Summering av avsnittet
AI summering. Längre ner finns hela avsnittet med komplett transkribering.
I veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack gästas Wille och Jacob återigen av forskaren Tommy Lundberg från Karolinska Institutet. Tommy har precis kommit hem från den stora idrottsvetenskapliga konferensen ACSM i USA och delar med sig av de mest intressanta studierna, presentationerna och diskussionerna från konferensen. Inledningsvis ger han även en statusuppdatering kring sin egen pågående läkemedelsstudie där man undersöker hur antiinflammatoriska läkemedel (NSAID/ibuprofen) påverkar muskeltillväxt och styrkeökningar under åtta veckors styrketräning.
Första huvudämnet från konferensen kretsar kring hur mycket muskelmassa det egentligen är möjligt att bygga på kort tid, en diskussion som aktualiserats av debatten kring Zlatan Ibrahimovics viktuppgång under tiden i Juventus. Tommy berättar om opublicerade och sammanställda data från bland annat Stuart Phillips labb och elitrugbyspelare i England, där extrema ”high responders” har lyckats lägga på sig mellan fem och sju kilo fettfri massa på bara tolv veckor. De diskuterar även fusk och fabricerade data inom kosttillskottsforskningen, specifikt kring extremt orealistiska studier på HMB.
Vidare diskuteras betydelsen av tunga kontra lätta vikter för hypertrofi och maxstyrka. Forskningen från bland annat Stuart Phillips visar tydligt att de klassiska repetitionszonerna i träningslitteraturen är kraftigt förenklade; så länge man tränar nära utmattning (failure) ger lätta vikter och höga repetitioner lika god muskeltillväxt som tunga vikter, även om tunga vikter fortsatt är överlägsna för att maximera 1RM-styrka. De berör även frågan om huruvida akuta frisättningar av kroppsegna anabola hormoner under ett träningspass spelar någon praktisk roll för muskeltillväxten.
Ett annat spännande spår från konferensen handlar om genetikens betydelse för effekten av koffein. Tommy redogör för studier på genen CYP1A2 som styr om man har en snabb eller långsam nedbrytning av koffein. Det visar sig att den prestationshöjande effekten av koffein – liksom de positiva hälsoeffekterna av kaffe – främst ses hos individer med snabb metabolism, medan de med långsam metabolism inte får någon effekt eller till och med kan påverkas negativt. Samtalet glider även in på vikten av att studera individuell spridning snarare än enbart gruppmedelvärden i träningsstudier.
Därefter avhandlas Louise Burkes uppmärksammade studie ”Project Supernova”, där absoluta elitidrottare inom gång och uthållighet fick testa antingen högkolhydratkost, periodiserad kolhydratkost eller strikt LCHF under sex veckor. Resultaten bekräftade återigen att LCHF försämrar arbetsekonomin genom att kräva mer syre vid en given hastighet, vilket ledde till att LCHF-gruppen presterade sämre än grupperna som åt kolhydrater.
Avslutningsvis diskuteras de negativa effekterna av högdoserade antioxidanttillskott (såsom C- och E-vitamin) på både allmän hälsa och muskulära träningsanpassningar, samt hur kortsiktiga återhämtningsstrategier som isbad kan hämma långsiktig anpassning. Avsnittet rundas av med en genomgång av årets hedersföreläsning på ACSM, som presenterade nio konkreta samhälls- och skolåtgärder för att vända trenden med fysisk inaktivitet och övervikt bland barn och ungdomar.
På Tyngre Träningssnacks instagram hittar du bilder och klipp från avsnittet.
Visa avsnittets hålltider
Det här är en automatisk transkribering av detta avsnitt av podcasten Tyngre Träningssnack. Du kan trycka på varje tidpunkt i texten för att hoppa till precis den delen av avsnittet i youtubespelaren ovan.
Transkriberingen är genererad med hjälp av AI och innehåller därför vanligen några enklare fel.
Introduktion och status för Tommys Ibuprofen-studie
00:00:18 – Wille: Hallå och välkomna till ännu ett avsnitt av tyngre träningssnack. Som vanligt heter jag Wille och som vanligt har jag med mig Jacob Gudiol. Hur är läget?
00:00:28 – Jacob: Jodå, det är bra. Det är kul att se dig igen. Två dagar i rad nu faktiskt. Vi är flitiga. Kört ryck inför sommaren här med många gäster.
00:00:35 – Wille: Ja, men faktiskt. Nu avslöjar du lite magin här bakom scenerna, hur vi gör det. Men vi spelade faktiskt in igår, det stämmer. Så det blir jävla täta kontakter här. Precis. Så är det. Men vi har med oss Tommy Lundberg idag, en återkommande gäst här. Välkommen.
00:00:48 – Tommy: Tack så mycket. Tack för att jag får komma med igen här.
00:00:52 – Wille: Ja, hur är läget för dig då?
00:00:53 – Tommy: Nej, men det är bra. Det börjar ordna upp sig här. Vi var ju till, jag och några kollegor, på konferens här i USA. Så man var ju lite sliten där när man kom hem och sådär. Men nej, det börjar ordna upp sig. Igår hade vi avdelningsretreat hela dagen här på ett hotell i Nackatrakten och sådär. Det börjar bli bra.
00:01:11 – Jacob: Hur har ni det nu över sommaren? Är det hundra procent forskning då eller är det extra långt sommarlov även som lärare på universitet?
00:01:19 – Tommy: Nej, vi har ju vanlig semester så man tar väl några veckor där i juli ofta men som du säger är det ju fritt från studenter där i princip hela juni och augusti. Det är ett ganska bra tillfälle att skriva. Det som är lite ironiskt är att man inte kan göra så mycket experimentellt heller, för alla studenter är ju borta. Alla labbrutorna. Ja, så vi försöker avsluta studierna i slutet av maj eller början av juni. Men det är ganska bra för att skriva artiklar, skriva ansökningar eller förbereda undervisning för hösten. Så man brukar få ganska mycket gjort faktiskt. På det sättet är det bra.
00:01:59 – Jacob: Det brukar vara så att så fort man vet vad man ska göra så blir det mer gjort än när det kommer telefonsamtal och mejl och någon som knackar på dörren.
00:02:07 – Tommy: Exakt.
00:02:08 – Wille: Ja, vi snackade ju sist lite om att du höll på att… Du höll ju på att planera för att genomföra en studie på antiinflammatoriska läkemedel och hur mycket gains man kan få av dem om jag minns det rätt. Du har lite utveckling på det kanske, hur har det gått?
00:02:24 – Tommy: Ja, det har gått bra. Det har varit ganska tung rot, men jag har haft två briljanta studenter som har hjälpt mig. En som vi har haft sedan tidigare och sedan tog jag in en masterstudent som heter Mirko Mandic som jag hade redan när han gjorde sin Vad heter det, Bachelor? Kandidat. Kandidatuppsats i Östersund så jag visste att han var bra redan men han gjorde ett riktigt hästjobb och monitorerade träning och var med i hela och drog ett tungt lass i studion där så jag fick mycket hjälp. Det har gått bra. Vi har kört igenom 30… Det blev 31 till slut som vi fullföljde. Det var några som hoppade av här och var. Vi hade siktet på 34-36 från början, men några hoppade av. Det var kanske lite svårare att rekrytera ändå än vad vi trodde. Vi hade en ganska noggrann screening innan med blodvärden, blodprover och anamnes för eventuella magsår och magproblem i och med att de skulle käka I Buprofen fick vi nog exkludera ett tiotal också som inte kunde vara med.
Summa summarum har vi fått igenom 31 personer. 15 och 16 blir det väl i de två olika grupperna som har kört åtta veckor.
00:03:40 – Jacob: Ganska jämnt bortfall då i alla fall. Det var liksom inte magen som ställde till det så att ni tappade säcken.
00:03:45 – Tommy: Nej, och det var en av iakttagelserna som vi vet redan nu, att det är väldigt få problem associerat med att ta Ibuprofen full dos i åtta veckor. Om man screenar först för eventuella magproblem och att man tidigare har reagerat negativt på NSAID och sådär. De forskare jag har pratat med som har gjort sådana här studier tidigare säger samma sak. De allra flesta tål det bra alltså.
00:04:15 – Wille: Så nu blir det att sammanställa den här datan och få ihop någonting av det?
00:04:19 – Tommy: Ja, nu ska vi sammanställa. Mirko håller på och mäter alla magnetkamerabilder så vi får ett riktigt skarpt mått på muskeltillväxt. Sen ska vi sammanställa styrkedata och det går ganska snabbt. Sen ska vi köra lite biopsianalyser också, lite molekylära faktorer och sådär. Men vi hoppas kunna skicka in första artikeln ganska snabbt härefter. Efter sommaren. Vi vill vara lite heta på gröten här. Det känns ändå som ett hett område. Vi vill inte bli slagna på fingrarna av någon som vi vet att det finns andra studier som pågår. Vi ska försöka få ut ett pek ganska snabbt. Då ska jag peka Mandy Chad att han tar tag i tempot.
00:04:56 – Jacob: Stanna inne på helgerna nu i sommar. Det kan du absolut göra.
00:05:05 – Wille: Men det är fan jävla snabbt jobbat alltså, om ni hinner få ut det inom ett år.
00:05:08 – Tommy: Ja, det får man säga, men jag… Vi har ju alltid, eller jag har alltid jobbat så, och väl fått från Per Tesch där, att jag vet ju att det finns andra grupper som går och håller i grejerna hur länge som helst och aldrig når mållinjen, men… Men det är klart det beror på hur mycket analyser man ska göra. Men vi kommer att dela upp det. Det kommer att bli fler än en artikel för att vi har så pass många aspekter som vi vill belysa. Nackdelen med att ha allt i en enda artikel är att du kan få in den i en väldigt bra tidskrift. Nackdelen är att du inte riktigt gör utrymme till data som vi tycker är intressanta. Vi har några aspekter i träningsdesignen i den här studien som vi tycker är intressanta att belysa. Det kan rätt begravas om man har hundra olika molekylära faktorer som man ska försöka ge utrymme.
Därför kommer vi att dela upp det.
00:06:00 – Wille: Sen ska väl folk göra sina karriärer på det här projektet också?
00:06:03 – Tommy: Ja, lite så. Det är alltid en balansgång där också mellan dels tempo i publicering och antal artiklar kontra kvalitet. Sen går det mer och mer mot kvalitet på KI och på alla andra ställen också. Egentligen är det kvalitet som ska meriteras och inte antal publikationer. Men det är klart att i verkligheten så så har det viss betydelse. Även när man ska skriva anslagsansökningar så är det bra om man har lite preliminära data.
00:06:34 – Wille: Spännande, då känns det som att det händer grejer där, man kan vila tryggt med att någon håller på och undersöker den här aspekten. Ja, absolut.
Hur mycket muskler kan man bygga på kort tid och Zlatans viktökning
00:06:42 – Wille: Som jag förstår det så har du varit på den här ACSM-konferensen nu, det var den du kom hem från i USA. Det stämmer. Det var egentligen den vi tänkte snacka om idag.
00:06:50 – Tommy: Ja, precis.
00:06:52 – Wille: Då har det gett oss lite förslag på roliga ämnen att snacka om, varav ett är superaktuellt nu, nämligen Zlatans viktökning när han gick till Juventus, eller den jag antar att vi kommer snacka om.
00:07:05 – Tommy: Just det. Jag vet ju att Jacob har skrivit något om det också. Jag uttalade mig också där på Fotbollskanalen var det väl som ringde. Sen tror jag att vi alla är överens om att knappast gick han upp 10 kilo på ett halvår. Det är väl mer en schablonsiffra. Det var väl han själv som skrev det i sin bok eller något sådant, var det inte så?
00:07:30 – Jacob: Det var väl något sådant där att den hade gått upp ett visst antal kilo på något år. Sedan antog man att det mesta hände första halvåret. Jag vet faktiskt inte riktigt.
00:07:39 – Tommy: Just det, men poängen var väl då att… Uffe Karlsson sa att det var omöjligt. Enligt hans bedömning att det var omöjligt att gå upp så mycket på ett halvår. Jag tror att både du och Jacob var lite överens om att man inte kan säga att det är omöjligt. Det som jag tänkte koppla till konferensen var ju att… Egentligen två saker. Dels så visar ju Stuart Phillips, som är stor inom styrketräning och protein och proteinsyntes och sådär i McMaster i Kanada. Han visar alla deras data från Dexa Scans på folk som har kört 12 veckors styrketräning i deras labb under kanske 10-15 års tid. Och där var ju den absolut högsta respondern på ett helkroppsstyrketramp. Så helkroppsstyrkeprogram så ökade 7 kg fettfri massa på 12 veckor, så på 3 månader.
Så det är väl ett bevis i sig. Men det är klart, det är en av 100 som gör det. Så det är väl ett bevis på att det går. Det andra egentligen, det var en kille som heter Graeme Close som är nutritionist i England. Han jobbar med rugbyspelare i England. Stew Philips hade egentligen lånat lite observationer från hans jobb med elitrugbyspelare. Där har han visat att han hade till exempel en high responder, en rugbyspelare, som gick upp fem kilo muskelmassa från juni till augusti. Det vill säga på tre månaders… Jag antar att det är försäsong då. Från 98 kilo till 103 eller något sådant. Så det var en riktigt stor kille förvisso. Men ändå, det är två ganska tydliga exempel på att för kanske en av hundra eller två av hundra personer så går det ju att nå den här typen av extrema ökningar.
00:09:38 – Jacob: Och då är det ju faktiskt ren muskelmassa också. Jag tror inte Zlatan har satt sig i en Dexa. Nej, precis. Det har varit någon morgon han har varit lite uttorkad kontra någon dag när han har käkat en pizza dagen innan och druckit två liter cola kanske.
00:09:53 – Tommy: Men jag har för mig att han skrev det i sin bok också, att han var ju nästan lite undernärd i Ajax, så han fick ju käka lite ordentlig mat
Fabricerade studier på HMB och kvalitetskontroll i forskning
00:10:02 – Tommy: när han kom till Juventus. Men sen är det ju också sådär att Man kan inte alltid lita på all data som finns där ute. Nu har jag sett att det twittrats en del om en studie som många verkar tycka är orealistisk. Ni kanske känner till den här. Det finns en studie på HMB-tillskott.
00:10:21 – Jacob: Ja, men det är Jacob Wilson och deras labb. De är alltid superresultat för deras tillskott. Han har fått sparken nu.
00:10:30 – Tommy: Har han det? För fabrikation av data.
00:10:33 – Jacob: Ja, det överraskar inte. Jag vet, jag sa det någon gång. Jag var med i den andra tyngre radion så fick jag frågan just på den här HMB-studion och sa liksom att det. Alltså resultaten de får där är ju i klass med testosteronstudion. Alltså där man ger folk test och får liksom se vad som händer. Att det skulle då bli så fantastiskt just alltid på hans labb med de grejerna han testar. Och kontrollgruppen gick väl bara upp ett halvkilon och sånt också.
00:10:58 – Tommy: Men det var ju det som var det roliga då också. Det här var ju förstås bara skvaller, men det sades på konferensen då att de var ju även steroid-användare en del av de här försökspersonerna. Plus att han har fabricerat data. Sen vet jag inte om den här fabrikationen var just den studien, men det är klart att har man gjort det i en studie så är det väl nära till hands att det inte har gått helt rätt till på andra studier också. Så lite vaksam ska man ju vara när man tolkar enskilda studier såklart, men ändå. Där är några andra, den här ISSN, den tidskriften där.
00:11:37 – Jacob: Jag tror det var där Wilson publicerade sin… Jo, han publicerade mycket där. Ja, precis. Hela den tidskriften verkar ju vara lite sådär kosttillskott-PR till och från. Vi har skojat om han också där, chefredaktören, José Antonio eller vad han heter.
00:11:51 – Tommy: Det är ett sätt att få upp ”impacten” på tidskriften också, om de får mycket citeringar. Så det är klart, om de publicerar sådana studier som visar sådana resultat så blir de citerade och då får de en högre impact-faktor. Det blir lite politik också i det där såklart.
00:12:06 – Wille: Men hur gör de för att komma fram till att någon har fabricerat datan? De måste ju vara någon NSAID som verkligen har koll på det.
00:12:11 – Tommy: Ja, oftast är det ju så att det är någon whistle-blower som rapporterar. Det är ju nästan bara så som det kommer fram.
00:12:20 – Jacob: Man hittar ju ganska ofta fabricerade bilder också, när det skall vara biopsi-bilder och sådär. Ja, man putsar sina western-blots och sådär.
00:12:29 – Tommy: Det förekommer väl. Det är en styrka med vår studie, i och med att det är en läkemedelsstudie så är den monitorerad av en extern partner. Vi har haft en monitor som har kommit vid fem tillfällen på besök och kollar alla patientjournaler, alla loggar vi skriver och alla rådata.
00:12:47 – Jacob: I sådana studier är det lite mer kontroll. Det är inget jobb man vill ha.
00:12:54 – Tommy: Nej, det är en del jobb och det kostar ju pengar också för oss, eftersom det är ett krav.
00:13:00 – Wille: Man skulle läkemedelsklassa de här kosttillskotten så kunde det bli tajtare kontroller på dem.
00:13:04 – Tommy: Ja, precis. Då hade det varit tajtare kontroll, men såklart färre studier säkert också.
00:13:10 – Wille: Okej, men kontentan då? Om man litar på att forskningen ungefär stämmer, så är det liksom inte helt omöjligt. Om man tänker att det kanske inte rör sig om tio kilo, utan kanske snarare då någonstans sju kilo.
00:13:21 – Tommy: Nej, precis.
00:13:21 – Wille: Så om Zlatan är någotsånär en responder, vilket man ändå kan anta att han är med tanke på att han är elitidrottare, så bör det inte vara helt omöjligt med den viktuppgången som han hade.
00:13:31 – Tommy: Nej, precis. Om man gör lite extra poleringar från de bästa responderserna så kan man åtminstone inte säga att det är omöjligt. Helt klart. Så det tyckte jag var ändå kul att få lite sådana här opublicerade iakttagelser också på den här konferensen. Sen har vi ju faktiskt Ola Wallengrens bulk.
00:13:50 – Jacob: När han började. Han var ju nerdeffad. Han var väldigt tunn för att vara honom. Han har haft mycket mer muskler tidigare. Men han gjorde ju faktiskt kontroll med däck och allting. Det var ju 18 kilo muskler där på… Vad var det? Fem månader eller nåt sånt, tror jag. Så det är väl rekord, inofficiellt. Men då fuskar ju han. Han börjar ju urvätskad i ett onaturligt lågt läge och sen så kör han på och går från ingenting till väldigt mycket. Ja, exakt. Och att han har haft muskelmassan innan. Det har vi också lite på G här. Vi hoppas ju få svar på det i höst, det här med muskelminne lite mer. Just det, just det. Det är ett annat gäng. Det är GIH-arna som kör det.
00:14:31 – Tommy: Ja, Psilander. Ja, precis.
00:14:34 – Jacob: Du hade något annat där
Lätta kontra tunga vikter och repetitionszoner för muskeltillväxt
00:14:35 – Jacob: också som vi sa att vi skulle diskutera allmänt kring att bygga muskler. Om det är betydelsen av tunga vikter. Hur stor roll det spelar. Där antar jag att det är Sturat Phillips som har hållit föredrag där. Ja, precis.
00:14:50 – Tommy: Han gillar den frågan. Han brukar ha en session varje… ACSM som gäller just hypertrofi kan man väl säga. Men det är ju inte helt nytt det här heller. Jag tänker på första månaderna när jag var doktorand så gick vi runt på Vintersportcentrum i Östersund, jag och Per Tesch som var min handledare och som är stor inom muskel fysiologi och styrketräning och då hade de tavlor hängande på väggen där. Där det stod “Hypertrofi”, då ska du köra 80-tal reps och så här lång viloperiod och så vidare. Och ska du ha power så ska du köra det här. Det är de här klassiska textboksfigurerna som vi alla har sett. Och så sa Pär till mig när vi gick förbi där ungefär att “Tommy, jag förväntar mig lite mer av dig än det här. Du tror väl inte på sådana här…
Kom gärna tillbaka imorgon ungefär och ge mig de vetenskapliga stöden i så fall för att det är på det här sättet. Då var jag ju rookie så jag hade väl inte ifrågasatt det där så mycket. Men det är klart att börjar man nagelfara det där så är det ju så att det finns ju inte de här zonerna egentligen utan allt är ju en enda gråzon och sen kan man kanske manipulera lite grann då till extremerna, men det finns ju en studie, framförallt där författaren heter Campos, som är lite övertolkad kan man väl säga. Nästan alla reviews och positionsstatements citerar ju den här studien, men sen citerar de kanske sju, åtta reviews också. Och det är ett problem tror jag idag, att det skrivs så mycket reviews, för att man får bra antal citeringar på reviews.
00:16:29 – Jacob: Vissa sanningar blir sanningar alltför tidigt på grund av att det skrivs om och om igen i reviews och så baserar man det på några få enstaka studier.
00:16:38 – Tommy: Och just i den här Campos-studien så är det faktiskt en senare studie som försökte replikera den. Eller de använde exakt samma protokoll och fick inte samma resultat heller. Just det här med höga och låga vikter.
00:16:51 – Jacob: Det han visade i Kambodja var att det var en grupp som körde 5 och 6or och så var det någon grupp som körde 12-14 och så var det mer styrka i 5 och 6or och mer volym i 12-14.
00:17:02 – Tommy: Exakt. Men det som de har visat nu, Stew Philips och de, ganska tydligt. Det är ju att om du kör till failure, om du stressar muskeln på 30 procent av ett RM eller så, som de har gjort i sina studier, då kanske du kan lyfta 30-35. reps eller något sådant. Då får du en lika stor stimulering av proteinsyntes och du får en lika stor ökning i muskelmassa efter 8 eller 12 veckors träning. Poängen är att framförallt för muskeltillväxt så finns ju inte de här zonerna utan det handlar egentligen om att stressa muskeln och det kan du antingen göra med låg vikt och köra till mer eller mindre utmattning eller så kör du högre vikter och då krävs det förstås lägre antal reps eftersom du får en mer eller mindre full aktivering av alla fibrer redan från början i princip.
Det är ju det som är huvudprincipen. Men sen ska man väl ändå säga tycker jag att när det gäller ökning i styrka så gäller ju fortfarande specifikets… Principen. Även om du får en bra styrkeökning med låga vikter också, så om du vill bli bra just på att lyfta 1RM eller maxstyrka om vi säger så, så det är klart att då är det ju bättre att träna med höga vikter. Det tror jag nog de flesta är överens om ändå.
00:18:14 – Wille: Men är inte han lite inne på det, Stuart Philips, att han försöker visa på hur lite träning med höga vikter man faktiskt behöver för att ändå bli stark?
00:18:22 – Tommy: Jo, det är väl rätt. Men kanske ännu mer att han fokuserar på att man faktiskt kan använda låga vikter också. För det finns ju ganska många, och det fick man klart för sig nu på konferensen också, att det finns många olika grupper i samhället som inte kan belasta så högt. occlusions eller blood flow restriction har kommit in också. Du behöver ju inte ens lyfta. Du kan ju till och med bara använda den här kuffen för att skapa tryck. Till och med det bromsar ju litegrann förlust av muskelmassa. Så det finns ju ändå populationer som faktiskt har glädje av den här typen av forskningsresultat.
00:19:03 – Jacob: Men det är klart att
00:19:04 – Tommy: Vill man bli bra på att lyfta tungt eller skapa power eller så, så finns det väl ingen anledning att börja lyfta så jättemycket lätt heller. Men det är väl ändå skäl att börja revidera textböcker och ge en lite mer nyanserad bild av de här träningszonerna. Det tycker jag, för det kan jag ändå störa mig lite på. Det upprepas så mycket på kurser och i olika sammanhang. Man kan ju lätt tro, om man är lite färsk, att det är såhär verkligen. Och lite mer nyanserat än så behöver man nog förstå styrketräning, tycker jag.
00:19:39 – Jacob: Fördelen jag ser med tyngre vikter är att du behöver inte gå till failure. Du har muskelspänningen istället. Det tycker jag är mycket lättare. Jag tar hellre en vikt som jag kanske kan lyfta tio gånger och så slutar jag vid åtta. Och så får jag en liten träningseffekt av det än att ta en vikt som man kanske kan lyfta 25 gånger och så måste man köra till i princip 25. Det kommer ju bränna de sista tio repsen där, antagligen. Jag har aldrig provat.
00:20:05 – Wille: Men skulle du säga att är det samma effekt om du kör åttor på en vikt som du skulle klara 10 som ifall du kanske kör 15 till fail? Får du samma effekt på hypertrofin då?
00:20:15 – Tommy: Forskningen visar väl det att det är nästan, jag vet inte, du kan säkert det lika bra eller bättre Jacob, men jag tror att min bedömning är ändå att det är i princip samma effekt. Sen möjligen hos riktigt, riktigt tränade att det kan vara viss fördel att pressa ut det där sista någon gång. Men å andra sidan kanske du kan träna lite oftare om du inte gör det. Så frågan är hur ofta det ger så mycket mer. Jag vet inte vad du säger, Jacob.
00:20:42 – Jacob: Jag ser det som så att man ska uppnå en viss nivå av stimulering. Gör du mer efter det så blir det inte bättre. Visst, kör jag åtta reps och slutar när jag kunde göra tio så behöver jag antagligen göra kanske två, tre set till. Men då har jag fått tillräckligt med stimulering kontra om jag har kört 25 reps och verkligen kört till failure så kanske det hade räckt med ett. Eller möjligen två set där. Jag glider lite mer och så kanske jag får göra något set extra. Ungefär, skulle man säga det så. Det är ungefär som man kör… Konditionsträningen, det verkar vara samma sak där. Det var någon studie som publicerades ganska nyligen där de tittar på effekten av intensiva intervaller. Eller intensiva, fast ändå inte maxade, intervaller.
Vi säger att någon kör på 90 procent av allt du kan. Den andra gruppen körde på mellan 60, 70, 80 procent av allt de kunde. Och de första veckorna så liksom drog de som körde 90% av max ifrån. Men sen när liksom efter halvt som tiden gick så liksom kom ändå den andra gruppen också upp till liksom samma prestationsförmåga efter hand. Jag tror du liksom, du kommer dit du ska till sist. Alltså det är väl generna som stoppar den till sist kanske ändå.
00:21:48 – Tommy: Ja visst, jag håller med om det. Det är ju lite fråga om volym också såklart. Kör du bara ett set, då är det väl troligen bättre att göra de där två sista repsen också. Men det är klart att du kan kompensera då istället med att köra, som du sa, lite extra.
00:22:02 – Wille: Det känns överlag som en enklare träningsform, det här med att köra till fail. Du behöver ju planera mycket mindre, för du vet ju att den här stimulansen kommer bli maximal. Medan om du ska köra med tyngre vikter, dels behöver du kanske ha lite bättre koll på utförande och så vidare. Kanske du behöver planera lite med sättvila och hur ofta du ska träna och sådär.
00:22:19 – Tommy: Ja, så kan man väl säga. Men sen, jag vet inte, de som lyfter tungt de har väl i och för sig ganska bra koll. Det är säkert korrekt.
00:22:29 – Wille: Det är bara för att jag börjar köra mer högreps, då vet jag att jag kan slafsa hur mycket som helst. Det verkar inte spela någon roll.
00:22:34 – Jacob: Det är kanon. Har man lite ryggbesvär och har svårt med de riktigt tunga vikterna, men man ändå vill köra på, så kan man säkert göra en 30-reppare i knäböjen istället.
00:22:44 – Tommy: Exakt.
00:22:45 – Wille: Den är skön alltså, 30 reps ikväll. Men det är coolt det han håller på med, just det här med att han visar på att, dels som du säger att han kanske också är irriterad på att det blir sådana här sanningar, men sen också att han visar på att det finns ett alternativ.
00:23:00 – Tommy: Han sa att han har gått ut på en, för något år sedan gick han på en sån här textbooks mission, som han kallade det. Så han skrev brev till alla textböcker och frågade varför. Inte bara det här, utan även det här med att protein orsakar njurproblem eller benmassaförlust och flera sådana här grejer som faktiskt skrivs i textböcker fortfarande. Så hade han gått ut och försökt
Spelar akuta ökningar av anabola hormoner någon roll för hypertrofi
00:23:25 – Tommy: skriva om det. Och det han också tog upp ganska mycket, som ni säkert känner igen också från hans forskning, det är ju det här just med att systemiska hormoner generellt, testosteron och tillväxthormon inte egentligen på något sätt reglerar proteinsyntesen i samband med styrketräning.
00:23:44 – Jacob: Men det där är intressant för nu har det kommit en till studie på det här. Jag vet inte om du har sett det Tommy? Det har kommit en till där de gjorde just det här att de har liksom hittat en liten korrelation mellan det här systemiska ökningen i anabola hormon och träningseffekt. Det var ju ett enormt forskargäng som först släppte en studie där de fick det resultatet. Sen gjorde ju Storat Philips då, sökte replikerade, så hittade inte de det. Sen gjorde ju norrmännen om. Det verkar vara lite att det kanske kan ha någon liten, liten inverkan ändå. Men det är kanske inte där man ska fokusera.
00:24:17 – Tommy: Det kan hända korrelationer och så. Det finns ju en finsk, Ahtiainen, som har visat korrelationer litegrann. Men det är ju inte orsaksdrivande i sig. Jag tror att de mest övertygande experimenten är ändå när man höjer hormonhalterna massivt genom att sprintcykla eller någonting före. Sedan kör man styrketräning för biceps eller någonting. Eller bara det faktum att män jämfört med kvinnor har mycket större påslag akut efter styrketräning på de här hormonerna. Det finns flera ganska snyggt designade studier där man ändå visar att det inte driver. Det finns också studier på möss där man blockar IGF-1-receptorn och visar att du ändå får precis lika stor hypertrofi-respons. Jag i och för sig bryr mig inte så mycket om just de mekanismerna i sig, så jag kommer inte att stånga mig blodig för att ha rätt i min tro om någon annan visar någonting annat.
Men jag tror ändå att av allt jag har sett så tycker jag det är ganska övertygande. Visst, de kanske har en liten roll, och vi vet ju att de har en roll när det gäller dopning och så, men då är det ju ändå mycket, mycket större. Det har väl du sagt många gånger, Jacob, att allt är ju en dosfråga. Så det är klart att om man dopar sig… med de här substanserna. Så det är klart att då har de en effekt. Men det är ju en helt annan sak.
00:25:40 – Jacob: Jag skrev faktiskt om just det här med anabola hormonerna. Jag tror det var för ett år sedan på tyngre år. Jag kom ju faktiskt till slutsatsen att man inte ska bry sig om det. Jag tycker bara det är kul att det hela tiden går upp och ner.
00:25:52 – Tommy: Det är ju några som vill tro på det. Det presenterades en baddrest-studie också där de som har legat till sängs med styrketräning har fått någon form av testosteron också. Det visade ingen som helst effekt. Så jag tror att även i låga doser tillskott så är det kanske inte heller effektfullt. Utan det krävs de här suprafysiologiska doserna i så fall.
00:26:15 – Jacob: Ja, det är ju intressant i så fall. Man har ju alla de här äldre männen som ska ha testosteronbrist nuförtiden. Kanske inte så mycket i Sverige.
Genetikens betydelse för effekten av koffein på prestation och hälsa
00:26:25 – Wille: Sen har du varit inne lite på kost och gener och interaktionen däremellan.
00:26:30 – Tommy: Ja, där var jag på en session som tog upp det här lite grann. Jag tyckte att en del av det var intressant för jag kände inte, om jag ska vara ärlig, till all den forskningen. Det jag kanske tyckte var mest intressant där är ju ändå att det Det finns ju starkt stöd när det gäller koffein. Det är väldigt beroende på genotypen. Det finns en polymorfism. Själva genen heter CYPIA2. Beroende på vilken kombination av alleler man har på den genen så är man det som de kallar för slow eller fast metabolism. Alltså man har en snabb omsättning av koffein eller en långsam omsättning. I många studier har man sett väldigt minimala positiva effekter av koffein på prestation till exempel. så har det visat sig att data har maskerat sig själva lite grann eftersom det är de som har en viss kombination av de här allelerna som svarar medan de andra inte svarar.
Det är de som är AA-homozygota och det är ungefär 40-50% av alla i en population.
00:27:45 – Jacob: Är det de som bryter ner det snabbare eller långsammare som får effekt? De som bryter ner det snabbare har en positiv effekt.
00:27:52 – Tommy: Det gäller, intressant nog, både hälsoaspekter, alltså skydd mot hjärt-kärl och så vidare. Och de här prestationseffekterna med förbättrad time trial performance. Medan de som har CL-elen, som är ungefär andra hälften av populationen, så svarar inte alls, eller tror de, baserat på en del data, kanske till och med negativt. Så just hur man svarar på koffein eller kaffe, om vi säger som ett ergogent medel, där skulle man kunna skräddarsy råd till idrottare och kanske till och med på befolkningsnivå baserat på ett enkelt genotypningstest.
00:28:36 – Jacob: Men känner de ingen liksom, blir de inte piggare av det heller? Vakenheten påverkas inte heller, det nämnde de kanske inte. Jag tänker att de kanske känner sig vakna eller mer alerta men inte får någon prestation.
00:28:47 – Tommy: Det minns jag inte någonting om att de nämnde. Det som ändå verkar ganska klart är att de har svårt att veta exakt varför det är så att det är positivt att vara en fast metabolism för koffein. Varför är det i så fall positivt för prestationen eller för hälsan? Det har de nog inget svar på, tror jag. Men jag tyckte ändå att det var intressant, för man säger ju ofta Det säger väl jag också, och alla andra seriösa forskare också, att det går ju generellt inte att ge så mycket råd baserat på gentester. Men det kan ju ändå finnas nu, och kanske i framtiden också, rum för vissa konkreta saker, som om man ska ta koffein eller inte. Det kanske man kan få viss information om från genetiska forskare. Däremot sa man på samma session väldigt tydligt att det inte finns några gentester som kan förbättra träningsråd eller kostråd allmänt till folk.
Det är väl säkert samma som Micke Mattsson har sagt antar jag också.
00:29:52 – Jacob: Ja, han tittar ju mer på om det finns gener som kan förutsäga om man blir bra eller dålig på om man gör någonting. Fast han sa ju att de var hoppfulla för resultaten här nu senast. Han hintade att de har något på gång, de ska publicera.
00:30:05 – Tommy: Nej, precis, och det finns ju redan för uthållighets… Alltså för VO2-max och sådär så finns det ju ett sätt av gener som ändå, jag menar, förklarar… Allt beror på förväntningarna också. Jag menar, hur mycket kan man förvänta sig att man ska kunna förklara med de här testerna? Det finns ju fortfarande, eller redan nu, ett sätt av gener som kanske Det ger viss indikation ändå, det måste man ju säga.
00:30:25 – Jacob: Men det är ju så att man har gener som man vet ökar risken för övervikt. Men där är det ju folk som inte har generna som är överviktiga och där är de som har generna som är extremt vältränade. Så det är liksom inte så 1-1 som det kanske var här med koffein då tydligen. Det var intressant, det ska jag nog försöka kolla upp någon dag här. Sitta och läsa lite.
00:30:44 – Tommy: Ja, det finns någon review och någon som heter VOMAC bland annat, som 2012 publicerade en av de första studierna. Men det skulle komma någon review
Individuell variation vid träning och framtida studier på NSAID
00:30:55 – Tommy: ganska snart sa de också, någon ny. Så det kan man ju hålla lite utkik efter. Det som man också kan säga om det där, och det var ett genomgående tema på konferensen, är att det finns ett behov av att gå ifrån det här med medelvärden hela tiden och att man fokuserar så mycket på medelvärden. intressanta fynden i den här variansen som finns. Alltså hur man svarar på styrketräning eller hur man svarar på koffein eller någonting. Det är klart att om några svarar bra och några svarar dåligt då kommer medelvärde att bli en slags tråkig mix av det där. Så det försöker man gå ifrån mer och mer. Visst, man kanske rapporterar medelvärdesskillnader fortfarande men man försöker ändå göra någon form av analys på själva spridningen också.
Hur det ser ut.
00:31:41 – Jacob: Jag väntar fortfarande på en studie där man tar folk och tränar en stor grupp och så de som får dåligt resultat att man testar och ger dem någon annan typ av träning för att se om de svarar på det. Det hade varit intressant att veta om de bara är… Alltså de har otur. Tyvärr, du kommer aldrig bli vältränad eller bara att du ska träna på ett annat sätt. För det finns ju just nu inte. Det vi vet nu är att oavsett vad vi ger folk för program så är det alltid några som svarar sämre. Men vi vet ju inte om de hade svarat bättre med något annat. Det är ju det som hade varit intressant.
00:32:09 – Tommy: Nej, och det tror jag kommer att komma mer. Speciellt kanske att man kollar just styrka mot uthållighet och så. Jag har ju svårt att tro ändå att om man svarar dåligt på ett styrketräningsprogram så svarar man bra på ett annat bara för att du ändrar lite grann i reps och set och så. Det har jag svårt att tro själv. Men på de här stora kontrasterna mellan aktiviteter, där kan man säkert svara olika.
00:32:32 – Jacob: Jag tänkte mer på om volymen spelar roll. Någon som svarar roll på tre set. Då kanske den personen behöver sex istället.
00:32:40 – Tommy: Det kommer inte gå från att vara dålig till bra träningseffekt. Men de kanske får bättre. Ja, det har du rätt i. Det beror på vad man förväntar sig. Du kan knappast vara high responder på ett och low på ett. Men det är klart att vissa passar säkert en annan typ av träning bättre. Det kommer säkert flera sådana studier i framtiden.
00:32:59 – Wille: Har ni funderat på något sådant i era studier?
00:33:01 – Tommy: Nej, vi har väl inte gjort det egentligen, kan jag säga. Även om vi har uppmärksammat, och även Tomas Gustafsson som är labbansvarig för vår avdelning, så har jag ju varit med och forskat en del om det här med gentester och att förklara VO2 Max och sådär. Så vi har ett intresse nog av det här med individuell variation och så i sig, men kanske mer På molekylärnivå är de intresserade, än att göra de här tungrodda träningsstudierna verkar det som.
00:33:35 – Wille: För det blir som att man ska göra två studier i en dag om man ska få reda på det här.
00:33:38 – Tommy: Ja, det blir ju det. Absolut.
00:33:40 – Jacob: Vad har ni för plan på nästa studie? Du är ju klar med Ibuprofen-studien.
00:33:50 – Tommy: Ja, förhoppningsvis får jag förlängt från CIF, Centrum för idrottsforskning, att jag får lite medel till här. Så det blir säkert en studie till. Det beror på lite grann. Man kan säga att vi får avvakta resultaten och se. Men det är klart att vi har möjlighet att följa upp ännu mer på mekanistisk nivå om vi finner tydliga skillnader mellan grupperna. Då kan vi göra någon akutstudie, kolla på proteinsyntes och sådana saker för att kanske redogöra för mekanismerna i mer detalj. Sedan kan också dosfrågan vara intressant tror jag. Det tredje vi funderar på är egentligen att titta även på äldre population eller någon specifik patientgrupp. Det beror på om det har positiv eller negativ effekt. Men för oss på klinisk fysiologi på KI så är vi intressanta på sikt i alla fall att integrera det i ett kliniskt perspektiv också.
00:34:47 – Wille: Vad skulle det kunna vara? Är det äldre generellt eller är det några speciella grupper?
00:34:52 – Tommy: Ja, dels äldre generellt för att det finns ju tecken på, dels från den här Todd Trappestudien då, kanske att de svarar positivt med styrketräning och NSAID, men det är bara en studie i och för sig. Men det finns även en MUS-studie som antyder på det, just när man har den här låggradiga kroniska inflammationsstatusen, att det kanske kan vara positivt med med NSAID. Det finns också en cross-sektionell studie på ett befolkningsunderlag där man såg att de som knaprar mycket, n-sides, hade bättre lean mass än de som inte gjorde det. Så det finns ändå några tecken på att det kanske har någon form av effekt Dels äldre population men sen har vi ju en del patientgrupper, hjärtsvikt och sådant, som har betydande förlust av muskelmassa.
Där också förlusten av muskelmassa och deras muskelfunktion är ganska faktiskt predicerande för hur länge de lever och sådana saker. Så där är vi lite intresserade också.
00:35:56 – Wille: Vad ironiskt det skulle bli ifall det här läkemedlet verkligen visar sig vara muskeluppbyggande på det sättet. Man har ju verkligen tänkt på det på ett annat sätt historiskt.
00:36:05 – Tommy: Ja, och jag tror fortfarande inte att det är det om jag ska vara helt ärlig. Inte på yngre i alla fall. Men det ska bli jäkligt kul att se.
00:36:12 – Wille: Verkligen, jag ser fram emot det.
Project Supernova: LCHF kontra kolhydrater för elitidrottare
00:36:21 – Wille: Ja, lite trams då. LCHF-kost för elitidrottare.
00:36:29 – Tommy: Ja, men det var lite kul. Jag var och lyssnade på Louise Burke från Australien. Jag har hört henne tidigare och följt hennes publikationer. Hon är väldigt bra tycker jag. Hon är väldigt klipsk och seriös och gör bra grejer generellt. Hon är ju stor inom kost, sports nutrition i allmänhet kan man väl säga. Men i alla fall, de har ju gjort en studie nu som de kallar för Project Supernova. Där de har tagit, om jag förstod det rätt, riktiga toppidrottare i Australien. Uthållighetsidrottare. Och satt dem i tre grupper. Jag tror att det var sex veckor. Hur många det var i varje grupp kommer jag faktiskt inte ihåg. Men det var i alla fall en grupp som fick hög koleratkost. En grupp som fick LCHF-kost. Och en grupp som fick periodiserad kost.
Den gruppen hävdar de är den som bäst stämmer överens med nuvarande guidelines. Det vill säga att man kan träna ibland på låga glykogenivåer för att kanske stimulera fettadaption. Men att man ändå generellt har ofta, speciellt när återhämtningen är viktig eller prestationen, alltså kvaliteten på passet. Då har man hög kolhydratkost. Samtidigt indikerar hon ju lite att den här studien på något sätt var onödig egentligen.
00:37:50 – Jacob: Jag tänkte precis ta upp det. Hon gjorde jättemycket studier på lågkolhydraskost, kortsiktigare. Både utan frukost, alla möjliga studier för att försöka hitta någonting i början på 2000-talet. I slutet där, mitten, typ 2007-2008, så tog hon väl beslutet då, eller hon drog slutsatsen att nej, det är inte så mycket att hämta här. Men så öppnar hon ändå upp för att, ja men har ni något förslag på andra studieförslag och så här. Så har det ju blivit väldigt poppis nu igen och Timothy Nokes slänger ut sig självklara påståenden i British Journal of Sports Medicine utan att någon ifrågasätter det känns det som. Exakt.
00:38:31 – Tommy: Så kom väl den igen. Jag träffar folk ofta som verkligen tror att det finns data som visar att det kan vara bra att gå på låg fettkost. Alltså när det gäller prestation. Lågkolorat. Ja, förlåt, men lågkoloratkost. Jag hade Ron Mawn, som också är stor i fältet, när jag gjorde min master i England. Han sa att det finns studier från 1920-talet i Danmark där de mer eller mindre bara observerar att Alla försökspersoner kände sig mer trötta, mer slitna, de presterade sämre och så vidare. Han tyckte ungefär att ”behöver vi mer bevis än det här?”. Men i alla fall, de gjorde den här studien, sex veckors träning, och så gjorde de det här testet. De testade egentligen tre saker. De testade VO2 Max, Före och Efter, VO2 Ekonomi, alltså löpekonomi, eller det var väl arbetsekonomi, så det var väl kanske på cykeln då, antar jag.
och sen Time Trial Performance och något Long Walking Test också, ett 25 km långt test.
00:39:36 – Jacob: Det som var kontentan var väl ungefär som alla egentligen trodde.
00:39:41 – Tommy: Det vill säga, det var ingen effekt. De förbättrar ju VO2 Max lika bra mellan grupperna. Men de som går på LCHF-kost slösar mer syre på en given hastighet, vilket ger en sämre ekonomi. Vilket gör att de såklart måste arbeta på en högre andel av sitt VO2-max. Vilket resulterar i sämre time trial performance. Det var precis det som hände. Det var ingen skillnad mellan hög kolerat och periodiserad kost. Men LCHF var sämre när det gäller time trial performance och ekonomin. Det var precis som förväntat. Hur var det på långpromenaden?
00:40:20 – Jacob: Funkade det där? Ja, jag tror att det var lika bra där om jag minns rätt.
00:40:26 – Tommy: Så det var ingen effekt.
00:40:27 – Jacob: Det ska bli spännande att skriva om den här och så får man höra alla fel på studien i kommentarsfältet. Ja, det kommer ju.
00:40:35 – Tommy: Han här Wolek hade ju faktiskt en lecture där han promotade LCH ganska mycket. Jag gick faktiskt aldrig på den för jag tänkte att det verkar inte riktigt seriöst. Han drog över tiden i alla fall såg jag på Twitter sen så det var ingen som fick chans att bemöta eller fråga. Ja, så kan det vara. Men jag menar, man får väl äta LCHF om man vill såklart, om man tycker att det är bra för att gå ner i vikt. Men just när det gäller prestation så…
00:41:05 – Wille: Men skulle du säga, är det avgjort nu? Behöver man göra några fler studier på det här? För man kan ju, som Jacob säger, folk kommer ju kunna hitta invändningar mot det här, att det är för kort och det är fel proportioner och det är fel kost och det är fel typ av mått som man har gjort och det är fel typ av träning och det är fel typ av grupper. För lite mättat fett. För lite mättat fett.
00:41:20 – Jacob: Förlåt, för lite naturligt mättat fett. Precis, och allt möjligt liksom.
00:41:24 – Wille: Och jag menar, man kommer aldrig uppfylla alla dem, men om man ska säga någon typ av rekommendation, kanske för framtida studier, behövs det liksom mer av det här?
00:41:33 – Tommy: Nej, i så fall ska ju studierna handla om hur man ska periodisera kosten för att få ut maximalt av de här eventuella passen där man försöker träna på fettoxidering och öka genuttryck och positiva anpassningar i muskler och systemiskt för det här. Men jag tror att för prestation så kommer det ju aldrig att vara så att det kommer att vara bättre att gå på fett. Men det är klart att just den här periodiserade approachen, där finns det säkert mer att göra ändå på forskningssidan.
00:42:08 – Jacob: Ja, det hade vi uppe en hel del med. Både med Philip Larsen och med Mattias Reck. Han har ju kört det lite så. Ja, ja, okej. Alltså med sina proffscyklister där. De körde det till viss del. Men där är det ju mer cykla med tomma lager. Alltså inte äta lågkolhydratskost i en vecka eller nåt sånt. Utan det är mer liksom trampa och sen nästa pass så har jag inte ätit kolhydrater däremellan.
00:42:29 – Tommy: Nej, precis.
00:42:30 – Jacob: Men det var intressant. Kul att hon gör studien i alla fall.
00:42:34 – Tommy: Absolut, och det är inte så lätt att få tillgång till de där bästa heller och göra experiment på dem. Så det är ju positivt.
00:42:40 – Jacob: Men det är lite talande för SHI att det är någon annan som får göra studien. De bara kör runt. Nokes har kört i… Hur länge har han varit frälst nu? Tre, fyra år? Ja, exakt. Så har han gått runt här och sagt att det är bäst med lågkolhydratskost. Det är bäst med lågkolhydratskost. tjäna sina editorials och opinion pieces istället för att göra en studie om det. Visst, visst är det så.
00:43:01 – Wille: För att hoppa till någonting
Risker med antioxidanter som tillskott och isbad för återhämtning
00:43:02 – Wille: annat då. Du ville ju ta upp det här med tillskott av antioxidanter också.
00:43:08 – Tommy: Ja, det kanske är min okunskap, men jag blev ändå lite förvånad när jag var på en session om det. Det var egentligen en mitokondrie session, men det blev rätt mycket snack om antioxidanter. Jag visste inte att det var så tydligt kopplat till negativa hälsoeffekter. Jag visste att det på senare tid har varit kopplat mycket till negativ muskulär anpassning och sådär. Men just det här att det är så kopplat till ökad dödlighet och hjärt-kärlsjukdom och sämre insulinkänslighet och sådär. Det var ju flera där som förespråkade att egentligen så borde det vara tillskott av antioxidanter i och med att dels är det ju extremt vanligt, jag tror han visade någon graf där om att industrin för antioxidanter är större än hela BNP av hur många länder det nu var.
Det var otroligt många länder. Men han menar på att det borde klassas som läkemedel egentligen eftersom det har ganska tydligt påvisade negativa hälsoeffekter att ta stora doser antioxidanter. Vi pratar tillskott, alltså inte det man får från kosten. Sen finns det idag fler än 25 artiklar som visar på hämmade träningsanpassningar också i muskeln.
00:44:33 – Jacob: Känner du till om det finns något vid styrketräning? Jag skrev om en studie på styrketräning, på tyngre vet jag, men där såg man ingen negativ effekt. Men vid konditionsträning och mitokondrierna har man sett tydligare att det är ingen bra idé med C-vitamindrink efter träningen.
00:44:51 – Tommy: Exakt, och det är väl det som är slutsatsen just nu. Dels behövs ju mer studier på den typen av träning och prestation, för det finns mycket färre, men de som finns idag har ju inte visat någon hämmande effekt. Men det är väl ändå inte otänkbart heller. Det finns ju på styrketräning att det hämmar muskeltillväxten när det gäller cold water immersion, alltså nedkylning.
00:45:20 – Jacob: Och det är väl min känsla ofta att alla de här försöken att bromsa muskelns naturliga kaskad av inflammation och proteinsyntes kan vara hämmande.
00:45:31 – Tommy: Så jag håller det inte för uteslutet att det kan ha en hämmande effekt på.
00:45:35 – Jacob: Ja, precis. Jag brukar säga på det som då, precis som vi pratade här med liksom att man ska nå den här tröskeln för stimulering för att få igång muskeltillväxt eller träningsanpassning eller vad man än är ute efter. Och sen efter det så blir det bara mer slitage och inte mer träningseffekt. Men om man går förbi den här gränsen så tror jag nog det kan vara bra också just med kallvatten. Vad säger du, kör du en… Du tävlar i någonting, där går du ju förbi gränsen liksom på något sätt. Där anstränger du dig maximalt och där tror jag liksom kallvatten kan vara bra för en kortsiktig återhämtning. Jag säger om du ska prestera igen två dagar senare. Då tar du bort lite av träningseffekten. Du förbättrar återhämtningen lite på begåsnad av träningseffekten.
Men just i den situationen så är återhämtningen viktigare. I alla andra situationer är det bättre att bara låta kroppen anpassa sig.
00:46:21 – Tommy: Det håller jag med om. Den första sessionen jag var på var GatorAids pre-conference. Fokus var just återhämtning och återhämtningsstrategier. Det är precis som du säger, det är hela tiden den här balansgången mellan att återhämta sig snabbt och kanske prestera max inom kort. kontra att optimera adaptionen. Den här värderingen behöver man hela tiden göra beroende på vilken idrott man håller på med. Det som jag tyckte var lite intressant där var hur tydligt de lyfte fram den här betydelsen av tron. Alltså att faktiskt tro. som atlet att det här är super special treatment som vi får och det kommer att påskynda och vi kommer att prestera bättre. Men man har ju visat det om och om igen ändå att det har ju effekt. Att säga att du får det här tillskottet eller du får placebo och så gör man egentligen tvärtom.
Så visar man ju att en stor del av effekten ligger ju i tron. Och det tryckte de ju ganska öppet på att… Det är ju någon slags balansgång med elitatleter, att vara helt ärlig kontra att ändå försöka ingjuta någon slags tro och mod i dem också. Sedan tror jag att många överanvänder de här isbaden och det. Jag tror inte att det har så jävla bra effekt. Men mår man bra av det och tycker att det påskyndar återhämtningen när det händer… Mår man bra av det? Jag är ju med lite grann i Mariehamns fotbolls… i och med att min brorsa är tränare där i finska ligan. Det är väl mer eller mindre att de som vill köra isbad får göra det. Vi försöker väl ändå hålla det till de perioderna där det är tätt med matcher i så fall.
00:48:13 – Wille: Men det här med antioxidanterna, vad är det för doser man snackar om när det faktiskt skulle kunna vara relevant med negativa effekter?
00:48:19 – Tommy: Jag har inte fördjupat mig så mycket, men av det lilla jag har läst tidigare så, du kanske vet, eller någon av er kanske vet bättre, men det är väl så att det är väldigt stora doser generellt i de här brustabletterna eller tabletterna. Det är väl ofta tio gånger rekommenderat dagligt intag, är det inte så? Just vitamin E och C. Det är ju ganska stora Stora doser alltså?
00:48:39 – Jacob: Ja, men alltså se. Jag tror rekommenderat där är väl 80 milligram, 100 milligram och sånt där. Bara de här vanliga brustabletterna är ju 1 gram. Ja, exakt. Det är ju overkill. Där har du redan 10 gånger så mycket. När vi säger stora doser så är det stora doser i förhållande till vad vi behöver och inte i förhållande till vad folk verkligen tar. Folk kör ju de här 1-grams hela tiden.
00:49:03 – Tommy: Nej, exakt. Det är jätteviktigt att påpeka. Men det är ju otroligt hur sådana här vita prov kan fortgå på något sätt. Det har man ju svårt att förstå. I alla fall jag. att folk köper det och de kan ha råd att casha TV-reklam och köpa in kändisar som säljer sig till det. Det är ju snart att budskapet borde vara tvärtom. Passa dig för de här sakerna.
00:49:32 – Jacob: Ja, de borde kanske i alla fall göra som de gör med koffein nu. Alltså det är ju läkemedelsklassat om du går över 300 milligram per dagsdos. Så har du alla kosttillskottsförsäljare så här som har koffein i sina tillskott. De får ju inte lov att skriva två doser om dagen om det är mer än 150 gram per dos. Det skulle man absolut kunna göra med kosttillskott. Multivitamin… Man kan inte säga att det är fel om man tar halva dagsdosen av allting. Men problemet är att alla multivitamin som säljs är 200-300% av rekommenderat. Inte bara för att folk tror att mer är bättre.
00:50:05 – Tommy: Det vanliga är väl ändå, i alla fall de kostanalyser jag har varit med och gjort, att de flesta äter redan 200-300% av de flesta.
00:50:14 – Jacob: Det kan ju vara folsyra om man inte äter apelsin och citron och sådär. Nej, det är väldigt sällan det är några problem där. Särskilt med C-vitaminet. Lite ketchup på pastan så är det löst. Ja, ja visst.
00:50:27 – Wille: Men apelsin är väl tre gånger dosen. Ja, om man äter det också. Men där är ju ett område där, vad ska man säga, offentlighetens förståelse av forskningen ligger väldigt långt efter forskningen, verkar det som. För där är det just så att Vitaepro gör reklam, det här säljs ju på apoteket, det ses ju som något som är väldigt hälsosamt. Typ att likställas med frukt och sådär då. Medan forskningen snarare visar att det inte bara inte är positivt, utan det kan vara negativt också.
00:50:52 – Tommy: Nej, och visst är det så. Och det kommer väl ifrån den här otroliga tidsfördröjningen. Man visade ju att antioxidanter i sig är viktigt för cellfunktionen, och det är bra. Men man drog väl alltför snabbt slutsatsen att då kan man kanske supplementera lite också för att vara på den säkra sidan. Och det är klart att där har det ju skett… Där har ju inte allmänheten och många myndigheter och sånt heller hängt med riktigt.
Nio punkter för att öka fysisk aktivitet hos barn och ungdomar
00:51:24 – Wille: Ska vi ta det sista ämnet som vi hade att snacka om? Då är det det som vi har varit inne på flera gånger, det här med inaktivitet och sjukdom hos barn och hur man kan påverka det med fysisk aktivitet.
00:51:38 – Tommy: Ja, och där var jag på den här Wolfe Lecture som det kallas och det är den här mest hedrande, kan man säga, mest prestigefyllda föreläsningen som är en Keynote-speaker varje år. Vi hade Juline Sierrat här från KI för några år sedan till exempel som höll den och den allra första Wolfe Lecture hölls av Bengt Saltin 1970 någonting. Det var ju för övrigt ett Bengt Saltin symposium också där hans karriär gick igenom i och med att han dog här förr. Det är väl ett år sedan eller något sådant va? Ja, både han och Åstrand.
00:52:22 – Jacob: Samma år. Jaha okej, där ser man.
00:52:26 – Tommy: Men i alla fall, det är han som höll den här Wolf-a-Lecture i år. Han är stor inom det här med fysisk aktivitet, hälsa och även kring både barn och vuxna. Han sitter med i alla de här panelerna som formar nuvarande guidelines i USA och har väldigt mycket forsknings erfarenhet på det här området också, så han verkar vara en väldigt pålitlig, trovärdig och respekterad forskare i ämnet. När han fick uppdraget att hålla den här föreläsningen så hade han suttit på sin kammare och funderat igenom vad som egentligen krävs för att vi ska kunna uppfostra nästa generation av barn och ungdomar och att de inte ska dras ner mer och mer i det här med problemen kring inaktivitet och övervikt och alla de här konsekvenserna som följer med det.
Så då kom han upp med nio punkter som han tyckte att de här måste implementeras i framtiden för att vi ska rå bukt på på problemet och då menar han på att det är alla de här nio punkterna som behöver göras för att det ska fungera. Inte en eller två eller tre eller så. Så det var de jag tänkte delge mig med till er. Det första var att etablera PA i skolan, alltså physical activity. Mer fokus på fysisk aktivitet i skolan. Flera av de här punkterna berör just skolan. Men att det ska bli mer naturligt med fysisk aktivitet under skoltid helt enkelt.
00:54:13 – Jacob: Det var första punkten.
00:54:16 – Tommy: Han hade förstås en bakgrundsstory om hur saker och ting har förändrats med mediakonsumtion och stillasittande och minskad transport per ben eller cykel och alla de här sakerna. Det andra som han tog upp var att öka kvaliteten på undervisningen i idrott och hälsa i Sverige. Det hette gymnastik på Åland när jag växte upp. Men nu heter det väl idrott och hälsa eller något åt det hållet. Att öka kvaliteten på det, både när det gäller, om jag förstod det, både när det gäller själva utbildningen om hälsa och fysisk aktivitet och betydelsen, men också själva innehållet under lektionerna, att det faktiskt är aktiviteter också som stimulerar till hög fysisk aktivitet och sådär. Och sen då som tredje punkt att man får in fysisk aktivitet även i det som de kallar “early child care”.
Alltså även på dagisnivå och så vidare. Alltså tidigare än skolan. Och då menar han på att det är minst tre timmar per dag som behövs av fysisk aktivitet och lek. nå en tillräcklig nivå. Då har du både pre-skola och skola. Medan även efter skoltid som punkt fyra så behöver det finnas någon form av efterskoleverksamhet som också stimulerar till fysisk aktivitet. Alltså frivilliga aktiviteter och sådana typer av saker.
00:55:48 – Jacob: Sen var han inne som punkt fem på att det behöver skapas bättre jämvikt mellan kön, framförallt, tror jag han avsåg, i samhället.
00:56:00 – Tommy: Där var jag lite osäker på om det kanske är mer ett amerikanskt problem än vad det är ett svenskt problem. Kanske, men det här med jämlikhet i samhället menar han var viktigt också för att se till att alla är mer fysiskt aktiva, men principen gäller såklart överallt. Punkt 6 var att aktivera mera och bättre ungdomssportsprogram, helt enkelt idrottsaktiviteter, idrottsprogram och föreningsverksamhet. när det gäller specifika idrotter, att de blir bättre. Det visar han på flera studier också, som visar på att förvånansvärt många idrotter inte ens är särskilt fysiskt aktiva under träningarna. Utan de står still och det pratas och de står i köer och så vidare, som ni säkert vet själva. Så inte bara att det finns program och aktiviteter, utan även att kvaliteten faktiskt är bra och att de faktiskt är aktiva under de här passen.
00:56:58 – Jacob: Jag vet, det har kommit en del sådana studier. Jag tror det var danslektioner och sånt. Det var ganska mycket. En hel del studier på när barn går på dans, att de rör sig väldigt lite då. När de väl rör sig, det är låg hastighet och det är mer snurra runt i ett lugnt tempo än att verkligen hoppa och röra på sig. Det blir inte så intensivt. Nej, han nämnde dans faktiskt som ett exempel. Man kan ju göra dans intensivt, det är ingen tvekan om det, men det är oftast inte det tydligen.
00:57:30 – Wille: Nej, men kan man inte tänka att detsamma gäller till exempel fotboll, att vissa träningar så är det ganska mycket blaj, att det inte är så mycket kvalitet.
00:57:36 – Jacob: De står i kö och har sig, och så kan det säkert vara. Ja, exakt. Ut med bollen och spela, så springer de fem.
00:57:43 – Wille: Ja, men då går man ifrån det här att man tänker att tränarna har ett upplägg med träningen, att det ska vara idag ska vi nöta passningar eller något jävla inläggsvariant eller någonting, och då blir det ju mycket stillastående, istället för kanske lek då som stimulerar mer till aktivitet.
00:57:58 – Jacob: Exakt.
00:58:00 – Tommy: Verkligen. Punkt sju var att åter normalisera det här med aktiv transport till skolan. Det visade han på i USA, hur det ganska drastiskt har förändrats på några få årtionden. Nu åker mer eller mindre alla någon form av bil eller skolbuss till skolan, medan det här var helt annorlunda förut. Så det menar han på att det är viktigt att man åter normaliserar det på något sätt. Att ta sig till skola och såklart senare också till arbetsplatser till fots eller med cykel. Men tror jag endast i Sverige också det faktiskt? Utan att ha någon data på det? Ja, visst är det säkert så.
00:58:41 – Wille: Knöt han an någonting till just vuxenlivet? För jag tänker att som föräldrar, om man tänker på hur mina kollegor tar sig till jobbet och sådär, så de är ju inte särskilt bra förebilder för en aktiv transport. Man tar sig mer eller mindre från dörr till dörr nu.
00:58:56 – Tommy: Det är klart att han gjorde lite kopplingar till vuxenlivet, men du har ju helt rätt. Även om vi kanske var aktiva också, jag cyklade ju en bit till skolan och sådär, men det var ju klart att de var ännu mer aktiva. ytterligare några år. Jag menar när man sitter och pratar med farmor. Skulle de gå på dans som de kallade det på helgen då fick de ju gå liksom två mil för att komma. Det var ju helt annorlunda. Så det är klart att det är svårt att begära i dagens samhälle att det ska bli tillbaka på den nivån. Det kommer ju aldrig att hända. Det inser väl alla. Men det är klart att det kan göras bättre. Det var ju det som man hade som punkt nio. förbättra miljön, både hemma men också i miljön i allmänhet. Han fokuserar mycket på det här med hemmet också, att det blir mer aktivitetsvänligt.
Föräldrarna ser till att hemmen är mer aktivitetsvänliga. Och den sista punkten, eller egentligen punkt åtta, det var att institutionalisera, så att säga. Att inkludera bedömning och rådgivning om fysisk aktivitet i sjukhusen och i kliniken. Det är väl lite det här som vi har försökt med fysisk aktivitet på recept. Men jag tror att han också menade inte bara när det redan är problem, utan även på ett mer aktivt sätt tidigt. För barn just att verkligen ha det med som en tydlig del i barnrådgivningen eller vad det nu heter. Att ha med det här med fysisk aktivitet som en väldigt viktig del.
01:00:39 – Jacob: Så det var egentligen de nio punkterna. Sen var jag tvungen att gå precis lite före slutet för att jag skulle själv behöva presentera ganska snart efteråt.
01:00:49 – Tommy: Jag vet inte om han var positiv eller negativ i sin slutsats, om det här är möjligt eller inte. Så det missade jag tyvärr. Han lät väl ganska positiv ändå, men jag vet inte. Det blir väl någon slags, det är ju tråkigt nästan att hålla på också om man tror att det är helt kört med allting på något sätt. Ja, så är det nog. Men det är ändå coolt att någon tar lite mer helhetsgrepp, för det är ju ganska ofta som folk tenderar att fokusera på en av de här punkterna, att just att det är skolidrottens fel eller något liknande. Absolut, det var väl det som jag tyckte var just behållningen. Han hade ändå skapat något just för den här föreläsningen och verkligen försökt tänka igenom på en bred front vad som behövs. Annars kan man väl säga generellt om konferensen att det blir ju lite sådär att många bidrag och så skickas in och ska skickas in så många månader innan själva konferensen.
Så ibland blir det lite grann att man faktiskt redan har hört och vet om de saker som… presenteras, speciellt i de områdena som man själv är aktiv i. Sedan finns det alltid saker man tar med sig från sådant man inte kan lika bra.
01:01:59 – Jacob: Men det är också det här att få ansikten på forskare och författare och kunna diskutera studier lite mer face to face och veta vad andra håller på med och vad andra tycker om saker och så.
01:02:13 – Tommy: Det blir ju väldigt formellt annars i just den här tidskriftskorrespondensen med reviewers och så.
01:02:20 – Jacob: snacka på ett mer informellt sätt och få lite mera känsla för hur andra personer är och vad de gör, om de verkar ha bra koll eller inte, om de verkar seriösa.
01:02:32 – Tommy: Man får höra lite rykten som jag sa inledningsvis. Så det är ju alltid också en behållning, att man ändå får snacka med folk i samma bransch. Inte bara utomlands ifrån. Jag hängde rätt mycket med William Apero, som ni haft som gäst också, en del på kvällarna. Det var också kul. Han ska vara med och göra en del av analysarbetet här i den här NSAID-studion också.
01:03:01 – Jacob: Han får bara göra det som analys. Ja, det är så när man blir…
01:03:06 – Tommy: Han är ju the shit på att göra western blots nu. Det får han stå ut med. Så är det.
01:03:16 – Wille: Ja, grymt. Det känns… Ja, jävla spännande grejer som du tog tillbaka här. Det är en årlig konferens där va?
01:03:25 – Tommy: Ja precis, den går årligen och jag hade missat två. Jag var på fyra, eller det här var min fjärde, jag var på tre i rad när jag var doktorand hos Tesh. Men sen missade jag två senaste faktiskt. Det var kul att vara tillbaka om man säger så.
01:03:41 – Wille: Du får se till att åka nästa år, så om inte annat får vi ta med dig igen och kolla vad som händer.
01:03:46 – Tommy: Ja, precis. En konferens per år är målsättningen på något sätt. Helt klart.
01:03:53 – Jacob: Det är den största, är det inte det? Alltså mer tränings… Vad ska jag säga? Det är nog den största som jag känner till i alla fall. Det är mycket sportsmedicin och sådant annars, som är lite mer mot…
01:04:06 – Tommy: I år var det väldigt mycket fokus på energi, balans och viktkontroll. Jag gick inte på så många av dem faktiskt. Men som sagt, i alla områden så finns det ett jäkla smörgåsbord att välja mellan. Sen finns det ju många konferenser som är mer fokuserade och då kanske man får lite mer detaljerad info och diskussioner framförallt om saker man verkligen är intresserad av. Så det finns ju både för och nackdelar med de här största konferenserna kan man väl säga.
01:04:35 – Wille: Grymt, så jag tänker att om inte annat så får vi ta tillbaka dig när du har kommit fram till resultaten i Enside-studierna. Annars så hörs vi väl nästa år. Då kan vi väl ta Marko.
01:04:49 – Jacob: Mirko ja, precis.
01:04:53 – Wille: Ska vi ta och tacka för idag då? Ja, det tror jag. Tack så mycket. Det var trevligt.
01:04:58 – Jacob: Tack för att du var med igen. Ja, inga problem.
