Summering av avsnittet

AI summering. Längre ner finns hela avsnittet med komplett transkribering.

I det här avsnittet gästas Tyngre Träningssnack återigen av fysiologen och forskaren Mikael Mattsson som befinner sig på Stanford i USA. Huvudämnena för dagen är hur alkohol påverkar träning, prestation och återhämtning, samt hur tillförlitliga moderna aktivitetsarmband och smarta klockor egentligen är.

Samtalet inleds med en genomgång av alkoholens effekter på idrottsprestation utifrån den kunskapsöversikt som Mikael varit med och tagit fram. Trots att alkohol ofta målas upp som totalt förödande i alla lägen finns det tydliga nyanser och ett starkt dos-respons-förhållande. I låga doser har alkohol en lugnande effekt som historiskt sett till och med har använts som prestationshöjare och varit dopingklassad inom precisionsgrenar som skytte, samt visat sig kunna dämpa nervositet i exempelvis dressyr.

För mer komplexa idrotter och lagsporter som fotboll är bilden däremot den motsatta. Alkohol försämrar reaktionsförmåga, beslutsfattande, koordination och tajming, vilket inte bara sänker prestationen utan även ökar skaderisken markant. Dessa negativa effekter beror delvis på nedbrytningsprodukten acetaldehyd och sitter kvar i kroppen långt efter att själva alkoholen har lämnat blodet.

När det gäller styrketräning och muskeluppbyggnad visar studier att enkla, isolerade rörelser inte alltid tappar lika mycket i kraft dagen efter en måttlig mängd alkohol, men att mer explosiva och koordinativt krävande övningar påverkas tydligt. Vid högre doser ses dessutom en sänkning av anabola hormoner som testosteron samt en minskad proteinsyntes med omkring 25 till 40 procent, även om man sköter proteinintaget. Samtidigt betonar Mikael att det alltid är bättre att träna än att låta bli, och att konditionsträning i djurstudier till och med visat sig kunna motverka flera av alkoholens negativa effekter på mitokondrierna.

Vidare diskuteras hur man rent praktiskt bör planera sin träning om man vet att man ska dricka alkohol under helgen, samt myter kring den så kallade ölmagen. Eftersom kroppen prioriterar att förbränna alkoholen först lagras övrig energi lättare in som fett, och kalorimängden skiljer sig stort mellan exempelvis öl och ren sprit. De tar även upp fenomenet med öl som återhämtningsdryck och hur trötthet i kombination med ovana rörelser ökar skaderisken dagen efter.

Under avsnittets andra halva skiftar fokus till Mikaels arbete på Stanford med Mobile Health och utvärdering av aktivitetsarmband. Han förklarar skillnaden mellan klassiska pulsband som mäter hjärtats elektriska signaler direkt och optiska sensorer på handleden som mäter blodflödet med hjälp av ljus. Även om de optiska mätarna och accelerometrarna har blivit betydligt bättre under senare generationer har de fortfarande problem vid mycket hög eller låg intensitet samt vid kraftiga armrörelser.

Avslutningsvis blickar de framåt mot hur teknologin kan komma att användas inom sjukvården för att kontinuerligt övervaka exempelvis syremättnad, blodsocker, laktat och tidiga tecken på hjärtproblem via klockor, implantat eller smarta kontaktlinser. De diskuterar även för- och nackdelar med slutna ekosystem som Apple jämfört med mer öppna plattformar där forskare och användare själva kan få tillgång till rådata.

På Tyngre Träningssnacks instagram hittar du bilder och klipp från avsnittet.

Visa avsnittets hålltider
• (00:00:00) Introduktion och gäst Mikael Mattsson
• (00:02:14) Alkohol och idrott: Hur stor är effekten?
• (00:05:12) Alkohol som doping och lugnande medel i vissa sporter
• (00:10:25) Negativa effekter på koordination, reaktionsförmåga och skaderisk
• (00:12:08) Nedbrytning av alkohol och varför effekten sitter i dagen efter
• (00:15:36) Vilka doser ger försämrad prestation och neuromotorisk förmåga?
• (00:18:59) Hur påverkas hormonnivåer, proteinsyntes och träningssvar?
• (00:23:38) Långsiktiga effekter på muskelfibrer och mitokondrier
• (00:26:48) Praktiska råd: Ska man träna före eller efter man dricker?
• (00:33:11) Kalorier i alkohol, ölmage och öl som återhämtningsdryck
• (00:39:25) Fysisk aktivitet och träningsbeteende dagen efter
• (00:42:45) Forskning på aktivitetsarmband och hur väl de mäter puls
• (00:50:29) Framtidens mätmetoder i klockor, linser och sensorer
• (01:00:22) Open source kontra slutna system för hälsodata

Det här är en automatisk transkribering av detta avsnitt av podcasten Tyngre Träningssnack. Du kan trycka på varje tidpunkt i texten för att hoppa till precis den delen av avsnittet i youtubespelaren ovan.

Transkriberingen är genererad med hjälp av AI och innehåller därför vanligen några enklare fel.


Introduktion och gäst Mikael Mattsson

00:00:22 – Wille: Varmt välkomna ska ni vara till ännu ett avsnitt av tyngre träningssnack. Jag heter Wille och med mig som vanligt har jag Jacob Gudiol.

00:00:29 – Jacob: Godkväll Wille! Godkväll! Hur är det med dig idag? Nu är jag ju orolig. Låter jag trött eller? Ja, redan låter du trött.

00:00:39 – Wille: Ja, lite så. Det ser ut som du har lite nersläckt där, lite så mysljus och så hemma hos dig.

00:00:43 – Jacob: Folk sover ju här så man får inte härja alldeles för mycket nu, så är det. Nej, men det är bra. Hur är det med dig? Jo, det är samma sak. Jag skulle säga att jag borde också vara egentligen trött här, men jag är lite koffeinhajpad och så hann jag sova två timmar innan vi började spela in. Så jag borde klara mig utan besvär idag.

00:01:01 – Wille: Ja, det är bra. Somliga har det bra. Ja, vi har med oss en återkommande gäst idag. Det är den triumferande återkomsten av Mikael Mattsson. Välkommen!

00:01:11 – Mikael: Tack för det. Vad kul att den är triumferande innan vi ens har börjat.

00:01:15 – Jacob: Det är ju ditt avsnitt i ett av de absolut mest nedladdade här. Sen har du ju fuskat lite med att du var en av de första gästerna. Så ditt har ju legat uppe längst nästan. Ja, precis. Men det ligger ändå bra till. Det är nog inte många som kommer komma ifatt när de har gått lika lång tid på sig.

00:01:34 – Wille: Poppis! Så det är triumferande därav.

00:01:38 – Jacob: Vi kan ju nämna att vi skojar lite här med tiden. Du sitter i USA idag. Så det här är ju det andra avsnittet vi kör över Atlanten och det är lite sent. Det är inte sent sent. Jag har ju spelat in poddar mycket senare så här. Men för Wille är ju detta verkligen sent.

00:01:57 – Mikael: Ja, det är dessutom inte bara i USA utan det är västkusten också. Så det är nio timmars tidsskillnad här. Så var jag lite gnällig och ville inte ta det på obekväma grejer för mig. Så då får jag obekväma tider för er istället. Ja, men det får vi ställa upp på.

00:02:11 – Jacob: Du gästar ju fritt, om man säger.

Alkohol och idrott: Hur stor är effekten?

00:02:14 – Wille: Det får funka. Ja, idag har vi lite olika, lite lösa planer om vi ska prata om tjänsteomen. Men vi har ett fast som vi redan har annonserat att vi ska snacka om och det är alkohol och träning. Är det någon som har en bra ingång där eller ska jag gå och ta en bourbon så vi kommer igång eller hur gör vi?

00:02:32 – Jacob: Ingången där, vad ska vi säga att det här är väl ämnet som kanske inte borde diskuteras så mycket som det diskuteras. Varför säger du så? Idrottare så borde man ju på något sätt säga nej. Men så är det ju inte, det vet vi om. Det är många som är nyfikna på De kommer inte sluta med alkohol men de är nyfikna på hur stor effekten är. De kanske behöver minska på det eller om de har fritt fram att köra mera. Det kanske de hellre vill höra nu när sommaren kommer. Jag tror det är många som ställer frågorna kring det.

00:03:07 – Mikael: Jag är ju från forskningshåll och vetenskapshåll och jobbar mycket med storleksordningar och då kanske det är så att alkohol är sånt som man säger att det är livsfarligt och allting är förstört om man dricker. Så har man bestämt det och så är det så. Sen så tänker man inte på hur illa andra saker är till exempel. Så det är nog kanske inte så farligt som man tänker sig. Inte katastrof för idrottare om det är på låga doser.

00:03:38 – Jacob: Och det har väl på något sätt vissa av våra gamla elitidrottare redan bevisat praktiskt. Ja, så kan man väl säga. Om vi tar fotbollsspelarna på 90-talet. De kanske inte hade fixat elitnivå idag. En Paul Gascoigne liksom. Ja, Tony Adams är ju den jag direkt tänker på. Han fixade ju ändå. Han var väl med lite in på 00-talet till och med och körde mittback där i Arsenal. Och då var de ju ändå proffs på riktigt. Ja, absolut.

00:04:07 – Mikael: Då kan jag väl nästan gå händelserna i förväg och säga att det är lite paradoxalt att det spelar i så fall mer roll negativt för lagbollspelare och komplexa idrotter än det skulle göra för konditionsidrottare.

00:04:22 – Wille: Man kanske tänker sig att Gunde Svan och liknande är poster Borgs för att vara avhållsamma.

00:04:27 – Mikael: Och Gascoigne och Adams, det funkar alldeles utmärkt att dricka sig full och spela match i alla fall. Tittar man på det fysiologiskt eller reaktionsmässigt så är det visst tvärtom.

00:04:38 – Wille: Ja, precis. Det är det som är den stora faktorn där. För om man börjar där, vad har alkoholen för negativa effekter på kroppen som skulle kunna vara relevanta för folk som tränar? Om vi börjar med till exempel konditionsidrottare, för där är det ju verkligen som du säger, det är där man tänker att det borde göra störst negativ skillnad för att det är så pass jobbigt eller vad man ska säga. Man måste ha sina sinnesfulla brukningar.

00:05:00 – Mikael: Sinnesförra bruk vet jag inte om man behöver ha som konditionsidrottare.

00:05:05 – Jacob: Eller tvärtom, jag vet inte. Alltså faktum är att man… De är ju till mil, håller jag med dig där, Wille. Går du förbi en mil håller jag inte med dig längre.

00:05:11 – Wille: Men faktum

Alkohol som doping och lugnande medel i vissa sporter

00:05:12 – Wille: är att man faktiskt använde ju bärs som doping tidigt i cyklingens historia i Giro d'Italia när de sprang in på kaféerna och fick bärs för att klara av smärtan lite mer. På sätt och vis skvallrade det kanske lite om vad det har för effekter på kroppen.

00:05:27 – Jacob: Jag vet inte hur det ligger till längre. Är det fortfarande dopingklassat? Det är vissa grenar. Skytte tror jag fortfarande det är lite för att man på något sätt minskar skakningarna lite med lite alkohol i kroppen. Jag vet inte.

00:05:40 – Mikael: Det har ju varit. Precis. När jag föreläser om alkohol och idrott så en av de första grejerna jag brukar ta upp är just träningsråd för cyklister. I början av 1900-talet så var bästa sportdrycken som man fick råd om var utspätt rödvin. Det finns fortfarande de som skulle hävda att lite rödvin kvällen innan man ska racea i konditionsgrenar är om någonting positivt.

00:06:09 – Jacob: Men de som skulle hävda det, är det före detta löparen, 60 år, som bara vill skryta om vad han gjorde? Eller är det lite mer belagt? Skulle det kunna vara en rimlig hypotes?

00:06:21 – Mikael: Det är så pass intressant att det skulle vara värt att testa vetenskapligt. Men man ska väl kanske vara seriös och säga att det inte är de låga doserna alkohol som är ett problem överhuvudtaget. Problemet är att alkoholen är kraftigt beroendeframkallande. Det blir att om man har pre-disponerad till att bli beroende så dricker man för mycket sen. Och för mycket är alltid katastrofdåligt. Så det ska man väl ta med ganska tidigt i en sån här diskussion om vi ska ha alkohol och idrott. Lite är ingen fara, men blir det mer så är det jättedåligt. Och så var du inne på det här med var doping är klassat och det är just låga doser är lugnande. Det där det direkt skulle kunna vara positivt är skytte till exempel. Som svensk brukar man kanske inte prata så högt om att det första dopingfallet i OS historia var en svensk.

Det var modern femkamp 1968. Sverige fick lagbrons och en kille som hette Hans-Gunnar Liljenwall blev fälld för för mycket alkohol i kroppen.

00:07:35 – Jacob: Var det uppenbart för hög nivå också då?

00:07:39 – Mikael: Enligt sägnen så hävdade han att han inte hade druckit något mer än de andra i laget. När han kör den där klassiska. Det var bara två öl. Men annars så är det ju sådana man kan tänka sig. Barrelaterade idrotter som biljard och dart och sånt där. Bowling kanske. Sporter brukar jag kalla det.

00:08:02 – Jacob: Jag är kanske lite fördomsfull där. Jag vill särskilja det i alla fall. Då har man löst det ganska lätt genom att säga att det är förbjudet med alkohol i skytte.

00:08:11 – Mikael: Då kan man tänka sig att man inte ska ha alkohol i kroppen när man hanterar vapen. De som har barsporter, var det så du ville kalla det?

00:08:19 – Jacob: Ja, eller bara sporter. Jag försöker skilja lite. Sport är lite mer bara tävling. Där har du e-sport och sådana här saker också. Jag förstår. Men jag tycker när man ska dela ut Jerringpriset eller Årets idrottare och sådana här saker så vill ju jag att det fortfarande ska vara något fysiskt i det. Att det ska vara en… Man ska väl nästan bli bättre av idrotten fysiskt när man tränar för att bli bra på den.

00:08:41 – Mikael: Det låter som en annan diskussion. Ja, precis.

00:08:44 – Jacob: Du och Jonas Colting kan tala.

00:08:46 – Mikael: Det vattnas ju ur.

00:08:47 – Jacob: De har ju schack på sportsidorna ibland. Någonstans måste vi väl. Vill vi att barnen ska börja idrotta mer så kan vi inte ha schack som en idrott. Tycker jag. Då går vi vidare.

00:09:00 – Wille: Vi släpper det och fortsätter att motorsport är det förbjudet i också.

00:09:03 – Mikael: Då kan man tänka sig att minimal nivå hade kunnat vara positivt. Något man inte tänker på är att ridsport, dressyr, är det positivt i prestationen. Med låg dos alkohol. Helt enkelt så att man blir mer avslappnad och inte stressar sin häst. Lite mer party? Ja, lite mer lugn. Inte nervös. Inte sprida nervositet till sin häst.

00:09:32 – Jacob: Skulle det då kunna funka om man skulle upp och föreläsa så här? Som en brykanylvariant? Definitivt. Det lät nästan som det. Nej, men absolut.

00:09:44 – Mikael: Det är inte alls ovanligt att Nu har vi gått ifrån idrotten men att det används som köpingsstrategi, stresshantering helt enkelt. Och att jag kan säga det så rakt bara är att anledningen till att jag sitter och pratar med er om alkohol och idrott är väl att jag var en av dem som var med och tog fram kunskapsöversikten just på alkohol och idrott för ett par år sedan nu. Och där andra halvan av den handlade om psykosocial, och bland annat gruppdynamik och också copingstrategier. Det användes av idrottare för copingstrategier för att hantera prestationsångest och sådana saker.

00:10:24 – Wille: Det är

Negativa effekter på koordination, reaktionsförmåga och skaderisk

00:10:25 – Wille: ju några exempel där det skulle kunna vara positivt, och det verkar ju vara lite sådana saker där man slappnar av lite mer helt enkelt. Man blir inte så nervös, man kanske minskar lite ofrivilliga rörelser och sådär. Men vilka scenarier skulle det kunna vara negativt då, om man tänker där?

00:10:38 – Mikael: Om vi plockar fram värsta möjliga. Ska man reagera snabbt på någonting så är det dåligt. Ska man reagera snabbt på någonting oförutsett och samtidigt bli störd så är det ännu värre. Ska man ta in mycket intryck och göra ett beslut så är det svårt med alkohol. Ska man göra koordinativt sett svåra rörelser så blir det svårt.

00:11:01 – Jacob: Det är ju lagsporten igen, som vi var inne på.

00:11:04 – Mikael: Ja, det var en jävla harang där för att komma fram till att det är precis vad lagsport med folk på läktaren är. Och det som händer då är att tajmingen blir fel, så att prestationen blir dålig. För lagsporter så är det väl egentligen största problemet att tajmingen blir fel, man har medspelare och man har motspelare.

00:11:25 – Wille: Skaderisken ökar.

00:11:27 – Mikael: Det betyder ju att skaderisken ökar både på match såklart, men på träning också. Och på träning riskerar man att skada sina egna medspelare. Vi tog upp fotboll och det var Premier League-folk i början här och det är väl en av de största anledningarna till att när man insett det här så är det faktiskt totalförbud i de flesta Premier League-klubbarna under säsongen nu för alkohol. Och för de bra spelarna så är det ju i stort sett året-runt-idrott om de ska hålla på på Köra mästerskap och sånt där också.

00:11:58 – Wille: Då pratar vi inte om akut, att de krökar innan matchen. Då pratar man mer om att de dricker på kvällen innan eller nåt liknande.

00:12:06 – Mikael: Ja,

Nedbrytning av alkohol och varför effekten sitter i dagen efter

00:12:08 – Mikael: precis.

00:12:09 – Jacob: Är effekten densamma? Om vi säger att jag dricker ett glas. Jag har den alkoholmängden i kroppen och sen dricker jag fem glas till. När det börjar försvinna ur kroppen så jag vaknar nästa morgon och har motsvarande alkoholmängd som en öl kvar. Är det samma effekt eller någon form av tillvänjning till det? Hur ligger det till där? Är effekten kvar när alkoholmängden väl är ur blodet? Man kan ju fortfarande må dåligt. Som bekant. Så är effekten på koordinationen kvar också?

00:12:41 – Mikael: Ja, och det är kanske en av de värsta sakerna. När vi skrev den här kunskapsöversikten så var det viktigt för oss att dela upp det. Vad händer när man faktiskt är påverkad? Vad händer dagen efter när man är bakfull? Och vad händer om man ska försöka träna upp sig över månader eller år? En av de mest speciella grejerna med alkohol är att de negativa effekterna sitter kvar även efter att själva alkoholen är ur kroppen. Det är både indirekt och direkt. Det här ska ju vara tyngre träningssnack så då kan man vara lite noggrannare. Första steget i nedbrytningen av alkohol är till en molekyl som heter acetaldehyd. Den är egentligen värre än alkoholen, den är giftigare än alkoholen. Det är den som ger bakfylld och huvudvärk framförallt.

00:13:32 – Jacob: Men var sker den nedbrytningen då? Man har ju alltid lärt sig att det är i levern allting händer. Då tänker man liksom borde det inte stanna där och fortsätta brytas ner? Det bryts ner lite och så cirkulerar det runt lite till och sen bryts det ner lite till efter det. Är det så det blir?

00:13:47 – Mikael: Så kan man säga. Det är flera steg. Det är olika enzymer som bryter ner de olika stegen. Det är ett enzym som bryter ner alkoholen till acetaldehyd och sen är det ett annat enzym som bryter ner acetaldehyden. Det enzymet heter acetaldehyddehydrogenas, om ni känner för det och vill skriva upp det någonstans. Bara så att man får någon form av referens. Man brukar ibland säga att asiater inte tål lika mycket alkohol. Det är egentligen att de har mindre av det här andra enzymet så att de mår sämre och därför dricker mindre.

00:14:17 – Jacob: Och det är faktiskt träningsbart kan jag säga till folk också. Inte för att de ska träna det. Jacob hade hytten med ett litet finger där. Oh, det här kan vi tänka på. Nej, men det är ju så. Det är därför om man inte är van vid att dricka så tål man mindre. Det är inte det att man egentligen tål en mindre mängd när det är i blodet. Men eftersom kroppen är sämre på att bryta ner det så kommer man nå en högre topp och det kommer vara kvar längre i blodet på något sätt. Än om man har större nivåer av bensin.

00:14:49 – Mikael: När man försöker behandla alkoholister till exempel så finns det en medicin som heter Antabus. Den blockar helt enkelt det andra steget så att man mår dåligt av alkohol.

00:14:59 – Jacob: Det är ju taskigt. Den här grejen som ger bakfylla ser man till att den finns kvar längre. Ja, precis. Och blir värre.

00:15:07 – Mikael: Så det betyder att då har vi de här negativa effekterna kvar.

00:15:11 – Jacob: Även fast man kan mäta att alkoholen är slut. Så vi kan ju säga att vi dödar deras träningseffekt då med Antabus.

00:15:19 – Mikael: Nej, det ska man väl inte säga. För de kommer ju dricka lite mindre då. Så de har egentligen lägre nivåer.

00:15:27 – Jacob: Jag menar ju det här enzymeffekten liksom. Den träningseffekten menar jag. Ja, så menar du. Ja.

00:15:34 – Wille: Men det är inte ett problem, så då…

Vilka doser ger försämrad prestation och neuromotorisk förmåga?

00:15:36 – Wille: Det är det inte. Men vad snackar vi för doser när det här skulle kunna bli ett problem? För det är uppenbart att det är så att om du är tokbakis så är det ganska svårt att vinna en FA-cupfinal. Men vad pratar vi för vanliga doser för att det här ska kunna bli ett problem?

00:15:55 – Mikael: Ja, vi har valt att dela upp det i låg, medel och hög dos. Helt enkelt för att man går igenom de flesta studierna så hamnar man någonstans där. När man tittar på alkoholens effekter så väljer man lite olika doser. Medeldos då, ett gram alkohol per kilo kroppsvikt ungefär. Så en medelstor man, 75 gram alkohol. Det vill säga 6 glas ungefär. Eller 6 folköl eller så. Så efter en kväll med 6 glas eller 6 enheter. Det är faktiskt lika mycket alkohol i alla typer av glas i stort sett. En folköl är det lika mycket alkohol i som en 4 whisky. Som ett litet glas vin till exempel. Då sitter effekterna kvar långt efter. Och det är störst effekt på saker som kräver neuromotorisk förmåga. Det vill säga styrka, explosivitet, sprint, reaktionsförmåga, beslutsfattande.

Den typen av effekter.

00:16:54 – Wille: Men ser man någon större skillnad på lite enklare motorisk förmåga? För jag vet att det finns en del studier som jag har läst som är typ en benspark. Alltså där det är väldigt enkelt att man bara ska producera kraft. Alltså vad ser man för skillnad där om man tar typ en medelstor dos? Det var därför jag

00:17:11 – Mikael: Vi tjatar om det här med ju mer komplext desto större försämring ser man. I vissa studier och vissa sammanhang så hör man att du blir inte svagare, det påverkar ingenting i den här dosen. Ju enklare uppgift du har, benspark, typisk enkel uppgift, där kanske man inte ser någon effekt alls. Även på en låg dos alkohol dagen efter. Men om man gör det lite klurigare och tänker att man ska hoppa samtidigt så får man ett antal procents ändring. Om man tänker sig en sprintstartare, kanske lite mer vad vi kallar det. Du ska accelerera och det ska hända någonting också. Så har du 10 procent om du var 5 procent sämre i första läget. Men själva styrkan och muskeln bryts inte ner av den dosen.

00:17:55 – Jacob: Nej. Så man får liksom inte… Om man inte tänkt träna på tre dagar ändå så är det inte så mycket negativt av det om man håller det på en hyfsat rimlig mängd. Du har nyss hört vad som är rimligt med alkoholen. Om man inte däckar utan man håller sig med i matchen hela natten eller kvällen.

00:18:17 – Mikael: Ja, dricka sig redlös eller egentligen dricka sig till berusning, kraftig berusning är alltid dåligt. Så nu pratar vi egentligen bara om lite lägre doser än så för de flesta människorna. Och jag måste vara tydlig med att för motionärer spelar det här i storleksordningen ingen roll alls egentligen. Men om det sitter kvar i tre dagar, även om man inte har fotbollsmatch, så har man väl i alla fall träning inom tre dagar. Och om de negativa effekterna sitter kvar åtminstone ett, kanske två, kanske tre dygn så är ju det dåligt.

00:18:56 – Jacob: Givetvis. Hur mycket påverkar det

Hur påverkas hormonnivåer, proteinsyntes och träningssvar?

00:18:59 – Jacob: liksom… Om vi tar träningseffekten i sig. Om vi säger att jag styrketränar och man dricker på lördagen.

00:19:10 – Mikael: Om jag går och styrketränar på söndagen då?

00:19:12 – Jacob: Då kan jag ju inte begära att det ska se snyggt ut om jag skulle göra komplexa grejer. Vi säger att jag går dit och kör motoriskt enkla övningar som till exempel bensparken. Är mitt träningssvar hämmat? trots att alkoholen är ur blodet? Är det lugnt ur den aspekten? Det kanske inte är undersökt ens?

00:19:33 – Mikael: Jo, det börjar bli bättre och bättre undersökt. Men man ska dela upp det där också. Det första jag tror man ska ha med sig är att träningen inte är bortkastad. Det hör man ibland att det är meningslöst att träna dagen efter eller så och så är det inte. Men att det är hämmat, att det blir mindre träningsvar, det verkar också ganska givet. Om man är med på den skillnaden där. Sen så kan det vara så att eftersom muskeln inte blir sämre av det men den neuromotoriska blir sämre så kanske man inte klarar av att få fram samma kraft. Man kan alltså inte träna på samma motstånd som man är van att göra med helt enkelt. Så då får man ännu mindre.

00:20:12 – Jacob: Du får inte samma effekt av träningen?

00:20:14 – Mikael: Men det finns ganska bra studier på att hormonnivåer, anabola hormonnivåer som testosteron och tillväxthormon och IGF-1 är sänkta om man tittar dygn efter att man har druckit alkohol.

00:20:25 – Jacob: Hur mycket försöker man separera det från sömnpåverkan? Det är ju mycket värre om du dricker när du går och lägger dig klockan fyra på morgonen än om du dricker och går och lägger dig vid elva och ändå får dina timmars sömn.

00:20:42 – Mikael: De gamla studierna så ser man jättestora försämringar. Det finns någon gammal svensk studie på handbollsprestation till exempel om man blir 40% sämre när man ska dribbla och sånt. Men då visade det sig att då hade man varit ute för länge på kvällen och sovit dåligt. Så den grupp som inte drack blev också ganska mycket sämre. Men i de nyare, modernare studierna så har man tagit hänsyn till det och det är inte sömnen som är ett problem. Det första man ser är att de uppbyggande hormonerna kanske kan bli 25% lägre om man räknar över ett dygn. Om man dricker en kväll. Och dricker man flera kvällar i rad så läggs de här försämringarna ihop. Det vill säga, har du druckit tre kvällar i rad så kanske du har 70-75% lägre testosteronnivåer när du ska försöka köra nästa träning.

00:21:32 – Jacob: Så den här helgsemestern, så när du går och tränar på måndag så är det inte mycket krut i dig på sätt och vis? Det kommer inte vara så bra, nej.

00:21:38 – Mikael: Och då har det varit bara att det här är hormoner, cirkulerande nivåer. Det är svårt att veta. Om det är så att musklerna använder allting och det är därför det finns lägre nivåer i blodet eller om det faktiskt är sämre. Den första riktigt bra studien kom 2014. Där tittade man på faktisk uppbyggnad, alltså proteinsyntes. Och då är den ungefär 25% sämre om man har druckit en hög dos alkohol kvällen innan. Och 25% sämre var om man ändå åt extra bra med protein, så man kunde inte skylla på någonting sånt utan då var det perfekt. Och så hade man en grupp som fick slarva lite med maten också och de hade nästan 40% sämre effekt av träningen.

00:22:24 – Jacob: Så även om man gör allting rätt så kan man liksom inte reparera det på det sättet? Precis.

00:22:28 – Wille: Men det här är ju fortfarande… Det är fortfarande ändå att man kollar rent akut vad som händer. Det gäller liksom över ett träningspass hur det påverkar eller över en eller två dagar liksom. För som jag minns det så finns det ingen som har utsatt folk för någon typ av kronisk alkoholism än. Att de liksom bara slirar på i tre, fyra veckor så får vi se vad som händer eller någonting sånt där. För det finns ingenting sånt fortfarande.

00:22:51 – Mikael: Nej, det finns ju inget… Man får inte etiskt tillstånd för att göra en sån studie. Men skulle man inte kunna följa liksom…

00:22:57 – Jacob: Gå ner på nollorna på ingenjörslinjen där. Den här nollningsveckan liksom. Och då vet du att de dricker fem av sju kvällar minst. De som kör all in. Det brukar vara många yngre män och kvinnor som är fysiskt aktiva. Borde man inte bara kunna hitta och ta det från någon annan kontrollgrupp som inte börjar universitet den veckan. Och så jämför man. Kanske om de skulle spela fotboll, att de tillhör laget. Så tar man de som är 20 år som ska börja på universitet och så tittar man vad som händer med dem denna veckan medan de andra där. Det skulle kanske kunna vara möjligt.

00:23:37 – Mikael: Det

Långsiktiga effekter på muskelfibrer och mitokondrier

00:23:38 – Mikael: skulle kanske kunna vara möjligt. Jag vet inte om man skulle behöva göra det. För det är helt givet att alkohol i stora doser och över lång tid leder till muskelhinderbrytning. Man kan titta på alkoholister till exempel. Man kan ta djurstudierna och det finns ingen anledning att tro att det skulle bli någonting annat. Men då är vi tillbaka till att dricker du mycket över lång tid så kommer musklerna faktiskt brytas ner. Det som är lite intressant där är att det är snabba muskelfibrer som påverkas mest. Det är framförallt typ 2 som kommer att brytas ner. Vilket återigen knyter an till att det inte är så dåligt för konditionsidrottare som det är för sprinter eller lagbollspelare.

00:24:20 – Wille: Jag tycker det intressanta här är egentligen varför jag funderar på de här sakerna. Varför jag vill att någon ska undersöka det här över lång tid. Om det är för att man vill hitta den högsta dosen man kan ta utan att det ger någon negativ påverkan. För det är som du säger, det är uppenbart att det inte är bra på sikt.

00:24:37 – Mikael: Nu pratar vi om muskelproteiner, alltså uppbyggnad av skelettmuskler. Det finns bara på djurstudier, men det är ändå ganska spännande. Om man tittar på mitokondriella proteiner istället, konditionsproteiner, så har man gjort djurstudier, råttstudier, där man får springa och dricka och så har man lite olika kontrollgrupper. Jämför man då en grupp som inte gör någonting alls av de här råttorna med en grupp som springer och sköter sig. Och då är det såklart att det blir mycket bättre träningseffekt för den gruppen som springer och sköter sig. Det som är lite spännande är att den grupp som dricker alkohol ganska mycket, det var nästan 30% energiintag på de här råttorna i alkohol. Det är helt bisarrt mycket.

00:25:25 – Jacob: Alltså i snitt. Det här är ju sjukt i sig tycker jag. Jag litar inte på det. Men i snitt är det alltså 7% i svenska befolkningen enligt riksmaten. Okej. Så 7% av energin som folk får i sig är från alkohol. Alltså det är ju öl på kvällarna.

00:25:41 – Wille: Vadå över en vecka typ? Det låter rätt mycket. Åh herregud. Det låter rätt mycket. Det är i och för sig mycket energi i alkoholen.

00:25:49 – Jacob: Det är nog inte omöjligt att du har många som kanske tar alltid en öl varje dag och så kanske lite mer på helgen. Ja, absolut. Och då är det ju där. Nästan. Jag har så svårt att tro siffran. Jag tror folk är bara bättre på att rapportera när de dricker öl än på hur stora mängder pasta de äter. Det kan nog ligga ganska högt ändå. Man underskattar nog hur mycket folk dricker.

00:26:13 – Mikael: Men i den här råttstudien, även om de här råttorna fick dricka svinmycket alkohol så om de tränade, om de sprang konditionsträning, så var hela försämringen av alkoholen borta. Så på så sätt, även om man drack alkohol, bara man körde konditionsträning så motverkar det alkoholens negativa effekt, vilket är spännande. Det finns inget gjort på människa så vitt jag vet än så länge, men principen är intressant.

00:26:43 – Wille: Vi fick en fråga om det är värdelöst att träna på dagen

Praktiska råd: Ska man träna före eller efter man dricker?

00:26:48 – Wille: och sen dricka. Svaret blir egentligen att det är jättebra att träna på dagen om du sen har tänkt dricka på något sätt.

00:26:58 – Jacob: Det är bättre att göra det än att inte göra det.

00:27:00 – Mikael: Ja, efter att vi fick läsa igenom de tusen artiklarna som finns om alkohol och träning i olika sammanhang har gått igenom allting och skrivit kunskapsrapport och sånt där, så kom vi fram till några punkter som jag tror, vi skrev dem inte i kunskapsöversikten, men som vi har använt på nästan alla.

00:27:19 – Wille: Prestationer efter sen, och den första punkten är det är bättre för träning och prestation att inte dricka.

00:27:24 – Mikael: Och så är det klart där liksom. Ska man bli riktigt, riktigt bra på elitnivå så strunta i att dricka och så har du större chanser. Och så punkt 2 är det är bättre att träna än att inte träna. Och det är sämst att dricka och inte träna. Träningen kommer alltid att vara positiv. Tillbaka till det jag sa. Det blir sämre men det blir inte helt borta träningseffekten.

00:27:45 – Jacob: Säger man att man vill träna en gång på helgen? Nu blir det en praktisk fråga här. Om man skulle träna en gång på helgen oavsett om man skulle ge sig på kondition, styrketräning eller något annat. Om vi har koordinationsidrotten då är det ganska solklart att det vill vi köra på lördagen om vi ska dricka lördag kväll istället för att köra det på söndagen. Men om man skulle köra ett styrketräningspass. Är det någon liksom… Jag vet att det kom en studie nu ganska nyligen där man tittar proteinsyntesen, effekterna när man drack direkt efter träningspasset. Och där var ju nästan proteinsyntesen alltså helt död. Efter om du tog alkohol direkt efter träningen. Den sjönk inte till botten men istället för att stiga som det normalt gör efter styrketräning så höll den sig normalt.

Så där tänker jag att det kanske är bättre att köra styrketräning på söndagen och få ut som vi pratar här 25-40 procents minskning istället för att få en ännu större hur man dricker efter. Finns det mer på det området? Det är nog många som tänker så. Jag ska träna en gång i helgen. Så står man och funderar på om jag ska göra det här på dagen innan jag går ut på lördagen. Eller ska jag vänta med det och köra det dagen efter trots att jag är lite bakfull?

00:28:54 – Mikael: Koordination var före och kondition kan man köra var som helst. Styrka är lite svårare. Det är lite motstridiga resultat också. Ibland kan man säga, tittar man bara på tillväxthormonerna och så, att man får en högre nivå av att köra styrketräningen i sig bara. Så det betyder att om du då ligger på en högre nivå och sen dricker, ja då kommer du ju ha en högre snittnivå över hela dygnet. och att snittet då blir högre än om du hade druckit först och sänkt nivåerna och sen försöker jobba upp det med träningen efter. Och sen så den där du berättade om. Jag tror om jag kommer ihåg rätt på den studien så har man inte mätt nedbrytning utan bara syntes.

00:29:35 – Jacob: Så är det i princip alltid med proteinsyntesstudierna på människor. Det börjar komma lite grann nu. Vi pratar ju om… Vi gör både och. Ja. Vi hade ju William Apro här som gäst. Han berättade också det att liksom Även de metoderna som finns för nedbrytning är ganska ordentliga approximationer. Man har svårt att mäta det än så länge.

00:29:57 – Mikael: Men man har i alla fall så pass bra metoder att man kan se att det kanske spelar roll. Det kanske är så att nedbrytningen är den som ändras. Vilket gör det problematiskt när man tittar på de studierna. Så kan man tänka på att om jag ska köra styrketräningen och kunna göra det med fria vikter och kunna vara så alert som möjligt? Ja, i så fall så ska jag göra det innan jag dricker. Då gäller det att göra det på lördag förmiddag. Så att man hinner få proteinpåslaget ordentligt innan Innan man börjar på kvällen.

00:30:31 – Jacob: Innan man sätter igång på kvällen.

00:30:33 – Mikael: Det är inte helt säkert det.

00:30:35 – Jacob: Det är i alla fall alltid bättre att träna än att inte träna.

00:30:38 – Mikael: Tills man går sönder.

00:30:42 – Wille: Det kan jag nästan tänka mig var en sån grej som… Det var IQ som beställde den där kunskapsöversikten. Det var en sån sak som de… Ja, IQ och Riksidrottsförbundet. Ja, en sån sak som de skulle vilja säga utan att ha någon riktig fakta bakom det är att träningen går förlorad om du dricker efteråt.

00:31:01 – Mikael: Jo, men det har nog varit ganska genomgående. Det kan man läsa lite här och var. Och ibland så hör man att man är förstörd i två veckor efter att man har varit ute en kväll.

00:31:14 – Jacob: Så drastiskt är det inte då med andra ord?

00:31:16 – Mikael: Jag tror att det är ett stort problem i den här tanken eller retoriken om att det känns som att det är etta eller nolla. Det är antingen på eller av. Antingen dricker man eller inte. Går man över gränsen till att man börjar dricka då spelar det ingen roll, då är det kört. Då kan man lika gärna dricka jättemycket. Och så är det absolut inte, utan det är väldigt, väldigt, väldigt tydligt dos-respons-förhållande. Det betyder att om vi går in på sådana enklare eller bökigare saker som gruppsykologi, så det kanske är lättare att hantera att om jag tar en öl och håller i den på en helkväll så är det lättare att hantera i gruppsituationen. Än att säga att jag inte ska dricka alls och försvara det hela kvällen. Det kanske tar mer stress och högre belastning än vad en öl skulle göra.

00:32:03 – Jacob: Framförallt det som du säger här. Nu har jag ändå pajat det. Nu skiter vi i det. Det är en vanlig mentalitet i alla fall när vi pratar diet och folk på alkohol. Nu har jag redan druckit så tar du kebabtallriken på väg hem och så är det tusen kalorier till. Det går ju sämre. Precis. Det blir ju mer fel.

00:32:22 – Mikael: Och alla policydokument och sånt, där är det nolltolerans som står om alkohol och idrott oftast. Då blir det också tydligt att har man gått över gränsen så har man gått utanför policyn och då är man ju fel.

00:32:36 – Jacob: Ja, precis. Då åker du redan dit. Är du med i en lag eller en förening där det är nolltolerans? Och så har du druckit ett glas öl, då känner du att du redan har brutit mot reglerna på det sättet?

00:32:49 – Mikael: Ja.

00:32:50 – Jacob: Så det är också svårt var man ska sätta den här gränsen. Det beror väl på vilka man har att göra med. Man får känna efter.

00:32:57 – Mikael: Ja, vi har med flit inte kommit att gå in på någon policy och hur man ska göra och hur man ska hantera det. Men mest vara tydlig med att det inte är en absolut skillnad. Det är en gradskillnad mellan hur mycket man dricker.

00:33:10 – Jacob: Du har inte några

Kalorier i alkohol, ölmage och öl som återhämtningsdryck

00:33:11 – Jacob: egna teorier eller experiment på hur man skulle kunna… Det finns ju det på internet. Det finns ju folk där som har sina tillvägagångssätt. Hur de kan få i sig mycket alkohol utan att förstöra mycket.

00:33:24 – Mikael: Det beror väl på vad man pratar om då. Du var inne på det där med alkoholen som kommer på kebabtallriken. Det är ju att samma mängd alkohol kan föra med sig rätt olika nivåer av energi, kilokalorier. Framförallt jämför man folköl till exempel. Som jag sa tidigare, det är lika mycket alkohol i en folköl som i en fyra sprit. Men om man dricker En sexpack folköl så är man någonstans på 1000-1200 kilokalorier om man får i sig på det. Det är rätt mycket. Och det är mindre än hälften, någonstans strax under 500 kilokalorier för sex glas sprit. Sånt kan ju vara viktigt att tänka på om det är så att man är på energi-nivån.

00:34:10 – Jacob: Om vi tar den klassiska ölmagen. Är det liksom bara att det är rinnande kalorier som gillar bukfetman? Eller är det bara en nys att det finns? Eller är det andra hormonella saker från ölen just? Eller skulle man egentligen kanske bara kalla det De som gillar grilltallrik och alkoholmagen. Finns det något belägg för att öl skulle vara mer bukfetmabildande än annan alkohol? Det med rinnande kalorier tycker jag är lite spännande.

00:34:41 – Mikael: Jag har aldrig fattat det begreppet. Det är lättare att få i sig fler kalorier möjligen. Dricker du öl så får du i dig mer kalorier.

00:34:48 – Jacob: Tar vi just rinnande kalorier så finns det faktiskt både på djur och människor att det mättar sämre än de andra kalorierna. Så det är lättare att man håvar i sig mer.

00:35:00 – Mikael: Lättare att få i sig mer.

00:35:01 – Jacob: Även när man likställer det så verkar det ha lite mer. Alltså det kan man ju göra ljusstudier och framförallt kontrollera att just upptaget blir större. Då får du liksom den här lite högre peaken. Det verkar också vara lite sämre.

00:35:15 – Mikael: Men om man backar så det finns ju en enklare del. En större del är antagligen att Dricker du alkoholen så kommer alkoholen att tas om hand och användas som energi först. Så då kommer du spara på att lagra in det övriga du har ätit. Så du kommer lagra in fett helt enkelt. Det verkar möjligen som att det hormonellt skulle vara mera visceralt eller bukfett som lagras in i de lägena.

00:35:40 – Jacob: Men då är det liksom alkoholen? Vin skulle kunna ge en övermage det med? Ja, precis. Så det är väl mer att de med ölmage gillar öl istället för vin.

00:35:51 – Wille: Jag tänker också att det är som du säger, det är andra associerade beteenden med grilltallrik etc. Korv med mos.

00:35:59 – Mikael: Ja. Ölen är väl i och för sig inte… Det används ju numera som återhämtningsdryck. Det funkar väl helt okej. Det har länge funnits alkoholfri öl som har använts som återhämtningsdryck. Berlin Marathon till exempel så får man alkoholfri öl. Tyskarna har ju en Sportsbier.

00:36:21 – Jacob: Jag gillar namnet på det. Det motsäger sig själv lite på något sätt känns det som. Men den är ju alkoholfri också.

00:36:28 – Mikael: Ja, men nu på senaste tiden så har det kommit som Lean Machine, tror jag det heter. Ni får väl klippa bort om ni känner att ni inte vill ha namnet. En öl med alkohol som säljs som återhämtningsdryck. Man säljs med vitaminer och mineraler och får vara perfekt för återställning och vätskebalans och sådana saker.

00:36:51 – Wille: Det låter ju asäckligt att ha vitaminer och mineraler i ölen. Jag kan inte svara på det, men rent principiellt så är det energi in i det fallet inte negativt för prestationen.

00:37:07 – Mikael: Återhämtning går antagligen snabbare av det än om man skulle dricka vatten istället.

00:37:11 – Jacob: Ja, vi är ju med mineralerna och det. Alkoholen borde ju inte hjälpa någonting. Finns det något belägg för att den ska ha lite alkohol? Borde det inte vara alkoholfri öl i så fall?

00:37:20 – Mikael: Jag kan ju tycka att det borde vara att det inte skulle finnas något belägg för just alkoholen. Men å andra sidan, om det kanske inte är så dåligt, då kanske det är kul att man kan klara av att göra det.

00:37:29 – Jacob: Om man vill vara lite snäll så kan man ju, om vi drar in det här vi var inne på, att en flaska kan ge lite avslappning. Att man lugnar ner sig lite, att man tar det lite lugnare. Att det blir återhämtningen, att du känner dig mer avslappnad.

00:37:43 – Mikael: Njuter, inte stressar över situationen. Om man är snäll. På det temat så finns det en lite rolig studie från Alperna. På skador av alkohol. Det känns lite som en efterkonstruktion. Jag tror att det var en läkarstudent eller motsvarande som ville åka till Alperna och göra forskning samtidigt. Och sen så hade de sitt projekt att de skulle skriva ner hur de som kom in till sjukstugan. Vad de hade för skada och hur mycket alkohol de hade druckit och vad de var för typ av personligheter och sådär. Och så tänkte de att de som kommer in här kommer vara de som dricker mycket och det kommer vara de som har Sensational Seeking-beteende. Grabbar som åker farligt och sådär. Det är de som kommer att skada sig. Det intressanta eller oväntade för dem var att det var precis tvärtom.

Det var kvinnor i medelåldern som inte var vana skidåkare, bara åkte i pisterna, inte drack så mycket. Men dagen efter så gjorde de illa sig på eftermiddagen när de var lite trötta och ovana med sin skidåkning. Så ovana och trötthet i kombination med alkohol verkar vara dåligt. Då kan man lägga till det och översätta det till vilken träning man ska göra dagen efter. Så gör något som man är säker på. Inte bara något som inte är komplext utan något som man är van att göra och inte hittar på någon nyhet.

00:39:05 – Jacob: Nej, inga gymnastikövningar som börjar bli mer populärt utan det håller man till Slutet av veckan då kanske istället.

00:39:15 – Mikael: Ja, det beror på när man dricker kanske.

00:39:17 – Jacob: Ja, givetvis. Ja. Ja, men det var bra. Kul! Vad händer med

Fysisk aktivitet och träningsbeteende dagen efter

00:39:25 – Jacob: folks allmänna fysiska aktivitet dagen efter? Har man kollat det istället för att kolla… Fy fan vad dåligt! Det är intressant! Det tycker jag det kan vara. Hur reagerar folk spontant? Den klassiska bilden på någon som är bakfull är att sitta med en chipspåse i soffan. Det skulle också kunna vara en indirekt negativ effekt av alkoholdrickande. Man tenderar till att bli tröttare och mer inaktiv dagen efter. Men är det något som man bara kan se efter den här riktiga festen, fyllan. Eller är det som vi pratade om, 5-6 glas. Vilket ändå är mer än man kanske ska dricka normalt. Det är kanske någonting som man ändå mår ganska… Man är ju levande dagen efter egentligen.

00:40:11 – Mikael: Ja, 5-6 glas. Första tanken ganska många har är ju att det var mycket. Men om man tänker på att gå på en middag med en fördrink. Och sen så ett glas mousserande till förrätten. Och två glas vin till huvudrätten. Och sen så en avec. Då är du uppe på fem och då är du klar med middagen och så har du hela kvällen kvar. Så för de allra flesta när man tänker igenom beteende så är det inte offside på något sätt.

00:40:38 – Jacob: Tittar du på fotboll på tv, det är två öl och en efter matchen eller tog en lite före i försnacket. Två öl på halvlek då liksom. Så det tror jag också många kan ligga på fem öl när de sitter och tittar på helgfotbollen om de inte har något annat runt omkring som hindrar dem. Och din där lite krystade fråga då?

00:41:02 – Mikael: Det knasiga är att jag har ganska rakt svar på det också. IQ gjorde nämligen en undersökning några år innan vi gjorde den här kunskapsöversikten på vad folk tror att alkoholen har för effekter och vad de har för beteenden. Och det visar sig att någonstans tre fjärdedelar av alla människor tror att man presterar sämre, att alkohol påverkar ens träning negativt. De allra flesta tror att det är fyra femtedelar någonting. När de dricker så dricker de på fredag och lördag. När de tränar så tränar de på lördag och söndag. Det vill säga att det här med chipspåse-grejen är kanske att om man går överstyr så kanske man inte tränar. Annars verkar det som att man faktiskt… Kanske till och med att nu får jag vara lite bättre idag för jag var lite sämre igår.

00:41:44 – Jacob: Någonting åt det hållet. Det är intressant att veta. Ja, då var det inte så krystat, eller hur? Nej, det blev inte så dumt. Nej, då kan vi fråga oss. Men nu måste vi ändå komma över till, går man fler steg eller liknande på lördagen? Det kommer vara svårt att klippa detta så det inte blir bara att vi sitter här och flinar åt vad det är i en övergång. Men det kan vi gott göra. Sena avsnitt ska vara lite skrattiga.

00:42:06 – Mikael: Och då finns det väl egentligen inga bra studier i dagsläget på det. Det börjar komma sådana här jätte… jättekohorter som UK Biobank och liknande där man har en halv miljon människor som man följer över tid och man har både värden på deras fysiska status och man har deras beteende genom frågeformulär och man har deras beteende genom olika mätar. Men i dagsläget tror jag inte man kan svara på det på ett bra sätt. Det vore väldigt trevligt om man kunde göra det.

Forskning på aktivitetsarmband och hur väl de mäter puls

00:42:45 – Wille: Vi fick ju en fråga om det här med just aktivitetsarmband. För det har ju verkligen blivit poppis nu på senare tid. Och det känns som att någonting som forskare skulle vara väldigt intresserade av att få tag på just för att teknologin blir lite sexigare på något sätt. Det kanske blir lite lättare att sälja in att man ska ha på sig den här än någon ryggsäck eller någonting som det kanske var förr i tiden.

00:43:04 – Jacob: Det här midjebandet som Daniel använde i gympadäran.

00:43:08 – Wille: Ja, som Daniel hade. Det är inte så bra när man kan ha det i telefonen. Du har gjort en del forskning på det här. Kan du beskriva vad du har hållit på med? Ett av områdena som forskningsgruppen jag jobbar med på Stanford gör är just Mobile Health.

00:43:27 – Mikael: En del av precision medicine egentligen, att man kan mäta mer, alltså få bättre, mer nyanserad bild av en person om man ska behandla den. Så det är det allting handlar om. Så det handlar om någon form av mer nyanserad bild, bättre koll, mer info så att man kan göra ett bättre beslut. Om man tänker sig på idrottare eller någon som tränar ett par timmar i veckan så kanske man har haft pulsklocka och full koll på vad personen har gjort på träningen. Men det är ändå 168 timmar på en vecka som kommer att påverka. Så att om man då kunde ha mätning hela tiden så skulle man ha möjlighet att göra det bättre. Som ni var inne på, man sätter inte på folk sådana här små bandspelare som man får göra om man ska ha puls över ett dygn i vanliga fall. Utan om man skulle kunna ha ett armband eller en liten klocka som man både kan ha på natten och dagen så skulle det vara kanon.

Då tittar jag dels på hur säkra de här klockorna som finns i dagsläget är. Alltså hur bra mäter de? För att det ska kunna funka så måste det vara rätt värde såklart. Annars blir det bara meningslös information. Och vad man skulle kunna använda det till i framtiden.

00:44:44 – Wille: Jag har testat två av de här som säger sig kunna mäta puls. Båda de gör det på ganska skumma sätt. Den ena är en sån här fitbit som mäter via någon optisk mätare. Den andra var en av de nyare Jawbone-modellerna som har någon bioimpedans eller vad det nu är för någonting. Den mäter något liknande. De suger ju. Om man jämför med en pulsklocka så fick jag helt olika värden på alla dem. Och då körde jag just en sån där att jag hade båda klockorna på mig samtidigt, samtidigt som jag hade en pulsmätare kopplat till iPhonen på då. Och då fick jag tre värden liksom. Jag gissar bara att pulsklockan är lite bättre för att det är en äldre teknologi liksom.

00:45:21 – Mikael: Inte bara att det är en äldre teknologi utan det är en direkt teknologi. Med ett pulsband så mäter du elektriska signalen i hjärtat. Förhållandevis ganska enkelt och ganska rakt. Du kan plocka upp en elektrisk signal och när den kommer så kommer den. Hur många slag eller vilken puls du har är ganska lätt att se. Så länge det inte kommer en annan elektrisk signal och stör ut den. Så springer du bredvid ett pendeltågsspår så kan det bli fel. Det är en direkt mätning. Om man använder det här ljuset som man skickar in från en sensor och så samlar man upp hur mycket det ljuset sprids på en viss våglängd. Och så räknar man på om det är ett högre flöde eller puls av blod genom handleden. Det är mycket mer känsligt för rörelseartefakter till exempel.

De första versionerna av de klockorna som kom var helt värdelösa. Nu är man någonstans på tredje generationen och då har man lärt systemet att rensa bort allting som inte är själva pulsen. Så där kan man säga att de funkar. Jag tror vi hade åtta av de största märkena som vi testade mot varandra.

00:46:39 – Jacob: Mejlar ni dem då? Får de skicka det gratis för validering eller nåt sånt? Det är utgifter själv för er.

00:46:46 – Mikael: Vi har jobbat mot ganska många av företagen för att de såklart är intresserade av att bli så bra som möjligt. Vi är intresserade av att de ska bli så bra så att man kan använda dem i medicinsk verksamhet. För mig är det ointressant vilket märke som är bäst egentligen, det är bara att det blir tillräckligt bra. Det visar sig att det är ganska problematiskt att jobba med företagen om man kommer fram till att deras grejer inte är tillräckligt bra. Så därför har vi valt att helt enkelt köpa de som finns ute till försäljning och använda dem som det står att folk ska använda dem. Det vill säga de säljer det här till konsumenter och då måste de vara öppna med att det är det som de sprider. Och då visar det sig att de flesta numera är helt okej till riktigt bra i alla fall på snittvärde om man skulle göra flera gånger.

Om man är i medelhög puls. Säg att man är på 120, 140, 150 kanske. I en stabil miljö. Tänk att man sitter på en sprinningscykel. Och inte gör för mycket dumheter.

00:47:50 – Jacob: Så orientering och sådär funkar inte alls samma?

00:47:55 – Mikael: Nej, det visar sig att även om man gör det lite klurigare bara, så att man börjar gå mot max, då blir spridningen mycket större. Och om man är på låg nivå, alltså gå, sitta, röra sig lite grann, så stämmer det inte heller lika bra. Och med lika bra, det är inget konstigt om du slår 4-5 slag Fel, det kan man faktiskt leva med om man tänker sig att det spelar ingen roll om vi kan vinna att man kan ha på sig den dygnet runt. Men om det däremot blir 10-15 slag fel, då kan jag titta på dig och gissa hur mycket energi du gör av med och det är bättre än vad klockan säger. Så de är inte riktigt där än, men jag skulle säga att de blir bättre och bättre hela tiden.

00:48:39 – Jacob: Men har inte de aktivitetsmätare också som de på något sätt stämmer av med varandra med någon algoritm? Eller har inte de det? Jo. Spontant känner jag att de borde kunna ha dels någon form av accelerometer som kollar av hur man rör på sig. Som mobilerna har annan standard utan pulsmätaren. Och att de då stämmer av. Att man kollar pulsen samtidigt.

00:49:03 – Mikael: Precis, och det är precis där som de flesta företagen är i dagsläget. Det har kommit så bra så att pulsen är okej. Accelerometrarna är bra. Det går inte så mycket att gnälla på. Man har räknat bort armrörelser och sådana saker i accelerometrarna på ett helt okej sätt. Och att börja kombinera det här med till exempel att om pulsen är låg men det är viss rörelse så sitter du kanske på en buss och inte springer. Att man ser mera profiler för olika rörelsemönster och att man tar bort de här knasigheterna som blir. Men de som säljs i dagsläget är inte så bra än, men det finns de möjligheterna. De här klockorna, alltså den här bioimpedansdelen som Jobown använder, den kör man för att det kräver mycket mindre batteritid. Men då kan man istället inte mäta med lika hög frekvens.

Åtminstone Jobon gör inte det. Så den är liksom inte gjord för till exempel att titta på träningspass. Utan den är gjord för att titta på energiförbrukning över dagar eller veckor eller så. Om du ändrar ditt beteende. Så den är jättedålig faktiskt. Om man ska ha skillnaden mellan att göra ett träningspass och sitta still eller gå.

00:50:18 – Jacob: Så då får man ha en riktig pulskrocka medan man tränar kanske. Och så ska man kombinera det. Det skulle man kunna göra, precis.

00:50:25 – Mikael: Men i princip så skulle de här,

Framtidens mätmetoder i klockor, linser och sensorer

00:50:29 – Mikael: alla andra företagen faktiskt använder sig av ljus. Vissa av företagen använder till och med flera våglängder, då kan man också göra bättre analyser. I princip har man lärt sig att mäta puls med det här. Precis på samma teknologi skulle man kunna mäta syresaturation till exempel. Då kan man använda det om det skulle funka bra i sjukvården. Till exempel sömnforskning eller sömnmonitorering av folk. Om det är någon som håller andan eller har sömnapné. Att det syns.

00:51:00 – Jacob: Vi kan berätta för lyssnarna här. Saturation är hur mycket syre man har i blodet helt enkelt. En frisk person så ligger det hela tiden 95-100%. Men har man sömnbesvär eller man har dåligt hjärta eller dåliga lungor så kan det ligga mycket lägre. Sjuka personer på lasarettet kan ligga ner mot 70-80%. Då får man oftast ge lite syrgas och sådär.

00:51:23 – Mikael: Precis. Så det skulle man kunna göra. Man kan titta på blodglukos på samma typ av metod rent teoretiskt.

00:51:31 – Jacob: Det finns väl en laktatmätare nu också fast den spänner man över vaden som också inte är invasiv. Det är häftigt när man börjar kunna mäta sådant tycker jag.

00:51:40 – Mikael: Det är precis samma typ av teknologi. Men om man tänker då så att i framtiden så skulle du kunna ha en klocka, du har accelerometer och puls, du har hela tiden monitorering av syremättnad och blodsockernivåer och blodmjölksyra, blodlaktatvärden, temperatur och lite andra saker man kan få direkt. Så att om de funkar bra så får vi ju väldigt mycket mer information.

00:52:08 – Jacob: Ja, blodsocker hade ju varit väldigt coolt tycker jag i alla fall. Men det är ju intressant på något sätt. Ja, man kan ju tänka sig vetenskapligt eller sjukvårdsmässigt alla diabetiker eller pre-diabetiker.

00:52:20 – Mikael: Behandlingen skulle kunna gå mycket snabbare. Och de här klockorna vi pratar om, vissa av dem skulle ju i princip kunna ringa eller skicka all data till din doktor hela tiden. Och även i värsta fall ringa ambulansen automatiskt.

00:52:35 – Jacob: Och då måste de ju vara bra. De kan ju inte säga saturation 70, så är det 95 egentligen. Nej, precis.

00:52:41 – Wille: Bara för att du har tagit av dig den för att duscha. Du flippar. Jag vet inte, har du haft på dig en sån där med optisk teknologi under en längre period?

00:52:50 – Mikael: Ja, eftersom det är en del i mitt forskningsprojekt så har jag väl testat alla som finns. Du hade gjort det ändå om du haft grejerna hemma. Alla gadgets måste testas och jämföras. Det finns ju mycket, mycket fler än de här åtta som vi valde ut att testa. Jag tror jag hade 50 på listan från början som måste förtestas.

00:53:08 – Jacob: Ni tittar lite på specifikationen och hur realistiskt det verkar. Dels det och dels enkelt testar.

00:53:15 – Mikael: Ni köpte in alla 50 och screenade snabbt?

00:53:18 – Jacob: Men då kan du ju droppa här nu för nu är du ju inte sponsrad här. Om det är någon som vill överlägga så kan du givetvis säga det. Men annars, är det något av de här större markerna som är markant bättre eller sämre än de andra större?

00:53:31 – Mikael: Nej, det är faktiskt inte så. Utan de är ungefär lika bra eller lika dåliga vad du än väljer att gå på. Och sen så finns det lite nyanser i vad de kan göra och vad de lägger in för funktioner. Ett företag som inte är så känt i Sverige är Basis, uppköpt av Intel nu så nu har de också stora muskler ekonomiskt att jobba med. Som har funnits som ett av de bästa först, innan alla stora jättarna gick in i branschen som Apple och Samsung. Microsoft-avtalade. Men de är väldigt mycket bättre på till exempel att känna vilken typ av aktivitet du gör. Du behöver inte starta mätningen utan du bara går runt med klockan hela tiden och sen så känner den av när du sover. Medans andra märken så måste du, Fitbit till exempel, så måste du tala om och jobba om när du sover eller när du gör någonting.

Och just när du sover är ju inte lätt att tala om. Nej, precis. När du går och lägger dig får du tala om för henne. Glömmer du det nån gång så står det samma aktivitet.

00:54:33 – Wille: De är rätt coola de där, att de känner av när de sover. Jag har en sån där Garmin Connect och den är hyfsat exakt ändå. Det händer att den diffar med nån timme när man har varit väldigt still innan man går och lägger sig. Men annars är det verkligen såhär. Det är en kvart efter att jag går och lägger mig så tycker den att jag sover och det verkar vara hyfsat stabilt.

00:54:49 – Mikael: Javisst. Så det blir bättre och bättre hela tiden. Vissa märken är jättebra om man sätter i exercise mode. Men för att spara batteritid så att när du går runt med dig vardagligt liv så är det jättestor skillnad. Det blir mycket mer osäkerhet.

00:55:07 – Jacob: Hur lång är batteritiden på sådana här saker? Jag har faktiskt noll koll på det här. Vi hade som kriterium på de åtta vi tog med i senaste studien, som faktiskt inte är publicerade än.

00:55:18 – Mikael: Att batteritiden skulle vara minst 24 timmar.

00:55:22 – Wille: Vilket gör att alla sportklockor som Garmin och motsvarande, Adidas har väl också.

00:55:27 – Mikael: De har kortare batteritid. De grejar inte det.

00:55:31 – Jacob: Nej men man tycker ju 24 timmar får ju vara minimum. När ska man ladda annars? Då måste man ju ha någon standardtid på dagen där man sitter ner. Och man alltid gör samma sak. Annars så blir det ju fel. Man lägger ifrån sig den när man är ute i trädgården någon dag och så någon dag när man sitter i soffan. Det funkar ju liksom inte.

00:55:49 – Wille: Det finns ju lite andra problem med de där också. Jag fick ju trycksår på handleden av min Fitbit när jag hade på mig den till att börja med. Men det kan vara en sån här user error. Ja, det finns jättemånga roliga.

00:56:02 – Mikael: Det är spännande att alla märkena har olika knäppningsmekanismer. Olika hur de försöker göra det där med att man vill ju ha bra kontakt. Men man måste ha luft emellan på något sätt om man ska kunna få folk att ha på det vecka i sträck.

00:56:19 – Jacob: Det är inga som kör elastiska. Om vi tar pulsbanden så har de gått från att vara den här plastbiten på främre delen av bröstet. Till att nu är det ett gummiband i princip där du bara sätter på den här biten i mitten. För där känns det spontant som att är det lite mer elastiskt så borde det vara…

00:56:39 – Mikael: Det finns också ett finskt företag som heter Palson som är en avknoppning av Nokia. Som i princip har jättebra pulsmätning men som är ett litet företag. Mindre möjligheter till design och utveckling och sådär. Men de kör med elastiskt band.

00:56:56 – Jacob: Ja, det känner jag. Visst kanske det inte blir så moderiktigt som du sa här med design också. Det är kanske svårare att få det coolt. Det känns ju som att komfortmässigt borde det vara en vinst.

00:57:09 – Mikael: Om man tänker sig då ur ett forsknings eller medicinskt perspektiv. Om man vill att folk ska ha på sig en eller två veckor.

00:57:17 – Wille: Bör ju det vara ett minimalt problem kan man tänka sig.

00:57:19 – Mikael: Ja, det är det ju säkert.

00:57:21 – Wille: Det är lite intressant att man rör sig bort från det här att plantera in ett chip i folk och samla in data på det sättet. Nu blir det mer och mer att det sitter i klockan nu, vi kan samla in det utifrån. Det blir en helt annan utopi på något sätt.

00:57:35 – Mikael: Ja, om man kan få folk att ha sin mobiltelefon i byxfickan så kan man få i stort sett all info man behöver från mobiltelefonen. Då behöver man ingenting alls extra förutom den. Man missar ju pulsdelen då, man missar det här med syresattraktion och hela den delen. Men allting på aktivitet och aktivitetsmönster och sånt kan man få via mobiltelefonen. Men då har man ju det här att folk lägger ifrån sig mobiltelefonen och gör någonting annat. Samma typ av problematik egentligen.

00:58:10 – Jacob: Tror du verkligen man går ifrån det här med chip, Wille? Alltså så fort det blir… Jag tror att det är liksom en… Att det inte är tillräckligt bra. Och nu kan vi redan börja sälja klockorna för folk är ju liksom prylgalningar som du redan bekräftat att du är. Jag tror personligen att det kommer bli det till sist. Så fort man kan göra det och det kan sitta där en längre tid. Så man inte behöver vara hos någon som steriliserar och tar in och ut det en gång i veckan. Utan att man kan låta det vara där en månad. Att det kommer vara det som gäller, tror jag.

00:58:42 – Wille: Du måste ju nästan ha tillgång till blodbanan för att kunna hitta något intressant som du inte kan hitta utifrån. Då tänker jag att det blir problematiskt med blodproppar och hit och dit.

00:58:52 – Jacob: Du måste väl inte in i blodbaden?

00:58:54 – Wille: Jag tänker då kan du ju ligga och lysa utanpå.

00:58:56 – Jacob: Ja men jo du kan ju lysa utanpå men då ska du ha på dig den. Då ska du ta av den. Då duschar du så får du plocka den och så vidare. De har ju redan de här kontinuerliga blodsockermätarna som diabetiker kan få. Som man liksom planterar in och som sitter där ett antal dagar eller månadsmässigt. De funkar väl ganska bra men de är svindyra. Jag tänker väl att det borde kunna komma att det blir lite billigare. Så fort gemene man vill ha det så är det ju svinbilligt.

00:59:24 – Wille: Alltså jag ställer upp. Jag hade jättegärna haft ett chip. Då kan man ha någon schysst app som man kan samla in allting i. Det hade ju varit hur coolt som helst liksom.

00:59:32 – Mikael: Det finns faktiskt kanske det som har varit hetast ganska länge i linser. Smarta linser. Man behöver inte nödvändigtvis ha i blodbanan. Det kan funka att ha i vätskan som är i ögonen också.

00:59:48 – Wille: Vad är det för att det är så små kärl där som man kan

00:59:51 – Mikael: I princip. Det Google har haft, jag kommer inte ihåg vilka som började med det här projektet, det kan ha varit någon av de andra, som har haft smarta linser-projekt i massa, massa år. Och man kan tänka sig, allting man har sett i spionfilmer från gamla tider kan man göra i stort sett. Alltså, det krävs lite grann att det är stora företag som går in och lägger mycket, mycket pengar på utvecklingen. Men sen så kan det absolut funka.

01:00:18 – Jacob: Där kan vi ta en liten fråga till då. Om vi tar det du pratar här

Open source kontra slutna system för hälsodata

01:00:22 – Jacob: om. De är ju likvärdiga de här företagen i vad de producerar. Alltså vad deras utrustning, klockor eller band klarar av att mäta. Men är det något företag som du upplever är bättre på Kanske göra sina grejer open source eller publicera studier kring sitt eget. Eller som verkar mer på och vilja göra det ännu bättre än de andra. Eller är de likvärdiga där också? Eller är det något man kanske vill sponsra något för att de verkar bättre mot communities? Personligen så hade jag ju tyckt det varit skithäftigt. Jag hatar ju att köpa sådana här saker. Jag har en sån här Beast-sensor kallas det. Accelerometrar till… Man kan mäta på stången och när man styrketränar och sådär. Men där lagras ju all data den tar upp i deras moln. Jag var med på Kickstart och startade.

Än så länge har jag det fritt. Tillgång till deras moln. Men köper du en sensor nu så ska du ha abonnemang på deras moln. Så även när jag har sensorn så får jag bara datorn. Datorn går upp till dem och sen får jag logga in på deras sajt. Jag vill ha det i Excel så jag kan göra vad jag vill med det. Inte för att jag antagligen kommer göra det men jag vill kunna det.

01:01:30 – Wille: Det här är det som gör att du är en Android-människa också.

01:01:33 – Jacob: Ja, precis. Jag hatar att veta att jag är låst. Men är det någon av de här grejerna som du kan koppla rakt in till PC'n med USB eller Bluetooth där du får ner RAW-datan?

01:01:45 – Mikael: Där är det lite skillnad vem man är. Du var ju inne lite grann på det att Apple till exempel är väldigt Ja, det är inte aktuellt. Men det är också lite paradox för att de är störst och gör mest interna valideringar. Överlägset bäst på det. Så när de bestämmer sig för att göra någonting så är det där det finns störst möjlighet att det kommer att funka. och då kommer det spridas till de andra företagen lite senare, att de kommer att komma efter. Men så stänger de in allting.

01:02:20 – Wille: Sen har man de stora, Fitbit till exempel, som är relativt lätta att ha att göra med.

01:02:29 – Mikael: De blir större och har möjlighet att ta in folk som är kompetenta och göra mätningar. Jag vet inte hur många de anställer just nu för att man ska kunna göra bättre och bättre mätningar. I andra änden av spektrat har man företag som Samsung till exempel. Samsung och egentligen alla små företag. Små i det här fallet är mindre än Apple. Som då vet att de är efter. Så Samsung är väldigt tydliga med open source-tänk. och att man kan ganska lätt som både programmerare och forskare få tillgång till rådata.

01:03:06 – Jacob: Och det är ju häftigare.

01:03:07 – Mikael: Ja, det beror på vilka man ser. Nu är vi på ett helt annat spår här. Men eftersom jag sitter i Silicon Valley blir det ganska tydliga grejer. Det betyder istället att om du skapar ett program, om du tar fram algoritmen för hur man ska mäta blodsocker i vissa situationer, ja men då blir det ju open source och då har du helt plötsligt lämnat bort det till ett annat företag. Så dina delar blir mindre istället, men då får du tillgång till allting annat. Vilket är ett annat sätt att se på det.

01:03:42 – Jacob: Ja, just det. Jag känner ju som att konsument så föredrar jag att sponsra det här som är lite mer öppet. Dels för att om jag skulle vilja göra någonting själv med det och inte titta på deras algoritmer. Men också för att det på något sätt ger folk möjlighet. Men det är vad man väljer. Vissa kanske vill att det ska gå fortare framåt. Då kanske man ska välja Apples grejer istället som du sa. Då blir de mer måna om att fortsätta bibehålla produkten.

01:04:09 – Wille: Men det är ändå bra att veta.

01:04:10 – Mikael: Ja, jag säger inte att något är bättre eller sämre. Men det blir att Apple får betala själva och satsa internt. Och väljer vad de satsar på. Medan de open source-företagen inte satsar någonting själva. Utan de förlitar sig på vad konsumenter och… Contributers lägger in i. Väljer att göra saker åt.

01:04:32 – Jacob: Precis, och så tar de upp de modulerna som är populära och kanske förfinar dem och lägger dem till standardutförandet sen.

01:04:40 – Mikael: Ja, eller inte alls. Alltså låter dem finnas. Inte att de inte tar upp dem, men att förfina kanske inte är det jobbet. Nej, kanske inte. Jag kommer lite åt sidan, men det blir mycket teknologi diskussion så fort man tar upp aktivitetsarmband.

01:04:58 – Jacob: Ja, det ska det ju vara. För mig är det fortfarande inte en mainstream-produkt. Det är lite early adaptives fortfarande. Då tror jag mer teknologin är intressant. Eller är det så med mainstream, att vem som helst går runt med det?

01:05:15 – Wille: Jag tycker det börjar bli mer och mer vanligt att det är inte bara nördar som har det nu. Nej, det är inte de riktiga som köpte minidisc och sen fick skrota den fyra år senare.

01:05:28 – Jacob: Vet du vad du pratar om? Alla här har varit minidiscarna. Det var så jävla bra och så helt plötsligt vill ingen ha det längre.

01:05:37 – Wille: Kom hem på tre spelare istället. Men apropå det, har du något tips på vad nästa utveckling inom det här är? Jag tyckte att det var rätt coolt när de här optiska sensorerna kom. Det var verkligen så här, ja shit, det här kan man göra grejer med och det känns lite som att det är mer algoritmerna och apparna som sätter begränsningarna än själva teknologin i det här läget. Det känns som att kreativa människor skulle kunna göra mer med det här på något sätt.

01:06:01 – Mikael: Ja, definitivt. Om man tänker sig att första steget, första generationen så var det hårdvaruproblem. Alltså helt enkelt att få till det i en klocka som är tillräckligt stor och sådana saker. Och då mätte de ju skräp. Men på andra generationen klockor så kom man på hur man skulle göra. Men algoritmerna var bara testade på vita smala män i 30-årsåldern som satt still på en cykel. Studenter. Eller gikarna på teknologiföretaget. Exakt. Och nu är vi på tredje generationen där man faktiskt inser att vi kan göra det här. Vi kan göra det på ett bra sätt, men vi behöver ha mer nyanserade mätningar. Det är ett litet moment 22 för de här företagen också. För att man ska kunna göra rätt mätningar så måste man ha olika algoritmer för olika personer.

Till exempel behöver en algoritm för någon som är överviktig och har tjocka underarmar, har ett visst rörelsemönster och en viss hudton. Och så en annan för någon som är en ung tjej med benig underarm. Som exempel. Och då behöver man ha tillräckligt många användare över tillräckligt lång tid för att man ska kunna lära klockorna att använda rätt algoritm. Så det blir att de måste säljas och folk måste använda dem för att man ska kunna få bättre mätningar så småningom.

01:07:26 – Wille: Så det är lite integritetskränkande att de håller på att samla in saker. Det är därför det ligger i deras mål.

01:07:32 – Jacob: Ja, det är väl lite så.

01:07:33 – Mikael: Definitivt. Och så kan man gärna då, så nu när man sitter på sjukhus så testar man sådana här algoritmer, till exempel på om man kan förutsäga hjärtsvikt eller om man kan se andra… mönster, om någon är på väg att få förmaksflimmer och sånt, och då får man ju testa det på folk som har förmaksflimmer. Och så kunna ha klockorna på dem i flera dygn i förväg och sen så inte titta på den signalen som kommer ut till konsumenten utan titta på rådatasignalen och försöka bygga algoritmer eller formler före det.

01:08:04 – Jacob: Då behöver man ju lite mer öppna. Ni kan hacka er in i Apples grejer och ta ut rådatan där?

01:08:11 – Mikael: Nej, då väljer man helt enkelt. De sakerna kommer bara att göras med open source-situationer. Men så är det möjligt att man som forskare kan få tillgång till det från vissa andra som en vanlig konsument inte skulle kunna få.

01:08:26 – Wille: Ja, det är spännande. Vi pratade lite här innan vi började spela in och snackade om sömn som ett ämne.

01:08:35 – Mikael: Ska vi inte göra det?

01:08:36 – Wille: Så jag får gå och lägga mig, eller vad säger ni? Jag tror det räcker, eller? Ja, jag tycker också det.

01:08:42 – Jacob: Det har inte hänt nåt coolt på generna här.

01:08:44 – Wille: Ni har inte upptäckt nånting som är värt att veta. Generna uppdaterar oss.

01:08:48 – Jacob: Det har ju ändå gått ett halvår.

01:08:50 – Mikael: Jag kommer inte ihåg exakt vad vi avslutade förra gången, alltså hur situationen var. Men vi är sjukt nöjda med potentialen.

01:09:00 – Jacob: Inget är publicerat än på det. Nej, men det är kul. Då har vi en orsak att ringa dig igen. Ja, men det finns mycket.

01:09:08 – Wille: Det låter bra. Det låter lovande. Men då tycker jag vi gör så här att så fort jag har vaknat eller vad man ska säga och det har hänt någonting nytt med gener i största allmänhet så ringer vi upp dig igen. Jag vet att våra lyssnare skulle uppskatta det väldigt mycket. Sjukt kul att snacka med dig igen. Och tack för att du var med. Tack ska ni ha. Ha det gött. Hej då.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *