Summering av avsnittet
AI summering. Längre ner finns hela avsnittet med komplett transkribering.
I veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack gästas Wille och Jacob av läkaren och sömnforskaren Jonathan Cedernäs, som kopplar upp sig från Chicago. Jonathan berättar om sin bakgrund från läkarlinjen, sin disputation inom näringslära och tarmfysiologi samt hur han via Christian Benedict kom in på sömn- och dygnsrytmsforskning. Samtalet inleds med hur både hjärnan och kroppens övriga vävnader samspelar under sömnen och varför det krävs en kombination av humanstudier och djurmodeller för att förstå mekanismerna bakom sömnbristens effekter.
Jonathan förklarar hur en enda vaken natt kan påverka kroppens så kallade klockgener i fettvävnad och skelettmuskulatur genom epigenetiska förändringar, som DNA-metylering. Dessa evolutionärt välbevarade gener styr kroppens inre dygnscykel, som hos människan är något längre än 24 timmar och därför kalibreras dagligen av ljus via den suprakiasmatiska kärnan i hjärnan. Han jämför även hur djurmodeller som möss och råttor används i forskningen, och varför mössens nattaktiva fysiologi och genetiska verktygslåda gör dem både värdefulla och speciella att tolka.
Vidare diskuteras de konkreta metabola konsekvenserna av sömnbrist. I studier där unga, friska deltagare fått vara vakna en hel natt eller bara sova fyra timmar försämrades deras insulinkänslighet och förmåga att hantera blodsocker vid ett glukostoleranstest till nivåer som förknippas med ökad risk för typ 2-diabetes. Resultaten tyder på ett dosförhållande, där flera nätter med förkortad sömn ackumuleras. Även ämnesomsättningen sjunker vid långvarig sömnstörning, men funktionerna kan återställas med flera dygn av ordentlig återhämtning.
Samtalet berör också den utbredda kroniska sömnbristen i vardagen. Rekommendationen för vuxna ligger på sju till nio timmars sömn per natt, och långvarigt underskott kopplas i befolkningsstudier till ökad risk för högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, övervikt, depression och förtida död. En särskilt förrädisk aspekt är att den upplevda tröttheten ofta planar ut efter en tids sömnbrist, vilket lurar många att tro att de ”lärt sig” sova mindre, samtidigt som reaktionsförmågan och kognitionen fortsätter att försämras.
Därefter går trion igenom nyttan med korta tupplurar och vad som faktiskt händer i hjärnan när vi sover. En powernap på omkring 10–20 minuter kan minska inflammationsmarkörer, medan längre tupplurar riskerar att ge sömntröghet och störa nattens sömntryck. Jonathan beskriver även hur sömnen stärker viktiga synapser för minnesinlagring samtidigt som hjärnans utrymme mellan cellerna vidgas för att skölja bort skadliga slaggprodukter som amyloid-beta, vilket kan kopplas till minskad risk för Alzheimers sjukdom.
Avslutningsvis diskuteras melatonin, sömnläkemedel och praktisk sömnhygien som mörker, kyla, kaffepaus och skärmfrihet inför läggdags. Jonathan lyfter riskerna med så kallad social jetlag – att skifta dygnsrytmen mellan vardag och helg – vilket liknar skiftarbete och försämrar både blodsockerkontroll och blodtryck. De hinner även beröra skillnaden mellan att resa österut och västerut, nya läkemedel som orexinantagonister och hur sömnbehovet förändras genom livet, från småbarnsårens stora mängd drömsömn och tonåringars biologiskt förskjutna dygnsrytm till den minskade djupsömnen hos äldre.
På Tyngre Träningssnacks instagram hittar du bilder och klipp från avsnittet.
Visa avsnittets hålltider
Det här är en automatisk transkribering av detta avsnitt av podcasten Tyngre Träningssnack. Du kan trycka på varje tidpunkt i texten för att hoppa till precis den delen av avsnittet i youtubespelaren ovan.
Transkriberingen är genererad med hjälp av AI och innehåller därför vanligen några enklare fel.
Introduktion
00:00:22 – Wille: God kväll och varmt välkomna till tyngre träningssnack. Jag heter Wille och med mig som vanligt har jag Jacob Gudiol.
00:00:29 – Jacob: God kväll Wille.
00:00:30 – Wille: God kväll. Det är en poäng att det är kväll nu. Ja. Dels är jag lite småtrött också, men vi ska faktiskt prata om sömn här ikväll och då tänker jag till lämplig setting för samtalet. En person som inte har kväll, det är vår gäst, Jonathan Cedernäs. Välkommen.
00:00:51 – Jonathan: Tack så mycket.
00:00:52 – Wille: Vad är klockan hos dig?
00:00:54 – Jonathan: Nu är klockan fem i två på eftermiddagen.
00:00:57 – Wille: Precis. Du befinner dig i Chicago, om jag förstått det rätt?
00:01:01 – Jonathan: Ja, det stämmer. Hur är läget med dig? Jo, det är bra. Pigg och strålande sol här, så det går inte att klaga.
00:01:12 – Wille: Det är inte utan att man blir lite avundsjuk. Det är väl inte så varmt i Chicago?
00:01:17 – Jonathan: Nej, det är sant. Jag gick faktiskt hit Jag är väl lite nordisk om jag gick i t-shirt. Det är inte så många som går i t-shirtar annars. Men det var så pass varmt i solen att det gick att gå i t-shirt.
00:01:35 – Jacob: Jag vet att jag var i USA över nyår något år. Nere i Texas men så mellanlandade vi Chicago. Och skulle göra det på hemvägen också men då var det helt förfruset där på flygplatsen. Så då fick vi vara kvar två veckor extra i USA. Innan vi kunde komma hem. Så då var det kallt i december i alla fall. Eller januari blir det ju då.
00:01:55 – Jonathan: Ja, just det. Det var ganska mild… Det verkar ha varit en mild vinter här.
00:02:01 – Wille: Jag sa att vi skulle snacka om sömn och vi har fått kontakt med dig via
Jonathans bakgrund och väg in i sömnforskningen
00:02:06 – Wille: Christian Benedikt som vi har haft med tidigare, då vi pratade om sömn med honom. Du ska få presentera dig själv och kanske hur du känner honom och vad du har sysslat med. Ja, precis.
00:02:19 – Jonathan: Jag pluggade till läkare tidigare och redan innan det hade jag ett intresse av sömn faktiskt. Min morfar har forskat om sömn och bland annat om den här tallkottkörteln som producerar melatolin som vi kanske kommer prata om senare och även titta på dygnsrytmen. Det var lite i det sammanhanget och också att vi hade läst om hur sömn påverkar minnet som jag blev intresserad av. Jag har ganska länge varit fascinerad just av hur minnet fungerar Också det här fenomenet att hjärnan fungerar, är i full gång när man sover men vi är ändå väldigt omedvetna om vad det är som händer. Så under tiden som jag pluggade till läkare för några år sedan så började jag forska lite och jag hade ett intresse kring hur hjärnan funkar också så jag började forska lite om hjärnan.
På vår institution började Christian och då fick jag möjlighet att diskutera lite mer sömn. Utifrån det var jag med och hjälpte till med lite sömnstudier och så började jag samtidigt designa lite egna sömnstudier som jag sedan har lyckats slutföra. Jag är i full gång med att analysera data från några stycken av dem. Det här har varit mest på människa, men sen har jag även… Människa är toppen, för det är ett sätt att studera hur det verkligen ligger till. Men en nackdel med att jobba på människor är att det kan vara svårt att göra mer mekanistiska studier. Öppenhet på hjärnan är inte så populärt.
00:04:16 – Wille: Jag tyckte också det. Oetiska saker är svårt att göra på människor.
00:04:20 – Jonathan: Ja, men det finns ju… När man är inne och opererar i hjärnan kan man ta små vävnadsbitar. Man får möjlighet att ta ett vävnadsprov. Man försöker inte ta ut nån stor bit, men det kan vara så att en liten bit av det man tog ut av nån annan anledning kan användas för att analyseras. som till exempel musar eller nåt annat än bananflugor. Där finns det verktyg för att till exempel se vad som händer när du tar bort vissa gener. Alla de är jättebra verktyg för att studera hur dygnsrytmen fungerar. Där har man kanske inte kommit lika långt vad gäller människor när det gäller att manipulera dygnsrytmen som man kan på Framförallt är det svårt för människor. Till exempel i Sverige har vi inte så många faciliteter där man kan stänga in nån och sen låta dem gå på ett helt annat dygn än vad en vanlig person skulle vilja göra.
Man mår inte så bra. Man måste se till att det inte kommer in dagsljus fullt ut på nåt sätt.
00:05:25 – Jacob: Och så måste man väl ha hyftat bra lampor som kan försöka efterlikna dagsljus. Inte bara en kökslampa på 60 watt. Exakt.
00:05:37 – Jonathan: Det finns lite olika sätt att göra det på. Det är ett sätt att stimulera hur det verkligen är, men andra… Det kanske vi också kommer prata lite mer om, utifrån hur dygnsrytmen fungerar. Den är styrd från hjärnan och den reagerar väldigt starkt på ljuset. För att ta bort sådana effekter av starkt ljus gör man ofta sådana här studier. nästan i konstant mörker eller väldigt lågt ljus för att ta bort vissa maskerande effekter. Men nu har jag möjlighet att studera både dygnsrytmen och sömnen. Jag tycker det är väldigt fascinerande att se hur övriga kroppen påverkas. Att också försöka förstå de fenomen som ligger till grund för varför sömnbrist och skiftarbete ökar risken för att drabbas av typ 2-diabetes och övervikt Så sömn är som ett tillstånd i hjärnan, men det produceras olika molekyler i övriga kroppen och i muskulaturen när vi tränar och då även givetvis när vi sover.
Det är också ett intressant område att studera, det faktum att vi sover, till exempel hjärnans hälsa eller hur kroppen spelar som en orkester under sömnen. Jag tror även Christian har använt det uttrycket förut, men det är ett väldigt fascinerande fenomen det här, hur kroppen samspelar och det är inte bara hjärnan som sover, utan det är faktiskt hela kroppen.
00:07:10 – Wille: För att hoppa tillbaka där, du studerade till läkare, men sen blev du så intresserad av sömn och sömnforskning att du hoppade av läkarlinjen då, eller fullföljde du den utbildningen?
00:07:22 – Jonathan: Nej, jag fullföljde läkarlinjen. så disputerade jag under min AT och det var ju mer… Det kändes som att du inte gillade den här podden.
00:07:35 – Jacob: Ja, skojar du eller?
00:07:40 – Jonathan: Samtidigt hade jag börjat göra mina egna sömnstudier under tiden. Jag disputerade mer på näringslära och hur tarmen fungerar. Det har kommit in lite i mina sömnstudier också. Jag kollade hur råttor kunde bli feta på en fet diet om det fanns vissa faktorer som skyddade vissa jämfört med andra möss.
00:08:04 – Jacob: Det var en väldigt intressant grund att träffa utifrån.
00:08:08 – Jonathan: Går du in djupt på vilket område som helst så blir det intressant och definitivt intressant och nåt som jag har kunnat utnyttja senare i den forskning som jag gör nu också.
00:08:18 – Wille: Man skulle säga att det där är ju forskning som Jacob älskar, hur man gör möss feta på olika sätt.
00:08:25 – Jacob: Jag har läst upprop oförtjänt många studier om hur man gör möss feta.
00:08:33 – Jonathan: De är väldigt söta när de är feta också. De är väldigt glada också och belåtna. Ja, men det är väl vi också tills vi blir sjuka.
00:08:43 – Jacob: Ja, precis.
00:08:46 – Wille: Edward Blom-mössen liksom.
00:08:48 – Jacob: Men de mössen som inte blir feta men som ändå får den här goda kosten, är de lika glada eller? Hur fattar du det så?
00:09:00 – Jonathan: Ja, de är väl lite gittriga kanske. Nej, jag vet inte. Jag undrar var alla de där karolinerna försvann. Att de inte vill lägga på sig när de är missnöjda.
00:09:14 – Wille: Det är lite mer sen när du väl hade disputerat som det kom in mer inriktat på sömnforskningen?
00:09:22 – Jonathan: Ja, det var det. Precis. Jag gjorde då i princip en post-dok med Christian som handledare på neurovetenskapliga institutionen till att börja med. Jag hade stöd av Hjärnfonden som fortsatte stödja mig och Medicinska fakulteten. Om doktorandåren är osäkra för att man inte vet när man blir färdig så är postdoktiden också osäker för då gäller det att hitta finansiering om man inte hamnar hos någon som är är jätterik och flödar i pengar.
00:10:00 – Jacob: Hur kunde du sälja in dig själv då och komma från att ha studerat tarmarna hos möss till att här ska jag ta pengarna till hjärnforskningen eller sömnforskningen? Ja, men det var ju att jag hade redan börjat göra sömnstudier och hjälpt till på andra sömnstudier.
00:10:20 – Jonathan: Så jag hade ju redan vid det laget faktiskt två… etiktillstånd för att göra sömnstudier. De var i full gång och en av dem var faktiskt i princip helt färdig när jag hade… Ja, eller en del av den var färdig när jag fick de här pengarna.
00:10:39 – Jacob: Det var jättekul och det har jag ändå känt som…
00:10:44 – Jonathan: Jag försöker fylla ett viktigt gap där just att förstå lite mer av mekanismerna bakom hur sömnbrist kan till exempel påverka typ 2-diabetes, men också hur sådana här faktorer samspelar med hur hjärnan påverkas negativt av sömnbrist, som också är något som vi har forskat om på flera olika sätt. Bland annat vad gäller minnet, men också sådana här hjärnskademarkörer som vi också tittar på, till exempel, och risken för Alzheimer.
00:11:14 – Wille: Hur har du studerat det då? För jag vet att när vi pratade
Epigenetik, klockgener och simulerat skiftarbete
00:11:16 – Wille: med Christian så var det väldigt mycket om att han studerade sömnen genom att studera vad som hände om man störde sömnen. Men hur har du angripit problemet?
00:11:25 – Jonathan: Jo, men det är väl det tillvägagångssätt som vi har använt hittills. Vi har gjort flera studier där vi har utsatt friska deltagare, ganska unga deltagare, för … Vi har jämfört dem i två tillstånd. Ena gången har de fått sova som vanligt och andra gånger har de fått vara vakna en hel natt. Det är ungefär som att simulera skiftarbete. Innan de här varje gång har vi också standardiserade faktorer som ljusexponering, måltider, lite innehåll och tid och aktivitet. Och så har vi tagit blodprover före och efter.
00:12:06 – Jacob: Men vi har också tagit vävnadsprover från fett och skelettmuskulaturen.
00:12:12 – Jonathan: och titta till dem hur de här organen påverkas av sömnbrist jämfört med vanlig sömn.
00:12:20 – Wille: Du skickade in en artikel på mejlen innan vi talades vid, som inleds med den fantastiska meningen “Just one night of wakefulness can lead to alternations in epigenetic and transcriptional profile of core circadian clock genes in key metabolic tissues”.
00:12:37 – Jacob: Bra styke. Bra mejl.
00:12:39 – Wille: Vad har du att säga till ditt försvar? Ja, precis. Oj, nu… You cut me off guard. Nej, men… Det lät så spännande, men ändå så komplicerat på något sätt.
00:12:53 – Jonathan: Ja, det är det väl. Det är extremt komplicerat. Jag kan inte förklara det. Nej, men det är enklare än vad det låter som. Så här är det. DNA-kedjan utgör ju vår arvsmassa och koden hur generna ska läsas av och bygga proteiner som sen kan utgöra våra celler och utföra alla enzymatiska processer i kroppen. Men hur de här generna läses av är beroende av vissa typer av molekyler som sitter på DNA-kedjan och också hur DNA-kedjan i sig är packad. Den är packad i små nystan och det här kan regleras. Dessutom kan aktiviteten av generna också regleras av molekyler som sitter framför där genen börjar till exempel, men också inne i genen. Som då säger åt en gen i princip om den ska vara mer eller mindre aktiv. Det kallas till exempel metylering, så att det är som metylgrupper, små kemiska grupper.
Eller så kan hela nystanet regleras med vad som kallas histoner och hur tillgänglig DNA-kedjan är för att läsas av. Det här är något som tidigare trodde man var ganska statiskt, att man föddes… Det raderas i viss mån från födseln, men sen trodde man att varje cell till exempel har ett visst epigenetiskt tillstånd som säger åt att jag är en muskelcell eller jag är en fettcell eller jag är en nervcell. Varje cell behöver olika gener och proteiner för att bli sin egen cell, men också för att styra de processerna. de gör. Det här trodde man var ganska statiskt, men på senare tid har man upptäckt allt fler faktorer som påverkar det här epigenetiska tillståndet som olika gener befinner sig i. En studie som inspirerade mig att göra den här första studien var en studie som faktiskt gjordes på KI.
Vi samarbetade med de forskarna i den här studien. De visade att Ett akut träningspass kan påverka den här metyleringen i gener som styr ämnesomsättningen och det trodde man då till exempel kan utgöra en mekanism som gör att träning även över längre tid kan ha en positiv effekt. Idén är att du kanske har en gen som är skitande till exempel som snabbar på din ämnesomsättning eller gör att du behandlar blodsocker bättre. Om du tränar så programmerar du i princip om din muskelcell att den ska ta hand om blodsocker kanske snabbare genom att göra mer av en viss gen eller att den ska ha högre ämnesomsättning genom att göra mer eller mindre av några andra gener. På samma sätt hade jag tanken att det sätt som sömnbrist kanske kan vara skadligt är att det också ändrar den här epigenetiken för vissa gener.
Eftersom att sömnbrist, man kan säga att träning är en positiv stress, men det är ändå utsatt. Du exponerar dina celler för en stress. Du får låg syrehalt. Du får hög belastning. Det uppstår små muskelskador och så vidare. Din ämnesomsättning förändras. Du måste börja förbränna i en relativt syrefri miljö om du har en tillräckligt hög belastning. Men sömnbrist är också skadligt på andra sätt. Sömnbrist är istället en skadlig stress som kopplas till hälsotillstånden som jag nämnt tidigare. Därmed var min tanke att kunna utforska det sambandet och förstå, i de här vävnaderna som är viktiga, om det är så att epigenetiska förändringar sker. Sen kan man komma till varför just klockgenerna, som du nämnde, varför vi studerade dem.
Det är det som är så fascinerande med dygnsrytmer, att de vet man är beroende av ett fåtal gener, man kallar för klockgener. eller core clock jeans som de heter på engelska. Det är en ganska ny upptäckt som gjordes för 20 år sedan ungefär. Man har gjort det i allt högre organismer. Jag tror att den först var i bananflugan eller om det var ännu lägre celler snarare än organismer. Sen gjorde man den upptäckten också bland däggdjur och så har man sett att de är bevarade väldigt lika evolutionärt och ända upp till människa. Så mus, till exempel råtta och människa har i princip samma klockgener. De här är nödvändiga för att styra dygnsrytmen. Det finns vissa av de här, så om du tar bort dem från en mus, då saknar de dygnsrytm och de kan inte bestämma om de ska vara vakna eller sova, om de ska göra det ena ena gången på dygnet eller andra gången på dygnet kommer variera från dag till dag.
Det här vet man är väldigt skadligt, så sådana möss åldras väldigt snabbt också och uppvisar många sjukdomstillstånd.
00:17:54 – Jacob: Är det att de inte sover tillräckligt då, eller bara att de sover oregelbundet? Att de inte klarar det?
00:18:01 – Jonathan: Ja, det är väl både och. Man vet att vissa av de här, om du tar bort vissa gener, då sover mössen mindre. Precis. Sen har man även exponerat sig för jetlag på sistone. Alltså att du skiftar dygn hela tiden. Ja, de behöver inte flyga.
00:18:20 – Jacob: Det är bara att ändra lamporna. Sätt dem på flyget till labbet i USA. Då kommer de tillbaka om tre veckor igen.
00:18:30 – Jonathan: Det är för många tullar på vägen. Sitta fast i tulen. Där har man ingen koll på vad de har för ljus. Det är säkert halogenlampor dygnet runt. Men precis. Det där är inte helt klarlagt, för det är ganska svårt att… Det tycker jag är lite ett problem med själva området. Ofta är samforskare lite för sig och de som forskar om dygnsrytm lite för sig. Det är inte helt enkelt att studera bägge samtidigt. Det finns en del som gör det, men i många fall studeras de helt separat. Vilket är tråkigt. Men om du tittar hos människan, de här klockgenerna så är de också uppenbarligen viktiga för varianter av dem har kopplats till en rad olika sjukdomar som typ 2-diabetes, övervikt, psykiatriska tillstånd och så vidare.
00:19:30 – Jacob: Det är alltså helt enkelt att man föds med vissa typer av klockgener som inte fungerar riktigt lika bra hos andra så att man är mer känslig för att det rubbas? Precis.
00:19:46 – Jonathan: Det som är väldigt fascinerande med de här klockgenerna är att de fungerar som en slags cykel. Så att en viss tid på dygnet så har man några som heter BMAL1 till exempel och klock heter en gen faktiskt. Och de ska då vara i en hög aktivitet eller nivå på en viss tid på dygnet. Det de gör är att de aktiverar den andra delen av den här cykeln där du har de som kallas för periods, det förkortas PER123. och cryptocromes, som kallas CRY-1 och CRY-2, alltså CRY1 och CRY-2. De här går som i en cykel. De ena främjar de andras aktivitet men de hämmar även sin egen aktivitet eller genuttryck. Sen fortsätter det. Det här går i en cykel som med hjälp av ljuset stäms in på 24 timmar exakt, eftersom vi befinner oss i en 24-timmarsvärld. Eller jord.
Det hade varit annorlunda i mars. Där man har nära 25 timmar. Med hjälp av klockningarna kan man justera dygnsrytmen varje dag. Lägger du nån i mörker hela tiden händer nåt väldigt häftigt. Då kommer vi som människor vilja vakna senare varje dag och vara vakna lite längre varje dag. Man kan säga att våra cellers dygnsrytm är i princip längre än 24 timmar. Varje dag vaknar man senare och går upp senare. Det här brukar man visa på… Man kallar det för aktogram. Man visar när på dygnet nån är aktiv. Det är en väldigt bra markör för dygnsrytmen kontra när man sover. Istället för hos mössen andra hållet, så de har faktiskt en dygnsrytm som är lite kortare än 24 timmar. Så de kommer gå åt andra hållet, så de kommer istället vakna tidigare varje dag.
Men med hjälp av ljuset, om vi båda är i en miljö där vi har ljus typ halva tiden på dygnet och sen mörker halva tiden på dygnet, då lyckas vi hålla vår 24-timmarsrytm och vakna i princip samma tid per dag.
00:21:58 – Jacob: Finns det något annat djur som har längre än 24 timmar
Djurstudier och hjärnans biologiska klocka
00:22:02 – Jacob: som man också studerar? Det kanske är på något sätt en confoundry i djurstudier i så fall när man tittar på dygnsrytm att de kanske inte reagerar precis som oss. Har vi något djur som ligger åt andra hållet med oss? Kanske primater eller vad som helst? Det var en bra fråga om primaterna.
00:22:21 – Jonathan: Jag vet faktiskt inte. Men råttorna tror jag faktiskt har längre än 24 timmar. Det finns en sibirisk hamster som… Jag kan inte så mycket om den, men det är faktiskt ett djur. Det är okej.
00:22:36 – Jacob: Jag kan inte så mycket om sibiriska hamstrar.
00:22:42 – Jonathan: Det viktiga är nästan en annan faktor som skiljer mellan oss och möss. Dels tror jag att de har längre 25 timmar. En annan faktor är att mössen sover på vår dag och är nattaktiva. Vi har tvärtom, så klart.
00:22:59 – Jacob: Det är alltid nåt som man får tänka på när man har olika studier.
00:23:04 – Jonathan: Vissa typer av möss, visserligen har de till exempel receptorn för det här hormonet som är väldigt viktigt för att ställa in dygnsrytmen varje dag, melatonin. Men de tillverkar faktiskt inte hormoner och de har en helt normal dygnsrytm så det är också väldigt spännande. Samtidigt som man vet att störningar av melatoninproduktionen kan ge påtagliga besvär hos vuxna till exempel.
00:23:31 – Jacob: Men hur ställer de, hur ställer de liksom, om man tänker att de då sover på dagen. Hur kan de nyttja ljuset som liksom, det här synkronisering. Är det liksom precis när de vaknar att solen är på väg ner och tvärtom att solen är på väg upp när de ska gå och lägga sig.
00:23:47 – Jonathan: Så på något sätt, det som styr dygnsrytmen är ju den här, det som sitter i princip ovanför synnerverna. En liten kärna och just på grund av dess plats Närmare så heter den superkiasmatiska kärnan.
00:24:05 – Jacob: Det är anatomer för dig. Du förklarar alltid med ordet.
00:24:10 – Jonathan: Ja, precis. Den här är en liten kärna i hjärnan som är väldigt viktig för att styra dygnsrytmen. Tar du bort den har du ingen normal dygnsrytm i princip. Du kan inte ställa in den med ljuset på normalt sätt. Den tycks fungera olika hos möss och människor. Den aktiveras av ljuset, både hos möss och människor. Om man tittar på… Det finns markörer för hur celler är aktiva i kärnan. Man ser att så fort det kommer ljus börjar den bli aktiv och avfyra. Den sänder iväg elektriska signaler till andra center. Det den gör under dagtid är att den… hos oss skickar den till vakenhetscentra, men hos mössen skickar den istället till sömncentra, så den fungerar tvärtom hos möss och människa, vilket är väldigt häftigt. På nåt sätt har vi utefter våra nischer fått den att fungera helt omvänt hos möss och människa.
00:25:17 – Wille: Coolt, så anatomin är rätt lika, men fysiologin är tvärtom?
00:25:21 – Jonathan: Ja, precis. Många av de här Därför är jag tacksam att studera dygnsrytmer och sömn hos möss och människa. Många hjärncentra, i varje fall i de som styr sömn och vakenhet är ganska djupbelägna i nåt som heter hypotalamus och hjärnstammen. De centra ser väldigt lika ut. De finns där, men de har helt annorlunda storlek antal celler mellan möss och människa.
00:25:56 – Jacob: Varför använder man inte råttor? Man använder ju råttor, men du har pratat mycket om möss. Föredrar man mössen då? Är det för att de är sötare?
00:26:06 – Jonathan: Råttor är också användbara. De används lite mer när det gäller att studera fysiologi. Alltså hur kroppen reagerar i övrigt. Den stora fördelen när det gäller möss är att du har alla de här genetiska verktygen. Dels finns det databaser. I USA till exempel finns det flera tusen, tror jag, även om det är exakt hur många de är. Det kanske inte alls är tusentals, men det finns åtminstone hundratals musmodeller som har gener som är manipulerade på något sätt. Det är inte bara att du har en mus som du kan beställa hem till ditt labb där den saknar en gen. Utan det kan vara så att du har en… Om du korsar den med en annan mus så kommer den till exempel att sakna genen i en viss vävnad. Den kommer kanske att Du kommer kunna stänga av den genen eller sätta på genen igen i en vävnad om du ger ett visst läkemedel.
Så det finns väldigt många verktyg som du kan utnyttja för att helt enkelt undersöka vad spelar en viss gen för roll i en viss vävnad till exempel och hur påverkar det till exempel ämnesomsättningen eller dygnsrytmen. Något som man också kan göra då Sömn då, väldigt eleganta studier att man tar och tittar på, men som uttrycker en sån här speciell jonkanal i nervceller. Du gör i princip så att den är väldigt begränsad i hjärnan till var den finns och sen kan du stoppa in en elektrod med ljus, laserljus, och kan du aktivera eller stänga av nervceller genom att Beroende på vilken typ av jonkanal som du har i hjärnan. De har till exempel kunnat få mig att sova eller vakna till beroende på vad du stimulerar. Det här har gett oss jätteviktig information om hur hjärnnätverk eller de hjärnregioner som reglerar till exempel sömnen faktiskt fungerar.
00:28:20 – Jacob: Det är sjukt. Det är väldigt coolt. Men det har man inte alls hos… Det här har man inte utvecklat hos råttor? Inte till samma grad?
00:28:32 – Jonathan: Nej, precis. Inte i samma grad. Dessutom är en annan fördel med möss att de är mindre och lättare att ha. Det är lättare att göra stora kolonier. När du ska göra statistiska tester så vill du ha många. Så det är enklare att föda upp dem. Jag kan tänka mig.
00:28:54 – Jacob: De stora råttorna är nog inte så roliga. Man får ha bättre anordningar. Man ska ge dem sprutor.
00:29:02 – Jonathan: Å andra sidan brukar folk beskriva råttor som snällare än möss. Det beror helt på inavel, men de som man använder där är i varje fall mössen mer aggressiva. Men det har jag inte så mycket personlig erfarenhet av. Jag har bara erfarenhet från de man möter ute på gatan och de verkar vara aggressiva bägge typer.
Hur en vaken natt påverkar blodsocker och insulinkänslighet
00:29:26 – Wille: Jag tänkte att man skulle vara lite mer konkret när det kommer till vad du har forskat på och vad det kan ha för implikationer. Så i den här artikeln som jag citerade i början, så står det att du ska ha förklaringen till varför till exempel skiftarbetare kan ha en ökad risk för metabola sjukdomar. Hur har ni studerat det och vad kommer ni fram till där?
00:29:51 – Jonathan: Precis, det här var som att simulera skiftarbete genom att vi höll dem vakna ena gången och sedan fick de sova som vanligt. Det var alla friska tidigare, så det var ingen som hade typ 2-diabetes till exempel. Alla var normalviktiga. Men det vi fann då efter att… Dels så fann vi att de hade en försämrad förmåga att hantera blodsocker när de hade varit vakna en hel natt. Så vi gav dem ett sånt här En sockerbelastning kallas på engelska oral glucostolerance test. 75 gram då? Exakt. WHO rekommenderar testet man ska göra för att se om nån har ökad risk för typ 2-diabetes. Man kan också diagnostisera typ 2-diabetes med det. Man mäter först blodsockret innan och då ska man ha ett visst värde i fastande tillstånd och sen ska du ha ett visst värde efter två timmar.
normal blodsockerkänslighet i princip, så att du inte har nån risk för typ 2-diabetes. Sen finns det försämrad insulinkänslighet som betyder att ditt insulin i kroppen inte kan ta hand om blodsocker lika bra. Sen har du diabetes. Typ 2-diabetes är det som man oftast får om man är vuxen, till exempel. Det vi fann i vår studie var att i fastande tillstånd hade de ganska lika blodsockervärde. Men efter två timmar hade de en högre blodsockernivå som faktiskt låg i nivå med det man brukar säga innebär förhöjd risk för typ 2-diabetes. Det här är efter att ha varit vaken bara en hel natt.
00:31:33 – Jacob: Hur gamla var de? Du sa att de var unga. Ja, medelålder 23.
00:31:38 – Jonathan: De var mellan 18 19.26, tror jag.
00:31:44 – Jacob: Det var en hel vaken natt och så testade de på morgonen?
00:31:48 – Jonathan: Ja, precis. Och så jämförde vi det efter att de hade sovit en vanlig natt. Vi jämförde bara deras värden med sina egna. Då tar man i beräkning, även om man har en variation mellan individerna Så det är en styrka i designen också. Ja, precis. Resultaten blir säkrare då. En crossover. Ja, precis. Crossover, ja.
00:32:12 – Jacob: Testade ni dem också sen? De hade en vaken natt och så testade ni på morgonen. Om de fick sova liksom… Om de fick sova sen sina timmar, hur länge sitter den här effekten i? För det blir väl att… Det kommer ju… Gissningsvis blir det kroniskt. För skiftarbetarna har ju… Kroniskt kanske är fel ord. Men skiftarbetarna har ju det förhöjt på riktigt kan man säga på lång sikt. Men om man bara gör så här en natt. Det har väl man alla gjort när man var i just den åldern när man var ute och festade. När klubbarna stänger klockan fem så kommer man hem och så är klockan sju redan. Då tänker man att… Så struntar man i det.
00:32:47 – Jonathan: Ja, precis. Nej, men exakt. För det första så är det viktigt att säga att vi… Det är väl ingen som tror att man bara efter en natt kommer utveckla diabetes. Det som kan hända är att om du lever väldigt dåligt över längre tid, som du antyder, kan du ha ökad risk och så kan det vara nåt tillfälle som gör att du hamnar över kanten och då kanske märker av det på nåt sätt.
00:33:16 – Jacob: Ja, men det är ju det som hade varit intressant där om det liksom räcker med varje fredag och lördag. Eller om det är liksom någonting som man ska göra kanske då fyra nätter i rad och sen inte göra det på två veckor. Och sen fyra nätter i rad och så göra det i fem, tio år. Eller om det hade räckt med varje lördag i fem år. Sen har man liksom en… Alla de här sakerna brukar man ju kunna ställa till rätta till viss del i alla fall genom att försöka vända tillbaka det och börja leva bättre och sådär.
00:33:44 – Jonathan: Precis. Dels finns det jätteviktiga faktorer runtomkring som kost och träning och sånt som kan motverka den här risken. För vissa kommer det säkert inte alls ha nån betydelse även om de såg väldigt lite. Om du tittar i större populationer så har man sett till exempel att brist på sömn är en lika, kanske något större, riskfaktor än fysisk inaktivitet vad gäller att utveckla typ 2-diabetes. Men det finns också studier, som svar på din fråga, som har studerat hur många dygn det kan ta för att försöka återställa den här blodsockerkänsligheten. Då har man sett några dygn med normal sömn. Då pratar vi om att det verkligen tar dig tid att sova. Men då kan man återställa blodsockerkänsligheten och även ämnesomsättningen. Något annat man har sett är att Om du simulerar nån för skiftarbete och gör det under kroniska tillstånd så sjunker din ämnesomsättning.
Det kan förklara varför en skiftarbetare eller nån som sover lite skulle ha ökad risk att gå upp i vikt, vilket man har sett i studier. Men det förefaller också så att om du sover normalt några dygn i sträck om du verkligen låter det vila ut det och tar dig tid att verkligen Det är skillnad mellan att sova kanske åtta timmar eller att sova tio timmar per natt, som du kanske behöver om du har varit vaken flera dygn i sträck. Nej, inte vaken. Men då kan du se att de här förändringarna i ämnesomsättningen tycks normaliseras.
00:35:24 – Jacob: Ja, det får ju en att tänka tillbaka lite till tonåren när man ändå skulle satsa som idrottare. Så hade man ändå de här lördagarna som var lite för ofta. Man drack ju inte så mycket då. Man var ändå ute till 5-6 på morgonen. Då har man ju antagligen gått runt med en metabolit som inte varit på 100% i ett par dagar. Man har ju själv alltid trott att jag sover bra nästa natt så är jag fit for fight. Kanske inte var en bra idé. Eller då visste man att det inte var en bra idé, men det kanske var en sämre idé.
00:35:55 – Wille: Jag gillar att du får reda på det nu. Åh, fan. Öl och kebab och ingen sömn.
00:36:03 – Jonathan: Det finns också… De har presenterat det på SEM-kongressen. Jag har inte sett det publicerat. Något som också påverkas negativt är din reaktionsförmåga. Den tycks till exempel vara beroende av Så att ju fler timmar du förlorar över tid, säg om det går en vecka, och ju fler timmar du har förlorat per natt jämfört med ditt vanligaste behov så tycks din reaktionsförmåga till exempel försämras utefter antalet förlorade timmar. Och det här har man sett på längre sikt, om du håller på med det här i cykler och upprepar det, men bara har nåt dygn återhämtning mellan varje cykel. Ett bra exempel är om du har ett jättejobbigt jobb och så ska du ta hand om tre, fyra barn samtidigt när du kommer hem och så får du lite tillfälle att sova och så har du bara helgen på dig att återhämta dig.
Om du fortsätter så här kan du se att det kan ändå ligga kvar vid en viss… Att det kan släpa efter. I vissa tillstånd, om du håller på så här länge, så kan du behöva ännu mer återhämtning. Men det börjar komma lite fler studier för det här är jätteintressanta frågor att besvara. Det är inte bara viktigt att se vad som händer om du sover dåligt utan det är viktigt att se hur du kan återställa det och hur lång tid det tar under olika omständigheter.
00:37:25 – Jacob: Det hade varit väldigt intressant med en prospektiv studie på detta. Där man följer föräldrar innan första barnet. Så kollar man hur sover ni nu här veckorna inför. Och vad händer med sömnen nu när barnet kommer. Exakt. Att man kan se hur hälsan förändras kanske.
00:37:53 – Jonathan: Precis. Vi har en sömnapp som vi ska lansera för att titta lite på det här. Det finns jättemånga potentiella användningsområden. Det finns nåt som är en guldgruva, kan jag tänka mig. Det är de här företagen som säljer fitnessarmband. Fitbit och… Ja, precis. Jag har läst att de har hur mycket sömndata som helst. Jag försöker analysera på olika sätt. Jag har inte sett det i någon publikation, men jag kan tänka mig att jag kanske vill Att det kanske finns någon möjlighet där att de kommer publicera också och visa hur det förändras. Ja, det är bara inte så mycket information de har egentligen.
00:38:39 – Jacob: De kan ju säkert veta när du börjar bli gravid och när du föder barnet. Det var ju något sådant supermarket i USA. Vad heter det? Target. De hamnade i riktigt blåsväder för det. De kunde ju bara se på vad folk köpte ungefär. Detta är en… En person som kom och blev mamma. Man kunde ju se när de drog sitt kort och köpte ett graviditetstest. Sen kunde man se att de började köpa blöjor eller vad som helst. Sluta med bärsen. Eller att de köpte ett par byxor med lite större midja och så här. Och så var det ju någon som började skicka ut riktad reklam till människor. De såg att den här personen började bli reklamblad. Då skickade man lite mer mammagrejer och reklamblad till dem. Men så var det ju någon som inte hade berättat för sin mamma och som bodde hemma fortfarande som fick hem det här bladet.
Ja, precis. Man får väl akta sig vad man gör med det. Men det är precis så att de sitter på jättemycket information. Det kan ju användas till väldigt mycket häftigt också om de börjar titta på det systematiskt.
00:39:42 – Jonathan: Jo, verkligen.
00:39:44 – Jacob: Men den här appen, är det universitetet eller är det något du har vid sidan om?
00:39:49 – Jonathan: Nej, det är utvecklat via universitetet.
00:39:54 – Jacob: Som ni bara ger till vissa personer i studier eller som man själv ska kunna ladda ner? Ja, det är lite både och.
00:40:03 – Jonathan: Nu försöker vi ha med dem i en särskild studie så att man har mer kontroll över det. Det är viktigt med integritet. Men att till exempel kunna följa dem över tid och se vad det är för faktorer i ens livsstil som spelar in när det gäller att påverka ens ämnesomsättning och särskilt vad sömn gör i förhållande till andra faktorer. Då har vi massor med frågeformulär också. Ja, och så tar man blodprover och så kan man göra det före och efter och kontrollera och jämföra det med hur individer har sovit, till exempel. Det finns ju också andra… Det finns nämligen väldigt stora databaser redan där de har följt personer över tid men också tittat på hur dygnsrytmen ser ut hos olika befolkningar. Det här är nåt som man kan gå in och göra online Då blir det del av en stor databas.
Det är intressant att se hur det skiljer sig mellan olika befolkningar till exempel utifrån vilken tid som man befinner sig i i förhållande till soltid.
Kronisk sömnbrist, sömnbehov och försämrad reaktionsförmåga
00:41:25 – Wille: När jag diskuterar sömn med folk på jobbet eller i allmänhet så fascineras jag ganska mycket över hur lite man tänker på sömnen, hur lite man planerar kring den i jämförelse med andra saker som man håller på med i sitt liv. För när vi pratar om lite mer extrema situationer som skiftarbete eller kanske när man får barn då är det ganska uppenbart att sömnen blir störd. Och så kan man studera det. Men mer kronisk sömnbrist när folk sover för lite utan att egentligen tänka på att det kanske är därför de går runt och mår som skit. För att de bara sover fem timmar per natt fast de kanske egentligen borde sova mer kring sju, åtta timmar. För att de planerar dåligt. Finns det några studier på det? Dels hur det påverkar deras hälsa men även hur folk reflekterar kring det där.
00:42:16 – Jonathan: Ja, det finns definitivt styrelser som tittar på olika risker kopplade till den här typen av sömn. Otillräcklig sömn, som man skulle kunna kalla det. I och med att, som det påpekas, den rekommenderade sömnlängden som man har är sju till nio timmar för en vuxen individ och det är faktiskt nåt som man i princip etablerade för drygt ett år sen. Man kom ut med nya riktlinjer från amerikanska sömn föreningen, de vägde samman olika studier som har gjorts precis på det här området och fann att det var den sömnlängden som för vuxna gav den minsta risken för en rad olika hälsotillstånd och var förenlig med optimal hälsa. Men det är ett spann också, så det beror dels på vem man är som individ. Alla har ju olika sömnbehov och vissa klarar sig med ganska lite sömn.
Men att gå runt konstant med för lite sömn tycks ändå vara skadligt för det har man sett i flertal prospektiva men även observationsstudier. Du har till exempel en ökad risk för blodtryck, hjärtinfarkt, enligt vissa studier stroke, men där har man även sett för lång sömntid och typ 2-diabetes, övervikt, faktiskt till och med dödlighet.
00:43:43 – Jacob: Hur är det med de här lite mer psykologiska sakerna? Man mår ju inte särskilt bra dagen efter. Har man studerat det också? Hur det är med mild depression och ångest och sådana här saker som brukar vara kopplat till livsstil.
00:43:59 – Jonathan: Jo, precis. Jag är inte hundra procent insatt i alla de studierna. Det man vet är att det tycks ju vara en riskfaktor. Dels ingår det också i diagnoskriterierna för många av de här sjukdomarna. Ja, det är klart det är svårt att hölja läget.
00:44:17 – Jacob: Ja, precis.
00:44:18 – Jonathan: Men man kan också se att förbättrar du sömnen så brukar det vara ett väldigt effektivt sätt att få bukt med övriga symtom i en depression. Det är nästan en fundamental sak att göra det. Det man har gjort i mer kontrollerade miljöer är till exempel att man har utsatt folk för simulerat skiftarbete extremt långa dygn som till exempel någon som jobbar på en sjukvårdsinrättning kan ha, en läkare eller sjuksköterska. Och då i princip… Alltså dygnsrytmen har en viss förmåga att… Just eftersom vi har de här klockorna så kan den anpassa sig lite efter lite kortare, längre dygn. Men om dygnet blir för långt är det i princip omöjligt för individen att anpassa sig. Då gör den inre klockan det bästa den kan. Under sådana förhållanden har man sett att då kan över tid blir reaktionsförmågan sämre och sämre om du förskjuter dygnet hela tiden under några veckors tid.
Det är också en väldigt stor variation under ett dygn när du testar reaktionsförmågan. Det är lite skrämmande att när du då… Säg att du kommer dels att lida av kronisk sömnbrist för du kommer inte kunna sova så mycket som du behöver för din sömn. Cyklet kommer skifta hela tiden och det är väldigt svårt för dig att ställa dig om till det. Sen kommer du också att vara vaken under vissa tider på dygnet då din biologiska klocka egentligen tycker att nu ska du sova. För den biologiska klockan kan som sagt inte ställa om sig och då tvingas du ibland att vara vaken. Det skulle också hända för någon som till exempel flyger till New York. De landar sent på dagen och de kanske är vakna om det då var klockan tio på kvällen i New York så är det klockan fyra på natten hemma och det är mitt under sömncykeln och då vet man att kroppsöppertiden som lägst och reaktionsförmågan är också som lägst.
Och när du kombinerar den, om du då, säg om du flyger till New York och dessutom lider av kronisk sömnbrist och så är du vaken den tiden på dygnet när din dygnsrytm är som lägst, att din kropp är som lägst aktiv eller beredd på att vara aktiv. Då vet man att ens reaktionsförmåga är riktigt dålig. Flera gånger sämre än den skulle ha varit annars. Nåt som man också har funnit när man tittar på… Jag nämnde lite tidigare att du kan ackumulera. Det tycks också vara som att du ackumulerar en sömnbrist. Även om du bara drar bort nån timme sömn per dygn så ser du efter två veckor så har du också en Du når till slut samma sömnighet som om du skulle vara vaken plötsligt ett dygn i sträck. Men det som är intressant där var att de såg att till slut når man en tröskel där man inte…
känner sig så mycket tröttare. Men tittar man istället på reaktionsförmågan så fortsätter den att försämras. Så man ligger kvar i någon slags… Någon konstig ny balans, upplever man själv.
00:47:27 – Jacob: Detta är mitt normalläge. Ja, precis. Det kanske blir svårare för personen att upptäcka att det blir sämre.
00:47:33 – Jonathan: Ja, precis. Det kan man ju tänka sig. Många som går runt mig är konstant sämre och känner att jag är i ett ganska normalt läge. men i själva verket så klart skulle må mycket bättre och fungera mycket bättre på många plan. Både vad gäller kroppens ämnesomsättning men också hjärnan, minne och reaktionsförmåga och förmåga att tänka innovativt om man då fick möjlighet att sova ut och återhämta sig.
00:48:00 – Jacob: Det hänger ihop med det här att man pratar en hel del om att man kan lära sig att sova mindre. Det påstås ju av en hel del människor. Det är ju ganska vanligt när man lyssnar på intervjuer på folk så är det väl i snitt var femte intervju man hör så hör man den här personen som berättar att de sover 4-5 timmar per natt. Det är enda sättet att vara effektiv. Tror du de har lagt sig i det här? Men kan vi ta först och främst. Går det att lära sig? Eller är det här bara de som har tur i genlotteriet då som kanske normalt sett bara behöver de här sex timmarna kontra normal åtta? Eller är det personer, det tror du, som bara har lagt sig där i botten och så är de nöjda i botten?
00:48:46 – Jonathan: Jag tror att det är både och. Jag har faktiskt funderat över det. Jag är inte helt säker på att det finns någon studie som visar just det. Annat än den här studien som jag just berättade om. Som visar just det. Du liksom kan etablera någon slags ny nivå av upplevd trötthet som inte blir värre.
00:49:06 – Wille: Det låter ju som ett hemskt tillstånd.
00:49:08 – Jacob: En ny nivå av dig, ett sämre du. Exakt.
00:49:12 – Wille: Reaktionsförmågan bara blir sämre och sämre, så folk kan kasta bollar på en utan att man reagerar. Man säger såhär, jag är pigg, jag är med.
00:49:18 – Jacob: Jag mår bra. Jag mår bra.
00:49:21 – Jonathan: Exakt. Usch. Sen är det väl också det här med Lotteriet också. Det spelar in. Sen kanske inte vad alla de berättar om heller är att det som händer när du sover lite varje natt är också att du kommer att vara mer benägen för de flesta att vilja ta tupplurar för att återhämta dig. Det är kanske inte nåt som man berättar om. Det finns många varianter av det hela. Som regel är det väldigt svårt för individer att bara klara sig med några timmars sömn. Det viktigaste där dock är att, tycks det vara för hjärnan och så, att man ska få den här djupsömnen som är särskilt återställande. Men istället då så, man också vet att om du går med kronosömnbrist, om du bara normalt skulle sova åtta timmar så får du för dig att du plötsligt bara ska sova fyra timmar.
Då förlorar du istället väldigt mycket av den här REM-sömnen. När du sen väl får möjlighet att sova så kommer du att ta igen så mycket du kan av den, helt enkelt. Då vet man att det inte är utan konsekvenser heller. Just det som vi har funnit, att man ser ganska omgående effekter. Vi har också gjort en annan studie där vi faktiskt förkortade sömnen för en natt till fyra timmar istället för åtta timmar. Då såg vi också att insulinkänsligheten, alltså blodsocker, förmågan att hantera blodsocker i princip var försämrad. Återigen betyder inte det att det kommer att vara konstant försämrat, men det visar att ganska lite räcker för att det ska bli sämre än det kan vara.
00:51:11 – Jacob: Verkar det vara ett dosförhållande där också, att det blir sämre för de som sover 8, eller de som missar 8 timmar, kontra de som sover 4, kontra de som sover 8? Hur såg det ut där? Var det lika illa för de som sov fyra timmar och de som inte sov allt?
00:51:29 – Jonathan: Nej, precis. Det var inte lika illa, tycks det som. Så vi har gjort … När vi istället förlängde dem … Jag har en annan studie där vi tittar på … När vi förkortade deras sömn två dygn i sträck, så har de förlorat åtta timmar. Det är som att vara vaken två dygn i sträck. Då ser vi ungefär samma försämring i insulinkänsligheten. Jag har ofta tänkt utifrån den andra studien med reaktionsförmågan att det tycks vara lite så för ämnesomsättningen också. Det är nåt slags dosförhållande. Två timmar för lite är dubbelt så dåligt som en timme för lite.
00:52:07 – Jacob: Tre timmar är tre gånger så dåligt som en timme.
00:52:10 – Jonathan: Ja, nåt sånt skulle det kunna vara. Lite grovt. Ja, precis. Det vore intressant att göra om den studien med exakt den studiedesignen.
00:52:19 – Jacob: Ja, precis. Bara köra en timme, åtta grupper.
00:52:22 – Jonathan: Ja, jag sätter mig och skriver etikansökan nu.
00:52:23 – Wille: Ja,
Powernaps, sömntryck och hjärnans städning under sömnen
00:52:24 – Wille: exakt. Lycka till. Men du nämnde det där med tupplurar, alltså hur, om man kanske går in i en period där man vet att man kommer ha sömnbrist på grund av olika faktorer, är det någonting man kan ägna sig åt för att liksom lindra problemet eller hjälper det inte alls? Man borde ju inte hinna komma till REM-sömnen då, alltså en tupplur.
00:52:42 – Jacob: Där kommer man väl knappt in i djupsömnen. Eller det beror på vad man menar med en tupplur.
00:52:46 – Wille: Om vi säger typ under en halvtimme då?
00:52:49 – Jonathan: Ja, då är det ju typ någon, Liksom vid gränsen. Det beror lite på vem du pratar med. Vissa rekommenderar bara 10 minuter. Andra 20 minuter. Vissa säger att upp till 30 är okej. Risken ökar när du kommer över 20 i varje fall. Att du ska komma in i djupare sömnstadier.
00:53:08 – Jacob: Och då blir du väldigt trög efteråt. Jag tänkte precis säga det. Det borde man bara kunna testa. För då får man ju så här. Den här tröga sleepen. Jag känner det tekniska ordet för det. Man vaknade upp och kände sig tröttare när man somnade till.
00:53:23 – Jonathan: Ja, precis. Det kan hålla i sig ett tag. Det är samma fenomen som om du skulle bli väckt… Om du går och lägger dig klockan elva på natten och så blir du väckt klockan halv ett eller så. Då är det också väldigt sannolikt djupsömn och du kommer ha väldigt svårt att fatta några beslut de första minuterna, troligen. Det är därför du också är så svårväckt för övrigt. Du har väldigt djup sömn, så det är inte så många som vaknar Uppvaknanden är vanligare senare på kvällen när man har ytligare sömn. Förutom att det här påverkas också med ålder. Men nu pratar jag om en yngre individ i varje fall.
00:54:01 – Jacob: Precis, tupplurar.
00:54:04 – Jonathan: Det är också forskning som har kommit mer och mer. De visar sig vara fördelaktiga på olika sätt. Till exempel tittar du på observationsstudier. Bland de som bor i Medelhavet har man sett ett förhållande med… Hjärt-kärl-risk och de som tog tupplur kontra inte, att de som tog tupplur hade lägre risk till exempel. Man har visat att man kan tänka på en mekanism som ligger bakom det här. Om du tar en tupplur så kan du minska på nivåerna av inflammatoriska markörer i kroppen som man antar till exempel kan vara en bidragande orsak till att öka risken för hjärt-kärlhändelser.
00:54:45 – Jacob: Men det gäller alltså även om man skulle ligga… Har man gjort det här experimentellt att man haft folk som ändå legat på en fullgod sömn nattid och ändå lagt till då de här 20 minuterna mitt på dagen? Eller är det bara liksom… Ta in normala människor, låt dem sova en tupplur och sen så får de sova så mycket de vill hemma?
00:55:07 – Jonathan: Jag är inte exakt säker på hur den studien var. Jag tror att den var… De hade för lite sömn och sen så testade de med att lägga till att man kunde sänka det. För det är något som man också vet att sover du för lite så ökar nivåerna av inflammationsmarkörer i kroppen. Det kan också vara en bidragande orsak till varför du lägger på dig dålig typ av fett. Men det är också en intressant sak att se om man har det som intervention hos en större grupp människor lägga till en tupplur. Det finns alltid en risk med tupplurar dock att man kan också störa sömnbehovet eller sömntrycket för senare natts sömn. Därför finns det de som rekommenderar att man inte ska ta en tupplur för under tiden du är vaken bygger det upp ett sömntryck. Det är två processer som styr när du ska sova.
Dels är det dygnsrytmen, klockan. Den vill i princip att du ska sova en tid på dygnet och det är vanligtvis när det är mörkt ute. Men ju längre du är vaken, desto mer kommer du att bygga upp det här behovet av att sova. Det finns olika teorier varför det är så. En teori är i princip att hjärnan blir väldigt laddad med intryck under dagen och sen behöver du sömnen rensa ut dem.
00:56:40 – Wille: Det låter som en luddig teori, måste jag säga. Att hjärnan blir full och så ska man rensa ut den. Finns det någon mekanism bakom det?
00:56:49 – Jonathan: Ja, jo. Det kanske låter luddigt, men det finns två fenomen, eller mekanismer, som man kan säga. Dels är det här, som också har kommit fler och fler studier som visar, att det som tycks hända… Under dagen tror man att man gör Du gör kopplingar mellan nervceller utifrån vad du upplever.
00:57:10 – Jacob: Men de här kopplingarna är inte så starka och det sätt som sömn kan hjälpa till att befästa minnen och också sortera bort andra mindre viktiga minnen.
00:57:20 – Jonathan: Det är just att välja ut de synapserna eller kopplingarna mellan nervceller i hjärnan som är viktiga och stärka dem och sen sortera bort brus som du inte skulle behöva och då göra de kopplingarna mindre starka. Och en kopplad mekanism så att nervcellerna är också mer aktiva under vakenhet och de har ständig, ganska hög aktivitet i många områden och särskilt under djupsömnen så är den betydligt lägre i de flesta områden. Och under vakenheten så är också ämnesomsättningen väldigt hög i hjärnan och det här genererar en del olika ämnen. Något som man också har visat händer är att vissa av de här ämnena är sannolikt skadliga och till exempel kopplats till Alzheimers sjukdom. Då kom det för ungefär tre år sedan en studie som visade att just under sömnen så tycks det som att utrymmet mellan nervceller vidgas och det här tillåter en snabbare genomströmning av det här materialet bort från hjärnan.
Man kan säga att man rensar ut slaggprodukterna.
00:58:40 – Jacob: Det är en väldigt häftig bild till den studien, den här neonblå varianten. Vi slänger upp den på vårt Instagram, för de som lyssnar kan få titta på den. Det ser väldigt coolt ut.
00:58:50 – Jonathan: Ja, precis. Det är nåt som i princip styrker den här teorin. Ja, att hjärnan belastas mer och mer ju längre man är vaken. Det här skulle kunna förklara den senare mekanismen varför man just har sett en ökad risk, som vi har gjort och andra också har gjort, för Alzheimers sjukdom hos de som sover lite.
00:59:21 – Jacob: Ja, att det bygger upp det här. För det är väl det som, nu ska man säga det Alzheimers är, men en karaktäristisk grej är just att man har mer plack. Ja, precis. Att det inte skulle hinnas tas bort om man inte sover tillräckligt varje dygn och så gör man det här i 40-50 år så kanske man har någonting kroniskt då som inte kan sovas bort i efterhand.
00:59:44 – Jonathan: Precis. Ja, det är det som… Ja, nu är det en helt annan historia, men det tycks vara väldigt svårt att bli av med de här amyloidbeta och de här olika nystanen som finns i hjärnan när de väl har uppstått. Då kan man tänka sig att just att ta hand om en sömn kan vara ett bra sätt att försöka minska den risken eftersom att än idag är det omöjligt att behandla den sjukdomen när den väl har börjat. Då är det sorgligt nog ett progredierande förlopp.
01:00:17 – Jacob: Om vi tar powernapes här igen eller att man sover lite på dagen. Det är ganska kul. Det är ändå intressant att det kan påverka då som du sa här. Normalt sett så har man väl ändå fokus på just djupsömnen och REM-sömnen så att det är de viktiga delarna. Det är det kanske kroppen försöker ta ifatt om man inte sover. När man liksom gör just de här kortare, man sover 20 minuter mitt på dagen. Det skulle kunna påverka insulinkänslighet. Det är ändå ganska anmärkningsvärt. Har man gjort nåt epigenetiskt? Tittat på det där också? Nej, det har man inte.
01:00:57 – Jonathan: Inte vad jag vet i varje fall. Det vore också jätteintressant att se. Det kommer så många bra idéer här. Ja, jag sitter och tar anteckningar hela tiden. Just att försöka förstå tidsförloppen är väldigt intressant. Hur lite sömn? Vad är den viktiga sömnen? Och då kanske kunna förstå vilka faktorer under sömnen som bidrar till de här förändringarna. Det som är synd är att det inte går att titta in i människors hjärna hur det här händer där. Men det kan hända att det kommer nya avbildningsmetoder och sånt där. Sen kan man kanske inom sin tid simulera sömn på i en odlingsskål bland celler. För det första kan man göra mänskliga nervceller och så kanske man kan få dem att sova på något sätt. Nu bara spånar vi fritt här.
01:02:08 – Wille: Hur långt fram är det här?
01:02:11 – Jonathan: Sömnforskares dröm, helt enkelt. Om du tittar över längre tidsförlopp är det också väldigt intressant att tänka sig nåt som vi kanske kan göra med vår app. Vad skiljer sig epigenetiskt mellan de som sover lite jämfört med de som sover mycket? Kan man förändra det på längre sikt? Det är också nåt som är… Som ni nämnde tidigare, det intressanta är det här med insulinkänsligheten. Hur fort går det att återställa den? Då är det också viktigt att Alltid när man hittar ett negativt samband, till exempel vetande. Hur kan vi återställa? Hur kan vi förbättra det? Det är nästa steg. Tupplurar kan också vara något i den riktningen, helt enkelt.
01:02:58 – Wille: Jag tänkte på en annan grej där som
Melatonin, sömnläkemedel och god sömnhygien
01:03:01 – Wille: kanske börjar bli lite mer poppis på senaste är melatonin som tillskott. Har du någon koll på hur det funkar och är det en vettig metod att använda om man har halkat ur rätt cykel eller är det något man ska hålla sig undan?
01:03:14 – Jonathan: Jag skulle säga att man ska göra det i samråd med läkare i så fall. Ja, det är ett bra svar. Det tycks väl tyvärr… För det första är det väldigt många som tar sömnmediciner nu. Det kan väl dels avspegla att vi lever i ett väldigt stressigt samhälle. Vi vet att det är många som har sömnbesvär och det tycks vara fler än tidigare. Den generella sömntiden har ju minskat. Många som måste pendla till jobbet och så vidare har höga arbetskrav. globaliserad värld och dessutom ska man hantera familj och så vidare. Och så har man Facebook, Twitter, Instagram.
01:03:57 – Jacob: En uppdatering var fjärde timme.
01:03:59 – Jonathan: Candy crush. Det sitter vissa och spenderar sina timmar med. Men jag såg att Twitter kan man programmera så att det sänder ut meddelanden även när man sover.
01:04:11 – Wille: Det vet Jacob hur man gör.
01:04:12 – Okänd talare: Ja.
01:04:16 – Jonathan: Precis. Det finns absolut användningsområden för det. Det som är en viktig sak med melatonin är att det är en kroppsegen substans. Vi gör ju det själva. Men det betyder inte att det inte finns några problem med att bara tillföra mer av det. Det finns också kopplingar mellan till exempel vissa typer av melatonin av den här receptorn som melatonin går på och typ 2-diabetes. Man kan potentiellt tänka sig att använda melatonin skulle kunna öka risken för vissa sjukdomar också. Så det är inte alltid riskfritt med nåt som melatonin heller. Även om det är nåt som inte utvecklar tolerans eller beroende, vad jag vet. Det är den stora skillnaden mot bensodiazepiner och liknande nya ämnen som zopiklon, Imovane och Stilnoct. De är bättre än de äldre bensodiazepinerna som också hade risken att de faktiskt kunde trycka ner andningsdriven och att de kan ge väldigt påtagliga dagen efter-effekter Men de har ändå en risk för beroende som involverar tolerans att du behöver fortsätta öka doserna och att du har ett slags fysiskt beroende efter dem också.
Om du slutar på dem så är det inte så att du börjar med de här läkemedlen och så får du noll sömn. Det är därför som även för melatonin är det egentligen bäst att försöka behandla det underliggande problemet. Och som sagt så är det många som har det väldigt stressigt eller som har fel förutsättningar för att sova de timmar man ska sova. Det kan ju vara att du kan bo i ett område där du har någon granne som är vaken mitt i natten och för oväsen för att de jobbar skiftarbete och så ska du sova i samma Medan de sitter och spelar tv-spelningar innanför. Det finns jättemånga sådana faktorer som man först bör tänka på. Sen är också det viktiga att just att… Will, du nämnde tidigare hur man tänker på sömn och förhåller sig till sömn. Det är något som man tror ska funka.
Ofta när man var liten, då har man ju… Det är betydligt färre som har problem, men man kan ju ha problem. Man har en väldigt stor sömndrive. På det sättet är det också ett problem. Men allteftersom man åldras får man sämre sömn. Dels är det viktigt att veta att sömnen försämras när man åldras. Det är nåt man måste acceptera i många fall. Men man ska också veta att sömn är nåt man måste ta aktivt hand om. Då gäller det att optimera de här sakerna som många tycker är så tråkiga när man listar. Det här med att ha lite mörkt innan man ska sova. Att inte dricka kaffe. Vissa kan inte tåla kaffe ens efter lunch. Träna regelbundet, till exempel.
01:07:37 – Wille: Att inte äta allt för sent för då kan du få sura uppstötningar.
01:07:40 – Jacob: Och vad ska vi mer tänka på?
01:07:42 – Jonathan: Att ha en tyst och sval miljö också när du sover. På sommaren kan det vara vissa som är väldigt känsliga för ljus i det svenska. Ja, svenska sommaren där. Då kan man ha en ögonbindel eller starka mörkläggningsgardiner. Allt sånt. Det är viktigt att ta tag i först. Och inte stimulera sig själv.
01:08:05 – Jacob: Det var ju Christian väldigt noga med när vi hade honom. Att man inte, att man liksom halvtimme inför det, att man inte liksom satte igång och började surfa Facebook och bli arg på människor. Det finns ju den här klassiska lilla tecknade bilden när man sitter framför datorn. Vänta, jag kommer snart och ska lägga mig. Det är någon som har fel på internet liksom. Sitter där upprörd. Kan du identifiera dig med den eller? Jag kan identifiera mig med den ibland faktiskt.
01:08:31 – Jonathan: Det är jätteviktigt, men det gäller även att skruva ner ljuset. Starkt ljus sent på kvällen, det kanske inte är många som tänker på det heller. Har du exponerat dig för väldigt lite ljus under dagen kan det starka ljuset sent på kvällen förlänga din dygnsrytm ganska avsevärt. Typ en och en halv timme kan du förlänga den med en stark ljuspuls Om du har det ljuset exakt när du vanligtvis går och lägger dig. Det kan inverka på sömnen.
01:09:07 – Jacob: Allt det här är att försöka ha en lugn och rofull sovmiljö.
01:09:14 – Jonathan: Som Christian sa tidigare, koppla ifrån. Har du bekymmer är det bättre att skriva upp dem på en lapp och ta tag i dem dagen därpå. Det är många kognitiva förmågor som fungerar betydligt bättre efter att man har sovit. Att försöka sitta och grubbla på dem är bara en ond cirkel när du får sämre och sämre kognitiva förmågor. Enligt vissa studier, det gäller inte alla kognitiva förmågor, men när du har varit vaken 18 timmar i sträck så har du i princip samma reaktionsförmåga som än som har den här 0,5 promilleshalten blod i kroppen.
Social jetlag och det moderna 24-timmarssamhället
01:09:57 – Wille: Jag tycker en fascinerande grej är det här med den här lägren man får efter en helg. Alltså att man tycker att det är helt normalt att man mår som en zombie på måndag morgon därför att man har sovit till klockan halv tolv på söndag morgon och sen på måndag morgon så ska man upp klockan sju eller när man nu går upp. Och man tycker att det är helt okej att leva så vecka efter vecka att man ska få den här lägren efter helgen varje gång. Att man inte reagerar på att det är någonting jag gör fel här liksom. Det bör inte vara så här hela tiden.
01:10:26 – Jonathan: Ja, precis. Det är en väldigt intressant observation. Men det är väl också lite hur vi också pratar med varandra. Det är lite av en grej att skryta om hur dåligt man har sovit.
01:10:44 – Wille: Till och med under helgen.
01:10:48 – Jonathan: På fredag är man jättetrött och det ska bli skönt på helgen. Men över helgen har man sannolikt också Jag har gjort massor med saker som kanske inte var så smarta utifrån sömnperspektiv.
01:10:58 – Jacob: Jag har tänkt på det där också. Jag bor i Helsingborg nu och här är det ganska… De flesta nattklubbarna är öppna till fem. Medan när jag bodde i Lund så stängde i princip allting klockan två. När man bodde i Helsingborg och studerade nere i Lund, men jag bodde här och åkte ner för att festa där, då tyckte jag alltid det tog slut för tidigt. Jag kände att jag kom igång precis när de satte på ljuset att nu ska folk gå hem. Men när jag väl bodde nere i Lund och man kom in i det där så var det ju mycket… Det kändes ju skönare för då började man ju bara tidigare på dagen. för att umgås och såhär. Så var man hemma och la sig lite vettigare i tid. Jag och Wille brukar vara lite hälsofascister. Det brukar vi ha lite lyssnare som tycker. Så vi kan väl ha en regel där också att vi inte ska få öppet förbi klockan två.
Så folk kommer hem och lägger sig lite tidigare. Ja, precis.
01:11:48 – Jonathan: Det finns väl lite sådana fighter i Stockholms innerstad också vad det gäller hur länge klubbar… Till exempel. Det finns säkert… Nej, grannarna tycker verkligen inte om det när det är öppet till fem i alla fall.
01:11:58 – Jacob: Det står ju om det i tidningarna varje… Varje högsäsong för festande här i stan är det folk som beklagar sig. Det är nog inte kul att bli ovanför.
01:12:08 – Jonathan: Nej, men det är något som händer på flera planer. Det är inte bara nattklubbarna. I Uppsala till exempel har du snabbmatsbutiker som tävlar om vem som har öppet längst. Med en minut på gången så att de slår varandra. Nu är det en där som har… Sen hade de öppet till halv tolv i princip. Vardagar, en annan butik till elva. Det är ganska sent ändå. I USA har du till exempel 7-Eleven eller Target som är öppna till 7-Eleven dygnet runt. Och så Target till tolv. Det är nåt som vi rör oss lite mer och mer mot, 24-timmarssamhället. Men det är jätteviktigt att poängtera att även om skiftarbete är skadligt är just det här med social jetlag, som man kallar det. Att hoppa mellan olika sömntider på helger och vardagar tycks också vara skadligt.
Det är inte bara det att man sover olika mycket utan det är just att du ställer om det på en annan dygnsrytm mellan vardagarna och helgerna. Det är det som man tror är den underliggande orsaken till varför det är skadligt. Det är i princip som att simulera skiftarbete, bara man tänker det.
01:13:27 – Jacob: Finns det några kontrollerade studier där man har tittat liksom haft folk på ett hotell eller i ett labb i två veckor där man har gjort det här? Jämfört med en grupp som bara sovit 10-8 varje dag. Man har ju sett att om du förlägger sömnen till
01:13:47 – Jonathan: den tid på dygnet, om man vanligtvis skulle varit vaken hos tidigare friska personer, då tycks blodsockerhanteringen försämras och inflammationsparametrar i kroppen öka. Men annars är det mest observationsstudier och djurstudier Eller de här andra skiftarbetarstudierna som är det närmaste jag kan tänka mig. Men det finns olika andra studier där man har förskjutit dygnet ganska hastigt och sen låtit dem leva på en ny dygnstid och sen skjutit tillbaka och då ser man också att diverse olika andra markörer som blodtryck och så vidare tycks också påverkas negativt ganska hastigt av att just sömnen är förskjuten. i förhållande till ens normala sömnrytm. Oftast använder man ganska extrema förskjutningar för att få en effekt ganska fort.
Så det är inte exakt det som du kanske tänkte. Det vore intressant att göra. Av ekonomiska skäl ofta är det svårt att göra mer kontrollerade studier. De flesta såna är gjorda i USA där de har hela lägenheter till varje deltagare som de kan stänga in dem i och låta dem gå i flera veckor, ibland upp till ett halvår. Sen ser man hur deras separatingsrytm ser ut och hur andra faktorer påverkas.
01:15:20 – Wille: Jag tror att jag vet svaret på den här frågan redan nu,
Jetlag, nya läkemedel och sömnpiller i framtiden
01:15:24 – Wille: men när man pratar om träning så är det ju alltid såhär att man vet att träning aktiverar ju så många olika gener och man får så många olika effekter av när man tränar och det är så mycket positivt med det och man ser så mycket negativa effekter när man inte tränar och inte rör på sig. Samma verkar det vara med sömnen, att det har väldigt många positiva effekter när man sköter sin sömn och man kan se väldigt mycket negativa effekter när man inte gör det. Men hur långt är man från att kunna ersätta taskig sömn med piller eller på något sätt hjälpa till farmakologiskt?
01:15:57 – Jonathan: Ja, det direkta jag kommer att tänka på är väl … Visst, du kan ju behandla typ två diabetes tillsammans. Det går ju med piller, men det är en tråkig konsekvens. Det är ungefär… Det är utifrån studier på möss som man har kommit fram till några molekyler som tycks kunna framför allt påverka dygnsrytmen och då till exempel kunna göra så att dygnsrytmen kan justeras mycket snabbare än i vanliga fall. Problem när du till exempel över flera tidszoner. Det är egentligen inte att… En sak är att du är vaken längre och därmed får din kropp inte just då tidsåterhämtning. Men ett annat problem är att din dygnsrytm fortsätter att vara inställd på den gamla tidszonen, mer eller mindre. Den börjar justera sig ganska fort utifrån vad för signaler den får.
Det kan vara rätt signaler, ibland ger hon en fel signal. Den kan börja justeras åt fel håll om man är oförsiktig. Vanligtvis borde det bli rätt. Över tid, ger du flera dygn, då är du definitivt på väg åt rätt håll. Men det är en slöhet i hela den här processen och det är det som är det besvärande. Dels ger det de här symptomen som man kallar jetlag, men också de här sannolikt negativa effekterna på till exempel ämnesomsättningen med mera. Att vissa dygnsrytmer justeras snabbare, till exempel i levern. Den kan justera väldigt fort dess dygnsrytm efter när du får måltider. Men dygnsrytmen i hjärnan som styr många processer och också kommunicerar med levern, den är långsammare. Det här brukar man säga kan gå upp till 90 minuter framåt varje dag.
Om du åker till New York som är sex timmar bort så skulle du kunna justera till den tidszonens tid i din inre dygnsrytm på cirka fyra dagar. Istället när du åker åt andra hållet, om du till exempel åker till Thailandhållet, då är det tvärtom. Då måste du förkorta din dygnsrytm. Eller om du reser tillbaka från New York till Stockholm, då ska du förkorta dygnsrytmen och då lägga det tidigare än annars och det är hjärnan sämre på och övriga kroppen också och då kan du göra det ungefär en timme i sträck. Men de här små molekylerna som man nu börjar upptäcka kan kanske göra det, men det finns vissa studier på det och ni vet säkert från annat som ni har diskuterat och läst att det är i slutändan väldigt få molekyler som först visar sig vara positiva och sen som faktiskt blir något verkligt läkemedel.
01:18:55 – Jacob: Men vad gäller sömn, det nya man har där är de här orexinantagonisterna som inte är beroendeframkallande, men som godkänns i USA av deras läkemedelsmyndighet att behandla sömnbesvär med.
01:19:12 – Jonathan: Det är toppen att de inte är beroendeframkallande. De tycks ha väldigt god effekt på sömn med ganska få biverkningar. Men det är de som sover som har problem med sömnen, så det är inget att ersätta sömnen med. Man kan diskutera om det någonsin kommer att gå, men det vore intressant om man lyckades hitta något som
01:19:34 – Wille: Jag tycker det vore coolt. Jag är inne på sådant överlag. Jag tycker det skulle vara väldigt coolt om man kunde ersätta mycket av… Du gillar piller. Exakt. Om man kunde ersätta mat med piller till exempel. Om man kunde ersätta i alla fall en del av sömnen med piller. En del av träningen. Kanske en del av träningen som man inte gillar att göra vore ju kul att kunna ersätta med piller till exempel. Så kan man ägna sig åt det man vill. Frågan är om inte allt blir kul
Sömnbehov från spädbarn till tonåring och åldrande
01:19:57 – Wille: sen när man kan det.
01:20:01 – Jacob: Jag har en fråga till här Jonathan så får vi nog nästan avsluta. Han släckte i och för sig lampan där bakom sig så han får skylla sig själv att han gör det mörkt på kvällen. Men jag tänkte att du var inne lite kort innan på det här innan. Småbarn har ju oftast lättare med sömnen att hitta sin rytm men det är ändå… Min dotter är inte så men jag vet ju. De flesta har ju barn som somnar och så vaknar de av sig själva klockan 5 på morgonen, 6 på morgonen och är pigga. Och sen vet man ju själv när man var tonåring och man vet ju annars om tonåringar att de tenderar till liksom att gärna vilja ligga till 11-12 på dagarna och alltså förskjuter dygnet åt det hållet. Är allt det här liksom, är det… Finns det något biologiskt där eller är det liksom bara att tonåringarna helt enkelt Henke alltid håller sig kvar, vaknar för länge på kvällen och så liksom när de då missar de här första timmarna med dygnsljus på dagarna och inte får tillräckligt under dagen så skjuter de det ännu mer.
Finns det något biologiskt också som gör att det är såhär? Det finns biologiska orsaker till det. Riktigt varför vet man inte, men man tror att det har att göra med
01:21:15 – Jonathan: i och med att det är en hormonrik fas och utveckling så att könshormonerna förändras under den tiden. Det är något som man har börjat erkänna mer och mer. Jag hade fötts på P1 för ett tag sedan och då hade de diskuterat det här med hur man har lyckats förskjuta starten på skolan. Det är något som har visats också i studier ge bättre skolresultat och bättre närvaro och så vidare. Sen när du är yngre istället, det som är drastiskt då är hur stort sömnbehovet är när du är väldigt liten, att du sover nästan hela tiden och är väldigt ung. Sen så minskar det här och stabiliserar sig kring ton… Det kommer ner till ungefär den vuxna nivån kring tonåren, sju till nio timmar. Tonåringar har ju lite högre, åtminstone över åtta timmar i varje fall.
01:22:18 – Jacob: Men vi vet inte riktigt orsaken till det här.
01:22:21 – Jonathan: Under utvecklingen istället så tror man att hjärnan växer väldigt mycket. Eller man vet att hjärnan växer väldigt mycket och att det kan vara en orsak till varför vi behöver sova så mycket och då att de har väldigt mycket drömsömn till exempel tror man kan ha att göra med att de övar motorfärdighet, alltså fingerfärdighet och att använda sina muskler under den här drömsömnen. Och det har man även sett hos vuxna. Du kan faktiskt, just drömsömn är viktig för motorminnen att om du förkortar slår ut drömsömnen eller förkortar sömnen så pass mycket så att du har mindre drömsömn så kan du försämra hur väl man minns ett nyinlärt motoriskt minne. Men djupsömnen är annars det som bevaras. Den har alla ganska mycket av fram till det att man åldras och då börjar den minska och det tror man istället kan ha något med åldrandet att göra men man vet inte riktigt vad som är hönan och ägget, men det vore intressant om man hoppar tillbaka med tupplur och sömnpåpiller.
Om man skulle kunna öka andelen djupsömn hos äldre kan man då göra åldrandet lite långsammare eller motverka vissa delar av åldrandet? Det kan också vara nåt som… Jag tror att det är många som försöker forska på det.
01:23:43 – Jacob: Ja, för att leva längre är det många som forskar. Det är alla rika gamlingar som proppar in sina pengar. Hur får du mig att leva längre?
01:23:51 – Jonathan: Ja, exakt.
01:23:55 – Jacob: Ja men det var intressant. Nu hinner vi inte. Jag tänkte vi skulle hoppa på den här också med sömn och energiintag som du och Christian hade publicerat tillsammans. Men jag tror vi får hålla på det till nästa gång så vi inte, det är så att Wille orkar här då. Att vi inte tar ut på våra lyssnares dag för mycket.
01:24:15 – Wille: Exakt om vi ska hinna sova också. Ja, Jonathan, det har varit fantastiskt kul att ha dig med. Det är precis som man alltid känner när man pratar om sådana här ämnen, att det finns mer att ta upp egentligen. Vi får väl spara på oss lite fler frågor här, så får vi ta tillbaka det igen och avhandla dem.
01:24:36 – Jonathan: Ja, absolut. Det var jättekul att få vara med. Tack för alla intressanta frågor och studieförslag.
01:24:41 – Wille: Ja, exakt. Du har ett fullt block nu. Nu får du jobba. Ring tillbaka när du är klar med dem, så tar vi in dem till podden. Ja, det är bra. Tack ska du ha, så hörs vi när vi hörs.
01:24:58 – Jacob: Ja. Ciao!
