Internet som kunskapsbas, del II -Vem ska du då tro på?

Den här artikeln tillhör en artikelserie på 3. Det här är del 2. Du hittar alla artiklarna i serien här: Internet som kunskapsbas

Vem du ska tro på är ingen lätt fråga att svara på. Det bästa råd jag kan komma på är att du själv ser till att skaffa dig en stabil kunskapsgrund att stå på både när det gäller tränings- och näringslära. Detta innebär att du köper en bok om kost och en bok om träningslära som används som facklitteratur. Dessa böcker kan vara lite torra att läsa och ibland känns det som att de inte innehåller ”något nytt” men det som presenteras i böckerna är fakta som i stort sett är vedertagen sanning. När du sen har denna grund så är det mycket lättare att avgöra om det du läser på någon hemsida är möjligt, onödigt komplicerat eller om det rent av bryter mot grunderna inom tränings- eller näringslära.

Jag kommer senare i denna serie att rekommendera böcker och även Internetsidor där du kan tillförskansa dig dessa grunder inom träning och kost.

Kritiskt tänkande – vem står bakom budskapet mm….

Du bör även vara kritiskt till allt det du hör och läser. Om du läser en artikel kring träning eller kost kan du fundera på:

  • Vad har personen eller företaget som skriver informationen för syfte?
  • Försöker han/hon/de sälja något?
  • Kan du lita på det som ett kosttillskottsföretag skriver om sina produkter eller bör man leta upp en annan källa?
  • Strider informationen mot det du lärt dig tidigare? Om det gör det så är bör du undersöka källan till informationen grundligt.
  • Om det tex står ”25 % mindre socker” så ställ dig frågan ”25 % mindre socker än vad?”. Är det 25 % mindre än sockervadd så är det fortfarande mycket socker kvar och därmed ingen produkt du bör basera din kost på.

Det man även bör ha i åtanke är att bara för att en studie visar på en viss sak så innebär inte det att det är sanningen. Studier påverkas tyvärr även dem av yttre krafter och det finns många exempel på där det kommit ut studier som gett stöd för en viss produkt eller träningsform som senare har visat sig felaktiga. För att något ska räknas som ”bevisat” så krävs det att någonting är visat vid flera tillfällen av olika forskare på olika platser på jorden. Dessa studier ska dessutom granskas av andra oberoende forskare och sedan publiceras i vetenskapliga journaler innan man ens bör lägga någon vikt vid dem.

Ett annat viktigt begrepp kring hur mycket man kan lite på resultatet från en studie är tidigare sannolikhet. Med det här menas hur troligt ett resultat var innan studien gjordes. Om du genomför en studie där du låter 10 personer äta 7000 kcal varje dag och du märker att de går upp i vikt så är det inte särskilt överraskande. Med tanke på tidigare kunskap så är det väntat att väldigt många kalorier i maten kommer att ge viktuppgång. Så du kan med andra ord troligen lita mer på resultatet än om samma studie hade visat att personerna inte gick upp i vikt.

Svar från experter, vänner, bekanta och folk på bloggar och forum

När det gäller internetforum är det ibland lite svårare att avgöra om informationen stämmer eller inte. I stort sett alltid så har personen som skriver endast intentioner att hjälpa till och tror själv att informationen han/hon för vidare stämmer. Det du först och främst bör fundera på är var du ställer frågan? Om du går in på en sida som heter www.ingakolhydrater.se så kan du vara ganska säker på vilket svar som kommer dominerande om du frågar något kring makronutrientfördelning (=relationen mellan kolhydrater, fett och protein). Det du också kan göra är att titta på tidigare inlägg från personen eller personerna som svarade dig,

  • Vad använder hen för att backa upp sina inlägg om dem ifrågasätts? forskningsrapporter, facklitteratur eller anatomiskt/fysiologiskt resonerande är mycket mer trovärdigt än en länk till en kosttillskottstillverkare, en träningssida som bara handlar om en träningsform etc…
  • Brukar folk som varit medlemmar på sidan ett tag ställa frågor eller lyssna på personen i fråga? Detta är ofta ett tecken på hög trovärdighet även om det givetvis inte är någon garanti.
  • Har personen någon utbildning bakom sig? En akademisk utbildning är inte heller någon garanti för bra kunskap eller att personen ger korrekta/bra svar. Men sannolikheten att du ska få ett bra svar ökar givetvis markant om du väljer att lyssna på en person med utbildning inom ämnet.

Det finns säkert många kunniga personer som inte stämmer in på någon av punkterna ovan men om du inte har en bra kunskapsgrund att stå på så är risken nog större att du börjar handla utifrån felaktig information om du följer instruktioner eller tips från en person som inte uppfyller kriterierna ovan.

Du bör också akta dig för falsk auktoritet. Jag har tagit upp några exempel på det här tidigare men här är några fler:

  • Personen kallas expert av någon/några andra. Särskilt på internet är det väldigt vanligt att de skapas små grupper av personer som medvetet promotar varandra väldigt hårt. Den kallar varandra för experter och hoppas att andra ska hänga på. Även när det gäller vanliga media så som tidningar, TV osv så är medverkan där ingen garanti för någonting alls. Generellt sett skulle jag faktiskt säga att majoriteten av de som syns i media mer är där för att de är snygga/smala/inspirerande än att de faktiskt är experter på någonting.
  • Personen driver själv en blogg eller sida på facebook och blockerar alla som ifrågasätter. Detta är något som blivit mycket vanligare på senare år. Med hjälp av den här taktiken så kan det lätt verka som att alla hyllar ”experten” om du bara rör dig inom en viss krets. Akta dig för personer som inte tillåter en fri debatt och som snabbt raderar inlägg med kritik eller inte alls släpper igenom dem.
Fortsätt läsa artikelserien<< Internet som kunskapsbas, del I -IntroduktionInternet som kunskapsbas, del III -En bra kunskapsgrund >>

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *