Summering av avsnittet
AI summering. Längre ner finns hela avsnittet med komplett transkribering.
I veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack uteblir den planerade gästen på grund av tekniska problem, vilket ger Wille och Jacob chansen att dyka ner i en rad lyssnarfrågor. Samtalet inleds med en fråga om BMI och kroppssammansättning, där en lyssnare har ett BMI på 26 men en uppmätt kroppsfettprocent på 11 procent. Jacob förklarar att BMI främst är ett verktyg för att studera trender på befolkningsnivå och inte ska användas isolerat för att diagnostisera enskilda individer. Samtidigt lyfter han att det största problemet med BMI i praktiken ofta är det omvända: att personer som är ”smalfeta” med låg muskelmassa och hög fettprocent klassas som normalviktiga trots förhöjda hälsorisker.
Nästa fråga handlar om hur man lägger upp styrketräningen om målet enbart är att bibehålla sin nuvarande muskelmassa och styrka på högst två pass i veckan, exempelvis som konditionsidrottare. Wille och Jacob rekommenderar att fokusera på tidseffektiva basövningar med relativt låg volym och utan att gå till failure. För att veta om underhållsträningen räcker till tipsar Jacob om att regelbundet göra ett submaximalt test, till exempel att klocka hastigheten på en specifik vikt, och sedan justera träningsmängden uppåt eller nedåt vid behov.
Därefter diskuteras ett påstående från Robert Lustig om att fibrer skulle förstöras när man kör frukt eller andra livsmedel i en mixer. Jacob reder ut att själva fibermolekylerna inte försvinner, men att den fysiska bearbetningen förändrar livsmedlets struktur, konsistens och volym. Detta påverkar både hur mättande livsmedlet är och hur mycket energi kroppen faktiskt absorberar, vilket tydligt har visats i studier på bland annat hela nötter jämfört med nötsmör samt hel frukt jämfört med puré och juice.
Vidare tar de upp frågor om huruvida så kallade saltrum och astmamediciner kan ge ökad syreupptagningsförmåga och bättre prestation. Medan saltrum möjligen kan lindra lättare besvär hos astmatiker saknas vetenskapligt stöd för att det skulle höja prestationsförmågan hos friska. Diskussionen glider sedan in på den aktuella debatten kring astmamediciner och medicinska undantag (TUE) inom konditionsidrotter som cykling och simning, där utövare ofta utvecklar ansträngningsastma men där gråzonen mot dopning och prestationshöjning genom höga doser eller kortisoninjektioner är problematisk.
Avsnittet behandlar också karriär- och utbildningsvägar för den som vill arbeta seriöst med kost, fysiologi och personlig träning. Jacob och Wille konstaterar att korta PT-utbildningar på ett par månader sällan ger tillräcklig teoretisk djupkunskap för att kritiskt kunna värdera vetenskap, utan att universitetsstudier inom exempelvis idrottsvetenskap på GIH eller biomedicin i Halmstad ger en betydligt starkare grund. Samtidigt belyser de branschens utmaningar, där akademiskt utbildade tränare ofta tvingas konkurrera på samma marknad som personer utan gedigen utbildning men med stor synlighet i sociala medier.
Avslutningsvis avhandlas tre konkreta vardagsfrågor: hur man bäst förebygger förkylningar, när maltodextrin och egenblandad gainer fyller en funktion samt myten om att saften Fun Light och sötningsmedlet aspartam skulle fungera som ett dödligt myrgift. För att undvika förkylningar betonas god handhygien, tillräckligt med sömn, god D-vitaminstatus och att undvika för snabba ökningar i träningsvolym. Maltodextrin lyfts fram som ett smidigt verktyg för snabb energiinlagring mellan tävlingsmoment eller vid viktuppgång, och ryktet om aspartam som nervgift och myrmedel avfärdas bestämt med hänvisning till både praktiska försök och epidemiologisk forskning.
På Tyngre Träningssnacks instagram hittar du bilder och klipp från avsnittet.
Visa avsnittets hålltider
Det här är en automatisk transkribering av detta avsnitt av podcasten Tyngre Träningssnack. Du kan trycka på varje tidpunkt i texten för att hoppa till precis den delen av avsnittet i youtubespelaren ovan.
Transkriberingen är genererad med hjälp av AI och innehåller därför vanligen några enklare fel.
Introduktion
00:00:22 – Wille: Varmt välkomna till ännu ett avsnitt av tyngre träningssnack. För ovanlighetens skull heter jag Wille och likt förbannat har jag med mig Jacob Gudiol idag.
00:00:32 – Jacob: Tja, godmiddag Wille.
00:00:34 – Wille: Tja, hur är läget?
00:00:36 – Jacob: Det är bra, lite trött faktiskt. Jag var uppe och föreläste imorse och igår kväll satt jag uppe lite för länge med jobb. saknas väl några timmars sömn. Men annars är det fint. Själv då?
00:00:50 – Wille: Jo, men det är bra. Det är ju fredag idag.
00:00:55 – Jacob: Du är en typisk arbetsmänniska.
00:00:57 – Wille: Ja, exakt. Du har ju inte koll på vilken dag det är. Ja, det blir ju så indirekt för dottern är hemma på helgerna.
00:01:05 – Jacob: Måndagar är ju inte jobbigare än någon annan dag på det sättet.
00:01:09 – Wille: Bara glider ner i källaren och sätter dig och hamrar iväg på tangentbordet.
00:01:13 – Jacob: Ja, precis. Lite så är det.
00:01:16 – Wille: Ja, vi ska vara helt ärliga så här att vi hade faktiskt en gäst planerad idag, men den uteblev av något skäl. Vi får hoppas att vi får kontakt vid senare tillfälle. Men då är det en jävla tur att vi har en himla massa bra frågor från er lyssnare som vi har missat att ta med i tidigare avsnitt eller inte hunnit eller så. Så vi tänkte att vi betar av dem så att de får den respekten de förtjänar idag.
00:01:40 – Jacob: Första frågan här. De här är insamlade lite alla möjliga håll ifrån. Ibland tar jag till och med frågor från någon av mina bloggar och tänker att det här kan vara bra att ta ut vidare.
00:01:52 – Wille: Vänta, min katt ramlade på tangentbordet nu, jag vet inte om det… Nej, det fortsatte. Ja, fortsätt. Jag visste inte att katter kunde ramla, men tydligen kan de det. Nej, det är halt.
00:02:04 – Jacob: När de blir gamla så trillar de ofta.
Är man överviktig vid BMI 26 men låg fettprocent?
00:02:08 – Jacob: Ja, förlåt. Ja. Ja, fråga mig i alla fall. Jag är 175 cm och väger 80. Jag har en BMI på 26, så jag är ju överviktig. Men jag gjorde ett test på maskin som mäter crossfett i procent. Jag förstår att de inte är 100 %, men enligt den hade jag 11 % fett på kroppen. Frågan är då, är jag överviktig? Per definition. Ja, precis. Det beror på vilken definition du kör på också. Övervikt är ju egentligen bara något som forskare, människor och organisationer har hittat på. Man har ju sagt att gränsen ska vara 25 och sen är det övervikt över det. Om man använder BMI. Sen har man ju andra gränser för vad man anser är övervikt med kroppsfett. Och där finns det faktiskt ingen bestämd gräns som är sådär internationellt accepterad när det gäller övervikt.
Fetma då, med BMI, är över 30. Där har man ju gränser även på kroppsfettsprocent och då är det Vanligen att det är 20 procent hos män eller 30 procent hos kvinnor. Alltså om det ligger över det så räknas man som fet eller obes med hänsyn till kroppsfettsnivåerna då. Så om du vill använda kroppsfettnivåer för att avgöra om du är överviktig eller inte så är svaret nej. För att som du säger att de här maskinerna är ju långt ifrån 100-procentiga. Men om de visar 11 så har jag väldigt svårt att tro att du ligger över de här värdena då på kanske 20 eller 30 beroende på om du är man eller kvinna. Utan du kanske ligger där från 8 upp till 17-18 kanske. Det kanske är ett spann som man skulle kunna vara realistisk med en sån mätning.
00:03:43 – Wille: Så det är inte övervikten vi tar på det måttet men det är ju övervikten om vi använder BMI.
00:03:46 – Jacob: Det är ju bristen med BMI och det är därför man inte ska använda den enskilt för att diagnostisera någon på individnivå. För att särskilt just kring gränsen normalvikt-övervikt så är det här ett överlapp där personer med en mer än normal mängd muskelmassa lätt hamnar på övervikt trots att deras kroppsfettnivåer inte är för höga.
00:04:13 – Wille: Men jag tänker en okulär besiktning med en dubbel biceps borde väl ändå på något sätt kontrollera för det överlappet?
00:04:21 – Jacob: Det är ju ofta så även på de högre nivåerna att en doktor får ut mer av att bara titta på en person än att ge ett BMI-värde, eller mäta ett BMI-värde. Sen kanske man kan säga BMI-värde till någon som har 32 och säga att du ligger på 32 som kanske ett sätt att få dem att vakna till. Att det räknas som fetma. Doktorn tittar ju bara och avgör i princip. Du behöver inte fundera på vad BMI ligger på exakt i de fallen. Man tar blodprover om det behövs. Annars så kör man okulärbesiktningen. Man tittar på dem. Överviktig? Ja.
00:04:56 – Wille: Nej.
00:04:57 – Jacob: Ungefär. BMI används i forskningssyfte för att få se trender i befolkningen och kunna se trender när det gäller liksom Vad händer när BMI ökar? Där vet man ju att har vi en befolkning med högre BMI så har vi vanligen mer diabetes, mer hjärtkärlsjukdom, mer artrosproblematik och sådana här saker. Det är därför man använder BMI. Man ska ju inte använda BMI för att sätta ett plus eller minus på en person. Nu vet jag att det görs ofta på hälsoundersökningar. Du får ställa dig på en våg och så mäter de dig och så säger de att ditt BMI är för högt och så tittar de inte riktigt på vad man har. Men då är det de som gör fel.
00:05:48 – Wille: Det är ju ett jävligt grovt fel. Om man gör en hälsoundersökning och inte tar hänsyn till något annat än längd och vikt, då har man ju inte gjort sitt jobb. Ja, men de kanske gör ändå.
00:05:59 – Jacob: De kan ju göra något sådant här stepptest, alltså submaximalt konditionstest. Möjligt att de tar något blodprov också, men sen när du får din feedback så blir det ändå en del av feedbacken att du är överviktig trots att du Inte är det egentligen, det är inget större problem. Utan då är det bättre att i feedbacken kanske säga till, ja men du kanske ska börja äta lite bättre och träna mer, för det är alltid bättre att göra det bättre.
00:06:22 – Wille: Och det ska man ju förslagsvis också ha samlat in någon typ av data om, vad man äter och hur mycket man rör sig.
00:06:28 – Jacob: Om vi ska ta ett tillägg här med BMI. Det finns ju ett… Det stora problemet faktiskt egentligen med BMI. Det är ju inte det folk tror. Eller det som vi tog upp som exempel här. Att en person som antagligen inte är överviktig blir klassad som överviktig. Problemet är egentligen att överviktiga personer klassas som normalviktiga. Alltså de är smalfeta helt enkelt. De har mindre muskelmassa än normalt och lite mer muskelmassa då än normalt. Så de kan ha ett BMI på… Fettmassa. Ja, förlåt. Fettmassa. De kan ha ett BMI på 25 och så har de ändå en kroppsfettnivå som ligger uppemot Ja, 30 om det är en kvinna eller 25 om det är en man, 20 om det är en man liksom. Och med det då funkar ju också den här okulärbesiktningen. Där blir det nog mer förrädiskt för där är det svårt att säga till en person att du är överviktig.
Nej, mitt BMI är 24,5 eller något sådant. Det är väl där jag tycker att BMI kan slå fel. Det är väl inte hela världen om en person får höra att de är överviktiga för att de har BMI 26 och så bär de på stora muskler. För de kommer bara skaka av sig det antagligen. Bara ta det som en komplimang? Ja, precis. Problemet är snarare åt det motsatta hållet.
00:07:46 – Wille: Du sa det här om fettprocenten, att man inte mäter övervikt och normalvikt på det sättet i fettprocent. Men vad tror du om absolut fettmassa? Om man tänker någon som kanske har väldigt mycket muskler, men också har väldigt mycket fett. Så att de kanske får en relativt låg fettprocent, men ändå har en väldigt hög absolut fettmassa. Vad tror du man tänker rent hälsomässigt där?
00:08:08 – Jacob: Ja, kan man vara tjock och frisk? Eller om man säger tjock och vältränad. Det är ju ingen tvekan om att… Jag vet, jag har faktiskt skrivit om det två gånger om på tyngre. Är du vältränad så är det bra för hälsan oavsett vad du väger eller hur mycket fettmassa du har på kroppen. Men det verkar ju faktiskt som att, lite som vi var inne på när vi hade Ali Komai här, att fettmassa i sig är en negativ faktor. Sen behöver inte den vara tillräckligt stor för att det ska hända någonting negativt. Jag käkar lösgodis nu, i alla fall när jag gör mina blodprover så är de bra. Du skryter om de där jävla blodproverna. Jag har tagit upp det en gång för dig. Men allting man gör i livet är ju aldrig perfekt. Man har negativa faktorer och positiva faktorer.
För mycket fettmassa är ju en negativ faktor. Men det behöver ju inte vara den slutliga dödsdomen för folk, skulle jag säga. Men det är alltid bättre att inte ha den där, skulle jag säga. Precis som det alltid är bättre att inte äta lösgodis. Läskurit kan säkert vara bra någon gång när man har energibrist, precis som fett kan vara bra om man ska bänka mycket. Det finns undantagen, men överlag så är det väl så att fettmassa inte är bra oavsett vad du har under och hur du lever ditt liv i övrigt, verkar det som.
00:09:34 – Wille: Så kontentan på något sätt blir att man får ta hänsyn till flera faktorer än bara en. Så DMI säger inte allt, fettprocent säger inte allt, fettmassa i sig säger inte allt, likaså som muskelmassa i sig säger inte allt. Som alltid så är det mer komplext.
Hur ska man styrketräna för att bara underhålla styrka och muskelmassa?
00:09:51 – Jacob: Precis, nyanser.
00:09:52 – Wille: Yes, vi har här en fråga om hur ofta, hur tungt och vilka övningar, och då pratar vi alltså om träning.
00:09:59 – Jacob: Det har varit ganska mycket villkor på den ju.
00:10:02 – Wille: Exakt, och det är då alltså om en person målar upp ett scenario här, om jag vill styrketräna max två gånger i veckan och inte är intresserad av några ökningar i muskler eller styrka utan bara vill underhålla. Det är faktiskt en väldigt relevant fråga om man tänker på till exempel konditionsidrottare och sådär. Kan man tänka att undvara två styrketräningspass i veckan och egentligen inte vilja ha några egentliga ökningar utan mer att underhålla för skadeförebyggande och för att bibehålla den prestationsökningen som bra styrka och muskelmassa ger. Så är det en vettig fråga. Spontant skulle jag nog ändå säga att vill man vara effektiv så är basövningar det bästa där om man inte är intresserad av att få någon spotthypertrofi eller liknande.
Det är tidseffektivt och då tränar man igenom hela kroppen och får en stimulering under de två passen som man har.
00:10:55 – Jacob: Och tar vi ökning av styrka så är det väldigt lätt och det är bara att se till att inte höja vikten.
00:10:58 – Wille: Exakt, ingen periodisering. Bara fortsätt träna med det du gör och se hur lätt det känns.
00:11:04 – Jacob: Muskler är ju lite, då får man ju samtidigt kanske undvika att gå till failure.
00:11:10 – Wille: Och inte så många repetitioner. Nej, set heller. Exakt, utan man mer riktar in sig på låg volym i både antal repetitioner och set.
00:11:20 – Jacob: Ja, och sen är det ju bara att justera därefter. Skulle det vara så att du gör en trea på 120 väldigt lätt och den helt plötsligt börjar bli lite tung. Du har tappat lite i styrka och då får du steppa upp det lite för stunden. Det är ganska lätt att hålla sig där man är egentligen. Risken är väl bara att man inte testar sig tillräckligt ofta. Jag tror att tricket här är att du hittar något suvermaxtest som ger dig en bra riktlinje hur du ligger till. Muskler, det är kanske lite lurigt om du inte har kroppsfettsprocentet på samma så att vikten är stabil för då ligger du ungefär jämnt med musklerna också. Styrka är bara att hitta något sådant här. Hur snabbt kan du göra en trea på 100 kilo? Om du klockar. Eller kanske en femma är bättre mått då.
Om du förutsätter att du gör en femma ganska kvickt. Att du är så stark. Och så har man det som test. Då skulle det helt plötsligt ta en, två sekunder längre att göra den här femman. Ja, men då har det försvunnit lite styrka och då får du snäppa upp träningen lite för en stund. Skulle det gå lite snabbare då har du riktigt illa nog blivit starkare. Då får du liksom träna mindre. Man kanske inte ska se det som illa nog att man blivit starkare på det sättet men då kanske man får möjlighet att träna mindre på gymmet och satsa på annat då som Wille tog som exempel. Så jag tror nyckeln där är hur mycket som behövs träna och sådär. Det är svårt att säga. Jag tror det också är lite individuellt vad man behöver för att underhålla och bibehålla.
Beroende på var man ligger och hur gammal man är och allt sådana här saker. Är du extremt vältränad nu. Alltså du är på byggarnivå eller styrkelyft-elitnivå. Då räcker det inte med två gånger i veckan antagligen.
00:13:01 – Wille: Nej, inte ens om du kör extremt långa pass. Nej, precis.
00:13:06 – Jacob: Då blir det för svårt. Medan om du är helt otränad och du vill bibehålla det.
00:13:11 – Wille: Du ska ju inte träna alls.
00:13:13 – Jacob: Nej, men på sätt och vis. Man blir ju ändå sämre när man är åldrast, Wille. Så då kanske det räcker med två gånger bara att man är inne och drar i någonting. Så det är ju alla nyanser däremellan och då får man bara Nyckeln tror jag ligger i att man testar hur stark du är och har koll på ungefär hur mycket muskler du har nu. Sen blir det mer och du inte vill ha det. Trappa ner på träningen. Blir det mindre, steppa upp träningen lite.
00:13:38 – Wille: Kan ju tipsa om att det finns en del appar och sådana grejer för att mäta till exempel hastighet i en bänkpress och sådana grejer som ändå är hyfsat, vad ska man säga, på amatörnivå exakta för att kunna göra de här submaxtesterna på ett roligt sätt.
Förstörs fibrer när man kör frukt i en mixer?
00:13:58 – Jacob: En annan här. Jag läste ett inlägg där Robert Lustig blev omhändertagen för att han hade sagt att om man kör fibrer i en mixer så förstörs de. Frågan är då i princip om det stämmer. Alltså det där är ju lite klurig fråga. Det som stämmer där är att livsmedlet inte är detsamma. Man har ju lätt den här bilden av att Ett äpple, jag krossar äpplet. Det är fortfarande bara ett äpple kvar. Och liksom äter allt det så blir det samma sak. Och så är det inte. Det har man visat flera gånger om. Jag vet att jag var med i tyngre radio för några månader sedan. Vi diskuterade ju liknande det här. Ost ser många som ett helt okej livsmedel. Smält ost är ju ajabaja. Vi skojar lite kring det såklart, för det är ju lite roligt att det kan svänga så mycket.
Men där är skillnader på hur livsmedlet blir. Tänk själv hur gott det hade varit med ostbitar på en pizza kontra smält ost på en pizza. Konsistenser såhär spelar roll också för hur ett livsmedel påverkar oss. Smält ost är Något som får oss mycket mer benägna att äta för mycket, mer av det. Det är därför saker som vi kopplar som ohälsosamma livsmedel och livsmedel som vi kopplar med övervikt, fetma, dålig livsstil. Det är ofta mycket smält ost i det. Det är inte för att ost kanske, man kan inte säga att det näringsmässigt är dåligt men det blir en konsistens som vi kanske får svårare att hantera.
00:15:33 – Wille: Det finns studier på nötter. Man har visat att… Det kommer faktiskt en artikel på tyngre när som helst om det.
00:15:39 – Jacob: Kanske kommer innan detta avsnittet snäpps.
00:15:42 – Wille: Där man har visat att om du bara hackar nötterna så tar vi upp lite mer energi från dem än om vi äter dem hela.
00:15:48 – Jacob: Maler man ner det till smör så tar vi ner betydligt mycket mer. Så då kan vi snacka om att… Alltså äter du en hel mandel så kanske du tar upp 70% av energin och sånt. Det andra liksom går ut med avföringen. Vi bryter inte ner det. Om någon bara maler den här mandeln innan så att det blir mandelsmör, då tar det upp nästan all energi. Trots att det fortfarande är samma sak kvar.
00:16:10 – Wille: Så det här med att liksom fibrerna kanske inte är förstörda.
00:16:16 – Jacob: Att molekylen är borta och så till den stora nivån. Men livsmedlet kommer vara annorlunda. Jag tror det är mycket det. Lustig har ju… Han förenklar väl för mycket då och då kan man väl säga. Men han är ju ofta på det här att frukt är okej på grund av att det är fiber i. Det är liksom hans ursäkt för att frukt skulle vara okej. För annars är ju sockret gift om man lyssnar på honom. Då är det klart att han måste på något sätt förklara varför en puré skulle vara sämre än en hel frukt. Sett från hans förklaringsmodell då. Egentligen är väl fibrerna samma sak men själva livsmedlet är ändå inte samma sak. Alltså en puré kommer att mätta sämre än en hel frukt antagligen.
00:17:04 – Wille: Men prova liksom att mixa ett äpple eller ta en sån här smoothie eller någonting när man ändå har kvar en del av fruktköttet. Så drick det och jämför med att äta ett äpple och så ser du ungefär hur du känner dig efteråt. Det är en jäkla skillnad i mättnad och sådär. Och då uppenbarligen även i vad man tar upp i form av energi då.
00:17:20 – Jacob: Ja, i Äpple vette fan om det blir någon skillnad. Där är vi ganska bra på att ta upp allting där ändå ju. Men det är klart. Vi låtsas att det är en nöt. Ja, precis. Grejen här är väl poängen som jag vill få fram då. Förutom att säga att fabrerna försvinner inte på det sättet. Det är att man liksom… Oavsett vad det gör med ett livsmedel så förändras det kontra något annat trots att allting är kvar. Alla beståndsdelarna från början. Det är lika många kolatomer och väteatomer och alla sådana här saker i ändå. Men konsistens, smak, volym och alla sådana här saker påverkar. Det kommer påverka hur vi liksom absorberar, reagerar och hanterar det livsmedlet också. Så, och det jag tror Lustig ville få fram då var att, nej, alltså en krossad frukt är inte samma sak som en frukt när det kommer till mättnad och de här grejerna.
Men då, man får akta sig lite mer när man håller på med juice och purén och man äter frukter. Mm. Gött.
00:18:23 – Wille: Vi fick
Kan saltrum och astmamediciner öka prestationsförmågan?
00:18:24 – Wille: en fråga som jag aldrig hört talas om innan faktiskt.
00:18:28 – Jacob: Jag har sökt runt och forskat lite här och det finns en del kring den. Suttit och läst på internet och kom in på en företeelse, en saltrum. Sägs ha vetenskapligt bevisad effekt på ökad syreupptagningsförmåga, lindra astma, eksem och så vidare.
00:18:44 – Wille: Så vad frågan är, finns det några riktiga belägg för att detta ökar prestationen?
00:18:50 – Jacob: Saltrum har tydligen varit att man helt enkelt sätter folk i ett rum med väldigt mycket salt i luften och på väggarna. Det är då det ska hjälpa luftvägarna. Det verkar faktiskt som att det kan hjälpa luftvägarna lite hos personer med astma som har ihopdragna luftrör sedan tidigare. Det är lite inflammationer så de är känsliga där. Grejen här är väl bara att vi har mediciner som är mycket bättre. Får du astmamedicin istället så finns det ingenting det bidrar med, saltrummet. Om det skulle öka syre-uttagningsförmågan, jag är väldigt, väldigt skeptisk till det. Jag hittar inga studier på det. Det känns ju väldigt osannolikt med tanke på att astmamediciner i sig inte har någon jätteeffekt på syre-uttagningsförmågan, eller i princip ingen effekt alls.
Om du inte då är astmatiker, då kommer det hjälpa dig.
00:19:44 – Wille: Eller överdoserar någon djävulsk.
00:19:46 – Jacob: Överdoserar, ja men då verkar det ha andra effekter än just syreupptagningsförmågan effekten. Man kan ju överdosera det så att det blir dopingklassat och kan höja prestationen. Men det verkar inte vara på syreupptagningsförmågan. Nej, jag har ju väldigt svårt att tro på att det skulle vara så. Det är ju inte bevisat eller så är den studien väldigt väl gömd så att den inte är lätt att hitta. I vanliga fall när det väl finns en studie som visar att en sak fungerar så brukar den vara väldigt väl uppvisad kan man väl säga.
00:20:15 – Wille: Nu har jag bara praktiserat på en lungmedicinsk klinik någon gång, men jag har fått för mig att behandlingen Saltrum inte är en vedertagen metod direkt för astmatiker och liknande. Och det skvallrar väl kanske någonting om att om inte annat så är det inte en kostnadseffektiv behandlingsmetod. Det kan man tänka sig. Vi fick en relaterad fråga om det här med astmamediciner och prestationsförmåga. Jag tror att det var salbutamol, om jag inte missminner mig specifikt. Det är en inhalationsmedicin som man får. Det är precis som du säger, det man kan hitta där är att i terapeutiska doser för icke-astmatiker så verkar det inte ha någon prestationshöjande effekt alls egentligen. När man tar det som inhalation då. Tar man sådana här astmaläkemedel peroralt eller i tablettform och sådär, då kan det definitivt ha en prestationshöjande effekt.
Men då är det som du säger, då är det inte på VO2 max eller syreupptagningsförmågan som man har den effekten. Eller det är inte därför som man blir bättre helt enkelt, utan det beror på någonting annat som man inte riktigt vet. Och det är ju dopingklassat över vissa gränser just av den anledningen, att man vet att det faktiskt kan vara så. Det här är väldigt aktuellt just nu för inom cyklingen och en del andra OS-sporter så har det varit väldigt mycket tjafs om de här läkemedlen den senaste tiden. Det verkar som att helt plötsligt har alla astma. Den vanligaste formen av det, som jag förstår det, är inte astma där man reagerar på någon partikel eller så, utan det är mer en ansträngningsastma. På grund av själva ansträngningen så drar luftrören ihop sig och därför kan man få en sån här Therapeutic Use Exemption, alltså att man kan få använda de här läkemedlen utan att, eftersom de är dopningsklassade, utan att man då åker fast för det.
Och frågan är då om det här är helt rättvist eller inte.
00:22:02 – Jacob: Ja, det är ju lurigt det där. Alltså, man vet ju faktiskt att idrottare, alltså så kallade kollisionsidrottare, de är ju ökad risk för astma. Alltså, simmarna får det lite på grund av att de i bassängen med klor, men även annars att Normalt sett när vi andas människor, alltså generellt sett om man bara sitter i soffan eller som nu jag och Wille sitter här och tittar på varandra på datorskärmen. Då andas du mest genom näsan. Och då värms luften upp via slemvägarna i näsan och kommer ner i en behaglig, lite renad, fuktad. ner i lungorna. Då är det lite mer chill för ganska känsliga celler som man har i lungorna att hantera det här. När du konditionsidrottar då är det i princip alltid munandning. Ligger du på 3-4 timmars träning om dagen Då är det väldigt mycket luft som kommer ner som liksom inte har fått den här behandlingen i förväg.
Då får de lite inflammation, alltså irritation i lungorna och då är väl motiveringen då att de ska få den här astmamedicinen också i vissa fall att det ska vara förebyggande. Att man liksom får den för att det inte ska uppstå en så stor inflammation så att det blir ett problem i framtiden kan man säga.
00:23:21 – Wille: Det är ju två verkningsmekanismer för astmamediciner. Den ena är ju någon typ av kortisonmekanism där man dämpar inflammation och den andra är ju bronkdelaterande eller luftrörsvidgande som är någon typ av adrenalinreceptorpåverkande helt enkelt. Men du menar att det här förebyggande skulle då vara någon typ av kortisonaction?
00:23:43 – Jacob: Det tror jag. Jag kan inte säga att jag vet vilka mediciner man ger vid vilka tillfällen. Det är doktorernas område. Men
00:23:51 – Wille: Men det finns ju ett väldigt uppmärksammat fall om det här just nu där man har kommit fram, för det var ju en, jag tror att det var en rysk eller något sånt där hackergrupp som tog sig in i dopingorganisationens databas för att ta fram alla de här läkemedelsundantagen som har ansökts om senaste åren då, och de har ju hittat bland annat då Bradley Wiggin som vann Tour de France 2012 hade fått en intramuskulär injektion av en sån här kortisonpreparat just för att förhindra att han skulle få en astma-attack inför Alla läkare som uttalar sig om det här säger att det här är helt vansinnigt naturligtvis. Det här är ingenting som någon skulle göra. Jag förstår inte riktigt var det här kommer ifrån. Det är lite skumt. Det verkar finnas lite olika sätt att utnyttja det här.
00:24:38 – Jacob: Det är det som gör det svårt. Det blir en gråzon så fort man tillåter det. Även av medicinska skäl blir det en gråzon. Och det finns ju till och med de som säger att liksom, ja men de som har astma, synd, det blir ingen elit idrottare. Du kan ju idrotta ändå liksom, men du får inte vara med och idrotta på elitnivå eller så får du göra det utan din medicin.
00:24:57 – Wille: Och då är du för dålig. Ja.
00:25:01 – Jacob: Visst, det är ju en tuff grej att göra, men vi har ju folk som föds med dåliga gener och andra aspekter som inte får vara med. Eller de får vara med, men de kan inte för de är inte bra nog och så vidare.
00:25:12 – Wille: Men jag har för lite röda blodkroppar, så jag kan inte vara med i Tour de France. Det är orättvist, så jag ska ta EPO.
00:25:18 – Jacob: Visst är det lite på den nivån. Sen är det kanske något astma som liksom… Det påverkar ju en betydligt tidigt i åldrarna om man verkligen har det. Alltså har du verkligen en astma som astmabehandlas som tonåring. Då är det ju någonting som liksom påverkar dig även från att vara med på motionsnivå och idrotta sådär. Och då känns det ju tufft att säga redan när de börjar där att nej, du kör, du kommer aldrig bli elitidrottare för nu har du detta. Epo-grejen. De kommer ju kunna vara med och så. Sen fattar de. De kommer antagligen aldrig fatta att det var därför de var dåliga på idrotten. Om de på någon gång skulle göra ett blodtest när de är 18 år så fattar de att fan vad dåligt blodvärde jag har. Så har de ju ändå haft upp till 18 års ålder att få reda på det.
Jag vet inte. Det är ju en jätteluddig gräns jag drar där. Men det är ju ändå nyansskillnader mellan de två situationerna. Det är det.
00:26:11 – Wille: I alla fall i form av prestation, för om man får en prestationshöjande effekt av astma och läkemedel så är den ju relativt liten ändå. Men tar du regelbundet EPO så kan du ju få en rätt ordentlig kyss.
00:26:23 – Jacob: Ja, precis. Den här dopningseffekten från det verkar ju inte vara stor, utan det verkar vara det som kan ge dig någon procent där uppe på högsta nivån. intramuskulär spruta. Det kan ju vara lika bra att han tog den för att han hade smärta i knät och skulle slippa det. Ja, det tog han efteråt tydligen. En annan grej.
00:26:42 – Wille: Det var ett jävla härjom det där. Ja, precis.
Vilken utbildning bör man välja om man vill jobba med träning och kost?
00:26:54 – Jacob: Vi har fått en längre fråga här som jag får ganska ofta via min mail också. Så jag tyckte det kan vara bra att försöka sig på att svara den. Det blir aldrig något jättebra. Det är en person här som lyssnar mycket på podden. Tycker det är jättebra. Undrar om du har några bra rekommendationer att ge mig i studieväg, har han skrivit idag. Jag har planer på att utbilda mig till PT för att sedan bygga på med mer utbildning för att landa någonstans som hälso och livsstilscoach med fokus på träning. För mig är det viktigt att bygga en grundlig nutrition och fysiologi men även att lära mig att instruera korrekt på gymmet och hur kroppen fungerar i praktiken. Jag letar seriösa utbildningar på eftergymnasial nivå. Och så skriver han där.
Jag tycker det är jättesvårt att bedöma kvaliteten på utbildningar som finns. Speciellt PT och mycket känns oseriöst. Om du har några tips på vart jag kan vända mig på. Tips och råd eller om du vill veta vad som… Eller om du själv vet vad man bör undvika så är jag mycket tacksam för det. Helst söker jag utbildningar som är berättigade av CSN. Men utlandsstudier och övriga alternativ är välkommet. Eller utomlandsstudier. Det här är en jättelurig fråga. Vill man verkligen bli bra på det här tycker jag universitet är den enda vägen. Alltså om du vill vara säker på att du blir bra på det här, det är inte den enda vägen annars. Det finns många självlärare som är jätteduktiga. Men alltså en PT-utbildning räcker inte till. Alltså vad är det, 50-60 dagar liksom lärarlett plus lite självstudier.
Enkel examination kan man väl säga i förhållande till Alltså, du blir ju inte testad på allting du lär dig de här 60 dagarna för då hade du inte 60 dagar direkt för att lära dig. Det är ju ett nytt ämne varje dag. Ibland är det bara fyra timmar i ett ämne, fyra timmar i ett annat ämne. Det är liksom packat på med information. Och du blir helt enkelt inte tillräckligt bra. Vill man jobba med fysisk träning? Det är GIH. Biomedicinprogrammet i Halmstad verkar vara väldigt bra. Det är ju mer biomedicin än kanske mer riktigt tränings och träningshållet. De blir väl duktigare på molekylnivå än kanske vissa andra experter, men de är väldigt bra på allting tycker jag, de jag stött på därifrån. Men det är ju tre år. Bara för kandidatexamen, master blir det fyra år, universitetsstudier, och då samtidigt när du kommer ut så konkurrerar du oftast Egentligen med PT's.
00:29:28 – Wille: Och då kanske de har fler följare på Instagram och så är du körd. Större armar. Ja, och det är en tuff del av branschen där hur man ska komma in och framförallt hur man visar att man är bra på det.
00:29:41 – Jacob: Och även när man visar att man är bra på det så de som du visar det för de har oftast inte kompetensen att avgöra om det du visar är bra eller dåligt. Det är många som bara sprider skit och så verkar de jättekompetenta ändå. Så här är det väl lite var man vill lägga ribban för sig själv. Vill man bara jobba med det här som PT och man känner själv att man är, jag kommer lära mig det här och jag kommer liksom snappa upp det och jag vill att det ska vara rätt och jag är liksom kritiskt lagd när det gäller nya nyheter eller vad folk säger är det senaste och så. Så tror jag att en PT-utbildning säger att man bara jobbar sen, att man är bra med folk och så. Om det är det man vill göra så behöver du inte mycket mer i utbildningsväg. Du behöver egentligen ingenting i utbildningsväg för att kalla dig för PT.
Du behöver inte ha gått någonting, alla får kalla sig för PT. Och kostrådgivare eller livsstilscoach och allt sånt här som också finns.
00:30:27 – Wille: Ergonom kan man slänga in där också.
00:30:30 – Jacob: Det är ju inga skyddade titlar så det får du kalla dig utan någon utbildning alls. Så utbildningarna är väl egentligen bara för att känna sig… Ja, att man inte… För att få upp information helt enkelt, på ett smidigt sätt.
00:30:43 – Wille: När det gäller PT-utbildningarna, jag har ingen koll egentligen.
00:30:46 – Jacob: Jag jobbar ju själv på LICOs PT-utbildning, så den vet jag ju en hel del om skulle jag väl tro. Jag har ju inte varit på alla delarna, så jag vet inte hur alla utbildarna är på utbildningen. Men jag vet ju liksom… vad de brukar kunna när jag stöter på de eleverna. Jag vet vad jag går igenom. Jag har varit med på några av de andra. Det är ju bra saker men det är som sagt 60 dagar så det är inte mer. Sen har jag hört skräckhistorier om andra PT-utbildningar, mindre oseriösa som inte kanske har något större bakom sig mer än att det är en halvkänd person som tycker jag startar en PT-utbildning. Jag tror det är bättre att välja de större aktörerna. Om man inte vet vad det är man väljer, så det finns ju duktiga personer som startade upp egna utbildningar som har visat att de är väldigt kompetenta.
Men då måste man ju ha förmågan från början att bedöma det.
00:31:38 – Wille: Men jag tycker det kommer ner till det på något sätt att den här teoretiska utbildningen, det är ju inte det man ska få från en PT-utbildning. Alltså förmågan att värdera saker kritiskt, verktyg för att ta reda på ny information, för att hålla sig uppdaterad, baskunskaper i fysiologi, anatomi, biomekanik, fysiologi, kanske jag sa två gånger nu. Det får man ju från universitetsstudier som du säger. Fysiologiböcker ska vara tjocka, det ska låta när man släpper dem på ett bord. Vi vet väldigt mycket om kroppen och det är ju det som är basen till att förstå hur träning påverkar en och kunna hålla sig uppdaterad i framtiden. För att bara instruera någon hur man gör knäböj så behöver man absolut inte det. Men jag tänker om man vill ha en karriär inom det här, då är det kanske det man ska börja med för att sedan gå vidare till den här PT-utbildningen och liknande.
För att lära sig hur man ska omsätta det i praktiken, för att lära sig hur man får folk att göra det man säger eller hur man lär sig på en PT-utbildning och sådär. Men själva grunden, det är ju inte det man ska få från en PT-utbildning. För jag tror inte att det finns i dagsläget en så pass bra utbildning.
00:32:44 – Jacob: Ja, det är ju biomedicinprogrammet i Halmstad. De verkar ju ha allt det där. Jag är ganska säker på att de har det. Precis, men jag tänker att om man inte har ambitionen att ta en kandidat så får man ju plocka ihop det på något sätt.
00:32:59 – Wille: Du brukar alltid säga det till våra gäster, att det är alltid intressant att höra hur ni tog er dit ni är. För det finns ju väldigt många olika sätt att plocka ihop en karriär. Det är väldigt sällan någon har bara läst ett program och sen så har de hamnat någonstans. Man har läst lite här och lite där, och så har man byggt ihop någonting. Det är förmodligen lite så man får göra om man ska ge sig in i den där branschen. Om man nu inte är intresserad av att ta den akademiska vägen och ta en kandidat. För där finns det ju en del program. Precis.
00:33:27 – Jacob: Så det är väl inget fullständigt svar. Det blir inga jättegenvägar. Jag kan inte säga ta det här och ta det här. Men den som ställde frågan sa ju helst CSN-berättigat, och då är det ju faktiskt universitet som gäller. i princip. Jag tror det är tre roliga år, men man ska vara medveten om att när man kommer ut så är det inget klart yrke för en person som har gått ut det här programmet. Man kan fortsätta den akademiska vägen. Där har man en master lättare. De har ganska bra kontakter verkar det som och man vill gå ännu längre. Eller så väljer man att köra lite eget och köra som PT, vilket de flesta har börjat göra. Men då har man ju ändå tre års studieskuld. För att egentligen gå in på nästan samma nivå som de som kanske bara gått då, betalat 40 000, 60 000 i klubbsumma och så tagit tre månader och så är de där och konkurrerar med dig.
Och de som du konkurrerar om, alltså kunderna, de har inte förmåga att bedöma att du är bättre än de andra vanligtvis. Utan det blir helt andra kriterier som avgör då.
00:34:33 – Wille: Ja, och det tror jag kan vara irriterande och tungt som person.
00:34:40 – Jacob: Och det kan ju jag tycka i andra aspekter själv, särskilt förr när man försökte hävda sig lite mer, att det var många som inte alls var Jag var duktig nog för att fatta att inte de var duktiga. Och så fick de ändå väldigt mycket… Vi har ju fortfarande sådana som håller på. Ulrika Davidsson är ett väldigt lysande exempel. Någon som inte verkar kunna någonting om någonting men som ändå får expertstatus och tv-tid och allt möjligt om och om igen, ungefär.
Hur förebygger man bäst förkylningar?
00:35:10 – Wille: Den här då, vad tror ni att man kan göra för att förebygga förkylningar? Vad gör ni och vad tror ni fungerar gällande detta? Min personliga devis är ju undvik människor i allmänhet och barn i synnerhet. Det är det första du kan göra. Utöver det, tvätta händerna regelbundet, pilla dig inte i ansiktet som jag gör hela tiden, sov mycket.
00:35:37 – Jacob: Sov mycket. Festa inte två dagar i rad. Jag är körd. Det är väl sista fem åren. Det går inte. Två dagar i rad så är jag förkyld dagen efter. Alltså sömn har man ju faktiskt visat. Det är inte jätteövertygande forskning, men det är ändå bra forskning med tanke på hur svårt det är att visa en sån här sak. Jag skrev om det på tyngre än studier där man Man tog folk och satte dem på hotell. De fick isolera dem på sina rum på hotell. Och så satte man på dem en aktivitetsmätare som kollar ungefär hur länge man sover på nätterna. Och sen utsatte man alla på hotellet för förkylningsvirus. Helt enkelt. En taskig situation för de som… De hade godkänt det så de får ju ta det. Och sen så tittar man helt enkelt hur många som blev förkylda. För du kan ju utsättas för viruset utan att det sätter sig hos dig.
Och där var det stor skillnad. Nu har jag inte riktigt siffrorna här framför mig utantill. Jag ska ta fram dem, det tar någon sekund. Ja, det var som sagt ganska stora skillnader. De som sov mindre än fem timmar under nätterna på hotellet, nästan 50% av dem blev förkylda när de blev utsatta för det här förkylningsvinuset. Medans de som sov mellan 5-6 timmar, det var bara 30% som blev förkylda. 6-7 timmar var det 20-25% ungefär. Och de som sov mer än 7 timmar var det 15% som blev sjuka. Man ändrade inte folks sömn där så det kan ju vara att de som sov sämre också har andra saker i sitt liv som gör att de inte är redo att hantera ett förkylningsvirus. Man vet ju från andra studier där man har påverkat folks sömn att deras immunförsvar påverkas.
Återhämtningen påverkas efter träning och sådana här saker. Så sömn verkar vara en väldigt viktig faktor när det gäller att undvika förkylningar. Annat… Alltså kosten tror jag påverkar. Jag tror inte att det är sådär att överdosera C-vitamin som min mamma kör alltid. Utan jag tror mer att det handlar om en bra kosthållning överlag. Man har ju faktiskt lite på D-vitamin där också. Studier där man har gett en grupp D-vitamintillskott över vintern. En annan grupp har inte fått det och så har man sett färre förkylningar hos de som fått D-vitaminet. Framförallt övre luftvägarna då, alltså de klassiska förkylningssymptomen.
00:38:17 – Wille: Så bra näringsstatus, sova ordentligt.
00:38:21 – Jacob: Sen är det också så att där är ju liksom en J-kurva när det gäller träning och förkylning. J-kurva innebär att de som tränar väldigt, ja ingenting. De är liksom på början av J-et då, den lilla toppen. De har högst risk. De har inte högst utan de ligger liksom där i mitten någonstans i förkylningsrisk. Och sen när du börjar träna så sjunker förkylningsrisken. Du går liksom ner längs med J. Och sen när man tränar väldigt mycket då ökar förkylningsrisken igen. Och det är därför skidåkarna springer runt och är snoriga alltid hela tiden. För att de ligger på den här höga träningsmängden plus att de är i en miljö som gynnar förkylningsvirusen. Så att de får ju mest av det. Men där är det också att träna på rimlig nivå och framförallt inte öka och höja träningsmängden för hastigt.
Där har man också sett studier där man ökade träningsmängden. Alltså ganska flitigt tränade cyklister redan och så höjde man deras träningsvolym med 30 procent över tre veckor. Då var det också sådär att 6 av 20 åkte på en förkylning.
00:39:29 – Wille: Man får planera överträningsperioderna så att det inte är massa andra stressorer på gång samtidigt, för då kan det påverka sömnen. Bara där, om man bortser från den höjda träningsvolymen, så har du en riskfaktor. Det gäller att alltid undvika barn och sen försöka planera sig för det i övrigt.
00:39:48 – Jacob: Det var faktiskt intressant i den studien också för där såg man ju också. Det var ju bara ett praktiskt experiment. Det enda man ändrade var deras träningsförläggning. Man ändrade inte de andra sakerna eller höll dem konstanta. Man såg faktiskt att gruppen som ökade sin träning de började sova mindre. De hade svårare att somna in. Så där vet vi inte om förkylningen kom av mer träning eller förkylning kom av att träningen gav dem sämre sömn som i sin tur ökade risken för förkylningar och sådär. Praktiskt så är det kanske inte så jätterelevant även om det hade varit intressant att veta om vad som händer om jag börjar öka med träning men ändå fortsätter att kunna sova lika bra.
00:40:28 – Wille: Har jag fortfarande höjd förkylningsrisk då? Det vet man inte än så länge.
00:40:32 – Jacob: Så jag tror det är mycket man kan göra, men det är mest att ha sunt levande och en rimlig träningsmängd att göra överlag. Där är inga sådana här hemliga knep som jag visade. Det är väl D-vitamin, om man ska se det som ett knep, att se till att din status är okej där.
00:40:49 – Wille: C-vitamin var väl det enda som jag kunde hitta någon gång för något år sedan. Jag tittade på det här inför en väldigt tuff träningsperiod så kunde det hjälpa om man överdoserade. Men då pratar vi mer bootcamp eller något liknande. Alltså om du ska gå in och göra någon grundträningsperiod inom marinkåren typ. Så kunde man göra det. Men det känns som att det kanske inte är relevant i dagligdags.
00:41:11 – Jacob: Nej, och det är nog kopplat till det här. Jag vet inte om vi varit inne på det här i podden. Jo, det var vi nog med Filip Larsson. Antioxidanter, man har ju sett att ger du det innan eller i samband med tuff träning så försämrar du träningsförvaret. Du minskar stressen och det är stressen vi vill åt när vi tränar. Vi vill stressa kroppen och så ska den anpassa sig och så blir det bättre. Grejen är väl det här att om du då inför en jättetuff tränings eller tävlingsperiod, kanske ännu mer relevant, då kanske du vill minska stressen. Då kanske du inte vill att du ska stressa så mycket som du egentligen gör. Ta en fotbollsmatch. En fotbollsmatch är alltid för mycket stress egentligen.
00:41:49 – Wille: Precis.
00:41:50 – Jacob: Då kanske det är bra att hålla på med de här sakerna. Kallvattenbad verkar ha lite samma effekt. Kanske lite bättre för återhämtningen, verkar vara lite sämre för träningseffekten på lång sikt. Men om du då övertränar, du höjer belastningen kraftigt av någon orsak under en period, då kanske det är bra att lägga in de här sakerna som minskar den fysiologiska stressen från det du ändå måste eller det du gör. Så där kanske C-vitaminet gör samma sak, att man då överdoserar det inför så minskar risken för att det helt enkelt blir mindre stressande av träningen.
00:42:26 – Wille: Finns
Finns det någon poäng med att köpa maltodextrin och blanda egen gainer?
00:42:27 – Wille: det någon vits med att köpa Maltodextrin till exempel för att blanda egen gainer? Eller funkar banan eller något annat lika bra eller bättre? Om det är mer eller mindre prisvärt, mer eller mindre lämpligt efter träning? Det är ju olika saker till att börja med. Mm. Alltså, vits med att köpa malt.
00:42:47 – Jacob: Det kan det ju göra. Sen tror jag nog att det överdoseras. Köpte inte du någon säck? Jag har haft en säck hemma. En 20-kilossäck i källaren. Jag köpte det från någon bonde. Det är ett mycket billigare kilopris då än om du köper det från kosttillskottsföretagen. Matar de hästar med det?
00:43:03 – Wille: Jag vet inte vad man gör med det.
00:43:05 – Jacob: Grisar kanske det är sånt. Jag vet inte. Jag har ingen aning. Eller så är det bryggerier du använder när du gör öl och sådär. Kan vara det.
00:43:12 – Wille: Va?
00:43:15 – Jacob: Jag vet det används i bryggeri ibland, Manto. Ingen aning varför.
00:43:19 – Okänd talare: Nej okej, spännande.
00:43:22 – Jacob: Men i alla fall. Nej, alltså. Man kan ju oftast göra det bättre. Eller det blir ju oftast bättre när man gör det med mat. Men sen finns det ju de personer som har svårt att få i sig tillräckligt med energi. Eller personer som har svårt att gå upp i vikt, som vill gå upp i vikt. Och då är ju Malto bekvämt för att det ger mycket energi, snabb energi som faktiskt förbättrar återhämtningen ändå. Och det är inte alls lika sött som de här söta sakerna. Alltså banan, du kan ju ha en banan om du ska göra en kik i. Men två, tre bananer så blir det ju sött redan där tycker jag. Det är ju Maltons grej. Det är ju sött även Malto, tycker jag. Men det är ju inte alls som socker eller druvsocker eller sådana här saker. Det övernyttjas nog. Gainer överlag tror väl inte jag så mycket på som produkt.
Jag tycker det kan vara gott att blanda. Då är det bättre att köpa Malto och köpa protein själv. Och så kör du proteinrika och så slänger du i lite kolhydrater om du vill det. Och så någon gång när du behöver mycket kolhydrater kan du slänga i mer. Att det ska vara en färdigmixad ratio däremellan som skulle vara optimal eller bäst, det vete fan. Det köper jag inte. Kan jag säga.
00:44:39 – Wille: Det är väl det att det kanske inte är överdoserat så att man får någon tarmpåverkan. Om man har i för mycket Malto i sin sportdrick så kan man ju få lite gastro-intestinala problem som är lite otrevliga. Det kanske man har undvikit om man har tagit fram en sån produkt, men utöver det så kanske det inte är så viktigt.
00:44:57 – Jacob: Nej, precis. Alltså absolut, det finns vits med att köpa Gaynor eller Malto, men… Man ska veta lite vad man gör tycker jag. Om målet bara är som gainer och gå upp i vikt så prova med maten först för det blir nyttigare. Funkar det inte så är det ju ett effektivt sätt. Att få i sig mycket energi som mättar dåligt eller som gör det lättare i alla fall för en att fortsätta äta. Gå upp i vikt, vilket ska vara målet om man har en gainer, tycker jag.
00:45:36 – Wille: Eller om man har konditionstävlingar där man behöver få i sig energi och den måste komma snabbt. Så är ju Maltodextrin betydligt snabbare än en banan och även snabbare än till exempel socker, eftersom det bryts ner snabbare. Ja, och det är ju också en kalorimängdsaspekt.
00:45:51 – Jacob: Om vi pratar återhämtning under spelad turnering av något slag, eller du är med i en utslagningstävling och du behöver återhämta dig mellan matcher eller mellan olika grenar eller vad det är för sport du håller på med. Säg att du gör av med kanske 300 kalorier första perioden eller första matchen eller vad det nu är du håller på med då. Och så vill du liksom bygga upp det igen. Alltså göra det med äpple då. Då ska du liksom sitta där. 700 gram äpple för att få i dig den energimängden. Det är inte så spännande mellan två träningar eller matcher eller vad det nu är. Då är det också smidigt med de här flytande grejerna. Du fyller på det fort och det blir lätt och det är snällt för magen. Kanske det också att man har möjlighet att äta två måltider under den här perioden istället för att man käkar 700 gram äpple och sen är man mätt resten av tiden.
Så det har sin område, det övernyttjas ju såklart. Spårtryckorna och allt det här säljs liksom på bensinmackarna. Hur många går in där och kör på sin spårtryck innan de ska ut och springa ett maraton? Ja, det var väl svar på ett sätt och vis.
00:47:02 – Wille: Ja, det är bra. Tyngre säljer inget malt då, eller?
00:47:05 – Jacob: De har en Gino, tror jag. De kallar den Massor.
Används Fun Light som myrmedel och är aspartam ett gift?
00:47:17 – Jacob: Ja, ingen frågestund. Det är ju komplett här utan att vi tar upp i alla fall en fråga kring sötningsmedel. Här är en som har skrivit. Nu har X länkat till massa filtklipp. Massa klipp och skit angående Funlight. Används tydligen som myrmedel här i Halmstad av kommunen. Skulle vara så farligt och dödligt med det. Stämmer detta? Är det så vanligt att allt möss på aspartam är dödligt och blablabla? Säg som det är så jag kan fortsätta dricka skiten och sätta X på plats då. Det här är ganska roligt det här med myrmedel.
00:47:57 – Wille: Att aspartam skulle vara ett nervgift och sånt är också ganska klassiskt.
00:48:03 – Jacob: Det kommer alltid upp. Det är deras första argument tills de fattar att du kan någonting om ämnet och då ska de försöka komma med annat. Det finns en sida på nätet som heter Snoops. Hon har faktiskt gjort ett experiment med det här. Där de har kollat hur man mår med aspartam. Då tog de rent aspartam. Och liksom lät myrorna då bo i en sån här myrstack med glashatt. Och de mådde hur bra som helst. Kanon! De thribed stod det i artikeln. Så uppenbarligen inte giftigt. Det är ganska absurt att tro att det skulle döda. Men att vanlight dödar är väl inte omöjligt. Det är en annan konsistens på det. Det blir som en klibbig vätska som du häller ner. Jag tror att Coca-Cola hade säkert funkat det också att döda myrorna på. Jag är tveksam till om det verkligen används i Halmstad kommun.
00:49:08 – Wille: Är du lite tveksam till det?
00:49:10 – Jacob: Ja, det är jag tveksam till. Det finns effektivare och billigare ohyremedel om man skulle vilja döda myror. Men visst, vill man köpa en funlight för det så kan man ju prova. Jag har sett mixade recensioner på internet. Vissa säger att de provar att det inte funkar alls och vissa säger att de provar att det funkar. Vad är det för jävla människor alltså?
00:49:36 – Wille: Det hänger nog mer på hur väl man dränker dem när man häller. Gör inte det. Det är ju elakt. Gör inte det.
00:49:43 – Jacob: Alltså, det är de som börjar vill det när de kommer in i trädgården.
00:49:50 – Wille: Okej, det är den diskussionen alltså. Jag tänker så här, hade det varit så himla giftigt, då hade man sett någonting i epidemiologin om att det här är aningen giftigt. Nu har man ju inte gjort det, så man kan släppa det.
00:50:05 – Jacob: Ja, vi har ju tagit upp det som argument. Det här att det ska öka hjärncancer. Det har ju inte ökat. Då är det någonting som botar cancer samtidigt. Men det är ingen som hyllar det. Det är så läsa spekulationer så det blir lite absurt. Det är fortfarande så att drick light istället för socker. Det är jämfört i alla fall 1-2 år och socker är sämre. Sen är man fortfarande rädd för sötningsmedel trots att man inte visat att det är dåligt. Men man kan ju aldrig göra den slutliga studien som vi gick igenom i det här dåliga argumentavsnittet.
00:50:46 – Wille: Är man orolig så skit i det bara.
00:50:49 – Jacob: Det tycker jag är en helt okej ståndpunkt att ha. Så länge man inte påstår en massa saker som man inte kan backa upp. Det är ju där problemet blir, att det är extremt mycket som påstås som inte är uppbackat.
00:51:00 – Wille: Så är det. Och gå inte ut och bara på pin kiv döda myror. Det är elakt.
00:51:06 – Jacob: Köp en funlight ute i skogen, hitta en morslakt och se hur det funkar. En challenge från tyngre träningsläkare.
00:51:11 – Wille: Sanningen ligger någonstans i mitten här. Okej, jag tror vi tar och nöjer oss där. Vi har fått reda på varför vår gäst uteblev och det var tekniska bekymmer. Vi ska lova att, ja förmodligen när ni hör det här har vi redan haft den gästen och vi behöver inte outa. Den gästen. Vem det är, var. Men tack för att ni lyssnade. Vi hörs när vi hörs. Hej.
00:51:36 – Jacob: Ha det gott alla. Hej.
