Summering av avsnittet

AI summering. Längre ner finns hela avsnittet med komplett transkribering.

I veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack inleder Wille och Jacob Gudiol med att prata om sommarvärme, strandbesök med barn kontra lekland samt de inledande dagarna av CrossFit Games, där de bland annat kommenterar cykling- och roddeventen och Lukas Högbergs starka start. Därefter tar de sig an det sista uppsamlingsheatet av lyssnarfrågor från den senaste frågeomgången.

Den första frågan gäller över vilken tidsperiod man bör summera sitt kaloriintag och om det spelar någon roll att äta mer vissa dagar och mindre andra. Jacob förklarar att den totala energibalansen över tid är avgörande för kroppssammansättningen, även om ett tillräckligt proteinintag behövs för att bevara muskelmassa och något högre energiintag runt träningspass kan vara praktiskt fördelaktigt. De berör också psykologiska fördelar med dietpauser jämfört med absoluta förbud samt forskning kring tidsbegränsat ätande och kroppens dygnsrytm.

Nästa del handlar om hur snus och nikotin påverkar kondition, prestation och sömn. Enligt Jacob finns det inga vetenskapliga belägg för att snus försämrar konditionen eller den fysiska prestationen, även om ett beroende kan bli ett problem om man står utan snus inför en tävling och snusandet kan påverka tandhälsan negativt. Däremot visar studier att nikotin höjer vakenhetsgraden och försämrar sömnkvaliteten – en effekt som till skillnad från koffein inte verkar avta hos vana användare – även om en något längre tid i sängen ofta kan kompensera för sömnbristen.

Wille och Jacob reder även ut om det finns något som heter lagom mycket inflammation och om antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) hjälper eller stjälper vid en akut muskelbristning. De skiljer på kortvariga skador och kroniska besvär och resonerar kring att smärtlindring ibland kan underlätta rehabilitering, samtidigt som höga doser NSAID i studier visat sig kunna hämma muskeluppbyggnad. De granskar också hajpen kring 3D-träning som enda försäsongsträning i sporter som innebandy och konstaterar att det saknas forskning som stödjer att det kan ersätta tung styrketräning och löpning för att bygga fysisk kapacitet.

I en fråga om fruktosöverskott från exempelvis lösgodis betonar Jacob att helheten i energibalansen styr. Ligger man på kaloriunderskott sker ingen fettinlagring i levern, men vid energiöverskott kan höga intag av socker och fruktos omvandlas till fett och lagras i levern. Samtidigt påpekar han att överätning av mättat fett ger ännu mer leverfett i studier och att fokus bör ligga på att inte överäta kalorier och begränsa skräpmat snarare än att isolera fruktos.

Duon bemöter också den klassiska teorin om huruvida träning av stora muskelgrupper, som ben, skapar en generell anabol effekt för exempelvis biceps. De går igenom hur forskningen – däribland studier av Stuart Phillips – visar att korta, träningsinducerade toppar av testosteron och tillväxthormon inte tycks öka proteinsyntesen eller ge bättre långsiktiga ökningar, till skillnad från de långvariga och suprafysiologiska nivåerna vid doping. På frågan om kolhydrattajming förklarar Jacob att fullvärdigt protein i sig höjer insulinet tillräckligt för att motverka muskelnedbrytning, medan kolhydrater främst bidrar till bättre träningsprestation eller extra energi för den som har svårt att gå upp i vikt.

Avslutningsvis analyserar de den så kallade köttdieten, där man enbart äter kött, salt och vatten. Jacob konstaterar att människan rent fysiologiskt kan överleva på det – särskilt om man väljer fetare styckdetaljer och organkött för att undvika proteinförgiftning och få i sig C-vitamin – och att enformiga dieter ofta ger kortsiktigt välbefinnande eftersom de leder till kaloriunderskott och viktnedgång. På sikt saknas det dock studier, och eftersom långsiktig hälsa i forskningen kopplas till en mer växtbaserad kost avråder både Wille och Jacob från att leva enbart på kött.

På Tyngre Träningssnacks instagram hittar du bilder och klipp från avsnittet.

Visa avsnittets hålltider
• (00:00:00) Introduktion och CrossFit Games
• (00:03:49) Kalorisummering över tid och dietpauser
• (00:09:38) Intermittent fasta och dygnsrytm
• (00:11:45) Snus och kondition
• (00:14:00) Inflammation och NSAID vid skador
• (00:17:43) Nikotinets påverkan på sömn och gains
• (00:20:17) 3D-träning och forskning på försäsong
• (00:24:46) Överskott av fruktos och fettinlagring
• (00:30:50) Anabol effekt av att träna stora muskelgrupper
• (00:37:35) Kolhydrater, insulin och tajming för proteinsyntes
• (00:41:47) Köttdieten och eventuella näringsbrister

Det här är en automatisk transkribering av detta avsnitt av podcasten Tyngre Träningssnack. Du kan trycka på varje tidpunkt i texten för att hoppa till precis den delen av avsnittet i youtubespelaren ovan.

Transkriberingen är genererad med hjälp av AI och innehåller därför vanligen några enklare fel.


Introduktion och CrossFit Games

00:00:22 – Wille: Hallå på er och lite svalare välkomna till tyngre träningssnack med mig Wille och som vanligt Jacob Gudiol.

00:00:29 – Jacob: Har vädret släppt hos er?

00:00:31 – Wille: Ja, det är faktiskt humana 22-23 grader nu.

00:00:35 – Jacob: Nej, det är väldigt varmt här nere fortfarande.

00:00:38 – Wille: Klimatförändringarna kanske inte var så mycket med det egentligen.

00:00:44 – Jacob: Nej, vi får se. Jag ska ta dem till Leos Lekland idag, barnen i alla fall. Jag orkar inte vara ute längre. Jag har låtit henne välja nu de sista två veckorna här efter jag hämtat dem på förskolan. Så har hon ju sagt stranden nästan varje dag. Så idag sa jag att det där ska jag inte fråga. Jag plockade upp dem i bilen bort till Leos, in i skuggan, lite svalare. Så lättare att hålla koll på dem också. Man behöver inte oroa sig när de springer iväg på samma sätt.

00:01:07 – Wille: Nej, fy fan alltså. Det där med stranden, det känns som en riktig mardröm för föräldrar.

00:01:14 – Jacob: Alltså, du är ju inte avslappnad liksom. Jag får ju stå på strandkanten med den lille, för hon är lite så rädd för vågorna. Så stod du och springer ut, så står man ju i strandkanten och bara tittar ut hela tiden. Och så bränner man ryggen, för att man stirrar nedåt.

00:01:28 – Wille: Man får inte sitta i telefonen heller antar jag.

00:01:30 – Jacob: Nej, det är inte mycket, man tar ju upp det för att fota och sådär. Men nej, man hinner jobba alldeles för lite. På Leos Lekland brukar jag få tid att sitta och läsa lite under tiden.

00:01:41 – Wille: Ja, det är bra. Har du kollat på CrossFit Games då?

00:01:43 – Jacob: Nej, jag har tittat på sådana här highlights varianter. Men annars inte särskilt mycket. Jag har förstått att de visat Lukas otroligt lite i bild.

00:01:54 – Wille: Ja, det är frustrerande så in i helvete. Ja, det är så sjukt. Vi spelar in det här när det har gått första dagen. De har haft sin vilodag nu, så idag ska de återuppta tävlandet. Då ligger Lukas Högberg på andra plats, två poäng efter Matt Fraser. Men nu är det efter de här anomalingrenarna då, ska man säga, med cyklingen, som det är ganska ballt, måste jag ändå säga. Det är fruktansvärt att titta på, om man är van vid att titta på cyklister som cyklar och se de här armbågarna sticker ut och knäna sticker ut och ja, du vet.

00:02:26 – Jacob: Det kan inte vara lätt med så stora kroppar och den här lilla cykeln.

00:02:29 – Wille: Ah, men man kan ju sitta bättre eller sämre på det kan man säga och jag satt ju som en Roberto Vacchio och bara skrek 'Men ner med händerna i bocken för helvete!' För det var ju rätt person som vann båda tävlingarna ska man säga och jag måste ändå ta till mig att jag tippade båda. När jag såg när de hade cyklat lite så bara 'Ah, men det där ser bra ut, det där ser bra ut' Och så var det de som vann också. Nej, men jag tycker det har varit ballt. Det har varit en bra inledning. Det gick ju inte att titta på det här maraton roddeventet direkt, utan där spolade man ju ganska friskt. Men, ja.

00:03:03 – Jacob: Det var därför jag valde highlights. Det är klart, cykling tycker väl du. Jag tyckte inte det var något som var spännande där direkt. Ja, men det är över på en kvart liksom, så det var ju okej att titta på något.

00:03:14 – Wille: Men det är highlights på roddeventet. Vad var det? Highlightsen var väl typ där i början när det blev fel. Mer vem som vann. Det ska iallafall bli spännande att se vilka som återhämtat sig där och så får vi se hur det går för Lukas då. Det blir coolt. Vi tänkte vi skulle köra lite frågeavsnitt. Det blir väl det sista uppsamlingsheatet från den här senaste batchen av frågor som vi tog in.

00:03:40 – Jacob: Vi får se. Jag märkte att folk fyller på efterhand. Det är bra. Det är det. Det var väldigt mycket bra frågor i alla fall.

00:03:48 – Wille: Vi

Kalorisummering över tid och dietpauser

00:03:49 – Wille: ska försöka hinna med allting som vi blev intresserade av. Ska vi börja med Carl Skarman som skriver vad är bästa tiden att summera sina kalorier över tid? Vad är bästa tiden att summera sina kalorier över för att optimera matintag? Finns det positiva och negativa effekter av att äta mer en dag och mindre en annan?

00:04:11 – Jacob: Ja, alltså bästa tiden att summera det är ju på det liksom. Det är om man har något slutgiltigt mål på sätt och vis. Ska du väga någonting vid en viss tidpunkt så får du ju se till att du har liksom nått dit till då. Annars är det ju ingenting måste på de här sakerna egentligen. Man kan ju äta väldigt mycket kalorier en dag och då kommer kroppen slösa lite extra med dem. Man kan ju också ligga på ett väldigt lågt kaloriintag i ett par dagar och då kommer din kropp bli lite mindre slösaktig. Det innebär att om man hade spritt ut tiotusen kalorier på tre dagar jämnt så hade du kanske fått en lite annorlunda energibalans till sist än om du kört sextusen kalorier en dag och noll kalorier eller liksom två, två tusen kalorier dagarna efter där.

Möjligt, men det kommer vara så små effekter så egentligen behöver man inte bry sig om det. Om vi bara tar kroppssammansättning. Sen klart, någonstans går det en gräns. Vi tar proteinintag till exempel. Du ska ha det för att bibehålla muskelmassa när du går ner i vikt. Det spelar egentligen ingen roll om man styrketränar eller inte. Högre proteinintag innebär att du kommer tappa mindre muskelmassa eller fettfri massa medan du går ner i vikt. Och där finns ju säkert ett spann Ingen vet hur länge men jag skulle inte köra utan protein i två dagar. Det tror jag hade blivit lite negativt till sist och sådana här saker. Men om vi tar någon dag man äter 2000 kalorier. Någon annan dag äter man 2500 kalorier. För kroppssammansättningen där så kommer det antagligen inte ha någon betydelse.

Däremot kan man alltid prata kring om du ska träna under tiden. Vad finns det för fördelar och nackdelar då? Då skulle jag tro att timmarna efter träning att man har ett högre kaloriintag då och samma sak kanske måltiden inför att den är lite större. Så att träningsdagarna har ett större intag av kalorier än vilodagarna. Men det där är ju hypotetiskt.

00:06:23 – Wille: Om man har en vecka, sju dagar, om man jobbar de första fem och så är man ledig de sista två, då kanske energiintaget bör se olika ut över den här tiden beroende på vad man gör för aktiviteter. Då tänker jag att man kanske har mer tid att träna på helgen till exempel än man har på vardagarna. Så man kanske kör ett köttigare pass oavsett om det är kondition eller styrka på helgen. Och då kanske man liksom tänker att de här första fem dagarna där kanske energiintaget bör se lite annorlunda ut än de sista två. Så man kanske ska sikta på att ha ett snitt måndag till fredag och sen kanske ett annat snitt lördag-söndag. Där man kan tillåta sig själv eller man kanske bör äta lite mer och kanske lite annorlunda. Medan skulle man då tänka att man ska ha exakt samma över alla dagarna så, eller att man ska summera över sju dagar så kanske det döljer lite att de två sista dagarna ska vara lite avvikande på sätt och vis.

00:07:18 – Jacob: Sen finns det ju studier där man har tittat på det här som råd, inte vad händer fysiologiskt? Alltså det är olika, man kan ju delstudera det och sätta folk in i ett metabolt kammare eller ett hotellrum sådär, där du kontrollerar vad de äter och kontrollerar vad de gör och sådär. Eller så kan man studera det, vad händer när vi bara säger till folk att göra så här som råd? Och där finns det ju några studier som har visat att dietpauser till exempel, alltså där man gör lite hårdare diet i kanske tre veckor och sen har man en vecka där man får äta för balans och sen hårdare i tre veckor. Att de brukar tendera att få lite bättre resultat än de som ska köra samma upplägg alla veckorna. Vi har varit inne på det någon annan gång här. Är man alkoholist ska man försöka hålla sig borta från det helt.

Många andra saker är det oftast bättre att inte sätta målet att jag aldrig mer ska. För då är man på något sätt…

00:08:18 – Wille: Man kan aldrig nå upp till det.

00:08:20 – Jacob: Nej, precis. Du har aldrig nått målet. Även om det har gått två år så kan du ju göra det fel imorgon. Många gånger är det bättre rent psykologiskt för att få en kontinuitet på det och sätta upp ett mål att jag ska inte göra detta på två veckor. Och sen tillåta mig själv göra det en gång. Och sen ska jag inte göra det på två veckor igen om man är nöjd med den liksom periodiciteten då eller frekvensen. Eller så kanske man säger, ja men nu har jag klarat två veckor, då gör jag tre veckor nästa gång. Och så försöker man öka på den här tiden tills man hittar en frekvens som man tycker är rimlig och som är hållbar på sikt. Men det här med att säga att jag aldrig mer ska, det funkar sällan jättebra. Så då kan det också vara att tänka på det sättet, att variera kaloriintaget.

Är man den personen som älskar lösgodis och vill ha det till filmen så kanske man inte ska säga aldrig mer ska köpa lösgodis utan säga att nu ska jag bara göra det varannan lördag eller något sånt där. Då blir det mer rimligt att uppnå, men då blir ju de här lördagarna där du väl har godis på, det kommer ju bli högkaloridagar.

00:09:21 – Wille: Men då är ju det en avvikelse och då kan man ju planera övrigt runt omkring det. Alltså man kan vara lite mer slösig och köpa att man kommer ha lite mer energi att göra av med då, så får man sikta på det helt enkelt.

00:09:34 – Jacob: Så det är väl vad man vet på riktigt. Sen har vi pratat

Intermittent fasta och dygnsrytm

00:09:38 – Jacob: om den här intermittent fasta studien i tyngre rubriker. Jag har skrivit under på tyngre med. Där det var en grupp som åt, eller det var samma deltagare crossover. Först fick de göra ena grejen och sen var det några veckors vidare så fick de göra den andra grejen. Antingen åt de tre måltider, alltså åtta på morgonen, två på dagen och åtta på kvällen. Eller så åt de åtta på morgonen, elva och sen två på dagen. Där såg man att hälsomarkörerna förbättrades mer för deltagarna när de bara åt de här sex timmarna. Och det tror man då är länkat till de här grejerna. Man pratar ju mycket om fasta nu för tiden. Det har blivit populärt. Att det kan ha med det att göra. Att det var en längre period där de inte åt. Det kan också ha att göra med dygnsrytmen.

Att vi är mer. Det vet vi att kroppen hanterar mat och näring och energi bättre. på de ljusa timmarna på dagen. Alltså morgon, förmiddag, lunch ungefär. Sen framåt kvällen blir det lite sämre på natten. Det är dåligt. Det är därför man ofta ska försöka undvika att äta på natten. Om man äter på natten så ska man försöka hålla det lite mer kalorisnålt och bättre mat helt enkelt. Kroppen klarar pommes bättre på lunchen än på natten. Så vi vet ju inte riktigt vad som är effekten där och det var ju bara en sån här, det var ju inte liksom kalorivariation över ett dygn ens. Men det finns ju diskussioner där kring den här 5-2 dieten och så, så att den ska ha sina fördelar utöver bara kalorierna. Och det är väl inte fullt visat alltså, det är visat på möss.

Men alltså ett dygn för möss, det är en vecka för oss ungefär, så det är inte säkert att ett dygn ger samma grej för oss. Det är mer tveksamt. Den stora grejen är kalorierna totalt sett. Inte gå upp i vikt. Eller fett massor, ska jag säga. Gå upp i vikt, det är nice annars.

Snus och kondition

00:11:45 – Wille: Trasselpussel frågar, hur mycket sämre blir konditionen av snus? Ingenting. Nej, det är väl, har du skrivit om det nyligen? Nej, det tror jag inte. Varför har jag inbillat mig att du har gjort det då?

00:11:58 – Jacob: Jag har två artiklar på tyngre om snus, men de är nog från 2015, kanske 2016. Men där finns inga belägg för att det påverkar negativt. Det är bara liksom snusar på. Snus är ju sammankopplat med rökning på något sätt. Och det är ju ofta så att snusare också röker. Eller rökare också snusar. Men ser man till hälsoeffekterna så är ju rökning väldigt mycket sämre. Sen är ju snus sämre studerat men de studierna som finns är tillräckligt för att säga att det är betydligt bättre rökning. Men snus är ju ett litet nordiskt fenomen, nästan svenskt fenomen. Då finns det helt enkelt inte så mycket människor att studera och det tar tid att studera. Så även om man skulle ta alla snusar idag så får vi inte något bra svar förrän om 30 år kanske hur det verkligen är.

Men det verkar, eller det är betydligt bättre rökning och det verkar faktiskt ganska harmlöst.

00:12:53 – Wille: Och i prestationssynpunkt så verkar det vara rätt lugnt överhuvudtaget.

00:12:57 – Jacob: Problemet är ju nikotinet och man är van vid nikotin. Det är lite som om man blir koffeinberoende. Till sist tar det bara upp dig till ditt normalläge och då kan det vara en risk att du är snusade och så helt plötsligt finns det inget snus och så ska du prestera. Nu har jag av erfarenhet märkt att det är väldigt lite sannolikhet att det inte är någon som har snus i närheten. De har spelat fotboll i många snusare och de håller på och springer runt och frågar varandra hela tiden. Har du med snus? Har du snus? Har du snus? Och det löser sig ju i princip alltid för dem.

00:13:31 – Wille: Men det är ju, man säger såhär, ska man välja att vara snusare eller inte snusare så är det bättre att vara inte snusare, för det är ju liksom ytterligare en belastning på något sätt. Det kostar ju pengar. Ja, det också. Och sen, jag tänker också på tandhälsan, precis. För det vet vi, det är ju inte bra att ha dålig tandhälsa för någonting egentligen. Så det är troligen bättre att skita i det, men som last sett så är det väl inte det sämsta man kan hålla på med direkt. Nej. Hampuz frågar, finns

Inflammation och NSAID vid skador

00:14:00 – Wille: det något som heter lagom mycket inflammation? Har ett N-side, det vill säga antiinflammatoriskt läkemedel, en hjälpande eller stjälpande effekt vid en mer kortvarig muskelbristning exempelvis? Eller förstör den potentiellt den läkande effekten då inflammationen anses vara en del av en läkande process? Eller är dess indirekta effekter övervägande positiva, exempelvis reducerad smärta, vilket medför att man exempelvis kan röra på sig i rehab och på så sätt påskynda läkningsprocessen? Lång fråga. Men det var lite det här vi var inne på med Tommy Lundberg och deras studier. En av hypoteserna där för varför man tänker att en side eller antiinflammatoriska ska funka för att bygga muskler är ju då för att man blir helt enkelt mindre sliten av träningen.

Man känner av mindre smärta och då kan man ta i mer över en period. Sen visar ju deras studie att det var negativt netto att ta den här dosen av antiinflammatoriska som ändå var ganska hög dos kan man säga då för muskeluppbyggande processer. Ja, men det var ju också i en situation där muskeln inte är inflammerad.

00:15:10 – Jacob: Nej, inte skadad. Nej precis, där det uppstår en inflammationsprocess vid skada. Det är ju ingen tvekan om att det finns situationer där kroppen inflammerar sig själv för mycket. Den slår på för mycket. Där de här medicinerna kan hjälpa. Steroider är ju vanlig medicin vid olika inflammatoriska stillstånd. Så det blir ju någon typ av avgöra för stunden. Hur stor är skadan? Hur verkar reaktionen vara i regionen? Tror vi att detta är för mycket inflammation eller är det en rimlig reaktion på skadan? Det är ingen som vet vad som är en rimlig reaktion på skadan och vad som skulle vara bra och dåligt. Vi var inne mycket på det med Bojan Kostefski också när vi pratade om hur man kan optimera rehaben efter en skada. träningsbitarna, vad man kan tänka på med kosten, hur man kan tänka på med proteinintag och sådana här saker.

Och då var vi inne på det här också med inflammationen och sådant som kommer. Vad kan vi försöka göra åt det? Om man vet liksom inte. Så jag tror att man får liksom Kanske har man haft ett par skador innan så kan man ju kanske jämföra och tycka att det här, ja men det är väl det man har. Det känns som att liksom varför reagerade det så här denna gången? Jag har fått denna typ av skada två, tre gånger innan. Det gjorde inte alls lika ont eller det blev inte lika svullet. Då hade jag nog kunnat tänka mig att köra en antiinflammatorisk för stunden. För att liksom lugna ner det.

00:16:46 – Wille: Precis, man ska skilja på kortvariga skador och längre tillstånd. Går det med en kronisk smärta i hälsenan till exempel så är det en annan sak jämfört med om du har en temporär muskelbristning. Den här kroniska processen, där kan man använda kortison och liknande för att försöka bryta det. Sen är det väldigt omdiskuterat huruvida man ska göra det eller vilken omfattning och för vem och så vidare. Men man kan skilja på de sakerna. Och det är ju troligen såhär att om man har nånting som ändå är övergående och så kan man ta nånting som är smärtstillande för att hjälpa en med ens rehab så är det troligen inte hela världen oavsett. Men du har inte tillgång till de här sakerna som du kan skjuta in i senor och sånt ändå. Så där måste du ha hjälp av en läkare för att göra den bedömningen.

Det finns ju en anledning till att de här sakerna är receptfria liksom. Melalift skriver, det sägs

Nikotinets påverkan på sömn och gains

00:17:43 – Wille: att nikotin påverkar sömnen och gör att man sover sämre. Hur? Varför? Är det så pass dåligt att gainsen påverkas?

00:17:52 – Jacob: Ja, som gaming påverkar så har vi ju ingen aning. Men nikotin är ju likt koffein, alltså det stimulerar, vad brukar man kalla det, vakenhet, arousal. Vad är svenska ordet för arousal?

00:18:04 – Wille: Kåthet höll jag på att säga, men det är det inte riktigt.

00:18:09 – Jacob: Nej. Nej, men vakenhetsgrad är väl något liknande. Ja, jag fick det engelska ordet i huvudet direkt. Det sätter igång de här processerna också och det gör ju såklart att det blir svårare att somna med det med. Det finns ganska mycket studier där man har gett personer nikotin inför att de ska sova och man ser att kvaliteten på sömnen minskar. Det är djupsömnen och bitarna som minskar lite. Om det sen pajar gainsen, jag skulle gissa på att det är beroende av, kroppen brukar ju lösa de här grejerna om man bara sover mer istället. Istället för att du, säg att du tagit nikotin så kanske kroppen hade behövt åtta timmar, du tar nikotin så behöver den åtta timmar en kvart eller åtta timmar tio minuter. Ger du den tid att ligga där i sängen och det inte är så att du vaknar upp och sådana grejer så blir det ju sömn till sist ändå.

Jag tror inte det är en stor grej att bry sig om. Däremot det som är intressant med nikotin är att även vana nikotinanvändare verkar få den här negativa effekten lika stort eller lika tydligt var gång. Medan koffein är ju en vanesak. Är du en van kaffedrickare så kommer effekterna från koffein att minska efterhand. På hur det påverkar din förmåga att somna in och sådana här saker. Men det verkar det inte göra för nikotin. Så man vet inte mycket mer än det. Man har väl tittat på hur sömnen påverkas hos folk som slutar använda nikotin och så här och det är väl lite osäkert om det blir bra igen. Hos alkoholister så har man sett att de brukar fortsätta sova dåligt. Alkohol påverkar ju också negativt. Men det finns inte så mycket på nikotin.

Men det är bara att sluta ändå. Det ger inget positivt. Det är ju tyvärr så att ibland pajar man grejer. Så är man i lite taskigare lägen nästa gång.

3D-träning och forskning på försäsong

00:20:17 – Wille: Rasmus Berg frågar, finns det någon forskning alls när man jämför till exempel maxstyrka, snabbhet eller något annat efter intervention med 3D-träning? Jag börjar tröttna på hypen och under denna försäsong kör vi bara 3D och ingen löpning eller tyngre styrketräning, men förväntas ändå bli mycket bättre på vår idrott, i detta fall innebandy. Kan man säga att vad jag vet så finns det ingen forskning alls på 3D-träning. Nej. Det är så pass nytt så det har inte hunnit göra någon forskning om någon ens skulle bry sig.

00:20:47 – Jacob: Och det är ju ett svenskt fenomen. Lite Norge liksom. Det är ju Nordengrej. Det är ju ingen etablerad sak ska man säga. Utan det blir en hajp här i två, tre år. Rent principerna, vi har varit uppe, vi har haft uppe det i något frågasnitt innan. Vi har tagit upp det när vi har haft några gäster också. Jag har väl svårt att tro på det kan man säga. Alltså det är klart man kan alltid hitta något syfte med någon övning här och där och sådär. Men att det skulle ta över och plocka bort de här andra grejerna, bara börja köra det, det tror jag är en dålig idé.

00:21:20 – Wille: Det är en dålig idé, ja. Men du kan ju, om du har ett lag som är redan bra tränade och liksom inte behöver mer fys för att förbättra någonting, så är det troligen så att det kommer inte skada att göra tredjeträning, tänker jag.

00:21:33 – Jacob: Ja, det kan ju säkert vara bra då på sätt och vis. Har du en hög maktstyrka och du tränar mycket i din egen idrott och den ger konditionen, då kanske det blir lite mer skonsamt underhåll, du kanske får in lite mer explosivitet och rörlighet i det. Ja, så då kanske det är, i alla fall tillfälligt så länge du bibehåller din maxstyrka, kan ha goda effekter för stunden, men bygga upp på det här.

00:21:59 – Wille: Nej, om du tänker vad man vanligtvis gör på en försäsong, man kanske kör tung styrketräning och snabb styrketräning och konditionsträning i ganska hög volym och sådant. Det är ganska långt ifrån 3D-träning. Det man gör där, vad jag har kunnat se på Instagram, det är en annan del av spektrat. Så om man nu tänker att man vill öka de här grundläggande fysiska kapaciteterna, så är det troligen inte så bra. Det bör ju inte vara det i alla fall.

00:22:27 – Jacob: Istad Handboll gjorde ju det, och de fick rekord i knäskador den säsongen.

00:22:32 – Wille: Ja, de räknade väl mer kontaktskador där och sånt i den.

00:22:37 – Jacob: Ja, men det var ändå betydligt många. Men det är klart det är en säsong, det är ett lag. Det kan ju vara slumpen såklart. Det var lite kul på sätt och vis. När man ger sig in och ska revolutionera träningsvärlden så går det sämre för laget istället.

00:22:50 – Wille: Ja, precis. Jag tror inte att det här kommer att revolutionera fysträningsvärlden, om vi säger så.

00:22:58 – Jacob: Nej, det kommer inte. Det är ju de här idrotterna där man inte riktigt kan mäta prestationen. Där kommer det slå. Skulle en friidrottare börja med det här och köra det istället för det riktiga så kommer det märkas på tiden, sträckan, vikten eller vad som helst. Men vi har ju alla de här andra idrotterna. Fotboll, innebandy, handboll. Där det är så svårt att mäta överföringen från styrketräning till prestation. Och det där kommer det säkert leva kvar. Det är som TRX och Redcord och de som var poppis för ett antal år sedan tidigare. De kommer hela tiden de grejerna. Den jobbiga träningen vill man gärna slippa.

00:23:47 – Wille: Det känns lite som om, om du tar till exempel TRX, till en början så var det kanske ett lag som bara körde det i fysträning.

00:23:54 – Gäst: Men nu hänger det två stycken i fysträningslokalen och det kanske man kör någon övning ibland eller lite rehab eller vad som helst.

00:24:01 – Wille: Det kanske blir så att det får en plats på något sätt. Det blir det här tes, antites, syntes. Man inkorporerar det på något sätt, men att det ska vara ett helt koncept, det faller ju bort när man inser att vi behöver de här grejerna som har visat sig funka tidigare.

00:24:19 – Jacob: Ja, det tror jag med. Så, lycka till! Vi kan tyvärr inte lösa det med din tränare, det är så det är i idrottsvärlden. Vi hade väl något frågeavsnitt där jag berättade att jag la ut grejer på Instagram som trashade det vi gjorde på träningen. Det kan man ju göra om du har liksom.

00:24:39 – Wille: Outreach. Outreach, ja precis. Du får väl mygla vid sidan om helt enkelt och träna lite mer på helgerna.

00:24:45 – Jacob: Ja, det

Överskott av fruktos och fettinlagring

00:24:46 – Jacob: är svårt det där.

00:24:47 – Wille: Patrik Ruzinski skriver, överskott av fruktos från till exempel lösgodis. Hur lång tid och hur mycket krävs för att överskottet ska gå till fettinlagring? Vad händer med fruktoset efter att levern är fylld? Och då är det väl ändå så att man kan inte få överskott av fruktos från lösgodis?

00:25:06 – Jacob: Allt annat med socker går men inte lösgodis. Lösgodis är bra. Det rinner bara igenom. Först och främst, det är väldigt viktigt att ha den totala kaloribalansen här. Sen känner jag inte till studier där man har gett folk överskott av fruktos i fast form. Från socker och varianter och sånt. Det är drick och man ger folk. Det är annorlunda. Det kommer ut mycket snabbare i blodet. Då blir den hårdare. temporär belastning på lever och resten av kroppen om vi pratar sockerbitarna eller glukosbitarna i det också. Även de här studierna så ger du folk 20-25% socker. Alltså av alla kalorierna är 20-25% socker. Ligger de på ett kaloriunderskott så kommer de få mindre fett i levern och de kommer få mindre fett överlag i kroppen eftersom de ligger på ett kaloriunderskott.

Så då kan du hålla på hur länge som helst. Det kommer liksom inte hända någon fettinlagring. Magiskt. Energibalans. Är det mer oklart vad som händer, vad som mest påverkar. Men det som framförallt ger fettinlagring är ju fett. Alltså du äter fett. Kroppen, varför ska den göra om saker till något annat när det redan finns fett att lagra in? Sen ligger du på energibalans, ja men då kommer det inte hända något större med fett. Då kan man ju få lite… Antagligen ska jag säga det, det är inte jättevisat på människor, men på djur är det visat ganska tydligt att det här Höglyskemisk belastning, raffinerade fetter, rent socker, liksom mjölsockerfett i princip. Då kan det bli mer fett kring buken och så sämre kroppssammansättning på sikt.

Alltså lite mindre muskelmassa, lite mer fettmassa och sådana här saker. Det är klart fruktos och man äter inte bara fruktos vanligtvis. Det finns några sådana här funktionsdrickor med mindre socker som har fruktos istället för socker. För fruktos är lite sötare. Så kan man ha istället för 10 gram socker som är det vanliga så har de 8 eller 7 gram socker. Men då är det fruktosen som är sockret. Då är antagligen ett högt fruktosintag negativt. Det är ingen som vet exakt de rekommendationer eller spekulationer som finns. När de är industrisponsrade brukar de hamna kring 60-70 gram fruktos per dag. Vilket då blir ungefär 140-150 gram socker, vilket är mycket socker. Tittar man på de som inte är industrisponsrade då lägger de sig oftast på 30-40 gram fruktos.

Och då är vi nere på 60-80 gram socker. Och då är vi en bit över sockerrekommendationerna som finns. Det är oftast 10 energiprocent som de säger man ska äta i socker. Eller där gränsen är i nästan alla rekommendationer oavsett vilket land du är i eller vilken region. Om det är WHO och sådana här saker. 10% såklart, det är beroende av hur mycket energi du behöver. Men säg att du behöver 2500 kalorier, lättare för matten för mig. Då är det 50 gram socker. Då får du ligga högre om du ska vara över fruktosmängden. Så bara du inte håvar i dig kalorier så att du ligger på ett energiöverskott. eller att du inte överdriver det rena sockeruttaget så är liksom fruktos ingenting man behöver fokusera på för sig själv. Sen när man äter mycket fruktos och man ligger på ett kaloriöverskott då kommer en hel del av det göras om till fett och då blir det det görs om främst till fett i levern och det innebär att om du har mycket energi i kroppen samtidigt ja då frisätter inte levern energin utan levern är ju till för att liksom lagra energi, det är där vi lagrar glukos eller glykogen som det blir.

Och så sen när vi är i fasteperioder så skjuter levern ut igen så vi har jämna nivåer i blodet. Och kommer det då mycket fruktos samtidigt som det kommer mycket annan energi, ja då gör fruktosen om till fett och sen så får den ligga kvar i levern och det är det man inte riktigt vill på sikt. Och då blir det negativa effekter, så överäta på socker är ingen bra grej. Men sen har man ju sett att det finns någon studie där man jämfört överätat på socker eller fruktos och överätat på mättat fett. Och de som överätat på mättat fett fick ännu mer fett i levern. För någonting annars som också kroppen gärna lagrar som fett är fett. Så, fruktos har blivit väldigt utpekat och det är ju socker och det är svårt att försvara för där är ju inget, där kommer ju ingen näring när man äter socker som man vanligtvis pratar om det.

Det är ju det som är så, det har blivit en rubbad diskussion där också liksom för folk pratar om socker och så menar de egentligen bara tillsatt socker. Nej men frukt är okej, men det är ju nästan bara socker där också, energiprocentmässigt. Men på något sätt så är det, jag vet inte, folk tycker väl att det är ett annan typ av socker, det är det inte. Men man ska inte äta mycket skitmat, enkelt och gott. Och ligger man på energibalans så får man kanske registrera vad man äter, ligger du ofta Över de här 30-40 gram fruktos då. Ja på sikt är det nog inte bra alltså. Sen tror jag personligen att det är en liten grej i sig. Om du är fysiskt aktiv och du har normala kroppsfettprocent. Så skiter jag i det.

Anabol effekt av att träna stora muskelgrupper

00:30:50 – Wille: Anders Hemberg ställer en klassisk fråga. Finns det en generell anabol effekt av att köra stora muskelgrupper? Kommer jag öka mer i biceps om jag lägger in ett benpass eller ska jag gå 100% biceps? Teorin är att stora muskler ger hormonellt svar som skulle boosta effekten generellt. Alltså att man kör kanske ett set eller några set benspark innan man går på biceps-träningen då för att få ett hormonellt svar.

00:31:20 – Jacob: Finns inget svar 100% på den studien. Det här var poppis teori för 10-15 år sedan. Det var en forskare som hette Creamer som gjorde mycket. Han är fortfarande studie inom styrketräning. Han gjorde väldigt mycket studier där tillsammans med Häkinen och lite andra gäng på 90-talet. Då såg man att om du tränar stora muskelgrupper ganska intensivt, kortare vila så får man en temporär ökning av testosteron och tillväxthormoner i blodet. Då antog man att det skulle vara anabolt och att det var bra. Det har kommit lite studier efter det här som i princip, där man faktiskt har testat det här. Man har haft en grupp som tränat ben och sen fått köra bicepscurl och sen en grupp som har tränat bara biceps. Och man ser generellt sett ingen skillnad.

Det är en norsk studie där man såg en effekt och där var gruppen som bara tränade biceps svagare i biceps från början. Ju svagare du är desto bättre svarar du på träning generellt sett. Så det kan ju vara det att den gruppen bara var mer otränad och kom ifatt. De fick större procentuell effekt av träningen för att de var sämre tränade från början. Sen var det lite i upplägget, alltså norrmännen då som gjorde den här studien, de körde ben först och biceps sen. Medans det finns två andra studier där man har kört liknande upplägg där man inte såg någon effekt. Där körde man benen efter bicepsen. Så norrmännen argumenterade ju för att det var fel ordning på de andra studierna och sådär. Men man kan ju säga att man har gjort den här akuta studien av den här typen där man tittar proteinsyntesen i biceps eller i kropp eller i muskeln då.

Hos deltagare som har tränat benen först eller inte tränat. Och det är samma proteinsyntes oavsett vad du har för hormonell miljö och sådär för stunden. Och där finns inget samband mellan hur mycket testosteronökningar någon eller tillväxthormonsökningar någon får efter passet med hur stora ökningar de får på sikt och så här. Konsensus idag hos de allra flesta är ju att det här troligen inte spelar någon roll alls. Sen skulle jag väl säga att det inte är helt 100% som avgjort den, men det är ingen viktig grej alltså. Sen är det ju klart, alltså bara träna biceps ett pass. Då har man för mycket fritid.

00:33:46 – Wille: Ja, det är ju exakt, det är en modell. Alltså man får ju tänka att det ska överföras till generell överkroppsträning eller någonting i samband med de här bensparkarna. Men just det här med hormonmiljöerna på något sätt, jag tror att det är ganska lätt att tänka att tar du anabola eller tillväxthormoner så får du ju bättre ökningar bevisligen. Men det är ju suprafysiologiska nivåer. Det är alltså inte det som kroppen frisätter, utan då tillsätter man ju väldigt, väldigt många gånger mer av de hormonerna. Så det är ju en helt annan femma, så det går inte att översätta doping till det som kroppen själv gör på något sätt.

00:34:22 – Jacob: Nej och det är en långvarig höjning det gäller själv med doping. Det här pratar vi liksom om höjning i 2-3 timmar på träningsdagarna. Det är liksom inte alls den här kroniskt förhöjda testosteronnivåer. Alltså dygnet runt i veckor, månader eller tonåren som det är för yngre män. Inget som talar för någon större effekt idag. Man vet ju liksom inte riktigt heller hur hur de här som Wille sa här. De små ökningarna skulle kunna ha någon betydande inverkan när det är så små ökningar så kort tid. Så det var en hypotes som blev lite för mycket fakta. Och nu kanske då lite det väl hårt avfaller som myt. Det blir ju ofta så. Någon hittar på någonting och så helt plötsligt så är det fakta. Och sen när man börjar ifrågasätta det så är det myt.

Trots att fortfarande det är inte undersökt 100% så vi vet inte. När vi pratar vår skala från 1 till 6 eller 8 där. Att det går från att vara helt jädra osant till enormt etablerat. Och det är mycket där i mitten. som skulle kunna vara sant, vi vet inte eller antagligen inte sant, datan pekar emot det eller det finns mycket data som pekar emot det eller pekar att det är så men vi kanske ska ha någon studie till innan jag sätter alla mina pengar på det och så vidare och det här är väl en sådan sak som antagligen osann men jag skulle ju inte satsa allt

00:35:53 – Wille: Jag går på det. Sen ska man veta också att det är ganska svårt att studera det här. När du ska studera en mekanism och hur det korrelerar med muskelökning så är det ganska svårt för det är många mekanismer som påverkar muskelökningen i slutändan. Och när en mekanism, som till exempel den hormonella miljön, kanske är förhöjd. Så kanske det är någonting annat som var sänkt under den tiden. Och då kanske effekten ändå blir densamma, netto blir densamma. Så överlag så krävs det långsiktiga studier. Det krävs flera studier. Det kanske krävs stora studier. Man kontrollerar väldigt noggrant för olika saker. Och då krävs det att någon faktiskt bryr sig om det här. Och det här är liksom inte ett läkemedelsföretag som har uppfunnit benspark.

Eller någonting. Utan det här är ju typ masterstudenter och doktorander som kanske studerar det. Och det är liksom inte på den nivån att man kan… Att man helt enkelt gör så pass stora och säkra studier att vi kan få ett bra svar. Så det här kommer nog vara förhöljt i dunkel.

00:36:58 – Jacob: Det var ju Stephen Philips som hängde upp sig på det här från början, som började ifrågasätta det, som gjorde de flesta av de här studierna. Det behövs kanske det ibland, någon forskare som blir för irriterad.

00:37:10 – Wille: Ja, han har ju ganska bra clout i den världen, Stuart Philips, så han får pengar för att göra forskning.

00:37:20 – Jacob: Ja, han får pengar för att göra forskning och sen så har han nog lättare för att hitta in försökspersoner. Han har många masterstudenter under sig. Så han har möjligheten att dra igång det också. Det krävs ju utrustning för att mäta saker och sådana saker.

00:37:33 – Wille: Vi kör vidare på det här spåret

Kolhydrater, insulin och tajming för proteinsyntes

00:37:35 – Wille: med anabolism. F-Maten skriver, den anabola effekten av kolhydrater. Om rekommenderad nivå av protein intagits, spelar det någon roll när på dygnet man äter kolhydrater och fett för muskelproteinsyntes? Det är väl det här klassiska att man vill ha en liten insulintopp i samband med styrketräningen för att man ska få bäst gains.

00:37:59 – Jacob: Antagligen, det var man ju mycket inne på för insulin är ju anabolt och hos vissa djur är det betydligt mer anabolt än det visat sig vara hos människor och då var det ju äldre djur, när det var mycket djurstudier så var det ännu mer aktuellt då kanske att man skulle höja insulinet. Det man vet idag är ju att om du får i dig tillräckligt med, vad säger jag, potent protein, alltså fullvärdigt protein med mycket av de här grenarna, framförallt då och essentiella aminosyrorna så höjer de i sig själv, insulinet, tillräckligt mycket för att du ska få de här antikatabola effekterna från insulin. Så det räcker liksom en proteinkik eller en köttbit eller vad som helst efter träningen så kommer du ha så höga insulinnivåer så att det katabola effekten är borta och kolhydrater i sig extra där bidrar inte någonting.

Sen är ju vi lite tillbaka på det här spåret liksom. Spelar det någon roll när på dygnet man äter kolhydrater och fett? Alltså, kolhydrater det kanske spelar roll hur din träning blir. Så det är klart, då kanske det blir bättre träning och då kanske det får bättre proteinsyntes efter och sådana här saker. Men i sig själv så kolhydrater och fett har inte visat sig. Det har kommit några studier på omega 3 nu. Som jag kanske är onödigt skeptisk mot. Jag vet inte, jag har inte läst dem så noga. Där man har sett att de liksom… Att det skulle kunna vara positivt för proteinsyntesen och sådana grejer också. Det var någon studie man gjorde, vi har tagit upp den här i en frågeavsnitt innan tror jag. Man såg att hela, helt ägg gav högre proteinsyntes än bara äggvita.

Alltså proteinet från äggvitan. Det pratas lite om att det finns andra ämne i maten. I mjölk tror man också att det är ämne förutom vasslokasin som är proteinformerna som i sig kanske kan bidra till ett mer anabolt läge. Det kan ju finnas någonting men i det stora hela är det ju bara tillräckligt med protein och sen kolhydraterfett. Ät som du vill där på sätt och vis. Alltså om vi tar kroppssammansättning och sådana saker. Sen prestation, kolhydraterna kan ha sin roll. Hälsa, jag gillar inte att titta på kolhydraterfett då utan då är det mer vilka livsmedel väljer du. Men det är klart, de här högerraffinerade kolhydraterna, så högt GL, de är kopplade till en hel del negativt, mättat fett också, socker, vi har varit inne på det här med fruktosen och sådana saker.

Så det är inte skitmat igen.

00:40:52 – Wille: Men man behöver inte dra ner en matsked socker i sin proteinshake.

00:40:56 – Jacob: Nej, precis. Om man inte har svårt med kalorierna såklart. Gainer finns ju av en orsak. Det är just för att många människor, särskilt yngre killar och tjejer, kan faktiskt ha svårt att gå upp i vikt. Är man väldigt smal av sig om man börjar träna så kanske man har svårt redan innan det att äta tillräckligt. Då har det sina fördelar att dricka kalorierna såklart. Om man har tränat på bra i två, tre månader och inte gått upp någonting i vikt och man känner att man äter så mycket som man pallar med att äta, då kan man ju dricka kalorierna, tycker jag.

00:41:29 – Wille: Men då är det inte just en effekt av kolhydrater i sig, utan bara energi. Alltså, du skulle kunna äta vad som helst egentligen.

00:41:35 – Jacob: Ja. Det kunde ha varit en milkshake med olja i också.

00:41:37 – Wille: Ja, fy fan, det låter ju…

00:41:40 – Jacob: Det är fett i milkshake, Wille. Jo, jag vet, men med olja i.

00:41:43 – Wille: Ja, det är grädde. Till sist

Köttdieten och eventuella näringsbrister

00:41:47 – Wille: då, Alexus 2501. Det är alltså en bott som har ställt en fråga här. Skriver, jag fick häromdagen höra om köttdieten. Poängen är att man enbart ska äta kött, salt och vatten. Det låter helt orimligt. Man måste väl få en rad brister, tänker jag. Vad är er analys? Jag bortser ju från klimateffekten av det här.

00:42:11 – Jacob: Ja, precis. Alltså, man överlever. Det var en islänning, något sånt där, som bodde med eskimåerna i, jag vet inte hur länge det var, men gjorde lite studier där. Så när han kom hem så påstod han att de levde på enbart kött och så trodde inte folk han. Så han levde på ett kött, han och en kompis levde på kött i ett år medan de blev studerade under tiden. Och de klarade det alldeles utmärkt. Det enda var att de var tvungna att börja äta lite, eller de upplevde att de var tvungna i alla fall fetare köttdelarna. För att det finns någonting som kallas för protein eller rabbit starvation. Vilket kommer från att Förr i världen när det var ont om mat så började samla jägarmänniskor. Jaga kaninerna när det inte fanns något annat. Kaniner är väldigt fettsnåla.

De blev lite galna då tydligen. Vi behöver få i oss kåldioxid eller fett. Inte bara leva på protein. Verkar det som. Sen är det inte det. Det är ingen kontrollerad lappstudie direkt. Men det kallas rabbit servation i alla fall och de upplevde samma sak. De fick leta organ-köttbitarna också. Inte bara rött kött, inte bara filéerna.

00:43:31 – Wille: Men käkar du levern till exempel så får du i dig en hel del olika saker som inte bara är proteiner.

00:43:36 – Jacob: Lever är väldigt näringsrikt. Nackdelen med lever är att det också är det som renar. Lite tungmetaller och sådana grejer. Så man får veta vilken lever man äter. Man får vara noga. Samtidigt om man jagar djur själv. Så man vet vad man stoppar i sig. Lever som säljs i affären är ju safe i rimliga mängder. Det finns ju restriktioner också för gravida och barn och sådär. Att de inte ska äta lever för många gånger i veckan och sådana grejer. Det får ni kolla upp. Om ni gillar lever.

00:44:05 – Wille: Exakt, jag tror inte det kommer bli ett jättestort problem.

00:44:09 – Jacob: Precis. Men de klarar sig. C-vitamin är väl den stora grejen. Alltså, vad är det? Sjöbjugg? Scurvy head på engelska. Sjöbjugg, precis. Som man kan få. Det finns lite C-vitamin i kött och äter man bara kött och det är liksom inte för tillagat alltså genomkokt och sådär så verkar folk kunna klara sig där också. Sen är det ju För mig känns det lite som veganernas argument att man inte behöver bethåll bara man äter jord på grönsakerna. Nej, gör inte det. Gör inte det, exakt.

00:44:47 – Gäst: Det finns ingen anledning för det.

00:44:51 – Jacob: Ta några citrondroppar på, ät en clementin varannan dag. Någonting istället. Men man överlever på det här. Det är ju en enformig diet. Så fort vi ger folk enformiga dieter går de ner i vikt. pratar väl om det här i något avsnitt bara för ett tag sedan. När folk går ner i vikt får de hälsofördelar, de kan känna ökad libido. Folk mår bättre helt enkelt när man ligger på lite lägre kaloriintagning. Normalt sett brukar göra så länge det inte blir för lågt och kroppen börjar stänga av saker.

00:45:24 – Wille: Så det är därför som nästan oavsett om man följer en diet så till en början i alla fall så kommer man må ganska bra av det och så går man ut och skriver om det på internet.

00:45:34 – Jacob: Ja, precis. Och så får vi, som vi pratade om gener, att vi kommer att få höra från de som det går allra bäst för. Men man kan ju äta så här, jag vet inte varför man skulle vilja göra det. Gör inte det. Inte på sikt. Det finns människor med väldigt konstiga problem och symptom och sådana här. Har man någon… Hade jag själv haft någon mage som är helt bananas, då hade jag ju testat olika saker för att försöka bli bra från det här.

00:46:03 – Wille: Känns osannolikt att det här skulle vara det enda som funkar. Alltså typ såhär.

00:46:09 – Jacob: Ja, på sikt men kanske det blir ju i princip fiberfritt då i ett tag. Och så kanske magen får en tid att liksom lugna ner sig. Så kanske man börjar introducera saker lugnt och fint igen eller vad som helst. Men nej, alltså jag vet inte. Hur ska folk umgås med dig? Ja, jag vet inte. Nej, men ät vad ni vill människor. Ja, men kontentan är väl att det inte är fysiologiskt orimligt det här. Nej, alltså man kommer överleva om man inte genomkokar köttet för mycket och man inte bara kör enformigt samma kött och sådana här saker. Men en vuxen människa överlever på mycket över lång tid. Sen om det är bra, det är ju noll studier på det här. Det är ju bara den här mannen som då levde i något år och blev studerad och hade okej blodvärden under tiden.

Människokroppen klarar det mesta. Jag tror inte på det på sikt. Det känns… Det är ingen som har ätit så, så vem vet. Det kanske är något hack. Men generellt sett tittar man på forskning som finns. Människorna som lever längst och har lägst risk för grejer. Det är oftast plantbaserat. dominerande i alla fall. Det är en större del växter, grönsaker och rotfrukter och baljväxter och sådana här saker än vad det är animaliska livsmedel. Sen är det ju vad det är liksom. Det är ju inte folk som har levt på ett sjukhus och vi har jämfört dem i hela livstiden och sådär. Men nej, jag tror inte på det. Men gör det om ni vill. Nej, jag säger gör inte det.

00:47:52 – Wille: Det känns som en jättedålig idé.

00:47:54 – Jacob: Tråkig idé.

00:47:55 – Wille: Ja, faktiskt.

00:47:56 – Jacob: Du får inte ens ha bea till.

00:47:57 – Wille: Nej, jag menar det. Det var det jag tänkte rent kulinariskt och klimatmässigt så känns det som en jävla kass idé. Då så. Vi gör väl så att vi avslutar där och så hörs vi nästa vecka. Det gör vi. Ha det bra alla.

00:48:13 – Okänd talare: Hej.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *