Det där med LCHF och tolkande av studier

Publicerat den 4 kommentarer till Det där med LCHF och tolkande av studier

Den här studien publicerades för snart en vecka sen och jag hade inte tänkt skriva om den då den säger precis ingenting och jag tycker det är lite tråkigt att det blir så ofta som jag skriver om ”dåliga” studier här. Men då jag har sett de bli hyllad ett par gånger om nu tänkte jag att jag får nämna några ord om studien ändå.

J Int Soc Sports Nutr. 2012 Jul 26;9(1):34.
Ketogenic diet does not affect strength performance in elite artistic gymnasts.
Paoli A, Grimaldi K, D’Agostino D, Cenci L, Moro T, Bianco A, Palma A.
ABSTRACT: BACKGROUND: Despite the increasing use of very low carbohydrate ketogenic diets (VLCKD) in weight control and management of the metabolic syndrome there is a paucity of research about effects of VLCKD on sport performance. Ketogenic diets may be useful in sports that include weight class divisions and the aim of our study was to investigate the influence of VLCKD on explosive strength performance. METHODS: 8 athletes, elite artistic gymnasts (age 20.9 +/- 5.5 yrs) were recruited. We analyzed body composition and various performance aspects (hanging straight leg raise, ground push up, parallel bar dips, pull up, squat jump, countermovement jump, 30 sec continuous jumps) before and after 30 days of a modified ketogenic diet. The diet was based on green vegetables, olive oil, fish and meat plus dishes composed of high quality protein and virtually zero carbohydrates, but which mimicked their taste, with the addition of some herbal extracts. During the VLCKD the athletes performed the normal training program. After three months the same protocol, tests were performed before and after 30 days of the athletes’ usual diet (a typically western diet, WD). A one-way Anova for repeated measurements was used. RESULTS: No significant differences were detected between VLCKD and WD in all strength tests. Significant differences were found in body weight and body composition: after VLCKD there was a decrease in body weight (from 69.6 +/- 7.3 Kg to 68.0 +/- 7.5 Kg) and fat mass (from 5.3 +/- 1.3 Kg to 3.4 +/- 0.8 Kg p < 0.001) with a non-significant increase in muscle mass. CONCLUSIONS: Despite concerns of coaches and doctors about the possible detrimental effects of low carbohydrate diets on athletic performance and the well known importance of carbohydrates there are no data about VLCKD and strength performance. The undeniable and sudden effect of VLCKD on fat loss may be useful for those athletes who compete in sports based on weight class. We have demonstrated that using VLCKD for a relatively short time period (i.e. 30 days) can decrease body weight and body fat without negative effects on strength performance in high level athletes.

När man läser abstraktet till den här studien verkar den vara väldigt intressant. Det man har gjort är alltså att man låtit elitgymnaster äta en diet med väldigt lite kolhydrater under 30 dagar. Samtidigt har man gjort mätningar före och efter på en rad styrketest och även tagit vikten och uppskattat kroppsfettnivåer med hjälp av kaliper.
Några månader senare har man haft ytterligare en studieperiod där man försökt att träna likadant som de tidigare 30 dagarna men denna gång har man låtit deltagarna äta sin vanliga diet. I övrigt var utförandet det samma. I hela bakgrunden och diskussionen så talar forskarna om viktnedgång men de har inte på något sätt försökt få gymnasterna i den här studien att gå ner i vikt. Detta nämns inte någon gång i metoddelen och båda dieterna var upplagda så de fick äta efter hunger.
Så här långt verkar ändå detta vara en en ganska väl utförd och intressant studie. Några rader längre ner får vi dock veta hur dieterna såg och här försvann allt mitt intresse. Du kan se fördelningen själv här under.

Energi och makronutrientfördelning i de två dieterna
Energi och makronutrientfördelning i de två dieterna.

En gymnast med en väldigt liten andel kroppsfett
Gymnaster har oftast väldigt lite fett på kroppen

Det man har gjort är alltså att man jämfört en diet med 41 E % protein med en diet med 15 % protein. Eller för att skriva det på ett annat sätt. En diet med 2,9 gram per kilo kroppsvikt med en diet på 1,2 gram per kilo kroppsvikt. En väldigt stor skillnad. När man äter 2,9 gram protein per kilo kroppsvikt är dieten vanligtvis inte ens ketogen. Nu tränade de här gymnasterna extremt mycket, totalt 30 timmar i veckan, så det är möjligt att de var i ketos till och från ändå men det vet vi inte.
Den enda effekt man såg i den här studien var en liten minskning av fetmassa hos gymnasterna när det åt lågkolhydrat-högprotein dieten. Denna kom till eftersom de givetvis började äta lite mindre kalorier vilket de flesta gör när de börjar äta väldigt lite kolhydraterer och mer protein.
Så det enda vi lärde oss av den här studien var att det är bra att äta gott om protein när man försöker gå ner i vikt från en låg kroppsfettprocent till en ännu lägre, vilket revolutionerande fynd. Om kolhydratmängden spelade in vet vi ens inte. Författarna själva skriver följande i diskussionsdelen:

It is known that for the preservation of muscle and an adequate level of physical performance during a restricted diet a minimum of 135 g of protein per day is necessary for a subject of 80 kg.

Det som de inte nämner är då alltså att gymnasterna åt mindre protein än så i kontrolldieten. Vad hade hänt om man höjt proteinintaget i kontrolldieten? Kanske hade de presterat bättre vid testerna, de var ju faktiskt under en 30 dagar lång träningsperiod som man gjorde den här undersökningen och där var ingen signifikant ökning i något test vid någon av dieterna. Att det inte blev så när de åt lågkolhydrat-högproteinkosten kan man kanske förstå eftersom de gick ner något kilo i vikt men varför skedde inget när de åt kontrolldieten?
Ett annat möjligt utfall om de fått mer protein i kontrolldieten är att de också skulle gått ner lite i vikt. Tyvärr får vi alltså inte svar på någon av dessa intressanta frågor utan de enda vi får feta är att mer protein och mindre kolhydrater leder till att man äter mindre och mycket protein är bra när man försöker gå ner i vikt. Knappast några nyheter.

4 kommentarer

  1. Alltid intressant med forskning inom detta område som det behövs mer kunskap inom.
    Däremot har den här studien flera svagheter, utöver de som redan nämnts. Detta gör tolkningen av resultaten svåra och man kan inte säga mycket alls utifrån denna studie, tyvärr.
    Det främsta har att göra med designen, nämligen att det inte var en randomiserad studie. De båda perioderna var inte randomiserade vilket gör att resultaten kan bero på annat än bara dieten och vara säsongsberoende, vilket man kan få en aning om om man tittar på startvärdena inför varje period, de skiljer en del. För att få en rättvis bedömning kanske man skulle ta med startvärdena som kovariater, vilket de inte gjorde.
    En annan uppenbar sak är att de endast var 9 personer i studien och det är därför väldigt svårt att uppmäta några skillnader. De har uppenbarligen värde för upprepade mätningar men de gör ingen poweberäkning för att se hur små skillnader de faktiskt hade kunnat mäta. De redovisar inte några resultat från variansanalysen vilket gör mig misstänksam om de vekligen använt denna rätt.
    Intressant är också att notera att alla testerna var kroppsviktsbelastade vilket innebär att arbetet blir mindre om man går ner i vikt.
    Dieterna var som sagt inte direkt ketogena. De gav ca 151, resp 321g tillgängligt glukos. I alla händelser är ganska lite för lågkolhydratdieten, men inte extremt lite. Vid tillförsel av 2,1g/kg kolhydrat brukar det bli en del glykogensyntes som kanske var fullt tillräcklig.
    Varför man slängde in en massa örtextrakt under VLCKD är också märkligt eftersom man blandar in ytterligare ca 10 variabler. Några av örtextrakten är dessutom potentiellt verksamma och om de har effekt är de i princip att betrakta som doping. Tex makrosextrakt (diuretika), dvärgpalmsextrakt (5-alfa-reduktashämmare, dvs hormonmanipulering), bönextrakt (alfa-amylashämmare, dvs bantnings/diabetespreparat), ginseng, gurana och miura puama (dvs ”natures viagra) som är uppiggande.
    Under VLCKD tiden fick man även vitamin och mineraltillskott samt proteinrika kosttillägg.
    Sammanfattningsvis:
    Man kunde inte mäta relevanta skillnader och man hittade heller inga skillnader. Även om man sett skillnader så vet man inte vad dessa hade berott på eftersom perioderna skiljde sig med ca 20 variabler.

    1. Bra inlägg Ola. Tack för att du bidrar.

      Ola Wallengren: Det främsta har att göra med designen, nämligen att det inte var en randomiserad studie. De båda perioderna var inte randomiserade vilket gör att resultaten kan bero på annat än bara dieten och vara säsongsberoende, vilket man kan få en aning om om man tittar på startvärdena inför varje period, de skiljer en del. För att få en rättvis bedömning kanske man skulle ta med startvärdena som kovariater, vilket de inte gjorde.

      Jepp, man tycker att de i alla fall hade kunna kört hälften hälften när det gäller dieterna och sen bytt till motsatta dieten för varje deltagare nästa period. Nu öppnar man upp för en enorm bias inför period två där alla liksom ”vet vad som förväntas” då ingen verkar ha varit blindad.

      Ola Wallengren: Varför man slängde in en massa örtextrakt under VLCKD är också märkligt eftersom man blandar in ytterligare ca 10 variabler. Några av örtextrakten är dessutom potentiellt verksamma och om de har effekt är de i princip att betrakta som doping. Tex makrosextrakt (diuretika), dvärgpalmsextrakt (5-alfa-reduktashämmare, dvs hormonmanipulering), bönextrakt (alfa-amylashämmare, dvs bantnings/diabetespreparat), ginseng, gurana och miura puama (dvs “natures viagra) som är uppiggande.
      Under VLCKD tiden fick man även vitamin och mineraltillskott samt proteinrika kosttillägg.

      Tittar man under rubriken ”competing interest” ser man svaret. Studien är sponsrad av Gianluca Mech SpA som tillverkar tillskott, färdigrätter, örtte mm.
      Min gissning är att de vill hänga på lågkolhydratkostens popularitet och vilket sätt är bättre än att då säga att man har örter och tillskott som kompletterar det hela 🙂

  2. Det är väldigt sällan som det är nyheter i sådana här studier. Fördelning av mat har man ju experimenterat med i tusentals år.
    Men vad är det för fel på ”kostdoktorns” tolkning?

    1. JiM: Men vad är det för fel på “kostdoktorns” tolkning?

      Felet är att han inte har tolkat studien överhuvudtaget. Den här studien säger som sagt ingenting, den är för dåligt utförd och det finns för många okontrollerade variabler som alla kan ha påverkat resultatet. Då ska man inte framföra den som bevis för någonting…

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *