Summering av avsnittet

AI summering. Längre ner finns hela avsnittet med komplett transkribering.

I det här avsnittet gästas Wille och Jacob Gudiol av Amir Sariaslan, postdoktoral forskare i psykiatrisk genomik vid Karolinska Institutet med bakgrund inom sociologi, kriminologi och psykiatrisk epidemiologi. Amir berättar om sin forskarbana från doktorandstudier på Karolinska Institutet till en postdoktortjänst i Oxford inom forensisk epidemiologi, där han undersökte våldsrisk bland psykotiska patienter. Samtalet tar avstamp i hur svenska totalpopulationsregister – där personnummer gör det möjligt att länka samman bland annat patientregistret, lagföringsregistret, flergenerationsregistret och Svenska Tvillingregistret – används för att separera effekterna av arv och miljö.

Gästen och programledarna diskuterar resultat från tvilling- och adoptionsstudier kring både kroppsvikt och kriminalitet. Danska adoptionsstudier visar att sambandet mellan adoptivföräldrars och adoptivbarns BMI i princip är noll, medan det finns en stark koppling till de biologiska föräldrarnas BMI. För utfall som kriminalitet har adoptivföräldrar och uppväxtmiljö en viss betydelse, även om biologiska faktorer väger tyngre. Samtidigt belyses metodologiska begränsningar i äldre nationella adoptioner, där släktingar ofta tog över barnen, samt internationella adoptioner där information om biologiska föräldrar saknas.

Diskussionen går vidare till hur samhällsmiljö och individuella egenskaper samspelar kring övervikt och träning. Jacob lyfter migrationsstudier och skillnader mellan matkulturer i exempelvis USA, Europa och Japan, medan Amir påpekar att det inte är slumpmässigt vilka individer som flyttar mellan olika länder och att korrelationer lätt misstolkas som rena miljöeffekter. Jacob drar även paralleller till träningsstudier där deltagare som utför samma övervakade bicepsträning får kraftigt normalfördelade resultat, samt tvillingstudier som tyder på att generna spelar allt större roll för fysisk aktivitet ju äldre man blir.

Amir förklarar centrala begrepp inom beteendegenetiken, framför allt passiv och aktiv genmiljökorrelation. När studier visar att det i Sverige är omkring 65 procent ärftligt att bo i ett utsatt bostadsområde i vuxen ålder handlar det inte om specifika gener för bostadsadresser, utan om ärftliga egenskaper som påverkar utbildning, arbetsmarknad och inkomst – vilket föräldrar för över till sina barn tillsammans med själva uppväxtmiljön. På motsvarande sätt innebär aktiv genmiljökorrelation att individer söker sig till miljöer och aktiviteter utifrån sina medfödda anlag, vilket nyanserar populära föreställningar som tiotusentimmarsregeln.

Genom kusinjämförelser och syskonjämförelser i svenska register går det att pröva om uppväxtmiljön i sig orsakar problem som våldsbrottslighet, missbruk, depression och schizofreni. När syskon som vuxit upp i samma familj har exponerats för olika bostadsområden vid 15 års ålder på grund av att familjen flyttat, syns ingen överrisk för det syskon som bott i ett mer utsatt område. Däremot betonar Amir att miljöfaktorer ändå har betydelse för vissa utfall – exempelvis förklarar delad miljö omkring tio procent av variationen i våldsbrottslighet och en betydande del av variationen i skolbetyg och utbildningslängd.

Samtalet tar också upp hur ärftlighet ska tolkas och vilken kritik tvillingstudier möter. Amir understryker att ärftlighet är ett populationsmått för en specifik grupp vid en viss tidpunkt, inte ett mått på hur mycket generna styr en enskild individ. De går igenom antaganden som Equal Environments Assumption och visar att eventuella skillnader i hur lika enäggs- och tvåäggstvillingar behandlas i praktiken bara tycks påverka skattningarna med några procentenheter, medan antaganden om genmiljöinteraktioner lätt blir missvisande om man bortser från genmiljökorrelationer.

Avslutningsvis granskas epigenetik, graviditetsstudier och de etiska perspektiven på genetisk forskning. Amir pekar på att många äldre epigenetiska studier på trauma och svält hos människor haft små urval och bristande kontroll för multipla tester, samt att nyare forskning kring BMI tyder på att genetiska riskindex förklarar epigenetiska signaler snarare än tvärtom. Likaså visar syskonstudier att samband mellan exempelvis mammans rökning under graviditeten och barnets framtida utfall ofta förklaras av ärftligt överlapp. Istället för skuldbeläggande eller determinism ser Amir forskningen som ett verktyg för att hitta biologiska mekanismer och bättre läkemedel, vilket bland annat syns i registerstudier där medicinering mot ADHD och psykossjukdomar kraftigt minskar risken för våldsbrott.

På Tyngre Träningssnacks instagram hittar du bilder och klipp från avsnittet.

Visa avsnittets hålltider
• (00:00:00) Introduktion och presentation av Amir Sari Aslan
• (00:03:20) Svenska register, tvillingstudier och syskonjämförelser
• (00:08:21) Adoptionsstudier om övervikt, BMI och kriminalitet
• (00:12:44) Samhällsmiljö, migrationsstudier och orsakskedjor
• (00:19:08) Utsatta bostadsområden och passiv genmiljökorrelation
• (00:21:45) Gener i träningsstudier och aktiv genmiljökorrelation
• (00:25:45) Hur tvilling-, kusin- och syskonstudier separerar arv och miljö
• (00:32:42) Vad ärftlighet egentligen betyder som populationsmått
• (00:36:26) Kritik mot tvillingstudier och genmiljöinteraktioner
• (00:43:15) Epigenetik, graviditetsstudier och BMI
• (00:52:47) Interventionsstudier och miljöns betydelse
• (00:56:34) Etik, skuldbeläggande och nyttan med psykiatrisk genetik
• (01:04:04) Sammanfattning om kausalitet och avslutning

Det här är en automatisk transkribering av detta avsnitt av podcasten Tyngre Träningssnack. Du kan trycka på varje tidpunkt i texten för att hoppa till precis den delen av avsnittet i youtubespelaren ovan.

Transkriberingen är genererad med hjälp av AI och innehåller därför vanligen några enklare fel.


Introduktion och presentation av Amir Sari Aslan

00:00:22 – Wille: Hallå och välkomna till ännu ett avsnitt av tyngre träningssnack med mig Wille och som vanligt Jacob Gudiol. Tjena Wille! Tja, hur är läget?

00:00:31 – Jacob: Det är bra, fint, fint. Lite trött, satt uppe länge igår. Försöker få lite jobb gjort. Dottern har blivit sjuk, den större här. När hon är hemma på dagarna så blir det ännu mindre gjort, så när hon väl somnat där på kvällen så kör man ett ryck. Så jag satt uppe till två igår.

00:00:46 – Wille: Är det därför du har minskat ditt antal bloggar med 50%?

00:00:50 – Jacob: Ja, det är väl så. Det är ganska skönt att bara ha en. Jag kände väl det, det var svårt att uppdatera båda samtidigt.

00:00:59 – Wille: Vi har en spännande gäst här idag. Vi har redan innan vi började spela in hunnit avhandla en hel del av ämnena, så vi tänkte att vi måste börja spela in så att vi får med det här otroligt intressanta snacket. Det är Amir Sari Aslan. Välkommen! Tack, tack! Hur är läget?

00:01:15 – Amir: Jodå, det är fint.

00:01:16 – Wille: Hur är det själv? Jo, det är bra. Du är den enda som frågar det. Jacob brukar aldrig fråga hur det är med mig.

00:01:22 – Jacob: Ohyfsad. Jag frågar innan vi spelar in.

00:01:27 – Wille: Det där är ju inte offentlig information.

00:01:30 – Jacob: Om jag frågar dig så bara jo, så säger du inte mer. Utvecklar aldrig något ändå.

00:01:35 – Wille: Jo, jag sa att vi hade ett väldigt spännande ämne idag och vi har ju som sagt redan hunnit börja komma in på det. Men vi ska prata ganska mycket om gener och gener och miljö och interaktioner däremellan och huruvida de finns och allt vad det är. Men du kan väl börja med att berätta om dig själv och din bakgrund.

00:01:51 – Amir: Jag är då en postdoktoral forskare i psykiatrisk genomik vid Karolinska Institutet. Jag har en bakgrund som sociolog och kriminolog. Jag skrev min doktorsavhandling på Karolinska Institutet i psykiatrisk epidemiologi. Därefter så jobbade jag som postdoktor i Oxford, där vi tittade på forensisk epidemiologi, där vi tittade på just familjebaserade modeller för att undersöka våldsrisk bland psykotiska patienter och titta på vad som orsakade gener och miljö Och nu är jag som sagt tillbaka på Karolinska där tanken är att jag ska fokusera mer på exakt vilka gener det är som orsakar schizofreni och andra typer av liknande sjukdomar.

00:02:50 – Wille: Det är ni som utvecklar Minority Reports på riktigt då? Långt ifrån.

00:02:56 – Jacob: Innan du vet det själv så kommer hon och knackar på dörren, du ska inte vara ute i samhället. Du får inte ha strumpor på dig.

00:03:04 – Wille: Men hur kom ni in på det här fältet från början då?

00:03:07 – Amir: Hur menar du nu?

00:03:08 – Wille: Ja, du har en bakgrund som kriminolog. Var det GW som… Nej, det var kanske lite väl populärkulturellt. Men hur kom ni in på den banan?

Svenska register, tvillingstudier och syskonjämförelser

00:03:20 – Amir: Jag försökte bli doktorand inom sociologi ett bra tag. Det blev inte av av olika skäl. Sen fick jag ett erbjudande om att göra min doktorand Jag fick en doktorandtjänst på Karolinska där tanken var att man skulle kombinera sociala och genetiska förklaringsmodeller. Min avhandling fokuserar ganska mycket på att försöka förstå huruvida socioekonomiska faktorer faktiskt orsakar våldsbrottslighet, missbruk, schizofrenidepressioner och andra psykiatriska sjukdomar. För att kunna förstå orsakssambanden har vi använt oss av flera olika typer av familjebaserade metoder. Dels tvillingmodeller som vi kommer prata om, men dels syskonjämförelsemodeller där vi jämför syskon som har växt upp under olika omständigheter.

Där ser man huruvida det ena syskonet som har varit exponerad för lägre socioekonomisk status, huruvida den har överrisker att utveckla de här problemen. Och där så såg vi att de inte hade det.

00:04:34 – Wille: Det är lite intressant. Rent praktiskt, hur går det till? Är det bortadopterade syskon som det handlar om?

00:04:43 – Amir: Nej. Vi arbetar med totalpopulationsregister. I och med att vi har personnummer i Sverige och att alla myndigheter har tillgång till den här informationen och de bygger upp sina register och skickar det till Statistiska centralbyrån så kan de koppla ihop en massa olika typer av register. Allt ifrån patientregister där vi har information om alla sjukhusinläggningar i landet sedan 1973 Vi har även lagföringsregistret där vi har alla lagföringar i landet sedan 1973 Vi har också flergenerationsregistret där varje person som är antingen född eller som har kommit till Sverige sedan 1932 De är kopplade till sina biologiska föräldrar och adoptivföräldrar Genom den här informationen kan vi identifiera vilka som är antingen syskon, hel eller halvsyskon, vi kan identifiera kusiner Och då kan man använda den här informationen sen till att följa upp de här personerna och deras släktingar över tid.

Och då kan vi baserat på den informationen försöka säga någonting om familjära risker. Alltså hur pass vanligt är det att en viss egenskap eller en sjukdom som till exempel schizofreni. Hur pass vanligt är det att familjemedlemmar har en ökad risk för att utveckla sjukdomen? Det är framförallt register vi använder oss utav. för att titta på de här olika faktorerna. Sen har vi andra register också, typ Svenska Tvillingregistret, där vi har i princip majoriteten av alla tvillingar födda i Sverige sen 1800-talet nästan. Nu har jag inte exakta siffror i huvudet. Men jag tror att det är ungefär runt 160 000 totalt tvillingar som finns med. Och det kan vi också använda oss av för att besvara andra typer av frågeställningar.

00:06:43 – Jacob: Är de med lite extra? Gör man lite extra frågor till dem och sånt där? För jag är ju med i de här rissiorna men det är ju ingen som någonsin har frågat mig någonting om mitt liv förutom det som då blir bokfört. När jag åker in till sjukhus och när jag börjar på en skola eller vad som helst. Men de här tvillingarna får hem frågeformulär och sådär regelbundet då.

00:07:03 – Amir: Ja, alltså vi har ett antal tvillingstudier där man har ställt många frågor till både tvillingarna själva, men även deras föräldrar. Och just nu så har vi ju en av de största tvillingstudierna för unga tvillingar. ett projekt som heter CATS på vår institution där man har följt upp i princip så gott det går alla tvillingar som är födda 1992 och framåt. Så när de är nio år gamla så får de ett frågeformulär och nu finns det även uppföljningar vid 18 års ålder och även 15, 18 och 24 års ålder, tror jag. Så då kan man ju följa upp dem över tid och man kan se hur pass mycket ärftliga faktorer och eller miljöfaktorer spelar roll för utvecklingen av olika typer av faktorer som man är intresserad av.

00:08:02 – Jacob: Ja, det är ju lite häftigt, för då får man ju med på något sätt, alltså de kanske bor hemma även hos sina föräldrar till de 18-19, så kan man ju se om det händer något mellan 18-24 då. Att de börjar skilja sig mer, tvillingarna, eller om de liksom fortsätter vara likadana som varandra, eller vad man säger.

00:08:16 – Amir: Ja, det kan man ju göra.

Adoptionsstudier om övervikt, BMI och kriminalitet

00:08:21 – Amir: Vi vet ju från tvillingstudier sen 70-talet och framåt att många enäggstvillingar som växer ifrån, Som inte har levt tillsammans under uppväxten. Att de är nästan lika högt korrelerade med varandra vad gäller personlighet och intressen och en massa andra faktorer. Som de tvillingar som har faktiskt växt upp tillsammans. Och det tyder ju på en starkt ärftlig komponent där. Så trots att de inte har delat miljö överhuvudtaget så är de väldigt lika varandra.

00:08:57 – Jacob: Ja, precis. Jag skrev ju om det tyngre nyligen. Den här studien med… Det handlar väl om övervikt specifikt, den studien. Där man tittade just på tvillingpar som hade blivit adopterade. De var ju identiska gener när man har växt upp hos helt olika föräldrar. Så kollar man liksom då de barnen som hade växt upp hos föräldrar som vägde mer. Och de också vägde mer än den här tvillingen som växte upp hos en familj hos föräldrar som då var mer normalviktiga eller närmre normalviktiga eller kanske till och med var normalviktiga. Och där såg man ju också att det var… Det fanns ju ingenting. Miljön förklarade ingenting i den studien tror jag. Vilket är ganska anmärkningsvärt med tanke på hur många som ska stå… Det är ju varannan dag eller varannan vecka i tidningen man får läsa någon debattartikel om att föräldrar måste ta sitt ansvar.

Och då undrar man ju liksom, hur mycket har du tagit ansvar för ditt barn om de är smala?

00:09:51 – Amir: Ja, och det där är också viktigt att ha i åtanke, att det beror ju också på vad man studerar. För just det du säger om BMI och andra typer av liknande mått har man ju gjort adoptionsstudier på sen 80-talet, i framförallt Danmark. Och där har man ju hittat mer eller mindre samma sak. Alltså att korrelationen mellan adoptivföräldrar och barnet är ju mer eller mindre noll. medan det finns ett starkt samband mellan de biologiska föräldrarnas BMI och barnets BMI. Men om man tittar på andra typer av utfall, typ kriminalitet eller våldsbrottslighet, så ser man att det finns ett samband som förvisso är svagare. Alltså sambandet mellan adoptivföräldrar och barn. Alltså föräldrarna har en större inverkan här, även om den inte är den avgörande.

00:10:45 – Jacob: Vad ligger det på? Du kan ge oss siffran, det är en nördradio detta. Du får gärna ge oss korrelationen, vad ligger den på ungefär?

00:10:51 – Amir: Nej, jag har inte bra karm, det måste jag kolla upp. Men generellt sett så är det ändå lägre. Adoptivföräldrarnas miljöfaktorer som är associerade med adoptivföräldrarna förklarar en mindre del av överriskerna för barnen att utveckla kriminalitet än de biologiska föräldrarna.

00:11:13 – Jacob: Men det är ändå så att adoptivföräldrarna har en inverkan på kriminaliteten där. Vilket de då inte verkar ha på BMI. Precis.

00:11:23 – Amir: Men då måste man också ha i åtanke att själva designen förutsätter att adoptivföräldrarna är knumpmässigt utvalda.

00:11:34 – Jacob: Det är ju inte adoptivföräldrar. I alla fall inte i Skandinavien.

00:11:37 – Amir: Nej, och ser man på adoption överhuvudtaget, i Sverige framförallt, så hade vi ju ganska mycket av en nationell adoption. Framförallt 50-talet och fram till ungefär 80-talet. Men då var det i betydande grad släktingar till föräldrarna som tog över ansvaret, som adopterade barnen. Om man vill separera ärftliga faktorer från miljöfaktorer så komplicerar det situationen om det är släktingar som har tagit över. Och sen efter det, efter 80-talet, så blev det ju betydligt mer vanligt med utlandsadoptioner, eller internationella adoptioner. Barn som adopteras från olika länder, där vi inte har någon information om deras biologiska föräldrar överhuvudtaget. Och där blir det ju svårare för forskarna att säga någonting om arv och miljö, just på grund av att vi inte har tillräckligt mycket information om de biologiska föräldrarna.

Nej, det är svårt att studera det där.

00:12:41 – Wille: Det är lite intressant, för visst har du skrivit en bok, Jacob, där

Samhällsmiljö, migrationsstudier och orsakskedjor

00:12:44 – Wille: du hävdar att det är väldigt mycket miljön som påverkar övervikt och liknande?

00:12:49 – Jacob: Jag har skrivit en bok om det, Javille.

00:12:53 – Wille: Tycker du att den är relevant nu?

00:12:55 – Jacob: Jo, det har jag ju påpekat, och det påpekar jag också i den här artikeln. Jag tror fortfarande, jag kan inte belägga det särskilt bra, men jag är ganska övertygad ändå, att man som förälder kan påverka ens barns vikt. Men jag tror att generellt sett att barn som är smala idag, de är inte det för att de har fått bättre föräldrar. Utan de föräldrarna är lika dåliga som de andra föräldrarna, men de står ändå och pekar fingret för att de hade tur och gav sitt barn bättre gener. För tittar man på kostmönster och sådär, så är det ju… Även de som är normalviktiga tenderar att äta dåligt. Det finns inget som talar för att de skulle… Visst, där är ju såklart skillnader. Överviktiga dricker mer läsk och käkar mer godis och kakor och sådär.

Det behöver ju inte vara för att… Det kan ju lika bra vara generna som driver dem till det. Att de påverkas mer av miljön. Jag tror att alla vill sina barn väl. Alla säger till när de ser sitt barn äta en kaka och alla vill säga nej när de ber om det. Eller inte alla såklart. Men generellt sett, jag tror det är lika utspritt bland normalviktiga föräldrar som överviktiga föräldrar. Det här med att säga att de generellt sett skulle ge sina barn godis och läsk. Det finns inget som talar för det rent studiemässigt. Just tvillingstudierna talar ju för att Som grupper så är det ingen skillnad på hur föräldrarna sköter det, i alla fall hos adoptivföräldrarna.

00:14:20 – Wille: Ska man vara lite mer välvilligt inställd till din bok så kanske man ska säga att det blir liksom, att ha ett samhälle som vi har idag är att ha dåliga föräldrar, eller vad man ska säga, som möjliggör ätandet av dåliga saker och har man då dåliga gener så slår det ut fel. Har man tolkat det rätt då?

00:14:37 – Jacob: Det är väl så jag tycker. Alltså det finns ju. Jag vet, nu är ju Brian Wanzick här. Han har ju fått den här… Han har ju fått mycket skit sista veckorna här. Men han har ju en studie som han nyligen har släppt där han visade folk som… Alltså när folk flyttade från USA till Europa så gick de ner i vikt. När de flyttade från USA till Japan gick de ner i vikt. När folk flyttar från Japan till Europa går de upp i vikt. Från Japan till USA går de upp i vikt. Och sen när de flyttade från Europa till Japan så låg vikten ungefär stabil och sen från Europa till USA då gick vikten upp. Man har ju ganska mycket i migrationsstudier, särskilt från USA, där man sett att folk som kommer in till landet tenderar att väga lika mycket som amerikanerna efter 10-15 år trots att de kommer dit med normalvikten.

Och ser man på en global nivå, var kommer övervikten? Jo, det är så fort samhället utvecklats till och med… Alltså ska vi säga likna USA då rent… miljömässigt när det gäller maten och snabbmat och sådana här saker. Det kan man väl ändå få ihop tillsammans med genstudierna, tycker jag. För det är onekligen så att övervikten ökar och generna förändras ju inte, så det är väl något som har hänt.

00:15:44 – Amir: Det man kan säga om det Jacob just nämnde var ju att man antar ju då att de här rörelsemönstren över olika länder, att det i sig också kan förklaras av individuella skillnader. Det är ju inte som så att det är vilka som helst som vill flytta till USA jämfört med de som vill flytta till Japan till exempel. Och de egenskaperna som gör att folk vill flytta till USA till exempel kan ju vara assisterade med en ökad benägenhet till att gilla låt säga snabbmat medan de andra kanske gillar mer sushi. Och det i sin tur leder ju till att man kanske får vissa gruppskillnader där. Och det är just det här som är det intressanta för mig. Jag gillar att förstå varför. Alltså att förstå orsakskedjorna på ett bättre sätt. För det behöver vi familjebaserade designer i hög grad.

Och anledningen till det är ju att majoriteten, för att inte säga alla olika egenskaper, personliga egenskaper, är ärftliga i någon grad. Det betyder inte att allt är genetiskt eller att allt är ärftligt. Utan vissa faktorer är inte särskilt ärftliga. Folk blir förvånade när man säger till exempel att många cancertyper inte är starkt ärftliga. Medan andra faktorer som psykiatriska sjukdomar är starkt ärftliga. Men även BMI och kroppslängd och så. Och där är det viktigt att förstå vad man tittar på och sen titta på hur de här olika typerna av egenskaperna förhåller sig till varandra över tid. Så om man vill titta på, som vi har gjort till exempel, kriminalitet och psykossjukdomar. Då vet vi att båda de här faktorerna är ärftliga i hög grad.

Och då vill vi försöka förstå varför det är som så att i vissa familjer så finns en hög grad av psykossjukdomar men även en hög grad av antisociala beteenden. Och drivs det här av överlappande genetiska faktorer eller överlappande miljöfaktorer? Och vilka de här faktorerna är senare. Med mer komplicerade metoder kan man använda den här informationen om gener och miljö för att kunna säga något om orsakskedjor. Det är det som jag tycker saknas i många av de här studierna. Till exempel det Jacob just nämnde. Det är helt slumpmässigt vilka som vill åka till USA från ett givet land. Eller vilka som vill åka till Japan. Så där skulle man ju kunna använda sig utav andra mer komplexa forskningsdesigner än att bara titta på korrelationer.

Ja, de har åkt till USA, de väger så mycket. De har åkt till Japan, de väger så mycket. Och sen så spekulerar man omkring vad orsakerna är till det. Och då blir det oftast att det blir någon miljöförklaring. De har åkt till USA, de är exponerade för mycket snabbmat och de väger mer. Alltså måste det vara snabbmaten som orsakar övervikten. Det kan vara som så att det har en sån typ av inverkan. Men det behöver inte nödvändigtvis vara så.

00:18:47 – Wille: Men vad är det som saknas då? Ska man ställa frågan ”gillar du sushi eller hamburgare” innan de åker? Vad är det för information som man skulle behöva för att veta hur mycket miljön påverkar? Du har sådana gener som gör att du söker dig till den typen av mat.

00:19:03 – Amir: Det där är ett ganska dåligt exempel. Låt oss ta

Utsatta bostadsområden och passiv genmiljökorrelation

00:19:08 – Amir: ett bättre exempel för miljöpåverkan. Som i våra studier där vi har tittat på om man bor i ett utsatt bostadsområde. Om det påverkar ens risker att utveckla negativa livsutfall. Typ om man blir lagförd för mer kriminalitet. Eller om man har en ökad risk för att utveckla missbruksproblematik. Och där så, om man tittar på litteraturen i övrigt, så är det ju alltid någon typ av miljöförklaring där. Alltså barn som växer upp i de här områdena, de är exponerade för sämre kamrater. De har inte tillräckligt med resurser, de behöver fler fritidsgårdar och det är det som orsakar deras överrisker att ägna sig åt antisociala beteenden. Men då har man ju då inte kontrollerat varför de bor där. Om man tittar på fenotyp, att bo i ett utsatt bostadsområde i vuxen ålder så vet vi att det är ungefär 65% ärftligt i Sverige.

Då blir folk lite ställda. Menar du att det finns gener för att bo i utsatta bostadsområden? För att förstå det här lite bättre, då måste man förstå varför man får de här resultaten. Om vi har personer som bor i utsatta bostadsområden över tid så beror det ju vanligtvis på att de inte har pengar till att bo i mer välbärgade bostadsområden. Och varför har de inte det? Jo, det är för att de har en dålig arbetsmarknadsanknytning. Och varför har de det? Jo, för att det förmodligen inte har gått så bra för dem i skolan. Och varför har det inte gått bra för dem i skolan? Jo, för att det finns en rad olika egenskaper Alltifrån kognitiva förmågor till olika personlighetsegenskaper, impulsivitet och annat också Som är måttligt till i hög grad ärftliga Och det har man ju då inte kontrollerat för om man bara ska titta på vilka som bor i utsatta bostadsområden och vad de får för utfall Och det här är någonting som vi kallar för en passiv genmiljökorrelation Barnen som växer upp i de här områdena, de väljer ju inte vilka bostadsområden de ska växa upp i.

Utan det är ju deras föräldrar. Föräldrarna de överför ju både gener till sina barn, men även vilka miljöer som barnen växer upp i. Men de miljöerna som barnen växer upp i, det förklaras ju av föräldrarnas ärftliga faktorer också. Och i de här samhällsvetenskapliga studierna som man har gjort, men jag kan tänka mig också att det finns mycket litteratur hos er, i er bransch.

00:21:40 – Jacob: Det är klart det gör det. Det är alltid normalfördelningen när de

Gener i träningsstudier och aktiv genmiljökorrelation

00:21:45 – Jacob: kör träningstider. Det är en självklarhet. Jag har skrivit om en på träningsläger. Det var övervakad träning. Bicepsträning tre gånger i veckan. Man stod och tittade på när de tränade. Alla fick köra på samma relativa vikt. Jag tror det var typ 70 procent av ett ärende som man hade testat fram i början. Och så tittar man på dem varje pass de gjorde hela tiden och när man tittar på resultatet sen så liksom de bästa hade ju ökat med nästan 50% i muskelmassa medan det var några enstaka personer som inte hade ökat någonting alls. Och de flesta låg kring 15, 20, 25% så det är en normalfördelningskurva. Det är kanske inte bevis för gener i sig för vi har ju inte kontrollerat, Ja, vad ska vi ta? Man har inte kontrollerat sömn, man har inte kontrollerat mat, man har inte kontrollerat energiintag och sådana här saker.

Det finns ju annat som skulle kunna spela in på resultaten men det är antagligen mycket gener. Tar vi riktiga sådana här tvillingstudier så finns det ju också studier som visar att till exempel i barnåldern, vi tar fem till tio år, Då är det mest så att omgivningen styr. Alltså den har absolut störst inverkan, jag tror det är på 70-80% man tittar som styr hur aktivt ett barn är. Men ju mer åren går, när du kommer upp i övre tonåren, tidig vuxenålder, om man ska säga, så tar generna övertag. Generna har större inverkan på om den här personen tränar eller inte, eller är fysiskt aktiv, kontra omgivningens undantag. Det här är också tvillingstudier då. Sen om man tittar på ROT-studier så vet jag att det finns också en hel del studier som har visat att det talar mycket för att det här med att hög syreupptagningsförmåga innebär att man lever länge.

Att det nog beror lika mycket på att personer som har genetiskt anlag till att ha hög syreupptagningsförmåga också då har de här genetiska anlagen för att leva länge.

00:23:44 – Amir: Men det är så överallt. Men som jag sa så kallas det här för en passiv genmiljökorrelation. Men vi har också någonting som vi kallar för en aktiv genmiljökorrelation och det är ju att barnen baserat på sina ärftliga risker, de söker sig till olika typer av miljöer och de skapar olika typer av miljöer Alltså om du till exempel tänker dig att du har talang för att spela ett givet instrument så kommer du ju söka dig till miljöer och ställen där du ökar din sannolikhet för att träna på det här, att spela det här instrumentet. Och då har man ju tidigare tillskrivit de här effekterna till att vara effekter av att träna på det här instrumentet. Tiotusen timmar. Exakt, och det finns ju numera en svensk tvillingstudie där man har tittat på det där och då visar det sig att den här träningen i sig spelar ju inte någon större roll i sammanhanget, utan det är ju mer talangen som är viktigare.

Men det betyder ju inte att träningen i sig är oviktig. Det är bara det att folk med talang, de är mer benägna att träna mer.

00:25:01 – Jacob: Ja, precis. Det är en talang att vara bra och en annan talang att vara benägen att träna och söka upp sig i de här sakerna. Det blir alltid en kombination. Ja, exakt. Men det är ju liksom lurigt där vad man… Om vi tar tillbaka till bara dina studier. Hur stor är koordinationen där mellan… Som du sa, att det är liksom ärftligt med vilken miljö man växer upp i och hur benägen man själv är att hamna i den miljön på sätt och vis. Men hur stor roll kan Kan miljön påverka ändå? Är det noll där, precis som med adoptivföräldrarna? Du sa innan att det var lite, i alla fall adoptivföräldrarna, hade lite påverkan på risk för kriminalitet. Hur mycket har miljön i stort påverkan på det?

00:25:43 – Amir: Såhär kan man säga.

Hur tvilling-, kusin- och syskonstudier separerar arv och miljö

00:25:45 – Amir: Vi har genomfört dels familjebaserade studier. När jag säger familjebaserade studier i det här sammanhanget Så är det att vi har utvidgat den traditionella tvillingmodellen Alltså tvillingmodellen går ut på att du har två grupper Du har en grupp enäggstvillingar där du antar att de delar all genetik och all uppväxtmiljö Och sen har du en annan grupp, 2x-tvillingarna, de delar hälften av sin arvsmassa och all sin uppväxtmiljö. Baserat på den här informationen och baserat på ett givet mått som du är intresserad av, låt säga kriminalitet. Då kan du mäta hur pass lika 1x-tvillingarna är i kriminalitet. Och så kan du göra samma mätning hos 2x-tvillingarna. Och sen så kan du jämföra de här måtten. Baserat på lite mer komplexa ekvationer Kan du räkna ut hur pass mycket av de här skillnaderna som man ser i enäggstvillingarna jämfört med tvåäggstvillingarna?

Hur pass mycket av det som kan tillskrivas genetiska faktorer eller ärftliga faktorer? Hur pass mycket som kan tillskrivas delade miljöfaktorer? Och delade miljöfaktorer är ju alla miljöfaktorer som delas av tvillingarna Inom en familj. Och sen har vi någonting som vi kallar för unika miljöfaktorer. Och det är allt som gör varje tvilling unik i en familj. Och det kan ju bero på olika saker. Det kan ju vara renodlade miljöinfluenser. Dels kan det vara så att den ena tvillingen har olika typer av vänner. Och blir influerad av dem på olika sätt. Det kan också vara att den har exempelvis fått en hjärnskakning. Som gör att den skiljer sig ifrån sin tvilling. Sen finns det slumpfaktorer och mätfel som också spelar in där.

Problemet är att många gånger tolkas de här unika miljöfaktorerna som renodlade individuella risker. Då säger man att individuella miljöriskfaktorer är väldigt viktiga. Och det kan vara som så att det är det. Men vi vet ju inte om det är det eller om det beror på slump eller mätfel. Nästa steg i det här är att identifiera vilka miljöfaktorer som är viktiga. Och det är det som vi har gjort. Så när vi tittar på det, till exempel det jag sa inledningsvis, där vi har tittat på huruvida uppväxt i ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde orsakar kriminalitet. Då har vi använt oss av både kusinjämförelser och syskonjämförelser för att kunna besvara den frågan. Så om vi börjar inledningsvis, tittar i hela befolkningen och delar upp alla bostadsområden i en liten skala hur pass utsatt det är och då använder vi oss av olika mått för att mäta det här.

Det kan vara alltifrån kriminalitetsgraden i bostadsområdet till andel med socialbidrag eller försörjningsstöd. Det kan vara andel invandrare, andel Med låg utbildningsnivå etc. Så då kan man använda den här informationen för att skapa ett mått och sen så rankar vi alla bostadsområden över tid. Och vad man gör sen är att titta på hur pass starka är korrelationerna där mellan att växa upp i ett utsatt bostadsområde och att utveckla kriminalitet. Och där ser vi att det var relativt starka effekter. Vad man gör sen är att man tittar på kusiner som har växt upp i olika bostadsområden. Och varför är man intresserad av just kusiner? Jo, kusiner delar ju 12,5% av sin arvsmassa, men inte miljön i övrigt Det är inte så vanligt, iallafall inte i Sverige, att kusiner bor på samma ställen eller framförallt att de inte växer upp i samma hushåll iallafall Det gör ju att vi kan, genom att jämföra kusiner som har växt upp på olika ställen, då kan vi kontrollera för 12,5% av deras arvsmassa.

Och det man ser där, redan där, av den enkla kontrollen är ju att effekterna halveras. Så sambandet mellan att växa upp i ett utsatt bostadsområde och att utveckla kriminalitet, den risken halveras inom kusiner som har växt upp i olika bostadsområden. Sen så gör vi samma sak fast med syskon. Och då tänker man syskon, de växer ju upp på samma ställen. Jo, men det finns ju, om du tänker så här, man har en familj med två stycken syskon. Det ena syskonet blir 15 år gammal. Man mäter bostadsområdet vid 15 års ålder och sen så går det ett par år. Familjen flyttar till ett annat bostadsområde och då blir det yngre syskonet 15 år. Då bor familjen i ett annat bostadsområde vilket innebär att syskonen har varit exponerade för olika bostadsområden vid 15 års ålder.

De delar ju 50% av sin arbetsmassa men även all uppväxtmiljö i övrigt. Det enda som skiljer dem åt är ju då det här bostadsområdes-skiftet. Och då vill vi ju veta så här, okej, men har syskonet då i det här fallet som varit exponerad för ett mer utsatt bostadsområde, om den har en ökad risk för att bli lagförd för våldsbrottslighet till exempel? Och där ser vi att det inte finns en sån typ av överrisk. Vilket innebär att oavsett vad familjerna har flyttat över tid så har syskon exakt samma risk att utveckla kriminalitet, missbruk. Vi har även tittat på depression och schizofreni. Så då ser vi att inom familjer så finns det inga effekter. Effekterna som man ser är ju då mellan olika familjer. Så de här starka effekterna som man har identifierat i litteraturen på de här olika faktorerna som man nämnde.

De tycks ju vara missvisande för att man inte har kontrollerat för familjära risker. Så både gener och miljö.

00:31:55 – Jacob: Men det är intressant. Om man tar globala trender. Man har ju alltid det här mönstret att det är mycket generna hela tiden. Samtidigt så har man ju ändå Man säger utveckling över lång tid. Om vi tar liksom från hundra år tillbaka. Mindre brott. Tar man övervikten hundra år tillbaka. Mycket mer övervikt. Tar man motion hundra år tillbaka. Mycket passivare. Eller lite passivare i alla fall. Det går inte riktigt hand i hand på det där på något sätt. Men tror du att det är att man inte vet vilka miljöfaktorer man kontrollerar för eller tror du att det är mer långsiktiga effekter eller att det behöver vara mycket större skillnader än bara bostadsområde för att det ska hända någonting. Eller vad tror du det kan bero på? Sådana här saker.

00:32:39 – Amir: Som jag sa inledningsvis, allting

Vad ärftlighet egentligen betyder som populationsmått

00:32:42 – Amir: är ju inte ärftligt. Och även för någonting som våldsbrottslighet så vet vi att ungefär, alltså i Sverige i alla fall, så är det som så att Delade miljöfaktorer, alltså miljöfaktorer som delas inom en familj bland syskon. Det förklarar ungefär 10% av variationen i våldsbrottslighet. Så miljön har ju en inverkan. Det är bara det att det vi tror är miljöfaktorer, som är viktiga iallafall, att de inte alltid tycks vara det. Så när man tänker sig miljöfaktorer som delas i en familj så tänker man oftast på socioekonomiska faktorer och annat. De verkar inte ha någon större inverkan, baserat på de studier vi har gjort, för de utfallen vi har tittat på. Det kan mycket väl vara som så att det har en positiv effekt för, låt säga, skolbetyg.

För där vet vi också att det finns en sån komponent. Delade miljöeffekter förklarar en betydande andel av variationen i skolbetyg. Men det har vi inte studerat i våra, det har vi inte fokuserat på i våra studier. Så att bara säga att allting är ärftligt stämmer ju inte. Och det du säger stämmer ju också. En annan sak som man måste ha i åtanke är ju det att ärftligheten, när man skattar ett sådant mått, så skattar man ju det för en given population. Och den kan ju förändras över tid också Så vanligtvis när man säger ärftlighet till folk ute på stan så tolkar de det tror jag som hur pass mycket gener orsakar ett utfall inom en individ Som vi säger att diabetes är 60% ärftligt så tror de att det betyder att anledningen till att någon har diabetes så beror det till 60% på deras genetiska uppsättning och det stämmer ju inte utan det är som jag sa så jämför man ju grupper av enäggs och tvåäggstvillingar så det här är ju någonting som Det är något som vi kallar för ett populationsmått.

Det är ett mått på hur pass mycket ärftligheten spelar roll för den givna populationen i just det tillfället som man studerar det på. Det kan mycket väl vara som så att man studerar tvillingar på 50-talet och så gör man samma typ av undersökning på 80-talet och 2000-talet. Då kan man få olika värden över tid. Också.

00:35:05 – Jacob: Har man sett det också, att det blir så?

00:35:09 – Amir: Generellt sett så brukar man inte göra det. Men framförallt för det jag tittar på så blir det inga större skillnader. I min avhandling så tittade jag på tvillingstudier. Eller så gjorde jag beräkningar på tvillingar. Vad gäller socioekonomiska faktorer. Både områdesutsatthet men även inkomst och urbanicitet. Alltså om de bor i tätbefolkade områden Och vi tittar på det från 80-talet fram till 2009 Och där såg vi knappt några skillnader över tid Trots att vi har haft en ekonomisk kris 90-talet, början där 93 Men även 2007 någon gång Så det var väldigt stabila effekter över tid Men det beror ju på, det kan eventuellt vara som så Att det finns sådana typer av interaktionseffekter över tid. Men det behöver inte vara det.

För många psykologiska egenskaper som man har tittat på så verkar det vara stabilt över tid. Och stabilt mellan olika länder framförallt, och olika regioner i världen. Det är också en bekräftelse för att tvillingmetoden är bra och replikerbar.

00:36:23 – Wille: Det låter som att för de här faktorerna

Kritik mot tvillingstudier och genmiljöinteraktioner

00:36:26 – Wille: så är det väldigt stor ärftlighet som spelar roll. Men jag gissar att det finns forskargrupper som absolut inte håller med dig. Vad skulle vara deras största invändningar mot dina och era resultat?

00:36:38 – Amir: Ja, alltså tvillingmodeller till exempel bygger ju på en rad olika antaganden. Det vanligaste antagandet som kom, och framförallt skrevs det ganska mycket om på 70-talet, är ju det som kallas för Equal Environments Assumption. Alltså att man antar ju då att enäggstvillingar och tvåäggstvillingar delar lika mycket miljö. Och där så finns det ju folk som har då hävdat att Ja men enäggstvillingar ser ju likadana ut så folk kommer ju behandla dem på annorlunda sätt jämfört med tvåäggstvillingar som genetiskt är likadana som vanliga helsyskon. Och då har man faktiskt i olika typer av studier Om man tittar på det här, de har frågat folk, brukar ni klä ungarna likadant? Är de i samma klasser? Har de samma vänkretsar? Det verkar inte spela någon större roll för effekten av miljöfaktorer och ärftligheten på en rad olika typer av utfall som man har tittat på, framförallt psykologiskt.

00:37:46 – Wille: Om de till exempel är enäggstvillingar som inte delar vänskapskretsar?

00:37:51 – Amir: Precis. Miljön kan ha en betydande effekt för vissa typer av utfall som man tittar på. Men generellt sett, om man tittar på majoriteten av utfallen så verkar det inte ha någon större inverkan. Sen har man i datorsimulationsstudier tittat på lite olika antaganden och simulerat data på basis av det. Då har man ju sett att skulle det vara som så att enäggstvillingarna delade mer miljö jämfört med tvåäggstvillingarna, hur skulle det påverka ärftlighetsestimaten? Alltså vad vi tror om ärftlighet. Och där så har man ju då sett att ärftligheten kan diffa på ungefär 5%. Och det spelar ju i det stora hela ingen större roll, som jag ser det. För ingen är ju intresserad av att veta om är ärftligheten just 50% eller 55%. I det stora hela så spelar det ingen större roll.

Det finns ju andra antaganden också som de anför. Dels handlar det om det vi kallar för genmiljöinteraktioner. Tidigare nu har vi pratat om genmiljökorrelation. Alltså hur gener förklarar varför vissa människor blir exponerade för specifika faktorer. Dels var det det här med passiv genmiljökorrelation när vi pratade om bostadsområden men även aktiv genmiljökorrelation när barnen väljer sina miljöexponeringar i högre utsträckning. Genmiljöinteraktion handlar ganska mycket om att gener då skulle uttryckas i specifika typer av miljöer och att gener och miljöeffekter skulle vara annorlunda beroende på den typen av miljö som man är i. För att förenkla, det finns ju en studie från Sverige där man tittade på antisociala beteenden bland tvillingar och sen så hade man ett mått på områdesutsatthet och då vill man veta, är bidragen av gener och miljöer likadana oavsett var tvillingarna bor?

och då såg man ju att tvillingar som växte upp i mer utsatta områden att delade miljöfaktorer verkade vara viktigare där än för barn som växer upp i mer välbärgade områden.

00:40:23 – Jacob: Det är ju väldigt intressant om det skulle kunna vara så att om man bor i ett sämre område så är det mer generna som avgör ens risker. Kontra om man bor i ett spettrum eller där miljön får en större inverkan.

00:40:34 – Amir: Ja, det var problemet med de studierna.

00:40:39 – Jacob: Det var deras antagande eller deras tro?

00:40:42 – Amir: Problemet med de studierna är ju att de antar att genmiljökorrelationen är mer eller mindre noll. Vilket innebär att det förmodligen inte stämmer. Man antar ju då att gener som ökar risken för fenotypen som man tittar på, i det här fallet antisocialt beteende. Att det är helt okorrelerat med gener som ökar risken för var man bor och var man växer upp. Det antagandet håller förmodligen inte alls. Det är sådana faktorer man måste fundera på. Det är därför det blir så pass komplext att uttala sig om arv och miljö på det sättet som folk i gemen brukar göra.

00:41:29 – Jacob: Vad är det man känner till som är minst ärftligt? Om vi tar här övervikten då, liksom i tvillingstriderna, verkar det vara nästan ingen influens alls. Brottslighet, sa du, vad låg det, 10-15% däromkring, tror jag du nämnde. Ingen influens av miljön. Alltså, vad har mest influens från miljön som man känner till, liksom? Var spelar generna minst roll? Vet vi vad det är för nåt? Vi pratade ju om den här stod det om meta-analysen, där det i genomsnitt var 50% på alla grejer som hade testats. Så det måste ju vara någonting som är 70-80% miljö, där man verkligen kan säga att detta är jag och inte mina gener.

00:42:02 – Wille: Vi pratade om det innan vi började spela in, ska vi säga, för det här har inte ni hört, så ni inte blir förvirrade.

00:42:08 – Amir: Återigen så beror det på vad man menar med miljö. Inom tvillingstudier brukar man dela upp det på delade miljöfaktorer och unika miljöfaktorer. Det man kan säga är att delade miljöfaktorer brukar vara ganska små. Förutom när det kommer till socioekonomiska faktorer så verkar det ha en betydande effekt på just utbildningslängd. Så där verkar det finnas starka miljöinfluenser också. Men generellt sett så brukar ju de unika miljöfaktorerna förklara en större andel av variationen. Det innebär också att vi inte vet hur pass mycket av det som är faktiska miljöfaktorer och hur pass mycket av det som är slump och mätfel på olika sätt. Så man behöver specifika studier för att kunna nysta ut vad de här olika faktorerna är.

Epigenetik, graviditetsstudier och BMI

00:43:15 – Wille: Vi var inne lite på epigenetik innan vi började spela in. Jacob pratade lite om, något som jag pratat med en tidigare gäst om, hur miljön i livmodern förändrar ett barns benägenhet att bli överviktig. Det har man studerat genom att göra bypass-operationer mellan två barn. Så att det ena barnet har en överviktig mamma och det andra barnet har en gastric bypass-opererad mamma som kanske inte är överviktig. Du skakade lite på huvudet när vi pratade om det, där du kanske var lite skeptisk till hur den här effekten diskuteras? Inte i studien, men i epigenetik.

00:43:54 – Jacob: Du sa att det fanns inte så mycket… Kan du förklara först vad tanken är kring epigenetik och sen lite mer vad man vet och inte vet?

00:44:05 – Amir: Det jag tänkte på där, nu fick jag många tankar i huvudet samtidigt. Jo, när Jacob pratade om just den studien så kom jag att tänka på en annan studie där vi hade tittat på, eller inte vi, utan en grupp som jobbar på vår institution. Hade tittat på mammans BMI vid födseln och barnens risk att utveckla ADHD. Och då tänker man sig att det kan finnas direkta miljöeffekter som förklaras av livsstilsfaktorer och annat. Men det kan också vara ärftliga faktorer som spelar roll. Samma gener som orsakar mammans övervikt skulle då också orsaka barnens risk att utveckla ADHD.

00:44:58 – Jacob: Ja, impulsivitet är ju säkert ingenting bra när det gäller mat idag.

00:45:02 – Amir: Precis. Och då vill man ju veta huruvida mammans BMI orsakade då barnens ADHD. Och för att kunna besvara den frågan så tittade de på, gjorde de syskonjämförelser. Där man tittade på hur pass mycket mamman vägde vid olika födslar. Så det skulle eventuellt kunna vara så att en mamma var överviktig vid en födsel, gick ner i vikt, fick ett annat barn och var inte överviktig sen. Då vill man veta, gjorde den här skillnaden i mammans vikt någon effekt på syskonens överrisker att utveckla ADHD? Och det verkar den ju inte ha. På liknande sätt har man gjort en massa studier på mammor som röker under graviditeten. Det vi vet om dem är att de skiljer ut sig ganska mycket från den genomsnittliga mamman. De har en rad olika sociala och psykiatriska besvär som mammor inte har.

Genomsnittsmamman i alla fall. Då har man varit intresserad av att titta på vad som händer med deras barn. Vad får de för utfall över livet? Inledningsvis tittade man på enkla korrelationer och då fann man samband. Mammor som rökte under graviditeten och deras barn hade ökade risker för att utveckla kriminalitet, missbruk och psykiatriska sjukdomar. Men man har ju i nyare studier tagit hänsyn till ärftliga faktorer och miljöfaktorer och sett att förmodligen så förklaras just de här sambanden helt av ett ärftligt överlapp. Alltså att samma gener som orsakar mammans rökning under graviditeten verkar också orsaka barnets överrisker att utveckla de här problemen som jag precis nämnde. Så det var just det. Den här studien som vi pratar om nu har genomförts i en grupp mammor som vad jag förstår har fått gastric bypass-operation.

Vilket innebär att det är en ganska selekterad grupp och frågan är hur pass generaliserbara just de mammorna är till normalbefolkningsmammorna eller den genomsnittliga mamman. Och är de inte det så är det ett resultat som man får tolka väldigt försiktigt för då kan man inte generalisera. Men det är inte mitt område och jag kan inte särskilt mycket om det. Det får andra som kan betydligt mer om det uttala sig om.

00:47:47 – Jacob: Vad gäller epigenetik i allmänhet, det handlar ju liksom om att

00:47:52 – Amir: Det finns olika biologiska mekanismer som kan reglera genuttryck hos människor Och tanken där är att om vissa personer blir exponerade för något väldigt traumatiskt Man har tidigare studerat populationer där det har förekommit svält, man har tittat på överlevare av förintelsen etc. Deras barn och barnbarn, så att säga, och försökt studera huruvida man kan se att den här miljöexponeringen har en effekt på epigenetiska signaler, alltså faktorer som reglerar genuttryck. För att det här skulle vara ett sätt för miljön att påverka generna. Generellt sett så har ju de studierna som jag just nämnde varit statistiskt väldigt undermåliga Det har handlat om att det är väldigt få personer de har tittat på Det handlar om att de har gjort väldigt många statistiska tester utan att kontrollera för det faktum att de har gjort de olika testerna Så om du gör en massa olika statistiska tester och inte kontrollerar för antalet tester Då kommer du ha en överrisk för att identifiera ett resultat som egentligen beror på slumpen.

Så man kan inte utesluta att effekterna kan tillskrivas slumpfaktorer. Det man har kunnat göra hittills, den bästa evidensen för epigenetiska mekanismer är ju bland gnagardjur i labbmiljö och inte hos människor. Men det har blivit väldigt stort för att just den här potentialen, att miljön kan påverka arvsmassan och just häromdagen så publicerades en studie i Nature där man hade tittat på epigenetik för BMI och då har man ju försökt titta på det på lite olika sätt man har dels tittat på om epigenetiska signaler kan förklara variationen i BMI hos en grupp människor och där såg man att det inte fanns något nämnvärt samband däremot så kunde man se ett samband mellan ett riskindex för BMI, alltså ett genetiskt riskindex så man tar alla gener, kan man säga, som man har identifierat förklarar variationen i BMI, man har satt ihop det till ett index så ju högre poäng man får på den här skalan, eller det här indexet, desto desto högre risk har man för att utveckla högt BMI.

När man har korrelerat det här riskindexet med de här epigenetiska signalerna så finner man ett starkt samband. Det tyder på att de här genetiska markörerna för BMI förklarar de här epigenetiska signalerna. Medan de här epigenetiska signalerna inte tycks påverka BMI. Så gener för BMI, det förklarar de här epigenetiska signalerna. Men inte biceversa. När man tittar på de här epigenetiska signalerna och deras korrelation med BMI.

00:51:17 – Jacob: Ja, precis. Så det är dåliga gener som ger dålig epigenetik, i princip, och inte livsstil som ger dålig epigenetik, eller dålig epinetik som ger dålig livsstil. Skulle det kunna vara så att en person som har ett högt index av de här generna kanske drar sig till skitmat och rör sig mindre, om man bara ska schablonisera, snarare än att på grund av att man drar sig till skitmat och rör sig mindre så får man de här epigenetiska förändringarna och därför blir man fet?

00:51:47 – Okänd talare: Tack!

00:51:49 – Amir: Ungefär så. Det här återgår ju till det vi pratade om innan. Just med genmiljökorrelationerna. De här livsstilsfaktorerna förklaras delvis av gener som förklarar ökad eller minskad risk för BMI. Det är inte det enda som påverkar livsstilsfaktorer såklart. Miljöfaktorer är ju väldigt viktiga där också. Men en del utav det kan förklaras av det här. Därför är det jätteviktigt I studier där man tittar på till exempel livsstilsfaktorer och olika mått på fysisk träning, hälsa och annat. Att man kontrollerar för ärftligheten. Det är för att man vill isolera effekten av de här livsstilsfaktorerna. Så vad är det unika bidraget av de här livsstilsfaktorerna på välmåendet som orsaker? Annars kan man dra helt felaktiga slutsatser.

Det är

Interventionsstudier och miljöns betydelse

00:52:47 – Amir: därför man behöver interventionsstudier.

00:52:49 – Jacob: Vi har egentligen pratat genomgående epidemiologi här också. Det är viktigt för folk att ha med sig. Vissa av de här sakerna kan man undersöka rent experimentellt. Om man skulle varit Putin eller Kina kan ju säkert göra såhär att de sätter tvillingar i olika miljöer slumpmässigt. Och så ser de vad som händer. Då får du ju ett försvar på riktigt på något sätt. Eller i alla fall ett mycket bättre försvar. Det blir kanske inte på riktigt om man ska säga så. Det är samma sak här att man skulle ju kanske då rätt såhär, om vi tar träning. Om vi tar ett hälsomått så skulle man ju kunna få folk att börja träna. Men då måste man ju verkligen se till att de tränar också. Då snackar vi riktigt långsiktig studie där vi övervakar träningen hela tiden.

Vilket är stora kostnader. Men det hade ju kunnat ge ett svar på det hela på sätt och vis.

00:53:37 – Amir: Lycka till med din etikprövningsansökan.

00:53:40 – Jacob: Ja, precis. Vi löste det med professionen i Ryssland. Du hade säkert kunnat få folk att börja träna och övervaka dem i 50 år. Det hade du säkert kunnat få en etikansökan till. Men jag tror finanserna och sitta där och övervaka de här tre gånger i veckan i 50 år. Det är väl mycket mer tveksamt om du får till på ett bra sätt. Där hoppas man på något sätt att det kommer en hel del coolt kring sensorer och sådana här saker. Att man ska kunna komma ännu bättre där. Att man verkligen kan mäta vad folk äter och vad folk gör.

00:54:09 – Amir: Ja, miljön har en inverkan. Det är samma sak. Om du har en ökad ärftlig risk för att till exempel börja röka och du befinner dig i en plats där det inte finns cigaretter. Då kommer du inte röka. Samma sak med BMI, om du har de här riskgenerna för att få ökad BMI och du blir placerad i öknen någonstans utan snabbmat. kommer förmodligen inte bli överviktig. Att säga att miljöfaktorer inte spelar roll, det är väldigt dumt. Det vi försöker säga är att ärftligheten är också…

00:54:52 – Jacob: I en viss miljö så är det mycket mer gener som påverkar vem du blir än Exakt. Om du bodde… Vad ska man säga där? Det är så små skillnader ändå inom ett visst land eller inom en viss region. Bor du i Västeuropa så är det antagligen mer generna än om du växte upp i Frankrike eller Holland. stora grejer däremellan kan man säga. Det är väl så man ska tolka det egentligen? Ja, alltså generellt sett så stämmer det ju.

00:55:23 – Amir: Om vi skulle leka med tanken att det inte skulle finnas några miljömässiga skillnader, då skulle allt vara fullständigt ärftligt. Men det finns ju miljöskillnader. Det är just därför man inte kan tolka ärftlighetsmåttet som andel gener hos en människa som orsakar ett givet utfall. För det beror ju delvis på miljön som de är i också Men sen så finns det ju, beroende på typ av faktor du tittar på, så kan den ju vara mer eller mindre känslig för miljön Och det är det som är också viktigt att ha i åtanke och det är därför det är viktigt att studera alla faktorer i olika typer av miljöer för att kunna se hur pass känsliga är de och hur pass känsliga är de inte? Något som till exempel intelligens är ju inte alltför variabel runtom i världen.

När det kommer till ärftligheten i alla fall. Men jag kan tänka mig att det finns en massa olika livsstilsfaktorer till exempel. Där ärftligheten skulle vara ganska varierande beroende på vad man studerar.

00:56:32 – Wille: Där kommer man nästan in på

Etik, skuldbeläggande och nyttan med psykiatrisk genetik

00:56:34 – Wille: en kontroversiell följd av det här resonemanget att ganska mycket är ärftligt. Låt säga att kriminellt beteende är ganska mycket ärftligt. Det kan vara ett faktum i sig utan att man behöver ha någon åsikt om vad man ska göra med den informationen. Jag var inne på Minority Report. Ska man spärra in alla som har de här generna och inte ge dem förutsättningarna att visa att de inte är kriminella? Men hur tänker du kring den problematiken när man säger att ganska lite beror på saker som vi faktiskt kan påverka, till exempel våra uppväxtmiljöer och vad det nu är som vi faktiskt kan göra något åt i det här landet. Och ganska mycket beror på saker som vi inte kan påverka, alltså våra gener. Hur tänker du kring det?

00:57:15 – Amir: Jag håller inte riktigt med om din problembeskrivning. Fan. Om vi tänker oss framförallt det psykiatriska området. Genetiska studier, nu pratar vi inte om tvillingmodeller där vi gör massa antaganden om hur pass mycket genetiskt och miljömässigt korrelerade folk är, utan vi faktiskt mäter gener hos människor. Det inom den psykiatriska genetiken framförallt. Det handlar inte så mycket om att säga att den här sjukdomen är si eller så mycket ärftlig. Utan vi vill förstå de biologiska mekanismerna. Vilka gener är det? Vad påverkar dem? Var uttrycks dem? Vilka celler är det? Var? För att det i sin tur ska leda till att vi ska kunna identifiera till exempel olika typer av mediciner, eller utveckla mediciner för att kunna hjälpa personer som lider av de här olika sjukdomarna.

Just läkemedel är ju väldigt intressant. Om vi tar ditt exempel då, för kriminalitet. Så har man gjort farmakoepidemiologiska studier, alltså läkemedelsstudier, i Sverige. Vi har ju läkemedelsförskrivningsregistret där alla läkemedel som är förskrivna sedan 2005 är registrerade i landet. Det man har gjort där är att man har tittat på personer till exempel som har ADHD. Vi vet ju att de är mer impulsiva och har ökade risker att begå våldsbrott t.ex. Men en intressant fråga där är ju såhär, har de en ökad eller minskad risk för att begå våldsbrott under perioder där de får läkemedel förskrivna? Och där har man jämfört individer med sig själva över tid Och det är ju bra för då kan man ju kontrollera allt som är konstant hos en individ Alltså genetiska uppsättningen och tidig miljö etc.

Och där har man ju sett att under perioder där de får sitt läkemedel förskrivet Så minskar ju risken för att de ska begå våldsbrott med ungefär 30% Om jag inte minns helt fel Och det är ännu högre effekter när man har tittat på antipsykotika Alltså personer som har psykossjukdomar, bipolär sjukdom eller schizofreni. Alltså när de får sitt läkemedel utskrivet så har de nästan en halverad risk för att bli lagförda för våldsbrott än annars. Och om vi kan bli bättre på att identifiera de biologiska mekanismerna och kan utveckla bättre mediciner. Då kan vi hjälpa människor som har de olika sjukdomarna på ett mycket bättre sätt. Så det handlar inte om att säga att si eller så procent är gener och si eller så procent är miljö. Detsamma gäller miljösidan.

Låt säga att vi säger att miljöfaktorer förklarar 50 procent. Okej, var börjar vi då? Vilka miljöfaktorer är det? Det kan ju inte vara all miljö. Utan det måste vara specifika miljöfaktorer.

01:00:18 – Jacob: Det är lite jobbigt att försöka fixa allt och så vet man inte hur man ska fixa det. Utan vi bara ändrar allt. Riv. Vi får se om det blir bättre. Vi ändrar allt och ser vad som händer.

01:00:28 – Amir: Ja, och det här argumentet kommer ju upp ganska ofta. Och då brukar jag alltid kontra med. Okej, vi kan inte göra någonting åt gener. Vi kan göra allting åt miljön, typ. Men okej, vad ska vi göra? Ska vi utjämna alla inkomstskillnader i landet på ett enkelt sätt för att vi ska minska på olika typer av sociala problem? Det är mycket enklare sagt än gjort, om man säger så. Så att, om det nu skulle hjälpa, vilket vi inte vet.

01:00:59 – Wille: Det blir alltid en politisk fråga vad man ska göra när man väl kommit fram till att man vill ändra på någon miljöfaktor. Då är frågan, ska man höja skatten, sänka skatten? Ska man utvisa? Ska man ta in fler? Det där kan man ha åsikter om, och det behöver vi inte ha nödvändigtvis. Det låter lite positivt att du tänker på er forskning som att den kan guida till interventioner som kan förbättra för individen, snarare än att man skuldbelägger eller något liknande.

01:01:25 – Amir: Nej, det blir ju mer skuldbeläggande. Om du tänker dig schizofreni forskningen på 70-talet och 80-talet. Då var det ju kallsinta mödrar som var orsaken till schizofreni. Hur du behandlade ditt barn. Om allting är miljöfaktorer, då skuldbelägger du ju miljön. När det gäller barn så är det ju föräldrarna. Det ser man ju också. Många föräldrar som vittnar om sådana erfarenheter när det kommer till Sjukdomar som neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD till exempel. Där är det ganska mycket att de upplever att Att folk tycker att de har ohyfsade barn. Att det inte finns någon biologisk orsak till varför barnen agerar som de gör. Utan allt är miljön, och om du skärper till dig som förälder kommer du få ett väluppfostrat barn istället.

Den här typen av forskning kan ju hjälpa människor till att börja se de här funktionsnedsättningarna för vad de egentligen är. Jag ser det mer positivt. Jag förstår också att folk har reservationer. Vi har en historia där liknande typer av vetenskaper har använts på förjävliga sätt. Och vi måste vara väl medvetna om vad vi gör och att det finns en massa etiska problem med det. Men som jag ser det, som vi jobbar med det idag, så ser jag inga större problem med det. Men det är alltid en diskussionsfråga som man måste hålla öppen. För det är inte helt oproblematiskt utifrån ett dietiskt perspektiv. Med all typ av forskning förvisso. Men i synnerhet när vi har haft den här historien också.

01:03:08 – Wille: Jag tycker alltid att det är kul om man tar det omvända med att man inte ska skuldbelägga mammor till barn med ADHD eller liknande. Jag tycker alltid att det är kul om man vänder på det och tänker mammor till barn som är väldigt lyckade. Man tänker, det var inte din förtjänst. Det blev så ändå. Det är nästan godare tycker jag också.

01:03:25 – Jacob: Bara berätta för dem och säga att det här är tur. Du är inte så jävla bra. Du behöver inte vara så kaxig.

01:03:29 – Amir: Jag gillar också det här med att en förälder säger att den här ungen hamnade i dåligt sällskap. Det är inte alltid som så att, om du tänker dig barn som sitter på skolan och röker och är allmänt antisociala av sig. Det är inte alla barn som dras till de personerna. Utan det är vissa barn som dras till de personerna. Det är det vi måste försöka förstå. Det är inte bara det att ungen blir påverkad, utan ungen påverkar ju andra också.

01:04:01 – Wille: Ja, det är spännande. Det känns som att vi har berört mycket förutom bara

Sammanfattning om kausalitet och avslutning

01:04:04 – Wille: området gener. Det kommer alltid in på det. Det blir beteenden och väldigt mycket forskningsmetodik och statistik. Du är väldigt duktig på att förklara, men jag måste säga att du tappar mig ibland och det är bara för att jag har för dålig kunskap på det här området från början så det blir svårt för mig att hänga med. Men jag tycker att det har varit väldigt intressant i alla fall. Men som sagt, det har varit väldigt kul att ha dig med. Det känns som att ifall det kommer upp en het potatis någon gång i framtiden får vi ta med det igen, så får du förklara hur vi ska tolka det. För det känns som att man alltid faller i någon fallgrop. Jag tänker bara på, nu svamlar jag iväg igen, men om man tänker på alla studier där man har kopplat olika beteenden till olika utfall, så tänker man att det är beteendet som har orsakat utfallet.

Det kan man vaska fullständigt baserat på det vi har lyssnat på nu. Alla sådana grejer där man gör kopplingar, det känns som att man måste göra analysen fem gånger innan man kan komma fram till något vettigt.

01:04:57 – Jacob: Ja, och framförallt det här med epidemiologin, att man är ännu mer skeptisk till det.

01:05:02 – Amir: Precis. Återigen, det kan vara som så att beteendet har en inverkan, men du kan inte säga det genom att köra en enkel korrelationsanalys. Du måste kunna isolera effekten. Beteendegenetiker brukar säga att det är det bästa som har hänt samhällsvetenskapen. Just på grund av att man kan isolera de här sociala mekanismerna genom att exkludera effekten av ärftligheten. Det är det som vi ser allt mer, det har fått ett litet uppsving nu på senare tid för att man har använt sig av de här modellerna och kombinerat med svenska totalpopulationsregister. Tidigare hade man haft mindre tvillingstudier, nu har man det på stor skala. Och det har fått oss att förstå ganska mycket mer om hur de olika mekanismerna förklarar olika faktorer.

Så återigen, beteende och miljö är jätteviktigt. Det beror på hur pass viktigt det är, det beror på vad man tittar på. Man måste studera det här vidare, man måste gå in och försöka förstå vilka exakta miljöfaktorer det är som förklarar olika fenomen. Lika mycket som man behöver, på den genetiska sidan, försöka förstå vilka exakta gener det är som förklarar fenomenen. för att kunna utveckla interventioner som fungerar.

01:06:18 – Wille: Jag skulle lägga till att folk som arbetar med det här bör gå ut och synas mer i media så att man kan få en liten förståelse hos allmänheten för det här, och även mig för all del. Jag försöker. Där har du en uppgift. Vi får försöka hårdare. Välkomna när ni vill. Stort tack för att du ville vara med. Tack för inbjudan. Ha det gött. Ha det bra, hej.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *