När behövs det vetenskapliga källor och när är det överflödigt?

  • Mejla till en vän

Den här texten är ytterligare en text av mer raljerande karaktär där jag skriver vad jag tycker. Kanske kommer inte alla hålla med men jag tänker i alla fall argumentera för min ståndpunkt och försöka lyfta fram principer mer än detaljer. På detaljnivå (dvs fråga A eller fråga B) kan man kanske ha avvikande åsikter men ändå hålla med om principen.

Det jag vill diskutera är – som titeln på texten kanske skvallrar om – när man egentligen borde diskutera frågor med källhänvisningar till det man hävdar och när sökandet efter källor egentligen bara är slöseri med tid. Eller när efterfrågan av källor egentligen är fullkomligt onödigt. Anledningen till detta är min digra erfarenhet av forumdiskussioner där jag ibland tycker att folk klagar på forskning (som de i och för sig inte vet något om ändå), och på inställningen att motdebattören vill se på belägg för en viss ståndpunkt, trots att det är tämligen befogat.

Vidare ser jag lika ofta – ja kanske ännu mer ofta – att det frågas om det finns studier på det ena eller det andra fastän det egentligen inte spelar roll för den personen och att det som eventuellt länkas till och/eller citeras ändå inte gör någon nytta. Ibland kanske det till och med bara förvirrar eller skrämmer upp.

Lär dig träna och äta

Jag tar den här underrubriken först eftersom den är viktigast. Jag kunde lika gärna ha placerat den som en avslutande del men risken finns att texten inte läses i sin helhet och så går man miste om hela poängen. ;) Vad jag vill ha sagt är att innan du börjar bry dig om vad specifika studier visar så fundera på varför du vill veta det. Förmodligen handlar det om vad som är det bästa sättet att träna och äta och det finns ingen enskild studie som ger svar på det.

Vidare är det inte så att vem som helst kan läsa studier. Det säger jag inte för vara nedsättande utan för att det är sant. Inom frågor om just träning, kost och kosttillskott verkar det finnas en inställning att vem som helst kan läsa och förstå vetenskapliga artiklar utan minsta förkunskaper om ämnet, metoderna, statistikredovisning med mera. Inom vilket annat område förväntas man som fullständigt outbildad kunna förstå ett helt forskningsområde bara sådär?

För dig som vill komma igång med träning och/eller börja käka bättre är det alltså allmänna grunder du ska försöka förstå. Var kritisk mot vem som påstår vad, vilka belägg vederbörande har och vilka egenintressen han/hon har i att rekommendera just det. Men be för den delen inte om ”Har du någon studie på det?” om du inte riktigt kan tolka forskningen och saknar grepp om vad forskningen i sin helhet säger. Det är knappast svårt att med en enskild studie här och där ge sken av att ha på fötter men tämligen ofta skrivs ren skit och referenser ges till alla möjliga studier som knappt har med saken att göra men som ändå tacksamt tas emot som ett ”bevis”.

Jag såg exempelvis på en blogg för inte alls länge sedan hur skribenten motiverade att forskningen ger stöd för drop-sets genom att hänvisa till en studie som enbart kunde läsas på japanska (!) och jag betvivlar att vederbörande behärskar det japanska språket. Mer sannolikt är det att den personen sett samma referens i en annan artikel om samma sak och bara rippat referenslistan utan att ens ägnat en sekund åt granskning.

Så sammanfattningsvis finns ingen anledning att be om specifika studier om man 1) bara vill lära sig grunder i hur man kan träna och äta för att nå sina målsättningar och om man 2) dessutom inte ens har kapacitet att läsa och tolka det som presenteras för en. Att inte kunna läsa och tolka forskning är alltså ingen skam, tvärtom så är det svårt. Jag har också jättesvårt att tolka vissa studier och det gör mig då lite bekymrad att folk med fullständig avsaknad av vare sig utbildning eller erfarenhet från akademisk engelska drar stora slutsatser från citerade abstrakt eller kanske till och med bara en referens.

Diskussioner om vad eller varför?

Inget ovanligt att denna typ av härskarteknik dyker upp i en diskussion om varför. Den som bänkar mest är tveklöst en grym bänkare som kan massor om bänkpress. Men bänkpressresultaten är inget som per automatik gör vederbörande till expert om glutaminmetabolism, blodsockerreglering och insulinsekretion för det.

Inget ovanligt att denna typ av härskarteknik dyker upp i en diskussion om varför. Den som bänkar mest är tveklöst en grym bänkare som kan massor om bänkpress. Men bänkpressresultaten är inget som per automatik gör vederbörande till expert om glutaminmetabolism, blodsockerreglering och insulinsekretion för det. Och den personen kan heller inte med hundraprocentig säkerhet säga att den lilla extra underarmsövningen varje onsdag är den som gjort honom/henne till bäst. Även om den kan ha spelat roll.

Här upplever jag att den främsta källan till missförstånd och feltolkningar ligger, nämligen när någon person med bra resultat även påstår att det beror på enskilda smådetaljer och kritiseras för detta. Ofta blir det en uppdelning i två läger med de som kritiserar detaljpåståendet (alltså kritiserar varför) och de som försvarar detta med vederbörandes allmänna resultat (alltså försvarar sig med vad).

Varför och vad är två helt olika saker som aldrig får förväxlas, och den ena får heller aldrig fungera som rättfärdigande av den andra. Jacob har skrivit en bra artikel om detta som jag rekommenderar att du läser, ”Varför är minst lika viktigt som vad och hur!”. Där finns också flera konkreta exempel. En lite äldre artikel som Jacob skrivit i ämnet, ”En anekdot bevisar ingenting”, är också läsvärt.

Vad jag här pratar om är att en person som fått bra resultat på ett eller annat sätt inte för den delen är immun mot kritik om denne påstår massa saker som inte behöver stämma. ”När jag bytte ut Whey80 mot Whey100 började jag växa på riktigt” måste alltid kunna ifrågasättas även om den som ifrågasätter har ett BMI på 20 och knappt bänkar 70 kg. Och i ett läge när någon pratar på om hur extrema proteinmängder är ett krav för maximal tillväxt, att man håller sig friskare genom att supplementera med hästdoser av C-vitamin och/eller glutamin, att styrketräning höjer efterförbränningen med hundratals kilokalorier – och allt vad det nu kan vara som påstås – så är det definitivt på sin plats med ett ”Källa på det?” för nu har narrativen om vederbörande resultat övergått till en teoridiskussion om mekanismer som tillskrivs smådetaljer. Och när diskussionen övergår till det teoretiska planet är det inte längre något som kan rättfärdigas med individens resultat, det kan bara rättfärdigas med fakta.

”Källa på det?” i brist på argument

Det här är knappast ovanligt att man stöter på bland kommentarsfält i bloggar eller på forum. En person har bestämt sig för att han eller hon vet bäst och har rätt och alla motargument, hur självklara de än är, bemöts med någon form av krav på studier eller ”motbevis”. Att personen själv inte kommer med annat än påståenden dragna ur luften är inget problem, men alla andra förväntas ”motbevisa” det.

Du kan hitta detta på många håll i den här bloggen bland annat, personer i kommentarsfälten som bestämt sig vad de tycker i en fråga, och bestämmer sig för att läsa in det de känner för, och sedan bara utkräver fakta och mer fakta även fast all fakta på ren rutin döms ut. Samma typ av personer är ofta väldigt övertygade om hur ”köpt” forskning är, hur dåligt den är genomförd och hur den är inriktad mot fel målgrupp. Det är väldigt intressant att hoppa lite mellan teoridiskussioner på olika håll för (icke)argumenten är så himla lika oavsett vad man diskuterar, om det så är LCHF eller den optimala byggarträningen. Det brukar se ut ungefär så här:

- Jag vet bäst och har rätt.

– Ja du har lyckats bra, grattis till det, men det är inget bevis.

– Så allt är inbillning menar du?

– Nej jag säger bara att din förklaringsmodell inte behöver vara sann bara för att det gått bra för dig.

– Så har du några studier som säger att jag har fel?

– Nej men det finns vissa som tyder på att annat också skulle kunna vara lika effektivt och det är inte så värst studerat överhuvudtaget. [Här tar sig vederbörande tiden att ändå leta upp en del källor som gör det lite mer komplicerat]

– Den där forskningen är på fel personer/köpt/dålig…

– Hann du ens läsa allt på så kort tid?

Och så vidare …

Så saknar man argument i en diskussion är det väldigt lätt att helt enkelt bara försöka trötta ut den man diskuterar med genom att fråga efter källor, döma ut källorna och kräva fler, döma ut dem också men hela tiden utan att ens läsa eller reflektera. Det handlar ju som sagt inte om att man faktiskt vill ha källor utan att man bara vill få sin motdebattör att lägga ner eftersom det är lönlöst.

Utifrån kan det kanske se ut som att den tjatat om källorna ”vann” debatten men det handlar ju bara om en uttröttningsstrategi som sagt. Så var observant på den strategin om du ser en diskussion som vid första anblick förefaller vara en diskussion om teori men som egentligen bara är ett försvarstal för varför man har rätt och punkt slut.

Absoluta basfakta

I vissa fall blir även diskussionen nästan löjlig och lite en fråga om att bevisa att björnar inte flyger. Att be om källa på att energibalansen är den avgörande faktorn för viktbalans, att styrketräning bygger bättre muskler än intervaller, att man inte blir fet av att äta efter klockan 18 etc. är exempel på frågor där det är närmast befängt att be någon om studier. Det är liksom fakta på den allra mest basala nivån och inget som en specifik studie visat.

Ställer man den frågan med faktiskt intresse för svaret, inte bara som den ovan nämnda strategin (”Jag har rätt, motbevisa mig!”), så kan man ju hitta svaret i första bästa vetenskapliga grundbok i ämnet. På Google books hittar man säkerligen någon av bra kvalitet helt gratis och annars kan det ju lånas på bibliotek. Ja även Wikipedia är faktiskt väldigt bra i de flesta fallen, Wikipedia som källa har en oförtjänt låg status skulle jag vilja påstå. I alla fall om man väljer den engelska, där är informationen ofta både utförlig och korrekt.

Men kontentan är i alla fall att i de frågor där man pratar om det mest fundamentala så är frågan om källa överflödig. Man ska inte behöva slösa sin tid på att leta upp studier för att ”motbevisa” att förbränningen avtar om man inte äter var tredje timme eller ”motbevisa” att kött ligger kvar och ruttnar i tarmen. Om någon däremot påstår såna saker har den helt klart en börda på sina axlar att stärka det med fakta. Och helst inte ”fakta” från en fitnessblogg eller veganblogg. Sist på denna del bör jag även lägga in brasklappen att det rent vetenskapsfilosofiskt naturligtvis aldrig finns fullständiga sanningar som en gång för alla är slutligen bevisat. I filosofisk bemärkelse kan vi ju inte veta att alla människor behöver dricka vatten exempelvis. Men dessa fundamentala basfakta existerar ändå inom ett forskningsparadigm (för att använda en central term från Thomas Kuhn) och det är inget man som lekman ändrar eller ens kan ifrågasätta. Även om det efter många års forskning kan visa sig vara fel.

Slutord

Ja det var som sagt en text av mer raljerande slag men jag har stött på såna här diskussioner så ofta nu att det känns värt att ta upp. I teoridiskussioner där man pratar om hur och varför saker sker måste det alltid finnas utrymme för kritik och ifrågasättande, ingen får någonsin bli immun mot kritik bara för att personen i fråga har en akademisk titel eller stora muskler – att ta upp utbildning som härskarteknik är precis lika illa som att jämföra bicepsomfång eller bänkpressresultat om den utbildade personen påstår befängda eller dåligt grundade saker.

Men bara för att diskussioner om teori på detaljnivå kräver faktabelägg och källor så ska det inte gå över gränsen. Det finns områden där fakta är så etablerad så ”Källa på det?” bara blir löjligt och dessutom finns det som sagt många som bara kräver källor som en strategi att tjata ut den man diskuterar med. Och som jag skrev i den första delen av texten – vänta med den djupgående teorin tills du känner till grunderna. Annars blir det bara förvirring och riskerar att fokusera på helt fel saker, typ oron över hur EAA-intaget ska placeras istället för fokus på tillräckligt kvalitativ träning.

Så var kritisk mot den som påstår saker och var nyfiken för att lära dig. Men använd inte heller kravet på studier och källor som ett mantra att rabbla i alla diskussioner när det inte är befogat och låt heller inte skogen skymmas bakom massa små obetydliga träd.

Nicklas Neuman
Om Författaren:
Nicklas Neuman har en masterexamen i kostvetenskap från Uppsala Universitet sedan våren 2012 och tog sin kandidatexamen 2010. Han är moderator på Sveriges största träningsforum Kolozzeum och BODY Magazines forum samt skribent för tidningen. Tillsammans med Jacob Gudiol driver han inte bara den här bloggen utan har även skrivit boken "Forma kroppen och maximera din prestation - Om kost och träning på vetenskaplig grund" för Ngruppens förlag. Mer om Nicklas..
Copyright © traningslara.se (Jacob Gudiol och Nicklas Neuman)
Materialet får skrivas ut och användas för personligt bruk och i skolundervisning i grundskola och gymnasiet. Användning i andra syfte är ej tillåten utan tillstånd från författaren

3 kommentarer till “När behövs det vetenskapliga källor och när är det överflödigt?

  1. 1
    Peter Söderling skrev:   Citera och svara

    Hej!
    Självklart ska man ha betalt för jobbet man utför. Men att titta på reklamfilem, eller ens klicka igång kommer aldrig att funka. Vi är trötta som fan på reklam. Jag kommer aldrig någonsin klicka på den
    Däremot så är jag, och förmodligen många med mig. villiga att prenumerera på er sida. En engångsavgift á 179kr kanske eller en årsavgift för 99kr?

    Tänk på de alternativen för det tror jag de flesta nappar på då vi verkligen vill ta del av era kunskaper

    Ha det så bra:-)

  2. 2
    Guddi skrev:   Citera och svara

    Peter Söderling:
    Hej!
    Självklart ska man ha betalt för jobbet man utför. Men att titta på reklamfilem, eller ens klicka igång kommer aldrig att funka. Vi är trötta som fan på reklam. Jag kommer aldrig någonsin klicka på den
    Däremot så är jag, och förmodligen många med mig. villiga att prenumerera på er sida. En engångsavgift á 179kr kanske eller en årsavgift för 99kr?

    Tänk på de alternativen för det tror jag de flesta nappar på då vi verkligen vill ta del av era kunskaper

    Ha det så bra:-)

    Hallå Peter!
    Tack för din feedback. Vi är givetvis väl medvetna om att lösningen med reklamfilmer inte passar alla. Men det är faktiskt många som har börjat trycka på filmerna sen vår lilla notis och så sent som förra veckan började jag faktiskt titta på en ny webbserverlösning för att få sidan att bli snabbare. Detta är möjligt tack vara de extra pengarna vi nu får in.

    Att ta betalt för någon form av prenumeration är inte aktuellt. Jag startade den här sidan för att hjälpa folk hitta bra material kring träning och kost. Om vi börjar ta betalt försvinner alla nya besökare från google och mitt ursprungliga syfte med sidan försvinner också med det.

    Om du inte vill trycka på reklam och ändå hjälpa till så har vi ju donationsknappen. Det är faktiskt ganska många som har gjort valet att donera istället för att trycka på reklam. Det är även några som har gett flera donationer med några månaders mellanrum.

  3. 3
    Peter Söderling skrev:   Citera och svara

    Ok, tack för ditt svar. Donationsknappen hade jag missat

    Guddi: Hallå Peter!
    Tack för din feedback. Vi är givetvis väl medvetna om att lösningen med reklamfilmer inte passar alla. Men det är faktiskt många som har börjat trycka på filmerna sen vår lilla notis och så sent som förra veckan började jag faktiskt titta på en ny webbserverlösning för att få sidan att bli snabbare. Detta är möjligt tack vara de extra pengarna vi nu får in.

    Att ta betalt för någon form av prenumeration är inte aktuellt. Jag startade den här sidan för att hjälpa folk hitta bra material kring träning och kost. Om vi börjar ta betalt försvinner alla nya besökare från google och mitt ursprungliga syfte med sidan försvinner också med det.

    Om du inte vill trycka på reklam och ändå hjälpa till så har vi ju donationsknappen. Det är faktiskt ganska många som har gjort valet att donera istället för att trycka på reklam. Det är även några som har gett flera donationer med några månaders mellanrum.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *