Summering av avsnittet
AI summering. Längre ner finns hela avsnittet med komplett transkribering.
I det här frågeavsnittet av Tyngre Träningssnack betar Wille och Jacob av en mängd lyssnarfrågor som delats in i olika teman. Avsnittet inleds med en gedigen genomgång av kosttillskott som faktiskt fungerar eller som kan vara värda att diskutera. Först ut är kreatinmonohydrat, ett välstuderat och billigt tillskott som ger ökad anaerob uthållighet, hjälper vid upprepade sprinter och ger något bättre resultat av styrketräning utan att försämra uthållighetsprestationer i labbtester. Därefter diskuteras buffrande tillskott som beta-alanin och bikarbonat för högintensiva idrotter där mjölksyra och sänkt pH begränsar prestationen, samt rödbetsjuice för konditionsidrottare.
Vidare går de igenom proteintillskott, aminosyror (EAA och BCAA) samt sportdryck. Proteinpulver lyfts fram som ett smidigt och prisvärt sätt att nå ett optimalt proteinintag för bättre träningsresultat och bevarad muskelmassa vid viktnedgång, medan BCAA i stort sett saknar fördelar jämfört med EAA eller vanligt protein. Sportdryck med kolhydrater fyller främst en funktion under tävling, vid väldigt långa pass eller när man har flera tävlingar och träningspass samma dag.
Nästa del kretsar kring vitaminer, mineraler och fettsyror som multivitamin, D-vitamin, omega-3 och magnesium. Jacob förklarar svårigheten med att tolka observationsstudier där låga nivåer av D-vitamin eller omega-3 ofta fungerar som en markör för en i övrigt ohälsosam livsstil eller övervikt, snarare än att bristen i sig orsakar alla hälsoproblem. Trots att interventionsstudier visar blandade resultat är ett tillskott av D-vitamin under vinterhalvåret en rimlig och säker försäkring. Avsnittet om kosttillskott avslutas med koffein, som ger en tydlig prestationshöjande effekt vid både konditions- och styrketräning i doser kring 4–5 mg per kilo kroppsvikt, men där man bör se upp med försämrad sömn och farorna med rent koffeinpulver.
Efter kosttillskotten diskuteras 3D-träning och trenden att försöka göra styrketräningen i gymmet så idrottsspecifik som möjligt, exempelvis genom att stå på balansbollar eller ostabila underlag. Både Wille och Jacob argumenterar för att syftet med att gå in i gymmet är att bygga styrka, muskelmassa och explosivitet (”hästkrafter”), medan den specifika koordinationen och tekniken tränas bäst ute på idrottsplanen eller i skidbacken. När man gör övningar i gymmet alltför komplexa eller ostabila tvingas man sänka vikterna så mycket att man tappar själva styrketräningseffekten.
I den avslutande delen besvaras blandade lyssnarfrågor om bland annat kost och proteinpulver för idrottande barn, där budskapet är att vanlig mat räcker långt men att lite proteinpulver i exempelvis en smoothie är helt ofarligt och betydligt bättre än sötad juice. De reder även ut huruvida man behöver träna specifikt med höga repetitioner till failure eller ocklusionsträning för att maximera tillväxten i typ 1-muskelfibrer, varför lightläsk med aspartam eller sukralos alltid är ett bättre val än sockersötad läsk (även om sex liter om dagen är överdrivet), samt möjligheterna att bygga muskler efter 40 års ålder och hur muskelminne samt tidigare dopning påverkar cellkärnorna. Slutligen berättar Jacob och Wille om hur de hanterar trams på internet och varför ingen av dem längre arbetar kliniskt som fysioterapeuter.
På Tyngre Träningssnacks instagram hittar du bilder och klipp från avsnittet.
Visa avsnittets hålltider
Det här är en automatisk transkribering av detta avsnitt av podcasten Tyngre Träningssnack. Du kan trycka på varje tidpunkt i texten för att hoppa till precis den delen av avsnittet i youtubespelaren ovan.
Transkriberingen är genererad med hjälp av AI och innehåller därför vanligen några enklare fel.
Introduktion och stegrekord
00:00:22 – Wille: Hallå hallå och välkomna till ännu ett avsnitt av Tyngre Träningssnack. Jag heter Wille och med mig som vanligt har jag Jacob Gudiol.
00:00:30 – Jacob: God kväll Wille.
00:00:31 – Wille: God kväll. Hur är läget?
00:00:34 – Jacob: Det är väl bra. Jag ska inte klaga på någonting som vanligt.
00:00:38 – Wille: Nej, vi får hitta den kvällen när det är någonting dåligt. När det har hänt något jävligt.
00:00:43 – Jacob: Nej, det tror jag inte. Det är sällan man ska klaga på det sättet. Tycker jag.
00:00:50 – Wille: Nej, det är gött. Ja, det är kväll nu. Men det är jäkla ljust och fint här ändå. Sommaren har kommit på riktigt här nu.
00:00:57 – Jacob: Ja, precis. Jag var ute en god promenad på… Två och en halv, nej, tre timmar och 45 minuter med datorn idag. Och så var det stegrekord idag. Stegrekord, ja precis. Det var min glädje för hela dagen. Ja, men det är ju så.
00:01:13 – Wille: Vi pratade om det innan. Det är ju lite fjäder i hatten när man börjar närma sig 18-20 tusen. Ja, men det var lite glädje.
00:01:22 – Jacob: Jag log lite för mig själv när den började vibrera när jag var tio minuter hemifrån. Och så sa den att det var mitt rekord.
00:01:29 – Wille: När man får det här dubbla, det som man har satt ut själv, som man vill göra, då känns det bara jävligt gött. Ja, det är fint. Ja, vi tänkte så här att vi ska köra ett litet frågeavsnitt idag. Vi har tagit in en hel del frågor om lite allt möjligt, men vi ska börja med att prata om kosttillskott, tänkte vi.
00:01:49 – Jacob: Vi har väl försökt att bena upp de här frågorna. Någon form av fenomenologisk indelning. Riktigt töntigt ord. När man gör kvalitativa studier när man intervjuar folk och försöker få ut något av det så brukar man dela in vad man tycker de här personerna säger i olika kategorier. Vi har gjort samma sak här. Vi har försökt att dela in Vi har fått en hel del frågor om kosttillskott så vi tog en allmän punkt kosttillskott och sen har vi gjort lite samma sak med en del andra frågor också. Så det blir lite mer att vi har lite temaämnen ska vi säga och så försöker vi lyfta upp frågorna samtidigt.
00:02:35 – Wille: Precis. Man kan säga att vi fick in en jäkla massa frågor den här gången på väldigt kort tid. Det är roligt förstås, men det går inte att svara på alla. Det kommer bli så att vi kommer glömma bort de frågorna som ni ställer och som vi inte tog upp. Så nästa gång vi kör någonting så är det bara att posta dem igen om det är så att vi missar dem. Vi kan väl lägga till att det är några frågor som vi har noterat och som vi har planer på.
00:03:00 – Jacob: Vi har redan inbjudna gäster. som kommer framöver där vi kommer diskutera de här ämnena så det är inte så att vi kanske ignorerat eller struntat i frågan ändå utan det kan vara att vi vet att vi kommer bemöta det på ett bättre sätt framöver istället.
00:03:17 – Wille: Men det kan vara så att vi har ignorerat och struntat i dem också. Så ni vet inte? Man vet aldrig. Okej, men ska vi köra igång? Vi börjar väl med lite kosttillskott.
Kosttillskott som fungerar: Kreatin
00:03:27 – Wille: Vi tänkte väl såhär att istället för att bara ta upp lite olika kosttillskott så tänkte vi att vi har väl gjort på något sätt en lista av de kosttillskotten som kan vara värda att köpa eller på något sätt lägga ner pengar på.
00:03:38 – Jacob: Ja, i alla fall som är värda en vettig diskussion kan man väl ta på något sätt.
00:03:43 – Wille: Precis. Ja, ska vi börja med kreatin då? Det har vi pratat om lite tidigare.
00:03:48 – Jacob: Mm, inte så mycket va? Tror jag inte, nej.
00:03:52 – Wille: Det var väl något förra frågeavsnittet där det dök upp en fråga om kreatin, vill jag minnas? Precis, så var det nog.
00:03:58 – Jacob: Ja, men kreatin, alltså det fungerar. Kan man väl gott kort säga. Det ger en effekt. Dels så får man lite bättre Anerob uthållighet, vilket innebär att man kommer klara några fler repetitioner på gymmet. Några är verkligen få. Vi pratar om att du kanske gjorde en tia först så kanske du klarar elva eller tolv reps tack vare kreatinet. Samma sak om man testar upprepade sprinter så kanske man orkar lite mer på den här femte, sjätte, sjunde sprinten. Man kommer alltid fram på sprinten men den går lite snabbare. Man kommer alltid framme av din jävla sprint.
00:04:37 – Wille: Ja, precis. Man klarar sprinten.
00:04:39 – Jacob: Det känns fel. Det går lite kvickare. Man har lite mer av den här snabbproducerande energin tillgänglig när man har högre kreatin-fosfatnivåer i musklerna. Det hjälper också till att förbättra träningsresultaten när man styrketränar.
00:04:59 – Wille: Man vet inte riktigt varför, kan jag säga. Det finns väl lite hypoteser om det där med ökad aktivitet i muskelcellkärnor och sådär. Precis. Och vi har sett på senare tid så har det kommit framförallt från forskare som är väldigt pigga på att forska på kosttillskott, massa olika saker om kreatin. Alltså när de har börjat forska på lite mera kognitiv hälsa och lite mera den typen av outcomes och börjat se lite resultat. Så jag tror att man håller på att bredda kreatinforskningen lite mer jämfört med bara Alltså applicerar det på styrketräning då, om man ska säga.
00:05:31 – Jacob: Ja, det är faktiskt ganska… Det mesta studierna, alltså styrketräningsstudier på kreatin är ganska ovanligt numera. Det var liksom en… Det var en 90-tals, tidigt 2000-tals-hajp. Nu är man liksom… Nu känns det väl nästan… Det är nog svårt att få något publicerat om du inte kommer på något speciellt där nu. För liksom, kommer du med studier, titta här, jag gav kreatin och placebo till två olika grupper och kreatingruppen fick lite bättre resultat. Så kommer de säga no shit och så får du inte det publicerat. Utan man har börjat publicera lite studier på även muskelsjukdomar. Alltså folk med någon typ av bakgrund som gör att de tappar extra muskelmassa. Med blandade resultat kan man säga. Det verkar vara lite beroende på sjukdomstillståndet och orsaker och sådär om det funkar.
Men där finns lite positiva resultat där med. Det är väl kul för kreativförsäljarna. Även om det nog inte finns så mycket marginal på det längre. Det är ju väldigt billigt numera.
00:06:24 – Wille: Det känns ju så. Men en annan grej jag tänkte på med kreatin, för det är ju framförallt för den här allaktasida prestationen som det är intressant. Alltså typ en extra repetition i bänkpress eller lite snabbare sprint eller någonting sånt där. Men om man tar till typ någon som behöver bära upp sin vikt i en idrott och producera väldigt mycket kraft, fast på ett mer laktasid sätt då, typ en crossfit-atlet eller något liknande. Vad tror du om det då? För man binder ju en del vätska med kreatin. Skulle man kunna se en vinst där jämfört med att inte ta det alls?
00:06:55 – Jacob: Ja, kanske.
00:06:58 – Wille: Jag tänkte på det, för vem är det här bra? Ta en cyklist till exempel. Det känns ganska värdelöst.
00:07:05 – Jacob: Uthållighetsidrott finns det ju en hel del studier på och det är neutral effekt faktiskt, vilket kanske är lite överraskande med tanke på att du ändå kan bli två kilo tyngre och det tycker man kanske borde påverka. Det är möjligt att det hade påverkat vid en tävling-tävling. Lite som vi var inne och pratade med Filip Larsson här i ett tidigare avsnitt där han var och sa att det är väldigt svårt att få folk att verkligen maxa ut sig i ett labb. Så det är möjligt att det här halvkilot till två kilo som man kanske lägger på sig verkligen hade kunnat synas som en negativ faktor. vid längre uthållighetslopp. Men man har aldrig sett det när man testar det i labb i alla fall. Så det verkar vara neutralt där. Så man kan ju ta det. Om man vill hålla på med båda sakerna men man är rädd att det ska drabba ens konditionsträning så behöver man inte oroa sig för det, skulle jag vilja säga.
Om där är någonting så är det väldigt liten effekt.
00:07:55 – Wille: Det beror nog på vilken typ av typcyklist du är då. För att jag menar, är du någon som ska klara dig bra i bergen då kan ett halvkilo göra all skillnad i världen. Du lägger upp hela din nutritionsperiodisering.
00:08:07 – Jacob: Vi kan fråga Arek om det när han kommer tillbaka.
00:08:09 – Wille: Jag tänkte faktiskt det, ni missade den frågan.
00:08:12 – Jacob: Jag har bjudit in han igen. Han är på. Han är redan med på det. Vi ska försöka få in han innan touren börjar. Ja, det är grymt. Det är planen där. Jag pratade med honom för någon vecka sedan och så sa jag att vi vill gärna ha det innan touren så får vi höra lite inför och sådär vad som händer.
00:08:28 – Wille: Han måste vara ganska stressad nu med Geer och Ther och det går ju ganska bra för dem nu som jag ser det. Han var snabbare än vanligt på att svara. Är det så?
00:08:37 – Jacob: Han sitter hemma i Sverige och chillar då.
00:08:41 – Wille: Det blir spännande. Så kreatin det funkar och det verkar komma mera kan man väl säga.
00:08:46 – Jacob: Ja, och man kan säga att typerna av kreatin, det är kreatinmonohydrat. Det är det som är testat och provat liksom. Det är det man kör på helt enkelt. Där finns ingen orsak att ge sig på något annat. Det påstås ju en del om att det skulle vara liksom bättre med de andra varianterna. Man binder mindre vätska och att det skulle kunna ge effekt hos non-responders och sådär. Men det finns inga belägg alls för någonting av det.
00:09:13 – Wille: Och framförallt det här effekten från kreatin.
00:09:15 – Jacob: I alla fall det vi pratar om när det gäller uthållighetsbiten här. Den är beroende av att du har mer kreatinförsvar i musklerna. Eller i cellerna rättare sagt. När du har mer kreatinförsvar i cellerna så kommer det dras in mer vätska och då kommer du öka lite i vikt. Det är liksom något… Det ena följer det andra på något sätt och vis antagligen. Nej, kreatinmonhydrat och där finns det olika marker. Jag kan säga att Creapur är… De ska i alla fall teoretiskt sett ha lite striktare regler hur de tillverkar sitt. Och framförallt så vet jag numera, eller jag visste att det var så för fyra år sedan eller tre år sedan. Jag vet ju inte om det ändrats. Men det tillverkas bara i Tyskland numera när det är Creapurmarken. Så det kanske man kan ge sig på om man är väldigt orolig var det kommer ifrån sakerna.
00:10:04 – Wille: Det är en ganska skön sak att veta.
00:10:06 – Jacob: Men annars kreatin, vad jag känner till så är det inga kontaminerade varianter där heller. Det finns ju andra kosttillskottskategorier där det kan finnas grejer i produkterna som man inte har bett om att köpa, inte velat få i sig. Men där verkar kreatin också safe. Men Creapur är väl lite, lite mer safe.
00:10:26 – Wille: Lättare att blanda ut oss.
Beta-alanin, bikarbonat och rödbetsjuice
00:10:29 – Wille: Ja, det är bra. Sales pitch för den. Nästa då, det är också någonting som finns i produkter som kan vara lite mer suspekta. Det är betaalanin som kan finnas i vissa PWOs och sånt där. Men där man kanske inte bör ta det i form av PVO om man vill få någon effekt av det.
00:10:46 – Jacob: Nej, och betaalanin är också ett kosttillskott där man kanske ska sätta ett litet frågetecken fortfarande om det verkligen har någon effekt faktiskt. Det beta-lanin gör, det är en sån här prekurs. Det är ett ämne. När man tillför det så höjer man nivåerna av ett annat ämne i kroppen som är viktigt för att buffra. Som vi använder när vi jobbar just anarobt så blir det surt i musklerna. Och då, om du har tagit betadanin och höjt det här andra ämnet som heter karnosin, är jag nästan säker på, så kommer du ha en lite bättre buffertförmåga helt enkelt. Och då kan du jobba lite längre anadropt innan det blir surt i musklerna. Och man vet att betadanin höjer de här nivåerna. Det är liksom säkerhetslagt. Det är ingen tvekan alls om det.
Det som är tvekan är om det här blir någon praktisk överföring på prestationen. Det är väl lite blandade resultat och så här. Framförallt, även om man vill tro resultaten, Så det är väldigt få idrotter där man verkligen är på de här nivåerna av surhet i musklerna så att man skulle kunna märka en större förbättring av det. Jag skulle kunna tänka mig 400 meterslöpare, 800 meterslöpare, möjligen crossfit som du var inne på här innan. Kanske om man är en väldigt sån här lite… Väldigt energisk yttermittfältare i fotbollen och sånt där. Men annars… Tveksamt. Hockey möjligen om man är riktigt aggressiv.
00:12:23 – Wille: Korta byten eller så också.
00:12:26 – Jacob: Ja. Men betanin är något som man ska ta i… Bygga upp helt enkelt. För man ska höja de här nivåerna i musklerna då. Precis som kreatin ska tas för att höja kreativt försvar. Så ska man ta betanin då för att höja karnosinet så… Man har ingen nytta av liksom betananin i en dos.
00:12:40 – Wille: Förutom den här stickande effekten som man får, som folk tänker är effekten. Det är inte det som är effekten, det är en bieffekt. Ja, på något sätt.
00:12:49 – Jacob: Men det nyttjas ju i PVO-produkterna.
00:12:52 – Wille: Men det är just av den anledningen, för det känns ju som att det gör det.
00:12:55 – Jacob: Du ger dem koffein så att de blir pigga och alerta och så ger du dem betanin så sticker det i huden och så tänker de ”wow”.
00:13:04 – Wille: Men i en PWO, om du inte tränar varje dag eller väldigt regelbundet så har du ingen nytta av att beta dig in i den.
00:13:10 – Jacob: Nej. Rent prestationsmässigt. Tycker man att det här ger en en kick så varför inte? Det finns inget… Det finns inga belägg för att det skulle vara farligt, kan man säga, att ha de här lilla stickningarna. Nej. Det är övergående.
00:13:21 – Wille: Och det är inte alla som får det heller, skulle jag säga.
00:13:24 – Jacob: Nej. Men det är mycket möjligt att det funkar men få som skulle ha någon praktisk nytta av det, skulle jag säga.
00:13:31 – Wille: Nästa grej som också hjälper till att buffra diverse saker är bikarbonat. Kan även påverka magen på otrevliga sätt. Har jag hört. Jag har inte provat det själv. Det kan du verkligen. Från en som har provat.
00:13:43 – Jacob: Det är så?
00:13:43 – Wille: Ja. Tog du det för fotbollen då eller?
00:13:46 – Jacob: Ja, det var mest bara för att jag ville prova. Men jag tog det inför en träningsmatch i fotboll. Det var tur att det var en träningsmatch kan jag väl säga.
00:13:55 – Wille: Och så kände du någon effekt, men den effekten kände du då i alla fall? Ja, sen om jag kände någon effekt, det var ju en träningsmatch, det funkar ju inte där heller.
00:14:02 – Jacob: Man tar ju inte ut sig på det. Med bikarbonat, väldigt lik effekt som betan. Skillnaden med bikarbonat är att istället för att det buffrar i muskeln så buffrar bikarbonat ut i blodet. Därför är bikarbonat något du tar precis inför. Det är inget man bygger upp. Man tar det inför man ska prestera så har du en högre förmåga att neutralisera de här sura sakerna i blodet. Och det vet man att det fungerar. Det nyttjas. Vi pratade lite om det med Rec när han var med här. Han sa att någon har provat sådär. Men det är väldigt individuellt om man kan hantera det sådär. Är man i en idrott där man kanske lite mer jobbar med mjölksidan här skulle jag säga att det behöver inte vara det här riktigt akuta utan det kan vara som med mjölksyratröskeln.
Alltså om man är 1500 meters löpare eller däromkring eller man håller på med simning. Tempocykling, tänker jag. Ja, mycket möjligt där också. Även om man kommer till backar och så. Har med det att göra och även lagidrott teoretiskt, absolut. Prova kan man väl göra. Det är lite så här med bikarbonat. Det är faktiskt inte så jättevälstuderat, vilket antagligen beror på att här har du inte ens kosttillskottsföretagen som är så intresserade av att lägga pengar på det. Utan det har kommit studier. Man har visat att teoretiskt borde det funka och det funkar praktiskt. Sen får idrottarna prova sig själv fram i sina idrotter. Men det nämns i många av de internationella olympiska kommittén. De har liksom sådana här cost guidelines eller cost policies.
Där har de bikarbonatplaneterna och kosttillskottet som de själva också bedömer fungerar.
00:15:41 – Wille: Prova! Var väldigt rädda om magen. Mm, precis. Prova inför träning, inte inför tävling, alltså första gången.
00:15:48 – Jacob: Eller en tävling som du inte bryr dig så mycket om, eller en träningsmatch som jag nämnde där. Så att man hittar en dos, ett sätt att dosera för en själv. Precis. Det är inte gott att dricka heller, ska jag säga, så håll för näsan.
00:16:03 – Wille: På tal om inte gott att dricka då, rödbetsjuice. Det här var vi och pratade med Filip Larsen en hel del om. Ja, och vi kan väl nästan hänvisa dit.
00:16:11 – Jacob: Jag kan kolla exakt vilket avsnitt det var här. 26 var det. Precis, där hade du koll. Vad bra, men då kör vi. Fungerar för konditionsidrottare. Ingenting antagligen för intermittenta sporter, lagidrott så här, men det kommer inte göra någon skada där. Så man kan väl säga som kreativ så vill man prova om man känner att man har tillgång till billig rödbetsjuice. Eller man kan ju faktiskt äta bara rödbetor så är man nyttig samtidigt. Det är inte fel. Så det var avsnitt 25. Jag kollade precis. Du hade fel, Wille.
00:16:45 – Wille: Åh, fan.
Proteinpulver, EAA, BCAA och sportdryck
00:16:46 – Wille: Okej. Nästa grej då. Protein. Det är tveklöst så att det fungerar. Det är hyfsat livsnödvändigt också, ska man säga. Men här tänker vi kanske på det lite mer som nåt tillskott i form av vassle eller soja eller nånting sånt där.
00:17:01 – Jacob: Precis. Och då är det ju framförallt om man inte äter tillräckligt med protein annars. Eller tillräckligt ska jag inte säga, optimalt med protein. Och sen vet ingen vad optimalt är, men det är mer än vad folk normalt sett äter, det vet vi. För vi vet att om vi ger folk extra protein så kommer de få bättre träningsresultat.
00:17:23 – Wille: Så är det. Man kan även prata i termer av viktnedgång också, att det kan hjälpa en att bibehålla lean mass vid viktnedgång och sånt där också.
00:17:30 – Jacob: Precis. Så protein, proteinpulver, praktiskt. kan vara gott och det är smidigt att ha med sig såhär. Och det är ett lätt sätt att höja proteinmängden i maten. Framförallt om man ligger på diet. Om man inte bara vill leva på kycklingfilé och tonfisk och de här klassiska lite lätt enformiga, om man äter det för mycket, rätterna. Så är det ju absolut ett alternativ, tycker jag.
00:17:53 – Wille: Så är det. Man blir sedd som en kuf på jobbet när man dricker det, har jag märkt. Det får man leva med. Är det så? Ja, det är inte populärt alltså.
00:18:01 – Jacob: Men är det inte shakern som gör det impopulärt?
00:18:03 – Wille: Kan du tänka för att den är grön och vit eller vad är det?
00:18:06 – Jacob: Jag vet inte, jag trodde bara att folk associerar shaker. Jag tror om du hade blandat i proteindryck och tagit din sportflaska så hade du varit hurtig som håller dig dehydrerad. Ja, det kanske är så ja. De tänker att jag är någon bolatjackis.
00:18:20 – Wille: Jo, jag tror faktiskt det är mycket det.
00:18:23 – Jacob: Det är väldigt mycket anti-shaker på något sätt. Det är gym-bola, precis som du säger.
00:18:29 – Wille: Ja, så är det säkert.
00:18:32 – Jacob: Sen sidan om det här så har vi essentiella aminosyrorna, grenade aminosyrorna, alltså EAA och BCAA. Det är väl samma sak skulle jag säga. Jag ser inga större poäng med BCAA kontra EAA. Alltså, EAA har precis samma teoretiska fördelar. Vi har ju Apros studie här som vi nämnde, som faktiskt har kommit nu, som visar att det är aningen bättre på att stimulera kondensytesen på kort sikt än grenad aminosyrorna.
00:19:05 – Wille: Nej, alltså jag tror det finns hypotetiska saker, fler saker med BCAA att det skulle vara bra kontra liksom EAA eller faktiskt rent protein.
00:19:17 – Jacob: Så EAA, protein, om ni ska köpa det proteintillskott. Sen tycker man om grejerna med BCAA, de smakar ju bättre sådär så ja fine. Men jag ska säga det är sämre studerat protein. Både BCAA och EAA är sämre studerat än protein. Men det finns ju inga Det finns väl inga rimliga hypoteser till att det inte skulle fungera när protein fungerar, tycker jag. Nej.
00:19:43 – Wille: Men vad tror du om BCAA hellre än EAA för konditionsidrottare? Jag tänker på mängden leucin som ändå oxideras ganska mycket i konditionsidrott.
00:19:53 – Jacob: Ja, alltså det är ju mängden då. Men just det här med att spara muskler, liksom ha BCAA i en sportdryck, det finns ju inga belägg för att det funkar. Så länge du har kolhydrater i sportdrycken. Det är ju brist på kolhydraterna som gör att kroppen börjar förbruka lite mer protein. Och är det kolhydraterna så nyttjar kroppen det. Eller glukosen då som det blir när det bryts ner. Det finns ju hypoteser och teorier om att det skulle kunna motverka trötthet, BCAA. Då handlar det om doser på kanske 3-5 gram eller lite högre av en mix av de här tre aminosyrorna i BCAA. Det är fortfarande teoretiskt, men rimligt kanske, möjligt. Prova. Tycker man det funkar så är ju också BCAA relativt billigt.
00:20:45 – Wille: Ja, jag tänker på sådana som kör väldigt långa lopp, ultradistanser och sådant där. Det kan vara svårt att ta upp saker. Att det skulle kunna finnas en fördel att man får i sig den näringen ganska snabbt och enkelt.
00:20:56 – Jacob: Ja, de här jättelångloppen är mycket möjligt. Vi får fråga när vi har någon ultraforskare med oss. Förbi maraton så är det väldigt dåligt studerat.
00:21:08 – Wille: Så är det. Då är det mycket pizza och sådana grejer som man trycker i sig. Ja, sportdryck. Det har vi redan kommit fram till. Det funkar ju. Eller i alla fall i termer av kolhydrater. Vittargo och liknande.
00:21:23 – Jacob: Precis. Vittargo, maltodextrin. Det finns faktiskt en hel del som talar för att det är bättre med en viss mängd fruktos i. I sportdrycken också. Upp till kanske en tredjedel av det, fruktos. Du vet, där finns någon hypotes om att det vid riktigt längre lopp skulle kunna vara bättre med ännu mer fruktos i. Jag vet inte riktigt om det är så välbelagt. Men annars, sportdryck är ju verkligen bara vid tävling. Annars är ju det en fullständigt meningslös dryck. Även om det finns sportdryck utan kolhydrater nuförtiden.
00:21:54 – Wille: Bara för att långa träningspass måste det finnas en poäng med sportdryck?
00:22:00 – Jacob: Så det finns ju inga belägg för att det blir något bättre när man gör det. Det är ju om du vill hem i tid till någonting. Det är ju det jag tänker också.
00:22:06 – Wille: Av samma anledning som man tar det vid tävling så skulle man ta det vid träning för att man får mer kvalitet i träningen då.
00:22:13 – Jacob: Ja. Det finns ju faktiskt också en del belägg för att om man är den här typen av idrottare, att man verkligen är Bra idrottare som man verkligen, om man verkligen är beroende av att fylla på riktigt bra. Tre atleter vet man att där är det ganska mycket, där är det svårt att fylla på tillräckligt under tiden de tävlar och maraton och sådär. Och då vet man att många får besvär med magen. Och det kan man träna upp. Så det är ju möjligt att känner man att man inte kan få i sig tillräckligt med energi vid tävling för att man får magbesvär så kan man träna upp det genom att nyttja sporttrycken annars.
00:22:49 – Wille: Och visst, där finns ju…
00:22:51 – Jacob: Tar vi att man ska ha två intensiva träningspass om man verkligen vill prestera båda passen. Sporttryck emellan där. Ungdoms eller tonåringar som är iväg på turneringar i handboll, fotboll, basket och sådana här saker som kan spela 2-3 matcher varje dag. Sporttryck emellan där. Då har den ju sin plats på sätt och vis. Så jo, man kan hitta nytta för det också som kanske inte direkt är i samband med en prestation. Det kan man. Men överlag alltså, går du på SATS och kör ett pass, så nej.
00:23:21 – Wille: Okej, nej, men det är en dålig idé.
Multivitamin, D-vitamin, omega-3 och magnesium
00:23:26 – Wille: Nästa då, jag blev lite förvånad att den här står med på listan. Multivitamin?
00:23:31 – Jacob: Det var med som en fråga, så jag tänkte att det är bra att diskutera det faktiskt.
00:23:34 – Wille: Ja, jag tänkte det. Jag tänkte så här, vad ska du rekommendera nu? Men multivitamin, där tänker jag att det borde man nog akta sig lite för.
00:23:44 – Jacob: Eller i alla fall såhär, det är inte det jag hade lagt mina pengar på. Nej, inte jag heller. Men man kan säga så att det finns ju en del studier som visar att framförallt antioxidanter, men även vissa andra långtidsstudier på äldre människor som är i risk för någon typ av sjukdom, så har man sett att man har trott att det här vitaminet skulle kunna minska risken för sjukdom, men så har det blivit tvärtom. Att det liksom höjer risken och man vet numera att liksom Ja, alltså ett isolerat vitamin är inte samma sak som ett livsmedel med det vitaminet i. Det var vi också inne på med Filip Larsen senast när han pratade om att man har sett att antioxidanter kan vara negativt för träningen. Men ger du folk bär eller frukt med samma mängd antioxidanter så har man inte sett att det är negativt.
Sen med det sagt, alltså där finns ju en del, även hos idrottare, vissa ämnen som kan vara lite klurigare att få i sig i tillräckliga mängder. Så där finns ju multivitamin med rimliga mängder vitamin i. Alltså då pratar jag kanske 50% av dagligt rekommenderat intag. Alltså bara de här multivitaminen med 100% av allting. Alltså redan där är det ju onödigt. Det förutsätter att du inte ska äta någonting alls. Så fort du stoppar i dig mat så kommer du få i dig någonting av det mesta. Sen kanske du inte får i dig tillräckliga mängder. Jag tror att är man i en period där man äter dåligt eller man äter väldigt lite, det vill säga man är på en diet eller man har liksom svårt av någon orsak kanske. Då tror jag nog man kan ha de här lågdos multivitamin och det bör inte vara någon fara.
Men det finns ju inga studier alls på det här.
00:25:25 – Wille: Det finns ju någon studie på det här där man har kunnat se att det minskar infektionsrisken vid väldigt hård träning hos folk. Om man tar typ C-vitamin då, vill jag minnas att det var.
00:25:34 – Jacob: Ja, precis. Efter träningstajmingen. Ja, precis.
00:25:39 – Wille: Då är det träningsläger vi pratar om, där infektionsrisken är hög.
00:25:44 – Jacob: Men om vi säger såhär, om någon skulle ta ett multivitamin då med halva dagsdosen in och sånt där. Då kan man ju inte säga att de går emot vetenskapen eller är galna eller nåt sånt där. Det tycker jag inte. Det är en lika rimlig ansats som att inte ta det alls, tycker jag väl. På något sätt. Så vill man det, eller man vet med sig att man inte äter så bra som man borde göra kanske, så tror jag det är nog… Ingen fara alls. Kanske till och med lite positivt. Jag gör det inte själv däremot.
00:26:14 – Wille: Du äter ju färgglada godisar. Ja, precis. Jag är fri med alla färger den vägen. Nästa är också ett vitamin. Det är D-vitamin. Där det finns betydligt mer belägg för positiva effekter och förhindra negativa effekter, kan man säga.
00:26:32 – Jacob: Ja, sen… Betydligt mer belägg. Det finns ju väldigt rimliga ansatser till att ta ett D-vitamin, tycker jag. Sen är ju D-vitamin väldigt svårt fortfarande, tycker jag. För där finns ju få interventionsstudier där det verkligen ger en positiv effekt. Det man hittar konsekvent är ju att nästan vilken dålig sak du kan tänka dig så har personer som är i ökad risk för det här lägre D-vitaminnivå. Alltså övervikt, diabetes, sämre prestationsförmåga, man har sett ökad skaderisk hos idrottare som har lite D-vitamin och man har sett autoimmuna sjukdomar. Automina sjukdomar. Ja alltså det allra mesta du kan koppla till liksom… Eftersom du på något sätt skulle kunna tänka dig ha någonting med kosten att göra. Samma sätt med låga D-vitaminnivåer.
Sen är ju det här svårt för att det är ju lite en markör för att… Alltså äter du lite D-vitamin så har du antagligen en större sannolikhet att du äter dåligt överlag.
00:27:40 – Wille: Ja, och har andra saker som inte är så positiva. Typ att du inte är ute och kanske inte rör på dig lika mycket som du bör och så vidare.
00:27:46 – Jacob: Precis. Du är ute mindre i solen, rör på dig mindre, du äter mindre fisk. Du äter kanske lite mindre… Ja, det är egentligen bara fisk som är en större D-vitaminkälla. Ja, fast fisk är ju en markör för andra bra saker.
00:27:58 – Wille: Äter du fisk så äter du förmodligen andra bra saker också. Precis.
00:28:01 – Jacob: Så det är väldigt svårt. Man vet ju också nu, det har varit en hypotes en tid men det kom ganska nyligen en metanalys som tittade på att viktnedgång i sig höjer nivåerna av D-vitamin i blodet. D-vitamin är ju fettlösligt. Det man tror här är att när folk går upp i vikt så binder de upp D-vitamin i fettväven. Så när man mäter D-vitaminernas övervikt, ja. Så ser man att de är lägre och då tänker man att de har ätit för lite eller varit för lite i solen. Men det kan ju mycket vara så att det är bara lägre för att de är överviktiga. Och då kan man fråga sig, allt det andra vi hittar här som kolliderar med lägre D-vitamin, som är negativa saker, är det bara för att de är lite mer överviktiga? För övervikt i sig kolliderar ju också med väldigt mycket dåliga livsstilsval plus det i sig kan orsaka väldigt mycket hälsonegativa saker.
Det är väldigt svårt med D-vitamin att säga när D-vitaminet i sig är orsaken och när det är bara att allting annat som ger lägre D-vitaminnivåer också ger dig problemen. Det vi behöver är ju då interventionsstudier där man ger en grupp D-vitamin och en annan grupp får en placebo. För då vet vi om det verkligen är D-vitamin som är orsaken. Det fungerar inte riktigt när de bär epidemiologiska studierna för sig själv för där vet vi liksom inte om det är D-vitamin i orsaken eller det är bara någonting som liksom hänger med i paketet. Och det finns en del studier, det har kommit en del och det är blandat. Alltså ibland positiva effekter ändå för D-vitamin. Men de här stora sakerna som man hoppades kanske skulle minska risken för hjärt-kärlsjukdom och sådär, där är det än så länge Ganska negativt faktiskt.
Sen är de snåla med doserna i de här studierna. Jag irriterar mig lite på det. Det är samma med nästa punkt vi kommer till här med omega-3. Man är ganska snål med hur mycket omega-3 man har gett folk. Det handlar om 1, 2, kanske ett halvt gram om dagen. Istället för att köra på en högre nivå. Men jag skulle säga att det är inte självklart att D-vitamin är något allgörande. Men vi vet att många har lägre nivåer och det är ju faktiskt så att man har höjt rekommenderade dagliga intaget till en nivå som är väldigt svår att uppnå via kosten.
00:30:17 – Wille: Man får dricka en jävla massa mellanmjölk om man ska komma upp i det. Ja, kanske det.
00:30:21 – Jacob: Mellanmjölk och fisk där liksom och vara ute i solen då. Men det räknar de ju inte som kosten.
00:30:26 – Wille: Så ett kosttillskott med D-vitamin är nog en bra idé, i alla fall under vinterhalvåret.
00:30:31 – Jacob: Det tror jag. Och där finns ingenting som talar för att det skulle vara någon fara. Så länge man då inte börjar ta de här jättedoserna, utan håll dig till kanske tusen sådana här internationella enheter per dag. Ungefär. Eller tvåtusen. Däromkring. Så ska det vara helt safe. Oavsett om du har legat bra annars också så kommer du fortsätta ligga bra. Så det kan väl vara rimligt tycker jag. Framförallt under vintrarna. Jag tycker ju själv att jag är duktig på att både vara ute i solen. Förra året så var jag ute hur mycket som helst med dottern på helger och på dagar. Sen så var jag i Helsingborgs IF väldigt mycket och coachade och vi var iväg på turneringar. Jag jobbar ju mycket hemifrån så jag sitter ute i min trädgård i solstolen där när det är fint väder också.
Jag mätte faktiskt mina D-vitaminnivåer i februari i år. Och då var de precis över normalvärdet, ska man säga. Så jag var på gränsen till måttlig brist. Och sen har man riktig brist, kan man säga.
00:31:36 – Wille: Men i februari borde de väl vara som lägst också, kan man tycka? Ja, men det är det jag menar.
00:31:40 – Jacob: Jag har inte tagit D-vitamin. Jag har det hemma. Jag har inte varit så flitig på det. Men jag säger liksom då om jag som är smal, äter faktiskt fisk ganska regelbundet. Jag gillar mjölk, särskilt mellanmjölk, dricker mycket. Och ändå ut en hel del i solen. Ligger jag däromkring så är det nog många som ligger under. Och det vet vi också. Så när man gör blodmätningar på folk så är det många som ligger under. Alltså vi snackar ordentliga, så 20-30% av befolkningen som har brist och kanske en lika stor andel till som är på gränsen där. Så vet man inte så tror jag nog att man kan ha en bra idé att ta det.
00:32:15 – Wille: Tycker du man ska testa sig innan? Gå till läkaren och kolla det? Nej, alltså ja.
00:32:21 – Jacob: Jag tycker inte det nämligen. Kolla vad blodprovet kostar liksom. Och så kolla vad det kostar att köpa. Bara köpa pillerna och ta dem direkt.
00:32:28 – Wille: Ja.
00:32:29 – Jacob: Så ja. Nej, det är nog lika värt att bara ta det direkt.
00:32:33 – Wille: Ja, jag tycker inte man ska belasta sjukvården med den typen av triviala problem. Har man något problem då kan man gå till sjukvården.
00:32:39 – Jacob: Ja, men det finns ju privata aktörer där man kan testa sitt D-vitamin. Jag tror inte doktorn testar dig bara du går och ber dem. Tror du det?
00:32:46 – Wille: Nej, nej. Det tror jag inte.
00:32:49 – Jacob: Nästa, Omega 3.
00:32:51 – Wille: Yes.
00:32:53 – Jacob: D-vitamin på 90-talet, ska vi säga så?
00:32:57 – Wille: Ja, det låter i och för sig rimligt. Plus att det alltid har varit så i Norge då. Det har alltid varit en fluga.
00:33:02 – Jacob: Ja, men det är verkligen så på sätt och vis. Det är ju antioxidanter.
00:33:07 – Wille: Det var ju jävligt stort på 90-talet också.
00:33:09 – Jacob: Ja. Omega-3 är väl fortfarande ganska stort på sitt sätt. Men Omega-3 är ju samma sak liksom. Har du låga nivåer i Omega-3 så är det ju en markör för att du antagligen äter lite av de bra livsmedlen. På något sätt. Och då har du antagligen lite sämre livsstil på många andra vis också. Det innebär inte att bara för att du inte äter fisk att du lever dåligt så ta inte illa upp om du lyssnar här. Men det innebär att om vi tar 2000 pers som inte äter fisk så är det en stor mängd av de 2000 personerna som också lever dåligt. Så skulle jag säga det. Och det är väl lite samma sak där. Man har provat sig fram och ge kosttillskott och sådana här saker och det är blandade resultat. Men även där lite positivt. Jag vet att det är till och med någon där man gett Omega 3 och det har haft en liten, liten effekt på VO2 Max och så här.
Men det är möjligt att det är bara för de som har låga nivåer så höjer man det till normalnivåerna och så där. Omega-3 är väl annars också ett sådant kosttillskott. Även om det var D-vitamin på 90-talet. Det är antagligen där D-vitamin kommer hamna sen. Åh fan, det funkar inte för allt. Men det kan vara bra för att många har för låga nivåer av det.
00:34:22 – Wille: Så är det med det allra mesta. Det nyanseras ju på sikt. Men det som med antioxidanterna var en jävla hype kring det. Och sen kom man på till att det kanske var dåligt på vissa sätt. Och sen så var det vissa saker som det faktiskt kan hjälpa på. Den trenden ser man inom det allra mesta.
00:34:41 – Jacob: Precis. Visst kan man ta det. Jag har det hemma. Jag tar det. Någon gång sådär.
00:34:49 – Wille: Varannan vecka.
00:34:53 – Jacob: Det är lite som att det stannar kvar på sätt och vis kan man säga. Det är inte för evigt i kroppen men det är inget man måste ta vid samma klockslag varje dag och sådär heller. Men nej. Absolut, man kan ta det. Det är jättesvårt att överdosera. Det är billigt nu för tiden. Vill man ta det så ta det. Tar man inte det så kommer du inte tappa någonting på det sättet antagligen. Utan ät bra mat istället.
00:35:20 – Wille: Den sista vi har på listan då? Magnesium. Det är också sådana här frågetecken. Nu har inte jag hängt med här, men vad ska det vara bra för?
00:35:31 – Jacob: Magnesium har ju jättemånga roller i kroppen och det är också lite såhär som med D-vitamin och omega-3. Man ser ett ganska tydligt samband oftast. Lägre nivåer av magnesium, negativa hälsoeffekter på något sätt. Svårt att mäta däremot vad man har. Det mesta finns inte i blodet så man får liksom testa sig på andra sätt för att uppskatta mycket. Det som finns däremot när det gäller idrottare såhär så är det inte så många som har brist på det. Men där finns en del studier som talar för att om man har låga nivåer av det så kan man få en liten prestationshöjning av att liksom få upp det till normalnivån. För det är liksom viktigt om det är för lite av det. Men det är också jätteklurigt där om man ska ta det eller inte. Och där har jag faktiskt inget jättebra svar.
00:36:16 – Wille: Det var ett jävla tjat om det här också mycket på 90-talet, kanske början av 2000-talet, med kramp och magnesium.
00:36:22 – Jacob: Ja, och det finns inga belägg för att det är så. Men det finns ju fortfarande folk som svär vid att de har blivit hjälpta av det. Och jag ska säga att även om det man vet är att när man testar folk som får kramp vid långdistanslopp och jämför med folk som inte har fått kramp vid ett långdistanslopp så skiljer sig inte magnesiumnivåerna hos de här människorna.
00:36:44 – Wille: På gruppnivå, nej precis. Nej, så ja, man kan väl göra vad man vill av det.
00:36:49 – Jacob: Det talar inte för att magnesiumbrist är den enda orsaken, men det kanske hjälper nu då. Men vi vet. Precis.
Koffein och energidrycker inför prestation
00:36:56 – Wille: Jaha, var vi klara med kosttillskotten eller? Det är ju koffein alltså. Koffein är det enda som vi inte har nämnt. Men det är ju liksom en uppenbar sådan. Speciellt i Sverige liksom. Det funkar. Det funkar, precis. Ta det. Verkligen. Men även där, experimentera på träning innan man tar det på tävling skulle jag säga.
00:37:17 – Jacob: Och framförallt ska jag säga med koffein att man får ju vara medveten om att det inte är liksom… Det ger ju en boost. Om du tar det inför tävling så kommer du vara lite bättre än du skulle vara om du nu tagit det. Eller lite bättre, det beror ju på hur man mäter det, men du kommer orka lite mer. Och det finns även en hel del som talar för att det kommer kunna förbättra dina styrkeresultat till och med. Om man tar då ungefär 4-5 milligram per kilo kroppsvikt, däromkring brukar det ligga för de flesta. Vilket är då, för en 100 kilos person så är det 4-5 kaffekoppar.
00:37:48 – Wille: 400 milligram, då är man safe.
00:37:52 – Jacob: Det är vad jag brukar nyttja själv, jag väger 80 kilo. Men det man också ska veta om koffein är dels att gör du det alltid, hela tiden, så får du sämre effekt av det. Man vänder sig vid det. Samma sak om du dricker väldigt mycket kaffe regelbundet så får du sämre effekt av det.
00:38:08 – Wille: Och det är också så att tar du det på kvällen så kommer du att försämra din sömn. Ja, precis. Det är inget kroniskt bruk av det. Det är väl ingen bra idé. Speciellt när man kommer upp i de här höga doserna, 400 milligram, liksom. Det är väl mer vid speciella tillfällen då som det kan ge någonting. Ja, för mig är ju koffein någonting som man ska nyttja när man
00:38:27 – Jacob: Ja, alltså tävla. Eller om man verkligen vill mäta sig den dagen. Är man lycklig nog och tränar på dagtid, förmiddagar, då är det safe. För det är urblodet, det mesta av det, efter fem, sex timmar kanske. Om du har tagit en rimlig dos, inte att du bär ett gram per kilo kroppsvikt och sådär. Då dör du förstås. Men alltså, tio milligram menar jag. Det är faktiskt giftigt koffein annars. I USA så säljs det i pulverform. Och där är folk som har dött. Det är ju helt sjukt alltså. Ja, det är väldigt sjukt. För du tänker alltså vi pratar milligram här.
00:39:05 – Wille: Eller hur? Hur fan doserar man det? Jag har inte den skeden. Men det är ju det folk inte gör ju. Det är ju därför de dör. De tar för stora doser och de dör.
00:39:15 – Jacob: Så köp inte det i pulverform utan det finns i små fina kapslar. Eller så köper man en energidryck eller så dricker man sitt kaffe.
00:39:23 – Wille: Alltid smidigt.
00:39:24 – Jacob: Köp en energidryck. De flesta energidryckerna har faktiskt endast 30 mg per deciliter.
00:39:37 – Wille: Det är ganska lite. Det är ganska lite, ja.
00:39:39 – Jacob: Då blir det som en snål kaffekopp om du köper normala 25 centiliter. Då ska du ha i dig fyra burkar energidryck. Då får man inget socker heller.
00:39:51 – Wille: Det är ju värdelöst.
00:39:52 – Jacob: Ja, nej. Det finns de som har 200 mg per burk. Jag tycker de är rimligare att köpa då. Då är det två burkar man ska ha i sig och det funkar. Då har man vätskat upp sig också om man ska spela fotboll eller nåt sånt där. Så det är väl bara ett observandum. Men de andra energidrickarna funkar såklart om du vill trycka fyra av dem.
00:40:13 – Wille: Eller är väldigt liten. Ja.
3D-träning och grenspecifik styrketräning på gymmet
00:40:25 – Wille: Ska vi gå vidare med resten av frågorna då? Vi har en liten lista här. Vi tänkte att vi ska börja med en fråga vi fick om 3D-träning från N. Paulsson. Vi tänkte kanske inte gå in jättespecifikt på just 3D-träning som sådant. Det är någon variant av träning där man står på en matta och rör sig i olika plan. Syftet med det är att träna så specifikt som möjligt för det man ska utföra. Tanken är att man inte vill röra sig i ett plan, till exempel om man är fotbollsspelare, för i fotboll rör man sig i alla tre plan och då ska man träna enligt 3D-principen. Men jag tänkte så här att just den här tanken om att man ska träna väldigt, väldigt specifikt, att man ska närma sig prestationen. Låt säga då att du är en fotbollsspelare och du vill bli bättre på det och du går in i gymmet för att förbättra dig på fotboll.
Tanken då att man skulle träna väldigt specifikt i gymmet så att det liknar fotboll väldigt mycket. Det är ju väldigt populärt. Det är ju därifrån det kommer att stå på bollar för att efterlikna underlaget. Även om bollarna aldrig har efterliknat underlaget.
00:41:29 – Jacob: Nej, inte om man har stått på en fotbollsplan någon gång. Men det var ju motiveringen ändå.
00:41:35 – Wille: Det är ju det som är det sjuka. Men principen är ju så att man ska försöka efterlikna det man ska testa sig i så mycket som möjligt.
00:41:42 – Jacob: Precis.
00:41:43 – Wille: Det finns ett problem med den principen, tycker jag, och det är att man är inne i gymmet av en anledning. Och det är för att man inte ska spela fotboll under den perioden, utan man ska förbättra sin styrka då oftast. Alltså, du ska bli starkare i benen eller starkare i bålen eller vad det nu är för någonting. Och det gör man inte optimalt om man står på en boll eller på en matta, skulle jag säga. Ja, det är det jag håller med om.
00:42:08 – Jacob: Det är ju lite det här vi har pratat om också. Vi var lite inne med det när vi hade Korea här som gäst. Ett av de tidigare avsnitten kan vi droppa avsnittet ifrån så vi lyssnar här.
00:42:20 – Wille: Ska vi leta upp det. Avsnitt sex.
00:42:25 – Jacob: Det här med att du gör väldigt, väldigt, väldigt många olika rörelser på en idrottsarena. Tänk bollsportarna. Du växlar riktning åt alla möjliga håll. Du står i princip aldrig likadant när du ska göra det. Du kan liksom inte träna alla de här sakerna. Utan det du på något sätt då vill göra inne på gymmet enligt mig själv, eller min synsätt att se på det då, det är ju liksom att förbättra hästkrafterna på något sätt. Du vill förbättra dels hur mycket muskler du har att aktivera. Och dels hur mycket du kan aktivera dem. Sen den här koordinationen. Alltså hjärnans… Hur hjärnan skickar signaler till olika delar av de här musklerna eller motorenheter som det då är egentligen. Det är ju någonting man liksom får träna i det specifika.
På fotbollsplanen mer eller mindre då? Precis. Så jag tror inte särskilt mycket på det här att liksom dela upp det alltför mycket. ut… Alltså inne på gymmet. Att man liksom istället för att bara träna… Alltså man behöver ju inte göra det stelare i onödan liksom på något sätt. Men så fort du börjar liksom blanda in kanske 20 vinklar eller 20 rörelser och du tappar det riktiga styrkemomentet i de här rörelserna. Då tappar du ju det du verkligen kom in där för. Det var ju att träna förmågan att aktivera musklerna via motenheterna och göra musklerna starkare.
00:43:59 – Wille: Men du tappar inte det. Det blir för svårt. Du adderar en komponent som gör att det blir svårt. Det blir som att… Istället för att bara skjuta på målet så har du en motståndare som måste ta dig förbi. Det blir bara onödigt svårt. Det adderar ingenting till den träningen som du hade tänkt göra.
00:44:15 – Jacob: Nej, antagligen inte. Du tappar väl… Du tappar väl lite effekt på det som kanske borde vara huvudsyftet då, starkare, explosivare kanske. Och så får man in lite mer kanske balans och koordination. Men frågan är om det för över tillräckligt mycket till det du ska göra ute på banan. Det är helt andra hastigheter.
00:44:35 – Wille: Det är som sms. Om vi tar exemplet 3D-träning så är det ju väldigt poppis bland utförsskidåkarna som jag förstår det. Och absolut att de kan behöva vara starka på ett ben och hit och dit och sådär. Men det är ju helt andra krafter vi pratar om. Alltså med ett super-G. Det går ju inte att återskapa på någon matta. Det är helt andra saker. Så då gäller det att bara brunka på så att höfterna ska kunna palla det där och bålen ska kunna palla det där. Och så får man träna på tekniken ute i backen. Det känns för mig som att man går ifrån det vi har sett fungerar väldigt mycket. mycket när man gör det så komplicerat.
00:45:18 – Jacob: Ja, studiemässigt så vet vi att de flesta idrottarna genom knäböj så de blir starka i benen så brukar de bli bättre. Om det är en knä, alltså knäextensionsidrott på något sätt, där du springer och hoppar och sådana här saker. Det finns ju nästan ingenting på det här varierade åtdraget. Så man gör ju en liten chansning baserat på antaganden som i alla fall inte jag tycker det är Självklara i alla fall. Sen kan man inte säga att det är fel, för det är ju möjligt att… För någonstans, jag tror ju själv att det är bättre att köra knäböj än att köra i en smittmaskin. Det är bättre att köra knäböj än att köra i en benpress. Jag tror till och med att det är bättre att köra enbensknäböj än att köra knäböj. Så länge du inte tappar styrkemomentet.
Om du har någon som kör enbensknäböj är det så svårt för dem. Om du har en som kan göra… sin dubbla kroppsviktiga knäböj. Och så klarar de inte enbensknäböj, två reps. Alltså då tränar du inte styrka med dem när de kör enbensknäböj. Sen kan man liksom hitta sin motivering. Man tränar kanske styrka i gluteus medius om man vill jobba just med den grejen och sådana här saker. Inte liksom… Man kan inte sluta med det andra tycker jag då. Om de inte är tillräckligt starka. För det där kan ju också säga att liksom det här… När duktiga idrottare ger sig på det här så är de ju redan duktiga liksom.
00:46:37 – Wille: Ja, de är ju tillräckligt starka liksom. För dem kanske det bara blir ett bra sätt att hålla sig mindre, alltså mer skadefria istället för att fortsätta då som du sa brunka på här liksom ryggen och… Alltså är man 25 och utförsåkare då kan jag tänka att man har knä och höfter och ryggar som kanske inte är hundraprocentiga alltid.
00:46:54 – Jacob: Då kanske det är ett bra sätt att bibehålla det man har och skadeförebygga lite. Så kan man lägga krutet ute i backarna. Så där finns ju kanske nytta av det. Det enda jag känner till i studieväg på det här som kanske på något sätt skulle kunna relatera lite. Eric Cressi gjorde sin studie på det här som publicerades för 6-7 år sedan nu minst. Han hade två grupper. Jag tror det var amerikanska fotbollsspelare. Körde benträningsprogram. Identiska program egentligen fast den ena gruppen när de gjorde sina utfallssteg så gjorde de det på mark. Medan den andra gruppen gjorde utfallssteg fram på en sån här liten… Det var en liknande Eric-styrna. Alltså ett ostabilt underlag. En ostabil yta. De som körde på den ostabila ytan fick naturligtvis sänka vikten.
De fixade inte riktigt. Sen testade han de här fotbollsspelarna i efterhand. Där såg han en större förbättring hos de som körde på fasta underlaget i sprint. Det är väl där jag tycker det ligger. Vi vet att mer styrka, till viss del ökad muskelmassa och den explosivitet som man kan få från ordentlig tung styrketräning. Den kommer hjälpa prestationen. Det andra är mer osäkert. Sen kan man givetvis kombinera det så här. Bara man inte tappar det här. Är du inte tillräckligt stark så måste du se till att bli stark. Det är min huvudsyn på det hela.
00:48:21 – Wille: Ja, och sen jämföra med typ FMS till exempel, som också är en sån här konstruktion där man har vissa rörelser som man måste klara och hit och dit. Det är ju inte riktigt samma sak, för det är inte specifikt för en idrott, det är snarare tvärtom. Men där är det så här, man kan säga att förbättra dig på de sakerna som man har tyckt var väldigt viktiga så betyder det inte alls att det blir bättre på din idrott eller du blir inte snabbare eller starkare eller något liknande och så där. Så att våra sådana här konstruktioner av vad som är viktigt, de träffar väldigt sällan rätt, det är min uppfattning.
00:48:47 – Jacob: Mm, precis. Jag vet att det har funnits fotbollslag som har bara kört redcord och sådana saker. Ja, vad fan. Det är inget fel på redcord. Nu har jag inte redcord hemma men jag gillar redcord. Jag har två andra sådana här varianter av TRX och så har jag en jungle gym hemma. En i trädgården och en här inne. Så jag gillar liksom grejerna, men… Ja, men du har ju barn också.
00:49:09 – Wille: Det är ju kul för dem att leka. Ja, precis. Men inte bara det.
00:49:12 – Jacob: Det får du liksom inte ut någonting av. Eller det får du ju absolut, men du kan få ut mer av annat om du vill prestera, skulle jag vilja säga.
00:49:19 – Wille: Precis. Men ska man sammanfatta och säga att det inte är nödvändigt i alla fall? 3D-träning, alltså…
00:49:26 – Jacob: Det är ju inte testat. Man kan ju inte säga att det är fel, men där finns ju inga självklarheter att det skulle vara någonting nytt, revolutionerande, utan det är antagligen Så länge du inte glömmer bort det andra så kör det. Jag tror inte riktigt på det själv personligen i alla fall.
00:49:45 – Wille: Nästa
Kost och proteinpulver för tränande barn
00:49:46 – Wille: fråga går in lite tillbaka på kosttillskottsspåret. Det är Carl Olof Tobias och apelsinskal som frågar om barn och proteinpulver kan man väl säga.
00:50:02 – Jacob: Ja, eller kost för barn. Det här är 10-11-åringar däromkring. De har pratat om kosten överhuvudtaget. Man ska tänka på någonting. De behöver mer protein när de tränar och sådär.
00:50:16 – Wille: Jag kan säga att vad barn behöver när de tränar är i princip fullständigt ostuderat.
00:50:23 – Jacob: Exakt. Alltså det finns ju inga sådana här, ge barnen en kik efter passet och se vad som händer med deras proteinsyntes. Jag vet inte ens någon studie där man har tittat på barn och proteinsyntesen faktiskt. Är inte det helt ointressant? Nja, det kan ju säkert finnas inom vården så här att man har tittat på det för att liksom veta. Men nja, nej. Det är ju väldigt ostuderat. Vi kan väl säga allmänt att överlag så vet man ju att energibrist är inte bra, att de äter för lite. Det är antagligen inte ett stort problem i befolkningen överlag, eller vi vet inte ett stort problem i befolkningen överlag, men det finns ju verkligen bland idrottare att de äter för lite. Vi kommer ha en framtida gäst om det här, men hon kommer diskutera mer om vuxna som äter för lite, elitidrottare eller idrottare på hög nivå.
Annars är det kosten. Jag skrev en artikel för min förening som hittar Psyke. De har spelat fotboll i tio år nu. På deras hemsida. Vi kanske kan dela den via Instagram där. Det är egentligen bara ät bra mat. Den enda gången man ska tänka på att ge dem någonting extra är när man är iväg på turneringar så här. Att man då kanske faktiskt kan ge dem skitmat för att se till att de äter tillräckligt mycket. För där är det ju verkligen, får de inte i sig tillräckligt med mat så kommer de vara trötta och sega och då ökar faktiskt lite skaderisk och sådana saker också.
00:51:44 – Wille: Mm. Annars, vi fick en fråga där om man skulle ge dem extra proteiner.
00:51:47 – Jacob: Det var någon som nämnde proteinpulver. Alltså proteinpulver, det är ju liksom en del av mjölk. Alltså det är som att ge dem vetemjöl. Alltså det är inte värre än så egentligen. Sen visst, de har lite sötningsmedel och smakämne i det många gånger, men alltså Nej, jag förstår inte varför man… Du ska inte ge dem kiken och sätta dig i parken för då kommer folk titta snett på dig. Det finns ju ingenting på något sätt som skulle säga att det på något sätt skulle vara dåligt eller negativt. Epidemiologiskt finns det faktiskt lite studier som visar att barn som äter mycket protein när de är unga, högre risk för övervikt när de är äldre. Epidemiologi säger jag väl lite där, så jag är väl tveksam till de studierna själv på något sätt.
Det är väl antagligen folk som får mer varmkorv. Men vem vet.
00:52:38 – Wille: Den känns lite skum för mycket protein brukar inte vara markör för skitmat direkt. Nej, inte på det sättet rakt av.
00:52:46 – Jacob: Nej, det är lite… Man ska kanske inte få dem att leva proteinshakes. Sen tror jag inte man behöver ge dem det heller. Men tycker de att det är gott och de blir nyfikna när du har det så är det inget farligt med en akut dos eller något sånt där.
00:53:02 – Wille: Nej, absolut. Tror man att de kan må bra av det så.
00:53:05 – Jacob: Ja, precis. Jag gör själv sådana här, nu när det är varmt så gör vi smoothies här hemma ganska ofta. Det är liksom mest frukt och bär och lite nötter och havregryn och sådär i. Men då har jag också en, jag sa på en liter kanske så har jag ett halvt sådant här decilitermått med vaniljpulverprotein för att göra det lite sötare. Och det ger jag till min dotter. Det har jag inga besvär med. Sen har ingen gjort en uppföljningsstudie på det, så vad vet jag. Men alltså, jag kan inte komma på någon rimlig ursäkt till varför det skulle vara sämre än något annat. Det är mjölkprotein, liksom.
00:53:42 – Wille: Det är så kul att du med så stor auktoritet kan uttala dig om hur man ska behandla barn för att du har eget barn. Det är så skönt att du kan slänga in den där.
00:53:50 – Jacob: Ja, men jag får ju ge mig själv som exempel. Alltså, som sagt, det finns inga studier på det. Det vi har är liksom kostregistreringsprogram. Man tittar på sådana här jättestora mönster. Mycket läsk, dåligt, mycket protein, lite ökad risk. Det är liksom det man har. Och då får man lägga sin värdering vid det. Jag lägger inte någon större… Alltså om min dotter dricker den här shakern, det är ju bättre än att jag ger henne äppeljuice. Som många tycker är skitbra för att det är från frukt. Men det är ju inte bra. Ge dem inte juice. Visst kan de få ett glas då och då någon gång, men nej, inte annars liksom.
00:54:26 – Wille: Nej, det är lite kul vad man uppfattar som nyttigt
Specifik träning för typ 1- kontra typ 2-muskelfibrer
00:54:29 – Wille: i kulturen. Nästa fråga är från Vegan Viking Bodybuilder som frågar om hur man ska träna sina muskelfibrer mest effektivt. Premissen är att det är typ 2-fibrerna som framförallt kan hypertroferas vid styrketräning. Alltså de som har mest potential att växa då. Men borde inte typ 1-fibrerna också ha en viss potential och ska man inte då rikta in sig specifikt med någon typ av träning för typ 1-fibrerna? Vad tycker du om den frågan då? Tycker du? Vad tycker jag? Nej, jag tycker inte att man behöver tänka på det på något sätt. Jag tror att de kommer med. Det finns ju många modaliteter man kan tillämpa för att få hypertrofi. Det finns ju alltifrån väldigt högintensivt, folk som kör till plyometrisk träning och sådana saker för att få rumporna att växa och sådär, till väldigt köttig träning som typ, vad heter det, sådana här ocklusionsträning till exempel.
Så det finns ju allt möjligt man kan göra. Jag tror att har man någon typ av sunt urval så känns det som att man borde få med det allra mesta där. Och jag tycker att man ska konditionsträna på något sätt, även om man är en styrketränande person. Då tränar man ju kapaciteten i typ 1-fibrerna, även om man kanske inte hypertroferar dem så mycket.
00:55:50 – Jacob: Ja, det är möjligt. Jag tror nog man ska träna dem. Alltså, inte… Hur ska man göra det då? Alltså du får ju köra lite fler högrepp, precis som du säger här. Man får ligga lite högre och framförallt om man kör till failure. Mm. Alltså jag tror, det finns ju styren där man har jämfört då kortare sikt framförallt. Ska man belysa då. Två till tre månader så spelar det ingen roll om du kör till failure, om du kör tioreppare eller om du undviker failure och kör tioreppare. Så länge du är nära failure så klart. Du kan ju inte köra 20r än vikt och så kör till 10. Men där vet vi inte att det spelar, det verkar inte spela någon roll. Så då verkar det inte spela någon roll. Varför spelar då fail i roll när man kör med de lättare vikterna? Det är liksom det jag tänker på.
Då tror jag att det blir mer att då får du en större utbrytning av även typ 1-fibrerna kanske, eller mer av typ 1-fibrerna.
00:56:53 – Wille: Men är inte de lågtröskliga? Borde inte de komma ganska snabbt? De aktiveras först.
00:56:58 – Jacob: De blir inte trötta först. Trötta först blir typ tvåfiberna. Det är därför du bara klarar fem reps. För att de största och starkaste fiberna är trötta. Då kan inte de fortsätta och då får du inte upp vikten. Men då behöver inte dina typ 1-fibrer ha blivit uttröttade fullt.
00:57:16 – Wille: Ska man köra någon typ av droppset då?
00:57:18 – Jacob: Ett droppset kanske du inte behöver, men om du tar en vikt som du klarar 30 reps med och så kör du verkligen till failure.
00:57:25 – Wille: Ja, men det har vi kommit fram till. Det är horribelt. Det är ingen som pallar att göra det.
00:57:31 – Jacob: Jag rekommenderar inte det för nöjet. Men om vi tar teoretiskt här så tror jag… Men man kan ju säga varför man mest ger sig på typ 2 istället för typ 1. Det är ju för att typ 2-fibrerna är ju större i area från början. Så även om du skulle få dina typ 1-fibrer att växa med 10% och dina typ 2-fibrer att växa med 10%, så i och med att typ 2-fibrerna är så mycket större från början så blir den absoluta ökningen mycket större när du tränar dina typ 2-fibrer. Hänger du med nu? Det är så svårt att förklara det här. Den absoluta skillnaden blir större. Den absoluta. Om vi säger att typ 1-fibrerna har varit en enhet stora och typ 2-fibrerna har varit tio enheter stora. så skulle 10 % i ökning för typ 1-fibrerna bli 0,1 enheter mer. Medan det för typ 2-fibrerna blir en enhet mer.
00:58:20 – Wille: Jämför vi då i absoluta mått så är det tio gånger så mycket muskelökning av att träna dina typ 2-fibrer.
00:58:26 – Jacob: Så om du ska bara träna en av dem så är det självklart de typ 2-fibrerna vi vill åt. Vill vi verkligen maxa, maxa allting så vill man ju komma åt allt och då är ju frågan Räcker det då med att köra lite så här? Jag vet att det finns muskelbiopsistudier på styrkelyftare kontra byggare. Där har man ju sett att byggarna har mer hypertrofi av typ 1-fiber.
00:58:47 – Wille: Okej, det känner jag inte till.
00:58:49 – Jacob: Nej. Men det kan ju vara bara att byggarna kör till fail och det gör ju inte styrkelyftarna så ofta. Eller att byggarna kör med kontakt högreppare.
00:58:57 – Wille: Men vad tror du om typ ocklusionsträning då? För där är ju… Det är ju ett sätt… Ah, i och för sig, då kan man ju lika gärna köra till failure. Det är ju horribelt båda två liksom.
00:59:04 – Jacob: Ja, men ocklusionsträning, det du gör då det är att du förstör ju det som gör att typ 1-fibrerna orkar jobba länge.
00:59:12 – Wille: Det som typ 1-fibrerna är bra på det är ju att ta upp syre och nyttja det istället för att bränna glykogenet som finns i musklerna och trötta ur sig fort.
00:59:23 – Jacob: Alltså det här anaeroba jobbet. Så stryper du blodtillsförseln så stryper du syretillförseln och då tröttar du ut typ 1-fibrerna snabbare och det är därför du kommer till fel mycket fortare när du kör med Så absolut, ocklusionsträning också tror jag är någonting… Det är ju rena teoretiska, så man har inte sett det här i studier men samtidigt så är det ju inte de här personerna man är på och studerar.
00:59:46 – Wille: Nej, de här som har den där sista procenten av liksom… Ja, precis.
00:59:51 – Jacob: Nej. Jag tror nog att man skulle… Om vi tar tillbaka… Man är ju verkligen inte dum om man gör det. Det är fullständigt rimligt för mig att man som byggare kan köra 30-reppare och motivera det med att man vill få hypertrofi på sina typ 1-fiber. Det tycker jag att man kan säga. Om man säger det som ett faktapåstående och att det är bevisat så kanske man är ute och cyklar lite. Men om man säger att jag gör det här för att jag tror att det skulle kunna vara så. Absolut, tror jag nog.
01:00:19 – Wille: Och det är väl mer eller mindre praxis att ligga på de repsintervallerna ibland? Ja,
Lightläsk, aspartam, sukralos och favoritgodis
01:00:25 – Wille: så är det nog. Ja, men spännande. Nästa då, en fråga som du duckar varenda gång man frågar dig om den. Det är frågan om lightläsk och aspartam från Anton Bolmstedt.
01:00:40 – Jacob: Ja, den har vi aldrig haft uppe.
01:00:42 – Wille: Nej, vi har aldrig pratat om det. Vad ska man välja? Ska man välja sockersötad läsk eller lightläsk? Och varför? Men vi tog väl det, var det första 20 sekunderna i vårt första avsnitt?
01:00:55 – Jacob: Första avsnittet sa vi att vi tar det så slipper vi den. Sen tog vi det igen med David faktiskt.
01:01:00 – Wille: Yes, den verkar alltid vilja komma upp.
01:01:02 – Jacob: Den kommer upp, men uppenbarligen är det något folk fortfarande undrar. Det är lightläsk alltid. Sötningsmedel överlag ska jag säga, sötningsmedel är ju olika.
01:01:13 – Wille: Man kan ju inte bara prata kosttillskott, utan kosttillskott är olika.
01:01:17 – Jacob: Men det är vanligen aspartam i drycker. Det finns en del energidrycker framförallt. Även Funlight tror jag körde lite på sukralos innan. Vilket är ett annat sötningsmedel. Sukralos finns det inga tecken på att det skulle vara farligt för människor. Däremot så bryts det inte ner särskilt mycket. Så det blev impopulärt i slutet på 00-talet, för en 7-8 år sedan. För att man hittade i insjöar och sådär i Norge. Folk har helt enkelt druckit det och så har de kissat ut det så har det bara fortsatt ut i omlopp för att ingenting kan bryta ner det nästan. Och så blev man då orolig för att det skulle liksom kanske skada någon typ av djur på något sätt. Och då blev det impopulärt och då plockar man bort det från en väldig massa produkter.
Framförallt så var det Coca-Cola som körde det i några av sina light-varianter som hade sukralos där ett tag, tror jag.
01:02:09 – Wille: Men i alla fall, det försvann.
01:02:11 – Jacob: Men nu har det kommit tillbaka en hel del precis då här. Men det är antagligen för att folk skrämmer upp sig av aspartam.
01:02:15 – Wille: Utan någon orsak.
01:02:17 – Jacob: Men hur som helst, jag hade väl kört på aspartam om man kan välja där. Lite mer välstuderat. Det bryts liksom ner innan det kommer ner i magsäcken i princip. Det är liksom ingenting som finns kvar ute i blodet och lagras och sådana här saker. Utan det är bara, det blir en aminosyra. Och vad blir det mer? Det blir tre olika saker, ingenting att vara rädd för.
01:02:43 – Wille: Det är bra, jag tycker det. Det får fan räcka som svar för den här gången.
01:02:46 – Jacob: Men om man dricker typ sex liter lightläsk som Anton på onsdagen skrev, alltså det är inte bra. Sex liter vätska är overkill bara för det. Du kan få en liten aktiv blåsa av det. Det är fortfarande inte bra för tänderna. Och det finns ju faktiskt andra ämnen i kodan som teoretiskt skulle kunna vara dåligt för en. Den här karamellfärgen till exempel, den är… Jag ska inte skrämma upp folk alltså, men jag är ju inte rädd för att dricka… Pepsi Max eller något sånt här eller Cola Zero eller sådana saker. Men 6 liter, det är en hög mängd.
01:03:22 – Wille: Det är mycket vätska för en person överlag. Bara där har du ett problem. Så jag tror inte aspartamet behöver oroa dig för framförallt om man ligger på 6 liter.
01:03:32 – Jacob: Men det är antagligen inget Kanske inte, det är nog inte det sämsta det gör i livet, Anton, men kan du minska så gör det. Det skulle väl vara mitt råd, baserat på min magkänsla.
01:03:49 – Wille: Nästa fråga då, den är ju spännande. Vilket som är ditt favoritgodis från Tunes, Jones, Tunes? Jag vet inte alls.
01:03:58 – Jacob: Alltså jag har väl inget på det sättet skulle jag säga. Jag är ju inte en allätare, det ska jag inte säga, men det är ju lösgodis och det är ju alltid flera sorter som alltid finns där, liksom Polly. Polly? Nej. Kritor, förresten. Kritor gillar jag verkligen. Oj. Jo, Lakrits. Lakrits, kritor och Ferrari-bilar såklart.
01:04:18 – Wille: Vad gillar du Cola-Ferrari-bilarna då? Nej, nej, original. De är grymma.
01:04:23 – Jacob: Nej, inte mot originalet, det tycker jag inte.
01:04:27 – Wille: För jag vet den bästa kombon, det är ju såna här salta sillar. Och sockerbitar. Nej, för fan, den har jag hört. Men colanappar. Nej, inte colanappar, colaflaskor ska det vara förstås. För de matchar varandra perfekt i konsistensen och smaken kompletterar varandra beautifully. Nej, det vet jag inte.
01:04:48 – Jacob: Jag kör salta fiskar och sockerbitar.
01:04:51 – Wille: Jag har hört den förut. Den gillar jag. Annars, mörk choklad gillar jag faktiskt väldigt mycket. Det är inte för att vara pretentiös eller nåt sånt.
01:05:02 – Jacob: Jag föredrar nästan det före vanlig mjölkchoklad.
01:05:04 – Wille: Ja, absolut. Men det är ju inte godis på det sättet.
01:05:07 – Jacob: Nej, det är det kanske. Jo, det är det. Man kan motivera det. Ett glas vin om dagen är bra. Det är inte så välbelagt som man vill tro. Nej, så är det tyvärr. Nej, men mörk choklad gillar jag absolut. Det nyttjar jag också. Vad sa jag, nyttjar? Brukar. Brukar ska man nog säga.
01:05:33 – Wille: Ja, lösgodis är ju den stora lasten, absolut. Nästa
Att bygga muskler efter 40, muskelminne och dopning
01:05:38 – Wille: fråga kommer från Valanderus och det är en fråga om det funkar att bygga muskler när man blir äldre. Jag tror att han var 40. Då är det ju inga problem.
01:05:53 – Jacob: Nej, det finns faktiskt en studie som jag tycker är rolig, tragisk och intressant samtidigt. Den är faktiskt utförd på ett äldreboende med väldigt gamla barn. De var i snitt 89 år när studien började. Jag tror de var 18 deltagare. Sju genomförde inte den hela vägen för de dog under tiden. Så gamla var de. Men alltså det var en 93-åring i den studien som ökade sin muskelmassa med 30%. Så man kan givetvis om du har varit en mästerbyggare, alltså på riktigt hög nivå som när du var 30, så kommer du ha svårt att bibehålla det här när du åldras. Men om du kommer in till styrketräningen ganska farsk eller om du har haft uppehåll ett tag så kommer du kunna bygga även när du är väldigt gammal. Sen är det ju det här med 30%. Det är ju relativt hur mycket muskler man har från början.
Det går ju in lite i det här med typ 1 och typ 2-fibrerna. Har du bara 10 kilo muskler på kroppen och du ökar med 30% så har du gått upp 3 kilo. Har du däremot 40 kilo på kroppen och ökar med 30% så har du helt plötsligt gått upp 12 kilo. Och det är ju där grejerna händer liksom. För du tycker att jag får inte lika mycket ökningar i muskelmassa som den här andra killen. Nej, det får du inte i absoluta mängder. För att du hade mindre muskler från början. Och så är det ju. Tyvärr. Har du inte styrketränat i ditt liv och du börjar när du är 40 så kommer du antagligen ha mycket mindre muskelmassa än någon som är 20. Av liksom hormon och åldersorsaker. Och då kommer det ju gå långsammare för dig i kilomässig ökning av muskelmassa.
01:07:47 – Wille: Det kommer det. Det är samma orsak till att kvinnor faktiskt inte lägger på sig lika mycket muskler som män.
01:07:51 – Jacob: Det är huvudorsaken. Kvinnor ökar procentuellt, i alla fall de första månaderna där man gör studier, 3-6 månader, nästan lika mycket som män. Det är väldigt lite skillnad i procentuella ökningar. Men kvinnor bär runt på kanske 70% ungefär av muskelmassan som män drar runt på. Män brukar man säga är 40 kilo, kvinnor 30 om jag har rätt för mig, eller 30-20. Det är något förhållande de två där. Så visst kan du bygga muskler om du är 40 år. Inga problem alls. Hur mycket det blir beror på gener precis som innan. Hur du sköter allting annat. Och faktiskt antagligen hur mycket du har tränat tidigare. Jag tror faktiskt vi hade någon fråga om det med muskelminne också. Muskelminne är väldigt intressant. Det handlar ju om att man kanske…
Alltså att man… Om du någon gång har varit vältränad och du slutar träna. Så är väl den gängse uppfattningen, skulle jag nästan säga, att man går upp snabbare i muskler igen. Har man börjat styrketräna ännu en gång? Det finns inga jättebra belägg för det här studiemässigt. Det man har är studier på råttor som man gett steroider. De får fler cellkärnor och när de får det så får de lättare byggnad i efterhand.
01:09:06 – Wille: Men jag vet faktiskt att det är bland annat lite svenskar med i en studie som bör vara påbörjad nu.
01:09:15 – Jacob: Som just ska undersöka det här med muskelminne. Jag har faktiskt också nästan riggat klart så att vi får den här forskaren som gäst i höst när studien förhoppningsvis är klar. Så då kan vi säga att det är bekräftat. Jag är ganska säker på att det kommer vara så. Men det är inte säkert att det är så. Det kan ju också bero på att man helt enkelt har man varit vältränad en gång så vet man vad som krävs. Man vet hur det ska göras.
01:09:38 – Wille: Man ska inte underskatta den effekten, för jag tror att det är en sån sak som man måste tänka på när man blir äldre. Om man går in i styrketräning när man blir äldre så är det ganska mycket som man inte vet om man inte har gjort det tidigare. Och de sakerna ligger verkligen i fatet. Alltså man vet inte hur man ska lägga upp sin träning för att inte skada sig. Man vet inte hur man ska variera det tillräckligt mycket för att det ska bli stimulerande och allt möjligt sånt där. Så den effekten tycker jag inte man ska underskatta. Och det är väl en sån sak som jag tror kan göra att det blir lite svårt. Man kanske går på lite för hårt, man kanske testar lite grejer lite för snabbt och sånt. Precis, så kan det ju mycket väl vara.
01:10:16 – Jacob: Jag tror i praktiken att det är en kombination av de här sakerna, men jag tror verkligen att muskelminne finns. Och jag skulle bli besviken om de inte visar det.
01:10:24 – Wille: Ja, men lite så, för då kan man inte tycka lika illa om dopare längre, helt plötsligt.
01:10:31 – Jacob: Ja, nej. Men vi vet att de här, och det vet man ju faktiskt också, man har ju sett att människor som dopar sig, att de också får fler cellkärnor.
01:10:39 – Wille: Mm.
01:10:39 – Jacob: Och vi vet att de består även efter de har slutat tagit steroiderna. Så om det gäller samma sak för människor som det gäller för möss och råttor så borde de här som har tagit steroider tidigare ha lättare för att bygga muskler även senare. Och det är därför man diskuterar. Det är många som säger att det ska vara livstidsavstängning på den typen av doping i alla fall. Det finns ju många typer av doping. Det finns ju de som är bara prestationshöjande för stunden. Och där kan jag väl också känna att det kanske är lite hårt att ge ett livstidsavstängning för att man var dum när man var tonåring. Man kanske höll på med någon helt annan idrott eller vad fan som helst. Men när man väl har tagit steroider, visar det sig då att de här effekterna är bestående, då tycker inte jag att man ska få hålla på och tävla mot folk som inte har fått det här.
Liksom, har boostat sina förutsättningar sen tidigare liksom.
01:11:32 – Wille: Det är ju då man får starta liksom Supra-OS, där bara de dopade är med. Före detta dopade.
01:11:39 – Jacob: Också en för dopade. Exakt. Bara ryssar.
Hur man bemöter trams på nätet och varför Wille och Jacob inte jobbar som fysioterapeuter
01:11:50 – Wille: Nästa fråga då. Hur vi tänker kring trams när vi ser det på internet. Det är Martin Ek som frågar. Här tror jag vi har väldigt olika svar. Jag tror att du går och bloggar om det när du ser det. Jag byter kanal mer eller mindre.
01:12:08 – Jacob: Ja, på sätt och vis. Jag får ju mycket det här med att jag bara skriver liksom klankar ner på andra och bara kritiserar och inte kommer med något eget. Förra året skrev jag 200 artiklar ungefär och jag skulle uppskatta utan att räkna på det så kanske 20 eller 30 av dem. Eller inte ens det skulle jag tro. Kanske 15-20 av dem. Alltså en artikel i månaden är liksom sån här riktig sågning av någonting som har varit i media eller en bok eller något som har påståtts på internet som har fått stor spridning och så här.
01:12:48 – Wille: Men de är ju uppskattade på sätt och vis.
01:12:51 – Jacob: Folk älskar ju att dela det här. Så om man inte verkligen följer mig så är det ju bara då jag syns skulle jag tro. Och så får jag många kommentarer om att jag är väldigt negativ och bara inte kommer med något eget. Men jag har ju fan skrivit två böcker och läst dem.
01:13:06 – Wille: Ja men precis, där skriver jag inte om andras grejer och det.
01:13:10 – Jacob: Men överlag så brukar jag faktiskt också, jag brukar vara, kommenterar de i, har de sökt upp mig och kommenterar? Då är jag ganska ordentlig på att möta det, bemöta det. Inte ordentlig att jag kanske alltid ger dem ett jättesakligt och trevligt svar. Eller saklig försöker jag ju vara samtidigt som jag kanske inte är jättetrevlig. Men där tycker jag på något sätt att kommer du in och ska kritisera vad jag har skrivit eller vad jag säger och inte har någonting belägg för det så är det du som är otrevlig från början, inte jag. Då kan jag vara otrevlig tillbaka på något sätt.
01:13:44 – Wille: Varför ska man vara otrevlig?
01:13:46 – Jacob: Det är ju inte otrevligt. Alltså jag är ju bara rakt på sak och så tolkar de det som otrevligt. Skriver bara nej, du har inga belägg för det, du har fel, du kan inget.
01:13:53 – Wille: Ja, för det skulle inte jag säga är otrevligt direkt. Nej, det är ju inte det egentligen.
01:13:59 – Jacob: Men folk tar ju det som att jag är otrevlig. De länkar till markkula.com och så skriver jag bara att det där är bara skit. Har du ingen vettig källa?
01:14:09 – Wille: Och så bara blö blö blö.
01:14:12 – Jacob: Ja. Jag vet inte. Men då bemöter jag ju det. Annars försöker jag faktiskt hålla mig till folk som på något sätt syns. Alltså det är inte… Jag vill ju inte liksom bara åh jag hittar en idiot som sa en sak på Facebook. Här, titta här, vi skrattar åt den här personen. Utan… Större bloggar, folk som på något sätt fått ut sig själv i media, skrivit en debattartikel någonstans, någonting som har visats på tv och så vidare. Visst händer det ibland att jag får en riktig, riktig dum kommentar och då delar jag vidare den. Men då brukar jag faktiskt mörka namnet och sådär och inte säga vad jag har tagit. Och så brukar jag vänta några dagar med att dela det så att folk inte ska hitta det liksom. En konversation ner och sådär. Så jag är väl något sånär, jag är inte världsbäst på det.
Det försöker jag inte vara på något sätt. Liksom peka ut folk och så här. Jag försöker ändå hålla det lite till att tar de plats och de fyller det med trams så försöker jag påpeka det. Det är väl ungefär så. Annars sitter jag bara och skrattar åt det och visar det för mina kompisar. Jag tar ganska många printscreen och messar till folk och skrattar. Sådär internt skrattande gör vi ju en hel del kan jag säga.
01:15:17 – Wille: Ja, för det är också min taktik. Jag pallar inte diskutera saker på internet oftast. Det är mer att printscreena och skicka till folk.
01:15:26 – Jacob: Alla är dumma.
01:15:29 – Wille: Jag har heller inga kanaler där någon bryr sig om vad jag tycker. Nej, mina medier skiter i precis allt jag gör. Ja, det är gött.
01:15:38 – Jacob: De läser också bara de här artiklarna som jag sågar och så säger de att det är så roligt att läsa. Sen läser de kommentarsfälten, säger mina kompisar.
01:15:45 – Wille: Det är ju för övrigt dina källor till mycket glädje, alltså dina kommentarsfält. Det är ju kanon, alltså.
01:15:52 – Jacob: Ja, möjligt.
01:15:53 – Wille: Ska vi ta sista frågan då? Det är från Lisa Sandberg som frågar varför ingen av oss är aktiva som sjukgymnaster eller fysioterapeuter längre. Hon är snart färdig fysioterapeut och undrar väl lite varför. Har du något bra svar på det?
01:16:10 – Jacob: Mitt svar är väl helt enkelt för att jag tycker det jag gör nu är lite roligare. Faktiskt så är det. Sen halkade jag ju in. Jag skulle ju bli idrottssjukgymnast. Det var väl det alla skulle bli på något sätt. En överlägsen majoritet som började på sjukgymnastutbildningen skulle bli det. Sen så skadade jag min handled då när jag gick under utbildningen. Jag fick en båtbensfraktur.
01:16:31 – Wille: Alltså skaffoideum för er som gillar latinnamnen.
01:16:35 – Jacob: Det läkte inte bra alls. Två operationer, gips i ett halvår totalt sett. Sjukskriven ett år. Fortfarande dålig rörlighet. Kan vara lite öm i den om jag belastar den mycket. Då försvann det jag ville göra. Det var att jobba praktiskt lite med händerna. Är man idrottssjukgymnast, man jobbar i en klubb och så här så är det ju mycket, man jobbar ju med händerna ändå. Alltså det är mycket manuella undersökningar, det blir mycket masserande så här bara liksom för att få igång dem, få dem att känna sig bra inför, inför eller efter tävling och träning och sådana här saker. Jag kunde helt enkelt inte jobba så mycket med handleden längre och då försvann väl lite suget och samtidigt med det så började jag skriva. Och mer diskutera träning där jag inte behövde jobba så mycket med händerna utan bara säga till folk vad de skulle göra istället.
Det har väl blivit på den vägen. Jag har ju jobbat lite som sjukgymnast och jag har faktiskt haft bra erbjudande som i Helsingborgs IF där att hjälpa till lite som sjukgymnast i Framförallt i akademilaget, men jag tror nog också att jag hade kunnat få vara i A-truppen just nu. Han som är där i alla fall, en av dem, han hjälpte jag in. Han var kursare till mig på masterprogrammet. De frågade mig om jag kände till något där och så sa jag till honom istället för att säga ja själv. Nej, det är väl mest det faktiskt. Det jag verkligen ville göra som sjukgymnast, det försvann. Det andra som sjukgymnast är inte lika kul som det jag gör nu. Det är väl det. Jag trivdes. Jag jobbade faktiskt i hemvården. Alltså med äldre. Riktigt gamla då.
Kriteriet för hemvården är ju att man ska få… Då ska man vara så pass dålig så man inte kan ta sig till en vårdcentral för att få rehaben där. Så det var ju verkligen äldre personer än gamla, men jag hade väldigt trevligt och kul där.
01:18:35 – Wille: Mycket fika?
01:18:37 – Jacob: Mycket fika, mycket kakor. De visste vad jag gillade också, de som var stammis hos dem har tränat lite längre, så då fick man mycket. Men det var kul, det var inte så stimulerande och det jag gör nu är framförallt mer flexibelt men också mer kanske utmanande. Så det är min motivering, ska jag säga. Vad är din Wille?
01:19:01 – Wille: Jag blev olycklig av det. Jag tyckte det var ovärt. Det slutade med att jag bara avskydde det. Då ska jag inte hålla på med det längre. Så kan man väl säga.
01:19:12 – Jacob: Det är jag skitnöjd med.
01:19:13 – Wille: Jag saknar det inte överhuvudtaget. Det känns skitbra.
01:19:15 – Jacob: Du får ju utveckla varför.
01:19:18 – Wille: Jag var nog inte lämpad för det från början egentligen. Jag gillar inte människor, så då är det ingen bra idé att försöka jobba med människor. Men sen var jag mer intresserad av fysiologi och träningen, av det man gör när man jobbar som fysioterapeut. Då är det väldigt mycket att hantera människor och människor som har det svårt och sådär. Jag är inte dålig på det, jag är ganska bra på det skulle jag säga, men jag gillar inte det. Daniel Kruger.
01:19:49 – Jacob: Nej, men jag ska väl inte säga att jag är sämre än någon annan, så kan jag säga. Det säger i och för sig alla som inte har någon Kruger.
01:19:57 – Wille: Men jag ska säga så här, det var inte därför jag la av, för att jag tyckte att jag var för dålig på det, utan det var för att jag bara gick från jobbet och mådde inte bra och tyckte inte att det var roligt. Sen måste jag också säga, rent politiskt så är det en pissig arbetsmarknad med dåliga löner och dåliga villkor. Det var ingenstans jag kände att, okej, här vill jag spendera resterande 40 år av mitt liv. Så det var många anledningar, men det var framförallt sammantaget att det var ingenting som jag gillade att hålla på med.
01:20:23 – Jacob: Jag tror nog det är någotsånär vanligt faktiskt. Jag hade några kurser också som kände det när jag kom ut efter ett tag. Men de flesta har ju nytta av det. Du har ju nytta av utbildningen nu. En av mina vänner jobbade med gym väldigt länge. Han drev tre-fyra gym och numera säljer han väl hudvårdsprodukter typ. Alltså det har ju fortfarande med kroppen att göra i alla fall. Och den andra, Joel, som faktiskt var med på träningsledarna, det allra största från början. Han har ju sålt utrustning och sådana här saker och varit med och byggt gym och sånt. Så de flesta jobbar ju med det tror jag ändå, de som har släppt själva Det sjuka i sjukgymnastiken ska man säga, men man har ändå nytta av utbildningen. De brukar säga att den är bred och det kanske är en klyscha, men det är ju ganska mycket vad man vill göra med det.
Det är ju många sjukgymnaster som bara säljer utrustning och ergonomiska situationstecken.
01:21:23 – Wille: De säljer stolar. Nu vet inte jag hur din utbildning var. Jag tyckte att min kunde ha varit bättre. Men det är lite som du säger, det är vad man gör den till väldigt mycket. Det är en fantastisk möjlighet att få läsa på universitet. Bara att få spendera hela dagarna med att läsa saker om man vill det är ju kanon. Det skulle jag lätt göra igen om jag kunde. Bara den möjligheten är ju bra. Det finns ju mycket folk man kan prata med och möjligheter att skapa kontakter och allt sånt där. Jag ska inte klanka ner det för mycket, även om jag brukar säga att jag tycker att man borde bränna allting och börja om. Så finns det bra sidor med det också. Jag tror att du sa det innan vi började spela in, att visst går det väl ändå framåt och det tycker jag också.
Det känns bättre nu än när jag började läsa. Det känns som att det är en bättre atmosfär. Man kan diskutera på ett annat sätt och folk är pålästa på ett annat sätt idag. Hoppas jag.
01:22:20 – Jacob: Det vi menar med att gå framåt här är väl lite att jag ville nästan lite för, tror jag, utan att veta vad jag ville, men kanske lite för att vi vill veta evidens bakom det vi gör än vad man kanske kan som praktiserande sjukgymnast. Absolut. Det finns väldigt många saker där det helt enkelt inte…
01:22:37 – Wille: Man vet inte vad som funkar bäst framförallt.
01:22:41 – Jacob: I vissa situationer vet man inte ens vad som funkar utan det är prova sig fram, det är praktisk erfarenhet. Det vi menar med att det går framåt är väl att jag upplever i alla fall att man har börjat förstå kanske lite vad evidens ska kunna bidra med. Att man släpper saker när det väl är visat att det funkar. Det är det jag irriterar mig på, kanske inom yrket. Jag förstår att man som praktiserande sjukgymnast inte kan jobba evidensbaserat hela tiden för då gör man ingenting. Men när någon har visat att det här funkar inte så är det dags att släppa det.
01:23:13 – Wille: Och ha någon sorts jävla ödmjukhet inför hur saker funkar och om saker funkar och sånt där. Ja, precis.
01:23:19 – Jacob: Och att man liksom försöker, är det här rimligt rent fysiologiskt? Alltså, går det att förklara med den här förklaringsmodellen? Och där är det ju många saker fortfarande som används kanske på en hel del praktikställen, alltså praktiska ställen som kanske inte är riktigt rimliga ur den synpunkten. Men jag tror, eller upplever, att det blir bättre. Men Jag tror en vårdcentral hade nog aldrig passat mig. Det tror jag inte. Utan idrotts eller faktiskt hemvården. Jag erbjöd mig faktiskt, jag mejlade där och frågade om jag fick sommarjobba.
01:23:55 – Wille: Jag tycker det är väldigt kul att vara där.
01:23:57 – Jacob: Nu passar det inte. Det var förra sommaren och passade inte. Men jag skulle ha två veckor där jag var bortrest. Och det var de två veckorna plus två veckor till de ville ha hjälp. Så då passade det inte. Men jag hade lätt kunnat tänka mig att jobba där igen. Om det varit liksom Lite på mina villkor, det är ju det som är det svåra. Det är konkret något djävulskt.
01:24:16 – Wille: Du kan inte ta dig upp, nu ska vi göra så att du kan ta dig upp. Ja, man hjälper ju verkligen folk där. Det är sjukt konkret verkligen på alla sätt. Det är häftigt faktiskt. Det är det. Ja, det var väl egentligen alla frågorna vi hade för idag, eller de som vi hinner ta upp. Nu har vi ju dragit över på tiden precis som vanligt här då. Ja, flera långa avsnitt.
01:24:37 – Jacob: Ja, precis. Men vi får väl se när det här släpps, annars så hörs vi när vi hörs.
01:24:42 – Wille: Ja, precis. Ha det fint! Tja!
