltihopa. Så det tror jag inte man ska oroa sig så jättemycket för.

01:49:22 – Jacob: Det är nog mer återigen det här mentala. Man vet ju att det sker saker hormonellt när man är på ett väldigt lågt kaloriunderskott och tränar som lätt… Har man benägenhet att få de här ätstörningarna så har du en hormonell miljö som är mer triggad och drar dig åt det hållet. Precis som kanske vi pratade innan. Om du väl ger en bulk så kanske du får en miljö som mer triggar dig till att börja äta mycket mer skitmat i längden också. Så kanske det är samma sak åt andra hållet. Att det bjuder in till ätstörningarna och vad det nu är.

01:49:52 – Ola: Ja, precis. Man kan få en lättare typ av ätstörning. Jag tror det är precis det man får om man är bodybuilder eller fitnessatlet. Man får ett lite svårare förhållande till mat på ett avslappnat sätt. Precis. Det kommer göra att man sedan har svårare att hålla en hyfsad form. På ett enkelt sätt så att säga.

01:50:15 – Jacob: Ja men super Ola. Vi får väl nästan avsluta. Jag tittar inspelningstiden här. Vi är uppe i två timmar så det blir ett långt avsnitt.

01:50:23 – Ola: Okej, nej men det var en trevlig diskussion igen.

01:50:25 – Wille: Ja, ni fick igång det väldigt bra. Det är som vanligt, tror jag lyssnarna noterar, att jag ofta är väldigt tyst de sista 45 minuterna. Det är jättekul att sitta och lyssna på er, för ni förutsäger varandras tankar. Jacob säger någonting, säger Ola precis, precis, och sen börjar jag spinna vidare på någonting.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *