Summering av avsnittet

AI summering. Längre ner finns hela avsnittet med komplett transkribering.

I detta avsnitt besvarar Wille och Jacob Gudiol lyssnarfrågor om allt från energiförbrukning och återhämtning till utbildning och träningsfilosofi. Samtalet inleds med en fråga om hur mycket energiförbrukningen faktiskt skiljer sig mellan en mycket aktiv dag med uppåt 20 000–30 000 steg och träning jämfört med en stillasittande vilodag. Jacob och Wille förklarar att styrketräning i sig förbrukar förvånansvärt lite energi, ofta bara omkring 200–300 kilokalorier för ett klassiskt helkroppspass, och att kroppsvikten har stor betydelse för hur mycket energi som går åt i vardagsrörelse. Eftersom aptitregleringen dessutom släpar efter i flera veckor behöver de flesta inte justera sitt energiintag dag för dag beroende på aktivitetsnivå.

Därefter diskuteras isbad och nedkylning efter träning i återhämtningssyfte. Även om många lagidrotter och CrossFit-utövare använder isbad för att känna sig piggare och fräschare inför nästa insats, pekar långtidsstudier på att regelbunden nedkylning efter styrketräning försämrar muskeluppbyggnaden och träningsanpassningen över tid. Jacob presenterar sin förklaringsmodell där träning bygger på stress och där isbad dämpar både stressignalen och träningseffekten. För elitidrottare med extremt täta match- eller tävlingsscheman kan det vara en motiverad kompromiss för att korta återhämtningen, men för vanliga motionärer finns det sällan något att vinna.

Nästa fråga handlar om sidoskillnader, asymmetrier och skadescreening med verktyg som Functional Movement Screen (FMS). Wille och Jacob konstaterar att människor av naturen är asymmetriska i allt från benlängd till muskelfästen, vilket ofta är helt funktionellt. Att leta fel hos friska idrottare i hopp om att förbättra prestationen ger därför sällan något, även om excentrisk styrka i baksida lår kan ha viss koppling till sprintskador. Efter en faktisk skada, exempelvis en korsbands- eller fotledsskada, är det däremot motiverat att jämföra med det friska benet som riktmärke, och båda betonar att ordentlig rehabilitering kraftigt minskar risken för både återfall och tidig artros.

På en fråga om kreatin vid toppning inför ett halvmaraton på 21 kilometer konstaterar de att kreatin tillsammans med kolhydrater möjligen kan öka glykogenlagringen något, men att det inte verkar ge någon märkbar prestationsförbättring för uthållighetslöpare. Samtidigt tyder forskningen på att den extra vätskeinlagringen på ett par kilo inte heller verkar försämra prestationen nämnvärt, varför kreatin varken är nödvändigt eller särskilt problematiskt i det här sammanhanget.

Wille och Jacob delar också med sig av sina erfarenheter från sjukgymnastutbildningarna vid Karolinska Institutet respektive Lunds universitet. Båda är kritiska till att utbildningarna, efter en stark inledning med anatomi och fysiologi, sänkte kraven och gav för lite träning i vetenskaplig metodik och källkritik. De resonerar kring att universitetens ekonomiska incitament bidrar till låga krav för godkänt och att bättre källkritisk skolning skulle hjälpa nyutexaminerade fysioterapeuter att stå emot pseudovetenskapliga fortbildningar.

Avsnittet fortsätter med en granskning av CrossFits definition av fitness utifrån tio fysiska egenskaper, såsom kondition, stamina, styrka, flexibilitet, explosivitet, snabbhet och agility. Jacob och Wille menar att flera av begreppen överlappar kraftigt, att passiv flexibilitet borde ersättas med aktiv mobilitet och att definitionen främst är utformad för att passa CrossFits eget varumärke snarare än att utgöra en strikt vetenskaplig modell.

Slutligen besvaras frågor om cykelpendling i stadstrafik och styrketräning för simmare. Trots avgaser överväger hälsofördelarna av att cykla klart nackdelarna av luftföroreningar i så gott som alla städer utanför världens mest extremt förorenade metropoler, även om det alltid är klokt att välja mindre trafikerade vägar. För simmare visar en ny metaanalys att regelrätt styrketräning på land förbättrar prestationen, innan programledarna avrundar med önskegäster och en uppdatering om Tyngres omgjorda butik.

På Tyngre Träningssnacks instagram hittar du bilder och klipp från avsnittet.

Visa avsnittets hålltider
• (00:00:00) Introduktion
• (00:01:58) Energiförbrukning mellan aktiva dagar och vilodagar
• (00:08:25) Isbad efter träning och dess effekt på återhämtning
• (00:19:22) Asymmetrier, screening och skaderisk
• (00:28:45) Kreatin vid toppning inför långdistanslöpning
• (00:30:42) Sjukgymnastutbildningen i Stockholm och Lund
• (00:43:55) CrossFits tio egenskaper och definitionen av fitness
• (00:55:34) Cykelpendling och luftföroreningar i stadstrafik
• (01:00:41) Styrketräning för simmare, önskegäster och avslutning

Det här är en automatisk transkribering av detta avsnitt av podcasten Tyngre Träningssnack. Du kan trycka på varje tidpunkt i texten för att hoppa till precis den delen av avsnittet i youtubespelaren ovan.

Transkriberingen är genererad med hjälp av AI och innehåller därför vanligen några enklare fel.


Introduktion

00:00:22 – Wille: Varmt välkomna ska ni vara till ännu ett avsnitt av Tyngre Träningssnack med mig, Wille, och Jacob Gudiol. Vad hände där då?

00:00:32 – Jacob: Med mig, Wille, och Jacob Gudiol.

00:00:34 – Wille: Ja, det var ett kommatecken där. Hörde du inte min kommentering? Och här är Albin, min låtsaskompis, plus Wille.

00:00:44 – Jacob: Sitter man och pratar med mig.

00:00:46 – Wille: Jacob har en infektion i knät, så han är lite yr. Ja, lite yrselig.

00:00:51 – Jacob: Jag tar stora, kraftfulla tabletter just nu.

00:00:56 – Wille: Så det här blir bra? Ja, det här kommer bli jättebra. Annars då, förutom det?

00:01:00 – Jacob: Annars förutom det så ska jag inte klaga. Det har blivit bättre igen. Emilia har varit hemma en vecka. Då blir det kaos i huset igen såklart. Nu har inte hon varit på dagis för hon har varit sjuk också. Men nu är hon på dagis denna veckan så det har varit lite mer gjort. Lite mer försök att komma in i rutin igen. Själv då?

00:01:21 – Wille: Jo men det är bra. Jag har sprungit mina förhatliga intervaller idag så jag känner mig gött trött i kroppen.

00:01:28 – Jacob: Kul. Få se om du frågar.

00:01:29 – Wille: Ja, exakt. Jag tänkte det. Jag blev lite ställd där faktiskt. Jag hade inget att säga. Nej, precis.

00:01:35 – Jacob: Jag trodde det skulle sluta efteråt. Nej, det är bra.

00:01:38 – Wille: Ja, så är det. Vi tänkte köra lite frågor idag. Det var ju ett tag sedan vi körde det sista. Vi har fått in ett gäng bra frågor. Då har vi som vanligt gjort så att vi får prioritera lite helt enkelt och dra igenom det som vi hinner. Den första frågan vi har är från A. Lundberg

Energiförbrukning mellan aktiva dagar och vilodagar

00:01:58 – Wille: som frågar i princip hur mycket ungefär det skiljer sig i energiförbrukning om man jämför en dag då man är väldigt aktiv på jobbet och man går 20-30.000 steg och tränar jämfört med en dag när man är ledig, har vilodag och bara ligger i soffan. Även om man bör anpassa intaget av energi beroende på hur mycket man gör av just under den dagen eller om det kompenserar sig på sikt. Det första man kan säga är att det är förvånansvärt lite som det skiljer sig en dag som man är aktiv jämfört med en dag som man är inaktiv. Om man inte är en väldigt stor person, typ.

00:02:34 – Jacob: Ja, eller om man är en sån här extremvariant. Alltså om man är triatlet eller cyklist och så här, att man är ute och tränar på en ganska bra intensitet. Då är förutsättningen också att man är vältränad såklart. Bara att vara ute och träna i tre timmar behöver inte innebära att du har gjort särskilt mycket i kaloriförbrukningsväg. Medan om du är vältränad och ute tre timmar, då kan du ju verkligen få igång det.

00:02:58 – Wille: Speciellt inte om man tänker att det är styrketräning man ägnar sig åt, för om man håller på med det i en och en halv timme så är det väldigt lite energi man gör av med.

00:03:05 – Jacob: Ja, det är jättesvårt att mäta det där och det hänger ju väldigt mycket på hur lång vila man tar, hur mycket vikter man lyfter och sådana saker. Men de studier som finns på ganska klassisk styrketräning, de menar ungefär såhär alltså 3-5 set. 8-12 reps och så gör man då ett helkroppspass med kanske 5-6 övningar. Då brukar folk ligga på en energiförbrukning på 200-300 kalorier. Så det är snålt. Om vi tar det här som varit aktuellt idag, det här med att kompensera för att äta semlan. Så hade du väl fått styrketräna två helkroppspass då. För att kompensera semlan. Men det är inte så man ska tänka. Vilket jag då belyste idag också. Men bara för att ändå få lite relation på det. Det försvinner inte särskilt mycket. Det är ju en sån här klassisk komplex sak att…

Eller komplex är väl fel ord. Men en paradox eller vad du vill kalla det. Livets sätt att håna människor. Det är ju att De enda som är duktiga nog på att göra av med mycket energi vid träning, alltså de som är vältränade nog för att göra av med mycket energi på träning. Det hade nog varit bättre för dem om de inte gjort det. För deras problem är oftast då att äta tillräckligt. Medan alla som kanske vill göra av med energi på träning oftast då är för dåligt tränade för att lyckas med det helt enkelt. Man måste vara vältränad redan för att kunna göra mycket energi. Och är man oftast vältränad så behöver man inte se på träningen på det viset. Då är det inte det som är grejen med det.

00:04:39 – Wille: Men det här med att anpassa intaget, om man tänker sig att man har en dag där det blir sämre än vanligt, kanske på grund av att man är sjuk eller någonting. Om man då tänker att hungern bör rimligtvis gå ner, om man tänker sig att man är en sån person som gör av med mycket energi på träning och aktivitet annars, så bör man rimligtvis inte bli lika hungrig på den dagen när man tar det lugnt.

00:05:01 – Jacob: En dag är man lite hängig så kanske det händer så, men då är det ju aptitbitar. Annars är det ju faktiskt så att den här anpassningen till träning verkar ta några veckor åt båda hållen. Vilket då innebär att om du är van vid att träna väldigt mycket och du slutar träna, det vill säga du har tre veckors uppehåll för semester. Då är det väldigt lätt hänt att man går upp ett par kilo. För att man håller sig kvar vid sin gamla träningsaptit kan man säga så. Innan den hinner ställa sig om sig. Medan då det motsatta gäller många som börjar träna. Att den första månaden så kan de tappa ganska mycket i vikt om de är flitiga på promenaderna så här. Men sen brukar liksom hungern hinna ifatt. Så en dag, jag skulle säga att där blir det inte så stor skillnad i aptit antagligen.

Utan det som händer är oftast att man bara fyller på sina glykogendepåer lite mer. Det är liksom inget jag tror man behöver tänka på överhuvudtaget. Om man ligger i dietfas och sådana här saker så tror jag nog det kan vara en… Där finns det kanske lite vändning. Särskilt om man verkligen är… Alltså om man är smal och redan… Eller smal är väl fel ord då också. Om man redan har lite kroppsvikt men vill komma ner ännu mer. Då tror jag det finns lite vinningar i att kanske lägga mer av kalorierna dygnet efter träning så att det används lite mer till de anabola faserna och att man då när man inte är lika anabol så kanske 1-2 dagar efter träningspass att man då äter lite mindre också så att de onödiga kalorierna eller de extra kalorierna inte bara blir fettmassa.

Men generellt sett behöver man inte bry sig om det. Hur mycket kaloriförbrukningen skiljer sig. Det är ju väldigt mycket beroende av vad man väger, som Wille var inne på. Väger du 100 kg, då kanske du går bort 2000 kalorier i rörelse och motion på en dag. Du får ett behov på kanske upp mot 4000 kalorier eller 3500 kalorier. Medan om du är en liten person på 50 kg. Även om du går lika många meter så har du bara flyttat kroppen. Du har flyttat den lika långt men arbetet som har krävts har varit hälften så stort. Då har du bara hälften så stor kaloriförbrukning. Då blir skillnaden från aktiv och passiv idag för dig mycket mindre eller mycket lägre.

00:07:14 – Wille: Och en semla är lika stor för mig som det är för en 100 kilos person, vilket belystes så framgångsrikt i den här Aftonbladet-dokumentären som vi pratade om i tyngre rubriker. Ja, och deras poäng är ju faktiskt, det hade ju varit bättre om de tagit en 50 kilos person och en 100 kilos person, som vi sa där, för att

00:07:32 – Jacob: En femåring ligger på en kaloribehov på 1500 kalorier som du sa. Det är ju nästan vad en liten nätt kvinna kan ligga på dagligen. På vuxna är väl den jämförelsen mer rimlig än vad den är när man tittar på barn som ändå har en väldigt högt energibehov sett till sin storlek. Men även för dem blir det ganska absurt ibland, portionerna. Men de är ju absurda även för en vuxen människa. Även för en hundra kilo är många av de här muffinsen man köper liksom, det är bara löjligt. Sjuhundra kalorier på en kaka.

00:08:05 – Wille: Ja, är det en sån här bull i bulle som ni käkar i Skåne då eller? Ja, bull i bulle, det är klassiskt.

00:08:11 – Jacob: Chokladboll i en… En vetesemla, är inte det? Ja, inte semla, det är en vetebulle. Det är en vanlig sån här, ska man kalla det… Fralla heter det på svenska. Fralla, ja precis.

00:08:24 – Wille: På svenska

Isbad efter träning och dess effekt på återhämtning

00:08:25 – Wille: höll jag på att säga, ja. Nästa fråga är om Mäkit. Frågar om isbad efter träning eller nedkylning. Coldwater immersion heter det på engelska. Isbad helt enkelt. Klassiskt inom massa lagidrotter, fotboll, där har man börjat med det ganska mycket. Även amerikanska sporter som amerikansk fotboll, crossfit vet jag att det är väldigt vanligt. med syftet efter ett träningspass att maximera återhämtningen och göra en redo för nästa träningspass eller för nästa match eller vad det nu kan vara för någonting. Det här har ju du skrivit om en del förut.

00:09:01 – Jacob: Ja. Kort och gott kan man väl säga att det är blandad kompott. Ja, verkligen. Långtidsstudierna på isbad är negativa skulle jag vilja säga. Det finns två stycken egentligen lite längre studier på det nu där man har styrketränat och sen antingen kylt ner musklerna eller hela kroppen på den personen som har tränat eller inte kylt ner. Och där har man sett att de som inte har kylt ner har fått större ökningar över tid. Så dåligt där. Däremot finns det studier om att ha under turneringar eller cuper, tävlingar och sådana här saker där man har många väldigt, alltså egentligen där man tar ut sig fullt många gånger om med för kort återhämtningstid. Vi har varit inne på det lite när vi hade Marcus Walldén här till exempel i I fotboll har man sett att det krävs minst tre dagars eller tre nätters vila för att man inte ska ha en extra stor risk att förlora nästa match.

Så ett lag som spelar en match och inte får tre nätters vila har större risk att förlora nästa match än vad de hade haft med mer vila. Och skaderisken har man sett att den håller sig upp till fem dagar. Så man behöver fem dagars vila efter en fotbollsmatch för att skaderisken ska vara lika stor som den var inför den första matchen. Och där har man ju sett att kyla i alla fall, man har inte studerat detta på skaderisken och så, men man har sett att ett isbad och det här kan få en att uppleva sig själv piggare och fräschare kvickare. Så det verkar vara någon typ av avvägning där. Man får väl förhandla med sig själv. Vad är viktigast? Att jag är tillbaka och kanske kan köra lite eller vara lite piggare, lite fräschare snabbt? Eller att jag får ut maximalt av det här träningspasset?

Det beror ju på då var är jag i min periodisering? Hur ligger jag till om jag ska tävla och sådana här saker? Och hur mycket tänker jag träna och när tänker jag träna och sådana här saker? Tränar du tre pass i veckan så skulle jag säga att det är nog en dålig idé. Det kanske inte alltid behöver vara en dålig idé men det Det kanske inte är värt det, för det är inte så jävla trevligt.

00:11:06 – Wille: Nej, det är nog ingen som tycker det. Jag satt och läste lite studier idag också, just för att jag ville kolla upp igen vad det ligger till. Och det är ju som du säger, det är spretig litteratur. Framförallt så tycker jag att när det gäller det här mer kortsiktiga, då har man ju studerat massa olika markörer för återhämtning, till exempel kreatin, kinas, eller det klassiska laktat, eller sådana saker. Man studerar hur musklerna bryts ner, och inflammatoriska markörer och allt vad det är. Det är ju väldigt spretiga resultat där om man faktiskt får den typen av fysiologiska effekter. Men rimligtvis bör man få någon sådan effekt med tanke på att, som du säger, långtidsstudierna visar att det har en effekt och den effekten är negativ på uppbyggningen.

Däremot läste jag en rätt intressant studie där man har kollat på tyska tyngdlyftare. Jag vet inte, är de vassa?

00:11:52 – Jacob: Tyskarna är duktiga, eller de har duktiga i alla fall. Men de är duktiga på tyngdlyftning. Det är väl egentligen det enda västeuropeiska landet som kanske då verkligen konkurrerar på hög nivå med flera lyftare.

00:12:05 – Wille: Det här var OS-lyftare, så det var ju deras bästa. Då hade man gjort så att under en period med intensifierad träning så hade man gjort en sån här crossover-design. Jag tror att det var att träna tre dagar utan isbad och sen tre dagar med isbad, randomiserat då. Vissa började med isbadet och vissa slutade med det, så att säga. Där såg man på gruppnivå ingen skillnad på hur snabbt de körde sina vändningar eller vad det nu var för någonting. Alltså egentligen prestationsmått. Men däremot såg man väldigt stora individuella skillnader. Det är väl lite det man kan tänka sig med tanke på att det spretar så mycket i litteraturen. Förmodligen reagerar folk väldigt olika på det. Både subjektivt men förmodligen även objektivt.

Så är du en sån person som kanske tror att det här kommer vara bra för dig, då kommer det säkert få en bättre effekt. Det är någon som bara hatar det och inte vill göra det överhuvudtaget. Även om ingen tycker att det här är njutbart direkt, så tror jag att det har en stor effekt.

00:12:58 – Jacob: En annan sak, min hypotes eller förklaringsmodell kring det här är ju att vi behöver, om vi tar modellnivå då. Om vi tar modell är väl lite mer någonting man brukar försöka använda för att förklara saker som är väldigt komplexa på ett lite simplare sätt. Det är vanligt inom psykologin. Men det används lite inom träningen också. Eller träningslära. Min modell av det här är att det är stressen som får oss bättre. Vi vill hela tiden stressa kroppen så att den svarar genom att bli starkare och bättre. Men vi vet ju också att vi kan stressa för mycket. Vi kan liksom stressa på. Vi kan träna så hårt att det blir en negativ effekt istället där kroppen inte hinner med att svara på stressen och bygga upp sig igen innan det kör igång igen.

Om vi tar här individuella svar för tyngdlyftarna så skulle det kunna vara att trots att de har varit samma träning så har belastningen från det enskilda passet varit olika för de olika lyftarna. Och för de lyftarna i gruppen där belastningen blir hög. Kanske lite för hög för att det skulle vara optimalt. För dem kanske det då blir bra med isbadet för att det drar ner lite av träningseffekten men samtidigt så blir du inte lika påverkad av det. Det drar ner träningseffekten och kortar återhämtningen. Medan för de som har legat på rätt nivå som kanske inte behövde mer återhämtning utan de hade tillräcklig tid. De får ju bara en sämre träningseffekt. Det handlar ju, enligt min modell här ska jag säga igen, det här är ju inte bevisat till den nivån i alla fall.

Men jag tror att det är liksom att Att du ska hitta om du går över din normala träningsnivå och börja pressa dig där uppe där du kanske egentligen inte borde vara. Att isbad kanske kan vara ett sätt för dig att kunna bibehålla dig själv där. och komma undan med det utan att bryta ner dig. Isbadet tar bort lite av stressen från träningen. Tar bort lite av träningseffekten då också. Det får man leva med helt enkelt. Du pallar inte med stressen annars. Där kan det vara en nytta för elitklubbar inom fotbollen som ska spela en spela ligan på lördagskvällen och sen ska spela Champions League på tisdagskvällen. De har kort återhämtningstid och då säger man fuck it lite åt träningseffekten och så tar man och försöker se till att man bara är pigg och fräsch till nästa match.

Det är väl så jag resonerar kring det nu. Så jag tror att de allra flesta människorna har ju inte det här problemet att de inte kan få till en återhämtning och så. Jag tror att för att de allra flesta då är isbad, det är liksom ingenting du vinner någonting på. Om man inte trivs med det. Man känner sig, jag har ju provat det här och du känner dig väldigt pigg och alert direkt efter. Och det kan ju säkert vara en god känsla. Tror jag många tycker, som gör det. Precis så.

00:15:48 – Wille: Över en säsong så kan man ju förstå att det kan göra skillnad. Alltså, bara den subjektiva grejen kan ju faktiskt göra skillnad. Ja, precis. Eller ta ett Crossfit Games, liksom, där vare sig du vinner eller inte. Ja, där definitivt. Samt när de är ute i den här jädra värmen som de har varit nu de senaste åren.

00:16:02 – Jacob: De skulle flytta sig. De skulle bo i Skånse eller nåt sånt där, tror jag. Ja, då blir det lite kyligare. Men liksom i den värmen, definitivt. Och de kör ju tre events per dag. Så där är det en bra grej. Om inget annat bara förkyla ner kroppen, vilket också är viktigt när man håller på i den värmen.

00:16:19 – Wille: När det gäller det här med att hitta vem det är som bör få det, därför att de har gått över sin stressnivå. Det är ju det eviga problemet. Hur doserar man träning? Det är ju samma här. Hur doserar man återhämtningen? Det är svårt.

00:16:30 – Jacob: Det är svårt. Det provar sig fram. Precis. När man är på den nivån, skulle jag säga.

00:16:35 – Wille: Jag känner att det här är lite intressant, för det här är ett sådant område där jag har ändrat uppfattning. För kanske fem år sedan var jag såhär, det här är bara bullshit. Det här är bara en fluga, eller inte fluga, men en grej som idrottare kör med därför att de tror att det är bra. Men det är det ju, Wille. Det är ju bara en grej.

00:16:52 – Jacob: Det jag precis berättade här, Hade du gått runt i alla fall klubbarna i Sverige som använder kylbad och frågar någon som är runt omkring varför, så kanske två av fem hade kunnat ge dig ett vettigt svar på varför. De andra hade sagt det för att alla andra gjorde det.

00:17:07 – Wille: Jag såg en intervju med en IFK Norrköpingspelare som sägs ju vara en bra klubb nu för tiden. Det var någon spelare där som skulle hoppa i badet. Han bara, varför gör du det här? Då sa han i princip det du sa. Det känns ganska gött i benen efteråt och de säger att det ska vara bra, så då gör jag det.

00:17:20 – Jacob: Ja, men då vet man ju inte heller hur man kanske… Alltså nu ska jag säga, då vet man. Nu låter det som att jag hade svaret här igen, men… Enligt mig så är absolut det här den rimligaste förklaringen. Och det finns ju lite sådana här översiktsartiklar som då… Jag har inte hittat på detta i min källare på det sättet, även om jag sitter i källaren nu. Utan det är influerat från att jag har läst andra sådana här review-artiklar. Det är väl någonstans konsensus just nu att detta är det mest troliga. Men vet man inte det då kanske man bara håller på att slänga på kyla all tid efter träningen och då kanske det bara gör att din träningseffekt sackar efter. Helt i onödan. Så man ska ju veta varför man använder det. Och där är jag ganska säker på att det är väldigt många klubbar som inte har en susning.

De hade det här i Helsingborgs IF ett tag och de hade ingen aning där kan jag säga. Det var liksom bara, ja men vi har hört att de gör det utomlands.

00:18:12 – Wille: Var det inte Henke Larsson som klassiskt drog med sig det?

00:18:15 – Jacob: Ja, han slängde ut uttruppen ur sin dusch och så blev det ett isbad så fick de duscha någon annanstans. Vilket jag, alltså det kan jag tycka är rimligt liksom. Det var ju liksom, det är ju A-lägets verksamhet. Ja, och han är kung Henrik liksom.

00:18:27 – Wille: Ja, det också. Det hade ju också, de hade säkert kunnat ha nytta av det här isbadet också.

00:18:34 – Jacob: Men problemet var ju att det var ingen som riktigt visste Kanske då hur man skulle använda det. Vad min uppfattning utifrån ska säga. Jag var ju inte inne i deras omklädningsrum, så de kanske hade stenkoll. Jag ska inte såga min gamla klubb för mycket, ifall jag ska tillbaka och jobba sen.

00:18:48 – Wille: Nej, men det jag menar med att jag ändrade uppfattning var att jag gillar när man väl har bestämt sig om någonting, att det ska fortsätta få vara så. Men det här är ett sådant område där jag var tvungen att tänka att det kanske finns någonting i det här ändå. Och det tycker jag de här långtidsstudierna är det bästa beviset för att det faktiskt gör någonting med kroppen, förutom bara påverkar den subjektivt. För då kan man ändå visa att det ger någon effekt på utvecklingen i musklerna och så vidare. Nästa fråga är All Mind Over Matter som frågar om man har kunnat se någon ökad risk för skador

Asymmetrier, screening och skaderisk

00:19:22 – Wille: när man har scannat, skriver hen. Men jag gissar att det har att göra med bedömt eller screenat för sidoskillnader hos idrottare. Alltså till exempel om du är starkare på ena sidan, det ena benet jämfört med det andra eller är du starkare i framsida lår jämfört med baksida lår eller någonting sånt där. Det här är ett väldigt snårigt område och det är ganska svårt att gå in på PubMed och bara söka på typ strength asymmetry och försöka komma fram till om det ger någon ökad risk för skador. Det beror väldigt mycket på varför har du den asymmetrin från början? Människor har ju asymmetrier i allting. Alltså hur långa benen är, var musklerna fäster i förhållande till leder. Alla sådana saker är olika. Ja, bara hur högt ögonen sitter i snitt.

Exakt. Det klassiska är att om man spegelvänder sitt eget ansikte, då ser man helt freaky ut, därför att då blir man helt symmetrisk. Alla är mer eller mindre osymmetriska mellan sidorna och så även med till exempel styrka eller rörlighet. Ganska mycket av det här är sådant man föds med. När man då mäter skillnader i styrka kring fotleden eller knäleden, då kommer man ha vissa asymmetrier och förmodligen är det för att man har anpassat sig. kroppen är asymmetrisk och då kan inte styrkan till exempel kring knäna vara helt lika för då skulle det bli fel längre upp eller längre ner på något sätt. Summan måste på något sätt bli lika, är du med mig? Ja, jag är med dig. Om man bara går och mäter asymmetrier då, då kommer man hitta anamalier som egentligen bara är helt funktionella, att det ska vara så.

Men däremot är det så här att om du kan misstänka att den här asymmetrin beror på någonting som inte ska vara där. Det klassiska exemplet är ju korsbandsskador. Det har man ju väldigt länge haft som ett mått för om man är redo att återgå till idrotten. Är du lika stark i bägge benen? Eller i alla fall så pass nära.

00:21:08 – Jacob: Man brukar väl säga 90 procent tror jag, eller 95.

00:21:12 – Wille: Precis, sen kan man diskutera om man kom fram till just 90 procent. Men man har haft någon grej att du ska vara ungefär lika stark i det skadade benet, annars är du inte redo. Det är ändå på något sätt vettigt, för då ska du ha återgått till den nivån där du var innan. Annars är du inte lika bra som du var innan. Så att leta efter asymmetrier där eller kanske skillnad i rörlighet om du haft en muskelskada eller den typen av saker, det är ju en sak. Men att leta efter asymmetrier bara hos personer i syfte att förbättra deras prestation, då blir det mycket mer snårigt.

00:21:45 – Jacob: Bara syftet, kolla prestationen, så finns där ingenting. Och det är FMS då? Ja, precis. Det finns, men det funkar inte. Det är functional movement screen och sådana här saker. Du ber folk göra utfallet med båda benen framåt. Inte samtidigt då såklart, men först höger, sedan vänster. Så ser man om det ser olika ut. Det ger ingenting de här testerna kan jag lugnt säga. Det kommer se olika ut. Av slumpen så kommer de tappa balansen lite för det gör man någon gång om man gör fem försök. Då ser det lite annorlunda ut. Vi gör inte som robotar upprepat. Varje rörelse är exakt likadant. Det skiftar från repetition till repetition och sådana här saker. Så där ger det ingenting. Sen finns det lite sådana här Excentrisk styrka har man tittat lite mer på på sista tiden.

Särskilt i baksida lår. Att om du har låg excentrisk styrka i egentligen båda två men framförallt om det ena mycket lägre i excentrisk styrka än det andra. Att det kanske skulle vara en ökad risk då för sprintskador. Alltså man får bristningar i baksidan eller sträckning i baksidan när man håller på med fotboll eller sprintgrenar. Eller där det kommer upp i lite mer hastighet. Kanske inte Innebandy, där du inte kommer upp i de maxhastigheterna på samma vis. Jag vet inte hur vanligt det är med baksida lår i innebandy. Det känns mer som fotleder där. Ja, det är nog mycket fotleder. Det är garanterat mycket fotleder. Det skulle kunna gå, men vill du mäta excentrisk styrka i baksida lår, det är lite utrustningskrävande, det är lite mer kunskapskrävande.

Det är möjligt att det finns någonting där. Man ska ju säga att det är någonting som man verkligen gillar inom rehab att titta på, på något sätt. Det är ju ofta så tyvärr som sjukgymnast. Man vet inte riktigt. Framförallt vet man inte varför skadorna… Vi är ganska duktiga på att ta reda på vad som gör ont. Eller vad som verkar vara skadat. Det är bara att peta på det. Ja, precis. Nej, men liksom man kan testa och så på vissa… Men det är mycket svårare att komma fram till varför det har uppstått. Och kanske framförallt då hur man ska fixa det. Många gånger. Det finns ju grejer som generellt sett funkar väldigt bra på vissa typer av problem. Det är många problem där man inte har en susning. Och då är det lite så här att, ja men vi testar, hur snett ser det ut att vara?

Ser de ut att vara svaga där jämfört med där? Ja men då börjar vi träna det så ser vi vad som händer ungefär. Och då blir det kanske lite för mycket fokus på det tror jag liksom utåt. Det är ett korkat synsätt, har jag kommit fram till.

00:24:18 – Wille: Att hålla på och leta anomalier. Framförallt om man tänker på avsnittet vi gjorde om genetik. Där kom vi verkligen fram till att orsakssamband är helt hopplöst att försöka hitta. Och att då försöka göra det när man har en person framför sig och försöka hitta orsakssamband där. Varför har du ont? Eller varför springer du inte lika snabbt som du kanske förväntas göra? Och då gå in på att din armbåge flyger ut lite mer när du gör det där. Det är fanimej hopplöst alltså. Ganska mycket kan jag tycka att när man tar en person som är oduktig inom nånting, då kommer man hitta fel överallt. Att då försöka gå in och minutiöst träna på att ta bort de felen, det känns ganska kontraproduktivt. Till exempel, är du dålig på bänkpress så kommer det att vara symmetrier precis överallt.

Det kommer att pressa lite mer med någon arm och det kommer att vara lite random att ibland gör du mer på den ena och ibland på den andra. Då kanske det reflekterar något mer att du inte är tillräckligt bra på det du gör, snarare än att du ska gå in och stärka upp si och så och så vidare. Det där tycker jag man kanske missar ibland, att det har att göra med en lite större bild än att det är kring en led som man ska fokusera.

00:25:27 – Jacob: Ja, det kan jag ju hålla med på sätt och vis. Sen tycker jag att man måste ju på något sätt börja någonstans när man inte vet. Nej, man ska ge upp.

00:25:37 – Wille: Jag vet, jag driver lite med dig. Jag tycker liksom att då får man ju starta någonstans.

00:25:44 – Jacob: Då tycker jag det är fullt rimligt att kolla på, just som vi sa här, ofta vet man ju inte, om vi tar knäskadan igen, vi vet ju inte om benen var lika starka från början.

00:25:53 – Wille: Det var den garanterat inte. Det är logiskt omöjligt att de skulle vara det.

00:25:57 – Jacob: Nej, precis. Och då vet vi inte, ska vi då, alltså innan skadan menar jag då,

00:26:01 – Wille: Jo, men det jag menar är att man kan inte vara exakt lika stark. Nej, antagligen inte.

00:26:05 – Jacob: Och då är ju frågan liksom… Då vet du ju inte att det är rätt egentligen även där att träna tillbaka, men det är ju fullt rimligt på något sätt. Jag vet inte hur man skulle undersöka det här. Framförallt etiskt hade det nog varit svårt att sälja in, men de är ojämnt starka. Vi bara skiter i det och skickar ut dem på banan. Jag tror inte folk hade köpt det trots att det inte är välbevisat, vilket man på något sätt kanske… Ska argumentera för att det ska bevisas innan det ska godkännas som standardmodellen. Man får ju gå på det rimligaste man har på något sätt.

00:26:35 – Wille: Ja, precis.

00:26:35 – Jacob: Någonstans. Nu är vi bara jävliga och gnälliga. Ja.

00:26:38 – Wille: Men jag tycker, till exempel tar man FMS. Jag tänker, om man ska vara väldigt välvillig mot det. Värna det. Men vi kan kalla det för någonting annat. Men bara för att säga det innan vi byter det. FMS är alltså ett batteri med olika tester. Det går ut väldigt mycket på att hitta fel hos individer och ganska mycket sidoskillnader och sådär. Men om vi kallar det för en generell översikt av folks rörlighet och styrka, att ha en bra baseline på det innan folk skadar sig, det vore verkligen värdefullt, för då kan man se vilka anomalier som har uppträtt efter den här skadan. Även om det är helt hopplöst att hitta orsakssamband, så kan man säga att om du helt plötsligt har 30 procent mindre rörlighet kring en led efter en skada i den leden, kan man säga att det är rimligt att anta att den här skadan har orsakat i alla fall en del av den här rörelseinskränkningen.

Om du nu ska ta dig tillbaka till baseline, då måste vi få bort den här rörelseinskränkningen. Sen kanske inte det går. Det kanske beror på saker som man skulle behöva mejsla bort eller någonting.

00:27:33 – Jacob: Nu har vi sågat rehaben. Det är viktigt att påpeka att det finns väldigt, väldigt bra bevis på att både en ordentlig rehab efter en fotledsstukning och ordentlig rehab efter en knäskada markant minskar risken för återfall av den här skadan. Och faktiskt också lite på knäskador att det kan minska risken för artros tidigare. Ledförslitningar blir artros. Man får ont trots att det inte varit en ny skada utan leden bara blivit När du väl får första skadan så börjar det gnida. Det slits ner lite extra fort efter en skada många gånger. Och har du inte kört rehaben så går det ännu snabbare. Då kanske du har kroniska morgonbesvär som kommer varje dag. Varje dag när du är 35 istället för 45. Och sen när du är 40 så kanske du börjar redan gå och fundera på om du skulle operera in en ny knäled.

Istället för att du gör det när du är 65. beroende på hur du har skött din rehab, så sköter det rehab trots att vi inte vet precis vilken del av det som är det viktiga egentligen.

00:28:40 – Wille: Nej, precis. Ja, det är bra. Här har vi en fråga

Kreatin vid toppning inför långdistanslöpning

00:28:45 – Wille: som du slog mig lite på fingrarna med innan vi började här. C. Karlsson V. frågar, “Kreatin vid toppning i långdistanslöpning, är det något märkbart prestationshöjande om vi snackar 21 kilometer, eller kommer den extra vätskeinlagringen bara att sinka mig?” Då sa jag, jag fattar inte riktigt varför man skulle vilja ta kreatin om man är långdistanslöpare, men då får du berätta varför man vill göra det.

00:29:06 – Jacob: Jasså, man vill ju inte egentligen, skulle jag vilja säga. Det är ju inte bevisat på något sätt. Men det verkar som, alltså tar du kreatin tillsammans med kolhydrater, så kan man förbättra på kolhydratsinlagringen. Alltså då att du får större glykogenförråd, alltså större energilager inför tävlingen. Inte bara snabbare, utan att du får större lager då?

00:29:26 – Wille: Större, större.

00:29:28 – Jacob: Sen vet man ju inte om du kunde liksom… bara käka kolhydrater en dag extra så är det uppe på samma nivå. Det tror jag inte är undersökt. Det finns lite studier på kreatin och uthållighet rent allmänt och där verkar prestationen vara oförändrad. Så den här lilla vätskeinlagringen då som brukar ligga på kanske 1-2,5-3 kilo, den verkar i alla fall inte ha någon negativ effekt.

00:29:51 – Wille: Förutom den extra vikten då? Ja, men det verkar ju inte påverka prestationen.

00:29:56 – Jacob: Det är ju det som är grejen. Men då är det ju kanske en kompromiss där, att du blir lite bättre power, lite starkare, lite mer anaerob förmåga eller vad som helst. Att det kompromissar för de här 1-2 kilona. Eller så är det bara att man inte har tillräckligt bra cyklister. Så kan det ju också vara.

00:30:13 – Wille: Det kan ju också vara att om man testar dem på stationära cyklar, då har ju vikten ingen betydelse.

00:30:17 – Jacob: Ja, precis. Så det är många grejer det hänger. Och så kan det ju vara att de här cyklisterna väger 45 kilo. Det är lite muskler från början så det blir inte så mycket vätska att dra in på dem. Alltså det finns många om och med. För en motionär så verkar det inte spela någon större roll alls om man tar kreatinet. Så inte märkbart prestationshöjande skulle jag säga som svar på frågan. Men antagligen inte sinkade heller.

00:30:39 – Wille: Nej, men precis ingenting man behöver då eller

Sjukgymnastutbildningen i Stockholm och Lund

00:30:42 – Wille: ingenting som man har någon större nytta av i det fallet. Nej. Arc Trouper frågade var utbildade ni er till sjukgymnaster och vad tycker ni om respektive skola ni studerade vid? Ska jag börja eller så får du avsluta med lite mer positiv klang då?

00:30:56 – Jacob: Ja, vi får se om det blir så.

00:30:59 – Wille: Jag studerade på Karolinska Institutet i Stockholm, men jag läste först grundutbildningen där. Vi båda läste under tiden som det kallades för sjukgymnast, nu för tiden heter det fysioterapeut, det är samma yrke. Det är en treårig utbildning som jag läste, sen gick jag även vidare och läste magister och master på KI. Jag tyckte under tiden som jag läste det att det var en jättedålig utbildning. Den var ganska illa planerad. Det fanns väldigt lite i form av att man bygger på det man tidigare hade lärt sig. Till exempel hade vi en väldigt gedigen fysiologi och anatomiutbildning till att börja med. Men sen gick vi inte vidare och byggde på det när man gick vidare med de mer kliniska ämnena. Det var mer att man nästan fick bortse från det man hade lärt sig för att man skulle kunna få ihop det här som man fick lära sig under senare terminer.

Det var som sagt inte en särskilt genomtänkt utbildning. Examinationerna var inte direkt lämpade för det man faktiskt skulle göra senare. Det fanns inte någon direkt plan, vad jag kunde se, för att man skulle bli en bra verksam sjukgymnast efter det här. Och förmodligen var det för kort tid, tre år. Nu ska jag säga att det var fem år sedan jag gick ut nu, så förmodligen har det hänt en hel del. Men jag var med lite och utbildade på utbildningen under tiden som jag läste magister och master, som nu var två år. Jag tyckte inte att det var jättemärkbart bättre under den perioden heller. Förhoppningsvis har det hänt någonting under de senaste tre åren, men när jag gick där så var det ingen utbildning jag skulle rekommendera för någon.

00:32:29 – Jacob: Men sen har du inte gått några andra utbildningar, Wille, så du vet ju inte hur de…

00:32:32 – Wille: Nej, jag har ju vaskat den där skiten nu, så att det… Ja, precis.

00:32:34 – Jacob: Du har inget att jämföra med. Det var inte upp till förväntningarna, kanske.

00:32:38 – Wille: Precis. Men jag är också en väldigt, väldigt negativ person, så det kan ju ha mycket mer att göra med det.

00:32:43 – Jacob: Pessimist, det är ett bättre ord. Negativ är fel ord. Tycker jag. Jag har läst i Lund, på universitetet där. Samma sak som Wille egentligen fast lite olika. Jag läste tre år då, grundutbildningen. Jag började redan 2005 på grundutbildningen, så det är ju 12 år sedan nu. Och sen läste jag då en master. Inte riktigt inom sjukvården. Jag har sett sports science. Sports medicine hette den här. Det var en sån här internationell där alla kurserna var på engelska. Det var folk från alla möjliga ändar av världen där inte alla hade läst. Alla var inte fysioterapeuter eller sjukgymnaster i botten utan det var någon som läst kinesiologi. Vi läste tillsammans med psykologer eller de som ville bli idrottspsykologer och vissa som bara hade läst sportscience tre år tidigare.

Sportscience i sig kan vara en utbildning. Även om jag inte tror att den här tre års grundutbildningen finns i Sverige någonstans. Men jag har väl Jag tyckte samma sak i början. Det är ganska höga intag för att komma in på sjukgymnastprogrammet. Det var det förr i alla fall. Man skulle ha bra betyg. Man kom in och det var ändå ganska god fart tyckte jag när det var anatomin och fysiologin. Man fick ändå vara närvarande och lyssna. Efter det så dog det väl ut lite tycker jag också. Det blev för lätt helt enkelt. Det var för låga krav tyckte jag.

00:34:11 – Wille: Jag satt och rensade lite på min dator och gick igenom lite grejer. Då hade jag delat upp för de olika terminerna. Man hade något arbete man skrev och så där. Under flera terminer hade jag skrivit brev till kursledningen om allting jag tyckte var dåligt med kursen. Det låter så jävla kul att läsa. Det var verkligen såhär, jag bara sågade det rakt igenom.

00:34:35 – Jacob: Så flitig var inte jag. Jag skriver aldrig i princip innan. Det är ganska sjukt att jag nästan lever på att sitta och skriva nu. Så lite som jag skrev förr i tiden. Jag antecknade aldrig någonting eller något sånt. Nej, jag kan inte göra det heller, nej. Det enda jag hade med mig var en mp3-spelare när jag skulle in till skolan, så lyssnade jag på det. ljudböcker och musik.

00:34:57 – Wille: Men det kom väl, jag tycker ändå det var, jag skulle inte säga att jag var nöjd med det.

00:35:03 – Jacob: Jag tyckte det var för lätt. Jag tycker att folk, det ska vara högre krav på sjukgymnaster. Framförallt tycker jag väl det som vi ändå trycker mycket på här, tycker jag, vad innebär den vetenskapliga metoden? Hur får vi reda på de här sakerna? Det var alldeles för mycket bara läs den här boken, så här gör man. Inte ta reda på varför det är så här. Och det innebär ju också att man liksom… Jag har ju många kurser där som jag är ganska säker på att när de kom ut därifrån så har inte de haft någon som helst förmåga att ta till sig nya grejer. Eller, ta till sig nya grejer, de är inte dumma, de kan ju lära sig saker, men de kan inte särskilja de här sakerna. Det finns väldigt mycket skit inom fysioterapin. Som i princip bara säljs för att andra sjukgymnaster inte fattar att det är skit.

00:35:47 – Wille: Det är färgglatt.

00:35:48 – Jacob: Ja, precis. Om vi tar inom medicinen så tycker jag egentligen att det är nästan bara läkarna, skulle jag säga, som har en godkänd nivå på det här, tycker jag. Sjuksköterskorna är ju nästan mer ute och flummar, tycker jag.

00:36:02 – Wille: De och arbetsterapeuterna har ju en helt egen variant av vetenskap. Det är ju liksom nursing science, som de håller på med. Ja, jag vet. Nu ska jag inte svaga er alltför mycket, men jag har läst en del kurser med sjuksköterskor och det är ju fan frapperande hur olika syn man har på det där ibland. Ja. Och det gäller inte alla och så vidare.

00:36:20 – Jacob: Min fru, hon är sjuksköterska. Hon har läst många sådana här extra kurser nu. Just nu håller hon på med magister inom hjärtsjukdom och sådär. Alltså när hon visar mig vissa av de här sakerna. Hon är ju också väldigt irriterad på vilka krav som ställs. Hon är ju ganska sådär ibland. Tycker hon att hon inte hunnit arbeta med det tillräckligt bra så får hon tillbaka det. Så tittar hon och ska kritisera någon annan så är det som det är ett dagisbarn som har skrivit det andra arbetet. Nu såg jag kanske lite väl mycket. Alltså jag tycker det här måste höjas. Det är det som vi ska kunna ha inom medicinen. Vi måste bli mycket bättre på alla de här grejerna. Det tyckte jag att vi inte fick tillräckligt bra alls. Det fick vi faktiskt inte heller när vi läste vår master.

00:37:05 – Wille: Nej, jag håller med dig.

00:37:08 – Jacob: Vi fick det. Vi hade bra kursmaterial på mastern. Vi hade bra uppgifter, men kraven för att få godkänt på de här uppgifterna var alldeles för lågt. Det var många som bara liksom… De klumpade sig igenom det hela. Det var riktigt dåliga grejer de lämnade in och så blev det godkänt. Då står de där ute med samma titel som mig och det är jag jävligt irriterad över. Så det är väl liksom min uppfattning om Lund. Vill du lära dig sakerna så får du bra grejer. Men det är för många som inte liksom… anstränger sig tillräckligt tycker jag. Som liksom bara går igenom det ändå. De släpper igenom för mycket. Det är väl lite incitamenten i skolvärlden också. Du får ju betalt per elev. Tar du in elever för treårsprogram så vill du inte slänga ut dem efter ett år.

För då får du mindre pengar i två år. Så de vill ju behålla sina sådana här. Därför gavs liksom folk, eleverna, studenterna extra chanser kändes det som hela tiden. För att de så gärna vill ha kvar dem.

00:38:09 – Wille: Ja, och ambitionerna är för låga. Jag blev nästan lite obstinat när jag läste min master, så jag försökte bara göra det så dåligt som möjligt och ändå få igenom det. Det ska man absolut inte göra och jag är inget föredöme på något sätt. Och det gick ju. Grejen är att det finns väldigt bra möjligheter att lära sig saker när man är i en universitetsmiljö. Till exempel hade jag William Apero som en av föreläsarna. och den typen av människor. Jag hade hur mycket möjlighet som helst att fråga dem om allt möjligt. Vi hade tillgång till alla databaserna och det finns väldigt mycket resurser. Men det är ingen som ställer kraven på att man ska göra det, utan det är ganska mycket så att Du ska kunna det här, lite som att ta körkort. Du ska kunna uppvisa vid ett tillfälle att du klarar av det här och sen får du gå härifrån.

Det är lite som du säger, dels för att det behövs folk som kan jobba med det här, det är ett yrke, och sen förmodligen för att universiteten måste få igenom folk för att de ska kunna bedriva sin verksamhet. Det är väl så det blir. Den här traditionen inom sjukgymnastiken, att det ska vara ett akademiskt yrke, är ju inte jättegammal på det sättet. Våra första professorer kom väl på 70-80-talet eller någonting sådant. Nu har det visserligen blivit fler, men traditionen är inte lika gammal som till exempel inom medicinen, som är mycket längre gången.

00:39:32 – Jacob: Ja, precis. Det tror jag också. Det hänger en hel del på det. Jag tror det blir bättre. Jag är fortfarande inne och utbildar på sjukgymnastutbildningen i termin fem. Det är svårt att bedöma. Det är några timmar jag är där varje termin. Det känns ändå som att det är lite bättre ordning och reda. Rektorn, hon hade nästan precis börjat när jag började. Hon ska pensionera sig snart. Jag upplever att hon har styrt i det så gott hon kunnat. Hon verkar lite frustrerad själv att det inte går så fort ibland. Det är svårt det där också. Folk sitter på sina positioner och så sitter de där många gånger.

00:40:12 – Wille: Det är mycket som ska in på en treårig utbildning. Jag kommer ihåg första terminen så hade vi en två timmars pass där vi låg på golvet och rullade därför att det är en del människor som gör det på jobbet. Det var så här, jaha, men ska vi ägna två timmar åt det här? Jag tar ju för fan studielån för det här. Det där är också en annan sak, det beror väldigt mycket på vilka lärare som finns på den institutionen, vad man faktiskt får göra för någonting. För det är ju lite såhär, vad kan de?

00:40:41 – Jacob: Det kan man ju faktiskt tipsa om också. Sjukgymnastyrket är ju extremt brett inom medicinen då. Du kan ju hamna på lungavdelning, då ska du kunna lungor i princip. Där ingenting undersöker knän och fötter och så för dig. Bara det här med att kunna knän, kunna fötter och sådana här saker. Bara kunna en led är jättesvårt. Vi pratade om det i tyngre rubriker när vi pratade om det här att man skulle kunna Liksom gå sju sådana här tvådagars moduler i 3D-träning och så skulle man kunna screena hela kroppen. Alltså, det finns inte. Det är inte en chans att man kan det. Jag har alltid hållit på med fotboll och varit intresserad av de här grejerna. Det jag har praktiserat som sjukgymnast mycket då inom fotboll. Jag tycker man kunnar hyfsat med fötter och hyfsat med knä.

Men jag är liksom inte jättebra på någonting kan man säga. Man kan missa de här ovanliga diagnoserna fortfarande. Vi hade en i vårt lag som hade borrelia så fotleden svullnade upp. Det missade jag.

00:41:42 – Wille: I och för sig hade tre, fyra ortopeder missat den innan.

00:41:47 – Jacob: Ja, och du kan inte ta något jävla serumprov heller.

00:41:49 – Wille: Nej, jag misstänkte inte ens det.

00:41:51 – Jacob: Jag hade liksom inte en susning om att borrelia kunde ge svullna fötter. Nej. Men sjukgymnastik är jättejättebrett och du får liksom bara en bas inom de flesta områdena här. Så oavsett var du kommer hamna sen så kommer du säkert känna att du inte kan tillräckligt mycket och måste läsa på mer. Och därför tycker jag att det hade varit viktigare att man lagt lite mer krut på att lära folk hur man lär sig på något sätt. Hur bedömer du? Hur värderar du informationen du får? För sjukgymnasterna kommer ut från den här treårsutbildningen och som jag sa, oavsett var man hamnar så kände i alla fall alla jag pratade med att de kände sig otillräckliga på något sätt, att de inte kunde tillräckligt. Och så börjar de hoppa på de här kurserna som är privat drivna där mycket är trams, rätt ut sagt.

00:42:34 – Wille: Enkla lösningar och så.

00:42:35 – Jacob: Ja, precis. Så hade man kunnat allt det här bättre sen innan så tror jag att det hade blivit en bättre sortering automatiskt på marknaden vad som hade levt vidare. Och då hade ju också sjukgymnaster och fysioterapeuterna efterhand blivit bättre, skulle jag säga, som en grupp.

00:42:50 – Wille: Ja, bra konklusion. Det ger hopp om en lösning på något sätt.

00:42:54 – Jacob: Ja, det blir absolut bättre. Högskoleverket är faktiskt duktiga på att granska sjukgymnastutbildningarna, så verkar det som.

00:43:01 – Wille: Det tror jag nog att det blir bättre.

00:43:04 – Jacob: Och innan du går vidare där, Wille. Förlåt, förlåt. Innan du går vidare ska vi också faktiskt tippa oss om Ali Komei-avsnittet här, tycker jag. För vi hade en… Ganska djupgående diskussion kring det här med honom. Vad kan det varit i säkert 20 minuter. I avsnitt, ska jag säga snabbt, avsnitt 42. Så själva avsnittet hamnar i fettceller så jag antar att det kanske inte lockade alla lyssnare. Så om ni missade det så hoppa tillbaka för då diskuterar vi väldigt mycket av det. Att det kommer lite sent inom de flesta akademiska yrkena. Så man lär sig lite för sent enligt oss då hur man granskar information. Så pausa denna podden. Gå in i er app. Ladda ner avsnitt 42 också så har ni det att lyssna på direkt.

CrossFits tio egenskaper och definitionen av fitness

00:43:55 – Wille: Emil Tornsten frågar. CrossFit har en definition av fitness utifrån tio egenskaper. Vad tycker vi om dem? Är de heltäckande eller finns det luckor? Och vilka potentiella andra egenskaper finns det? Du kan de här tio.

00:44:09 – Jacob: Jag kan inte i huvudet kan jag säga, men jag kände till dem och det gick fort att ta fram de här. De har delat upp det i dels kardiovaskulär uthållighet, alltså flås kan man säga, VO2 max. Stamina då, vilket kanske också ska översättas till uthållighet. Så det andra kanske ska vara VO2 max och det andra uthållighet.

00:44:34 – Wille: Kondition och uthållighet, vad skiljer dem åt då?

00:44:37 – Jacob: Folk använder ofta kondition som synonym för syreupptagningsförmåga, tycker jag. Har du bra kondition så är du… Vi säger Björn Ferry när han var aktiv. Han hade bra kondition, säger folk. Så antar de per automatik att han är bra på allting som kräver lite flås. Men så är det ju inte. Han var ju garanterat jättebra på att springa också, men han har ju inte varit elit på att springa. Utan där är liksom uthålligheten lite mer specifik. Ser jag det som. Deras förklaring här till Stamina är the ability of body systems to process, deliver, store and utilize energy. Vilket är lite diffust kanske.

00:45:17 – Wille: Skämtar du eller? Är det hur alla energisystemen fungerar då?

00:45:22 – Jacob: Ja, det är väl deras sätt att säga det på, verkar det som.

00:45:26 – Wille: Men om kondition är VO2-max då? Nu är det du som säger det, så det kanske inte är någon speciell förklaring. Jo, det är ability of body systems to gather process and deliver oxygen.

00:45:35 – Jacob: Okej. Så stamina är energileveransen då. Alltså hur man nyttjar glykogen, hur man nyttjar fett och sådana här saker. Och kardiovaskulära då är hur du kan ta upp syre. Ja. Enligt dem. Sen har de styrka då, alltså force. Flexibilitet, vilket då bara är range of motion, inte aktiv. Vilket där jag kanske skulle vilja ha med mobility istället. Tycker jag väl kanske är vettigare. Jag känner inte att det är som någonting. Det är ingen fitnessmarkör för mig att man kan liksom ta sin fot och dra upp den till örat.

00:46:12 – Wille: Det kan man nästan lika gärna ha med njurfunktion, känner jag.

00:46:15 – Jacob: Varför inte? Alltså flexibilitet bara för sig själv, det är ju sällan du har nytta av det. Du vill ha något… Aktiv rörlighet är väl det svenska ordet, men mobilitet används också i svenskan nu. Att man kan ta dit benet själv. Du kanske skulle kunna argumentera för att du har nytta av att kunna sparka väldigt högt. I alla fall som en idrottare. I vissa idrotter då. Zlatan har ju nytta av det på fotbollsplan. Det kanske inte är det vanligaste. Power. Effektutveckling. Explosivitet har de med. Speed. Enligt dem är det förmågan att minimera tidscykeln för repeterade rörelser. Vilket då inte jag tycker är riktigt speed. Det skulle ju bara kunna vara snabbt fotarbete. Inte att man verkligen är snabb på att förflytta kroppen.

00:47:08 – Wille: Nej, exakt. För det skulle kunna vara max löphastighet. Det känns nästan som en bättre markör på fitness än fotarbete.

00:47:14 – Jacob: Ja, alltså det här att man ska minimera the time cycle of the repeating moment. Nej, då blir det som det där jävla YouTube-klippet. Har du sett? Han som bara kör stegarna. Dansar. Ja, vad fan, kom igen.

00:47:25 – Wille: Vad ska du göra med det?

00:47:27 – Jacob: Gör det på en amerikansk fotbollsplan så kommer någon och pappsmackar till dig så att du är platt. Jag tror inte han spelar amerikansk fotboll heller. Han bara springer med bollen på stranden, tror jag. Jag vet, jag ska inte såga honom för mycket. Han kanske är jävligt bra på det också. Men han är sjuk på fötterna där, men jag vet inte riktigt vad det är överföringen är. Sen har vi koordination, vilket jag tycker är en bra grej. Agility. Det finns inget riktigt svenskt ord för det. Finns det det?

00:47:49 – Wille: Nej, det är ju på något sätt rörlighet i rörelse på något sätt.

00:47:53 – Jacob: Ja, men det är väl lite mer liksom… Riktningsförändringar och liknande. Snabba riktningsförändringar, inte liksom rörelse i… Nej. Snabba riktningsförändringar och sånt. Men jag vet, även i svenska magisteruppsatser och masteruppsatser och så här så används ordet agility. Alltså även om de skriver på svenska där på GIH och så där. Så jag tror inte det finns ett vettigt ord för svenska. Men det är egentligen snabba riktningsförändringarna. Och sen har du balans och sen har du träffsäkerhet då. Nja, de har ju liksom “ability to control moment in a given direction or a given intensity”. Så det är ju mer bra teknik på något sätt. Du kan hålla samma mönster i rörelse upprepade gånger. Och håller vi med i de här punkterna då, det här är ju jätteluddigt.

Framförallt bara att definiera fitness, för mig är det ju löjligt. Det beror ju på vad du ska mäta. Alltså, detta är ju CrossFit, the good old days så att säga. Så de gjorde ju CrossFit först och sen så kom de på att vi är fitness on earth, hur ska vi bevisa det? Ja men vi definierar fitness så passar det oss.

00:49:02 – Wille: Ja, men precis. Jag sa det innan vi började spänna in. De är ju så besatta med att definiera sig själva hela tiden. Jag känner att det är väldigt få andra idrotter som är det. Det kanske har att göra med att det är ett varumärke i mångt och mycket, att man vill ha en produkt att sälja, att du blir det här. Det kanske är därför man måste ha en tydlig bild, att du blir de här tio stycken. Ja, och man blir ju faktiskt inte de här tio stycken heller.

00:49:25 – Jacob: Framförallt agility vet jag inte hur mycket man tränar i CrossFit egentligen. Det är sällan jag ser dem springa sådana här… Ja, de har en gren i CrossFit Games när de springer mellan koner eller vad man ska säga. Hade de det senast?

00:49:40 – Wille: Ja, jag har för mig att de brukar ha med det i games och det suger de ju alltid på. Även de här straight line sprinters brukar inte vara så bra på det just för att de kanske inte tränar så mycket på det.

00:49:48 – Jacob: Nej, det är som när vi pratar med Henrik Dager, tiokamparen där, 1500 meter sista eventen. Nej, det tränar vi aldrig. I princip. Har du nio event som handlar om power och speed, eller effekt och snabbhet, så lägger du inte någon tid på det som kanske sliter lika mycket, men mycket mindre poäng i slutändan. Precis. Och så verkar det vara också inom crossfiten. I alla fall hos de som tävlar i det. Jag vet inte hur vanligt det är om man går in i vanlig box och så här och kör deras WOD för dagen. Om det är mer med det.

00:50:23 – Wille: Harres test kör alla.

00:50:25 – Jacob: Ja, precis. Harrys testfel, som jag inte känner det, det är ett kors. Man springer och så hoppar man över häckar och så går man under häcken och sen springer man runt grejer och så springer man runt där två varv på tid. Det är ett gäng av de här förmågorna som man ska mäta där. Ja, det är agilitytest påstås det vara. Allt det här med agility är lite luddigt. Det finns många agilitytest. Det är ingen som har riktigt visat hur relevant det är för sporten egentligen. Det är också lite så här, det är väldigt luddigt om det faktiskt är en egen egenskap. En hel del studier visar att de som har hög power, det är också de som är bra på agilitytesterna. Så agility är bara någon form av Alltså explosivitetstest med ett koordinationsmoment.

Och det här koordinationsmomentet är antagligen så specifikt för din idrott så att det är där du ska träna, det tror jag. Det här med att träna med att springa över och hoppa under häckar och så. Gör du inte det i din sport så vet jag inte om du blir bättre på att flytta dig snabbt till sidor i din sport.

00:51:31 – Wille: För det är ungefär så jag hade resonerat också om jag skulle ta fram något sånt här, att jag hade tagit fram så få förmågor som möjligt. Alltså att varje förmåga ska bara förklara sin del och inte något annat. Alltså till exempel som det här med stamina och endurance eller vad det var för någonting. Det känner jag att det överlappar något fruktansvärt. Även fast det kanske är aningen olika aspekter av samma sak så överlappar det väldigt mycket. Det är jätteöverlappning och framförallt liksom

00:51:56 – Jacob: Stamina då, om vi ska ta det och översätta det till uthållighet, så är det ju väldigt idrottsspecifikt. Precis. Det är ju därför att du inte blir jättebra på att springa och jättebra på att cykla. När jag pratar jättebra nu då menar jag liksom elitnivå. Du kan vara enormt bra ur gemene mans kriterier. Jag tror jag lyssnade på någon intervju med Björn Ferry. Jag tror han sprang liksom milen på, vad var det han sa? Det var en sjuk tid i alla fall. Det var liksom 32 minuter. Nu ger jag honom mycket credd här, jag har ingen aning om det. Men det var väldigt, väldigt, väldigt bra tid.

00:52:33 – Wille: Ja, men så VU2 Max är ju en väldigt bra prediktor på det. Det är ju ett väldigt bra sätt att mäta taket på vad din förmåga är. Sen måste du självklart springa också för att lära dig det. Du ska vara specifik för din idrott, men jag vet inte liksom hur ska du bedöma om någon har en bra stamina generellt sett?

00:52:47 – Jacob: Det är ju väldigt luddigt. Om vi då ska ha fitness som Ja, men han har jättebra fitness då alltså. Ska jag bedöma stamina då? Det blir väldigt luddigt på mig.

00:52:56 – Wille: Det är V2 Max och laktat. Jag hade kört det i lapptestet.

00:53:02 – Jacob: Ja, i lapptestet blir det mer specifikt kanske. Men ja, nej, lite. Annars tycker jag inte det är något fel på… Det är ju kul grejer att sträva mot. Jag tror faktiskt också lite det här öga-hand-koordinationen borde vara med lite mer. Då har vi det lite med accuracy. Men jag tycker, ta gymnastiken till exempel, de har kasta fångar med som sina grundegenskaper, kallar de det. Och det tycker jag nog man skulle kunna slänga in här också. Typ bollsinne? Ja, det är ju bollsinne. Det är väl det folk kallar bollsinne. Men att man då kan fånga saker som kommer mot en och att man kan kasta saker mot saker. Vill vi blanda in evolutionen så har vi alltid spjutjagarna. Undvika spjuten som kommer och kasta spjut på dem som du vill träffa.

00:53:48 – Wille: Jag tycker det hade varit ett kul experiment om man kunde se vilka få test man kan göra för att förutsäga den bästa atleten. Då är Crossfit ganska bra, för där prövar man en hel del olika egenskaper i alla fall. Sen skulle man kunna expandera lite mer och kanske testa hoppförmåga och den typen av grejer. Och så bara ha labbtest eller fieldtests. Hur få sådana kan du göra för att förutsäga vem som kommer bli bäst?

00:54:14 – Jacob: Sen är CrossFit mycket likt. De enda maxtesterna de brukar ha är ju faktiskt…

00:54:21 – Wille: Ryck och sånt.

00:54:22 – Jacob: Ja, det är ju styrkegrejer och kanske då power, tyngdlyftningsgrejerna. Det är ju sällan de har vertikalhopp. Vem hoppar högst? Nej, men det är inte så kul att titta på heller.

00:54:34 – Wille: Ja, hade de varit bra på det är det ganska fräckt.

00:54:37 – Jacob: Men nej, visst, det är klart, det är inte en tv-grej. Men du kunde ha haft längdhopp. Det hade varit kul att se dem hoppa längd.

00:54:42 – Wille: Absolut.

00:54:43 – Jacob: De hade ju kast med liten boll någon gång, tror jag. Tidigt. Lite mer av de här explosivitets, rena explosivitet. Det är mycket blandning, alltid styrka, uthållighet mer. Än att du har den här max-speed eller power eller vad man vill kalla det och sådana saker. Och samma sak, de har lite, lite agility tycker jag och sådana saker. Alltså lite, lite, vad fan, de har ju mer än vad de flesta andra sporter eller idrotter har. Svårt, vad tycker du om definitionen? Jag tycker den är helt okej. Jag har inget emot den. Sen tycker jag att man kan använda den för sig själv, för vad man själv vill träna på. Vill du trycka den på andra idrotter för att säga att du är bättre för att du tränar allting och inte dem, så är du bara en dryg jävla typ.

00:55:33 – Wille: Det blir helt

Cykelpendling och luftföroreningar i stadstrafik

00:55:34 – Wille: meningslöst. Sen har vi en väldigt intressant fråga från Miss Laur. Hon frågar, vilket är att föredra, att cykelpendla två gånger fyrtio minuter längs hårt trafikerad väg versus åka tunnelbana? Det vill säga inte träna alls eller inte röra sig alls. Och det här är ju då problematiken om man bor i en storstad till exempel, om man skulle cykla längs med Hornsgatan i Stockholm som är fruktansvärt förorenad. Då drar man i sig de här föroreningarna och är det sämre då än att åka fyrans buss till exempel till jobbet? Det har vi faktiskt aldrig pratat om, men det finns ju en hel del. Det finns ju faktiskt folk som har tänkt på det här innan och studerat det och jag vet att du har koll på det.

00:56:16 – Jacob: Ja, precis. Jag delade faktiskt en artikel kring det här för, vad kan det ha varit, ett halvår sedan eller något sådant. Det är ju faktiskt så att man vet att miljöförstöringar dels kan de försämra träningseffekten om man tränar i… De har gjort en cool studie på det här. Vi diskuterade till och med det när Filip Larsen var här. Så ni letar upp det rödbetsjuiceavsnittet. Så nu skriver ni rödbetsjuice och så tyngre träningssnack i Google så kommer ni hitta det. Eller om ni bara går in på tyngre och letar upp den direkt. Där diskuterar vi den studien. Men man delar väldigt snabbt. Man tog folk som antingen bodde i centrum. Jag tror det var någonstans i Belgien. Eller de som bodde lite i utkanten på stan. Och så fick de träna precis samma konditionsträning.

Så kollade man på prestationsökningar och hälsomarkörer och så. Och det gick bättre för de som tränade utanför stan. Annars cyklingen, där finns väldigt mycket studier på det här. Eller väldigt mycket studier, men det… Vi kan ta så här att i de här riktigt förorenade städerna. Jag tror att den som leder just nu är en stad som heter Sabol i Iran.

00:57:19 – Wille: Leder.

00:57:21 – Jacob: Ja, precis. Men det är en tävling det också kanske man vill vinna, men… Där är det faktiskt så att hälsofördelarna, eller vad ska man säga, den negativa hälsopåverkan från avgaserna överväger hälsofördelarna från att cykla redan vid någonstans på tio minuter.

00:57:40 – Wille: Det är skrämmande alltså?

00:57:41 – Jacob: Så tränar du längre än så ute i det fria där så får du mer negativa effekter av träningen än om du bara skulle sitta inne och glo. Delhi någonstans kring en halvtimme. Peking då, det var ju mycket snack inför OS. De har ju ibland sina smogdagar där folk inte ska gå ut till exempel och rekommendera det. I genomsnitt deras föroreningar ligger någonstans på en och en halv timme. Tar vi de här andra städerna. La Paz är sista staden någon gång där du förlorar mer på att vara ute än att vara inne. Då är du uppe vid sex timmars träning utomhus. Då får du i dig mer skit än vad du får positiva effekter av cyklingen. Alla andra städer så vinner cyklingen. Sen innebär faktiskt inte det att man på något sätt ska säga att det är safe att gå ut och cykla.

Välj dina vägar, ta inte cykeltunneln. Kan du undvika att cykla när det är högtrafik eller undvika att cykla precis bredvid de största vägarna så kommer du få bättre effekter av det. Precis som man visar i den här Brysselstudien. Annars är det ringa politikerna och säga att man bryr sig om bilmiljön och sluta heja på folk som klagar på vägskatt och att det byggs mer bussvägar och sådana här saker. Det påverkar folks hälsa. Man har ju visat… Jag tror det var… Bara sitta i bilkö. Om du sitter i bilkö typ en halvtimme och du inte stänger av så att du cirkulerar luften inne i bilen utan att du fortsätter ha öppet det här. Så var det ganska högre… Det var risk för en hel del saker, kommer jag inte ihåg vad det var. Men det var negativt.

Väldigt negativt. Bara en halvtimme sådär.

00:59:22 – Wille: Och då rör du ju inte på dig alls så då får du inga positiva effekter av det.

00:59:25 – Jacob: Nej, precis. Så då är det ju ännu värre att sitta i bilkön än att cykla utanför.

00:59:28 – Wille: Plus att man får den här falling down-effekten när man flippar på folk.

00:59:32 – Jacob: Ja. Wille snackade ju ont här om Stockholm. Vi ska säga att alla skandinaviska städerna och framförallt de svenska då, det är väl Stockholm som undersöks mest, men kanske lite Göteborg. Vi ligger ju väldigt bra till för att vara storstäder. Och det är ju också antagligen för att vi har ju bra kollektivtrafik kontra många städer. Vi har inte de här fyrafiliga vägarna mitt inne i staden och centrum och sådana här saker. Nej men alltså cykla, cykla, cykla om man vill cykla eller trivs med det. Man ska liksom inte tänka för mycket på det. Men kan man välja en annan väg så är det ju sunt att göra det tycker jag. Är den lite extra lång så gör det ingenting. Det är bara bättre träning. Då får du liksom plus plus. Mindre föroreningar, mer träning.

01:00:13 – Wille: Så är det, men det är ganska tydligt här. Jag sa ju att Hornsgatan är en fruktansvärt förorenad gata och som ett exempel på att man faktiskt bryr sig om sådana saker i Sverige så får man ju inte ha dubbdäck på den gatan. Just av den anledningen, för att det river upp de här partiklarna och sådär. Så det görs ju väldigt mycket och det är väl ett kvitto på att det faktiskt är helt säkert att cykla här. Även fast man kanske ska undvika stan om man kan det.

01:00:35 – Jacob: Precis.

01:00:38 – Wille: Yes, sen hade du en till fråga.

01:00:39 – Jacob: Vi hade en sista fråga här som

Styrketräning för simmare, önskegäster och avslutning

01:00:41 – Jacob: jag egentligen bara ville ta väldigt fort. Mannen i vitt, The Man in White. Han har båda internationella följare antar jag. Vill veta allt om ett bra styrkeupplägg för simmare. Mitt svar här är att jag kan inte ge dig. Jag kan inte tillräckligt mycket om simning. Vi har faktiskt… Det ska bli riks… Riksgymnasium. för simning nu till hösten blir det. På Filbornaskolan där jag jobbar på ridåsgymnasiet ska de ha riksintag. Och det är många duktiga simmare redan nu. Jag har pratat lite med deras simtränare om det. Jag vet inte tillräckligt men jag vet däremot att det publicerades en sån här översiktsartikel och metaanalys bara för några veckor sedan som tittade just på simning och det förbättrar prestationen att styrketräna.

Så de ska styrketräna, jag kan inte säga precis hur. Men det här var regelrätt styrketräning, ska vi säga det också. Det var inte liksom det här att man försöker simulera styrketräning i vattnet med större paddlar och sådana saker. Eller större paddlar, man har ju inte paddlar annars. Ja, ni vet när man sätter på de här stora Grodgrejerna på händerna. Jag kan inte namnet alls så skrattar alla som håller på med simning åt mig. Men det är okej. Jag bjuder på det. Men de ska styrketräna. Sen ska man givetvis hitta rimlig mängd och så här. Men det verkar kunna hjälpa deras prestation med.

01:02:01 – Wille: Pratade vi inte lite om det ändå i avsnittet med Henrik och Ulrika? Jo, det gjorde vi.

01:02:09 – Jacob: Om du inte har lyssnat på det, Manning White, så var det avsnitt 46. Där pratade vi om styrketräning i ungefär tio minuter i alla fall.

01:02:18 – Wille: Men kontentan är väl att de styrketränar och det ska man göra. Det optimala är ingenting som vi riktigt har koll på.

01:02:25 – Jacob: Nej, precis. Det är en väldigt udda sport, simning, när det gäller rörelse. Ju mer du tar i desto långsammare går du nästan. Du går ju inte långsammare, men du får mycket större motstånd mot dig. Det är tvärtemot hur det fungerar uppe på land. När det går snabbare så minskar dina krafter. Du hinner inte utveckla lika mycket kraft. Tvärtemot kanske fel ord, men det är annorlunda. Det är väldigt annorlunda i vattnet.

01:02:52 – Wille: Ja, precis.

01:02:53 – Jacob: Vi hade en fråga till. Det är värt att nämna. Ingen fråga, men önskegäster. Staffan Lindeberg och Andreas Abelsson. Staffan Lindeberg har tyvärr gått bort, kan jag säga där. Jag hade faktiskt planer på att eventuellt bjuda in honom, men han dog. Bara för några månader sedan. Oklart varför, han var inte så gammal. Han var väl 60 plus eller något sånt där. Andreas Abelsson hade varit kul. Jag är väldigt tveksam till hur han ställer upp. Han är inte den… Han är inte lätt att övertala till sådana saker. Men jag kanske ska kolla med honom.

01:03:31 – Wille: För de som inte vet vem det är?

01:03:33 – Jacob: Det är King Grubb på Kolozzeum. Okej. Då borde alla som har varit tonåringar och googlat träning veta vem det är. Ja, absolut. Det hade ju kunnat vara kul.

01:03:45 – Wille: Bra. Som sagt, mycket bra frågor. Det här var det vi hann med. Nästa gång får ni skicka dem igen, så ska vi se om vi inte kan ta upp dem. Sen ytterligare en grej. Vi pratade för några veckor sedan om att tyngre.se har gjort om sina butiker. Går man in där och går in på butiken så kan man hitta under profiler, rekommenderar, så hittar man tyngre träningssnack. Där är våra grejer som vi tycker att man kan lägga lite kronor på om man ändå ska in och handla där. Det är ganska mycket kläder som man kan antingen träna eller löka runt i om man så vill. en del proteintillskott, redskap för din träning, gummiband och liknande. Gå in och kolla där och stöd podden genom att handla om ni ändå ska handla på Tyngre.se.

01:04:28 – Jacob: Ja, precis. Det är ju Tyngre som står för vår redigering och det är därför vi gör det här. Annars hade vi inte orkat.

01:04:35 – Wille: Men visa för dem att vi är relevanta. Typ så.

01:04:37 – Jacob: Ja, precis. Det är faktiskt så att om ni ändå handlar där så får jag och Wille en liten procent av det hela. Framförallt Wille gör ju detta 100% ideellt. Jag får ju ut lite vinning via andra vägar av det här, men Wille sitter ju bara hemma annars. Han har inget att sälja annars. Jag får väl sålt lite fler böcker av detta kanske.

01:04:57 – Wille: Ja, precis. Ja, de finns där. Böckerna kan man ju köpa, då får ju du supervinning där då, antar jag.

01:05:03 – Jacob: Ja, precis. Då får jag presenter på mina egna försäljningsskyltar. Det blir rundgång. Ja, precis.

01:05:12 – Wille: Men som sagt, om ni ändå ska gå in och handla så kolla där. Sidan är mycket bättre nu. De har gjort om det nyligen och det är mycket lättare att hitta grejer. Så gå in och kika där.

01:05:20 – Jacob: Yes, gör det.

01:05:21 – Wille: Bra. Då hörs vi när vi hörs.

01:05:23 – Jacob: Det gör vi. Ha det gott. Tja. Hej, hej.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *