Summering av avsnittet

AI summering. Längre ner finns hela avsnittet med komplett transkribering.

I årets sista avsnitt av Tyngre Träningssnack gör Wille och Jacob en tillbakablick på poddens första höst sedan starten i oktober. De går igenom de viktigaste lärdomarna och insikterna från höstens avsnitt och gäster – från diskussioner om knäböj och hip thrusts i premiären till fördjupningar i proteinintag med Ola Wallengren, kombinerad styrke- och konditionsträning med Tommy Lundberg, tarmbakterier med David Jonsson, genforskning med Mikael Mattsson samt svänghjulsträning med Fredrik Correa.

I samband med återblicken diskuterar Jacob hur man bör värdera vetenskaplig evidens och varför man inte kan dra långtgående slutsatser utifrån en enskild studie som avviker från det samlade forskningsläget. Som exempel lyfts den uppmärksammade svenska observationsstudien om mjölkkonsumtion och dödlighet, där resultaten spretar kraftigt när man väger samman den med tiotalet andra liknande studier på området.

Därefter tar podden sig an en lång rad lyssnarfrågor. Först behandlas frågan om hur man kan stärka sitt immunförsvar, där Wille och Jacob lyfter fram vikten av vaccinationer, god handhygien, tillräckliga D-vitaminnivåer, en bra kost med riktiga råvaror samt regelbunden fysisk aktivitet. Samtidigt betonas att immunförsvaret handlar om balans och att elitidrottare som tränar extremt stora mängder tvärtom kan få en ökad infektionskänslighet enligt den så kallade J-kurvan.

Nästa frågeområde berör huruvida det går att träna upp det centrala nervsystemet (CNS) generellt så att styrkeökningar i en kroppsdel spiller över till en annan, samt hur snabbt kroppen förbrukar respektive fyller på energi från kolhydrater och fett. De reder även ut när det faktiskt finns en poäng med snabba kolhydrater, sportdryck eller godis i samband med träning – något som främst är relevant under långvariga konditionspass eller när man har mindre än ett dygn till nästa krävande prestation.

Samtalet fortsätter med frågor om hur man bäst lägger upp träningen för fettförbränning och viktnedgång om man inte får ändra i kosten, vad som egentligen spelar roll vid val av träningsprogram för nybörjare på gymmet samt vem av programledarna som ligger närmast till hands att bli vegan. Här berättar Jacob om hur han med åren har dragit ner på rött kött till förmån för mer baljväxter och rotfrukter, främst av miljöskäl.

Avslutningsvis besvaras frågor om hur man bör balansera tunga benpass med löpträning, riskerna med att anstränga sig fysiskt när man har ont i halsen eller feber samt varför unga idrottare har mer att vinna på tung styrketräning med god marginal till failure än högrepetitionsstyrka på gymmet. Avsnittet rundas av med det återkommande inslaget om logiska felslut, där veckans tema är argumentationsfelet ”Ingen sann skotte” (No True Scotsman) och hur det ofta används för att avfärda obekväma studieresultat inom kost och träning.

På Tyngre Träningssnacks instagram hittar du bilder och klipp från avsnittet.

Visa avsnittets hålltider
• (00:00:00) Introduktion och summering av poddens första höst
• (00:08:40) Hur man värderar enskilda studier och exemplet mjölk
• (00:12:06) Tillbakablick på höstens gäster och ämnen
• (00:29:24) Lyssnarfråga: Hur kan man stärka immunförsvaret?
• (00:37:54) Lyssnarfråga: Kan man träna upp centrala nervsystemet generellt?
• (00:41:25) Lyssnarfråga: Hur snabbt förbrukas och lagras energi i kroppen?
• (00:47:23) Lyssnarfråga: Snabba kolhydrater och godis efter träning
• (00:51:43) Lyssnarfråga: Hur optimerar man viktnedgång med enbart träning?
• (00:55:36) Lyssnarfråga: Bästa styrketräningsprogrammet för nybörjare
• (00:57:41) Lyssnarfråga: Vem av Wille och Jacob är mest trolig att bli vegan?
• (01:01:55) Lyssnarfråga: Kombinera tunga benpass och löpträning
• (01:05:02) Lyssnarfråga: Hur farligt är det att träna när man är småsjuk?
• (01:06:51) Lyssnarfråga: Maxstyrka eller uthållighet på gymmet för unga idrottare
• (01:12:51) Veckans argumentationsfel: Ingen sann skotte (No True Scotsman)

Det här är en automatisk transkribering av detta avsnitt av podcasten Tyngre Träningssnack. Du kan trycka på varje tidpunkt i texten för att hoppa till precis den delen av avsnittet i youtubespelaren ovan.

Transkriberingen är genererad med hjälp av AI och innehåller därför vanligen några enklare fel.


Introduktion och summering av poddens första höst

00:00:23 – Wille: Goddagens och välkomna till ännu ett avsnitt av tyngre träningssnack. Jag heter Wille och med mig som vanligt har jag Jacob Gudiol.

00:00:31 – Jacob: Tjena, tjena Wille. Hur är läget med dig? Det är bara bra, ska jag säga. Det börjar… Två dagar till julafton alltså. Det är lite julstämning nu igen när man har småbarn, förstår du. Det är lite roligare då igen, så det ska bli skoj med helgerna här. Ja, gött.

00:00:46 – Wille: Ni kör gran och hela den grejen också då?

00:00:48 – Jacob: Ja, men det har vi faktiskt haft ett tag. I och för sig en plastgran, men… Nej. Ja, alltså det… Det är väl mer jobbet med att ta in den och ut den som… Vår katt var inte så förtjust i det heller när vi hade det förr. Han var vanlig. Det baddade lite extra, kan man väl säga.

00:01:09 – Wille: Vår katt älskar det. Vi har ju också gran. Vi kör ju riktig idag. Hon älskar den. Hon håller på och tassar till bollarna hela tiden, så vi får köra plastbollar så det håller. Det funkar. Apelsiner med nejlikor och sådana grejer har vi också. Det är julstämning.

00:01:25 – Jacob: Det här hade vi en, som Emilia gjorde på dagis. Den skulle ätas ganska fort.

00:01:31 – Wille: Ja, men precis. Vi spelar in det här före jul, men när det kommer ut så är det väl nästan nyår, så vi tänkte att vi ska börja lite med att summera året, eller vad man ska säga, vad som har hänt sedan vi började med den här podcasten. Vi började i september, va? Kan du kolla exakt på det så vi har koll på det? Vi började oktober.

00:01:54 – Jacob: 20 oktober släppte vi första avsnittet.

00:01:57 – Wille: Ja, nu ligger vi ju väldigt mycket före när vi spelar in avsnitten, så för mig så började vi ju typ någon gång i augusti eller någonting sånt där. Det dök upp i oktober, ska vi säga. Sen var det som, vi pratade om det i något avsnitt, att efter en vecka så släppte vi två avsnitt, och på båda dem så hade vi 14 000 lyssningar vardera efter en vecka. Nu är vi väl uppe totalt i 100 000, enligt färska rapporter.

00:02:22 – Jacob: Inte på det ena avsnittet, utan totalt på de här sju avsnitten fördelade. Exakt. Så det är vi väldigt glada över faktiskt. Eller jag är väldigt glad över det i alla fall. Ja, det verkar ha fått ganska mycket genomslag.

00:02:36 – Wille: Jag gillar att följa Itunes-listan och vi ligger fortfarande någonstans där topp hundra. Så där ligger vi och seglar.

00:02:43 – Jacob: Av alla podcasts?

00:02:44 – Wille: Av alla podcasts, precis. Jag tror vi ligger ganska högt på de här, om vi ligger på sportpodcast eller något liknande. Okej. Där ligger vi och fightas med Olof Lundh-podcasten. Jag tänkte precis säga, ligger man och fightas med de här, alltså sportpodcasten, det är inte lätt då, som diskuterar hockey och fotboll, tror jag.

00:03:03 – Jacob: Nej, exakt. Bajen-podden, allt i årets podcast. Ja, precis. De skulle haft en träningskategori där, för de som är träningsintresserade.

00:03:12 – Wille: Ja, så det verkar funka hyfsat bra för oss. Som det har varit nu så har vi släppt ett avsnitt varannan vecka, men vi har väl halvt utlovat det, vi kan väl säga det nu, att vi ska försöka köra en gång i veckan, med början någon gång efter nyår. Vi får väl se lite hur bakfulla vi är där. Wille ska flytta också. Ja, exakt. Det kanske har hörts på mig under de här avsnitten hur jävla trött jag har varit på att hålla på och måla och spackla och shit. Men när det är klart borde vi kunna komma igång och köra en gång i veckan. Ja, så vi siktar på det direkt efter nyår.

00:03:47 – Jacob: Om det inte dyker upp ett avsnitt där direkt efter nyår så vet ni varför. Då är det Willes fel.

00:03:56 – Wille: Så är det. Det ska bli ganska gött faktiskt. Det är kul att få lite mer regelbundenhet på det. Ja, det ska det bli. Men jag vet inte, ska vi summera lite på vad vi har tagit med oss från de här avsnitten? Vad vi har gjort? Ja, det tycker jag är en bra idé.

00:04:10 – Jacob: Premiäravsnittet, det var väl du och jag som presenterade oss lite sådär. Sen diskuterar vi knäböj och rumpträning kan man säga, eller gluteusträning. Kontentan där var väl egentligen bara att det kan vara kul att testa hiptrusters om man inte har gjort det. Jag tror det är en bra övning för fler än de som använder. Just nu så är det väl mest fitnessatleter, framförallt på damsidan, som använder den här övningen. Men det kan finnas anledning att nyttja övningen även för andra, skulle jag säga. Absolut. Kan vi rekommendera folk där också att leta upp något videoklipp och hur man går tillväga. Man måste värdera lite sådär, annars får man lite ont i höftbenet.

00:04:55 – Wille: Det har väl kommit lite fler studier på liknande, de har undersökt, samma forskargrupp har undersökt, för de studierna som vi pratade om då, de hade undersökt EMG, kollat med elektrisk aktivitet i musklerna för att se vilken övning kan vara bäst för vad. Och sedan dess har det kommit lite studier på huruvida det översätts till om man faktiskt får bra gains av det. Jag tänker att i fortsättningen eller i framtiden kanske det är någonting vi kan ta upp om huruvida man faktiskt kan bry sig om det här avsnittet eller inte överhuvudtaget.

00:05:23 – Jacob: Precis, man ska bry sig om avsnittet ändå tror jag. Men just om man snackar om att bygga muskelmassa så är det väl lite… Det nämnde vi nog redan i avsnittet. Det är väl lite tveksamt hur mycket EMG förövar. Gör du övningen så får du mer pump och allt sånt här. Så är jag ganska övertygad om att det kommer bygga rumpa bättre än andra övningar. Absolut. Inte alls. De flesta andra övningar.

00:05:49 – Wille: Sen gick vi vidare och hade med Ola Wallengren i ett faktaspäckat avsnitt kan man väl säga. Kom vi fram till någonting vettigt där? Det var ju ganska mycket saker vi diskuterade.

00:06:00 – Jacob: Det tycker jag nog vi gjorde. Jag har ju hänvisat tillbaka till det här avsnittet många gånger. Till folk som frågar mig saker kring protein. När det blir lite mer det här spekulationerna eller nörderiet. Jag tyckte det blev ett väldigt bra avsnitt faktiskt, Ola. Just om Mer protein än vad folk normalt äter är bra om man styrketränar. Antagligen om man håller på med någon typ av idrott överlag. Det är klarlagt. Det har jag skrivit om på flera ställen. Just det här med eventuella effekter av tajming. Var evidensen är. Vi fick en läsarfråga idag, så vi kan väl ta första läsarfrågan redan nu. Det här med BCAA kontra essentiella aminosyror, alltså EAA. Det gick vi också igenom i det avsnittet, så kan vi väl hänvisa till de som är nyfikna på vad som i alla fall teoretiskt är bättre och sämre av de två och varför man skulle vilja använda det ena eller det andra.

00:07:01 – Wille: Det är ganska kul, för jag har läst en del om protein och det som vi pratade om, just när det gäller tajmingen och sånt där. Man kan få en uppfattning när man som lekman bara försöker sätta sig in i någonting och läsa på det, men man märker verkligen skillnaden med någon som faktiskt jobbar med det, eller som har en mycket djupare kunskap i hur mycket mer de kan spekulera och dissekera datan på något sätt och säga att det där kanske är lite tveksamt, för det bygger på det här och det här och de gör det och det. Och så kan man ändå komma fram till att vi vet inte allting, trots att det kanske verkar som det vid första anblick. Ja, precis.

00:07:34 – Jacob: Det är svårt det där med att föra fram informationen på ett bra sätt att vara tydlig med när man spekulerar och när det är mer etablerad fakta. Jag brukar alltid säga, när jag ska förklara det på ett sätt för folk som inte är vana vid att relatera till det, så brukar jag säga att man satsar pengar på någonting. Vissa saker är jag så säker på att jag skulle satsa allt jag äger, mitt hus och allting på att det stämmer. Medans i andra fall så kanske jag skulle satt en tusenlapp på det. Det hade känts som en ganska välinvesterad tusenlapp. Medans i andra grejer så tror jag nog att det är såhär, men jag skulle nog inte satsa mycket mer än den här femtiolappen som jag kanske sätter på en match inför helgen där jag bara mer, kanske, hoppas lite och tror på det här laget och det kanske har lite lägre hots.

Men det är inte något säkert. Det är svårt att relatera det där. Hur säkert är någonting? Hade någon diskussion om det kring just mjölken. Det har varit mycket kring mjölk från veganer på sista tiden. Då var det ju någon som

Hur man värderar enskilda studier och exemplet mjölk

00:08:40 – Jacob: postade till mig den här studien från Uppsala. Jag tror det var Uppsala. Som visade en ganska stor effekt på mortalitet. Alltså risken att dö i förtid. Vet du en bra översättning på mortalitet egentligen?

00:08:59 – Wille: Det är ju risken att dö i förtid. Alltså risken att dö. Exakt. Det låter alltid så dumt.

00:09:05 – Jacob: Så skriver man mortalitet så vet jag att folk inte förstår det. Jag försöker alltid hitta på ett sätt att säga det. Men i alla fall, de tittade på det här. Ganska ordentligt förhöjd risk. Det blev mycket rubriker av det. Jag tror det var två år sedan nu, eller ett år sedan. Det är många som fortfarande använder den här studien. När jag skriver om mjölk så försöker jag summera. Eller jag summerar inte det, utan jag berättar om de här studierna. Man summerar resultatet från många. Det finns en från 2005. Den här studien från Uppsala inkluderade dem, men de kom ändå fram till att det finns inget tydligt mönster överhuvudtaget. Det finns kanske 10-12 andra studier med liknande upplägg där man ibland ser att folk har lägre risk och ibland ser man att det inte är någon förhöjd risk.

Ibland ser man att de som dricker lite har lägre risk. De som dricker mycket har lika hög risk som de som inte dricker alls. Då blir det såhär, om du ska satsa pengar på det här, skulle du verkligen säga att den här ensamma från Uppsala, som sticker ut från alla andra resultat, att det är det som är rätt? Precis. Det är ungefär som att Helsingborgs IF skulle möta Barca, så vinner de en match på 100, så säger man “titta där, HIF är bättre”. Det är ju inte det man hade satsat på till nästa match igen. Bara för att HIF vann en gång, eller vad man ska säga. Utan man hade fortsatt att satsa på det vanliga resultatet, alltså det som är det oftast förekommande. Det är svårt att förmedla det där. Just när det kommer en ny studie och folk tänker att titta här, nu har det vänt igen.

Nu tror man det här. Nej, det har inte vänt eller något sådant. När det är epidemiologi, när man bara följer folk, så finns det väldigt mycket som kan stöka till resultaten. Det kan peka hit eller dit eller vad som helst. Då behöver man flera studier, lite annorlunda upplägg, lite olika typer av personer som inkluderas för att se om det verkligen finns en effekt. Och med mjölk så är det i alla fall inte någon tydlig effekt. Den pekar som sagt åt alla möjliga håll och då tycker jag inte man ska springa runt och ta den som visar på värst och säga att det är så här det är. Det var en väldigt lång avstickare.

00:11:09 – Wille: Jo, men det där är ju verkligen så. Om man inte har den kontexten, man måste ha ganska djup kunskap för att göra den analysen för att faktiskt se att det här är mönstret. Annars är det ganska lätt att kolla på en välgjord studie från Uppsala universitet och tänka att det här borde väl rimligen stämma. Och så kör man på det.

00:11:30 – Jacob: Ja. Ibland när man ser studier så kan man direkt säga att det är något som inte stämmer här. Det blir spontan reaktion. Det innebär inte att de har rätt. Men när någon som kan ett ämne ser något annat här och tänker att det här verkar inte stämma. Då är det oftast något fel i mätmetoden. Det är väldigt sällan hela världen revolutioneras. Det är oftast bara små, små förfiningar av den information man har. Så är det. Helt enkelt.

00:12:01 – Wille: Ja, så det tog vi med oss från OLA-avsnittet.

Tillbakablick på höstens gäster och ämnen

00:12:06 – Wille: Sen hade vi med Tommy Lundeberg. Där kan man väl ta med sig en hel del intressant om träning. Där pratar vi mycket om blandad konditions och styrketräning. Man ser att det inte är hela världen att lägga in lite konditionsträning om man vill få bra styrkeökningar.

00:12:23 – Jacob: Ja, exakt skulle jag säga. Han var väldigt bra, Tommy. Det är lite så här när vi bjuder in våra gäster. Vissa av dem har jag inte haft kontakt med alls och vissa har man bara haft kontakt med via text. Så man är alltid lite nyfiken på hur de kommer vara. Man har väl en Trots att när man tänker på det i praktiken så är det inte så många tråkiga forskare jag träffat på, men man har ändå den bilden för sig. Jag tänkte precis säga det.

00:12:53 – Wille: Det är faktiskt ett kriterie i dagens forskarvärld, att man faktiskt är lite utåtriktad. Att man klarar att stå på egna ben och klarar att uttrycka sig. Det är inte som på Newtons tid, när man kunde bara sitta i ett rum och göra sin forskning utan att meddela någon annan. Nu måste man faktiskt vara lite aktiv och är man ute på Twitter och sådär, då är man förmodligen en person som kan prata för sig själv. Tommy är ett ganska bra exempel på det.

00:13:17 – Jacob: Precis. Jo, det blev ett väldigt bra avsnitt tycker jag. Det var intressant att höra. Jag kände ju till hans studier sedan innan. Det var lite därför jag tog med, men jag visste liksom inte så mycket specifikt om hans resultat. Att han var intresserad av fotboll hade jag ingen aning om alls. Det tycker jag ju alltid är kul.

00:13:40 – Wille: Det märktes väl i avsnittet, kan man väl säga. Ni fick prata lite om fotboll där också. Ja, precis. Det var där vi började med de här väldigt långa introduktionerna av gästerna. De får presentera sig ordentligt. Jag tycker att det är intressant. Ja, det tycker jag med.

00:13:54 – Jacob: Sedan sitter vi med i samtalet live. Där kan vi ju… Ni får gärna ge feedback här, ni som lyssnar, om ni tycker att de blir för långa ibland. Är det bara fyra, fem stycken som ger feedback och de blir för långa så skiter vi i vad ni tycker. För jag tycker det är bra. Men är det många här som tycker att det blir bättre så får man givetvis… Vi gör det ju inte bara för vår egen skull.

00:14:18 – Wille: Nej, men precis.

00:14:19 – Jacob: Jag tror också det är jättebra att höra. Som sagt, det finns egentligen ingen rak väg till att bli det här som egentligen någon av våra gäster håller på med. kringelikrokar och hitta, och just som du sa här med kontakter och att man är socialt duktig och att man liksom får tag i de som håller på med det man vill göra just nu och sådär. Så jag tror det är bra att man får höra det.

00:14:41 – Wille: Absolut. Sen skiftade vi fokus till mag-tarmkanalen, kan man säga, som jag hade med David Jonsson. Det var ett väldigt spännande avsnitt, skulle jag säga. Det tyckte jag också. Just att det blev ganska mycket spekulationer och lite roligt funderingar kring vad vi kan eventuellt komma på i framtiden och sånt där.

00:15:08 – Jacob: Det är ju nästan det man får göra när man pratar tarmbakterierna, tycker jag. Det är ju spekulationer och spekulationer och spekulationer på något sätt. Den praktiska kunskapen nu är i princip det vi redan visste innan. Nej, ät inte för mycket skitmat. Försök att äta ordentliga råvaror som kanske innehåller lite mer fiber. Det är väl grundinformationen. Sedan finns det studier där man verkligen försöker applicera det. Det var ju någon, i och för sig inte en interventionsstudie nu, men man såg på folk som var känsliga för typ 1-diabetes. Spädbarn, ska jag säga, alltså småbarn. Där man såg att fick de probiotika de första veckorna så hade de lägre risk för att utveckla sjukdomen senare. Så det börjar ju komma praktiska sådana här saker.

Annars, det jag tyckte var väldigt intressant, det var ju det han berättade här om att de som fick kognitiv beteendeterapi, att deras tarmflora förändrades.

00:16:10 – Wille: Ja, just det. Det funkar åt båda hållen.

00:16:11 – Jacob: Ja, jag hittade faktiskt… Jag började söka runt lite mer på det här och så hittade jag en studie på rugbyspelare.

00:16:19 – Wille: Det är alltid studier på rugbyspelare. Det är helt sjukt om man forskar på rugbyspelare.

00:16:23 – Jacob: Det är ju universitet och skolor där de har sina egna lag. De får helt andra möjligheter att få tag i de här verkar det som. Det är mycket amerikansk fotboll och rugby. Men i alla fall, där såg man att rugbyspelarna hade nästan dubbelt så stor variation i Thamburg. En högre variation, alltså flera typer av bakterier, har man visat är oftast kopplat till positiva saker. Och där såg man att de som spelar rugby hade nästan dubbelt så stor som andra kontrollpersoner. I samma ålder, på samma… Och där har jag också jättesvårt att tro att rugbyspelarna skulle äta så mycket bättre mat. Alltså om något så skulle jag tro att de känner sig berättigade att äta pizza. För jag ska vara stor och jag ska väga. Min vilda spekulation är på något sätt att den här motionen och träningen i sin tur har påverkat tarmbakterierna.

Jag är övertygad om att de är viktiga så här, men jag är inte så övertygad om att det bara är först får du dåliga tarmbakterier och sen blir du sjuk. Jag tror att dåliga beteenden på något sätt verkar kunna påverka tarmbakterierna först också. Just som den här kognitiva beteendeterapin studerar.

00:17:36 – Wille: Då blir det ju snarare som en mekanism för varför olika saker kan delvis vara bra. Alltså, varför är det bra att äta nyttigt och balanserat? Varför är det bra att motionera och träna och röra på sig? Varför kan det vara bra att ha bra psykisk status? Delvis kan det bero på tarmbakterier.

00:17:54 – Jacob: Men det förhindrar ju ändå inte, det är fullt möjligt kanske att man bara helt plötsligt, eller helt plötsligt, att man i framtiden kanske bara kan byta ut det här på folk så har de inte behövt träna ett år, utan det är bara hälsan som har varit, vem vet, de kanske har så stor makt ändå om man säger.

00:18:11 – Wille: På djurstudier verkar det verkligen som att de har, det är väldigt stort inflytande på djurens hälsa, utan tvekan.

00:18:19 – Jacob: Ja, men det är ballt. Det ska bli coolt. Jag har hans bok på gång här. Den har inte släppts sedan Davids, men jag ska läsa den när den kommer. Jag har faktiskt beställt en annan bok också. Matmyten, kan handla lite om samma sak. Jag är lite mer tveksam till den, men det är väl mest för att det är en amerikan som har skrivit den. Den brukar vara lite väl halleluja och sådär. Men vi får se. Jag ska läsa den med.

00:18:43 – Wille: Ja, spännande. Sen kom vi in på ännu mera mikronivå. Vi pratade gener och annat med Micke Mattsson. Det var sjukt spännande. Jag har intervjuat honom en gång tidigare i Fysiopodden och jag vet att han är en galet kompetent snubbe. Jag blir nervös när jag pratar med honom för att han kan så jävla mycket om olika saker. Så förutom att det var riktigt risigt ljud tyvärr på Mickes kanal så var det ett väldigt bra avsnitt skulle jag säga.

00:19:15 – Jacob: Precis. Vi har faktiskt redan sagt att om man kommer tillbaka igen så ska vi köpa en mikrofon till honom. För att det ska bli bättre ljud, för det tror vi är värt det. Absolut. Även om vi bortser från ljudet så är det som du säger, det var ju ett jättebra avsnitt. Det var ju en sån person som jag aldrig hade träffat honom. Jag hade aldrig pratat med honom innan, men det är väldigt trevligt. Hjälpsamt, får vi säga. Han ställde ju upp där. Han kom ju direkt från flyget från USA, lite jetlaggad, och så satte han sig och började snacka med oss. Klockan tio eller nåt sånt var det på kvällen. Ja, det var helt galet var det.

00:19:50 – Wille: Jag var ju mer jetlaggad än honom också. Jag skorlägger mig då vanligtvis. Nej, men det var sjukt coolt. Jag gillar ju hela den här tanken med monitorering och planering av träning. Alltså just hur kan man styra ens framtida träning beroende på hur det går just nu och vem man är då? Och det är ju lite det som han forskar på med genprojekten och sen det han har gjort med hur man monitorerar träning och han håller på och undersöker aktivitetsmätare och sådana grejer och ser om de kan vara användbara och värdefulla på något sätt. Det är sjukt intressanta grejer och det ska bli intressant att följa honom framöver. Och som sagt, ta tillbaka honom, absolut. Det tror jag vi gör.

00:20:24 – Jacob: Ja, det tror jag med. Om man ställer upp såklart.

00:20:26 – Wille: Ja, men exakt.

00:20:28 – Jacob: Vad fick du med dig från avsnittet då?

00:20:29 – Wille: Vad jag fick med mig? Jag hade ju läst en del om det här med genforskningen innan och jag har läst en del om det tidigare. Men en rolig grej är att vi i Fysiopodden gjorde ett avsnitt om den här dokumentären Myten om träning, även om du kommer ihåg den. Ja, jag skrev ju.

00:20:46 – Jacob: Han var inne och kommenterade. Jag skrev om det på min blogg, så var faktiskt han inne och kommenterade, Mikael. Häftigt tycker jag när det kommer in sådana riktiga personer och kommenterar.

00:20:57 – Wille: Riktiga personer.

00:20:59 – Jacob: De som kanske har gjort studier själv har jag haft några gånger som kommit in och skrivit om svenska studier. När jag vet att det är väldigt kompetenta personer på området när de kommer in och kommenterar. Det är ju ännu häftigare när de inte sågar när jag skriver. Ja, men exakt, exakt.

00:21:14 – Wille: För det vi gjorde var väl att vi hyllade lite det de hade gjort i den dokumentären, när man undersöker folks genotyp och ser, kan man förutsäga deras träningsvar? Och Micke Mattsson säger i princip att det är bara skit det där. Det kan man skita i på något sätt. Och det är återigen så här, för när jag läser om studierna, så tycker jag det verkar helt rimligt. Det verkar väl bra det här, och de har gjort flera stycken och på olika folk och så där, så det är väl rimligt. Och sen så kommer det någon som faktiskt är insatt i det och bara, nej, det där kan man skita i. Det är bara värdelöst. Så det är sådana grejer tycker jag, det tog jag med mig. Just att det är svårare än vad man tror, om man ska säga. Sen hade vi väl med oss Fredrik, va? Fredrik Correa.

Ja. I det längsta avsnittet dittills.

00:22:02 – Jacob: Precis. Det var mycket ämne där. Vi var väl lite sådär… Det var vi också. Det var inte lika sent som Michael Matzel-avsnittet, men i alla fall jag var tröttare. Jag hade jobbat och föreläst på Elikos PT-utbildning där hela dagen och kört direkt genom Stockholm i trafiken. Rusningstrafik. Jag var trött i alla fall när vi började, så vi var väl lite pratsamma kan man väl säga. Men det var väl det där gästen överraskade mig mest. Fredrik har jag haft kontakt med ett par år online, men jag trodde ju… Det säger väl lite om kontakten. Det var väl mer utbyte av information än samtal. Jag trodde egentligen bara att han hade en master och att han var träningsintresserad. Det var ju det jag trodde. Jag visste att han höll på med den här utrustningen.

Det var uppenbart att han var väldigt träningsintresserad. Delar bra saker och kommenterar bra saker hela tiden. Så jag tänkte att det här blir något sådant. Så kom han in här och hade varit coach i 15 år. Han var läkare med specialisering och han hade varit på GIH. Det var bara sådär efteråt. Han bara, jaha. Kunde vi haft fler ämnen än det vi hade tänkt? Det blev ju lite så också, att det blev lite mer än vad vi hade tänkt från början att vi skulle diskutera. Då blev det ju ett långt avsnitt.

00:23:26 – Wille: Det där var ju verkligen den här långa presentationen. Nu klippte jag ner den lite för att Fredrik själv tyckte att den kanske blev lite för lång. Han blev trött på att lyssna på sig själv.

00:23:36 – Jacob: Ja, men det var ju fruktansvärt underhållande, måste jag säga.

00:23:40 – Wille: Tidsperspektiven där, när han beskrev vad han hade tänkt under sin karriär, tycker jag är grymt kul. Men sen, kompetent, otroligt kompetent och kunde uttrycka sig väldigt väl. Som du säger, man märker att han verkligen har koll på träning. Men jag tycker det de gör med den här svänghjulsträningen, deras företag är ju intressant och han är verkligen aktiv i debatten på Twitter och sådär. Riktigt grymt avsnitt också.

00:24:07 – Jacob: Ja, jag blev sugen. Jag fick ett erbjudande från Fredrik, det är väl över ett år sedan nu, just att prova på den här. Det finns två ställen i Helsingborg som har den här utrustningen. Så sa han, kontakta mig först så får du gå dit och prova. När han skrev det så var jag intresserad, men sen har det bara runnit ut i sanden. Efter vi gjorde det här avsnittet har jag tittat runt lite mer på videoklipp och delat några på Instagram. Det verkar väldigt… användbart, ska jag säga, och kul. En ny typ av träning som på något sätt känns att den faktiskt ger någonting extra som kan kännas användbart. Annars är det mycket trender som kommer hela tiden. Visst kan man ju träna, men det är inte bättre än det jag gör nu. Jag ska inte säga att jag tränar bra, men det är det som jag vet att man kan göra nu med andra grejer.

Men just det han berättade om att man gör en vanlig knäböj upp och så gjorde han raka marklyft ner. Jag delade ett videoklipp på det också, så det borde ju vara… Dels borde det ge en enorm träningsvärk att dra, men jag tror faktiskt på det ur skadeförebyggande synpunkt nästan mer än Nordic Hamstring.

00:25:16 – Wille: Det tror jag också, absolut. Du kan överbelasta på ett helt annat sätt. Man måste ju vara bra för att kunna göra nordic hamstrings. Man måste vara bra på att utföra det, och det är inte folk i allmänhet. De håller ju på och fuskar och har sig och sådär. Fördelen med den är att det är väldigt enkelt att göra det, men jag tror absolut att den här K-boxen som de har är… Egentligen borde det ju finnas mer. Det borde ju vara på vanliga gym som har det, för det är ju ett väldigt användbart redskap. Det skulle kunna ersätta väldigt mycket av det som redan finns på gym. Precis.

00:25:45 – Jacob: Ja, vi har ju ett avsnitt till i boxen. Jag har hintat om det på vår Instagram. Tyngre Träningssnack har en egen Instagram förresten, om ni vill ha. Vi delar väl med oss lite mer inför avsnitt. Lite sådana här teasers om vem som kommer att komma. Efter avsnitten då, som nu till exempel med Fredrik här, så hade vi ett par klipp om Alltså hur träningen såg ut i praktiken och så här. Det kan vara kul att följa. Instagram är väldigt tacksamt. Man blir sällan störd på de man följer. Att de spammar en. Man scrollar förbi fort. Där har vi redan Caroline Mellberg på gång som nästa gäst. Hon är väl en av forskarna bakom den den längsta studien som har gjorts på, om man säger, peleolitisk kost, eller pilio eller paleo eller stenålderskost.

Kärt barn har många namn. Och där blev jag också överraskad lite. Hon har ju ändå haft lite mer kontakt med sådär, men jag visste inte om till exempel, vi satt där och pratade och så helt plötsligt frågade jag bara henne lite, ja men du det här med hjärtstopp. som du var lite intresserad av för tio år sedan och hade gjort något om det. Så hade hon en studio på gång som ska publiceras. Ja, precis. Hon är inblandad i ett stort projekt i det. Man bara, jaha. Så kom vi in på det. Det är häftigt det också, tycker jag, när man intervjuar folk. Man får veta lite mer om dem än vad man kanske tror sig veta. Jag tycker också det är coolt att i princip alla gästerna vi haft, det är inte bara teoretiker, utan det är ju praktiker.

00:27:20 – Wille: Precis, som Caroline som jobbar med endokrinologi och sånt.

00:27:24 – Jacob: Ja, precis. Hon var ju själv med och träffade de här människorna i studion. Hon har inte bara redovisat resultat. Mikael Mattsson var ju ultralöpare, var det lagtävlingar och sånt de höll på med där? Ja, det kallas något speciellt.

00:27:40 – Wille: Nu kommer jag inte ihåg vad det heter.

00:27:41 – Jacob: Multisport. Nej, fy fan. Men han är i alla fall framgångsrik.

00:27:45 – Wille: Han var duktig på det. De var rankade som de 30 i världen. Ja, något sånt.

00:27:51 – Jacob: David hade jobbat här på Per Lunds näringscenter med människor och gjort det i tio år, tror jag, sedan han läste sin näringsfysiologi. Tommy Lundberg själv spelade till högsta ligan i Finland. Även om han inte fick spela så mycket, men aktiv fotboll. Ola känner väl de som har lyssnat på tyngre radio till sedan tidigare att han har gjort mycket praktiskt på sig själv när det gäller styrketräning, tillskott och olika träningsmetoder. Det är också något som folk kanske glömmer bort eller som folk inte tror. Det är oftast en kritik mot forskare. Forskare sitter i sitt labb och de är inte med. De är praktiker också, men det är svårt att inte bli det. Man blir alltid inspirerad av det man håller på med själv och man vill prova det själv.

00:28:38 – Wille: Det finns inte sådana pengar i forskning heller. De flesta behöver jobba för att försörja sig, om inte annat.

00:28:47 – Jacob: Det tycker jag har varit en av höjdpunkterna. Det var kul att veta och få höra. Det är mer bakom än labbrock.

00:28:57 – Wille: Absolut. Vad säger du? Ska vi börja dra lite frågor? Det tycker jag. Det är en annan grej som vi kan göra på Instagram. Vi kan ta in lite frågor när vi behöver någonting att fylla ut avsnitten med. Så nu har vi gjort det. Jag tänkte att vi skulle dra igenom det vi hinner innan jag behöver gå tillbaka och jobba. Ska vi börja med immunförsvaret?

Lyssnarfråga: Hur kan man stärka immunförsvaret?

00:29:24 – Wille: Det tycker jag.

00:29:26 – Jacob: Börja med immunförsvaret.

00:29:27 – Wille: Andreas frågar om man kan stärka immunförsvaret på något sätt. Vaccin vill jag spontant föreslå.

00:29:35 – Jacob: Det är ett jättebra födelsedagstips. Det funkar utan tvekan. Det man gör med vaccin är att man skickar in en svag variant av själva sjukdomen. Och så reagerar kroppen på den och lär sig hur den ska hantera det och så om du då skulle utsättas för den riktiga allvarliga sjukdomen så kan kroppen hantera det. Så du slipper att få ett allvarligt fall av sjukdomen. Så ditt immunförsvar är ju starkare då än innan vaccineringen.

00:30:08 – Wille: Och i influensatider, nu är det ju inte rutin att alla gör det, men svaga grupper får ju erbjudande om att ta influensavaccinet och de flesta bör egentligen ta influensavaccinet, för då kan vi teoretiskt sett i alla fall förhindra spridningen av det, så att man inte behöver smittas på tunnelbanan.

00:30:28 – Jacob: Influensavaccin är väl ändå något som diskuteras, så problemet här är också När folk diskuterar vaccin så är det ju… Vad ska jag säga? Det är ungefär som att säga att alla kosttillskott är samma sak, och så är det ju inte givetvis. Svininfluensan, eller fågelinfluensan, när det kom här. Var det svin eller fågel?

00:30:48 – Wille: Svin var väl det man vaccinerade sig för?

00:30:49 – Jacob: Ja, och då… Det blir ju inte… I efterhand så har man väl sett det, i alla fall från ganska många håll, som något av ett misslyckande att säga att alla skulle göra det. En överdriven skräck. Det påstås väl i alla fall, det är fortfarande inte fastslaget, att vissa människor fick biverkningar av det här. Det var ett nytt vaccin som togs fram lite hetsigt, utan att kanske utvärderas. Som alltid man gör med kroppen så kan det ju hända saker åt fel håll också. Men man ska inte jämföra det här vaccinet med de klassiska vaccinen som man ger till småbarn där det egentligen inte finns några kända risker överhuvudtaget. Fördelen med att göra det överväger riskerna mångdubbelt. Det är extremt Det är ungefär som man skulle satsa på HIF igen och sätta alla sina pengar på det.

Om man inte vaccinerar, det är bara dumt. Visst, du kan få rätt om du har en extrem jävla tur, men du satsar dina pengar på att du ska förlora, att det ska gå sämre för dig eller ditt barn, i och för sig om man är förälder. Det har man faktiskt sett också, om man får vaccinationen, de sjukdomar de skyddar mot. Även om du inte dör av sjukdomarna, vissa av dem som du skyddar mot, så är faktiskt immunförsvaret nedsatt hos de här barnen efter. Det är ju ett argument mot vaccin många gånger, att du får vaccinet så får inte kroppen bygga upp sitt egna immunförsvar och så blir de svagare. Ja, de hittar på en massa skit. Ja, det är trams. Men där har man ju visat, det var en studie, jag tror det var Nature för ett eller två år sedan, där de visade precis motsatsen.

Får du en av de här allvarliga sjukdomarna som vi då vaccinerar mot egentligen. Skulle du få en av dem så är ditt immunförsvar alltså försvagat i lång tid efter. Så det tar kroppen, jag tror det var ett till två år, att återhämta sig från det här. Så vaccin är en jättebra grej, men vi går lite mer på, det är kanske inget man går till doktorn. Ja, men jag vill ha bättre immunförsvar, så ge mig en spruta för något. Lite vaccin, va? Ja. Nej, men det går ju på något sätt att ha ett bättre och sämre immunförsvar. Det finns en del studier, till exempel, som i alla fall, jag ska säga det är blandat i interventionsstudier. Man har visat i epidemiologiska studier att folk med låga D-vitaminnivåer oftare får luftvägsinfektioner. Att de oftare blir förkylda, helt enkelt.

Det är ju någonting som jag skulle kunna fixa. Det finns studier där man sett positiv effekt och vissa där man kanske inte sett så stor positiv effekt av just D-vitamintillskott. Så har man brist på D-vitamin så verkar D-vitamin kunna hjälpa en. Det finns studier på konditionsidrottare som visar att kolhydrater direkt efter ett tufft pass eller mat överlag, men framförallt kolhydrater kan sänka inflammationen i kroppen direkt efter och verkar kunna minska risken för att de ska bli förkylda och sådana här saker efter stunden. Allt det här vi pratade med David egentligen om tarmbakterierna. Det har jättestor inverkan på vårt immunförsvar, hur tarmbakterierna ser ut. Där vet vi också att en bra kost ger en bättre sammansättning.

Även om vi inte kan säga exakt vad du borde äta mer av och mindre av, men vi kan säga att mindre skitmat, mer råvaror kan man säga. Då kommer det också att stärka immunförsvaret.

00:34:10 – Wille: I alla fall inte försvaga det, för det är väl egentligen det det handlar om. Att man inte ska fucka upp det på något sätt.

00:34:16 – Jacob: Ja, det beror på vad man säger att baseline är egentligen. Det man inte… Man vill ju inte… Många tänker att ju mer aktivt immunförsvar, desto bättre. Det vill man ju inte ha. Immunförsvar är… Nästan allting i kroppen handlar om balans. Du vill inte ha för mycket eller för lite av någonting. Jag skriver väldigt ofta om det här nu. Det är dosen som gör giftet. Det gäller även med immunförsvar. Har du ett överaktivt immunförsvar så blir du sjuk då också. Automina sjukdomar, allergier och allt sånt här är ju ett immunförsvar som är överaktivt, som reagerar på saker som det inte borde reagera på egentligen. Så man vill inte boosta immunförsvaret på grejer. Det låter fräckt, men då ska de verkligen visa till en studie att det minskar risken för förkylningar hos vanliga människor också.

Alltså friska, välmående människor. Det är en sak att förstärka försvaret hos någon som ligger på sjukhuset och har haft tio infektioner på en månad redan kanske. Då kanske tillskott av saker kan hjälpa, men man ska hitta en balans där. Är du i balans redan så är det inte säkert att det hjälper att du börjar proppa i dig andra grejer som skulle hjälpa någon sjuk som är i obalans åt något håll. Där du hjälper dem tillbaka mot medelpunkten.

00:35:36 – Wille: Och sen ska man inte glömma bort de här sakerna som faktiskt funkar. Nys inte folk i ansiktet. Tvätta händerna. Jobbar du på sjukhus, sprita dem ofta. Håll inte på att klia dig i ansiktet när du sitter på tunnelbanan. Sådana saker funkar faktiskt väldigt bra för att förhindra spridning av sjukdomar. Så innan man börjar fundera på om man ska gå och tigga vaccin och sådant där, så kan man fundera på the basics.

00:35:59 – Jacob: Starka immunförsvaret. Ja, träningsstark är också, men där ser man också en J-kurva. J-kurva innebär att det är ungefär som att säga det här som jag pratade om här med homesis. Kurvan ser ut som ett J, att tränar du inte alls så är du på en viss nivå. Börjar du träna regelbundet ett par gånger i veckan så minskar risken för att du ska få infektioner. Börjar du träna väldigt, väldigt mycket. Vi snackade elitkonditionsidrottarna. Skidåkarna är väl kända för att alltid vara snuviga. Då är det J. Då går du upp och kommer upp på samma nivå som de inte tränar och sen går du förbi dem till och med. Så är du en skidåkare på elitnivå undviker de oftast folksamlingar under säsongen för att de blir så väldigt lätt förkylda. Så där har de ju försvagat sitt immunförsvar och har för mycket träning.

Så det är återigen en balans där. Det är också ett bra sätt att stärka sitt immunförsvar, att hålla sig fysiskt aktiv.

00:37:01 – Wille: Och hålla sig undan från folk. Det är ett jävligt bra tips skulle jag säga.

00:37:06 – Jacob: Precis. Sen håller man sig undan för mycket så blir man ju väldigt känslig i slutändan. Då blir du sjuk av minsta lilla.

00:37:15 – Wille: Det beror på. Du som har barn, hur tycker du att du har påverkats av det?

00:37:20 – Jacob: Jag har inte varit så mycket sjuk, men det har inte Emilia heller varit, tack och lov. Men de senaste två veckorna har vi varit förkylda, hela familjen. Men det slår hårdast på mamma alltid. Men nej, jag är inte någon bakterie och fobier på det sättet. Jag är inte nojig med lite smuts, kan man säga, på det. Men vi får väl se. Det blir kanske värre ännu mer när hon… Hon går ju på dagis redan, men när hon kanske blir äldre på dagis bygger hon sig mer. Ja, vi får se. Så är det.

Lyssnarfråga: Kan man träna upp centrala nervsystemet generellt?

00:37:54 – Wille: Ska vi hoppa vidare? TexasAndreas undrar om man kan träna CNS generellt, eller om man får en förhöjd styrka om man tränar… Låt säga att man får en förhöjd styrka i en arm om man tränar ett ben, till exempel. Vad tror vi om det? Frågar du mig? Eller ska du svara? Vad jag tror? Ska man spekulera lite så tror jag absolut att om du är på en låg nivå av styrka och så börjar du träna styrka på något sätt så kommer du ha lättare att anstränga dig, även när det gäller andra övningar. Sen så tror jag att det avtar ganska snart, ju bättre man blir, eller vad man ska säga. Så jag tror att är du en erfaren styrkelyftare som bara kör knäböj så kommer det inte vara jättebra överföring till din bänkpress, skulle jag tro.

00:38:38 – Jacob: Nej, det tror inte jag heller. Det finns studier där man… Tränar du ett ben på folk så blir de faktiskt lite starkare i andra benet också. CNS tillhör Centrala nervsystemet. Där tror man väl mer att hjärnan kan korsa det lättare. Om du har gjort det på en sida så kan den spegelvändande göra det lättare åt andra hållet. Det finns någon studie jag vet, en av mina favoriter, där jag brukar säga varför man ska styrketräna. Man gjorde knäböj med golfspelare och så började de slå längre och hårdare. Visst, knäböj, där är ju gemensamma muskler med en sving, men det är ju inte specifikt på något sätt för en golfrörelse. Men jag tror helt enkelt lite mer muskelmassa, lite mer att du lär dig ta i, så blir du bättre på att göra det på andra vis också, precis som du tog upp här innan.

00:39:34 – Wille: När man pratar om CNS och motoraktivitet eller muskelaktivitet. Det finns ju så sjukt många ställen som det här kan modelleras på, så det kan ju vara allting uppifrån hjärnbarken hela vägen ner till muskeln där det kan faktiskt hända grejer. Så jag skulle inte tro att det var konstigt på något sätt att man kanske fick en minskad hämning av muskelaktiviteten om du har lärt dig att köra tunga knäböj och att det därför kan slå längre i en golfsving till exempel. Ja, mycket möjligt. Men det är väl ingenting man ska fokusera på, utan man ska försöka vara specifik i sin träning.

00:40:07 – Jacob: Sen vet jag, jag skrev en studie om en studie på tyngre också, för ett antal månader sedan nu. Jag kan knappt minnas när det var, men där man stretchade. Jag tror man stretchade överkroppen och så blev de lite svagare i benen. Den är svårare att försvara alltså. Jag har så svårt att försvara resultatet, men det skulle ju kunna vara, om vi ska hitta på någonting här och spekulera vilt, så skulle det kunna vara något liknande. Vi vet ju att den här statiska stretchningen gör att du blir lite mindre explosiv i musklerna, eller rörelser som nyttjar de musklerna för stunden. Men det skulle ju kunna vara också lite på grund av någon form av generell överföring till CNS, centrala nervsystemet. Jag tror inte någon har testat så mycket och jag tror inte det är någon jättestor effekt som man behöver vara särskilt fokuserad på överlag.

Hade det varit en stor effekt så hade man känt till det redan. Exakt, man hade ju börjat forska på det i så fall, för det är ingen som har brytt sig om det.

00:41:13 – Wille: Trots att vi har kunnat göra de här mätningarna i över 50 år. Nej, jag tror inte det är någon stor effekt. Nej, jag tar det.

00:41:22 – Jacob: Ja, och sen ska jag dra nästa fråga här. Vi hade ett par

Lyssnarfråga: Hur snabbt förbrukas och lagras energi i kroppen?

00:41:25 – Jacob: faktiskt från samma person här. Athlegan. Det verkar vara en anspelning på atlet och vegan. Som har ställt ett par frågor. Vi drar dem ihop. Behöver du inte lyssna på resten sen om du inte vill? Hur ser kurvan ut för snabbt? Utför hur snabbt man gör av med energi, versus hur snabbt tankas det på igen vid olika pat reason. Misstänker att det inte är helt linjärt. Nej, det är inte linjärt om man säger. Om vi tar när du gör av med energi. Ska du göra av med energi snabbt så är det ju kolhydrater. Och framförallt spjälkning av kolhydrater som innebär att du bryter ner det utan syre och då blir det laktat av det. Mjölksyra som man oftast kallar det. Det går väldigt fort och när det ska gå väldigt fort då funkar inte fett. Utan då är det kolhydrater eller glukos som bryts ner väldigt fort på det sättet.

00:42:27 – Wille: Det behövs syre för att bryta ner fett.

00:42:29 – Jacob: Ja, precis. När man gör det lite långsammare, om du inte behöver nyttja energin så fort, så väljer kroppen i princip det den har mest av för stunden. Det innebär att om du äter mycket kolhydrater i din kost så kommer kroppen att förbruka mer kolhydrater under dagen. Äter du istället mer fett så kommer kroppen att bruka mer fett under dagen istället. Sen det här under dagen, det är väldigt flytande. Är du en vältränad person, din metabolism fungerar väldigt bra. Du har ganska låga kroppsfettnivåer. Du äter en hyfsad kost iallafall. Du lever inte på skitmaten utan du äter ganska bra. och du är fysiskt aktiv så kommer du kunna ställa om väldigt fort. Då är det på en dag. I princip. Skulle du slänga om till LCHF så är du fullt anpassad på det på en vecka nästan.

Medan det för en metabolt sjuk person med mer övervikt och sämre insulinkänslighet tar längre tid för kroppen att ställa om. Där går de oftast Där kan det vara att om den är inställd på att bruka mycket fett för stunden, så även om du börjar äta mycket kolhydrater så kommer det liksom köra på mer på fettet ett tag. Men äter du efter kaloribalans och du äter en viss mängd kolhydrater regelbundet så kommer inte det förändras. Då kommer din förbrukning att spegla det du äter. Så äter du 40% kolhydrater så nyttjar du i princip 40% kolhydrater under dagen. Och det är ju helt enkelt för att kroppen vill hålla sina glykogenivåer, alltså lagringen av glukos eller kolhydraterna i kroppen, ganska stabila. För den har inte en överdriven kapacitet för det och den vill verkligen inte att det ska ta slut för vi är i behov av blodsocker, alltså glukos i blodet.

Så hur snabbt det går annars på lägre nivåer, det är beroende av hur du är tränad och vad du äter.

00:44:27 – Wille: Så tillför du kolhydrater så kommer det i alla fall in glykogen i musklerna, men det beror lite på hur utrustad du är för att ta emot det. Hur snabbt det går.

00:44:37 – Jacob: Direkt efter måltiden så kommer det ju fyllas på där, men har du ätit mycket kolhydrater så kommer det tömmas fort därifrån också. Precis. Just det här med hur det tankas på igen. Det är beroende av vad du äter först och främst. Stoppar du i dig Vitago, Ahlgrens bilar, rent sportdryck och sånt här, då fylls det på fort. Då är det glukos, alltså kolhydraterna i det, som fylls på fort. Det kommer ut snabbt i blodet. det går in i muskelcellerna. Återigen, om du är frisk. Är du inte så frisk så kommer fortfarande det mesta komma in i muskelcellerna. Det kommer bara ta längre tid och en lite större andel av det kommer bli omvandlat till fett i levern. Det är väldigt små mängder och normalt sett, men börjar du bulka och äter för mycket kalorier så kommer en hel del kunna bli fett också.

Men normalt sett, kolhydraterna du äter lagras som kolhydrater. Äter du långsamma kolhydrater tar det givetvis bara längre tid. Du får inte samma höjning i blodsockret och det ligger kvar i magsäcken längre och då kommer du inte ut i musklerna och lägga på fett. Lite olika beroende på fettsyrorna. Vissa kan din kropp, de allra flesta kan du inte ta upp direkt i blodet. utan det går via lymfsystemet till levern som bryter ner det och sen skickar ut det i blodet efter det. Så där tar det tid med fett. Det finns vissa typer av fett som kallas för MCT-fett, alltså medium chance, kortare fettsyror ska man kalla det. Där de De kan tas upp direkt, helt enkelt. De går ut i blodet direkt och de kan nyttjas direkt. Det är därför man har testat MCT som kosttillskott.

Konditionsidrott är inte särskilt användbart av den forskning som finns just nu. Det verkar ganska meningslöst. Är du ultramaratonlöpare och äter lågkalornas kost normalt så kanske det kan hjälpa dig, men tämligen meningslöst för de allra flesta idrottarna med det tillskottet.

00:46:41 – Wille: Protein nyttjas inte riktigt som energi på det sättet, så det kan vi väl skippa.

00:46:47 – Jacob: Alkohol, dricker du det. Det är ganska bra med kanadensisk alkohol faktiskt. Vävnad överlag i kroppen kan inte nyttja alkohol, utan det är levern som bryter ner det. Dricker du alkohol så slutar egentligen levern att ta hand om allt annat du äter och prioriterar alkoholen så att den försvinner. Sådär. Hur snabbt det går är beroende på hur hög koncentrationen är i blodet. Ju mer du har det, desto snabbare försvinner det i början och sen saktar det ner lite. Men i princip går levern på högvarv där hela tiden för att den vill bli av med det.

00:47:21 – Wille: Vi fick ju faktiskt en fråga.

Lyssnarfråga: Snabba kolhydrater och godis efter träning

00:47:23 – Wille: Vi ska gå ifrån athelegans frågor, så fick vi en fråga om snabba kolhydrater efter träning.

00:47:30 – Jacob: Ja, det kan vi lika gärna köra.

00:47:31 – Wille: Om det finns någon fördel med att käka godis eller liknande istället för typ banan, med tanke på att det kan vara dåligt för tänderna att käka godis. Jag vet inte. Jag personligen käkar alltid nappar och sånt när jag är ute och cyklar. Mest för att det är gott. Det här är bucht. Harry var precis. Björnar funkar det bra också. Men vad ska man säga? Det tar ju lite längre tid att spjälka det istället för att dricka sportdryck. Du nämnde Vitargo till exempel. Det går ju upp snabbare i blodet än en napp.

00:48:05 – Jacob: Ja, men där är det ingen vinst i det när du är ute och cyklar på den nivån. Vittago det är ju… Om du är ute och löper till exempel istället och du får en spårtryck och du måste halsa i dig den här gärna så fort som möjligt och sen får du ingenting på kanske en halvmil igen. Då kan Vittago vara bra. Dels för att det inte blir så mycket dryck för att få i dig kolhydraterna och det är väldigt snällt och skonsamt mot magen. Det är väl egentligen huvudvinsterna med det. Det här med att det måste vara så väldigt fort och snabbt. Det är inte ofta, så det är viktigt.

00:48:47 – Wille: Nej, inte om man håller på med ett längre lopp, men då måste man ju mer planera och äta så att man inte går in i väggen och så där. Det ser inte jag som något problem egentligen, att det måste vara väldigt snabbt. Men sen om man skulle ta det efter träningen, jag ser inte heller att det måste vara väldigt snabbt om man inte ska träna igen väldigt tätt inpå, så där kan man väl äta i stort sett mat, känns det som. Det finns väl ingen fördel att dra i sig sportdryck där heller, skulle jag säga.

00:49:12 – Jacob: Om vi tar… Det var väl oklart för frågan om det gällde konditionsträning och styrketräning. Styrketräning, där finns det egentligen ingen orsak alls, skulle jag säga. Kolhydraterna… Äta godis, menar du? Ja, det finns ju aldrig en orsak egentligen, förutom att det är väldigt gott då och då. Jag är lösgodisfantast. Om vi tar… Efter styrketräning så får du i dig mat så är det meningslöst. Insulin har en… Det har ingen effekt på proteinsyntesen om du får i dig protein samtidigt. Då räcker det med proteinet. Men på proteinnedbrytningen så verkar högre insulin vara positivt. Jag tror inte det är något man ska bry sig om i längden. Det var vi inne på med OLA-avsnittet där också, just att proteinnedbrytningen är nog, om vi pratar det här med en topp just efter träningen, så är det nog ganska nedprioriterat fortfarande tror jag.

00:50:12 – Wille: Men jag funderar på det där. För proteinnedbrytningen ökar ju när man har styrketränat, och det är ju för att man har skadat muskeln. Jag fattar liksom inte riktigt varför man skulle vilja hindra det, för då borde man ju få sämre kvalitet på den muskeln man sen bygger, om man bibehåller det här skadade materialet. Ja, kanske. Rent teoretiskt, sen verkar det inte som att man kan påverka det sådär jättemycket.

00:50:35 – Jacob: Där är ju också, ska du träna tätt inpå och du behöver vara verkligen pigg till nästa gång, så absolut, då finns det fördelar med snabbare kolhydrater. Just det vi pratade om, att det kommer ut snabbare i blodet och går in snabbare i musklerna igen. Så mindre än 24 timmar mellan passen och du verkligen behöver prestera på det andra passet så finns det fördelar med att köra här. Sen ska jag säga att det finns ju faktiskt studier där man har jämfört snabbmat, jag tror det var McDonalds, med lite sådana här en sportdryck och några bars och såhär. Alltså jämbördig kalorimängd och då funkar McDonalds lika bra att fylla på på 24 timmar. Det säger väl kanske lite mer om McDonalds-maten i sig, men Alltså, stoppa i dig en stor måltid med potatisar och lite god sås och så då kanske knapra några nappar, som du nämnde här, och ha lite trevligt istället för att bara håva i dig en översliskig dryck, skulle jag vilja säga.

00:51:30 – Wille: Absolut, så det känns mer som att man ska gå på vad magen tycker om och vad man själv tycker om och vad som kanske är bra i övrigt.

00:51:37 – Jacob: Ska vi hoppa tillbaka till…

00:51:38 – Wille: Vi fortsätter med att lägga av.

00:51:41 – Jacob: Du säger att lägga av, alltså?

Lyssnarfråga: Hur optimerar man viktnedgång med enbart träning?

00:51:43 – Wille: Att lägga av, tänkte jag. Ja, att lägga av låter bättre. Vi kör på det. Om vi skulle hjälpa någon att förlora fett så snabbt som möjligt och så hälsosamt och hållbart som möjligt, men bara fick påverka viktnedgången via träning, vad skulle vi göra då?

00:51:59 – Jacob: Mycket träning.

00:52:00 – Wille: Ja, exakt.

00:52:00 – Jacob: Jag tycker också det. Det är bara jättemycket träning. Promenera överallt och träna asmycket. Mycket träning är ju framförallt… Jag hade sett promenader ett par timmar om dagen och kunde tänka mig det. Motionscyklar är ju fantastiska. Eller ännu mer om du gillar att cykla ute. Man kan ju gå ut och ta en cykelrunda på tre timmar. Det pallar de flesta med om de har tiden till det. Det är ganska tacksamt och då blir det kanske 1000-1000 kalorier i alla fall, beroende på vilken fart man håller. Så gör man det här, så man uppnår verkligen ett… Man gör av med mycket kalorier via träning, och då menar jag verkligen mycket. Inte 500 kalorier. Det kompenserar vi lätt, men om du verkligen tränar mycket och du tränar lång tid så har du inte tid att äta heller.

Det är ju problemet för elitidrottare, att få i sig tillräckligt med mat. Och vi ska vara lite mer realistiska då. Vi tänker att personer kanske bara vill träna tre, fyra gånger i veckan, eller har möjlighet till det. Då finns det faktiskt lite studier som antyder att i snitt så går folk ner bättre i vikt om det är intensivare träning.

00:52:58 – Wille: Precis, intervaller och liknande.

00:53:00 – Jacob: Intervaller, crossfit, fotboll, smålagsspel. Men där är också premissen, eller förutsättningen för att det ska funka, Personer får vara någotsånär duktiga på att spela fotboll, eller i alla fall vara motiverade till att springa runt på planen så att de inte bara ställer sig där och tycker det är tråkigt för att de är dåliga. Jag tror det är därför många blir lite frälsta med crossfit från början. Även om de inte tänker på sin kost så mycket från början så tror jag det kommer hända en hel del med kroppen där. Aptiten verkar bli bättre reglerad av träning och framförallt intensivträning.

00:53:37 – Wille: Ja, det är det jag tänker också. Man blir ju förbannat hungrig av att cykla länge. Just när man börjar få lite glukosbrist, då känner man det verkligen som hunger och sug på allehanda onyttigheter. Men kör man backintervaller, då mår man illa efteråt. Man kan ju må då ganska lång tid efteråt också. Då blir man inte så sugen på att käka. Så jag kan tänka mig att det beror lite på det. Sedan gör man av med mycket energi snabbt om man är ute efter det. Ja, precis.

00:54:06 – Jacob: Det är väl egentligen att försöka få in lite intensivare träning och sedan hålla tummarna på att den du hjälper är en av de som svarar bra. Jag blir osäker på vad jag skrev om det här. Jag har skrivit på så jävla många ställen. Jag har i alla fall skrivit en artikel om aptit vid träning. Det är Svenska Dagbladet. Hunger vid träning och aptit vid träning. De allra flesta går ner i vikt när de börjar träna. Men det finns vissa människor som på något sätt svarar med träningen genom att börja äta lite extra. De går inte ner i vikt alls. Någon enstaka går till och med upp lite i vikt trots att den personen kanske gör av med 500 kalorier tre gånger i veckan. Det är ändå att springa 6-7 kilometer tre gånger i veckan.

00:54:54 – Wille: Men det är som du säger, det kompenserar man väldigt lätt.

00:54:57 – Jacob: Ja, man gör ju det. Så där är det väldigt svajigt om man verkligen inte får lov att säga till dem. Man kan i alla fall säga till dem att äta samma som de gör nu.

00:55:06 – Wille: Men sen just också promenader, för det tar ju också faktiskt tid. Låt säga att du kommer hem från jobbet en halvtimme senare för att du har varit ute och gått. Då är det en halvtimme som du inte är hemma och har kylskåpet tillgängligt. Förutom den energin som du gör av med när du promenerar så är den tiden ganska viktig också.

00:55:22 – Jacob: Det finns mycket sådant. Promenera innan man ska gå och lägga sig istället. Man säger att man går ut vid nio och går till tio, så har du en timme där du inte sitter framför teven och gärna går till kylskåpet och tar något gott. Exakt.

00:55:33 – Wille: Eller gå och lägg dig vid nio som folk.

00:55:35 – Jacob: Nästa fråga

Lyssnarfråga: Bästa styrketräningsprogrammet för nybörjare

00:55:36 – Jacob: är från samma… Något favoritprogram för nybörjarstyrka? Starting strength, stronglift och såhär? Nej.

00:55:44 – Wille: Nej. Spelar det någon roll egentligen vad man väljer? Alltså om man är nybörjare? Jag skulle säga att det största som de tillför är väl att man får någon typ av motivation och struktur i sin träning och då tänker jag Ja, man får en progression.

00:55:57 – Jacob: Man får kanske mer tro på att man verkligen kan höja vikterna. Det står i programmet att du kan höja vikterna så kanske man gör det. Jag tror många är lite blyga i början med hur tungt det är och hur mycket de hade klarat av och hur mycket de faktiskt kan höja. Men jag gillar ju 5×5, alltså stronglift, precis som man tar upp här. Om vi verkligen pratar nybörjare och nybörjare så finns det faktiskt en hel del som talar för att de vinner nästan mer på att köra lite högre rep. Att de kör kanske sjuor och åttor, just för att de kanske behöver lära sig rörelsen och göra den på ett bra sätt, än att de behöver verkligen ta i så mycket, för de svarar ändå på träningen.

00:56:43 – Wille: Ja, man är ju för dålig för att faktiskt ha tunga vikter. Man får inte ut så mycket av det på något sätt. Det blir bara inkonsekvent. Men jag skulle säga att det finns ju ingenting magiskt med de här träningsprogrammen skulle jag säga. Vi fick ju någon fråga om Russian squat routine också. Förutom att jag inte har jättebra koll på exakt vad den innebär så skulle jag säga att det är ju ingenting magiskt med att träna ett visst repintervall. Utan det finns ju ett ganska hemskt uttryck som man brukar tillämpa på träningsvärlden när man säger att det finns fler än ett sätt att flå en katt. Och det är ju verkligen så när det gäller val av träningsprogram. Man kan ju göra på väldigt många olika sätt och bevisligen är det så för att elitidrottare kan faktiskt träna väldigt olika medan de kommer fram till samma resultat.

Och det gäller för oss vanliga dödliga också. Vi kan ju köra femor, vi kan köra åttor. När vi är nybörjare kommer inte det spela särskilt stor roll, förutom det som du säger att lite högre repetitioner kan säkert vara nyttigt. Så man kan väl välja det som man tycker är roligast och det som kanske kostar minst om man måste betala för någon app eller liknande.

00:57:40 – Jacob: Precis.

Lyssnarfråga: Vem av Wille och Jacob är mest trolig att bli vegan?

00:57:41 – Jacob: Och vi har sista frågan då. Vem av er två är mest trolig att någonsin bli vegan? Alltså vegan är ju svårt. Det är återigen här. Det är som att HIF skulle slå Barca med tiosyfte. Jag tror inte det alls. Men sen ska jag säga, vegan är för mig lite för mycket åt ett håll, skulle jag vilja säga. Det finns ju inga hälsoeffekter med att bli vegan heller, utöver att vara vegetarian. Ja, alltså… Det kan man väl diskutera. Nej, men alltså… Vegetarian finns det väl inga större hälsoeffekter heller mellan att äta kött. Alltså, flexitarian finns det ju ett sådant här nytt ord som de brukar slänga sig runt med. Det skulle jag absolut… Jag har gjort det i många år nu och försökt att äta mycket mer Framförallt bönor, linser och sådana här saker.

Rött kött äter jag betydligt mindre än vad jag gjorde för kanske fem år sedan. Jag försöker minska på det mer och mer. När jag gör grejer som jag normalt har… Köttfärs hade jag normalt för att bada köttfärs i. Nu är det lite bönor i och jag slänger i lite mer grönsaker, morötter och sådana här saker i också. Så jag försöker liksom Jag skulle säga att det inte är så att jag egentligen försöker äta mindre kött, utan det är mer att jag försöker äta mer rotfrukter, linser, bönor och sådana här saker, för att det är nyttigt. Men det blir jag per automatik. Jag äter ju inte mer mat, så äter jag mer av de andra sakerna så blir det ju mindre av köttet och sådana här saker.

00:59:11 – Wille: Det finns ju en jävla massa argument att äta mindre kött, förutom att det kanske är onyttigt att äta alldeles för mycket rött kött. Jag tänker miljömässigt och etiskt också, om man har problem med det. Jag tycker det är jävligt svårt överlag att försvara etiskt att äta djur, även fast jag gör det. Jag har inget svårt med att äta djur, men det är miljön.

00:59:33 – Jacob: Det är bara miljön som får mig att tänka att jag inte borde äta mer. Ur hälsosynpunkt är jag ingen storkonsument av charkprodukter. Trots att du är spanjor? Det är ju skinkan. Jag har ett helt grisben stående på min, som jag fick i bröllopspresent från mina spanska släktingar. Det är ju två, tre mackor i veckan med ett bra skivat skinklager. Det har jag svårt att säga att jag skulle sluta med helt också, men det är ju väldigt lite. Det är ju de här två, tre mackorna jag käkar. Jag käkar ingen skinka. Chorizo korv kan jag någon gång ha i grytor, men det är mer för att jag gillar kryddningen.

01:00:20 – Wille: Byt ut det mot pimento och vitlök.

01:00:22 – Jacob: Ja, jag brukar göra massor med rotfrukter och kikärtor på 5-7 liter. Det är den största biten jag har där hemma. Då brukar jag slänga i två chorizokorvar, för jag tycker det blir godare med smaken. Du får fem bitar chorizokorv per portion. Sluta helt, det tror jag inte jag kommer göra. Jag tror inte heller det är en… Det finns ju… Nu är man liksom inte där, ska man säga, om vi pratar miljö egentligen. Det finns områden på jorden där du inte kan odla, utan där det är lämpligt för djur att gå. djur som betar, som äter gräs, kan faktiskt vara en vinst för naturen på vissa ställen och i vissa sammanhang. Så att bara göra allting, att odla överallt, det tror jag inte heller är någon långsiktig lösning. Och sen, veganer, jag tror det är svårt att få i sig allting.

Ät en köttbit i veckan och en fisk i veckan så är du liksom i princip vegan fast du har fått i dig. Säkrat upp mer att du ska få i dig allting du behöver utan att behöva tänka så mycket på det. Så det är väl egentligen… Det hade jag lätt… Eller lätt ska jag inte säga. Det hade jag kunnat tänka mig, absolut, att vara den personen. Jag hade nog varit stolt över mig själv om jag varit det. Jag hade varit lite halvdryg och berättat för andra kanske. Jag är inte där. Och sen är jag hemma hos folk och de bjuder på kött. Då vill jag kunna äta det. Ja, men precis.

01:01:49 – Wille: Det är ju det också. Men då känns det som att vi är ungefär lika långt ifrån att bli vegetarianer, eller vad heter det?

Lyssnarfråga: Kombinera tunga benpass och löpträning

01:01:55 – Wille: Veganer. Kombinerad styrketräning och löpträning. Avsnitt tre. Ja, precis. Jag tänkte precis säga det, men det finns en fråga här. Finns det någon risk med att träna löpträning en dag för att dagen efter köra ett hårt benpass och efter sen köra löpning igen? Och så tillägger frågeställaren Stefan… Stevan? Stevanzan? Att han får väldigt mycket träningsvärk när han kör sina benpass. Och där skulle jag bara vilja säga att det är ganska onödigt att få mycket träningsvärk när man kör benpass, om man vill optimera sin konditionsträning. Då gör man någonting fel i sitt träningsupplägg, skulle jag säga. Man kör för hårt eller man kör för sällan eller något liknande. I övrigt skulle jag vilja hänvisa till avsnittet med Tommy, när vi pratar om det.

01:02:38 – Jacob: Ja, vi tar upp mycket av det där, men tränar man varje dag, som den här personen skriver, så kommer du inte få bästa resultat från båda träningarna tillsammans. Det blir mycket träning varje dag. Alltså muskelkomplikationer finns det ju ingen risk alls. Det beror ju i och för sig på hur mycket du tränar när du kör ditt benpass. Men är det rimlig mängd där så nej. Skador, absolut. Träna varje dag och alltid hålla på med benen. Nu vet jag inte hur ofta du kör dina benpass. Det står det inte. Det står bara att du styrketränar om du kör en split eller sådär. Visst kan det finnas en liten risk. Det finns det alltid när man tränar. Den kanske är lite högre om du tränar benen väldigt ofta och frekvent.

01:03:20 – Wille: Man måste balansera det då. Ska man få ut någon effekt av styrketräningen på konditionsträningen, då ska det vara ganska låg volym på styrketräningen. Alltså inte så hög volym så att man får träningsvärk av det, för då ger det ingen nytta dagen efter.

01:03:35 – Jacob: Där har vi en gäst på gång också, ska jag säga. Han har tackat ja. Vi ska inte droppa något. Ja, men det är bra. Praktisk på konditionsbiten som håller på med elitidrottare. Gött.

01:03:47 – Wille: Vi har en fråga här om ankröv. Alltså ankröv, då tänker jag ju på hockeyröv. Men det är ju inte det vi pratar om här, utan det är buttwink som jag förstår det. Frågeställaren undrar om. Det är Jefflar som undrar hur man tränar bort buttwink och där har vi väl också en gäst på gång. Jag vet inte om vi ska droppa det namnet nu.

01:04:05 – Jacob: Ska vi droppa namnet? Vi har inte frågat här. Nej, men jag hoppas att han lyssnar så han känner sig lite tvungen. Det finns en man uppe i… Är det Luleå eller Umeå? Umeå.

01:04:14 – Wille: Umeå.

01:04:16 – Jacob: Lars Berglund. Det är inte den jättekända styrkelyftaren Lars Berglund, men han är också en väldigt duktig styrkelyftare. Framförallt har han gjort ett antal studier på marklyft. Främst hos personer med ryggbesvär, men det är kanske ännu mer relevant för den här frågeställaren. Han hoppas vi få med här. Blir det varje vecka nu så kanske det blir hyfsat snart också. Så vi hänvisar till framtiden. Det är en ganska lång fråga annars. Jag tror det är bättre att vi tar ett helt avsnitt kring just ländrygg och bäcken vid marklyft och knäböj. Ja, det tycker jag. Ja. Nu hoppade du ner här. Du har missat frågor på vägen. Har jag det? Vad har jag missat? Ja. Atligan skrev en fråga, sen var det fem emellan

Lyssnarfråga: Hur farligt är det att träna när man är småsjuk?

01:05:02 – Jacob: där. Va? Ja. Hur farligt är det att träna om man är lite halvsjuk egentligen? Ja, ja.

01:05:08 – Wille: Där, ja. Ella, säger vi. Där är ett Ella i namnet. Ni får skärpa er med era alias här.

01:05:16 – Jacob: Vad ska jag säga, hur farligt? Det här är ju en risk egentligen som vi pratar om. Vi pratar återigen tillbaka med att satsa pengar så här. Risken är inte stor om man tränar med ont i halsen, men det är absolut en förhöjd risk och om du råkar ut för det så är det ju verkligen, verkligen inte kul. Och har du otur så dör du. Så man tränar inte när man har feber eller ont i halsen. Det är bara onödigt. Är du snuvig och såhär så brukar man säga att det är okej att träna. Då kör man lite på känsla. Man kan köra lägre intensivt och hålla sig igång och sådär. Sen träna. Du kan ju köra mentalträning. Är man handbollsspelare, titta på handboll. Titta på fotboll om du håller på med det. Är ni tyngdlyftare har ni lyxen att kunna se riktigt snygga lyft i slow motion på YouTube och sådana här saker.

Man kan absolut lära sig saker ändå utan att man gör det fysiskt. Men just ansträngande saker, alltså verkligen ansträngande saker när man har ont i halsen eller feber. Det är big no-no på det i princip. Trots att risken att det ska hända något är inte så stor, men det är inget man vill leka med.

01:06:26 – Wille: promenera, tycker jag som sjukgymnast. Vi pratar ju om risken att få problem med hjärtat om man har en infektion i kroppen, och det kommer ju ganska mycket av att man får upp pulsen då när man har infektionen. Man börjar jobba väldigt mycket med hjärtat, så undviker man det kan man i stort sett göra vad som helst. Mental träning, rörlighetsträning, den typen av saker, det funkar hyfsat bra, men det finns ingen poäng att anstränga sig så mycket när man är sjuk. Sedan har vi en fråga om

Lyssnarfråga: Maxstyrka eller uthållighet på gymmet för unga idrottare

01:06:51 – Wille: man ska träna maxstyrka. Har jag förstått den frågan rätt?

01:06:54 – Jacob: Den här femtonåriga tjejen. Ja, hon har börjat köra på gym och så kör hon maxstyrka. Börjar fundera på uthållighetsträning. Passar bättre för mig som idrottare. Hon har inte specificerat vilken idrott. Nej, precis. Det är väl en jättestor grej. Men generellt sett, även om vi tar uthållighetsidrottarna, så kör ju de faktiskt, det är ju maxstyrka de får ut störst effekt av.

01:07:19 – Wille: Det är det man inte får från sin konditionsidrott ju.

01:07:22 – Jacob: Ja, precis. Skada senor vid maxstyrka. Man kan givetvis, och kör du maxstyrka när det är failure så är det absolut en skaderisk.

01:07:30 – Wille: Jag tycker inte man behöver vara rädd för att träna maxstyrka. Mycket med tanken med styrketräning som komplement till att det ska vara skadeförebyggande, och gör man bara inga rena dumheter så funkar det faktiskt bra som skadeförebyggande och det minskar ju risken overall för att skada sig om man styrketränar. Jag tycker inte man behöver vara rädd för att anstränga sig på gymmet.

01:07:52 – Jacob: Nej, nej. Uthållighetsträning, risken där är att det blir ingenting av det. Kör maxstyrka, men just det här, när man är 15, även om man inte är kille, så kan det gå fort upp med vikterna. Då tar det faktiskt längre tid för senor och ligament att hänga med, just som muskelstyrkan ökar. Då får man vara lite sådär. Men håller du på med annan typ av träning, som du skriver här, så skulle jag säga att kör du gym en, två gånger i veckan så inga besvär alls. Verkligen försöka maxa de två passen. Men undvik failure. Välj en vikt på 6-7 RM och så kör du fyra, femmor så är det safe. Om du kan det tekniskt såklart.

01:08:38 – Wille: Då får man mycket av vinsten också utan de här negativa sakerna. Precis. En fördjupning i styrketräning, kondition, arbetsminne, förebyggande demens, naturligt åldrande av hippocampus och så vidare. Ja, det var ju en avgränsad och liten fråga.

01:08:55 – Jacob: Jag ska säga att jag har faktiskt redan, innan vi fick den här frågan, men jag blev väl ännu mer fundersam, jag letar folk i Sverige. Jag ska säga att det är många av de här grejerna, Detta är ju en sån här sak. Här behöver vi på något sätt… Jag kan lite om det här. Jag har skrivit lite om det här. Men jag tycker att vi ska ha med någon som verkligen jobbar med det här på något sätt. Eller har gjort någon studie på det. Det kluriga i det är väl många gånger att hitta någon i Sverige som både är kompetent nog och kanske intressant som gäst. Att hitta den personen. Är det någon som lyssnar som har tips eller kanske själv håller på med det här eller forskat på det här eller något sådant här. Hur det växelverkar däremellan så får ni gärna komma in med det.

Så ska vi försöka hitta någon som vi kan sitta och diskutera det med. Det är väldigt intressant.

01:09:44 – Wille: Det är en bra fråga. Drömgäst? Nej, jag kommer inte på någon på rak arm. Det beror lite på. Dels är det så att man blir förvånad av folk. Det kan verkligen bli så att någon man inte trodde skulle vara så spännande på något sätt kanske visar sig ha väldigt många kompetensområden. Så det är lite svårt att säga. Men det beror lite på vad man är intresserad av för stunden.

01:10:10 – Jacob: Ja, precis. Vi har ju, än så länge har vi fått väldigt bra. Det enda som egentligen har tackat nej, det var ju faktiskt vi hörde av oss till någon på SOK och ville prata lite om kost och kosttillskott med dem. Men där fick vi ett nej. Det är väl egentligen det enda vi har fått än så länge, som inte vill medverka, när vi har frågat. Sen har vi ju några som vi har fått ja ifrån, men vi har haft svårt att få ihop tiderna. Det är ju lite som det är. Drömgäst. Det hade ju varit kul… Jag har ett par gamla elitidrottare, ska vi väl börja med. Vi har inte kontaktat än, så vi ska inte säga det, men där är väl några som det hade varit väldigt kul att ha med där. Om vi tar kanske handbollslandslaget där på 90-talet när de dominerade. Det är ju många av dem som har gått vidare och blivit tränade så här.

Det hade varit kul att ha med dem och kanske diskutera både historia och lite vad de tycker om träning överlag för handbollsspelaren.

01:11:09 – Wille: Det är alltid kul att lyssna på folk som har hunnit tänka lite mer på sina karriärer än de som är mitt uppe i det.

01:11:15 – Jacob: Så någon sådan skulle vi väl kunna. Men det är väl inget speciellt av de namnen som jag ännu har tittat på eller funderat kring. Jag har stött på några av dem sedan tidigare, så jag tror det ska kunna lösa sig. Drömgäst. Jag kommer inte vara så nipprig. Det hade varit jättekul att ha med lite mer idrottare, före detta, kända.

01:11:34 – Wille: Absolut.

01:11:36 – Jacob: Stenmark kan vara kul att ha med.

01:11:37 – Wille: Ja, till exempel. Han kanske är lite fåordig i och för sig. Ja, kanske inte dagens. Han behöver en video på det.

01:11:46 – Jacob: Nej, jag vet inte.

01:11:47 – Wille: Sen frågar Gippan också, vad är vanligaste orsaken till smärta i armbågen vid pressar? Det är väl svårt att svara på skulle jag säga. Den vanligaste orsaken. Nej, jag har ingen aning. Jag skulle inte kunna svara på det.

01:12:04 – Jacob: Man har ju många muskelfästen där nere och det är antagligen några av dem som är lite trötta.

01:12:09 – Wille: Exakt, det beror på. Har man fått en skada. Det kan ju vara en ligamentskada, så att man är instabil. Det kan vara en överbelastning, så att man har fått en inflammation. Det kan vara allt möjligt.

01:12:20 – Jacob: Nej, men oftast är det bra. Även om man känner sig… Man går till någon duktig så får man reda på vad det är och så kan man ofta köra sin rehab ganska självständigt om man är den här drivna personen. Problemet ofta när man är sjukgymnast är att ens patienter inte gör det man ber dem göra. Jag skulle tro att i vårt kommentarsfält så är det nog överrepresenterat, i alla fall med de som gör kanske lite för mycket.

Veckans argumentationsfel: Ingen sann skotte (No True Scotsman)

01:12:51 – Wille: Sen ska vi avsluta med det hyfsat fasta inslaget när vi diskuterar någon typ av logiskt felslut eller argumentationsfel. Den här veckan är det som vanligt ett engelskt namn på argumentationsfelet. Det är No True Scotsman, eller Ingen Sann Skotte, som det kallas. Det finns ju LCHF-exempel på det här, men har vi någonting annat?

01:13:16 – Jacob: Jag kan förklara lite stort vad det är först från början. Det kommer från just Som uttrycket säger, att det liksom… Ja, men alla skottar är såhär. Och så säger du, nej, men titta han är ju skottig och han gör inte såhär. Nej, men det är ingen riktig skotte då. LCHF-exemplet här är ju liksom att LCHF är bra för det här och det här. Och så visar man en studie som visar att det fungerar inte så bra. Ja, men det var inte riktig LCHF de provade. Det är bara att gå in och läsa kommentarerna så fort jag skriver en studie om LCHF-kost eller lågkolhydraskost. Varför gjorde man så? Det där är ju inte riktigt LCHF. På något sätt så kan det vara ett legitimt argument. Man kan ju ha sina saker för att säga att en viss sak är väldigt viktig och så har de ignorerat det.

Men oftast så är det ju bara att man gör det löjligt, löjligt snävt så det kommer aldrig komma en tillräckligt bra studie.

01:14:10 – Wille: Ja, precis. Man definierar ju bort på något sätt obekväma resultat och man säger så här, men det var inte det jag menade när vi började diskutera eller någonting sånt där. Precis. Det blir ju som du säger, det blir ju onödigt snävt efter ett tag. Helt plötsligt så är det verkligen bara så här, du måste bara äta det här för att du ska få kalla det LCHF och då blir det liksom inte praktiskt relevant längre att prata om det.

01:14:29 – Jacob: Nej, exakt.

01:14:31 – Wille: Men det är ju så överlag, om du kritiserar någonting som någon står för, så att säga, och de börjar säga så här, nej, men det var inte exakt det jag menade, utan det är den här lilla avvikelsen också. Du måste ha en tomteluva på dig när du gör det här för att det ska räknas. Då är det no true scotsman, liksom. Och på något sätt så är det ju, de kan ha rätt på det sättet, att det kanske verkligen spelar roll att man har den där tomteluvan, men det gör att det blir kanske inte så relevant i det stora hela, liksom.

01:14:57 – Jacob: Och sen så skulle de ju lagt in det från början. Tomteluvan måste vara med och sen så får de ju inte lov att använda andra studier där man har gjort det utan tomteluvan. Vilket LCHFarna gör i princip hela, hela tiden. Så fort det är en studie där man liksom äter två procent mindre socker så är det, titta här, LCHF är bra. Och sen så fort du hittar en studie där det inte är någon effekt, där man kanske ätit två gram socker för mycket så är det, nej, nej, nej, nej, nej, nej, nej, nej, nej, nej, nej, nej, nej, nej, nej, nej, nej, nej, nej, nej, nej, nej, nej, nej, nej, nej, nej, nej, nej, nej, nej Det är ett vanligt argument inom det allra mesta. När folk har sina egna favoritsaker så börjar evidensen stapla upp sig mot att det då är… Nej, men det där är inte riktig, riktig LCHF, förstår du.

Eller det där är inte riktig, riktig barfotalöpning. Det där var inte riktig, riktig skivstångsträning eller vad som helst. Där får man liksom… Är folk konsekventa med det och säger att det här är det jag förespråkar exakt. Det funkar inte om du gör lite, lite åt varje håll. Då får man ju tro på det, men då får de ju samtidigt erkänna att det inte finns någonting som varken är för eller emot det de påstår om de säger att det är så viktigt med de här grammen, centimetrarna, kilona eller vad som helst åt olika håll.

01:16:13 – Wille: Precis, men jag märker att det är ganska lätt att falla in i det där överhuvudtaget. För det här när man ser en studie på att min träningsmetod inte funkar bättre än något annat, då säger man att det här var otränade individer som ni provade det på. Det är ju väldigt lätt att dra till med någonting sådant och säga att det blir inte relevant för att ni testade inte det på de individerna som jag tycker att det här är relevant för. På något sätt kan det stämma, men börjar det samlas ihop studier på otränade individer som visar ungefär samma sak, då kan man i alla fall säga att möjligen finns det någon typ av överföringseffekt mot det som jag har snackat om tidigare. Det kan ju funka med det som du säger. Dels måste man vara konsekvent och sen är det bra om man har sagt det här innan, så att man inte bara använder det som någon typ av flyktväg.

Ja, exakt, exakt.

01:16:59 – Jacob: Om man ska använda det här ämnet så tycker jag att man måste kunna motivera varför det skulle spela roll. Har du otränade mot vältränade, då kan man oftast lägga en bra motivering till varför vältränade behöver det här, men otränade så spelar det inte någon större roll. Tar vi LCHF igen, det finns ingen vettig motivering att säga varför det skulle spela roll om du äter 30 eller 20 gram kolhydrater varje dag. Alltså att det skulle hända något så extremt drastiskt som de påstår skillnaden är. När de säger att någonting är extremt mycket bättre än något annat. Och sen så visar en studie att det var ingen skillnad alls. Då säger de i praktiken att de här grammen är det som gör allt. Och då blir det lite absurt. Det finns ingen rimlig förklaring till varför det skulle vara så.

01:17:54 – Wille: Ska man sammanfatta så är det hyfsat gyntligt, men man kanske ska vara medveten om när man använder det, för det kan väldigt lätt bli bara en ganska löjlig, barnslig flyktväg på något sätt. Man bara säger att det där var inte relevant. Det var inte det där jag menade. Ja, det tycker jag.

01:18:12 – Jacob: Alright, det var väl frågeavsnittet då.

01:18:14 – Wille: Vi kommer väl köra det här någon gång framöver igen tänker jag. Det var mycket bra frågor och vi hann ju inte med alla. Men spara på dem som vi inte hann med och skicka dem igen så ska vi se om vi inte kan ta dem nästa gång tänker jag.

01:18:25 – Jacob: Precis. Må då alla få ha ett trevligt eller gott nytt år.

01:18:29 – Wille: Jajamen. Du med Wille. God fortsättning. Tack ska du ha. Detsamma.

01:18:33 – Jacob: Ha det gött. Ha det bra. Hej.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *