Summering av avsnittet

AI summering. Längre ner finns hela avsnittet med komplett transkribering.

I detta frågeavsnitt tar Wille och Jacob Gudiol upp en rad inskickade lyssnarfrågor som inte hunnits med i tidigare avsnitt. Samtalet spänner över allt från ocklusionsträning och dyra kompressionstights till proteintajming, insulin och hur kroppens glykogendepåer fungerar.

Avsnittet inleds med en fråga om huruvida ocklusionsträning – att delvis strypa blodflödet med tryckmanschett eller lindor – fungerar vid lågreppsträning och tunga vikter, som tunga knäböj. Wille och Jacob förklarar att poängen med ocklusionsträning är att skapa hög metabol stress och nå failure snabbt med lätta vikter för att skona leder och muskler. Att kombinera tunga vikter med stasband försämrar däremot rörelsekvaliteten och ökar skaderisken utan att ge tydliga fördelar. Vill man använda metoden är det bättre att köra sin tunga styrketräning som vanligt och spara ocklusionen till enklare komplementövningar.

Nästa fråga handlar om det är värt att lägga 1 600 kronor på kompressionstights för att förbättra prestationen. Enligt forskningen ger kompressionstights på sin höjd minimala eller triviala förbättringar av objektiva konditionsvariabler som löptid och VO2max. Däremot finns det visst stöd för en bättre subjektiv känsla av återhämtning om tightsen bärs efter träningen, samt små biomekaniska effekter vid exempelvis sprint och upphopp tack vare en lätt mekanisk fjädring. Sammanfattningsvis bedömer de att effekterna är för små för att motivera det höga priset, om man inte helt enkelt tycker att de är bekväma.

Därefter diskuteras proteintajming utifrån en studie där 20 gram protein fyra gånger om dagen gav högre total proteinsyntes än 10 gram åtta gånger eller 40 gram två gånger. Jacob förklarar att proteinsyntesen verkar behöva stimuleras i tydliga pulser med ett par timmars mellanrum, eftersom ett ständigt smuttande på aminosyror inte håller syntesen uppe. De berör även skillnaden mellan snabbt vassleprotein och långsamt kasein – där kasein framför allt är intressant inför natten för att motverka proteinnedbrytning – samt varför det saknas långtidsstudier som visar att just tajming och pulsering över dygnet ger mer muskelmassa på sikt.

En annan nördig fråga gäller träning på fastande mage och om en efterföljande proteinshake riskerar att omvandlas till glukos i stället för att användas som byggstenar. Jacob förklarar att kroppen efter en måltid frisätter insulin och prioriterar att förbruka energin från magen framför kroppens egna lager. Så länge man inte har tömt glykogendepåerna extremt hårt, exempelvis gått in i väggen under ett intervallpass, och äter ordentliga måltider senare under dagen behöver man dock inte oroa sig för detta.

I anslutning till detta reder Jacob ut ett vanligt missförstånd kring insulin och fettförbränning. Att insulin tillfälligt bromsar fettfrisättningen från fettcellerna betyder inte att man blir tjockare av kolhydrater. Äter man mycket fett får man hög fettförbränning men också hög fettinlagring, medan ett högre kolhydratintag ger lägre fettförbränning men också mindre fett att lagra in. Oavsett makronutrientfördelning är det energibalansen – totalt kaloriintag kontra energiförbrukning – som avgör om man går upp eller ner i fettmassa över tid.

Avslutningsvis besvaras flera frågor om glykogen. Att snabbt fylla på glykogendepåerna efter träning behövs bara om man ska prestera högintensivt igen inom cirka 24–36 timmar, som under en fotbollsturnering, och vid längre lopp sköts påfyllningen bäst inför själva prestationen. Om man är passiv efter att ha ätit kolhydrater gör kroppen ändå löpande av med både fett och kolhydrater, så länge man håller energibalansen. Däremot kan stora mängder tillsatt socker (fruktos) på kort tid vid kaloriöverskott belasta levern och öka fettinlagringen där. Vid lågkolhydratkost hålls glykogenlagren stabila på en något lägre grundnivå, men kroppen har en viss tröghet när den plötsligt ska hantera stora kolhydratintag.

På Tyngre Träningssnacks instagram hittar du bilder och klipp från avsnittet.

Visa avsnittets hålltider
• (00:00:00) Introduktion
• (00:01:19) Ocklusionsträning med tunga vikter
• (00:09:19) Kompressionstights för prestation och återhämtning
• (00:15:40) Proteintajming, pulsering och kasein
• (00:22:16) Långtidsstudier på proteintajming
• (00:28:19) Proteinshake efter träning på fastande mage
• (00:32:14) Insulin, fettförbränning och energibalans
• (00:39:21) Glykogendepåer före och efter träning
• (00:46:49) Passivitet, fruktos och fettinlagring i levern
• (00:51:11) Glykogen vid lågkolhydratkost
• (00:54:21) Rekommendationer på tyngre.se och avslutning

Det här är en automatisk transkribering av detta avsnitt av podcasten Tyngre Träningssnack. Du kan trycka på varje tidpunkt i texten för att hoppa till precis den delen av avsnittet i youtubespelaren ovan.

Transkriberingen är genererad med hjälp av AI och innehåller därför vanligen några enklare fel.


Introduktion

00:00:22 – Wille: Goddagens och välkommen till tyngre träningssnack. Jag heter Wille och med mig som vanligt har jag Jacob Gudiol.

00:00:28 – Jacob: Hej, hej Wille.

00:00:29 – Wille: Tja, hur är läget?

00:00:31 – Jacob: Det är väl bra. Lite trött. Spelade in podd igår kväll också. Sen satt jag och jobbade lite och så blev det lite sömn. Men det… Det kommer igång. Jag hittar något att bli upprörd över här, så är det inga problem sen.

00:00:44 – Wille: Du behöver ingen PVO du. Nej, precis. Bara in och kolla mitt Facebook-flöde. Facebook. Ja, det är bra. Det är lovande. Vi tänkte att vi ska samla ihop lite frågor som vi har fått tidigare, men som vi inte har hunnit med i tidigare frågeavsnitt. Sådant som vi har fått på mailen och andra ställen. Det är väldigt mycket bra frågor som kommer in. Primärt begränsas det här av att jag måste jobba helt enkelt. Jag måste återgå till jobbet. Då hinner vi inte ta med alla frågor när vi får in dem. Vi drar igenom

Ocklusionsträning med tunga vikter

00:01:19 – Wille: lite bra frågor som vi har fått sedan tidigare. Den första frågan jag tänkte att vi kunde snacka om är en fråga om ocklusionsträning. Det här har vi varit inne på flera gånger. Vilka avsnitt är det? Det är… Silander?

00:01:33 – Jacob: Vi hade avsnitt 39 med Daniel och Niklas när vi pratade om… Det var ju samma egentligen studie som Niklas Silanders. Fast vi pratade om själva utförandet. Där vi också var inne ganska mycket på ocklusionsträning. Vilket ocklusionsträning innebär att man stryper blodflödet delvis. Att man har en tryckmanschett eller ett gummiband eller något sånt. Så att det kommer mindre blod till musklerna. Eller framförallt att det liksom… Från? Från musklerna. Så att… Helt enkelt, du får mer pump och mindre syre till den arbetande muskeln, vilket gör att man blir trött snabbare i alla fall. Det är väl fortfarande oklart om det verkligen ger mer muskler, men det verkar ge ganska god muskelstimulering för lite slitage, kan man väl säga.

00:02:19 – Wille: Ja, precis. Det är ett annat sätt att skaffa sig muskler kan man säga. Principen är vanligtvis att man tränar med väldigt höga repetitionsantal och lätta vikter. Det är därför det föreslagits att man kan använda det här vid till exempel rehabilitering. Då ser man att du har en skada på en led som du inte vill belasta så mycket, men du vill fortfarande bibehålla eller öka muskelvolymen under rehab-fasen. Då skulle man kunna tillämpa det här, för det blir mindre belastningar kring en led, men ändå bra stimulans. Ja, det verkar ju även funka, där det är frågor, men som de gjorde i den här muskelminnesstudien, att man

00:02:58 – Jacob: Man kan göra det väldigt ofta. Vanlig tung styrketräning, där kan du på något sätt inte, eller man pallar sällan mig i alla fall att träna väldigt hårt många dagar i rad. Men den här träningen verkar vara lite mer skonsam på det. Den är hemsk när man utför den har jag hört. Men det ska inte vara riktigt, det ger inte samma typ av slitage på själva musklerna verkar det som. Så man kan göra det ofta. Så det nyttjas ändå, som till exempel i den här studien, att man tränar i princip varje dag. Så använder man den här träningen så funkar det. Då får man stora ökningar på kort tid. Vi kan hoppa tillbaka. Det är avsnitt 39, som sagt.

00:03:34 – Wille: Och 54 med Niklas Psilander. Ja, precis.

00:03:37 – Jacob: Om ni är intresserade av ännu mer av det. Nu går vi till frågan istället.

00:03:41 – Wille: Ja, precis. Jag sa ju det att vanligtvis använder man ju lätta vikter och höga repetitionsantal. Den här frågan handlar om hur det funkar vid högre vikter. Alltså vid låggreppsträning helt enkelt. Så om du ska köra kanske fem RM knäböj eller någonting med sådana här ocklusionslindor eller stasband eller någonting. Spontant ser jag inte riktigt poängen med det. Om man tänker på principen att det handlar om att bygga upp en väldigt hög metabolstress i musklerna och syftet ska också vara att det ska vara lite mer skonsamt mot både leder men även musklerna. Man ska kunna träna det oftare och få en bra hypertrofeffekt. så är det inte det man vill uppnå när man kör lågrepsträning, utan då vill man bli starkare i en annan typ av träning.

Jag tänker också att den här smärtan man får av stasbanden, om man har den på sättvilan, det gör att kvaliteten på knäböjen blir lite lidande. Då försvinner effekten man får av tyngre styrketräning, att man tränar en tung rörelse för att bli bra på att utföra en tung rörelse.

00:04:48 – Jacob: Ett annat syfte med den här ocklusionsträningen är ju på något sätt att det ska gå lite snabbare till failure med lättare vikter. Man har faktiskt jämfört nu med att bara skippa ocklusionen, alltså strippa och strypa blodförhållningen och bara köra ännu fler reps med lätta vikter. Säg att du stryper blodförhållningen och så klarar du 20, 5, 30 reps. Eller så kör du utan ocklusionen då så kanske du klarar 50, 60 reps. Det verkar ändå ge likvärdiga muskelökningar. Men när man kommer upp i de här tyngre vikterna. Vi sa till exempel 10RM-vikter så har man ju visat att det spelar inte så stor roll med failure där. Du kan nog stanna på repetition 9 och få jämbördiga resultat med att köra till failure då. Alltså köra den där sista repetitionen.

Frågan är ju då vad ocklusionen skulle till. föra mer. Jag tror mer som Wille säger här att det blir nog bara att det blir kanske lite sämre möjligheter att öka maktstyrkan och inte så mycket vinning i själva muskelbyggande delen.

00:05:50 – Wille: Nej, jag tror vidare också att till exempel att köra knäböj, eller kanske en bänkpress med det här, känns ganska meningslöst. Om man nu är en styrkelyftare som vill bli bra på de grejerna, då känns det som att man kan köra den tyngre träningen utan några band, knäböj, bänkpress och marklyft. Sen kan man köra komplementövningarna. Kanske lite mer benspark och den typen av enklare övningar när man kör den här stasningen. Då är man egentligen bara ute efter den här hypertrofieffekten, om man nu är ute efter den. Att köra de lite mer komplexa övningarna med ocklusion. Jag tänker att poängen försvinner där på något sätt.

00:06:28 – Jacob: Du kan göra benpress och sådana saker.

00:06:30 – Wille: Ja, någonting lite enklare. Ja.

00:06:33 – Jacob: Men det, jag vet inte, jag tror inte det är undersökt alltså. Med riktiga lågreps, kontra lågreps, vad säger man, utan ocklusioner då.

00:06:43 – Wille: Nej, och det tror jag just är för att det inte har varit syftet från början. För att syftet är att öka muskelmassan och då vet man att man inte behöver de här tunga vikterna. Utan du kan köra lättare vikter. Men det är möjligt att du skulle kunna se en skillnad om du gjorde det. Men personligen så hade jag inte gjort det. Eller jag hade inte rekommenderat det. Utan man kanske skulle ta reda på vad syftet är med ocklusionsträningen. Och så kör man den tyngre träningen för sig.

00:07:07 – Jacob: Jag har skrivit om någon studie om det här på tyngre väldigt tidigt. Där man faktiskt tittade på styrkelyftare. Nej, de körde med lättare. De hade en grupp som körde klassisk styrketräning med tunga vikter. En som körde samma träning fast de la också till 30-reppare med ocklusionen. Och så var det två grupper till. Vi behöver inte gå igenom så noga. Poängen här, de som körde kombinerat, som inte bara körde maxstyrka utan också körde lite ocklusion. De fick faktiskt bättre resultat i styrkan också. Så det är möjligt att det kan tillföra någonting extra till även de som vill träna styrka. Men det verkar ändå som att du ska göra… Du ska ju ha kvar din styrketräning. Det är det den är till för. Sen ocklusionen, om du lägger till det så är det lägre vikter.

Du uppnår pumpen.

00:08:00 – Wille: I alla fall baserat på det man har studerat hittills. Men jag kan inte se att någon ska gå ut och köra tunga vikter med ocklusionsträning.

00:08:08 – Jacob: Hur mycket pengar har du satsat på det? Vårt gamla… Ja, men kör den.

00:08:14 – Wille: Det är lite såhär om man tänker att Bajen ska slå Barcelona. Tror du det? Ja, jag tror lite att det är de oddsen. Om man tänker att det är bättre än att bara köra vanliga styrketräningen. Jag skulle ändå säga att det är väldigt osannolikt att det skulle vara bättre. Då tänker jag att det är på sikt. Jag tänker att det finns en skaderisk när du ska hålla på att stasa, när du ska köra tunga vikter och så.

00:08:34 – Jacob: Men om vi bara tar att det skulle finnas någon form av syfte med det, att köra tunga vikter med bros.

00:08:40 – Wille: Det tror jag definitivt. Jag tror att allting mer eller mindre, jag tror ju 3D-träning kan tillföra någonting som du inte kan få för någonting annat, men jag skulle inte liksom lägga tid på det. Ja, det var lite slarvigt, men förstår du hur jag menar? Jag tror absolut att det tillför någonting, men jag tror inte att det är bättre än någonting annat som du kan göra.

00:08:58 – Jacob: Nej, precis. Jag hade kanske inte satt Bajen kontra Barca så extremt. Jag hade också satsat ganska säkert på att det inte… Det är inga vinningar i det kontra annat man kan göra.

00:09:14 – Wille: Har Kennedy en bra dag? Nej. Spelar han fortfarande?

Kompressionstights för prestation och återhämtning

00:09:19 – Wille: Ja, det är helt sjukt. Men han tappade ju håret när han var tolv, så han måste ju ha bra mycket testosteron, den snubben. Nästa fråga rör kompressionskläder, eller kompressionstights lite mer specifikt. Frågan rörde helt enkelt om det är värt att lägga 1600 spänn på ett par kompressionstights för att få de eventuella förbättringarna i prestation som man kan få av dem. Till att börja med får man dela upp det i vad det är för prestation som du menar. Det vanligaste, eller det som jag tycker att det kom till från början, det var ju löpning specifikt, alltså konditionsträning specifikt. Det skulle hjälpa en med återförseln av blodet, var inte det?

00:10:05 – Jacob: Ja, Paula Radcliffe, famously, hade ju på sig långa strumpor av den anledningen.

00:10:11 – Wille: De här kompressionstightsen ska ju hjälpa till med återhämtningen, det ska också hjälpa till med prestationen under själva loppet. Det hjälper till att få upp blodet till hjärtat igen, så kanske hjärtat behöver göra lite mindre jobb då. Man får bättre bloddynamik. Det ska också förbättra biomekaniska variabler, alltså att man kanske blir lite mer spänstig. Bättre löpekonomi ska du göra. Du behöver använda mindre syre på en given intensitet. Då kan du springa längre eller springa snabbare. Sen ska det också förbättra återhämtningen efter loppet, att man blir mindre sliten efter träningspass. Det här är ganska välstuderat faktiskt. Jag vet att när jag i tidernas begynnelse gjorde ett avsnitt i Fysiopodden om det här, då kommer jag inte riktigt ihåg vad vi kom fram till.

Men då vet jag i alla fall att det var mycket mindre välstuderat än det är nu. Det finns ganska mycket studier på det. Det finns också sammanställningar av de studierna. Man kan säga att överlag så är det de här objektiva variablerna som man kan mäta. Springer du snabbare på olika distanser så är skillnaden minimal om det finns någon. Det är triviala grejer. Vi snackar inte ens några procent, utan vi pratar sekunder på mil. Den typen av effekt-sizes. Det gäller även ganska mycket av de här sakerna man kan mäta, som hur det påverkar VO2 Max och den typen av grejer. Om det finns någon positiv effekt där så är den minimal. Däremot, går man in lite mer på de här subjektiva variablerna, som hur väl återhämtad känner du dig, så finns det lite större effekter.

Jag tänkte säga återhämtning, men då ska man ha tightsen

00:11:49 – Jacob: Efter träningen. Ja, exakt. Så kan man inte kalla det träningstejts. Det är någon typ av återhämtningstejts. Så du tränar vanliga kläder, duschar och sen så går du runt med de här tejtsen resten av dagen. Det är så man har studerat det, precis.

00:12:01 – Wille: Där ser man faktiskt både subjektivt men även objektivt med vissa kreatin-kinas-markörer. Alltså markörer på muskelnedbrytning. Så kan man se att det finns en positiv effekt. Men överlag kan man säga att det här är ganska små effekter, och förmodligen är det så att när det gäller de här subjektiva effekterna, så finns det inget sätt att placebokontrollera det här. Du kan inte ha ett par tights som inte ger den effekten, för då märker du det. Det här är ju vanliga slappa tights.

00:12:27 – Jacob: Men det snackades väl om att man skulle ha tights med olika mycket tryck. För att se om det var någon doseffekt och sånt. Jag vet inte om man har gjort några studier på det. Men det hade ju varit intressant. Om trycket ska ha en effekt så borde det ju rimligen vara olika effekt beroende på hur stort trycket är. Där kan man ju som försöksperson, det är ju svårt att uppskatta. Är det här tillräckligt starkt tryck? Eller hur starkt är trycket? Då ska man ju nästan skräddarsy byxorna till försökspersonerna. Så det är ju ganska mycket jobb. Eller så ska alla vara stöpta i samma form.

00:13:00 – Wille: Jag har inte gått in så djupt. Jag nöjde mig ganska snabbt med att säga att för konditionsprestationer och de typerna av variabler, då är det ganska små skillnader. Då får man avgöra om det är värt 1 600 spänn för det. Jag tycker inte det. Jag är inte övertygad av de effekterna. Sen är det precis som med alla kläder, att har du kläder som du känner dig bekväm i så lär du prestera bättre. Det tycker jag inte är något konstigt överhuvudtaget. Man kan också se, som jag sa på de biomekaniska variablerna, så kan man faktiskt se lite skillnader. Du kan få till exempel mindre kontakttid i marken eller den typen av variabler. Det är klart att det kan göra skillnad över längre distanser för vissa människor. Då går man ganska snyggt in på det här med styrkeprestationer.

Alltså snackar vi sprinter eller upphopp eller den typen av grejer. Där ser man faktiskt också lite effekter. På något jävla sätt och förmodligen också genom någon sorts biomekanisk påverkan.

00:13:56 – Jacob: Jag tror nästan bara att det är någon återfjäring. Det är som lindor i knäböj, det borde inte kunna vara något sådant.

00:14:01 – Wille: Jag tror inte på den här kinesiotejpeffekten, att det ger någon sorts kutan input som gör att nervsystemet ballar ur och så får man tio centimeter till i ett upphopp. Utan jag tror snarare att det helt enkelt är en mekanisk effekt skulle det kunna vara, som gör att du kan hoppa lite högre eller någonting sådant där. Där får man återigen se om det är värt det för mig. För vissa personer är det ju så. Det är ju inte tio centimeter, som Wille sa.

00:14:25 – Jacob: Nej, för det här är ju inte dopingklassat.

00:14:27 – Wille: Har du på dig det här så kommer du kunna ta dig till OS från att vara en sopa. Det är inte de effekterna vi pratar om.

00:14:35 – Jacob: Nej, men det finns ju, om vi tar lindor som är ännu hårdare typ av kompression över en led. Där finns det faktiskt regler i en hel del styrkesporter på vad man får och inte får göra där. Även om de är ganska frikostiga med hur mycket man får linda, för de gillar ju tunga vikter. Och där spelar det ju roll. Det är ingen tvekan om det. Lindor på knäna kommer ge dig mer kilo på stången. Om du vet hur du lindar och du lär dig nyttja det.

00:15:00 – Wille: Exakt. Man kan tänka på den effekten som en utrustad knäböj kontra en klassisk knäböj. Det är lite den effekten vi pratar om när det är mekaniskt, att tightsen skulle kunna hjälpa till. Eftersom de inte alls är lika stiva som en knäböjsdräkt, så får du inte de bisarra skillnaderna som du kan få i en utrustad vs en klassisk knäböj. Men visst, det kan bli lite skillnader. Man får göra en avvägning där helt enkelt. Men de tar ju ut ohemula summor för de här kläderna. Man får bestämma sig för om man tycker det är värt det eller inte.

Proteintajming, pulsering och kasein

00:15:40 – Jacob: Vi hade en annan fråga här om en artikel jag skrivit på tyngre. Den handlade egentligen om proteintajming. Det finns en studie där man jämförde och gav deltagarna 10 gram protein 8 gånger över 12 timmar eller 20 gram protein Ska se så ser jag rätt här. Fyra gånger. Över en dag då. Alltså en vaken tid kan man säga. Och 40 gram protein två gånger. Och så tittar man på hur proteinsyntesen blev i de här tre olika situationerna. Där fann man att när deltagarna tog 20 gram protein utspritt på fyra gånger så fick de en högre proteinsyntes totalt sett än de två andra alternativen. Det här är inte så jätteöverraskande sett till vad man vet kring det här proteinet. Jag har skrivit om det här ett par gånger. Vi kan liksom stimulera den maximalt och då behöver vi komma upp i en 20, 30, kanske till och med 40 gram protein på ett tillfälle.

Men efter 20… Alltså den här lilla effekten man får extra. Det är få procent som kommer till. Du kanske är uppe på 90-95% maxstimulering redan på 20 gram och sen så dubblar du den dosen så kanske du bara får någon enstaka procent mer i höjning då. Så det är ju små grejer man tar mer. Det man också vet med det här med proteinsyntesen eller som man i alla fall, det är väl inte ristat i sten än, men det är väl ändå hyfsat etablerat, är att du kan liksom inte bara fortsätta dricka protein hela, hela tiden. Utan du måste ta det i pulser. Det som händer om du skulle liksom gå runt och sippa på proteindrinkar, som vissa gör när de tränar så här, det är att du får en höjning först. Sen att det fortsätter komma in Aminosyror då, vilket är det protein blir när det bryts ner i kroppen.

När det fortsätter komma in aminosyror i blodet så bibehåller de inte uppe proteinsyntesen trots att de kommer in där. Efter ett tag så börjar den ändå sjunka trots att det fortfarande finns aminosyror i blodet. Trots att du fortfarande dricker lite protein. Det verkar som att man behöver ta det i liksom… Du kan toppa. Sen måste toppen gå ner innan man kan toppa igen. Det funkar inte att bara toppa och sen hålla toppen uppe hela tiden. Du kan inte gå och sippa protein hela dagen och tycka att du är katabol hela dagen. Det verkar som att kroppen måste gå ner till någon jämviktsläge eller kanske till och med lite katabolt innan man kan höja det igen. Så det här med att 20 gram skulle vara bättre än 10 eller 40 gram. Det hänger antagligen ihop med att 10 gram är för lite för att få upp proteinsyntesen maximalt.

Så du höjer den lite halvdant varannan timme blir det väl. Om man ska ha det på… Eller en halv timme var det kanske de körde i studien. Jag kommer inte ihåg exakt. Medan 20 gram var tredje, fjärde timme då antagligen är det som är… Då maxar du nästan proteinsyntesen maximalt och det hinner komma ner igen för att liksom köra igång det igen 3-4 timmar senare. 40 gram om dagen vid två tillfällen då, att det blir sämre det hänger antagligen ihop mycket med att det helt enkelt bara blir två toppar. Det är möjligt att det bästa för att få upp proteinet hade varit 40 gram lika ofta som de nu fick 20 gram. Att man då på något sätt skulle få de här extra kanske som vi pratar 5-10 procent extra vid varje topp och ändå få lika många toppar. Frågan…

Börja med bakgrunden. Ja, börja med bakgrunden. Frågan var då, hur ska man tänka om det då är långsamt proteinligt kasein som man tar då för att höja den här. Vad är det för tid mellan digosorna då? Enkla svaret är att man inte riktigt vet. Det är ju så här med måltider också, att vassle då som är det vanliga proteinet, det är liksom det som tyngre har i sitt proteinpulver, som de flesta har i sina vanliga Wii eller vassle som de brukar kallas då. Det är väldigt snabbt. Det kommer ut fort, det höjer proteinsyntesen bra och sen liksom på något sätt har vi tagit upp det. Så är det ju slut i magen. Så kommer det inte ut något mer. Medan det finns andra typer av protein. Likt kasein då. Kasin är en annan typ av mjölkprotein som är väldigt långsamt.

Det är ett av de mer långsamma proteiner som finns. Det tar lång tid från att du får i dig det innan det kommer ut i blodet och börjar höja proteinsyntesen och sådana här saker. Så vill du ha de här topparna så är ju casin inte ett bra alternativ. Men man skulle ju kunna ha casin av andra orsaker. Det finns ju nu lite studier där man tar casin innan man går och lägger sig. för att se hur det påverkar. För där har man ju liksom inte, du ska inte upp i natten. Alltså du ska inte, man ska inte väcka sig själv för att få i sig proteinet, så viktigt är det inte. Men man skulle ju då kunna tänka sig att om man tar en större mängd kasein innan man går och lägger sig, att man under hela natten har ett långsamt tillflöde av aminosyror i blodet. Det här kommer inte då bidra till att du håller uppe proteinsyntesen på topp.

Men det här långsamma tillflödet av aminos kommer kunna bidra mer till att man inte blir katabol. Att man inte höjer protein nedbrytningen. Man resonerar lite nu kring de här som gör lite mer teoretiska resonemang och studier på det här. Att man då ska köra de här topparna under dagen med snabbare proteiner. Att man i alla fall ska ha 20 till 30 gram protein i varje måltid. över dagen och sen innan man går och lägger sig så har man en måltid med större mängd protein. I studier gör man ju detta nästan alltid med vassle eller kasein. För att det är liksom standardiserat. Det är… Ska man se en effekt så är det ju störst chans med de här proteinerna just för att de är väldigt snabba, väldigt långsamma, vilket är det man vill uppnå.

Äter du en biff så ligger det någonstans i mellanlandet där och då vet man. Det är svårare att studera helt enkelt. Men om man tar kasein då, så antagligen behöver du längre tid mellan de här måltiderna för att kunna maxa proteinsyntesen igen. Men det är inte studerat alls vad jag vet. Så det kanske inte behövs.

00:22:14 – Wille: Nu pratar du

Långtidsstudier på proteintajming

00:22:16 – Wille: om proteinsyntesen, men är det någon som har studerat det här på sikt hur det ger effekter på volymen eller på massan?

00:22:24 – Jacob: Ja, alltså det vi har studerat då, det har vi gått igenom i ett par avsnitt här. Det är väl framförallt fortfarande William Apro-avsnittet som vi rekommenderar. Vad var det avsnitt nummer 12? Jag ska kolla snabbt så ni får det här. Japp, 12. Ja, det är framförallt William Apro-avsnittet nummer 12 där vi går igenom det här. Det finns nästan inga studier som har tittat på tajming. Utan det finns många studier där man ger folk protein direkt efter träningen för att se om det ger en effekt. Men problemet med alla utom egentligen två av de här studierna tror jag det är. Är att man inte har jämfört med samma proteinmängd i de två grupperna. Så man har haft folk som äter som de normalt gör, vilket brukar vara någonstans kring 1,2-1,3 gram protein per kilo kroppsvikt.

Och så ger man den ena gruppen en extra proteindrink efter träningen, så deras proteinintag över dagen kommer vara högre. Och då vet vi att det spelar egentligen ingen roll när på dygnet du äter ditt protein. Höjer du ditt proteinintag lite mer än det här 1,2-1,3 och styrketränar så får du lite bättre effekt av det. Så då vet vi inte, spelade det någon roll om de tog proteinet efter träningen eller spelade det bara roll att de fick extra protein? Det jag tog upp här är ännu ett steg längre. Nu pratar jag om att pulsera över dygnet. Alltså ha toppar morgon, middag, kväll, natt. Att man har fyra toppar över dagen. Tre, fyra toppar över dagen. Att man alltid portionerar ut det så. Det är i princip helt ostuderat förbi ett dygn. Vad jag vet.

Det är en jättesvår studie att göra. Vad ska kontrollgruppen göra då? Ska de bara få två stora måltider över dagen? Medan en annan grupp får fyra måltider över dagen. Och den här betydelsen som detta kommer ha är antagligen ganska liten om vi tar medelvärden. Så då kanske du behöver en halvtids, halvårsstudie. Där du följer folk som gör detta och där de ska följa direktiven bra och sådär. Det är svårt att göra. Ska jag vara ärlig så tror jag inte det är Det är nog inte så många som vill göra den studien. Det är många som vill ha svaret på studien. Det är definitivt jättemånga som vill göra studien. Jag uttryckte mig fel här, men det är nog väldigt få som vill betala för den här studien.

00:24:50 – Wille: Vad tjänar de på det? Det är lättare att bara säga det. Låt säga att när du säljer ett kosttillskott så har du egentligen ingenting att tjäna på att göra den här studien. Du kan ju bara säga att det är bra att du tar vårt kosttillskott, för det är inte fel att säga. Men däremot att säga att det är bättre om du tar det fyra gånger versus två gånger, det har ingen betydelse.

00:25:06 – Jacob: Och tar man liksom då, tar William Apro de här på KI som faktiskt gör studier på proteinsyntesen med proteintillskott och GIH använder ju proteintillskott i alla sina träningsstudier nu, styrketräningsstudier, just för att de vill få maximala styrketräningsresultat och då vill de få upp sina deltagares proteinintag så då ger de dem protein. Men att motivera att du ska få pengar just för att studera det här. För det här är ju bara intressant för elitidrottare och väldigt engagerade byggare. Alltså det här är ju inte intressant. Det är ju jättesvårt att motivera det här ur en hälsoaspekt. Så jag tror liksom att om någon skulle göra den här studien någon gång, då är det någon typ av donation från någon nörd som vill veta det.

Eller något kosttillskottsföretag som faktiskt skiter i vilket och ändå vill ha svaret. För det finns ju faktiskt kosttillskottsföretag som sponsrar studier som mest inte verkar vara direkt riktigt så säljintressanta som det gör annars. Så det skulle väl kunna dyka upp. Jag ska inte säga det, men jag tror inte det är… Det är nog högt på priolistan hos många.

00:26:12 – Wille: Men om man tar den där skillnaden mellan att ta, låt säga nu att du får i dig det fyra gånger om dagen då, så tar du 20 gram versus 40 gram vid de här fyra tillfällena. Då är ju du lite inne på att 20 gram, då höjer du det kanske till 95 procent, och så 40 gram kanske skulle pusha de sista 50. Men det finns ju den här studien av den… Fem. Ja, sista fem. Annars blir det många procent. Matte är inte min starka sida uppenbarligen. Men det finns ju den här studien av José Antonio, den här något välvilliga kosttillskottsförespråkaren. Han studerade det här när han gav riktiga mängder protein till folk. Det var 4 gram per kilo kroppsvikt eller något sånt där. Då måste de ha kommit upp till de här galna volymerna vid varje måltid. Men då var det ingen större skillnad på sikt på de här grupperna.

00:27:02 – Jacob: Nej, men de kan mycket väl… Ska du upp i de nivåerna så kan det vara att de inte fått de här riktiga topparna för att de aldrig fått dalarna. De har bara ätit? Ja, de har antagligen bara stoppat i sig. Det står ingenting i studien i alla fall om att de har försökt sig på någon typ av pulsering. Det var bara att trycka i sig de här proteinmängderna. Och det verkar ha varit svårt nog för dem. Det var ju många som hoppade av och klarade inte av det. Nej, men det kan inte vara spännande det där. Då måste du ju ta till dig massor med pulver och såhär också. De kan vara ganska goda proteindrycker när man dricker en, men det blir ganska fullt tjockt. Och de är mättande också. Jag tror inte det är kul att stoppa i sig det där. Så det var nog inte det roligaste studien på det viset.

Vi hoppas de har fått många smaker på sina shakes i alla fall. Variera det lite. Så inte liksom åttonde choklad-shaken per dag. Fy fan.

00:27:53 – Wille: Det var flera veckor som de höll på med det där. Det var ingen dygnsstudie. De åt fyra gram protein per kilo kroppsvikt över flera veckor. Det lät inte så kul. Det är kul med de här nördiga grejerna med tajmingaspekter. Det är väldigt få som vill göra de studierna även fast folk skriker efter resultaten.

00:28:18 – Jacob: Det

Proteinshake efter träning på fastande mage

00:28:19 – Jacob: är många internetforum i världen som vill ha svaret på dessa frågor. Vi hade en annan fråga här som lite mer handlar om energifördelning. Tydligen prioriterar kroppen att omvandla energi man stoppar i sig till energi som förbränns i första hand. Innebär detta då, inom parates, i teorin att en morgonkik efter ett träningspass på fastade mage då det innehåller mer protein, då en del av det rimligtvis omvandlas till glukos. Det här är ju också jättenördigt. Det här är ju en sån sak som man antagligen, det är kul att fundera kring, man behöver antagligen inte bry sig. Vad ska vi säga där att, Som frågan är där, när vi äter saker till… Det är ju så att, precis som du skriver här, att vi tenderar att förbruka det vi äter. När vi äter någonting så stänger ju kroppen av frisättningen av energi från lagren i kroppen.

Det är det insulin i huvudsak har som uppdrag. Du äter någonting, insulin kommer ut. Fettet som finns i fettcellerna ska stanna där. Glykogenet som finns i levern ska stanna där, för det behövs inte. Utan nu kommer det energi från magen istället så vi kan få ut till cellerna som behöver energi för stunden. Och sen det som blir över efter måltiden, vilket det alltid blir såklart, det lagras då också in till lagorna. Så mellan måltiderna igen så 2-3 timmar efter måltiden när det kommer mer från magen. Det beror på vad vi har ätit såklart. Det kan vara 5-6 timmar också. Men när maten är slut i magsäcken. Då börjar den här energin som vi har lagrat in igen, frisättas. Frågan här handlar väl om att har man gjort ett träningspass på fastande mage.

Så innebär det att då har man gjort av med antagligen en hel del glykogen i musklerna. Om man då bara stoppar i sig en proteinshake. Att en del av det proteinet snabbt skulle omvandlas till glukos och därmed inte nyttjas som byggstenar för att bygga kroppen. Jag är väldigt tveksam till om det skulle ske. Då ska man få till ett ganska ordentligt träningspass för att kroppen ska ha den här bristen på glykogen också. Så det kan ju vara låga nivåer, men det är ju inte panik för kroppen.

00:30:38 – Wille: Låt säga att du kör en övernattsfasta och så kör du ett riktigt brunkigt intervallpass. Då kan man väl ändå tänka att du har gjort det du kan för att tömma glykogenet.

00:30:48 – Jacob: Ja, går man in i väggen medan man tränar är det mycket möjligt att man är i den situationen. Men då ska man ju inte bara dricka proteinkyl. Nej, och då har man också lagt upp sin träning konstigt. Ja, precis. Jag antar att det här om man tar en proteinshake. Då är det väl vanligen… Alltså man kör det direkt efter passet. Det kan man absolut göra efter konditionspassen också. Kanske inte någon jättepoäng med det. Men det är absolut inget negativt. Det är ju god energi och det är ju bra för återhämtningen. Antagligen. Men… Har du styrketränat så kommer du tyvärr så bristande. Så då tror jag liksom att då spelar det ingen roll alls om du kört det fastande eller inte på vilken proteinmängd du dricker. Och sen är det ju också så att du ska ju inte bara dricka din morgonshake och sen gå runt i fem timmar utan att göra någonting eller äta någonting.

Utan man får ju se till att få i sig en måltid också där på dagen. Så att man fyller på om man då verkligen har nyttjat glykogen och sådana här saker. Sen klart så kör man en Intermitted fasta-variant, där man inte äter förrän efter lunch.

00:31:55 – Wille: Ja, men då kanske man ska fundera lite på vad liksom… Om man ändå vill ta protein efter passet och sådär, då kanske man ska lägga i 5-grammix, sådär, ingen aning, men alltså…

00:32:06 – Jacob: Då har man gjort det krångligt för sig.

00:32:09 – Wille: Men det var ju det som var syftet med den här frågan, att det skulle vara en krånglig frågeställning.

00:32:13 – Jacob: Precis.

Insulin, fettförbränning och energibalans

00:32:14 – Jacob: Ja, det är ju en nördig fråga, men det är intressant att diskutera kring det här. Men vi kan ju ta det här annars. När vi ändå var inne lite på ämnet med energi och så här. Vad som händer när vi äter. För det är någonting jag ofta irriterar mig på som verkligen missbrukas av folk som ska övertyga andra om att det är bättre att äta lite kolhydrater eller något sånt här. Och det är alltid det här med att insulin stoppar fettförbränningen. Och det är ju så. Fettförbränning är ju hur vi nyttjar fett som energi. Det är inte fettfrisättning. Fettförlust. Fettförlust, ja precis. Vi har alltid en inlagring av energi i våra celler och vi har alltid en frisättning av energi i våra celler. När du äter, som jag sa här innan, då stoppas den här frisättningen.

För att vi… Kroppen vill inte ha mycket energi i blodet. Ja, exakt. Du får in det från magen, då är det onödigt att du tar det från andra delen av kroppen också. Ja, och det är ju… Av allt att döma är det farligt för hälsan, liksom. Vi vill inte ha högt blodsocker. Vi vill inte ha höga blodfetter. Utan vi vill ha båda de här nivåerna i blodet, såklart. För det är ju det som ger oss energi. Har du inget blodsocker dör du. Så du vill ju ha det, men du vill ha det på den här jämna nivån alltid. Du vill inte få det högt. Och när vi äter, så det vi äter kommer ju ut i blodet. Och det innebär ju att när vi äter så vill ju kroppen på något sätt stoppa allt det som den själv frisätter och snabbt lagra in det vi har ätit. Så att nivåerna i blodet kommer ner till normala nivåer igen.

Alltså de här hälsosammare nivåerna. Så det är klart, när du äter någonting Framförallt äter du kolhydrater. Insulins roll är väl på något sätt att styra om vi använder kolhydrater eller fett som energi. Så när vi äter kolhydrater då frisätts insulin och då kommer vi använda kolhydrater som energi i huvudsak medan insulinet är högt. Man vet ju inte exakt varför det är så här såklart. Det är ju bara så kroppen funkar. Men evolutionärt har det antagligen att göra med att vi har ju mycket sämre glykogenlager, alltså kolhydratslager. Det kan handla om upp till ett kilo. Det är vad vi kan lagra överallt i kroppen. I muskler och lever. Medans fett verkar vara mer eller mindre obegränsat.

00:34:45 – Wille: Kolla bara på USA.

00:34:48 – Jacob: Ja, mer eller mindre verkar det vara så. Det är mer begränsat av hur mycket du lyckas stoppa i munnen. Inte hur mycket fettcellerna säger stopp, nu kan jag inte lagra mer och så kommer det fett ut med bajsen. Det verkar bara kunna fyllas, fyllas, fyllas. Så när vi äter kolhydrater så kommer kroppen vilja använda kolhydraterna. Då stoppas ju fettfrisättningen. Men det är också så att när du har ätit kolhydrater, om vi säger att du ska äta 2000 kalorier på en dag och 1500 av de kalorierna kommer från kolhydrater. Det är ett väldigt högt kolhydratintag, men vi säger det. Då är det ju det vi främst ska bruka under dagen också. Vi får inte i oss så mycket av de andra energityperna. Vi får i oss mycket kolhydrater. Då kommer kroppen nyttja mycket kolhydrater som energi.

Det innebär att vi har en lägre fettfrisättning alltid. För att vi har mycket kolhydrater och då frisätter inte kroppen så mycket fett för då använder de kolhydraterna som energi istället. Men i och med att vi äter väldigt lite fett också. Så har vi ju låg fettinlagring. För det är inget fett att lagra in heller. Vi har ju ätit kolhydrater. Så vi har ju en fettfrisättning som är låg, en fettinlagring som är låg, och fettbalansen, ja, det kommer bara bero på hur mycket kalorier du har ätit.

00:36:10 – Wille: Precis, så länge, här antar vi ju att kaloribalansen är jämn, för att annars så kommer det gå upp i vikt, och det spelar liksom ingen roll vad det är. Har du käkat 2000 kalorier, du har gjort dig av med 2000 kalorier den dagen, alltså kroppen kommer ju liksom inte skapa några kolhydrater eller fett som lagras in någonstans, utan du äter liksom 1500 kalorier kolhydrater, då har du förbränt 1500 kalorier kolhydrater den dagen.

00:36:31 – Jacob: I princip.

00:36:32 – Wille: Så vill du öka fettförbränningen, ät mer fett. Men du kommer ju inte gå ner i vikt bara för det.

00:36:37 – Jacob: Nej, precis. Det är ju det LCHF, du ska få upp fettförbränningen, ät lite kolhydrater. Ja, men du äter ju mer fett istället. Om du då är i kaloribalans, vilket de oftast inte blir för att det är en ganska belöningsfattig och tråkig kost i LCHF jämfört med att man får äta vad man vill. En godispåse är ju godare än en beasås. Så det du gör är att skulle vi vända på det här och käka 1500 kalorier fett. Ja, då kommer vi få i oss mycket mindre kolhydrater. Vi kommer ha lägre insulin efter måltiderna. Och vi kommer ha en högre fettfrisättning från fettcellerna. Men vi kommer också få en mycket högre fettinlagring. För där kommer mycket mer fett in med maten. Och summan blir fortfarande beroende av hur mycket kalorier du stoppar i dig och hur mycket kalorier du gör av med dig.

Så det här när man pratar om hög fettförbränning. Ja, de kommer förbränna mycket mer fett varje dag. Men då stoppar det i sig mer fett också. Så det här med att man ska höja sin fettförbränning och så, det är bara ett missförstånd kring liksom, man vill gå ner i vikt egentligen. Du kan skita i din fettförbränning egentligen. Äter du mindre kalorier så kommer det komma från fett till sist. Ja, det är energiförbrukningen kontra energiinkomsten eller vad man ska säga.

00:37:50 – Wille: Det är ju den balansen man vill ändra om man vill gå ner i vikt. Det handlar inte om vilka makronitrenter du får i dig nu.

00:37:56 – Jacob: Vi har pratat ganska ingående med Ola Wallengren, andra avsnittet han var med.

00:38:01 – Wille: Om Kevin Hall-studien.

00:38:04 – Jacob: Ja, avsnitt 24. Där får ni reda på liksom det mesta som har med detta att göra. Där vi diskuterar specifikt studier som verkligen har tittat på den här frågeställningen. Vad kan det hända? Det jag sa här nu är ju liksom Det är klart, kroppen är ju inte någon tratt där man håller på att stänga av kranarna. Det händer små saker, särskilt när man äter de extrema kosterna. Det är verkligen små, små saker. Det är ingenting som är praktiskt betydelsefullt i längden. Det kan handla om 50 kalorier extra energiförbrukning eller slöseri från kroppen när man äter. Väldigt fettsnålt eller väldigt kolhydratsnålt. Kroppen vill gärna ha båda två sakerna i en rimlig mängd för olika processer i kroppen. Fett behövs för hormoner och sådana saker.

Kolhydraterna behövs framförallt för att vi har vissa celler i kroppen som inte kan försörja sig på fett. som måste ha de här kolhydraterna i sig. Då kommer kroppen skapa det kanske genom att man bryter ner lite extra protein och gör det med det. Det kräver lite energi att gå den vägen. Vi hade ytterligare en sån här metapolisfråga som är väldigt kopplad till det jag precis

Glykogendepåer före och efter träning

00:39:21 – Jacob: raljerade lite kring här när Wille var tyst i några minuter. Frågan är, läste nyss din post om glykogen och hade gärna velat att det pratade lite om hur det egentligen funkar. Varför ska man fylla på sina depåer efter träningen? Borde man inte snarare göra det innan? Vad händer om man fyller på depåerna men inte utnyttjar, det vill säga passivt? Hur funkar glykogenet vid lågkolhydraskost? Sen står det tack för en underbar skånsk attityd. Det är inte du då, Wille? Den här frågan är faktiskt från mejlen. Det var inte riktat till båda. Jag ska säga såhär. Varför skulle man fylla på sina depåer efter träning? Det tycker jag väl inte att man normalt sett behöver fundera kring. Det är ju om man ska göra någonting tätt inpå som kräver glykogen.

Alltså man ska göra det här högintensiva. Antingen man är någon lagidrottare, bollsportare, crossfit. Att man är lite mer på det här. Eller man skulle, jag vet inte vad det skulle kunna vara annars. Man kör någon Det är typ de grejerna. Ja, alltså vissa friidrottsgrenar.

00:40:31 – Wille: Jag tänker när man har försök på förmiddagen och sen så någonting på eftermiddagen. Men det är inte glykogen. Är de glykogenberoende? Nej, nej. Inte de.

00:40:38 – Jacob: Kanske man skulle köra två 800-meterslopp. Ja, men det vet jag inte om man gör. Ja, skitsamma. Det känns inte rimligt mot dem i alla fall. Det hade varit taskigt. Men det kanske man gör på någon mindre tävling. Men har du mindre än 24 timmar eller kanske en och en halv dag Då kanske man ska fundera lite mellan de här intensiva sakerna. Du är på en fotbollsstudie, du spelar match varje dag. Då kan man fundera på det här, eller då ska man fundera på det här, att man äter tillräckligt med kolhydrater för att fylla upp sina glykogendepåer igen. Det är de som är avgörande på de här intensiva, intermittenta varianterna av sporter.

00:41:15 – Wille: Men du har ju spelat fotboll. Tror du inte att det här sker hyfsat automatiskt? Alltså att man drar i sig banan och man käkar i sin pasta och vad man nu äter. Tror du inte att man fyller upp det utan att tänka på det?

00:41:26 – Jacob: Jag tror de flesta gör det. Det är oftast den billiga maten. Det är det man får på turneringarna. Det är mycket vita. Det är mycket pastasallad. Mycket vita mackor. Så det är klart. Sportdryck. Sportdryck, ja. Det är oftast någon som sponsrar den med sportdrycker. Det är klart. I alla fall där jag spelar mina turneringar. Men det kanske är lite överallt. Men det löser sig nog lite. Men det är ju viktigt att man verkligen får i sig tillräckligt med energi också. Jag vet när jag spelade i HIF då, när vi var 17, 18, 19 däromkring, så var det en turnering i Danmark där man alltså spelade en hel match varje dag i vecka. I princip. Du hade tre gruppmatcher, sen hade du kvarts, semifinal och final.

00:42:04 – Wille: Skulle du kunna göra det nu? Nej. Jag tycker det låter intressant. Det var helt stort, det var helt sjukt.

00:42:10 – Jacob: Vi var slitna, riktigt slitna där också. Det funkade ju. Sen var det nog inte hela matchen, jag tror det var två gånger 30. Men där i alla fall, där måste man ju tänka på när man är på sådana här saker. Gothia Cup är det ju många barn som är på, att man får i sig energin. Att man inte, Wille sa ju bananer här och det är väl hyfsat men det är ändå ganska, alltså det är mättande på kalorimängden. Vi säger du har en aktiv tonåring som kanske redan ligger på 3000 kalorier per dag och så kanske behöver 500 kalorier extra då för det de gör av med på matchen. Det är 3500 kalorier. Man äter kanske inte så mycket timmarna direkt innan matchen om man ska sådär. Då ska man liksom trycka i sig de här kalorierna på resten av dagen. Det är svårt att göra det med äpple och bananer.

Pizza, tänker jag. Pizza? Ja, men absolut. Där vill du ha energin. Som sagt, pastasallad är ju inte heller energitätt.

00:43:04 – Wille: Lågt GI, dessutom.

00:43:06 – Jacob: Ja, det är klart. Det spelar ju lite roll, faktiskt. Om vi pratar kort tid. Nej, för Gothia kanske man inte behöver bry sig. Att man måste tänka på att få i energin och ska man då få i energin och ändå få i sig kolhydraterna då måste man ändå tänka till lite för då kan du inte fylla på det genom att liksom ha extra bea på allt. Så då är det ju lite funderande kanske till på det. Vi kanske inte kan ha äpple och så mycket grönsallad för att det är så energisnålt. Vi behöver få i oss den här energin på kort tid. Vita mackor funkar skitbra. Med sylt på. Ja, sylt på. Honung på eller sådana här saker. Att man då får i sig det tillräckligt. Men det här är ju verkligen undantagsfall. Det här ska ju vara någon gång om året när man är i den situationen.

Normala fall när du tränar, alltså då spelar det ingen roll. Alltså ska du spela, du har en morgonträning med fotbollen, du ska träna på eftermiddagen igen. Det ska vara en sjuk jävla eftermiddagsträning för att du ska behöva fylla glykogenuppgifterna däremellan. Utan då bara ät som vanligt, bry dig inte om det, utan se till att det är bra mat. Då skippar du de vita mackorna och det här. Utan då kör du lite mer kanske linser, bönor och sådana saker.

00:44:13 – Wille: Och snackar vi om man tänker ett redigt gympass och sen så ett redigt gympass nästa dag, då kan man ju fullständigt skita i det, för det har ingen betydelse.

00:44:23 – Jacob: Sen finns det ju hypoteser om att det skulle ha betydelse för att, det finns en hypotes kring att svullna muskelceller ska har lättare för att öka. Det är bland annat en av hypoteserna till varför kreatin som kosttillskott ska fungera. Det är också att det får muskelcellen att svullna upp. Det drar lite mer vätska och så blir det större. Där tror man att glykogenet kanske skulle kunna ha samma roll. Däremot spelar det ingen roll när man mäter proteincytesen direkt. Du behöver inte ha kolhydrater i din kik. Bara Vitago eller Malto eller såna här grejer. Det kan du ta som mat om vi tittar på proteinsyntesen. Om man ska göra det innan, då handlar det om vad du ska göra igen. Det var följdfråga där. Borde man inte snarare göra det innan?

Då handlar det om vad du ska göra helt enkelt. Eller du ska springa halvmaraton eller maraton. Då behöver du tänka lite på det. Det är inte mycket man behöver tänka på. Det är bara att se till att äta gott om det och inte äta kolhydratsnålt. Det är inte så stor skillnad.

00:45:28 – Wille: Det beror på vad man menar med att man behöver tänka på det. Om du vill maximera din prestation, då behöver du tänka på det. Då kan det bli en begränsande faktor. Men du kan ta dig runt ett halvmaraton och ändå dra i dig kolhydrater under tiden. Om du inte har adopterat lagren innan.

00:45:42 – Jacob: Det finns lite studier på det här. Om man äter en dålig frukost till exempel. Eller om man äter dåligt kvällen innan med kolhydrater, så spelar det roll vad man äter till frukost samma dag som man ska gå ut och prestera. Men det verkar inte göra, om man ätit bra dagen innan, tillräckligt med energi och kolhydrater, så verkar inte frukosten precis innan spela så stor roll för prestationen heller. Så det har ju varit överhajpat det här, ska man väl säga, med glykogeninlagringen och så. Men det finns ju fortfarande en del som talar för att det kan spela roll för prestationen. Men då gör man det innan prestationer också. Det är samma sak där, för när man verkligen ska fylla på det här, det blir sällan… Du kan inte fylla på det här med linser och bönor, för du har ont i magen dagen efter.

Då blir det sämre i maten och det ska man inte hålla på med veckovis. Ja, men fine, nu ska jag köra. Jag ska springa tre lopp i år. Eller jag ska ha… Vi säger att du spelar fotboll. Varje lördag spelar du match. Ja, men då är det fredagkvällen. Du kan se till att äta lite extra mat. Och se till att det kanske inte är kolhydratsnålt. Och så kör man liksom runt på det. Det är inte mycket mer så. Men bara att tänka på det. Vad händer

Passivitet, fruktos och fettinlagring i levern

00:46:49 – Jacob: om man fyller på depåerna men inte utnyttjar det? Alltså, om man är passiv. Är det rimliga mängder? Det är mängder som du normalt sett äter. Att du inte äter lågkolhydratskost och helt plötsligt en dag bara proppar dig full med kolhydrater. Men är det det du normalt äter och du håller dig i energibalans så kommer du inte fylla dem. Helt enkelt för att då är det precis som jag berättade innan att äter du 200 gram kolhydrater om dagen i genomsnitt, då kommer du i princip i genomsnitt att förbränna 200 gram kolhydrater om dagen. Alltså även om man är passiv så använder kroppen glykogen. Det är inte så att den liksom… Det är aldrig av och på i kroppen i princip. Även när du bara sitter still i en stol så kommer du använda både fett och kolhydrater.

Börjar du röra på dig så kommer du använda mer kolhydrater och lite mindre fett. Men det är fortfarande båda sakerna. Så även när du är passiv så kommer kroppen liksom lösa det här till dig. Du behöver inte bry dig. Däremot, håller du i dig en liter cola så kommer det socker in i kroppen och socker innehåller en, två, det är uppbyggt med två molekyler. Fruktos, glukos heter de. Fruktosen är så tillbyggd, den klarar inte resten av kroppen nyttja särskilt bra utan den går i princip alltid till levern. först och omvandlas där till vanligtvis då glukos. Men kommer det in mycket fruktos på en gång då kan liksom levern gå lite bananas och så börjar den bilda fett också eller mer fett. Den bildar alltid lite, som sagt aldrig av eller på.

Den bildar alltid lite fett, lite kolhydrat eller lite glukos. Men när du är i energibalans, du inte har stoppat i dig för mycket socker på kort tid så är det nästan bara glukos det blir. Är du inte i energibalans, du stoppar i dig mycket socker på en kort tid, då klarar den inte att göra glukos av det. Utan då börjar den bilda fett och då kan du få fettinlagring på fel ställe kring levern. Vilket då kan ge negativa saker som insulinresistens och diabetes tror man det skulle kunna öka risken för på sikt. Socker i stora doser. Möjligen även också att du tar en, säg att du verkligen, även om du är energibalans, att du då maxar alla kolhydrater på en tidpunkt på dagen. Att det då också skulle kunna överbelasta det här systemet. Men när det är bara kolhydrater, när jag pratar kolhydrater så menar jag vanligtvis stärkelse.

Då är det ingen fruktos med i det. Alltså mjöl, potatis, bönor, linser. Alla det vi ser som kolhydratkänsla, spannmål och allt det. Det är bara starkelse som blir glukos. Det är ingen fruktos med i det. Då fixar kroppen det av allt att döma. Det är fruktos i stora mängder vilket du i princip bara får om du dricker läsk, käkar godis. Alltså saker med tillsatt socker i större mängder. Det kan ju vara juice och sånt också.

00:49:51 – Wille: Inte äpple.

00:49:53 – Jacob: Du kan ju teoretiskt göra det med äpple, men då ska du håva i dig. Det går ju inte. Nej. Dricka en liter läsk kan ju vem som helst göra utan problem, jättefort. Ska du få i dig samma mängd socker från äpple, då ska du liksom käka ett kilo äpple. Det är inte alls lika spännande.

00:50:09 – Wille: Jag tror inte ens man gör äppelmos av det.

00:50:12 – Jacob: Nej. Och det kommer ta längre tid. Även när du får i dig äpplen på en gång, sådär. Så bryts ju inte det ner direkt. Alltså, du dricker colan. Du får i dig den på 10-15 minuter. Allting kommer mer eller mindre ut i blodet igen. Och då kommer liksom den här överbelastningen på levern. Äter du äpple, så även du får i dig magen, så bryts ju inte det ner på två minuter. Utan då kommer det i lugnare takt till levern och då hanterar den det mycket bättre. Så man kan av allt att döma göra det illa för hälsan genom att verkligen maxa på och fylla glykogendepåerna vid ett kaloriöverskott så att det blir dåligt. Men normalt sett behöver man inte fundera på om ens glykogendepåer är fulla och man måste sluta äta kolhydraterna. Det löser kroppen till er ganska smidigt.

00:51:01 – Wille: När vi pratar om mat då, men pratar vi om läsk och sånt, då har man lagt i kopplingen och allting bara flyger.

00:51:10 – Jacob: Ja, precis.

Glykogen vid lågkolhydratkost

00:51:11 – Jacob: På sätt och vis. Sen hur fungerar glykogenet vid lågkolhydratskost? Alltså när du äter lågkolhydratskost och du har gjort det en längre tid så använder du väldigt lite glukos som energi. Det är stökigt här, jag måste förklara. Vi äter kolhydrater. I kroppen så lagras de här kolhydraterna som glykogen. När glykogen används i kroppen så är det glukos. Så du äter kolhydrater, det bryts ner till glukos som kommer ut i blodet. Kroppen tar upp det den inte behöver och lagrar det som glykogen. Så ni hänger med på termerna här.

00:51:46 – Wille: Vad är då pyruvat?

00:51:50 – Jacob: Är det en verklig fråga eller vill du bara ge den till mig? Nej, jag skämtar bara. Då väntar vi med den tills den kommer upp någon gång, så vi inte behöver snurra listan ännu mer. Vad är ATP? Hur funkar då glykogenet vid lågkrodaskost? I och med att du använder så väldigt lite kolhydrater som energi, alltså glukos som energi, så har man ändå ett ganska stabilt lager av glykogen. Bara för att du äter lågkaloratskost är du inte helt körd. Du kan ju fortfarande göra en sprint eller någonting jätteexpressivt. Så där finns ett glykogenlager. Det blir inte lika grundnivån för det. Den här som alltid ligger där om du håller i energibalans. Den brukar ligga lägre än vad det gör hos någon som äter kolhydrater. Ingen av dem är i botten, ingen av dem är i taket utan alla har marginal.

Men den ligger lite lägre och det är väl därför man tror att det blir sämre. Eller bland annat därför det är sämre prestationsförmåga på en lågkaloratskost. Om vi pratar om här. högintensiva eller långvariga arbetena. Så det är ungefär så det funkar och där är det också så att kroppen kan ställa om, hantera hur mycket kolhydrater. Där är lite tröghet i det här systemet. Det är inte så att du äter 20 gram kolhydrat om dagen och så helt plötsligt äter du 200 gram kolhydrat om dagen. Så fixar kroppen det och helt plötsligt bränner du 200 om dagen. Utan där är tröghet. Så är det normalt att din kropp bara förbrukar 20 gram glukos om dagen för energi. Stoppar du i dig 250 på en dag, då kommer du överbelasta det här systemet precis som vi pratade om att du gör kanske med 400-500 gram för en person på blandkost.

Så det är mycket möjligt att man kan få de här negativa hälsoeffekterna av en dag med lägre kolhydradsdos eller sockerdos om du äter lågkolhydratskost. Helt enkelt för att kroppen är mindre van vid att nyttja det. Sen en dag. Kroppen fixar det dagen efter. Jag pratade om att du dricker en cola så får du fett i levern. Det fettet i levern försvinner så fort du går ner i vikt. Du kör en liten fasteperiod på en halvdag eller du går ut och springer intensivt. Så det är inte något som är där så är det där för evigt. Utan kroppen löser det. Vi har ju många människor som sitter sakta, sakta. Går upp lite i vikt, lite i vikt. Som ligger på det här lilla, lilla överskottet. Som håvar i sig colan. De får ju det här man kallar fettlever då. Många gånger.

Det har ju ökat. Framförallt i USA. Bland yngre människor. Vilket då hänger ihop antagligen med litet kaloriöverskott. Mycket socker. Lite rörelse.

00:54:18 – Wille: Gött. Mm. Apropå

Rekommendationer på tyngre.se och avslutning

00:54:21 – Wille: sådana här saker man kan köpa på burk. Så kan man gå in på tyngre.se om man ändå ska in där och handla kosttillskott eller annat, så har vi en sida där om man går in på butiken så finns det profiler som rekommenderar och där har jag och Jacob rekommenderat de produkterna som vi gillar att använda. Det är en del tischor, hoodies, mysiga mjukisbyxor och även då lite kosttillskott. Jacob har ju bland annat ett recept på hur man blandar någon smoothie.

00:54:54 – Jacob: Det här är inget recept kan jag säga. Jag säger att jag brukar ha det i smuggel. Det här är en liten motivering till varje sak om man är intresserad av det. Kläderna är ju lite tramsiga motiveringar. Men vad fan, det är kläder. Det är inget magiskt med dem. Men mysbyxorna är jättegoda. Om ni inte har några så köp det. Bra råd. Men går ni den vägen så hjälper ni. Då kommer en liten peng till mig och Wille.

00:55:17 – Wille: Bra. Som sagt, det här var ju frågor som vi har samlat på oss sedan tidigare, så är det såhär nästa gång vi utlyser ett frågeavsnitt så glömmer vi inte bort era frågor, utan det är bara att vi inte alltid har tid. Då hoppas vi få sådana här tillfällen när vi kan plocka upp dem. Precis.

00:55:32 – Jacob: Bra.

00:55:32 – Wille: Då hörs vi när vi hörs.

00:55:33 – Jacob: Bra. Det gör vi. Ha det gott. Hej.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *