Summering av avsnittet
AI summering. Längre ner finns hela avsnittet med komplett transkribering.
I det här avsnittet gästas podden av miljövetaren och biologen Georg Andersson, som forskar om ekosystemtjänster, pollinering och hållbar matproduktion. Samtalet inleds med en inblick i Georgs forskning om vilda bin och humlor, hur man mäter deras beteende och födosök med hjälp av små RFID-chip samt varför den biologiska mångfalden bland pollinerande insekter har minskat i takt med att jordbrukslandskapet har intensifierats.
En central del av avsnittet kretsar kring skillnaderna mellan ekologiskt och konventionellt jordbruk. Georg förklarar hur regelverken för KRAV och EU-ekologiskt har vuxit fram, vad som skiljer odlingsformerna åt kring handelsgödsel och bekämpningsmedel, samt varför debatten ofta blir onödigt polariserad och ideologisk. Istället för att låsa sig vid två statiska läger lyfter han fram begreppet agroekologi och behovet av att fokusera på faktiska utfallsmått – hur vi kan producera mat med så liten miljöpåverkan som möjligt utifrån vetenskaplig kunskap och lokala förutsättningar.
Vidare diskuteras jordbrukets stora beroende av fossila bränslen, utmaningarna med en globaliserad matmarknad och varför närodlat inte per automatik innebär lägre klimatutsläpp om grödorna exempelvis kräver uppvärmda växthus. Samtalet berör även användningen av bekämpningsmedel, risken för resistens hos skadedjur och hur smartare mätmetoder eller enklare odlingstekniker kan minska behovet av kemiska insatsmedel utan att äventyra skördarna. Även global matsäkerhet, matdistribution och de sociala villkoren för jordbrukare i fattigare länder lyfts fram.
Avslutningsvis får lyssnarna konkreta och nyanserade råd kring hur man som konsument kan tänka i mataffären om man vill göra mer hållbara val. Georg och programledarna diskuterar allt från minskad köttkonsumtion och fördelarna med naturbeteskött till säsongsanpassad mat och varför det är extra viktigt att välja ekologiskt och Fairtrade när det gäller importerade varor som kaffe, bananer och choklad – inte minst för att skydda odlarna från skadliga bekämpningsmedel.
På Tyngre Träningssnacks instagram hittar du bilder och klipp från avsnittet.
Visa avsnittets hålltider
Det här är en automatisk transkribering av detta avsnitt av podcasten Tyngre Träningssnack. Du kan trycka på varje tidpunkt i texten för att hoppa till precis den delen av avsnittet i youtubespelaren ovan.
Transkriberingen är genererad med hjälp av AI och innehåller därför vanligen några enklare fel.
Introduktion och presentation av Georg Andersson
00:00:21 – Wille: Hallå hallå och välkomna till ännu ett avsnitt av tyngre träningssnack. Jag heter Wille och med mig som vanligt har jag Jacob Gudiol.
00:00:29 – Jacob: Godkväll Wille!
00:00:30 – Wille: Godkväll, hur är läget?
00:00:32 – Jacob: Det är väl bra, ska inte klaga för mycket. Jag har precis kommit från träning. Jag är lite hungrig men vi får väl göra detta först.
00:00:37 – Wille: Ja precis, du får sitta där och vara katabol i någon timme. Ja, det är bra. Innan Skype kraschar igen ska vi försöka presentera dagens gäst. Vi har med oss en internationell gäst i dag, så vi får väl säga buenos diez till Georg Andersson.
00:00:54 – Georg: Buenas diez. Buenas noses. Kanske det är hemma hos er då?
00:00:58 – Wille: Ja, precis. För oss är det ju det. Det är lite det som Skype ogillar kan jag tänka mig. Hur är läget med dig då?
00:01:05 – Jacob: Jo, det är bara bra.
00:01:08 – Georg: Nästan slutet på en arbetsdag här. Ja, det här är ju sommar och sol.
00:01:13 – Jacob: Ja, just det. Det är den sidan av jorden också. Ja, precis. Där ligger man och lär lite.
00:01:21 – Wille: Hur gör man? Titeln på det här avsnittet, som jag inte riktigt vet vad det är men som jag misstänker kommer ha någonting med ekologiskt att göra skvallrar ju lite om vad vi kommer prata om idag. Men innan vi dyker in på Dagens ämne så tänkte jag att du ska få presentera dig för våra lyssnare. Delvis varför du har hamnat i Argentina, där du faktiskt sitter men också din bakgrund och så vidare. Så om du vill presentera dig.
00:01:48 – Georg: Jag heter Georg Andersson. Jag växte upp på landet och i princip därifrån har jag varit intresserad av jordbruk. Jag är också intresserad av miljö och biologi överhuvudtaget. Den vägen var det. Jag bestämde mig ganska tidigt att jag ville syssla med biologi och miljö på något sätt. Gärna någonting som hade med jordbruk att göra. På universitetet läste jag biologiprogrammet i Lund. Sen hittade jag en trevlig doktorandtjänst i miljövetenskap också i Lund. Där jag studerade ekosystemtjänster i jordbruket. Det vill säga alla de här gratistjänsterna som vi får från ekosystemen. Det jag mest tittade på var pollinering av grödor i jordbruket. Jag jämförde också bland annat ekologiskt och konventionellt jordbruk.
Hur det påverkade dels biologisk mångfald av pollinerande insekter som humlor och bin och blomkrukor. Men också hur det påverkade själva pollineringstjänsten. Det är bra att inte grödor blir pollinerade beroende på om man har ekologiskt eller konventionellt jordbruk. Men sen så har jag Eftersom jag är allmänt intresserad av miljö, jordbruk och hållbar matproduktion så vill jag fortsätta att titta på detta. Idag fick jag Argentina. Jag fick en postdoktjänst i Barilotti i södra delarna av Argentina mot Anderna. Här är jag med i en grupp, Institutet för naturresurser, agroekologi och landsbygdsutveckling. Det var ett långt namn. Ja, det var ett långt namn. Ett väldigt nystartat institut. Vi har en interdisciplinär fokus där vi har forskare från olika typer av discipliner.
Samhällsvetenskap och naturvetenskap. Ja, det håller jag på med nu. Jag tittar fortfarande på en hel del på pollinering av äpplen och päron bland annat. Vi har rätt mycket här i Argentina.
00:04:18 – Wille: Hur går det för
Binas minskning och forskning på humlor med RFID-chip
00:04:19 – Wille: bina? Det här är bara min lekmannauppfattning, men jag har fått för mig att de har haft problem på senare år.
00:04:27 – Georg: Ja, det finns lite problem med biologiska mångfalden bland bin som har gått ner.
00:04:36 – Jacob: Är det globalt?
00:04:38 – Georg: Ja, det har varit globalt. Om vi tittar på spåne lite mer lokalt så har jag för mig att det är ungefär en tredjedel av bina som är rödlistade. I Sverige har vi runt 280 arter bin. Det är inte bara honungsbiet som bara är en art utan det finns en mängd olika arter. Även i Sverige.
00:05:04 – Jacob: Är det någon art som klarar sig bättre än någon annan? Är det över hela brädet som de har minskat?
00:05:11 – Georg: Det är lite olika. En del klarar sig bättre. Vi har en del humlor till exempel som också är bin.
00:05:18 – Jacob: Större håriga bina.
00:05:21 – Georg: Ett släkte bin i bifamiljen. En del arter och humlor klarar sig lite bättre. Den här då. Naturligtvis den som många kanske känner till. Jordhumlan. Vi bjuder Svartarandia som man kan se ganska ofta på sommaren. Den klarar sig bättre än en del andra humror som inte alls klarar sig lika bra och har minskat. Vet man varför? Man har lite olika teorier. En del humror har lite vissa habitatkrav. Det vill säga krav på den miljö där de bor och äter av sina bon. Det kan styra till att när man har intensifierat landskapet storskaligt och tagit bort en del av de här habitaten eller livsmiljöerna så har de här humlorna minskat. Medan de andra humlorna som klarar sig bättre kan fortfarande bo kvar i det här landskapet. De bor på andra ställen och äter andra Eller äter på andra växter.
00:06:29 – Jacob: Det är de som hänger i trädgården? Ja, de kan hänga i trädgården.
00:06:32 – Georg: Men i trädgården kan man nog hitta de här lite andra ovanligare arterna. I trädgårdarna finns det kvar de här massa olika typer av växterna som man behöver. Där kan man göra en insats och odla en mångfald av olika typer av växter i trädgården.
00:06:51 – Jacob: Jag som har föreslagit för frun att vi bara ska ha smultron genom hela alltet. Jag är ingen trädgårdsmänniska. Det är ingen mångfald på det viset. Nej, jag tycker det är väldigt gott när de kommer där. Vi har ett äppelträd också förstås, det försöker jag ta hand om.
00:07:08 – Wille: Hur kom det sig att du kom in på just det som du forskade på? Jag kan tänka mig att det är otroligt brett vad man kan forska på inom jordbruk och miljö. Var det en slump eller fanns det någon anledning?
00:07:21 – Georg: Det var nog det att jag blev intresserad av just humlor när jag hade studerat ett tag och det började bli dags att göra ett samhällsarbete. Då kontaktade jag min blivande handledare Henrik Fritt i Lunds universitet. Dom hade sysslat en del med humlor och föreslog att vi skulle göra något med humlor. Det var rätt kul. Vi satte små RFID-chip på humlorna och såg hur…
00:07:51 – Jacob: Det måste ju vara som en jätteryggsäck för dem. Är det inte det? Även de här chippen. Det måste ju ändå vara någon sorts storlek på dem. Ja, det är det.
00:07:59 – Georg: Fast de är väldigt små de där. Det är ett passivt chip. De registrerar en avläsare som registrerar varje chip när den går in och ut. Har du någon bild på det?
00:08:14 – Jacob: Ja, det kan jag nog skicka en liten bild på.
00:08:15 – Georg: Vi använder samma teknik nu när vi testade. Jag och några kollegor testade hur dom här bekämpningsmedlet neonikotinoider påverkade både honungsbin och vilda bin. Då använde vi Bumbul bland annat med dom här RFID-chippen på. Ja det får vi ha som ett tillbehör till detta avsnittet för jag tror det är många som vill se hur det ser ut ett litet ben med ryggsäck där.
00:08:47 – Jacob: Du tänker verkligen att det är en ryggsäck också? Ja men det måste ju gå runt den eller hur? Det klistrar. Är det på benet?
00:08:54 – Wille: Nej det är uppe på och mellan vingarna.
00:08:57 – Jacob: Benet ville man, trodde det är någon nanoteknik de kör runt med här. Nej men det är häftigt minst sagt. Då fick ni liksom stå där och ta ett bi åt gången vid boet och sätta på det här chippet i början då?
00:09:12 – Georg: Ja just det. Det var ju inte ett bo. Det var flera boenden där. Vi måste ju ha ett replikat och flera olika ställen på ungefär samma landskap. Givetvis.
00:09:21 – Jacob: Vet du hur många bi det blev till sist?
00:09:24 – Georg: Det vet jag inte. Jag kommer inte ihåg det. Det är lite svårt det där. Det blir inte jättemånga bin. Jag hade helst velat göra fler. Jag tror vi hade fler i den nya studien.
00:09:34 – Jacob: Det är häftigt. Vi har haft många sådana gäster nu tycker jag. Man tänker det är fräckt att vara vetenskapsman. Vi hade någon senast som satt med muskelbiopsier och pillade för hand och tog ut ett fiber åt gången. Det var som ett halvår i labbet. Det tog två dagar att ta testerna sen satt man där. Så det är jobbigt att göra ordentlig vetenskap kan man säga.
00:10:00 – Georg: Ja, det är det. Vetenskap är inte lätt eller enkelt. Men det kan vara väldigt kul att gräva ner sig i någonting. Det finns ju fler som kan testa.
00:10:13 – Wille: Var det binas beteende som ni studerade då?
00:10:16 – Georg: Ja, det var bland annat beteendet. Hur länge de var ute i fält och födosökte, till exempel hundbio, och räknade ut. Hur länge de var inne i kupan och när på dygnet de var ute och flög mest. Det var som en liten aktivitetsmätare.
00:10:32 – Wille: Ja, det var lite så.
00:10:37 – Georg: Det var så jag kom in på humlor. Pollinering tyckte jag var intressant. Det som de gör när de är ute och äter på växterna. De för över pollen från hanblommorna till honblommorna. Sen var jag allmänt intresserad av miljö och hur ekosystem och samhälle interagerar. Det var kul. Studerat biologin och sen fick jag lite andra kurser. Lite mer inriktat mot samhället. Så det har jag fortsatt med. Det är mitt kanske breda intresse. Stålbarhet i jordbruk och matproduktion. Hur det påverkar miljön och samhället.
00:11:22 – Jacob: Det är väl det jag tänkte försöka fokusera på här senare idag.
00:11:26 – Georg: I avsnittet. Se om vi kommer fram till någonting.
00:11:30 – Jacob: Det var ju så jag hittade dig också. Det är inte bara du men det var väl bara du som var aktiv för närvarande på den här bloggen eller hur var det?
00:11:37 – Georg: Ja just det. Miljödoktoranderna.
00:11:41 – Jacob: Miljödoktoranderna. Ja precis. Det är dumt att ta sådana namn efter ett tag.
00:11:47 – Georg: Precis.
00:11:48 – Jacob: Sociala medier när det kom till så satte man sin ålder bakom namnet. Det var inte heller så smart.
00:11:53 – Georg: Det var tänkt när vi började ett gäng doktorander i miljövetenskap. Vi tänkte att vi skulle blogga lite om det. Då döpte vi bloggen till Miljödoktoranderna tar till orda. Sen har jag fortsatt på den. Det är kul att skriva. Men jag har funderat på om man skulle migrera hit.
00:12:16 – Jacob: Vi hoppar direkt till de intressanta sakerna här tror jag. Så får vi se liksom. Eller intressanta ska jag inte säga. Vi hade många många punkter här till sist. Jag och Wille fick läsa igenom en rapport du hade skrivit här om just Region Skåne vilket gjorde den extra intressant eller hur Wille?
00:12:31 – Wille: Jag var jätteorolig att du skulle vara skåning Georg, för då hade det bara blivit en himla massa prat om hur mycket de bidrar med och så vidare.
00:12:40 – Jacob: Jag kan nästan dra det direkt här, så alla läsarna vet. Det är ju faktiskt så här att Skåne står för en fjärdedel av Sveriges samlade matproduktion. Så alla här som säger att de skulle klara sig utan Skåne, att vi skulle tillhöra Danmark så här, alltså ni hade varit illa ute, gott folk. Sen kanske vi inte gör det så bra. Det är det vi ska komma in på ju. Om vi sköter det när vi gör det. Så vi inte bara misshandlar jorden här nere. Men vad ska vi börja på för fråga? Om vi tar
Vad innebär ekologiskt jordbruk och KRAV-märkning
00:13:15 – Jacob: ekologiskt. Du tittar väl på både ekologiskt där med bin och när du var på din första där redan? Ni tittade på flera platser.
00:13:25 – Georg: Inriktat däremot ekologiskt. Det är ju så att man får miljöstöd för att odla ekologiskt. Det vi tittade på var just för biologisk mångfald om det var bättre för biologisk mångfald, bina i det här fallet och den ekosystemtjänst som de utför pollineringen. För att se om det här stödet gör någonting i den här aspekten. Ska man lägga pengar på någonting så måste det ju funka. Annars är det ingen idé. Eller så får man förbättra det. Då måste man veta hur man ska förbättra det och vad som fattas. Vi testade skillnader mellan ekologiskt och konventionellt. Då var det KRAV-märkta gårdar som är det svenska märket. Ja, det är stor skillnad på ekologiskt och sådant. Ja, man får definiera vad man menar med ekologiskt innan man börjar prata om vad det är för skillnad.
Annars kan man mena vad som helst.
00:14:34 – Wille: Ska vi börja där för att göra det så lyssnarvänligt som möjligt? Vad menar man? Det finns olika definitioner. Vad menar man i allmänhet ekologiskt och vad är krav?
00:14:46 – Georg: Om man säger ekologiskt i Sverige brukar man mena antingen krav certifierade som är KRAV, kontrollföreningen för ekologisk odling i Sverige. Eller så är det EU och ekologiskt. Det är lite skillnad på de här två. Den största skillnaden mellan ekologiskt, svenskt ekologiskt och konventionellt är att man inte använder inorganiska gödselmedel men inte på de ekologiska. Man använder de här bekämpningsmedlen. En del bekämpningsmedel som man inte får använda ekologiskt. Men det är däremot en del tryck som bekämpningsmedel gör ekologiskt. Det finns några typer av bekämpningsmedel som är godkända. Sen medför detta att man måste göra en del andra saker på den ekologiska gården för att kompensera att man inte använder inomgående kemikalier eller de här bekämpningsmedlen.
Då finns det en rad lika. tekniker som man använder. Det kan skilja lite mellan olika ekologiska jordbruk. Det är den här direkta effekten kan man säga och sen ger det till indirekta effekter som jordbrukaren gör för att kompensera. Det är egentligen den stora skillnaden om man ser på växtodlingssidan.
00:16:14 – Jacob: Och det är där du är påläst? På växtodlingssidan?
00:16:19 – Georg: Ja, det är kanske det jag kan mest. Sen är det kanske mer de ekologiska effekterna av det som jag har tittat på.
00:16:31 – Wille: Jag är lite intresserad av hur det här har växt fram. Dels hur reglementet har växt fram och vilka tankar det bygger på och vad man kan tänka sig det beror på. Varför har vi känt att det finns ett behov av att reglera de här processerna? Ja.
00:16:48 – Georg: Ja exakt när och hur det här började. Det har växt fram. En del har startat ekologiskt sedan lång tid tillbaka. De hade en slags idé om att man inte skulle använda bekämpningsmedel och bekämpningsmedel. De vill på något sätt ha jordbruk. En del som kallar det naturligt och en del som kallar det Just det här närmare naturen har varit en del i början som var ett ganska vanligt argument.
00:17:25 – Wille: Ganska mycket ideologiskt kan man säga.
00:17:27 – Georg: Ja, det var mer ideologi. Det kan ju både finnas Man kan förstå tanken men det är samtidigt en naturlig felslut. Bara för att någonting är naturligt så är det inte bättre. Det kanske också gjorde att man inte hade helt koll på exakt vilka tekniker man skulle använda istället. Man försökte helt enkelt härma naturen lite. Men sen var ju anledningen också kanske efter Karlssons bok Tyst vår. Ja just det. DDT va? Ja. Stor debatt kom igång om bekämpningsmedel och att det är så bra att sprida hur som helst. Sen har det växt fram något slags regelverk det här med hur man ska murera ett ekologiskt jordbruk. Det har väl också gjort kanske att Man utgår från konventionellt och sen försöker man ställa om det utan att använda behandlingsmedel.
00:18:35 – Wille: Då hamnar man i det här att man måste kompensera för att få samma produkt?
00:18:40 – Georg: Ja, då måste man kompensera för detta. Men det är fortfarande inom Det är mycket som är likt och ser jag fortfarande. Det är jättedrastiska skillnader om man säger vad man skulle kunna göra. Därför blir man ibland lite förvånad över att man hittar skillnader i land.
00:19:04 – Jacob: Det är lite det jag… Jag hade skrivit en artikel
Agroekologi och polariseringen mellan ekologiskt och konventionellt
00:19:08 – Jacob: här som jag länkade till dig bara för att liksom egentligen be dig titta på det och se vad du tyckte om det. Du sa att du inte helt höll med den här artikeln att skriva. Men det jag tycker, eller min huvudpoäng är väl, tycker jag personligen, det kanske inte är det jag trycker på mest, det vet jag inte hur det tolkas. Det blir så mycket att ekologiskt hela tiden ställs mot konventionellt istället för att man försöker liksom… Om vi gör det här typen av konventionellt och så lägger vi till den här tekniken. Blir det bättre då? Det känns som att man har ett regelverk och ett annat regelverk och sen så jämför man de två istället för att hela tiden försöka ta sig vidare. Hur gör vi det bättre i slutändan miljömålsmässigt?
00:19:50 – Georg: Ja men så kan man ju… Det görs lite. En hel del av den forskning som görs på att utveckla ekologiska metoder har också gynnat konventionella jordbruk. Gjort att de kanske kan minska andelen bekämpningsmedel. Sen finns det också en hel annan typ av ekologisk metodik om man går globalt sett. Det har börjat växa fram det man kallar agroekologi. som vår forskare Per forskar en del på. Man utgår från mer och mer ekologisk kunskap och vetenskap om naturen och sen försöker man se hur man kan odla för att göra så lite skada som möjligt.
00:20:36 – Wille: Det låter spontant som ett mer vettigt sätt att se på det snarare än att man bara försöker ha en bild av hur man tycker att det ska se ut och så försöker man bara göra det på det sättet.
00:20:47 – Georg: Ja, det var kanske så det började lite för en del ekologiska. Men jag tror inte att alla var de här. De har ju blivit anklagade ibland för att vara en mer religiös rörelse nästan. Men det håller jag inte riktigt med om att de är nu. Det har ju kommit in en hel del ekologisk kunskap och kunskap om vad som inte funkar i konventionellt kanske. Då har man försökt göra det på något annat sätt genom ekologiska odlingar.
00:21:17 – Jacob: Hur är det med regelverken på ekologiska, justeras de? Det här bekämpningsmedlet, rotenone eller något sådant. Det har man ju förbjudit i alla fall. Men hur mycket försöker man liksom… De som står bakom ekologiska, det är väl EU som sätter reglerna i Europa och sen så KRAV adderar till de reglerna om jag förstått det rätt. Hur mycket jobbar man på att göra det bättre och bättre? Eller är det mer att så här är det för detta är naturligt och vi håller vid det? Hur mycket försöker man? Har man gått ifrån mer av det här och försöker man förbättra sig inom ekologiskt? Hur tycker du det där?
00:21:56 – Georg: Jo, men det tycker jag är en av problemen när man diskuterar ekologiskt och kommunalt. Från båda sidor så tror man att det andra systemet är statiskt. Och det stämmer väl inte för några sidor. Man försöker ju utveckla det hela hela tiden. Och jag kommer väl i alla fall med uppdateringar på regler och sånt. varje år nästan tror jag. Som det är nu så försöker man bedriva forskning för att utveckla metoderna. Men det går mycket mer resurser till den konventionella odlingen och hur man förutsätter den. Grödor som passar till den här typen av odlingssätt till exempel.
00:22:42 – Jacob: Lite mer business bakom kanske. Det är ju en större marknad också ju. Ja. Liksom ekologiskt står ju fortfarande för en väldigt liten procent globalt som man säger av jordbruket.
00:22:51 – Georg: Ja. Men om vi, om man säger om man fortsätter lite, vad tycker du om liksom, som man tar liksom, jag nämnde ju det där redan när vi hade mejlkonversation, det här med SLU.
00:23:03 – Jacob: Där du har en del av det som är forskarkonventionellt och sen har du en annan del som i princip får pengar från EU för att studera ekologiskt. Blir det inte väldigt lätt när man har den indelningen att man blir liksom… Är man anställd för att studera ekologiskt så är det kanske svårt att erkänna bristerna och kanske vice versa också. Vad tycker du om att det finns sådana… Du kan passa om du vill på frågan där du stöter dig på kollegorna. Spontant känner jag som står utifrån att det är lite dumt att ha en som bara forskar för att förbättra inom en viss ram, att man inte kanske bara har det, men gör jordbruket bättre. Och sen så kan det ju givetvis vara att man tillhör vanliga delen på SLU men att man för stunden studerar någonting inom ekologisk odling istället för att man har liksom de som Jag känner spontant att om man är den här kanske lite frälsta då på ekologiskt, att man dras till det.
Att man kanske har det här som du hade från början, att man redan som ung vill jobba med det här. Men att man då kanske vill promota ekologiskt och sen så har man en investerad del i det hela och då kanske man försvinner lite av det här som man ska försöka ha som vetenskapsman. Att man försöker alltid hålla sig objektiv och inte ha några bias och sådär.
00:24:32 – Georg: Ja, det är alltid det problemet. Den lättaste att lura är sig själv. Men det gäller både konventionellt och ekologiskt. Självklart.
00:24:48 – Jacob: Ja, där är ju några på SLU som väldigt tydligt har visat att de inte gillar något med ekologiskt oavsett. Jo, det har de faktiskt fått betyg för också. Att de var dåliga på att titta på de egna.
00:25:08 – Georg: Vad de inte tog med och sådant som pekade på det som sa emot dem. Vad de sa var med och sådant också. Det är mer utifrån de som studerar ekologiskt också är det naturligtvis. Som du sa, om man är med och studerar ekologiskt eller konventionellt odlingsprinciper så kanske det blir lätt att man inte tittar på det som motsäger ens resultat eller det man tycker är rätt. Det problemet finns ju alltid. Då hoppas man ju att vetenskapen fungerar och att en massa andra forskare runt omkring kan påpeka detta. När man till exempel ger artiklar eller studier och att man har en debatt om jordbruk och hållbart jordbruk hela tiden på en vetenskaplig nivå och försöker ta bort de här ideologiskt färgade
00:26:20 – Wille: Men skulle du säga att det finns en poäng med att man studerar det här parallellt? Att man har någonting att vinna i att man studerar konventionellt jordbruk och ekologiskt jordbruk separat? Att man, som Jacob säger, inte bara försöker hitta vad som funkar bäst för de målen som vi tycker är viktiga, till exempel hållbarhet och mångfald och så vidare.
00:26:39 – Georg: Ja det hade väl kanske varit bra om man hade haft ett centrum till där man kombinerar och studerar ihop. Och inte bara har med agronomer och sånt. Utan har med både olika typer av naturvetare och samhällsvetare och kanske humanister. Och även tar in jordbrukare själva. Att de får vara med och titta på. Vad man kan och inte kan göra. Det hade varit väldigt bra. Det är lite det vi har försökt göra i Lund. Centrum för miljö och klimatforskning som finns där. Där har vi en del sådana projekt. Men jag vet inte om det är på SLU. Det kan kanske vara att det har blivit så. Det har funnits forskningen på kreationell odling och sen så vill man också forska kring ekologiska eller alternativa metoder och då blev det två centrum och sen så har det kanske blivit mycket spänningar mellan de här för att de ska kunna slå ihop sig.
Jag vet inte om det kanske är mer praktiska skäl nu än om…
00:27:40 – Wille: Arbetsmiljön bara. Men hur ser det ut om man tänker globalt då? Hur ser forskningen ut där med vad man väljer att forska på så att säga?
00:27:51 – Georg: Ja, det blir alltid att man forskar på att antingen jämföra olika jordbrukssätt som finns eller att man försöker hitta lösningar på problem inom jordbruket, oavsett om det är ekologiskt. Det är lite olika ställen och olika grupper. Den agroekologiska forskningen har blivit större och större där man försöker ha in ekologisk kunskap i jordbruket. På många andra ställen ser ekologiskt väldigt annorlunda ut. Det finns väldigt många olika typer av ekologiskt som inte bara är den här franska typen av ekologiskt. Det finns många ställen där man använder sig av mer agroekologiska metoder. Det blir ju väldigt diverse så att säga. Det finns ju en mängd olika typer av metoder som används beroende på vart i världen man är och vad man odlar och sådant.
Finns det något mer
Utfallsmått, hållbar intensifiering och komplexiteten i debatten
00:28:53 – Georg: utfallsmått fokuserat?
00:28:55 – Jacob: Det är det jag också irriterar mig på just med ekologiskt. Det är ju processmål hela tiden. Det är ju klart vissa processmål är på något sätt självklara för att följa det här processmålet så kommer det bli bättre jämfört med det som andra gör just nu. Samtidigt tycker jag ändå att det hade varit bättre att bara kolla att blir det verkligen bättre sen får du göra hur du vill för att komma dit. Finns det något sånt? Alltså det här agroekologiskt som du nämner. Är det lite mer fokus där på att utfallet ska bli bättre?
00:29:25 – Georg: Ja, där är tanken att man helt enkelt ska försöka producera Målet är att försöka hitta metoder där man kan producera mat utan att förstöra miljön och ekosystemens funktioner helt enkelt. När man producerar den här maten. För att om man gör det så till slut så kommer det inte att funka eftersom jordbruket är ju ett socioekologiskt system. Det vill säga att det är både ett kulturellt, socialt system och ett ekologiskt system. Om något av de här delarna inte fungerar så kommer det att gå ut över massproduktionen till slut.
00:30:04 – Jacob: Finns det någon märkning för det här? För det är det jag skulle vilja köpa. Ibland blir man lite cynisk när man ser den här kravmärkningen och så vet man att det hoppar från studie till studie eller var man är, om det blir bättre eller sämre än konventionellt, i alla fall vissa utfallsmått. Det hade varit så mycket skönare om man då haft en agroekologisk stämpel. Visst, det kanske inte var så jävla bra just den här, men målet om jag stödjer det här är att det blir bättre och bättre. Det finns ingen märkning för dem än så länge då? Det går under konventionellt.
00:30:38 – Georg: Agroetologi är egentligen inte något system eller sätt utan det är mer än… Nej, det är klart.
00:30:45 – Jacob: Det är inte lätt att certifiera det.
00:30:47 – Georg: Det är mer en vetenskap hur man ska göra. Det är en metoddel för hur man ska utveckla en metodbruk för att vara mer hållbart. Baserat på ekologisk kunskap. Det är en del av det här som man kallar hållbar intensifiering eller ekologisk intensifiering. Att man kan intensifiera odlingen genom mer ekologiska metoder. Det vill säga ekologiskt som i ekosystem och ekologisk vetenskap. Till exempel genom att gynna olika organismer som pollinerande insekter och olika jordorganismer som då kan öka skördarna. Att man får en slags båda ökar, biologisk mångfald och vetenskaplig skördarna samtidigt. Det är lite tanken. Att man ska försöka göra det. Agroekologi är mer en slags metod eller en slags vetenskapsdisciplin. Som håller på att utvecklas.
Sen finns det delar av det här som En del ord kapas och används på sätt som kanske inte var meningen. En del använder aggregeri för sådant som kanske inte är lika vetenskapligt som man hade tänkt sig. Det är likadant med ekologiskt. Så fort det kommer något som är negativt eller som ser slummigt och negativt och de använder det här ordet så blir vi genast fokuserade på det. Men det finns ju som sagt en hel del olika metoder och det är lite poängen också tror jag. Jag tror inte det finns någon en-teknik eller ett system som kommer att funka över hela jorden eller ens hela Sverige. Utan vi behöver förstå olika regioner och olika sociala och kulturella sammanhang. olika kontexter på varje ställe och hur vi ökar skördarna och ökar matsäkerheten i den regionen.
Då krävs det en massa olika typer av tekniker. Kanske både traditionella och moderna tekniker. Vi måste hitta Hitta de här teknikerna som passar för varje ställe. Det finns inte en teknik som vi kommer på här i Europa och sen kan vi exportera den till hela världen och så kommer vi att märka skördarna direkt.
00:33:26 – Jacob: Det tror jag lite har varit problemet.
00:33:28 – Georg: Man försöker hitta sådana lösningar nu. Man försöker exportera dem och försöker få det att funka överallt.
00:33:36 – Wille: Det är den känslan jag får. Du vill gärna göra det lite mer komplicerat nu än att det bara är en metod som fungerar. Men kan du bli frustrerad någon gång över att debatten blir ganska onyanserad? Att det blir som att det är två läger som slåss mot varandra? Ja, det är frustrerande för mig som forskare när man har två sidor som är säkra på att just deras är det bästa.
00:34:00 – Georg: Om man är ärlig som forskare så är det inte så som vetenskapen fungerar. De borde man bli frustrerad över när någon säger att de har rätt och att det här måste vi ha. Vi har en lösning här som funkar och den här lösningen funkar inte. Utan det är mer komplicerat än så. Vad tycker du då att ta i princip alla naturorganisationer så här.
00:34:27 – Jacob: Det är ju väldigt hårt ekologiskt från dem. Ta naturskyddsverket hemma i Sverige då. De är ju väldigt mycket pro ekologiskt. Naturskyddsföreningen. Ja, precis. De tar ju upp… Förlåt, jag sa för verket. De tar ju upp sådana här… De här tio frukterna ska du undvika mest för det är mest bekämpningsmedel i dem. Du vet, restprodukter från statistiken när Livsmedelsverket gjorde sina prover. Nästan lite skrämselpropagandaaktigt mot konventionellt. Vad tycker du liksom… Irriterar du dig på sådant också eller tycker du att de… Överlag är det kanske bättre att de är pro-ekologiskt än att de inte är någonting. Vad tror du? Jag vet inte om man ska recensera olika organisationers sätt att…
00:35:18 – Georg: Nej, förlåt. Det behöver du inte göra. Men de har väl sin idé om hur vi bör fortsätta framåt och sånt.
00:35:35 – Wille: Vi hör ju vad Jacob tycker om det.
00:35:39 – Jacob: Jag önskar att de hade haft samma funderingar som Georg suttit här med och dragit här nu att ibland kan det vara bra och ibland kan det vara dåligt.
00:35:52 – Georg: Det finns en engelsk filosof som sa att det är bara fanatikerna som folk lyssnar på. För de som kan någonting, de är alltid osäkra och säger att det kan vara så här och så här. Så lyssna till folk på dem. Det är lite det som är problemet. Ska man få ut budskap och vara folkvalist men då får man inte vara osäker.
00:36:18 – Jacob: Nej så helst faktiskt.
00:36:20 – Georg: Det kan ju ligga något i det också.
00:36:26 – Jacob: De känner att vi måste säga något och då får vi ta vad vi tror på överlag ger bäst effekt kanske. Livsmedelsverket ger sina kostråd. Det är samma sak där. Många av råden är ju mer för att de tänker att får vi alla att göra det här så blir det bättre för alla. Men någon kanske inte hade behövt.
00:36:45 – Georg: Det är ju en sån effekt som man har sett att människor… Hjärnan fungerar lite så på oss människor att den hatar osäkerhet. Om det är någonting som vi inte vet så föredrar den nästan hellre en dålig eller osann fakta än att inte veta. Det gör det lite svårt för oss forskare att diskutera. Vi måste hålla på och kompensera saker. Jag vet inte 100%. Det är lite det som är poängen med forskning. Det går inte att säga någonting 100%.
00:37:25 – Wille: Speciellt i ett sådant område som du forskar inom som dessutom förändrar så pass mycket med klimatfrågan och så vidare kan jag tänka mig att det blir väldigt svårt att säga någonting definitivt om vad vi ska göra i morgon. Ja, det är just det som exempelvis IPCC, den här internationella sektorn för klimatförändringar som kommer med rapporterna, IPCCs klimatrapport.
00:37:50 – Georg: Där har man oftast ganska stora osäkerheter inbyggda i olika scenarier. Det är samma i jordbruket. Hur vi ska anpassa oss till Jordbruket beror på vilken region man är i och hur klimatet kommer att förändras där. Hur utfallet blir beror väldigt mycket på. Hur jordbrukarna kommer att anpassa sig och hur de kommer att reagera på de här skillnaderna. Naturen är komplex som någon smart ekolog sa någon gång.
00:38:34 – Jacob: Jag hade en fråga där. Jag tror jag läser den rakt av här som jag skickade till dig. Det kan vara bra som en finish på den här inriktningen och diskussionen. Det låter nästan lite deppigt när man hör det så här tror jag för många att det är så svårt att man inte bara kan fixa det. Men om vi säger, hur går allmänna arbetet med jordbruk och försöka belasta miljön mindre? Tycker du att det går framåt? Går det framåt fort? Mycket hinder på vägen och kanske ni kommer på någonting och så är det svårt att få ut det och få bönder att göra det. Tycker du ändå att det utvecklas snabbt framåt? Är vi på rätt väg? Alltså snabbt vet jag inte om det går.
00:39:17 – Georg: Men det börjar brinna i knutarna just för matsäkerhet och sånt. Vi har ju redan problem med matsäkerhet. Det finns ju fortfarande 800 miljoner drygt kanske. Människor som hungrar. Sen har vi kanske 1,6 miljarder människor som är överviktiga eller spetar på det. Så har vi nästan tre miljarder tillsammans som är felnärda. Forskningen måste ske på flera plan. På vissa ställen hittar man bra lösningar som funkar. På andra ställen går det långsammare framåt och blir svårare.
00:39:57 – Jacob: Hur tycker du Sverige ligger då?
Svenskt jordbruk, fossilberoende och importerad mat kontra närodlat
00:39:59 – Jacob: Internationellt sett. Är vi bra på att sköta det här hemma? Hur är Skåne jämfört med resten av Sverige? Det vill jag också veta. Ja, det vet jag inte riktigt. Vi har ju lyckats komma en bit i Sverige med att försöka göra det mer miljövänligt.
00:40:19 – Georg: Det är ju en liten bit på ett stort steg som behöver tas. Både ekologiskt och kommunalt så är det fortfarande väldigt fossilberoende. Vi är beroende av väldigt mycket input från det konventionella jordbruket. Från bekämpningsmedel och gödsel. Och oorganiska gödselmedel. Som tar väldigt mycket fossila bränslen att framställa till exempel. Sen importerar vi väldigt mycket foder till våra djur. Det har vi försökt att minska genom att odla lite mer foder till djur. Men ovanpå allt det här så finns det en global marknad som trycker på från olika håll och gör att man inte kan göra vad som helst i Sverige. Då importerar vi istället det som är billigare. Det är lite problem att om man struntar i miljö och mänskliga rättigheter så går det att producera mat ganska billigt.
I alla fall vissa grödor. Om man då säljer det på en global marknad så bromsar det lite utvecklingen. Om man då som svensk jordbrukare ska vara med på den här globala marknaden så
00:41:35 – Jacob: Kan man inte ha för hårda regler? Nej, man kan inte göra så mycket som man skulle vilja göra eller kanske skulle kunna göra.
00:41:40 – Georg: Då får man ha den här billiga märkningen där man inte har fattat gränsen överhuvudtaget. Där skulle jag vilja ha märkning. Det hade jag kunnat betala mer för. När jag vet att det har valts
00:41:58 – Jacob: Ja, att det är en större ansträngning för att göra det bättre. Ungefär som jag sa innan med det agroekologiska. Att man vet att jag betalar extra så är det för en ansträngning att det ska bli bättre. Ja.
00:42:14 – Georg: Ja, jag vet inte. Men det är ju en runda. Då får man välja svenskt till att börja med om man vill stödja det svenska jordbruket. Ja, men det gör jag.
00:42:25 – Jacob: Det är jag väldigt duktig på, tycker jag.
00:42:28 – Georg: Sen är det inte alldeles säkert att det är mer miljövänligt för att det är sämst. Det kan ju till och med vara så att det är vissa saker som har mindre miljöbelastning om man köper den importerade varan.
00:42:41 – Wille: Vad kan det bero på?
00:42:44 – Georg: Vi har ett klimat som är lite svårt för vissa grödor. Det behövs uppvärmning ibland i växthus. Om man tittar på koldioxidutsläpp så kan det bli mindre koldioxidutsläpp om man köper en importerad tomat kanske eller en svenskproducerad tomat. Jag vet inte hur det är det här med vad de sista siffrorna säger i den. Men jag tror att det var många studier som visade på att det inte alls, om man tar in exporterna så blir det ännu mindre koldioxidutsläpp eller klimatförklaringsutsläpp om man köper den importerade tomaten. Uppvärmning kräver så mycket.
00:43:30 – Wille: Det där är verkligen något som inte tas upp, just att det finns så många variabler som går in i vad som släpps ut sen. Att det inte bara är närodlat som är bättre, därför att det är mindre biltransport. Det känner jag verkligen att man tappar bort i den här debatten på något sätt.
00:43:49 – Georg: Ja. Jo, det finns säkert vissa saker som vi skulle… Om man nu skulle säga att man struntar i det här med frihandel och förvarhandel och sånt. Utan bara tittar på… Vi ska odla så mycket mat som möjligt till oss själva.
00:44:05 – Jacob: Och sen importera det vi inte kan.
00:44:08 – Georg: Då kanske det var lättare att försöka hitta det som funkar. Men det är svårt politiskt att göra något sådant. Sedan finns det komplicerade saker med att det kanske skulle missgynna vissa jordbrukare. tjäna en hel del på utomlands och exportera varor till oss. Det är en svår balans mellan jordbrukaren, jordbrukarna som ska försöka tjäna sitt levbröd på det och miljön som inte ska förstöras och jorden, jorden för folken som ska försörjas. Hur man gör allt det här så att alla vinner på det. Men det går väl framåt ändå på en del områden. Det hängs upp på vissa saker som man har fastnat lite på. Det här med fossilberoendet är en svår sak.
00:45:04 – Jacob: Får man hoppas någon fysiker hittar på fission där eller något sådant.
00:45:08 – Wille: Hittar på fission. Det vet vi redan. Det finns. Det blir bara rätt varmt.
00:45:16 – Jacob: Nej, men det
Biogas och hur växthuseffekten fungerar
00:45:19 – Jacob: är väl kanske mer att man hittar eldrivet. Är det något sådant försök inom jordbruket? Man säger att man har kanske solpaneler eller vad som helst på en del av utrustningen. Kanske några sådana. Biogasen kommer
00:45:34 – Georg: Det gör det faktiskt mer och mer nu. Man gör biogas av dels att man odlar lite av arealen till att producera biobränsle. Men också att man använder restprodukterna från jordbruket och gör biogas av det. Det som blir kvar av biogasen är att lägga tillbaka på jorden förhoppningsvis. Det är ett bra system som kan lösa en del av det här. Det kom någon avhandling för några år sedan som visade på att vi skulle kunna driva en ganska stor del av jordbruksmaskinerna på biogas utan att ha för mycket mark i anspråk. Det är ju fruktansvärt mycket energi inlagat i fossila bränslen. Som vi inte tänker på kanske. Men det är liksom svårt att kompensera helt med biogasersättning. Mängder av århundraden av solljus varje dag. Vi använder samma olja.
00:46:37 – Wille: För att ta ner det till en enklare nivå så man förstår det där med biogas. Varför är det bättre att bränna upp saker som du har odlat till skillnad från att bränna upp gamla dinosaurier som ligger och svabbar?
00:46:50 – Georg: Ja, just det. Om man bränner upp de här gamla träden i dinosaurien som växte för flera miljoner år sedan så har de legat lagrade i jorden. Släpper man ut det här så ökar halten koldioxid bland annat. i atmosfären. Det är därför man kallar det här växthusgaser. Det fungerar som ett växthus. Solen strålar in. Men sen så är det som ett växthus när det ska tillbaka igen så släpps inte den strålningen igenom. Då stannar det som värme inne i växthuset. Därför växthuset blir varmare än det är utanför. Då funkar koldioxid och de andra gaserna som metan till exempel. Som det här glaset ungefär. Det blir lite varmare på jorden om man förenklar det hela. Det blir lite varmare på jorden om man har mer av de här gaserna. Mer värme stannar.
Det blir en annan balans mellan värme som stannar och värme som strålar ut från jorden. Då blir det behagligt lite varmare.
00:47:52 – Jacob: Det är när man tar från underjorden. När man tar de fossila bränslena så tar man in mer nytt. Medan om man har biogas så är det något som redan är i det här omloppet på ytan. Ja, då odlar man en växt som tar upp koldioxid från atmosfären.
00:48:11 – Georg: Sedan gör man om den till biogas och bränner biogasen och släpper ut den koldioxiden igen. Sen odlar man växterna igen och så tar den in den.
00:48:23 – Jacob: Det blir inget plus som det blir från fossila bränslen.
00:48:27 – Georg: Det här kommer säkert en massa klimatskeptiker att kritisera för min förenklade förklaring av hur klimatförändringarna fungerar. Men det var för min skull. Wille tro på det. Det var faktiskt en svensk, Svante Arrhenius, som redan på 1890-talet kom på att om man ökar halten koldioxid i atmosfären så borde det bli lite varmare på jorden. Det är inte helt nytt.
00:48:54 – Jacob: Började han larma redan då eller? Ja. Sedan kom bilen och då. Då tänkte han direkt att nu är det kört. Ja, han tänkte sig då att det var bra för det skulle bli lite varmare. Ja, det är klart. Det är säkert bra på något ställe på jorden liksom.
00:49:10 – Wille: Ja, typ här just nu kanske.
00:49:21 – Jacob: Ska vi hoppa vidare? Vi ska försöka vara väldigt praktiska här i slutet. Vi hade ju några frågor till här kring,
Bekämpningsmedel, skördar och global matsäkerhet
00:49:30 – Jacob: vi har ju redan varit inne på när vi pratar ekologiskt, men om vi tar rent bekämpningsmedel överlag. Är det, kanske inte ska säga realistiskt, men tror du det är bra att ha en nollvision där? Eller tror du att där är situationer där det på något sätt är det mest miljövänliga är bara att köra ut en bespruta en gång eller behandla en gång eller hur man nyttjar bekämpningsmedlet. Och så är problemet löst kontra att man kanske behöver vara ute med traktorn och skövla och ha sig flera gånger frekvent. Hur tror du där? Är det alltid bra att ha nollvision eller tror du att vissa saker är mer plus än minus?
00:50:12 – Georg: Man kan alltid ha en nollvision. Ungefär som i trafikdöden har vi också en nollvision. Sen kan det vara som du säger. Det kanske kan vara bra att ha det som en utväg i vissa fall. applicera något bekämpningsmedel. Om det händer någonting till exempel. Men jag tror att det är lite så man ska se det. Man ska använda bekämpningsmedel mer som när man verkligen behöver ta till det. Som en sista utväg om det. Sen beror det nog lite på vad det är för bekämpningsmedel. En del till exempel är ju väldigt viktiga och vi har burit dem helt i Europa. Medan andra kanske inte är riktigt lika farliga för miljön. Men det är också någonting man måste testa hela tiden. Det kommer ju nya sätt att mäta och man förbättrar kunskapen hela tiden om hur det fungerar.
Då är det farligt att säga att det här bekämpningsmjölet kan vi använda. Och så bara fortsätter man. Man sprutar på så mycket man kan med det. Det behöver man nog konstant titta på. Jag tror att man kan… I många delar av världen har man försökt och kommit på andra metoder för att öka skördarna eftersom man helt enkelt inte har råd med varken oveganiska medel eller bekämpningsmedel. Då måste man försöka hitta andra sätt. Ett exempel jag kom på just nu var från Indien där man där forskare samarbetade med jordbrukare för att se vad man kunde göra för att förelämna. Då såg man att jordbrukare traditionellt sett slängt ut säden med hand. Den har gått omkring på åkern och slängt ut. Det var så man brukade göra. Då kom de gemensamt fram till ett Mycket bättre sätt att utveckla en ny teknik för att stå.
Man sådde mer i rader. Då var det lättare att få bort ogräs. Varje frö fick mer näring och vatten. Och då ökade skördarna med kanske 25-70% de här gårdarna. Det får vara en sån enkel sak istället för att komma på jättedyra högteknologiska saker som kostar jättemycket pengar som tar flera år att ta fram. Som jordbrukarna kanske inte ens har råd med. Så man borde börja med att testa. Finns det någonting enkelt vi kan göra för att öka skördarna här? Sen kan man då ha de andra mer komplicerade lösningarna som boostar skördarna om det inte funkar eller om det behövs. Något år kanske det blir extra mycket skadedjur och då kanske man behöver sätta in bekämpningsmedel. Då kan det vara bra om man inte har använt bekämpningsmedel hela tiden i höga doser.
Man har ju sett att det blir resistens också. Olika preparat och även skadedjur som blir resistenta mot bekämpningsmedel. Då måste man kanske höja dosen eller använda någonting som är giftigare. Då hade det varit bättre att börja med andra metoder och sedan sätta in det här lite då och då när det blir extra kämpigt.
00:53:45 – Jacob: Ja, precis. Du skrev ju din rapport där om just det här med global uppvärmning. Det kan bli att klimatet kommer ganska fort. Att det blir lite annat klimat och så kommer det andra skadedjur. Då kanske just då kan det vara bra för att rädda en skörd. Vi har inte haft det här problemet tidigare. Vi vet inte riktigt hur vi löser det. ska vi kalla det manuellt eller utan bekämpningsmedel, att man då kanske nyttjar det en säsong och sen till nästa år är man förberedd.
00:54:15 – Georg: Ja, det kan i alla fall vara bra att ha bekämpningsmedel som inte är jättegiftiga och som de här skademedlen nog inte är resistenta mot. Har man ingenting att ta till då kan det bli svårt.
00:54:31 – Jacob: Då är det kris på riktigt, ja.
00:54:33 – Georg: Men som sagt så finns det olika typer av bekämpningsmedel som är olika giftiga. Och vissa av dem kanske man inte ska ha kvar. Men sen är det ju det här med skördarna också. Det är klart att om man använder bekämpningsmedel. Det är därför som konventionellt jordbruk är vanligare. För att de har oftast lite högre skördar. Även om det finns en del forskning och rapporter som visar på att det beror lite på vad det är för grödor och vad det är för jordar och vad det är för typ av ekologiskt och sånt. Men generellt, i alla fall i Sverige, så är det så att det blir mindre skördar på ekologiskt jordbruk.
00:55:13 – Jacob: Men väger det upp då om vi tar de andra fördelarna med ekologiskt miljömässigt? Eller det beror på vad man menar miljömässigt. Om man fokuserar fossila bränslen eller om man fokuserar på biologisk mångfald. Ja, det beror på vad man vill ha ut av jordbruket.
00:55:27 – Georg: Om vi vill ha ut så mycket av en gröda som möjligt utan att bry oss om något annat. Då behöver man kanske inte köra ekologiskt. Eller försöka ställa om. Men om man vill försöka producera så mycket mat som möjligt utan att förstöra grundförutsättningarna på lång sikt eller odla mat. Då behöver man nog tänka om och hitta något annat sätt att odla. Och sen så… En sak i den här debatten om att vi inte kommer kunna odla tillräckligt mycket mat. Om vi gör si och så. Då glömmer man oftast bort att matsäkerhet och matproduktion handlar inte bara om att odla så mycket grödor per hektar som möjligt. Redan idag odlar vi tillräckligt mycket grödor för att försörja alla människor. Det är bara det att vi använder det på ett ganska dåligt sätt.
Det finns tillräckligt med mat men det finns inte policydokumenten och den distribuerar för de här grödorna och den här maten på ett bra sätt. Sen går det inte att distribuera all mat som vi odlar nu heller på hundra procent rättvist. Att alla skulle kunna försörjas även om det finns rent lokalt sett tillräckligt mycket mat. Det är mer komplicerat än så. Men det finns ju länder som till exempel exporterar mat även om de har en svältande befolkning. Det beror väl också på att Om man kan sälja maten till någon som betalar mer än fattiga människor kan, då exporterar man en bit. Det gör att det blir komplicerat.
00:57:10 – Wille: Det är ändå lite kul att debatten handlar om hur man skulle odla mer mat istället för hur vi ska se till att den svältande befolkningen får den maten som vi odlar.
00:57:19 – Georg: Jag tror man måste komma bort från debatten om hur mycket gröda per hektar vi odlar istället för hur mycket människor vi kan försörja per hektar. Hur mycket människor per hektar olika system försörjer med mat.
00:57:37 – Wille: Men skulle det vara en lösning på det? Om man tänker på de här länderna som exporterar till oss och som har en svältande befolkning. Skulle en lösning vara att de odlar saker som inte är intressanta att exportera och som bara blir intressanta?
00:57:49 – Georg: Ja, det är det som är lite svårt att göra. När man har den globala marknaden så kommer det bli svårt att ställa om på det sättet. Men det är klart att det hade varit bättre för många av de här människorna som är hungrande. De lever ofta själva på landsbygden och äter med jordbrukare. men blir utkonkurrerade av stora företag och jordbruk som kanske inte tar hänsyn till miljö lika mycket. De har inte råd med samma teknik och insatsmedel och sånt. Då blir de utkonkurrerade och kan inte ens försörja sig själva. De kanske inte kan ha kvar sin mark. Det finns ju mängder av fall med i Indien igen med jordbrukare som har tagit självmord för att de har haft stor skuld till olika företag där de har kunnat köpa in insatsmedel och frön och sånt.
Ju mer de odlar desto mer måste de köpa in och desto större skulder får de. Då kan de inte förebaka någonting. De har bara huggit ner den här skulden. Det är också ett sådant problem. För att kunna odla så blir man ibland tvungen att skuldsätta sig så mycket. Man ska då ha vissa grödor och vissa socker.
00:59:21 – Wille: Sen måste man ha vissa insatsmedel på det här.
00:59:24 – Georg: Det är inte heller hållbart om folk begår självmord för att de blir skuldsatta. Det finns alla varianter runt om i världen hur system reagerar och hur människor reagerar.
00:59:45 – Jacob: Men då hoppar vi, vi får lämna det ämnet.
00:59:49 – Georg: Vi blir deppiga. Ja, man kan ju avsluta då och säga att det finns också. Och man kan avsluta med att säga att det finns ju en hel del som jobbar mycket med det här och försöker hitta lösningar lokalt och arbeta med både jordbrukare och forskare för att utveckla nya metoder. Det finns ju, mycket händer ju också. Det finns ju ställen där man har lyckats öka skördarna och Det finns så många idéer runt om i världen om hur man ska göra. Så det gäller bara att få igenom det här. Det kanske också är någonting man kan göra som konsument. Istället för att inte bara köpa olika saker och olika märkningar. Försöka påverka politiker och också lära sig mer om jordbruk kanske. Om man är lite intresserad av mat och jordbruk kan man ju försöka lära sig lite mer om detta och sen påverka politiker att ta tag i de här problemen.
01:00:45 – Jacob: Det var ju det vi tänkte
Konkreta tips för mer miljövänliga och hållbara matval
01:00:46 – Jacob: hoppa till här nästa. Vi ska ju försöka bli lite mer konkreta här. Om man vill handla lite mer miljövänligt då eller om man vill handla lite mer för kanske Jag stöttar kanske någon form av bättre jordbruk eller stöttar dem med bättre intentioner. Vad kan man göra? Köpa mindre rött kött är väl en klassiker. Det bidrar i alla fall med fossila bränslen.
01:01:11 – Georg: Ja, kött har man ju sett att det har en ganska stor miljöpåverkan och kanske också hälsopåverkan. Det kan jag inte så mycket om men det finns ju en del studier där som visar att det inte är bra att äta så mycket kött som vi gör nu i alla fall.
01:01:23 – Jacob: Nej, framförallt inte charkprodukterna där kan man säga. Det är väl mest det som är negativt på den punkten.
01:01:31 – Georg: Så det är en sak att försöka. Dessutom om man äter mindre kött så kan man ju när man väl köper kött köpa väldigt bra kvalitet. Antinaturbeteskött. Då bidrar man dessutom till biologisk mångfald. Kanske också inlagring av kol i de här betesmarkerna. Men sen så tror jag att man också ska titta på lite vad man äter. Vi är ju så åtskämda i Sverige med att vi kan köpa allting hela tiden. Det kanske inte är det bästa sättet att äta på om man vill sänka nivån i mjölet. Utan man försöker att anpassa sin kost till säsongen. För att äta grönsaker och sådant som finns under säsongen. Sådant som man kan lagra i Sverige under vintern. Kanske sådant som man kan importera men som inte har den största miljöpåverkan utomlands. Man kanske inte ska köpa så hemskt mycket tomater och gurka på vintern.
Man kan äta mer jordgubbar och sånt. Men det är klart att det är ju det som många kanske vill äta.
01:02:42 – Jacob: Att man har de här tomaterna och gurkan. Ja, men det var inte frågan. Nu är det om man verkligen vill göra något. Annars är det alltid att man vill ha sina saker. Folk vill ju oftast inte ändra på vad man gör.
01:02:58 – Georg: Om man tittar på vad man tycker att man själv vill göra och sen vad det orsakar, så får man göra en avvägning. Hur mycket är min frihet att köpa vad jag vill, när jag vill, jämfört med vad det orsakar globalt sett i försörjning och mänskliga rättigheter och sånt.
01:03:19 – Jacob: Det kan vara värt att försöka. Hur mycket tänker du på dig själv?
01:03:23 – Georg: Jag försöker att tänka på detta. Det är som vi har pratat om här. Det är väldigt komplext. Det är svårt att göra de här bästa valen. Men ibland så sätta sig och fundera på vad det är för påverkan om jag köper det här. Man kan ju ta lite i taget så att säga. Man kan ju börja med kanske de här frukterna som vi importerar. Till exempel banan och choklad och sånt. Det har en ganska stor påverkan. Man kan se skillnad på om man köper konventionellt eller ekologiskt. Där använder man ju rätt mycket bekämpningsmedel. Till exempel i bananerna och kaffet. Som till och med är förbjudna i i Europa, men vi importerar dem. Det verkar inte spela så stor roll om de använder dem i andra länder. Nej, precis. Det är udda den tankegången som svenskar har.
Att vi tillåter importen kanske är lite konstigt. Sen kan man ju tänka på det om man ska köpa detta då. Kan man gå gröda för gröda?
01:04:44 – Wille: Det blir mycket googling i affären då.
01:04:48 – Jacob: Ja, det är svårt det där. Men det är det mesta. Sydamerika är väl överlag att man väljer kanske mer ekologiskt. Fairtrade, hur ligger det till? Har du koll på det? För de har ju också regler med… Det är ju inte exakt ekologiskt, men de har ju regler med… Jag tror de har ganska många bekämpningsmedel som de inte tillåter till exempel.
01:05:07 – Georg: Fairtrade handlar mer om rättigheter.
01:05:15 – Jacob: Då har de en del med bekämpningsmedel. Ja, det är det. Att de inte ska utsättas för de här största ämnena.
01:05:22 – Georg: Men det börjar mer som ett sätt att få arbetarnas rättigheter till exempel att organisera sig och få en skälig lön. Sen har de också lite regler och uppmaningar till att använda för lite avjämn. Det finns en hel del problem. Kanske en sak som man glömmer bort också. Man pratar mycket om det är nyttigare med ekologiskt eller när sånt som är fritt från bekämpningsmedel eller inte. Då tänker man oftast på sin egen hälsa. Alltså den som äter produkterna. Man glömmer ofta bort hälsan för den som har odlat produkten. Hur bekämpningsmedel har påverkat den hälsan. Det handlar inte bara om hälsan. Det kan vara rätt svårt. Även om det skulle finnas en effekt av att äta ekologiskt. Så är det dels inte säkert att man kan hitta den effekten.
Det är så mycket annat man får i sig ändå. Men det är ändå det här med att de som använder bekämpningsmedel i de här odlarna som kanske är den största hälsoeffekten. Det vet jag en del jordbrukare jag pratat med när jag är ute på gårdarna i min forskning. Det är en del som har ställt om till ekologiskt just för att de inte vill använda bekämpningsmedel.
01:06:45 – Jacob: Så det är en egoistisk omställning som kanske blir bra ändå för andra också?
01:06:50 – Georg: Ja, det var nog mer så. Det finns lite olika skäl att ställa om också. Det är en av anledningarna till att jag ställer om.
01:06:58 – Jacob: Jag har en fråga här. Om man tar andra grejer här. Jag tror folk som överlag, när folk lär sig mer om kost och sådär så blir det mer och mer att de äter mindre rött kött kanske man ska säga. Att de kanske mer och mer börjar gå över och äta bönor, linser och sådana saker. Men jag tror också att det är liksom självvalt. Många blir intresserade av det här för att de redan har gjort valet. Hur tror du det är bland personer som dig? Var du intresserad redan innan du kanske var riktigt påläst på ämnet av liksom det här att kanske välja lite mindre kött och fundera på var produkten kom ifrån? Eller är det något som du bara blir mer och mer ju mer du lär dig? Eller hur tror du det är allmänt inom ditt yrke?
01:07:47 – Georg: Både och. Jag var intresserad av miljö och sånt redan innan jag började på universitetet. I mitt fall har jag blivit mer och mer skeptisk till olika system och sånt. Men visst, jag har framförallt blivit mer och mer intresserad. Det har jag blivit, men jag var väldigt intresserad innan. Men ju mer man lär sig, desto mer inser man hur komplext det är och hur mycket mer man måste veta. Det är alltid så, ju mer man lär sig, desto mer förstår man hur lite man vet.
01:08:23 – Wille: Om man gör rätt. Jag blir mer och mer intresserad ju mer man förstår och lär sig om systemet.
01:08:28 – Georg: Men det är inte alltid att alla som är biologer, ekologer eller miljövetare Alltid tänker på allting inom miljö och ekologi som man kan göra.
01:08:48 – Jacob: Jag äter godis hela tiden trots att jag är väldigt engagerad i vad som är bra att äta. Intresset blir mer och mer. Man kanske blir mer och mer mot att man vill göra ett bra miljöval när man vet hur fel det kan bli.
01:09:05 – Georg: Ja, informationen om hur det påverkar är en del i att vilja göra någonting. Sen kanske det inte alltid är tillräckligt. Det krävs andra saker för att man ska börja göra saker. Och så är det väl alltid att det räcker inte med att gå ut med information i samhället. Och så kommer folk reagera på det och börja ändra sina vanor. Utan det krävs andra saker för att man ska ändra sina vanor. Börja tänka mer på vad man gör. Det är ett forskningsfält för både karter, samhällsvetare och humanister igen. Varför folk ändrar vanor.
Politiskt ansvar kontra konsumentval och rekommenderad läsning
01:09:47 – Jacob: Men det är svårt det där. Jag är ju, de som brukar följa vad jag håller på med inom träning och så här, så jag är väldigt mycket på att det är mer miljön som styr oss människor än oss själva. Jag tror på något sätt, hade man gjort det Hade man bara tagit bort de här möjligheterna för folk att köpa den här riktigt illa produkten som är framtagen på ett väldigt dåligt vis så hade man ju inte valt den. Men så fort den finns där så blir man mer och mer benägen att göra ett sämre val och jag tror mycket det är så här Om vi pratar andra grejer med fossila bränslen. Är det möjlighet att ta sig fram smidigt på en cykel och gör det omständigt att ta sig fram dit med bil så kommer fler cykla. Jag tror det är samma sak när man ska välja saker i affären. Om vi fortsätter som butikerna fortsätter att köpa in.
Om vi pratar produkter där man använder bekämpningsmedel som är förbjudna i Sverige. Hade man bara regeringsmässigt sagt att nej, men ni får inte köpa in de här produkterna heller. I Sverige så har vi, vi använder inte det och vi köper inte in produkter där man har nyttjat det. Så hade det ju, då hade folk utan att behöva tänka gjort det bättre, kan man väl säga. Ja men då är det ju politiskt.
01:11:06 – Georg: Det är jättesvårt. Det krävs ju både, det är fel det här att tänka på att det bara är konsumenterna som ska styra allting. Det tror inte jag heller kommer att funka. Det krävs både att människor funderar på vad man kan göra och vad man bör göra. Då behöver vi en politik som gör det enklare att leva bättre och mer och mer. Både hållbart och praktiskt.
01:11:42 – Jacob: Både mänskliga rättigheter och socialt.
01:11:45 – Georg: Det behövs både politik och find eller val. Det går inte bara att en del ska rätta till allting. Precis.
01:11:55 – Jacob: Och det jag tänkte lite på där är just det här att folk kanske har en orealistisk förväntan eller bild. Om vi tar dig då som är så duktig här så tror man ju att du gör allting rätt. Vi alla lever ju i samhället och då påverkas vi av det. Man kan ha sin politisk syn eller vad som helst. Man kan ha sin syn om hur saker och ting ska skötas. Det innebär ju inte att man alltid gör det rätt själv på något sätt. Men man vill att det ändå ska vara så. Nu hänger man ju lite på vad jag menar. Du hade kanske velat att Man förbjöd vissa saker men det innebär ju inte att du alltid undviker att köpa produkter där du liksom vet att det här kan ha brukats som man säger eller att det kan ha varit en del av processen utan man kan ju rösta emot det alltid ändå trots att man på något sätt kanske nyttjar det själv på sätt och vis.
01:12:52 – Georg: Ja, forskare är också människor.
01:12:56 – Jacob: Ja, men i princip. Politiker är även människor. Man kan tracka på en politiker för att de är emot någonting och så nyttjar de det själv. Ja, det är så det är på sätt och vis. Det är jättesvårt att vara perfekt.
01:13:14 – Georg: Ja, men så är det ju också. Om någon har ett argument för någonting så är det ju själva argumentet man måste titta på, inte hur den personen lever. Om den här personen följer argumentet eller inte, det är egentligen inte relevant. Utan det är ju om argumentet är giltigt eller inte som är intressant. Men det är svårt att komma dit. Det är lättare att Kanske de utviker i alla fall och kastar någonting på varandra. De tittar på hur de gör.
01:13:49 – Jacob: Men det förekommer inom forskningen också. Ja, det är klart. Kanske mer än i politik.
01:13:56 – Wille: Det är det du får höra också, Jacob. Jag är ju inte stor.
01:14:00 – Jacob: Exakt, så du kan ju ingenting om träning. Det får jag höra väldigt ofta. Eller väldigt ofta, men det är en ganska vanlig kommentar. Men om vi hoppar tillbaka lite här för jag tror folk, det här med att bara äta lite mindre kött, men om du skulle liksom stapla upp fem saker som du kanske tycker är viktiga och sen så tror jag att vi var väl inne lite på här innan vi satte igång mikrofilm eller inspelningen att jag tror många är liksom engagerade just nu kanske i klimatfrågan lite extra. Kanske lite tufft för dig att göra en lista men det måste ju finnas några uppenbara saker känner jag. Om man skulle vilja liksom bara allmänt förbättra miljöarbetet och även för arbetarna då som jag vet du också är intresserad av. Om du listar kanske tre-fem saker som du tycker att man borde göra mer eller mindre av i affären eller kanske något ännu mer konkreta.
Liksom köp den här märkningen eller vad som helst. Är det något sådant du kan säga eller är det alltid om, ifall, att och sådär?
01:15:00 – Georg: Ja, jag skulle säga att det vi pratade om är att äta mindre kött. Försöka äta mer kvalitetsmässigt, naturveteskött till exempel. Sedan skulle jag säga att när man När man köper frukt från banan, choklad eller kaffe. Det är mycket lätt att köpa ekologiskt och Fairtrade. Det är större skillnad där. Och sen när man går utanför, sen är det här säsongs, försöka äta efter säsong och välja grönsaker som när de går att producera utan för mycket energiinsats till exempel. Där får man kanske läsa in sig lite på vad som är bäst när. Det kanske är en annan sak utanför det här, att man skulle uppmana till att försöka lära sig mer om det här. Om matproduktion och om jordbruk. Det är svårt när det är en individ som gör någonting så kommer det inte ha jättestor påverkan.
En bra sak som man tror man Vad ska jag göra? Försöka påverka politiker och vara med i någon organisation kanske? Jag vet inte vad det är för sätt att påverka. Ja det är väl några saker. Det är ingen riktig bov att köpa potatis istället för att köpa ris?
01:16:38 – Jacob: Nja, om man ser på en grönsaksförsäljning så är potatis ganska beslutat faktiskt.
01:16:54 – Georg: Och äpplen också faktiskt beslutas en del. Men nu har vi börjat ställa om en del också där. Försöker minska dessutom äpplen i Sverige.
01:17:04 – Jacob: Men är det mer som man säger om man tar… Nu tänker jag bara sådär. När jag känner potatis tänker jag att de sticker inte upp så mycket ovanför jord. När man besprutar dem, hur mycket påverkar man miljön då? Det känns ju mer att det borde ha en större inverkan att bespruta träd. Alltså äppelträd. Än att bespruta potatis. Om vi bara pratar hur det påverkar miljön runt omkring. Alltså naturen.
01:17:36 – Georg: Ja det beror lite på vad det är för bekämpningsmedel man använder. Om det är mot insekter, mot svamp eller mot ogräs, vad det är för styrka på bekämpningsmedel, vilka typer av bekämpningsmedel det är. Svampbekämpningsmedel brukar vara ganska skarpa. Men t.ex. äppleodlingarna där har man ju i och med att det är träd så blir det ganska mycket. Men där har man, försöker vi nu att få till ett system där man kan få över en grupp på SLU som jag jobbade i. Man går ut och mäter hur mycket olika skadeinsekter det finns i odlingarna och sen kan man då varna när det är på en viss nivå så behöver man spruta med det här. Istället för att ta en spruta, ifall, ifall, så sprutar man bara när det behövs. Man hänger också upp feromonfällor som är doftämnen som lockar till sig radinsekterna så att de inte kan föröka sig lika bra eller förvirra dem.
Det blir lite då om man kan spruta lika mycket heller. Det finns en del metoder man kan använda. Men tyvärr är det ingen som vill betala för att man är ute och kastar vi mycket insekter och finns myggorna och samtidigt skadedjur. Som vi har gjort nu så de gårdar vi jobbar på i Skåne det har vi varit ute och mätt i forskningen. Då har vi kunnat prata med jordbrukarna och se om det finns några nivåer där man behöver sluta eller om det är riskfritt att låta det sluta. Man skulle behöva något slags personellt program för det. Ändå göra rätt mycket odlingar. Kanske inte bara äpplen utan alla möjliga odlingar. Bara sluta när det precis behövde och inte i förebyggande syfte. Men det är också på gång kanske förhoppningsvis.
01:19:34 – Jacob: Ja, det låter ju bra.
01:19:35 – Georg: Ja, men det är väl kanske just den här som brukar kallas kolonialvaror. Kaffe och choklad och banan och sådana saker som man ska tänka på. Och sen just det här med att kanske försöka gräva ner sig lite eller i alla fall försöka ta reda på vissa saker. Man kan ju ta som jag sa innan lite olika början och olyckan matgrupper. Förstå allting på en gång. Lära sig allting om all mat på en gång. Börja någonstans. Och lära sig lite mer om jordbruk och matproduktion och hållbarhet i jordbruket.
01:20:22 – Jacob: Var hittar man den informationen? Det var det Wille skulle fråga också. För det känns ju liksom. Går vi in på naturskyddsföreningen så är det bara att köpa ekologiskt ungefär. Det finns ju i er blogg.
01:20:36 – Georg: Om man har en favoritorganisation så kan man gå in på och se vad de säger och sen försöka hitta på vad de har för belägg för det. Eller vad de länkar vidare till någon undersökning. Det kan vara ett bra sätt att börja se. Vad är det egentligen de säger och varför säger de det? Och hur bra stämmer det egentligen? Det kan vara ett sätt att börja på. Då kanske man hamnar någonstans och så är det det ena till det andra. En del forskare har bloggar där de skriver. En del sidor eller forskare har hemsidor också. Till exempel det här som jag nämnde som jag jobbade på innan. Centrum för miljö och klimatforskning i Lund har ju en sida www.scf.lu.se. Det var där jag hittade dig. Där kan du hitta lite information om vad vi Det sparar jag ju forskar på i alla fall.
Just när jag tar mig en ganska interdisciplinär institution så finns det också både naturvetare och samhällsvetare där. Både klimat och jordbruk. Sen finns det en som jag själv tycker är väldigt trevlig En trevlig sida är feeding9billion.com. Det är Evan Fraser och han forskar ju uppifrån Gulf University i Kanada. De har jobbat rätt mycket med matsäkerhet. De har en del enkla videor också som man kan ha en liten första insikt i. Sen är det ju som vanligt resonemang. Ska man vara helt noga så måste man hämta information från massa olika ställen. Du tror att om folk går in på den här feeding nine billion och sen börjar följa lite då där då borde det väl bli bättre överlag.
01:22:26 – Jacob: Sen kanske det fortfarande inte är bäst. Man får starta någonstans känner jag. Det är det som är så svårt.
01:22:33 – Georg: Ja, jag tycker han har en ganska varierad bild på jordbruket. Han ställer sig inte så stiligt på ena eller andra sidan av olika ämnen. Han försöker förklara lite vad som är positivt och negativt. Det var ett bra tips tycker jag.
01:22:52 – Wille: Ja, men Georg, det har varit otroligt roligt att ha dig med. Jag tror att det här avsnittet väckte nog väldigt många frågor, i alla fall hos mig, så jag tror att du gjorde det även hos lyssnarna.
01:23:02 – Jacob: Men då får vi väl avrunda. Ha det gott alla. Tack så mycket. Du får gärna abonnera mig. Hejdå.
