Summering av avsnittet
AI summering. Längre ner finns hela avsnittet med komplett transkribering.
I det här buffertavsnittet inleder Wille och Jacob med en uppdatering om sin egen träning och kommande tävlingar. Wille laddar inför Hässelbyloppet och har försökt mota bort en begynnande förkylning genom extra sömn och vila från träning, medan Jacob berättar om ett inhopp i fotbollstvåan som resulterade i en lårkaka och grämer sig lite över att han missade DM i tyngdlyftning.
Därefter tar de sig an en rad lyssnarfrågor med start i proteinoptimering. På frågan om det är värt att kombinera veganprotein med BCAA eller rent leucin i samma shake liknar Jacob leucin vid gaspedalen och övriga aminosyror vid bränslet. Slutsatsen är att det visserligen kan höja det akuta proteinsyntessvaret, men att det i praktiken handlar om detaljoptimering så länge det totala proteinintaget över dagen är tillräckligt.
Nästa fråga handlar om nyttan med gummiband vid uppvärmning inför fotbollsmatcher, något som blivit allt vanligare i bland annat Premier League. Wille och Jacob konstaterar att det saknas studier på just gummibandsuppvärmning, men att det kan ge bra aktivering och belastning på en liten yta för exempelvis avbytare. De lyfter även forskning som visar att enkel ljumskträning minskar ljumskskador och att uppvärmning i halvtidspausen kan förbättra sprintkapaciteten i andra halvlek.
Vidare diskuteras forskningen kring ramadanfasta. Jacob förklarar att studier på gruppnivå inte visar några negativa hälsoeffekter utan snarare svagt positiva resultat, även om det är svårt att skilja själva fastan från förändringar i energibalans, måltidsinnehåll och det nattliga ätfönstret. För motionärer går det utmärkt att träna som vanligt med lite planering, medan elitidrottare kan tappa viss topprestation på grund av störd sömn samt energi- och vätskebrist.
När det gäller kontorsarbete och om man bör stå eller sitta hänvisar de till tidigare genomgångar av stillasittandeforskningen. Sammantaget verkar den totala fysiska aktiviteten vara viktigast, men långa sammanhängande perioder av inaktivitet försämrar blodsockerhanteringen efter maten. Att enbart ställa sig upp vid skrivbordet ger dock ingen tydlig metabol fördel, utan det som faktiskt gör skillnad är att regelbundet avbryta stillasittandet med korta rörelsepauser.
En längre diskussion kretsar kring varför viktnedgång är så svårt och hur kroppspositivism förhåller sig till övervikt som hälsorisk. Wille och Jacob menar att problemet inte handlar om okunskap hos individen utan om en kraftigt förändrad matmiljö med lättillgänglig och energität mat. Samtidigt visar forskningen att skam och så kallad fat shaming bara försämrar hälsan, varför de skiljer mellan att undvika kommentarer mot enskilda individer och att fortsätta diskutera övervikt på samhällsnivå.
Avsnittet rundas av med frågor om skaderehabilitering samt en avslutande spekulation om en eventuell flytt mellan Skåne och Stockholm. De berör kort frågan om kost för snabbare läkning – där de hänvisar till avsnitt 94 med Bojan Kostovski och betonar att riktig rehab handlar om progressiv belastning – och diskuterar sedan Jefferson curl, där Wille ser fördelar med att stärka och avdramatisera ryggflexion medan Jacob är mer försiktig med tung belastning i ytterlägen. Slutligen enas de om att det största hindret vid rehab nästan alltid är bristande motivation eftersom rehab inte är ens riktiga idrott, och att ett enklare program som faktiskt blir gjort slår ett teoretiskt perfekt program.
På Tyngre Träningssnacks instagram hittar du bilder och klipp från avsnittet.
Visa avsnittets hålltider
Det här är en automatisk transkribering av detta avsnitt av podcasten Tyngre Träningssnack. Du kan trycka på varje tidpunkt i texten för att hoppa till precis den delen av avsnittet i youtubespelaren ovan.
Transkriberingen är genererad med hjälp av AI och innehåller därför vanligen några enklare fel.
Introduktion, Hässelbyloppet och DM i tyngdlyftning
00:00:22 – Wille: Hallå på er och varmt välkomna ska ni vara till tyngre träningssnack med mig Wille och som vanligt Jacob Gudiolo. Hallå hallå. Hallå, allt bra? Lite trött, annars är det fint. Själv då? Det är bra, tror jag, att ha i trä. Peppar, peppar, etc. Nu kommer det här komma ut efter det här har hänt, naturligtvis. Just det, du ska ut och springa. Ja, exakt. Det här är ett buffertavsnitt, men jag ska springa Hässelbyloppet på söndag, är tanken. Och då har jag gått runt nu en vecka och känt en annalkande förkylning komma. Så då har jag inte vågat träna överhuvudtaget. Jag har inte vågat cykla till jobbet som jag brukar göra. Fattar du tunnelbanan då? Ja, exakt. Vilket i och för sig är sämre då. För då exponeras man ju för patogener från vidriga människor som hostar och liknande.
Så jag har hållit på att tvätta händerna hela tiden och verkligen försökt maximera sömntiden. Alltså gå och lägga mig astidigt. skita i morgonrutiner överhuvudtaget. Så istället för att koka kaffe och sånt där som tar tid så har jag försökt sova en kvart extra och ta en energidryck istället för kaffe. Så jag tror jag har lyckats stävja den här faktiskt. Den har legat där och varit lite subklinisk. Man har känt sig lite extra trött och kanske lite, lite i halsen och sådär. Men nu på fredagen så känns det som att jag kanske ändå har ridit ut stormen.
00:01:49 – Jacob: Nej, så mycket har jag aldrig ansträngt mig.
00:01:51 – Wille: Det är sista loppet för säsongen. Det ska tydligen vara en snabb bana. Det ska bli kanonväder på söndag. Det ska vara 16 grader som mest och sol och vindstilla. Nu har jag bara den här förkylningen att skylla på om jag fuckar upp det.
00:02:08 – Jacob: Är det PR-möjlighet annars då?
00:02:10 – Wille: Annars är det det, ja. Precis.
00:02:12 – Jacob: Jag spelade faktiskt själv en halvtimme i helgen när vi hade match. Det var inte igår. Nej, hur mår kroppen då? Nej, det kändes ganska bra. Jag fick en lårkaka medan jag spelade. Men jag vet inte när jag fick den. Jag kom bara på mig själv att jag sprang och hade ont. Så tänkte jag, nej, du kan inte ha sträckt dig nu. Det var så jävla pinsamt. Men det var det inte. Den försvann efter två, tre dagar. Så någon har sparkat på mig, antar jag. Men det gick bra faktiskt. Jag tycker väl det kunde gått ännu bättre jämfört med hur det går på vissa träningar. Men man får ju vara lite realist också. Jag missade ett jätteläge, jag skulle gjort mål. Det är lite surt. Vad spelar du forward då? Inom mitt fält hoppar jag in så. Okej. Så då har man lite minuter i tvåan i år i alla fall.
00:03:02 – Wille: Kul! Verkligen, verkligen. Är det laddning inför veteran-SM där eller?
00:03:09 – Jacob: Ja, nej. Det var DM i tyngdlyftning här också i söndags. Och jag ställde inte upp. Jag var och tittade och jag ångrade mig för jag tror faktiskt att jag hade kunnat skrapa till mig en medalj. Det är inte jättemånga som ställer upp i DM. De flesta väger över. Alla bra lyftarna i min viktklass. De var med i den tyngre viktklassen. Hade de gått ner ett kilo så hade de varit i min viktklass. Nu var jag inte med så det spelar ingen större roll. Det hade ju ändå varit kul med medalj. Oavsett om jag inte egentligen är… Jag hade ju inte varit tredje bäst i Skåne. Men det är ju ingen som behöver veta det. Jag kan säga det. Jag har medalj som säger att jag är det.
00:03:54 – Wille: Jag brukar alltid köra det. Lopp eller så som man inte var med i, så kollar man på resultaten och bara såhär… Men tar man mitt pers, då hade jag kommit på sjunde plats här. Så det är ändå ganska bra. Ja, exakt.
00:04:07 – Jacob: Nej, det var väl det sista. Nu har vi två matcher kvar i fotbollen. Sen är den säsongen slut. Och jag är borta med jobb. Båda de matcherna. Så det blir ingen mer fotboll. Och sen tyngdlyftning har vi i Götalandsmästerskapen också. Om man skulle orka med det. Vi får väl se. Det brukar vara. Det är långa dagar, tyngdlyftningstävlingar. Man ska väga in på morgonen och sen sitter man där och glor i. fem timmar, sen ska man börja värma upp och köra sin tävling. Svårt att få till.
00:04:39 – Wille: Hur ligger du viktklassmässigt? Ligger du mysigt till i mitten eller måste du banta ner dig?
00:04:46 – Jacob: Nu har de gjort om viktklasserna och jag vet inte när till vilken tävling de kommer börja gälla de nya viktklasserna. Men just nu så är det 77 eller 85. Och 77 är lite lågt. Då hade jag fått lägga någon liten ansträngning på att komma under. Jag brukar ligga runt 80-82 kilo i vikt. Men sen så ska det väl vara. Sen tror jag det är 82 kilo. Så nu kanske jag säger fel här. Men det var bättre gränser för mig nu. Jag kommer mer kunna chilla och ändå ligga ganska bra till i en lägre. Alltså jag slipper de som väger 85 kilo och är duktiga då. Men det hjälper ju inte. Alltså, Götalands mästerskap kommer ju inte ha en chans. Nej, men det är kul att tävla.
00:05:30 – Wille: Det spelar ingen roll. Sen är jag ju veteran.
00:05:32 – Jacob: Det var ju DM där för veteraner också. Då hade jag ju vunnit.
00:05:38 – Wille: Den här vågen av tyngdlyftning har inte riktigt… De har inte hunnit bli så gamla än. Nej, men folk tävlar ju inte.
00:05:44 – Jacob: Hade vi gått in på en vanlig crossfitbox så är det ju många över 35 som slår mig. Ja. Tror jag. Det är ju mer att man ska komma till tävlingen och ställa upp.
00:05:56 – Wille: Ansträngningen är liksom inte att klara vikten eller träna så mycket så man blir stark. Det är liksom att orka köra dit.
00:06:02 – Jacob: Och så ska man ju ha ett godkänt lyft om man vill ha medalj i lyften.
00:06:06 – Wille: Ja, det är ju en fördel om man inte ramlar på bordet.
00:06:11 – Jacob: Men det är kul att tävla oavsett.
00:06:13 – Wille: Det är det verkligen.
00:06:14 – Jacob: Så jag är lite besviken att jag inte ställde upp på mig själv.
00:06:17 – Wille: Ja, ja. Men som sagt, veteran-SM i något annat då? Hoppgrenar med sånt. Det hägrar ju. Friidrotten?
00:06:25 – Jacob: Ja, det ska komma. Men det var ju nyligen här, tror jag, inomhus. Jag måste hitta någon typ av rutiner. Göra några pass och lite så innan det blir av. Men det är ju veteran, det är ju veteran. Jag kan ställa upp när jag är 80.
00:06:39 – Wille: Precis. Som sagt, det är det där jag siktar på. Bäst när man är gammal.
00:06:44 – Jacob: Ja, när inte andra ställer upp. Precis. Alla har dött.
00:06:49 – Wille: Vi har frågor här som vi inte hann med
Veganprotein, leucin och BCAA i samma shake
00:06:51 – Wille: i vårt förra frågeavsnitt, så vi bränner av så många vi hinner med här. Vi börjar väl uppifrån. Då har vi från ThreatVxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Men kan det redas ut om man tar t.ex. B-CAA och protein i samma shake? Eller är det bara optimal noja att ens bry sig så länge en håller sitt generella proteinintag på en rimlig nivå?
00:07:20 – Jacob: Biotillgänglighet, hur fullvärdigt det är egentligen man pratar om. Det tas ju upp i gravproteinet. Det är mer vilka aminosyra-sammansättning man har. Det är framförallt leucin men även de andra essentiella aminosyrorna som har lite större vikt än de andra aminosyrorna. Och det finns mindre av dem i veganprotein generellt sett. Men man kan ju bara ta mer veganprotein. Eller som frågan är ställd där. Man kan ju faktiskt lägga till BCAA. De grenarna med in och syrorna då. Där leucin är huvudgrejen för att höja leucinmängden.
00:08:04 – Wille: Precis, för det är väl egentligen leucin som är the shit där. Som är lite mindre av i veganvarianterna. Då borde man bara kunna spikea det med lite rent leucin.
00:08:13 – Jacob: Ja, man kan väl säga, hur ska man säga, leucin är kanske det som trycker ner gaspedalen och sen så måste det finnas bränsle också på något sätt. Men har du inte tillräckligt med leucin så är det ingen som trycker tillräckligt mycket på gaspedalen och då hjälper det inte att bränslet är där på sätt och vis kan man väl se det som. Medan om du bara trycker ner gasen och det är för lite bränsle, ja då blir det inte så mycket av det ändå. Så man behöver ju båda sakerna. I rätta mängder. Grejen med veganprotein då kan ju vara att man får i sig lite, lite leucin. Det är egentligen bränsle men du får inte gas. Men det här bygger ju ändå på den här. Som frågan skriver, optinoja-biten. Det här är ju den här tillfälliga höjningen som man får när man äter.
Och hur stor roll den spelar i förhållande till att du bara äter fullgott med protein över hela dagen. Det vet man ju fortfarande inte liksom. Det är ju en optino jag tycker på det på sätt och vis kan man väl säga. Sen kanske jag skulle kunna tycka att det är man på en hög nivå man bryr sig om de här bitarna. Men då kan det ju ändå vara rimligt att fundera kring det och försöka hitta en smidig lösning. Det ska ju inte vara många av de här sakerna. Kan man göra det smidigt så tycker jag att då gör man det. Är det omständigt? Innebär det att man hela tiden måste kanske betala mer för någonting eller man behöver stå vid spisen en kvart extra varje dag? Då måste man börja fundera på de här hypotetiska antagligen småsakerna. Är det värt att bry sig om det här?
Är det inte bättre att jag sitter och tittar på en tv-serie eller något sånt en gång extra per dag för att slappna av eller vad som helst.
00:09:46 – Wille: Men om man tänker såhär då, var fan kommer BCAA ifrån? Är det inte från animaliska källor?
00:09:53 – Jacob: Alltså det finns ju, de här grejerna, aminosyrorna, finns ju i andra källor. Jag bara tänker såhär, om man nu… Det är ju muskler det. Alltså, muskler består huvudsakligen av de grenade aminosyrorna.
00:10:03 – Wille: Men jag tänkte såhär, om man nu bemödar sig med att köpa vegansk protein, pajar man inte lite poängen då om man köper BCAA eller leucin som kommer från animaliska källor?
00:10:11 – Jacob: Nej, alltså de framställs tror jag. Jag är ganska säker på att de är veganvänliga.
00:10:18 – Wille: Det är jag.
00:10:21 – Jacob: Jo, det är jag nästan hundra på att BCAA är vegan-ok. Då så.
00:10:26 – Wille: Okej,
Gummiband vid uppvärmning och pausuppvärmning i fotboll
00:10:27 – Wille: ska vi se. Då har vi Alec som frågar, eller skriver, gummiband vid uppvärmning inför fotbollsmatch. Ligger det något bakom det eller är det något hittepå? Det syns ju ganska frekvent på uppvärmningarna i Premier League. Och det här, det är inte bara Premier League ska man säga. Jag har ju säsongskort på Hammarby och då brukar man se när Örebro kommer och hälsar på bland annat så är Jimmie Högberg där och värmer upp spelarna. Framförallt de som ska hoppa in, alltså de som värmer upp inför inhopp. Så har de då gummiband kring knäna och kör liksom utfall eller knäböj eller gör upphopp och blir puttade på och sådana saker. Jag noterade för övrigt också, jag var på derbyt AIK-Hammarby då i Solna. Och då värmer AIK upp inför andra halvlek.
Alltså hela truppen gör det. Det är ganska ovanligt, det ser man inte särskilt ofta i Allsvenskan.
00:11:20 – Jacob: På det är det nog ovanligt. Det görs mer i handboll och basket. Det är vanligare att de kommer ut.
00:11:26 – Wille: De vann i andra halvlek. Något att fundera på?
00:11:30 – Jacob: Det finns bra data experimentellt. Man har ett lager. jämför man hur många sprinter de gör i början på andra halvlek om de har fått värma upp i paus eller inte och då gör de ju fler i andra halvlek om de har värmt upp. Man tappar ju liksom värme på de här 15 minuterna som det är. Så egentligen borde man väl göra så. Sen får man ju alltid väga det mot hur vältränad det är. De är bäst. De ska vara tillräckligt välträdande, fotbollsspelarna i allsvenskan.
00:12:01 – Wille: Ofta har du en fördel mot motståndarna för då kan du trycka plattan i mattan redan från start, från avspark i andra halvlek. Och börja sätta upp ett jävligt högt tempo och få motståndarna på bakfoten. Det var precis det som AIK gjorde och då vann de i andra halvlek.
00:12:16 – Jacob: Så kan det vara. Samtidigt måste man alltid ha det, då kanske man inte pallar. Man kanske lägger 5-10 minuter i pausen på att värma och så pallar man inte de sista fem i matchen. Men det ska ju inte hända på den nivån. Det är inte så mycket energi man förbrukar på den här uppvärmningen. Det är kanske inför förlängningar som det framförallt skulle kunna bli ett problem.
00:12:38 – Wille: För att tanken med den här strategin är väl att man ska ha vunnit matchen i 85 minuten.
00:12:43 – Jacob: Ja, men det är något man borde göra. Det är samma sak med att hålla sig varm. När det är lite kyligare, klä på sig i pauser och vad som helst. Mycket av uppvärmningen är att hålla sig varm i kroppen.
00:12:56 – Wille: Och tvärtom, är det svinvarmt så kanske man ska ha lite kyligare omklädningsrummet för då blir säkert det en fördel så att man inte blir överhettad. Men tillbaks till frågan då, det här med gummibanden. Jo, det förekommer absolut mer frekvent i Premier League. Och det är som jag sa, gummiband runt knäna ganska ofta för att aktivera muskler kring höften. Det finns inga studier på det här vad jag har kunnat se, men de studierna som finns på uppvärmning, det är ju mer sådana här Fifa eller även Plus och sådana här saker. Och där är inga gummiband med. Där är mera statiska övningar och även dynamiska övningar som utfallssteg och sådana här saker. Det gäller även knäkontrollsprojektet som kanske främst riktar sig till ungdomar.
Så där har man liksom inte inkorporerat gummiband. Men jag ser ingen anledning till att gummiband skulle vara negativt egentligen. Utan du får ju liksom en belastning som kanske är lite svår att få med utan gummibanden. Så att det finns en teoretisk möjlighet till att det skulle vara fördelaktigt. Sen får man tänka på, jag pratade om de här som värmer upp vid sidan om inför inhopp. De har inte lika mycket yta som man har när spelet inte är igång. Då kanske gummibandyn är bra för att man kan få lite belastning på en mindre yta än vad man annars hade kunnat få.
00:14:09 – Jacob: Man hade kunnat springa och göra sidledsförflyttningar, men det är ofta svårt med just sidledsförflyttningarna. Man ska ha en diagonal grej.
00:14:16 – Wille: Ja, men det är ju två lag ofta som värmer upp, så det är ofta sex spelare som kutar runt där, så det blir nog lite svårt att få den ytan.
00:14:24 – Jacob: Annars tror jag ju mer, det har ju den här danska studien, jag är ganska säker på att det var dansk, där man nyligen visade att man kunde minska mängden gymskador hos fotbollsspelare. Genom att göra övningar för ljumsken. En chock. Jag tycker det är så roligt för liksom hela fitnessvärlden tar 10-15 år tillbaka så skulle man liksom hitta. Ja, du har ont i foten för att din rygg är sned och du ving i höften och sånt där. Hur motverkar vi stukningar? Ja, ställ dem på en balansplatta. Hur ser vi till att de inte skadar knät? Ja, men vi tränar musklerna runt knät. Hur tar vi bort hamstringsskadorna? Ja, vi kör finnen. Överbelasta excentriskt. Och nu, hur minskar vi ljumskskadorna? Ja, men stark i ljumskarna. Det är väldigt enkelt.
De här banorna man hittar. Han rör sig vinkt så. Därför överbelastar han där. Han aktiverar inte rumpan tillräckligt. Sådana snack.
00:15:18 – Wille: så kallade trestegsraketer som jag brukar säga.
00:15:20 – Jacob: Ja, precis. Så det finns ju noll belägg för dem. Och det finns ändå ganska mycket av dem som ändå har testats på senare år. Man gör någon typ av screening för att se hur rör sig den personen, hur rör sig den. Och den personen som då rör sig fel enligt testerna, de personerna är inte ökad risk för att skada sig. Och om de är det så är det så minimal effekt så den är liksom inte värd att göra något åt, utan man gör samma övningar med alla idrottarna. Men det jag skulle säga här i mjönskbiten, det var ju att Det var ju enkla ljumskövningar. Och de är ju ännu enklare att köra helt själv om man har ett gummiband. Så där tycker jag väl mer att det skulle vara en fördel med gummibanden. Mer som en del av uppvärmningen.
00:16:02 – Wille: Precis, för det är träning du pratar om. Det ska man inte göra inför match, för det är ganska tuffa övningar som snarare troligen ökar skaderisken om du gör det inför match. Så det är mer träning som man gör för att bygga upp. Ja, och sen är det lite hur tränad man är.
00:16:16 – Jacob: Jag tycker att man ska ha med utfallsstek som en del av uppvärmningen, men då måste det ju vara Du måste kunna göra utfallssteg med kroppen utan problem. Skulle jag göra det med ett helt P15 fotbollslag. Då är jag säker på att hälften av dem kommer ha träningsverktygen efter. Av att ha gjort 15-20 utfallssteg. Men har du tränade idrottare. Du gör vanliga utfallssteg med kroppsvikt för dem. Då är det ju någon typ av muskelaktivering. De får liksom arbeta under kontraktionen. Ganska stort rörelseomfång och sådana här bitar. Så man får ju tänka lite där på liksom vem ger övningen. Då kan man ju också, man kan ju ha lätta gummiband om man har det som uppvärmning bit. Och tyngre om man vill bygga på det. Finns i våran shop. Ja, de är lite tunga tror jag.
De är anpassade till skivstångsträning, de gummibanden. Jag tror de lättaste är på 5 kilo. Det är saftigt. De rubbar man inte med ljumskmusklerna. De är så långa så man får lägga dem i dubbla lager. Jag ska inte säga man, någon gör det garanterat men många gör det inte. Det ska vara sådana här rumpträningsgummiband. Det finns speciella sådana.
00:17:31 – Wille: Nästa då, då har vi 3114eli
Forskning på ramadanfasta och idrottsprestation
00:17:34 – Wille: som frågar, det låter som ett bottnamn för övrigt, typiskt bottnamn. Finns det någon forskning på hur fastan som många muslimer gör under ramadan? Mycket. Ja, precis. Det finns jättemycket forskning på det. Det är ändå ett så pass stort urval, det vill säga muslimer, och har funnits och praktiserat under så lång tid att det borde finnas något. Och svar ja, det gör det. Men sen kommer det intressanta. Å ena sidan är det fasta, vilket ju har en del positiva effekter på hälsan. Men samtidigt är ätfönstret under natt och kvällstid på sommaren. Vilket både påverkar effekterna av fastan negativt. Och det är faktiskt intressant för att det finns väldigt mycket forskning på det här på många olika sätt. Och det är för att det är intressant.
Det är ett fenomen som inte förekommer vanligtvis annars. Och det finns på något sätt ett motsatsförhållande här mellan fastan då som det finns indikationer på att det kan vara positivt och sen då att ätfönstret ligger på ett trolig då ofördelaktigt ställe plus som vi pratade om innan vi började spela in här att man äter någon, man äter inte den bästa maten nödvändigtvis.
00:18:40 – Jacob: Nej, man firar ju på något sätt att man kan äta och man måste få, eller målet för dem är ju inte att gå ner i vikt så här, så det är ganska kaloririk mat och då blir det ju lätt lite socker och fett och sådana här saker, så det är inte, det är också en Vet ju inte jag hur alla muslimer äter såklart. Det är garanterat stor skiftning. Men bekanta som jag har kan man säga. Det är inte generellt sett bra mat de stoppar i sig. Utan det är mycket mat. Det är fest. Det är ofta så att man träffar familjen och sådana saker.
00:19:08 – Wille: Då blir det oftast inte kokt potatis man trycker i sig.
00:19:12 – Jacob: Det hade varit hopplöst. Tänk att vara jättehungrig och börja äta kokt potatis. Då blir du mätt alldeles för fort. Du hade varit hungrig igen när du vaknar på morgonen sen.
00:19:19 – Wille: Precis. Men går man in på den här forskningen som finns då så är det väl det verkar ju generellt inte vara någonting negativt.
00:19:25 – Jacob: Nej, trots att det är en månad så verkar det inte hända något negativt. Sen är det ju väldigt svårt. Det jag inte känner till här som man egentligen vill ha det är ju alltså du vill ju ha kontroll. Det blir ju så stor effekt av energibalansen i de här studierna. Så vi vet liksom inte, trots att vi kanske då antar en bra följsamhet här så vet vi inte om Skulle man se positiva effekter, är det för att de tappar lite i vikt eller är det på grund av upplägget? Samma sak ser vi lite negativa effekter på blodfetter. Är det valet av mat, är det kaloriöverskott eller är det för att de äter på natten? Och det är där man är hela tiden. Du vet inte tillräckligt. Men de får inga negativa hälsoeffekter. Om något så blir det lite positiva. Som grupp muslimska människor som gör den här fastandet.
Som grupp så blir det positivare hälsoeffekter för dem under den här månaden. Men det är väl ungefär där man hamnar. Jag tror säkert någon får negativt för att de inte gör det på ett vettigt vis. De vaknar mitt i natten också. De tappar sömn och sådana bitar. Det måste man kanske kompensera för genom att sova middag och sådana bitar. Det kanske vissa gör, men inte andra.
00:20:39 – Wille: Och när det kommer till prestation, det finns ju faktiskt en del studier på prestation också, så är det ju så att det verkar ju typ som att så länge man planerar okej runt det så kan man ändå bibehålla prestation. Sen är det ganska orimligt att tro att man inte kommer topprestera under den här perioden. Och det får man ju då tänka på att man Man ska troligen inte lägga in sitt allra tuffaste träningsblock under den här perioden. Du kommer inte ha de bästa förutsättningarna när det gäller både sömn och energin. Det är svårt att få i sig tillräckligt med energi.
00:21:09 – Jacob: Vätska är också ett stort problem. Vätska är ett jätteproblem. De här längre idrotterna där du hinner tappa en del vätska och det är kanske varmare väder om man är en utomhusidrott. Då blir det ett problem såklart. fotbollsspelare som ska spela 90 minuter utan att dricka eller är man långdistanslöpare så är det såklart svårt. Men det är inga stora saker sådär så att det påverkar motionärer så att de inte ska träna eller kan träna eller vad som helst generellt sett. Utan det är mer, är du på en hög nivå så tappar du någon procent.
00:21:46 – Wille: Molin Tobias frågar, varför har inte vi människor adapterat förmågan många reptiler har att helt kunna ersätta kroppsdelar? Med allt snack om skador och bristande sjukvård vore väl detta en fenomenal egenskap? Jag håller med.
Stå eller sitta vid kontorsjobb och rörelsepauser
00:22:02 – Wille: D. David 1. Om man har kontorsjobb, är det bäst att stå upp vid sitt skrivbord eller är det bättre att stå och sitta växelvis? Det här har vi pratat om flera gånger, bland annat med Ulf Ekelund så pratade vi om det här med stillasittande kontra aktivitet. Vi pratade också om det med Daniel Berglind nyligen, stillasittande kontra aktivitet. Och det är ju aktiviteten som är det viktiga. Det är ju troligen inte bra att vara stillasittande och det är för att man är inaktiv. Men så länge man har tillräcklig aktivitet så är inte stillasittandet i sig jätte… Det spelar inte jättestor roll. Så kan man väl säga.
00:22:44 – Jacob: Ja, det är ju många aspekter på den här biten. Dels har vi det vi pratade om med Ulf Ekelund. Epidemiologiska studier där man frågar människor hur mycket tränar du eller motionerar du? Och hur mycket sitter du still på dagarna? Alltså hur många timmar stillasittande har du? Och där kan man se att så länge du uppnår de här värdena för daglig fysisk aktivitet. Vad är det? 30 minuter om dagen på måttlig eller högre nivå. Så ser man inga negativa effekter oavsett hur mycket folk sitter på jobbet. Det är en aspekt på det. Problemet är att det här är i princip självrapporterad data. Nästan all den data som fanns i den meta-analysen då. Det kan ju vara att de som sitter ner mycket och inte når upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet.
Att de är i sämre hälsa än de som inte sitter mycket och inte når upp till fysisk aktivitet. Att det bara beror på felrapportering eller att det inte är en fråga i formuläret som fångar in den aktiviteten som den gruppen som suttit mindre ändå haft. Så det kan ju vara att det är inte säkert att stillasittande är dåligt ens då. Utan att det är fortfarande bristning på fysisk aktivitet. Men däremot har man interventionsstudier där man i princip tar en mängd människor och så kör man en crossover då. Som det brukar kallas att alla får göra alla sakerna fast på olika dagar. Och där låter man då folk säga att man låter dem bara sitta åtta timmar av dagen. Och så mäter man blodsockret kontinuerligt med sådana här. Man trycker in en nål i muskeln och så kan man mäta.
Och så jämför man det med en annan grupp som kanske motionerar 30 minuter, sen sitter ner 7,5 timme. Och så jämför man det med en grupp som då, eller det är samma personer men i en annan dag. Jämför man då med att de får sitta i kanske 55 minuter, sen upp och gå 5 minuter, sitta 55, upp och gå 5 och så gör man det under de 8 timmarna. Och så en fjärde grupp som sitter, ställer sig upp bara och sitter och ställer sig upp bara. I de här studierna så kan man ju se att stående i sig inte verkar ha några positiva effekter. Medan de andra två sätter ni öronen på har positiva effekter. Men det här att ta paus från stillasittandet i sig har en egen positiv effekt.
00:25:03 – Wille: Nej, inte ta paus från stillasittande. Att röra på sig.
00:25:07 – Jacob: Ja, nej, men alltså det är ju faktiskt så att det är ju inte bara att du har rört på dig. Du kan ha en grupp som kör träning först.
00:25:16 – Wille: Jo, men jag menar att inte bara ta paus från stillasittandet. Att röra sig istället för att sitta. För det var ju som du sa, att ta paus från stillasittandet, det vore ju att ställa sig upp. Men det hade ju inte den här positiva effekten. Det är det jag menar.
00:25:29 – Jacob: Ja, det har du rätt i. Det är bra att det kommer med som nyanser. Poängen här är att de här studierna kan ändå visa att gruppen som får, även om de tränar förmiddagen och sen sitter då i 7,5 timme, deras blodsockerkurva är sämre än de som tar de här pauserna från stillasittande. Alltså rör på sig lite då och då. Och sen hur stor effekten av det blir på lång sikt. Men det är ju väldigt rimligt att tro att det är bättre att alltid ha lite lägre toppar. Att man har en kropp som hanterar det maten utsätts för bättre. Så antagligen fysiska inaktiviteten i flera timmar i sträck verkar kunna ha en negativ effekt även om vi ändå rör på oss på kvällen. Så att avbryta stillasittande med någon typ av rörelse verkar bra. Däremot om bara ställa sig upp verkar ha någon effekt.
Vi tog upp en metanalys kring det, en översiktsartikel nyligen i tyngre rubriker. Där fann man att både måttlig och lite mer intensiva pauser hade en positiv effekt. Bara ställa sig upp hade ingen positiv effekt på det här blodsockersvaret efter maten och sådär. Så bara ställa sig verkar inte vara bra nog. Jag ska också jämföra det här med att man kan stå på många olika sätt. Man kan också sitta på många olika sätt. Nu spelar vi in podd så nu sitter jag hyfsat sansat här. Men annars är jag en person som lätt slänger runt mina ben och har mig när jag sitter. Då blir det ändå lite energiförbrukning. Hade någon bara ställt mig vid ett skrivbord då hade jag börjat hänga på skrivbordet. Då kan man inte fladdra med benen lika mycket för då blir det jobbigt eller så tappar balansen.
Så där finns några studier faktiskt där man har sett att folk kan ha högre energiförbrukning i vila när de sitter vid en stol som tillåter lite mer aktiv rörelse än om de bara får stå vid en stående skrivbord. Men där är det säkert olika.
00:27:27 – Wille: Det finns lite negativa effekter med att stå också på åderbråck och liknande.
00:27:31 – Jacob: Ja, det finns de riskerna. Sen kan det ju vara positivt. Jag kan tänka mig många som har lite problem med axlarna. Det kan nog vara bra för dem att variera ståendet, sittandet. Vissa får ju bättre hållning när de ställer sig upp och kanske tycker att det känns bättre kring nacke eller vad som helst.
00:27:49 – Wille: Istället för att sitta, vad ska man göra? Man ska röra på sig. Det är det man ska göra. I princip kan man säga för gemene man att ju mer rörelse desto bättre. Det finns nästan ingen övergräns där. Det gör det. Det finns en övergräns, men den kommer man i princip inte komma upp till. Det jag tycker är det viktiga här är att, som jag till exempel jobbar på ett kontor, så är det så att jag får sämre produktivitet om jag skulle hålla på och stå upp och vaska runt. Så jag vill försöka få så mycket jobb gjort som möjligt. Och de förutsättningar jag har för att röra mig, det är kring pauser, lunch, sådana saker, och på min fritid. Så då försöker jag röra på mig under min fritid, jag försöker ta promenader på lunchen och på eventuella fikaraster och sådana saker.
Och sen när jag jobbar så jobbar jag koncentrerat. Och det är så jag tror att många har det. Och jag nojar inte över det. Därför att jag vet att i det stora hela så spelar inte det här någon roll på gruppnivå. Så jag försöker inte ha någon varning på min klocka att den ska vibrera för att jag har suttit still för länge. För det skulle störa mig i mitt arbete. Utan jag försöker vara fokuserad när jag arbetar och sen röra på mig så mycket som jag kan när jag har möjlighet till det.
00:29:01 – Jacob: Sen, det enda jag skulle lägga till, det är ju ändå försöka hitta sätt att undvika att man sitter de här långa stunderna, alltså två, tre, fyra, fem timmar i sträck. Att man hittar någon orsak bara på liksom, ja. Om man är en crossfitare, upp och ställa i några F-squat eller något sånt där. Bara någonting. Att det blir någon typ av fysisk aktivitet. Det tror jag ändå är.
00:29:24 – Wille: Det vore bäst.
00:29:26 – Jacob: Jag tror det är en liten grej i förhållande till att du når upp till rekommendationerna annars. Att du rör på dig sidan om. Att du har ett fysiskt aktivt liv i stort. Men det finns ändå lite som talar för att de här långa tiderna. Med inaktivitet. Och det är antagligen samma sak. Långa tiderna bara stående. Långa tiderna bara liggande. Som du har något liggande arbete. Eller om du sitter hemma och tittar på tv-serier på en söndag. De grejerna. Lång tid stilla. Verkar inte vara bra det heller. Även om du skulle träna jättemycket på morgonen. Eller jättemycket på kvällen. Eller något sånt här.
00:29:59 – Wille: Det är absolut bättre. Jag försöker bara göra poängen här att man ska försöka göra det så bra som är rimligt.
Kost och progressiv belastning vid skaderehab
00:30:05 – Wille: Man ska inte försöka att optimera allting för då blir det jobbigt att leva. Nästa fråga då. Då har vi Johan Gedmos som skriver. Finns det något man kan göra eller äta för snabbare rehab vid fysisk skada mer än att göra sina övningar, inte äta skitmat och sova bra vill säga. Vi har ju faktiskt ett helt avsnitt i princip om det här. Avsnitt 94 med Bojan Kostewski. Där vi pratar en del om vad man kan göra för att optimera förutsättningarna vid skada. Så vi kan väl hänvisa till det avsnittet.
00:30:38 – Jacob: Sen är det ju bra rehab. Ja, det är ju bra. Många kallar ju rehab att de väntar tills det inte gör runt längre. Det är inte riktig rehab, utan rehab är ju på något sätt att man har en progressiv plan på att öka belastningen på strukturen som är skadad så att den stärks upp igen. Och möjligen att man får träna upp annat runt omkring för att kompensera eller hjälpa till eller vad som helst.
00:31:09 – Wille: Nästa fråga har vi Thanjokk som skriver,
Viktnedgång, samhällsmiljö och kroppspositivism
00:31:12 – Wille: vad är det som gör att det är väldigt svårt för många att gå ner i vikt när vi bevisligen vet att övervikt är dåligt och kan förkorta livet? Vad kan vi göra för att kunna prata om det istället för att acceptera att, citat, vi ser alla olika ut, låt oss tjocka vara tjocka mentaliteten. Inget slutcitat där. Jag tycker att det här är en felformulerad fråga, kan man väl säga. För det första så är det så här att det är inte okunskap som gör att folk går upp i vikt. Alltså att folk inte vet vad de borde eller inte borde göra. Och det hjälper inte att påpeka det för folk. Alltså att säga att du borde inte äta den där kakan. De vet det. Man vet det.
00:31:53 – Jacob: De flesta vet nog det. Sen har vi ju, det är ju liksom barn och övervikt och där är säkert ovanligt ointresserade eller dumma människor som inte har förstått enkla grejer heller. Men generellt sett alltså, man pratar ju ofta om att övervikt skulle vara en klassfråga och sådär. Där är Det är väldigt olika beroende på var i världen man tittar. Tittar man i USA är det inte så mycket klasskillnader längre. Om vi tar hos vuxna människor. Medelklassen är det största problemet. Inte hos de fattigaste eller de rikaste. I Sverige har vi en gradient där fattigare är mer övervikt. Men har man länder där de rika inte är så mycket rikare så kan det ofta vara de rika som ändå har störst överviktsproblem. Så det är inte så solklart som när man gärna vill prata om det och säga att det är en klassfråga.
Sen är det också så att alla klasser har problemet. Det är inte så att det bara är fattiga eller någon sort som är överviktiga. Utan det är alla. Skillnaden är kanske att det är 60% övervikt hos fattiga och så är det 45% hos rika. Alla har problemet. Det är inga enorma skillnader.
00:33:07 – Wille: Men det jag menar är att anledningen till att jag är smal är inte för att jag är så mycket smartare än någon annan och har fattat vad jag ska göra och hela tiden gör kognitiva val och säger att det här livsmedlet kommer göra att jag överstiger min kaloribudget för dagen. Är det god kommer jag inte inhandla och inmundiga det. Det är liksom inte så jag resonerar och jag tror inte att det är det som gör att de flesta som är smala är smala. Sen är det så här, det finns en rubrik som jag hoppas att vi kommer ta upp i tyngre rubriker, att food labels och sådana här saker kan vara förvirrande och en del kunskap om vad man köper och sådana saker kan ju självklart hjälpa för att handla rätt saker. Men det är det jag menar med att frågan är lite felformulerad.
Jag tror inte att man ska attackera det som att det är ett kunskapsproblem, därför att även om det vore det så brukar ju oftast inte informationskampanjer vara särskilt hjälpsamma.
00:33:56 – Jacob: Men jag tycker inte frågan är riktigt så att det skulle vara kunskapsproblem. Vad är det som gör att folk har väldigt svårt att gå ner i vikt?
00:34:05 – Wille: Jag menar det här med att övervikt är dåligt. Det är liksom inte det som gör att folk tror att det är rimligt. För sen kommer det till nästa del av frågan som att den här mentaliteten låt oss tjocka vara tjocka. Då antar jag att han menar någon form av den här kropps… Positivism. Positivism eller aktivism, ja precis. Där tror jag också lite att det kanske är lite feltolkning av det de menar.
00:34:28 – Jacob: Där är det ju en väldig, det är feltolkning av vissa, där det är många som är dumma i huvudet på sätt och vis. Som försöker förneka vad vi vet för att det inte passar. Precis. Det är ju en högljudd liten skara, skulle jag säga, min uppfattning.
00:34:49 – Wille: Det blir en halmgubbe att säga att hela den idén förkroppsligas av det argumentet. Den vettiga delen av den rörelsen är väl att fat shaming inte hjälper någon. Även om man kan konstatera att det är dåligt att vara överviktig rent hälsomässigt. För det vet vi. Så hjälper inte det att poängtera det för folk. Alltså att säga att du borde gå ner i vikt. Tack, de vet det. Alltså rent hälsomässigt. De flesta.
00:35:22 – Jacob: Jag tror det. Vi pratar jättemycket om det. Så fort vi pratar kost så är det, ja men går du ner i vikt så är det bättre. Går du upp så är det dåligt. Alltså vi vet väldigt lite om vad man borde äta för att vara hälsosam. Som de säger man ska fokusera på istället. Jag bara fokuserar på att vara hälsosam. Men vad är det då? Det är ju bara saker som får dig att äta mindre kan man väl säga. Men jag tycker man måste separera på det att om du sitter med en person eller ännu värre om du bara går förbi någon person på gatan eller om du ser någon person och sånt. Då kan man ju bara skita i att kommentera det här. För det hjälper inte. Det finns ganska bra data idag som visar att det är på något sätt folk som upplever mer att de blir som Wille kallar det här fet shaming.
Alltså att de blir stigmatiserade för sin vikt eller för hur de ser ut. Att deras hälsa bara försämras mer. Risken blir ännu större att de ska fortsätta gå upp i vikt och så vidare. Man hjälper inte dem överhuvudtaget. Sen kan de ju säkert hitta några smala människor som säger att jag blir motiverad för att alla mobbar mig. Du kanske hade varit motiverad annars också. Hade inte folk mobbat dig kanske du hade gjort det ännu tidigare. Det är så svårt att hitta sitt motivering efter. Men det är klart, det kan säkert finnas någon som har fått en mobbing som träffat hem.
00:36:37 – Wille: Men det är ungefär som att hitta folk som säger att de slutade röka för att de fick hypnos. Grattis, men på gruppnivå så kommer inte det hjälpa.
00:36:48 – Jacob: Nej, på gruppnivå så gör man det sämre. Så skit i att kommentera folks vilt till dem och liksom det här vad sitter du och äter nu. Men sen så måste vi få prata om det här allmänt. Och det är där jag tycker det blir fel ibland när man säger. Ja, ja, det är bara varningar överallt. Vi måste äta bättre och så. Bara låt mig vara. Alltså det… Alltså jag vet att jag inte ska äta mycket godis. Om jag ser någon av tidningarna som skriker att jag äter så mycket godis. Alltså jag bryr mig inte. Jag gör som jag vill. Sen kan en person säga till mig att jag äter för mycket godis. Vad har du med det att göra? Oftast skakar jag av mig det. Jag ser inte det som ett problem. Vilket kanske är skillnaden mot om du säger till en överviktig person att du har ätit för mycket pizza.
De vet ju på något sätt att det kanske är ett problem för dem att de har ätit för mycket pizza.
00:37:32 – Wille: Men du är inte överviktig. Hade du varit överviktig så kanske det hade varit lite mer jobbigt för dig.
00:37:36 – Jacob: Ja, men då hade det varit känsligare, absolut. Om jag inte hade fortsatt att vilja vara överviktig, vilket antagligen inte många vill vara eller upplever. Så jag tror att vi måste skilja på det här. Vi måste kunna prata om att det här är ett problem. Det är ett samhälls på nivå. Om en överviktig person söker hjälp för det måste kunna hjälpa. Alltså assistera, säga tips eller vad som helst. Ge goda råd. Men man ska inte trycka på dem rådet på något sätt. Då är det väl bättre att börja skriva informativa artiklar på internet. Så sätter de sig och googlar. För det gör folk om allting så de inte vågar prata. De googlar om det istället. Och så vidare. Det är väl mer det jag tycker man måste skilja på det här. Och sen så ska man både säga till folk som tror att det är bra att håna folk för att de är tjocka för då blir de motiverade att bli smala.
Och säga till folk som då säger att det är ingen fara att vara tjock. Det är bara påhittat övervikt eller för mycket fettmassa skulle vara dåligt för hälsan. Rätta till båda de grupperna. Inte känna att man måste välja en sida eller ett läger. Min polare är ju vältränad och jag är ju vältränad. Då måste jag ju hålla med honom. Vilket många verkar resonera kring. Bara undvika det.
00:38:54 – Wille: Men precis, på samhällsnivå måste vi fortfarande kunna försöka undvika att ha ett samhälle som gör att folk blir överviktiga. Det vore det bästa. Och sen som du säger att det finns hjälp när man väl är där om man vill ha den hjälpen. Men för mig är frågan vad som är mest effektivt här.
00:39:13 – Jacob: Ja, och jag tror man ska också förstå att det som har hänt i världen det är ju en förändring av samhället. Alltså folk kunde ju noll om nutrition 1950. Frågar du en person då vad hittar du mycket D-vitamin? Du kommer inte kunna svara dig. Eller det kommer i alla fall vara betydligt färre som kunde svara dig då jämfört med nu. Men folk åt fisk. Ja, men det var löst på något sätt. Ja, men hur ser jag till att inte gå upp i vikt? Ja, men det var ingen som behövde ge dig svar. Nej, det var inget problem. Du får inte tillräckligt med mat. Nej, de hade nog tillräckligt med mat, men det var inte tillräckligt med… Eller alla hade ju såklart inte, men det var inte tillräckligt med attraktiv mat. Den var inte tillräckligt tillgänglig. Den var inte tillräckligt belönande och så vidare.
Det är ju alla de här sakerna som har skett. Det är ju världen vi har ändrat på. Vill vi då på något sätt göra någonting åt det här utan att behöva prata om det så jädra mycket eller trycka upp det i folks ansikte eller säga till dem att ni får inte äta mer godis, sluta äta godis, ät inte mer kakor, ät inte mer pizza, ät inte mer chips. Så starta ett världskrig eller två? Ja, eller förändra grejer. Säg till dem, vill vi inte ha reklam för detta här? Vi vill inte att folk ska se en pizza flygande runt i tv-spelet eller vad som helst. Det finns tv-spel med pizzor som flyger runt. Det påverkar. Folk vill inte tro det, men det påverkar. Då är det sådana saker vi på något sätt ska börja göra någonting åt istället för att säga till folk att de helt plötsligt ska göra någonting som ingen, inga människor har gjort någonsin.
Vissa få procent klarar av det i samhället, men de flesta gör inte det. Alltså de flesta är inte sitta och räkna på vad de äter och ha koll på hur mycket som finns i varje grej och sådär. Det är då man aldrig behövt tidigare och vi kommer inte få folk till att göra det i framtiden heller. Så då är det bara att ändra så att de inte behöver göra det längre. Men då måste vi ändra mycket om vi ska bry oss.
00:41:11 – Wille: Dr. Mellbergs ransoneringspåse är ju ett alternativ.
00:41:15 – Jacob: Kanske för extrem. Jag tror vi kan prova lite andra saker först. Innan vi beger oss på den. Men det hade funkat. Populärt valfläsk.
Fördelar och nackdelar med Jefferson curl
00:41:26 – Wille: Ja. Ska vi köra lite rehabfrågor då? Vi har en fråga här från Alexander Musi, som jag vet är fysioterapeut. Han skriver, hade det varit kul att höra er diskutera kring Jeffersons curl? Fördelar och nackdelar. Jefferson curls är alltså, typ marklyft med krummad rygg, kan man ju säga. Man lyfter stången eller objektet med krummad rygg, och sen så rätar man ut ryggen.
00:41:49 – Jacob: Ja, men det är väl meningen att man ska rulla upp den egentligen, är det inte det?
00:41:53 – Wille: Exakt. Det är som en bellyback, om man vet vad det är, som man gör i en sån här bänk i princip. Ryggresning. Ryggresning, ja. Precis. Fast med krummad rygg, helt enkelt. Och syftet med den är ju att man ska träna erektospiner, framförallt, och de muskler som fäster nära kring ryggraden. i en dynamisk rörelse. Dynamisk rörelse för övrigt. Vad fan är en rörelse om den inte är dynamisk? Men att man har rörelse i kotorna, kring kotorna. Till skillnad från ett marklyft där man säger målet och optimarklyftet är att där är ingen rörelse kring kotorna. Sen vet vi då, jag pratade med Victor Bengtsson, att där är rörelse kring kotorna. Vare sig man vill det eller inte. Men syftet med Jefferson Curl är att ta det till extremen. Att man jobbar lite mer mot ytterlägena i kotorna.
Vilket kommer innebära att man kör med lägre vikt i en Jefferson Curl än i ett vanligt marklyft. Därför att syftet är inte att överbelasta kanske hamstrings och rumpa som i ett marklyft. Utan just då musklerna kring kotorna. Jag tycker det är en kanonövning. Det är en väldigt skön övning att göra. Man får ju väldigt mycket pump kring ländryggen vilket man annars kanske får om man typ har gjort fel i ett marklyft helt enkelt. Man har tappat ryggen. Eller om man har kört väldigt mycket ryggövningar då. Så det är en väldigt skön övning att göra. Jag tror att i rehabsyfte så är den ju väldigt Nu är inte jag någon rehab-expert, men det finns mycket fördelar med att avdramatisera rörelser kring ryggraden. Man vet att en av de grejerna som händer med långvarig rändryggsmärta är att man tappar flexion relaxation fenomenet.
Alltså att när man böjer på ryggen att musklerna slappnar av. Det vill säga att man istället har ett konstant påslag där. Och det är ju troligen då för att man har en sorts inbyggd försvarsmekanism kring ryggen och att då få röra på den, få avdramatisera det. Liksom att hela syftet med övningen är att du ska röra på ryggen samtidigt som du då tränar musklerna kring där. Tror jag är kanon både för skadade och oskadade.
00:43:57 – Jacob: Jag vet inte. Vi har väl varit inne på det som snedspår till och från. Jag tror man ska träna de flesta rörelseomfrången. Men i vissa, när man belastar på. Det var väl både med Viktor när vi hade Lars Bergström här. När man liksom lastar på. Och liksom ska på något sätt. testa kroppens kapacitet till max. Då vill man ju liksom använda de starkare länkarna och strukturerna är ju inte särskilt starka när man väl har flexerat ryggen maximalt. Säger en skola, kan man säga. Ja, men biomekaniskt är det ju så.
00:44:32 – Wille: Det är Magill som säger det, med sina grisryggar.
00:44:35 – Jacob: Nej, men de har ju också gjort det, Baranto-gänget där. Det är många som har gjort det, liksom. Både när man gör simuleringar, när man liksom bara skriver in vävnads, hållnad, hållnad. Vävnaders hållningsgrad i ett datorprogram, om man gör en simulerad människorygg eller om man tar djurryggar och såhär så ser man att det är ganska… Tänk dig hur ryggraden ser ut och så böj den och så tänk dig tryck. När borde den klara mest axialt tryck? Det är såklart när det är ihopställt.
00:45:04 – Wille: Man ska säga att det finns olika skolor där. Det finns ju de som menar på att det handlar mer om vilka rörelser som du är stärkt för. Alltså att du jobbar inte på det sättet.
00:45:14 – Jacob: Ja, det är olika skolor, men jag tycker de har dåliga argument. Jag tycker alla har dåliga argument för det finns ingen som vet där. Vet gör man ju inte för man har inte provat det. Men du kan ju ändå, biomekanik är inte kasst. Mekanik är på något sätt, det är mekanik, det är som det är.
00:45:32 – Wille: Det är ju om modeller hela tiden, och det bygger ju på komplett information, så det beror ju på vad du matar in i de där modellerna. De här studierna som är gjorda på grisryggar, det är döda grisryggar, det är inte människoryggar, det är inte levande vävnad, det är liksom inte samma sak. Jag säger inte att de har fel, jag vet inte, men jag säger att man ska inte överdriva det här och säga att det här är någonting vi vet, för vi gör inte det.
00:45:57 – Jacob: Nej, det kan jag hålla med om. Men jag tycker sådana här grejer, lätta vikter, rörelseövningar, att man lär sig böja på ryggen. Att man har rörlighet i ländryggen så att det inte bara är en stel kloss. Men sen tror jag när man ska belasta på att man tar detta som mer en rörlighetsövning. Mobilitet kanske man kallar det ibland. Det är nästan samma sak som rörlighet.
00:46:20 – Wille: Där vill jag gå ett steg längre och säga att man kan styrketräna de här musklerna. Det är inte farligt att göra det. Det var som jag sa, i ett marklyft så syftar man till att jobba med rumpa och hamstrings och sådana saker. Du kommer inte kunna lyfta de vikterna i en Jefferson Curl. Det kommer vara självbegränsande. Det är möjligt att det är så att i den här rörelsen så har du mer möjlighet att göra illa dig än i andra rörelser. Därför att du kan liksom inte gå till failure i det här. I en knäböj så blir det uppenbart när det är för tungt för du kommer dö om du lyfter av 300 kilo. Så kommer det aldrig vara i den här, utan det kommer troligen bli så att du kan lyfta för mycket och så gör du illa dig. Vilket i och för sig är så även i ett marklyft.
Om jag skulle gå ut nu och försöka dra 170 kg så hade jag kunnat lyfta stången i någon mån, men jag hade gjort illa mig. Men det jag menar är att man kan styrketräna i den här övningen. Man måste inte stå med en tom stång och lyfta, man kan ta tyngre vikter än så.
00:47:18 – Jacob: Ja, tyngre vikter än så kanske, men jag tror fortfarande inte… Tar du ett marklyft, du jobbar ju med de här musklerna. De jobbar stenhårt, men de jobbar statiskt, eller nästan statiskt. Och det vet man ju från andra studier på muskler generellt sett, att du stärker ju i den rörelselängden som du tränar plus minus, man brukar prata, då pratar man lårmusklerna, så brukar man prata plus minus en 10-15 grader åt varje håll. Och det innebär att muskeln blir starkare i den ställen du har och någon grads flexion till, antagligen i ländryggen. Och det för mig är, ja men det är ju tillräckligt liksom. Varför ska man vara väldigt stark i ett väldigt flexerat läge? Varför inte? Det är klart, är du brottare eller sånt? Ja.
00:48:04 – Wille: Eller fotbollsspelare, eller rugbyspelare, eller vad som helst. Om vi tar, fotbollsspelarna är ju inte där med den jätteflektionen.
00:48:12 – Jacob: Någon gång kommer de ju vara det.
00:48:14 – Wille: Du har ju inte alltid rak rygg där, och varför inte vara stark där?
00:48:17 – Jacob: Ja men det är ju som jag säger. För jag tror att det är större skaderisk när du tränar. Jag tror bara inte. Jag tror att du får ju alltid värdera de här sakerna. Vad får jag ut av den här kontra risken att få det här. Och då tycker jag att risken att man ska få ont i ryggen när man maxar en sån övning. Tror jag är större än det du får ut av att vara lite extra stark med jätteflekterat. För jag tror du får Ganska bra med styrka även för lite flexion när du kör marklyft med mindre flexion.
00:48:45 – Wille: Jag menar att man skulle maxa den här, för det här är ju liksom inte en övning som man ska tävla i. Så det är ju inte en övning där man måste vara 1 RM stark. Men jag menar att man behöver inte vara rädd för att belasta i den här övningen. Jag har jättesvårt att se varför det skulle vara farligt överhuvudtaget egentligen. För mig är det som en biceps curl. Ryggen är en led. Den ledar. Där är rörelse. Testa. Vad fan? Vad är det värsta som kan hända?
00:49:10 – Jacob: Att du får mail från 10 stycken med ryggskott. Ja, det hade jag ju fått ändå.
Varför det är så svårt att genomföra sin rehab
00:49:17 – Wille: Marina Fbg frågar Varför har de flesta så rysligt svårt att göra rehab? Och då frågar hon naturligtvis åt en kompis. Det är en jättebra fråga som ingen har ett bra svar på, skulle jag säga.
00:49:30 – Jacob: Det är inte deras idrott. Exakt. Jag tror att det är det som är poängen. Rehab är ju inte det man vill göra.
00:49:37 – Wille: Det är alltid svårt att göra det man inte vill göra. Om det kommer från vad det än är. Det är fotboll, basket, tyngdlyftning, styrkelyft, löpning, cykling. Och så säger någon såhär, eller kroppen säger, du kan inte göra det här längre. Och så kommer någon jävla sjukgymnast och säger, du ska göra det här istället. Hur kul är det? Ja, inte. Då blir det ju ganska svårt att göra det.
00:49:58 – Jacob: Många gånger är det ju svårt. Det kan ju kännas som mesiga övningar. Och så känner man sig jättedålig. Varför kan jag inte stå på benet här i 30 sekunder när jag står på två minuter på andra benet? Jag tror det är kombinationer. Jag tror det främsta är att du inte får göra din grej och det blir motivationsbrist.
00:50:21 – Wille: Det finns massvis med studier kring det här. Det här är oftast det största hindret mot att det ska bli bra. Du kan designa det bästa rehabprogrammet som finns. Men om du inte gör det så spelar det ingen roll. Så då är det ju snarare så att göra ett halvdant rehabprogram, men du gör det väldigt väl, så är det bättre än det bästa rehabprogrammet som du gör ganska kass. Så då har ju många försökt studera det här och man kommer ju fram till olika saker, som det alltid är när det gäller psykologisk forskning. Men i princip så verkar det ju vara typ hur motiverad är du? Alltså hur seriös är du på något sätt? Alltså på vilken nivå är du liksom? Är du Cristiano Ronaldo och drar av korsbandet så tacka fan för att han kommer göra sin rehab ganska väl.
Karln är en robot. Men de tycker inte det är kul? Nej, men det spelar ingen roll för honom, tror jag. Det är snarare det.
00:51:13 – Jacob: Det är ju bara yttre motivation för att där är en sjukgymnast som står bredvid och hejar på och pratar och motiverar och sådär.
00:51:20 – Wille: Det verkar vara en faktor. Just det här terapeut-patient förhållandet verkar vara en faktor. Om du inte litar på det som din fysioterapeut säger så kommer du troligen inte göra det. Eller om du inte på något sätt blir motiverad av den så blir det ju svårare att genomföra det.
00:51:37 – Jacob: Det är samma, folk har så rysligt svårt att träna. Generella befolkningen har det. Men de gör det bättre om de hittar en grupp som kanske de ska samla samtidigt eller om de har en PT. Som de har råd att betala eller de kanske får tio kort och går de tio gångerna för att det är betalt och så vidare. Det är svårt med motivation. Man har ju snygga modeller för motivation. Det är svårare i praktiken att få det att hända.
00:52:05 – Wille: Exakt. Men jag tror också att egentligen så, om man inte tänker på det här som att det är just rehab, utan att du tänker på vilket beteende som helst som du ska motivera dig till, så är det nästan samma faktorer, tänker jag. Förutom att just när det gäller rehab så har du en annan faktor, och det är det att du troligen är lite deprimerad också, därför att du får inte göra det som du också vill göra. Plus att du har fått ett ganska kraftigt bakslag i ditt liv och sådär. Förutsättningarna för att du ska börja med något nytt är kanske inte superoptimala. Men annars så tänker jag att det är ganska mycket samma faktorer som har att göra med vilket beteende som helst. Ska du börja träna så ska det vara något som du tycker om. Du kanske ska göra det tillsammans med andra om du gillar det.
Det ska finnas tid för det. Jag tror inte att det behöver vara så komplicerat egentligen. Det kanske snarare är det man ska sikta till när man håller på med det. Att man ska försöka göra det motiverande snarare än biomekaniskt eller fysiologiskt helt perfekt. Om det nu innebär att det blir mindre motiverande.
00:53:06 – Jacob: Så tror jag man skulle kunna göra det roligare som terapeut. Genom i alla fall för idrottare som skadar sig. Eller folk som tränar ordentligt som skadar sig. I att man gör det mer utmanande kanske fysiskt. Men vad fan har de skadat foten? De kanske kan ro. Och försöka förbättra konditionen under tiden. Man lägger upp någon typ av roddprogression. Att de ska bli bättre på det. Hur mycket kan du bänka? Nu ska du köra rehab för foten här i fem veckor innan du börjar. Hur mycket kan du öka din bänk under tiden? Jag tror man glömmer bort resten av kroppen väldigt ofta. Det är en jävla nackdel. Samtidigt som vi har de här lite längre skadorna. Två månader och över det. Ja, de kommer tillbaka. De är väldigt starka i musklerna kring fotleden eller knät eller vad det var som var skadat.
Men resten har inte tränats.
00:53:58 – Wille: Nej, och då är återskaderisken eller risken för andra skador desto större om man är i dålig form.
00:54:04 – Jacob: Rimligen.
Skåne mot Stockholm och avslutning
00:54:05 – Wille: Ska vi avsluta med en sista fråga då? Niklas Norberg, 88, skriver. Vad är störst chans att Wille flyttar till Skåne eller att Jacob flyttar till Stockholm?
00:54:14 – Jacob: Trivs du här nere Wille?
00:54:18 – Wille: Jag tror att det är mycket större chans att jag flyttar till Skåne. Jag tror att du lämnar Skåne.
00:54:24 – Jacob: Nej, man vet aldrig. Men då ska det vara något speciellt som lockar.
00:54:33 – Wille: Jag har hört att ni har dålig internet där nere. Nej, för fan.
00:54:36 – Jacob: Stadsfeber. Kanske ett gigabyte nätverk om jag vill betala för det. Men jag är lite snål. Men det är inget problem med internet. Det är problem med internet ute på landet i Skåne. Men där ska man inte bo.
00:54:48 – Wille: Tittar man på huspriserna så är det ganska lockande med Skåne. Det är lockande ja.
00:54:52 – Jacob: Fin strand nära till Och så vidare. Nej, jag har det bra här. Jag tror inte… Det är ju Stockholm. Det är ju många som antar jag bor i Stockholm. Jag märker det väldigt ofta när jag liksom… Man blir bjuden på någon sån här frukost eller något sånt. Nu ska den här boken… Jo, men det är klart jag flyger upp till Stockholm för att vara där klockan åtta för att gå på en gratis frukost. Oj, vad generöst av er.
00:55:20 – Wille: Jaha, vi tar och avrundar där. Som vanligt kan ni gå in och köpa exempelvis gummiband på tyngre.se, butik, profiler rekommenderar tyngre träningssnack och stödja den här podden.
00:55:31 – Jacob: Precis, precis. Framförallt vår t-shirt, så blir det lite reklam utåt. Exakt. Uppskattas.
00:55:37 – Wille: Då säger vi så.
00:55:37 – Jacob: Vi hörs då, Björs. Ha det bra.
