Att operera in en ballong i magen är en av de nyare teknikerna för att förmå folk att äta mindre och gå ner i vikt. Målet är att minska på volymen på magsäcken och på så sätt få personerna mätta snabbare. Dess effekt är ganska bra och ligger någonstans kring en minskning av kroppsvikten med 12 procent.
Till skillnad från de flesta operationerna mot fetma där man går in och skär, binder och/eller syr så är operationen helt reversibel och efter 6 till 12 månader brukar man ta ut ballongen igen. Vad jag vet finns det inget erkänt namn för metoden ännu på svenska men vanligen brukar det kallas något liknande Intragastrisk ballong. Jag hittade en artikel om det i Sydsvenskan och där kallade man det för ballongmetoden vilket för mig låter för jävligt så vi får hoppas att inte det fastnar 🙂
Hur som helst så ville jag bara visa en graf som jag hittade när jag satt och läste om något helt annat än detta ämne. Det man har gjort i studien där den här grafen kommer ifrån är att man har delat in överviktiga försökspersoner i två olika grupper (2).
Båda grupperna har fått veta att de ska få en ballong inopererad som ska hjälpa dem att gå ner i vikt men endast en av grupperna fick en faktisk ballong. Den andra gruppen fick ingenting mer än en endoskopi där man tog några tester på deras magflora.
När deras ”operation” var klar var det alltså i samma skick som före operationen. Så här förblev det sen i tre månader varpå även gruppen som först blev lurad också fick en ballong inopererad medan den andra gruppen som redan fått en ballong fick en ny för att deltagarna inte skulle ana skillnaderna. Hur viktförändringen blev för de två grupperna kan du se här under.

Skillnaden i viktnedgång mellan de som fick en ballong inopererad och de som fick placebo första tre månaderna
Skillnaden i viktnedgång mellan de som fick en ballong inopererad och hade det hela tiden (grupp 2) och de som först fick placebo och efter tre månader även de fick en ballong.

Det som jag tycker är intressant här att placebogruppen som alltså lämnade den första operationen i precis samma skicka som de gick in i den gick ner över 10 kilo på tre månader. Nu hade man med flera andra interventioner i den här studien så som att deltagarna fick träffa en dietist var annan vecka. De blev rekommenderade en diet på mellan 1000-1500 kcal och fick även hjälp att motionera.
Men jag tycker fortfarande att det är en intressant effekt. När gruppen som först fick placebo väl får en ballong efter tre månader kommer du ju i princip i fatt den andra gruppen i viktnedgång. Frågan är då vilken hjälp den gruppen som hade ballong hela tiden hade av ballongen de första tre månaderna?
Det man också kan se av den här grafen är att när försökspersonerna blev av med ballongen efter ett år började de sakta gå upp i vikt igen. Nu har man endast följt dem i ett år efter det att sista ballongen togs ut men allting tyder ju mot att de är på väg tillbaka till sin ursprungliga vikt.

6 svar på “Placebo och viktnedgång”
  1. Vad är det här med att folk aldrig kan behålla sin vikt på rätt nivåer? När folk har gått ner en viss vikt börjar klättringen tillbaka till den gamla högre vikten. Varför?

  2. Jag skulle säga att det beror på att de tror för mycket på sin egna förmåga att ”hålla igen” kontra skitmats förmåga att få dem att äta för mycket. De återgår till sina gamla kostvanor och tror att de ska kunna hålla vikten bara genom att inte äta så mycket men under förutsättningen att man inte alltid har koll på kalorierna är den ”metoden” dömd att misslyckas.
    Sen finns där ju flera hormonella processer som arbetar emot en precis efter en viktnedgång. Tillsammans ökar de hungern och minskar den fysiska aktiviteten.
    Det finns en orsak till att typ över 95 procent av alla som går ner i vikt väger lika mycket eller mer efter en 2-3 år.

  3. Vore det inte en klok idé att även ha en kontrollgrupp som fick gå på liknande besök och träffa en dietist så att man lättare kan se hur mycket det påverkade?
    Angående att 95% inte lyckas behålla sin vikt. Finns det någon statistik över detta eller är det lite som myten att ”95% misslyckas med sin viktminskning”? Dr. Stunkard kritiserade att människor drog den slutsatsen från hans studie från -59.

  4. Stefan Nilsson: Vore det inte en klok idé att även ha en kontrollgrupp som fick gå på liknande besök och träffa en dietist så att man lättare kan se hur mycket det påverkade?

    Jo, man önskar ju det. Vet inte varför de gjorde som de gjorde.

    Stefan Nilsson: Angående att 95% inte lyckas behålla sin vikt. Finns det någon statistik över detta eller är det lite som myten att ”95% misslyckas med sin viktminskning”? Dr. Stunkard kritiserade att människor drog den slutsatsen från hans studie från -59.

    Siffran i sig tillsammans med 2-3 år hittade jag på när jag skrev det 🙂 Men de flesta går upp i vikt igen och en väldigt stor andel går upp till samma vikt igen och vissa till och med över. Ser man till medelvikten ligger det värdet omkring 3 kg lägre än när de började fem år senare.
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11684524
    Men det är ju försökspersoner i studier. Dessa sköter sig generellt bättre än folk som inte har någon som följer dem. Ofta går de ner i vikt även när de inte blir tillsagda att göra det bara för att de börjar tänka lite mer och vill vara ”duktiga” inför doktorn/forskarna.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *