Summering av avsnittet
AI summering. Längre ner finns hela avsnittet med komplett transkribering.
I det 55:e avsnittet av Tyngre Träningssnack gästas Wille och Jacob av sömnforskaren Christian Benedict, verksam vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet. Christian inleder med att berätta om sin bakgrund inom näringsmedicin i Tyskland och hur forskningen kring hur insulin i hjärnan påverkar minne och ätbeteende ledde honom in på sömnforskning. Han beskriver hur sömnbrist påverkar aptitreglerande hormoner som ghrelin och varför han flyttade till Uppsala för att kartlägga de molekylära och metabola konsekvenserna av att sova för lite.
Samtalet går därefter in på varför vi sover och vilka funktioner en normal nattsömn har. En vuxen människa rekommenderas att sova omkring sju till nio timmar per natt, vilket motsvarar ungevär en tredjedel av livet. Under sömnen stängs yttre sinnesintryck ute så att hjärnan kan stabilisera nyinlärda minnen och föra över dem till långtidsminnet, särskilt information som är kopplad till belöning eller framtida nytta. Sömnen hjälper dessutom hjärnan att rensa bort oviktig information och omorganisera minnen, vilket ökar chansen att lösa komplexa problem – det klassiska fenomenet att ”sova på saken”.
Vidare diskuteras hur ljud och lukter under sömnen kan påverka både minnesinlärning och sömnkvalitet. Christian förklarar bland annat ”first night effect”, det vill säga varför man ofta sover sämre första natten på ett hotell eller i en ny miljö. Studier visar att den vänstra hjärnhalvan då befinner sig i en ytligare sömnfas och agerar som en nattvakt som reagerar på avvikande ljud i omgivningen. Liknande mekanismer tros ligga bakom småbarnsföräldrars ökade känslighet för barnets ljud på natten samt vissa former av insomni.
En stor del av avsnittet ägnas åt sömnens olika faser – djupsömn och drömsömn (REM-sömn) – och hur sömnen förändras med åldern. Djupsömnen dominerar under nattens första halva och är avgörande för att rensa ut slaggprodukter i hjärnan, såsom beta-amyloid som kopplas till Alzheimers sjukdom, samt för frisättningen av tillväxthormon och immunförsvarets funktion. Christian lyfter bland annat en studie där en enda natts sömnbrist efter en hepatitvaccination gav ett tydligt försämrat antikroppssvar hela ett år senare. Han förklarar också varför sömntabletter sällan ger samma återhämtande sömnarkitektur och djupsömn som naturlig sömn.
När det gäller träning och kroppssammansättning visar Christians forskning att akut sömnbrist gör skelettmuskulaturen mer insulinresistent och sätter igång en nedbrytning av muskelprotein för att frigöra aminosyror, samtidigt som fettvävnaden lättare lagrar in energi. Detta kallas ”the selfish brain”-hypotesen: hjärnan tolkar sömnbristen som en energikris och prioriterar sin egen glukostillförsel via stresshormoner som kortisol. I kombination med ökad aktivitet i hjärnans belöningssystem och försämrad impulskontroll i frontalloben på grund av förlorad REM-sömn blir det betydligt svårare att stå emot energirik skräpmat och godis.
Avslutningsvis diskuteras dygnsrytm, skiftarbete, ”social jetlag” när man försöker sova ikapp på helgerna och hur skärmar på kvällen påverkar sömnen. Christian menar att betydelsen av det blå ljuset från surfplattor och mobiler ofta överdrivs om man har fått tillräckligt med dagsljus under dagen. I en studie från hans forskargrupp syntes ingen skillnad i insomning eller sömnkvalitet mellan att läsa på en surfplatta och i en vanlig bok. Det stora problemet med mobiltelefoner i sängen är istället den mentala aktiveringen och dopaminpåslaget från sociala medier och jobbmejl, som motverkar den avslappning som krävs för att kunna somna.
På Tyngre Träningssnacks instagram hittar du bilder och klipp från avsnittet.
Visa avsnittets hålltider
Det här är en automatisk transkribering av detta avsnitt av podcasten Tyngre Träningssnack. Du kan trycka på varje tidpunkt i texten för att hoppa till precis den delen av avsnittet i youtubespelaren ovan.
Transkriberingen är genererad med hjälp av AI och innehåller därför vanligen några enklare fel.
Introduktion och presentation av Christian Benedict
00:00:22 – Wille: Varmt välkomna ska ni vara till ännu ett avsnitt av tyngre träningssnack. Det är 50-50 i ordningen, så nu är vi halvvägs till 110. Jag heter Wille och med mig som vanligt har jag Jacob Gudiol.
00:00:35 – Jacob: Godmiddag Wille. Tja, tja. Hur är läget? Jag får alltid tänka efter om det är middag, lunch eller kväll.
00:00:41 – Wille: Ja men det där är ju relativt som vi kommer komma in på beroende på vilken tid på året det är. Hur är läget med dig?
00:00:47 – Jacob: Det är väl bra. Börjat komma in i det här med två barn. Jag har liksom fått sova inne med storasysters säng nu på nätterna. Innan så fick hon ju komma in här när hon vaknade men nu får jag lägga mig där istället. Hennes madrass var ju alldeles för hård så jag har liksom fått möblera om där och lägga extra filt under madrassen och sånt där för att jag ska kunna sova. Så nu idag känns det helt okej. Första nätterna jag vaknade så hade jag ont i båda axlarna och höfterna för jag har legat liksom hårt underlag.
00:01:14 – Wille: Men visst har du någon sån här klocka som mäter sömnkvalitet också?
00:01:17 – Jacob: Ja, men den är aldrig på. Jag köper bara prylar, jag använder inte dem.
00:01:22 – Wille: Jag är lite likadan faktiskt. Ja, men så att du vet inte om du har sovit dåligt helt enkelt. Du har ingen data på det här.
00:01:28 – Jacob: Nej, jag har inget objektivt mått på det med att jag mår bättre nu. Men det kanske bara är så att man vänjer sig vid att vara trött. Jag har vant mig. Vi är underpresterade.
00:01:39 – Wille: Det kallas ålder. Jag försöker antyda här att vi ska prata om sömn idag och det är för att vi har med oss en sömnforskare helt enkelt, nämligen Christian Benedikt. Välkommen!
00:01:49 – Christian: Hej!
00:01:49 – Wille: Hur är läget med dig?
00:01:50 – Christian: Jättebra. Jag har haft en liten kaffe i mig efter att jag har vaknat. Allt är bra och jag ser fram emot att prata med er lite grann om sömn och hur sömn påverkar hälsan och prestationsförmågan.
00:02:03 – Wille: Precis. Vi pratade lite om det innan vi började här, att det är ju ett ganska stort område, och när Jacob frågade vad jag känner mig bekväm med att prata om, så började jag rada upp massa saker om sömncykler, prestation, dygnsrytm och hit och dit, så var det allt. Känner du dig bekväm med att prata om allt? Så det här kan bli hur stort som helst, tänker jag. Men till att börja med så ska du få presentera dig själv, din bakgrund, var din dialekt kommer ifrån och hela paketet, så att säga.
00:02:32 – Christian: Fast jag tycker att jag låter som en svensk måste jag erkänna att jag kommer från Tyskland. Jag kommer från norra Tyskland, Lübeck, och jag har först plockat näringsmedicin i Kiel som också ligger i norra Tyskland. Mellan 1997 och 2003 och i slutet när jag pluggade näringsmedicin gjorde jag också en master… Vad heter det, master thesus exjobb. Precis gjorde jag ett exjobb där i Lübeck. i institution för neuroendokrinologi och där undersökte jag hur en nässpray med insulin påverkar minnesfunktion och matbeteende hos människa. Eftersom till den här tiden har man upptäckt att insulin också spelar en väldigt viktig roll för funktioner i hjärnan av människa. Men jag gjorde det i en institution där det också fanns en sömnforskare.
Jag lyckades genomföra den här studien och även publicera den här studien. Men därefter frågade de mig, har du lust att fortsätta jobba här och även disputera här på institutionen för neuroendokrinologi? Och jag sa, ja absolut, det kan jag göra. Så i mina första år som doktorand fortsatte jag jobba på insulineffekter på människans hjärnfunktion. 2003 var det också så att mitt första barn föddes, Jonathan. Och 2004 föddes mitt andra barn, Lovis. Och 2006 föddes Lillet och 2008 föddes Pela. Så det var också en period när ganska många barn föddes. Och när jag och Francisca, min fru, sov var det inte så mycket. Så vi utsattes för otroligt mycket sömnbrist. Och samtidigt, som jag redan sagt, disputerade jag i en institution som leds av en sömnforskare, Jann Barn.
Jag var alltid så intresserad av hans forskning, inte bara min egen forskning med insulin och hjärnans funktioner. Så jag tror till den här tiden, hej, kanske det är viktigt att också utreda hur sömnbrist påverkar vår prestationsförmåga, vår hälsa. Eftersom Jan har framförallt fokuserat på varför sover vi och vilka funktioner stöds av sömn. Men han har inte så mycket haft intresse att utforska vad händer om vi inte sover tillräckligt? Vad händer med hälsan? Så där trodde jag, okej, men det är en bra skillnad mellan Jan och mig med tanke på vad vi är intresserade av och därför bestämde jag mig i slutet Kort innan jag disputerade att sätta igång ett litet projekt när jag ville undersöka hur sömnbrist påverkar vårt beteende och kroppsviktsregulation.
Jag har pluggat näringsmedicin så det var i början ett stort intresse för mig att veterinera den här möjliga kopplingen. Och 2009 fick jag även stora anslag från Tyska forskningsförbundet för att köra sådant experiment och projekt. Men 2009 sa även Jan till mig Christian nu har du disputerat så det är viktigt att du också går någon gång utomlands. Jag sa men jag har fyra barn och det känns inte så bra att gå utomlands och nu har jag även fått stora anslag från Tyska forskningsförbundet. Och han sa till mig men det spelar ingen roll Christian, alla måste gå utomlands, även du. Så jag var ganska besviken och arg på honom men ändå kollade jag upp på NatureJobs om det finns något i världen där jag kan Jag är mer välkommen än jag har varit till den här tiden i ansläpp.
Därefter berättade han att det var ett psykologiskt trick att utmana mig. Och han lyckades så verkar det, annars skulle vi inte prata idag. Så jag kollade upp NatureJobs och skrev bara en igen med tanke på det som jag har pluggat näringsmedicin, obesity. Och där hittade jag en annons från Uppsala universitet från en kille som heter Helge Schürd. som leder en klubb som kallas funktionell farmakologi och som finns här vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet. Funktionell farmakologi? Visst, jag har gjort något med insulin och hjärnfunktioner. Varför skulle jag inte gå ditåt? Eftersom jag också kollat lite upp honom. Han gjorde också mycket med molekylära metoder, genuttryck, Och så vidare.
Och jag tyckte, okej, jag vet att sömnområdet har inte nått, så att säga, och inte börjat utforska molekylära konsekvenser av sömnbrist. Så jag tror att det är en bra chans att gå ditåt och utreda med hjälp av Felgis kunskaper hur cellerna även påverkas av sömnbrist. Så därför gick jag till till Uppsala. Jag fick också 2010, eller i slutet av 2009, Vetenskapsrådets anställning som postdok. Och ja, sedan dess är jag här. Det som man också kan säga är att sedan dess är jag här, men emellanåt har jag också lyckats få ganska mycket anslag från olika stiftelser. Bland annat har jag fått anslag från Hjärnfonden. i Sverige sedan 2013. Jag har fått en Excellence Grant från Köpenhamn från Novo Nordisk-fonden. Jag har fått anslag från Vetenskapsrådet inom omvärldelig medicin som unga forskare.
Jag har fått anslag från AFA-försäkringen för att utreda hur mobilanvändning, hur sömn påverkas, hur sömn påverkas, vår förmåga att hantera jobbiga, stressiga situationer och även för att utveckla en app som kan användas för att utreda hur långvirig sömnbrist påverkar vår hälsa och prestationsförmåga. Och även från flera olika små stiftelser. Och jag har också lyckats bygga upp min egen grupp Just nu har jag två doktorander, Frida Långtell och Olga Titova. Jag har en medicinsk postdok, Jonathan Sedanes, som är ny i Chicago för andra delen av hans postdok-tid. Jag har även en postdok från Finland som just nu har börjat jobba i min grupp Shaotan. och många, många studenter som på en kort varsel jobbar här på olika sömnprojekt.
Amen!
00:09:33 – Wille: Ja, det var en gedigen
Hur forskningen om sömnbrist och ämnesomsättning började
00:09:35 – Wille: presentation, får man säga. Det låter nästan som att du har övat in den där. Men jag tänker på, när du började där, när du började intressera dig för sömnforskningen, när du höll på med annat där egentligen, var det så att man egentligen inte hade studerat så mycket då, hur sömnbrist eller om man påverkar sömnen, hur det kan påverka Organismen, så att säga.
00:09:56 – Christian: Kolla, det var så 2004 publicerades en studie Från Amerika, från Evan Cauter, som är typ en av de Främsta forskare när det gäller sömnbrist och kroppsviktig regulation och ämnesomsättningsstörningar. Och hon har publicerat en studie där hon har visat Om du lider några nätter av parkell sömnbrist, så du sover bara 3-4 timmar varje natt Det ökas ett ämne i blodet som kallas krolin som produceras av magsäcken och meddelar hjärnan när det kommer fram till hjärnan. Nu är det dags att äta. Ät! Ta in något. Till den här tiden var det en sensation med resultat. Det är väldigt imponerande. Men om du tänker hur Vi har gått vidare i melodin också att vi har olika stora plattformar här i Sverige för att verkligen bedöma genuttryck, epigenetik och tror jag att fast det var ett väldigt viktigt resultat och startsignalen för området att det är fortfarande mycket som står kvar som måste undersökas.
med tanke på hur sömnbrist påverkar vår hälsa.
00:11:18 – Wille: Men på något sätt har det ändå varit med, i alla fall då sedan början av när man började ta reda på vad som kan hända om man får sömnbrist.
00:11:25 – Christian: Det var definitivt så när jag började min doktorandtjänst i Lübeck vid medicinska universitet, att det började komma in flera och flera publikationer som kunde etablera en koppling mellan sömnbrist och kroppsviktig regulation och ämnesomsättning. Och tvåtusen… Ja, när var det? Jag tror 2006 har jag också haft typ min första publikation i det här fältet, men det började rulla. Och nu när jag har kommit till Uppsala har jag också här mycket mer friheter. Eftersom Jann, som jag redan nämnt, min handledare, han var så och är fortfarande så otroligt fokuserad på funktioner av sömn. Och han är inte så mycket intresserad av vad som händer om jag inte har tillräckligt sömn eller när jag har en dålig sömn. Han har inte givit mig det här utrymmet för att utveckla mina idéer.
Jag har inte heller haft de här stora nätverken som jag har lyckats bygga upp här i Sverige och även utanför Sveriges gränser. Ni måste tänka på det om ni kollar på de olika populationerna. Jag har så många samarbetade med olika bakgrund, vetenskapliga bakgrund som hjälper mig att utreda på de här olika perspektiven hur som bristpåverkar vår hälsa eller prestationsförmåga. Det funkar inte att en person gör det, men du behöver också en miljö som tillåter dig att växa på det här sättet och etablera på det här sättet och nätverket och jag tror jag har lyckats här i Uppsala.
00:13:13 – Wille: Om man ska gå in
Varför sover vi och hur påverkar sömnen minne och inlärning
00:13:15 – Wille: lite på det som du inte håller på med, alltså den friska sömnen, och få en beskrivning av hur den ser ut, kanske över en natt, och vad den har för funktioner och sådär. Bara så att man lägger en bakgrund till vad vi kommer prata om sen.
00:13:27 – Christian: Ja, absolut. Så jag tror att innan vi sätter igång att beskriva lite vad som händer egentligen, hur definierar vi sömn. Skulle jag säga att vi skulle börja med att göra en enkel räkning för att lyfta också till de som lyssnar till den här podcasten. hur viktigt det verkar att sova. Eftersom varje dygn har vi typ 24 timmar där vi kan vara aktivt eller sova, eller hur? Och om vi skulle uppfölja rekommendationer av sömexperter. Det är så att vi skulle, när vi är vuxna, skulle sova mellan sju till åtta, sju till nio timmar. Det betyder att vi skulle sova typ en tredjedel av varje dag. Men hur gammal är du, William?
00:14:14 – Wille: 29.
00:14:15 – Christian: 29. Jag gör dig lite äldre, du är 30 eftersom jag är för trött för att räkna ut. Man sover lite mer när man är barn och ungdom och sådär. Precis, men du säger det, det är även en underskattning. Men fast om man fortsätter med det här räkningsexemplet, är det så att du har redan sovit? tio år av ditt liv som är en otroligt imponerande siffra. Det är nästan den bästa tiden också ju.
00:14:46 – Jacob: Av de där 30 åren.
00:14:50 – Christian: Men förstår ni vad jag menar? Om man är 30 och har redan sovit tio år så måste det vara så att sömn måste ha en väldigt viktig funktion. Annars skulle jag inte förstå varför naturen har så att säga upphittat. Varför sömnen finns kvar liksom? Precis, varför finns den? Varför har naturen satsat på sömn? Och varför hittar vi sömn egentligen i hela djurvärlden? Även en fluga. Den sover också. Alla djur sover. Så varför har de alla det här behovet att sova? Bara med tanke på detta måste det finnas något. Jag tror att de senaste 15-20 åren har vi gjort ganska mycket framgång i sömnområdet för att kartlägga varför vi sover, fast det är mycket som vi inte vet här. Idag, men vi har gjort i alla fall lite framsteg för att förstå bättre varför vi sover.
Bland annat min handledare Jan Born i Tyskland. Han har haft många publikationer i Nature of Science när han har visat. Aha, det verkar så. Om vi till exempel är vakna är det så att vi lär oss ganska mycket. Vi utsätter så mycket information. Ni till exempel försöker nu lyssna på min svenska med tyska brytning och Vissa tyska ord och försöka tolka det. Så ni samlar ihop hela dagen, mycket information. Och det verkar så att sömn är en period där vi inte agerar med vår miljö. Vi är ganska inlåsta, vi interagerar, vi använder våra olika synsätt och måste tolka det. Så hjärnan har en period där den kan fokusera på sig själv och kan stabilisera det som vi har inlärt oss när vi har varit vakna. Och särskilt det som är viktigt för beteende i framtiden.
Förstår du vad jag menar? Om du, om jag gör det nu enkelt. Om du till exempel vet, det är viktigt att jag vet alla tyska ord för min tyska tenta imorgon bitti. Det är väldigt viktigt att du lär dig, men också att du har sömn efteråt. Eftersom sömn hjälper dig att stabilisera det nyinlärda minnet. Att överföra det till långtidsminne. Du har också en ökad sannolikhet att det kommer överföras till långtidsminne. Eftersom det finns en belöningslabel, eftersom du vet att du behöver det i framtiden. Och nu till exempel, det kan jag berätta dig, ingen fara eftersom de flesta utomlands inte förstår svenska. Så jag kan berätta om detta experiment som vi kör nu. Det som vi gör nu är att vi även använder en annan typ av belöningsvärde för att kolla om SEM är väldigt viktigt för att stödja nyanlända som har en viss belöningsvärld.
Och vad gör vi? Vi gör positiv förstärkning. Det har jag lärt mig när jag har kommit till Sverige. Fast jag har till exempel missat att göra mål när jag spelar fotboll säger de ändå hela tiden ”jättebra tyskar”. Jättebra! Även om jag misslyckas. Jättebra. Jag var väldigt irriterad hela tiden. Jag är en tysk. Vi gör inte så mycket positive reinforcement. Men nu har vi redan gjort några piloter. När folk har inlärt sig något. Så till dem därefter, hej! Du gjorde det otroligt bra! Oavsett om de har gjort det bra eller inte, förstår ni vad jag menar? Ja, precis. Men vi ser ändå att bara att köra den här positive reinforcement, att säga någon, du gjorde det bra. Dubbla deras prestationsförmåga om du frågar dem en gång till lite senare.
Hej, kan du fortfarande komma ihåg det här minnet som du har inlärt dig? Jämfört med när du har folk som inlärt sig samma sak. Men du får inte den här positive reinforcement. Du bara säger, vi testar dig lite senare en gång till. Så ni ser, det är något som är spännande att utreda nu vidare. Kanske särskilt sånt minne som har så otroligt viktig betydelse för oss. Eftersom om jag har ett minne som verkar som en Q, då får jag en positiv belöning. Ja, du är bra! Det är en viktig sak som du har gjort. Du är en viktig person. Om sömnstöd är sån information, eftersom det är något som vi letar efter, eller hur? Att vi får hela tiden bekräftelse att vi gjorde det bra, att vi är bra. Förstår ni vad jag menar? Och det är spännande att SEM kan förstärka sådana Sådan typ av minne.
Och det är något som jag också gör. Så det är inte så att jag bara exklusivt kollar vad sömnbrist gör. Jag är också intresserad av vad sömn gör. Men lite mer med tanke på vilken typ av minne som stöder. och om positiv reinforcement kan hjälpa till detta. Men det är en del av vad som gör att vi sammanfattar det som är väldigt viktigt för att stabilisera nya världsminnen, särskilt minnen som är viktigt för framtiden.
00:20:16 – Jacob: Jag vet det var någon häftig studie från Frankrike nyligen där de också såg att liksom även det som man inte kom ihåg. Alltså det var sådär klassiskt. De fick lära sig massa ord. Yes. Och så testar man dem efter de hade sovit. Hur många ord de kom ihåg och de som hade sovit bra de kom ihåg flera ord. Men så testar man också hur snabbt de kunde lära sig de orden de hade glömt. Och även där såg man att de som hade sovit bra, det de ändå hade glömt, det lärde de sig snabbare igen. Så det var på något sätt, de hade inte det riktigt där i minnet men det gick ändå snabbare för dem att lära sig det igen. Det är också lite häftigt att det liksom inte bara är, alltså antingen sitter det fast eller så sitter det inte i minnet. Utan det var liksom på något sätt att, det var inte riktigt så att de kunde hämta det ur minnet men det var snabbare för dem att lägga dit det igen.
Precis!
00:21:03 – Christian: Men ändå måste vi också erkänna att det finns mycket inkonsistens i sömnområdet om du tänker lite på hur mycket Hjälpa SM att överföra nyinlärt minne till långsiktigt minne. Jag tror det kan vara sånt. Du vet inte om de till exempel har kontrollerat det här inlärningsmomentet. Fanns det en försöksledare som stått bakom dem och sagt ”Hördu, du gjorde jättebra, jättebra!
00:21:37 – Wille: Fortsätt, fortsätt!” Och de säger ”Åh ja, han gillar mig, han tycker jag gör det bra!” Så förstår du vad jag menar?
00:21:43 – Christian: Då får du en ledning och där kan sömn kanske hjälpa dig mer och därför gör jag den här sömnstudien just nu. Och ni får inte tolka det på engelska så jag vill inte att de utomlands är medvetna att göra det. Jag tycker också ditt exempel är spännande, att du kan även Minne som du inte har medvetet framför dig. Återkalla det senare om du har haft sömn i mellantiden.
Att sova på saken och aktivera minnen med ljud och lukt under sömn
00:22:14 – Christian: Det tycker jag också är ett spännande resultat. Men det är inte bara minnesinlärning eller stabilisering som hjälper dig. Sömn hjälper dig också att reorganisera minnet som du har inlärt dig. Och vad menar jag med det? Ni alla har upplevt detta, att ni har haft ett intellektuellt problem. Ni har varit vid jobbet och chefen har sagt, du måste komma fram till en lösning, vi måste komma fram till en lösning för att komma vidare i processen. Så du tänker mycket, du försöker att pussla ihop de olika Informationsbitar som du har för att få en bild, få lite insikt. Och det verkar så att sömn är igen en fantastisk period för att underlätta den här processen att få insikt, att pussla ihop byta på rätt sätt, att det blir en bild. Och varför är det så?
Det är inte så överraskande eftersom jag fortfarande tänker på det. Om du är vaken, har du fortfarande fast du försöker komma fram till din lösning, mycket synesintryck som kommer från miljön som du fortfarande måste hantera. Förstår ni vad jag menar? Om du befinner dig i sömn, som jag har sagt är som en in-lock-status, du inte interagerar i samma utsträckning med miljön, din talamus som är en del i hjärnan som kallas också the gate to your consciousness. Inte vidarebefordra alla sinnesintryck till din kortex. Så du kommer inte bearbeta på samma sätt. Så hjärnan har mer chans att rensa bort minnet som inte är så viktigt för framtiden. Du gör en system reset. Det kallas också downscaling. Och samtidigt styrka sådana områden, närvaroområden, nätverk som har aktiverats för minne som är viktigt för framtidens beteende men som också är viktigt för att komma fram till lösning.
Så den reorganiserar också de bitar att du kommer till en lösning. Och det tycker jag är fantastiskt. Men det som jag måste Säga en disclaimer, det finns ingen garanti om du har sovit att du 100% kommer till lösningen. Nej. Det är bara sannolikheten som ökas. Och jag tror fortfarande att du behöver vissa intellektuella förutsättningar. Så det är inte så att om du bara sover att du kommer att bli en Einstein.
00:24:55 – Jacob: Jag fattar inte det här mattetalet. Jag går och lägger mig så kan jag det imorgon.
00:24:59 – Christian: Det var inte så bra.
00:25:00 – Jacob: Men jag har alltid inbillat mig att det här uttrycket, det finns ju nästan i alla språk som jag kan i alla fall lite, det här sova på saken. Man slipper det som man säger på engelska. För det har ju funnits jättelänge, men jag tror att det är något som folk har insett att många gånger när jag sover så fattar jag saker bättre dagen efter.
00:25:17 – Christian: Eftersom du sa det nu, sova på saken. Men det finns nu även studier som visar att du kan inlära dig något när du befinner dig i sömn. De har även gjort detta när de har spelat in några ord när de befann sig i sömn och därefter testade de om de kan snabbare inlära sig de här orden som de har redan utsatt när de befann sig i sömn. Och de har hittat, ja, det går. Och det var något som vi alltid tror att det funkar. Vi tror alltid att det funkar inte. Sömn är inget tillstånd där du kan lära dig och på vakenhet kan du bättre komma ihåg detta eller lära dig. Men det verkar inte så. Du kan ha även där chans. Kanske det är även bra. De har gjort det med ord. Jag vet inte, det var typ fantasispråket när de har gjort det. Och de kunde bättre inlära sig detta.
Så det betyder egentligen kanske om du har även något som du vill inlära dig som är viktigt för dig. Kanske du skulle ganska med en låg ljudvolym spela in det när du befinner dig i sömn. Kanske du har även möjlighet att bättre lära dig.
00:26:32 – Jacob: Man blir nyfiken på hur det påverkar själva sömnkvaliteten. Det kanske funkar bra i tre dagar men inte i tre månader.
00:26:38 – Christian: Precis, och det är något som du har sagt nu som är väldigt viktigt. Man vet inte heller om det finns sådant som kallas habituation. Förstår du vad jag menar? Det var tillvänjning. Jag tror att hjärnan kommer att lära sig. I början är hjärnan kanske lite mer… känslig till den här nya stimulansen. Men jag tror också att om du har gjort det flera nätter så kommer hjärnan att säga att det finns en del av min vanliga sovmiljö så det är inte relevant för mig. Så jag tror också att den här effekten kommer att försvinna eller minskas ganska ordentligt om du använder den.
00:27:18 – Jacob: Men man kanske ska göra det inför, om man har pluggat väldigt dåligt och man ska ha ett språkprov i skolan så kan man göra det sista veckan.
00:27:25 – Christian: Ja precis, precis i alla fall. Och det som de också har gjort, Björn som har disputerat tillsammans med mig när vi borde vara i hans grupp, han gjorde det att han använde en rå lukt när de inlärde sig kodpar på en datorskärm. De måste inlära sig positioner av kodpar som ett vanligt memoryspel. Och den här råa lukten, han använde den igen när de befann sig följande natt i djup sömn. Och han kunde visa sig att de mycket bättre presterade Påföljande bara jämfört med när de inte har utsatts för råslukt när de befann sig i djupsömn. Så det finns en så kallad touchated memory reactivation. Det finns möjligheter. Du kan använda ljud, du kan använda lukt för att reaktivera minne när du befinner dig i sömn. Men även här tror jag Fast det finns vissa forskare som säger att det kan vara väldigt spännande.
Touched memory reactivation är kanske en gata som vi ska ta för att behandla folk med minnesstörningar. Tror jag att den här Hapituation process kommer att göra den effekten ganska lite till slutet.
00:28:51 – Wille: Jag provade faktiskt det där när jag läste på sjukgymnasieutbildningen, att när jag skulle plugga inför en tenta så satt jag och käkade lakrits, och så hade jag med mig det sen när jag skulle skriva tentan, just för att jag hade läst om det här att den här typen av stimulus kunde väcka minnen. Jag fick ju godkänt på tentan, jag hade ingen kontrollgrupp i det fallet. Ingen kontrollgrupp, nej precis.
00:29:11 – Jacob: Jag är också Martin Lidberg, brottaren, inför OS när han skulle gå upp i viktklass. Varje gång han hade haft ett bra gympass, eller bra Bra träning. Så tog han alltid fram en parfym som han hade i väskan och så luktade han på den. För han liksom skulle koppla ett bra träningspass med lukten. Och sen då när han skulle prestera och han inte kanske kände sig hundra så tog han upp lukten för att kanske lura sig att han skulle prestera bra på något sätt.
00:29:38 – Christian: Precis, och vad kallas det? Det är ingenting annat än conditioning. Du använder en cue, antingen en loop eller en ljud för att använda den därefter för att få lättare tillgång till den upplevelse som du har haft. Du vet också det, om du tänker lite på, jag vet inte, din första… Vad heter det? Girlfriend på svenska? Flickvän. Ja, din första flickvän. Hon har haft kanske en särskild parfym. Och nu när du går genom stranden och någon har samma parfym, kommer du direkt när du utsatt den här parfymintrycket att ta det här minnet till din flickvän? Förstår du vad jag menar? Man vet att lukt också… Till en viss utsträckning men inte likadant effektivt. Ljud kan vara ett väldigt starkt aktiverande moment för att få tillgång till tidigare.
Störande ljud, "first night effect" och varför en hjärnhalva håller vakt
00:30:41 – Jacob: Jag vill hoppa tillbaka lite till det här vi pratade om med ljud medans man ligger och sover. Det finns ju lite så här att folk som sover vid, alltså bor man i ett hus vid en trafikkorsning så brukar de sova sämre. Yes. Rent epidemiologiskt så har de lite högre risk för övervikt och ohälsa och sådana här saker också. Yes. Jag vet ju i alla fall att man har gjort studier på Möss eller råttor, det är alltid samma sak. Det är svårt att komma ihåg vilket det var alltid. Men där man har kollat, är ljudet konstant? Alltså att det är bara ett surr i bakgrunden så brukar de inte bli så negativt påverkade. Kontra om det är ett överraskningsmoment i det. Alltså bor man vid en korsning så kanske det inte är så farligt. Så helt plötsligt kommer någon och tutar klockan tre på natten.
Liksom störs man i sömnen. Jag trodde det skulle kunna vara samma effekt där också då om man haft liksom glosor i huvudet. Att om det liksom är samma tonläge hela tiden så ignorerar man det. Och är det då olika tonläge eller om det är nytt att man har ljudet så störs sömnen lite. Så att man liksom inte… Man kanske inte kan krypa runt det där. Man får leva med att det blir lite sämre sömn i någon vecka. Eller så får man liksom leva med att hjärnan stänger bort efter ett tag.
00:31:53 – Christian: Precis, och jag tror att du har absolut rätt. Jag vill bara beskriva en studie som de har publicerat i början av detta året i Current Biology. När de har undersökt följande fenomen som vi alla känner. Om du till exempel, du William, ni båda, om ni reser bort och ni sover i ett hotell, eller hur? Första natten är bara hemskt. Fast det bästa hotellet Fem stjärnor, ni har en fantastisk säng, allt funkar inte. Ni kan inte sova lika bra som ni gör hemma. Det kallas First Night Effect. De har undersökt det med hjälp av magnetkammaren och en sömnutredning. och har sett att högra delen av hjärnan, fast försökspersonerna befann sig i sömn, högra delen befann sig i djupsömn men samtidigt befann sig vänstra delen av hjärnan. vänstra delen av hjärnan i en uteliggare sömnfas, i en lättare sömnfas.
Och det är otroligt eftersom det har man tänkt sig är kanske något som man har sett i julvärlden. Till exempel fåglar som… Fåglar är det väl? Ja, att de har en hemisfär sover och den andra hemisfären är vaken. Delfiner, där vet man också att en hemisfär sover och en används. Men att människan kan… Fast en hjärnhalva var inte vaken men den var inte på samma sätt i djup sömnfas. Nej, det var en ytterligare sömnfas. Det var en ganska överraskande effekt. Men det som de också gjorde var att de har haft en viss ljudmiljö och de har inspelat så kallat diviant sounds. Det betyder att de har gjort en förändring i ljudmiljö. Och plötsligt sa de att vänstra delen av hjärnan som var i den här lättare sömnfasen började att svara på den här förändringen i ljudmiljö och väcka hela hjärnan.
Så det som du säger Om du tänker lite på ett folk som bor bredvid en korsning eller så. Om det är en ljudexposition som är stabil, tror jag kan hjärnan definitivt inlära sig. Det är lugnt eftersom också i detta experimentet har de inte sett längre den här olika sömnvillkoren i de olika hjärnhalvorna i de andra och träterna. Men de hade sett i första hand att, så jag tror också att vi kan anpassa oss ganska bra. Men problematiken om du går till exempel vid en korsning, där kan du inte förutsäga vad händer då? Där har du hela tiden den här typ av Deviant Sound villkor och det kan leda till att din som blir ganska otroligt stört. Men om du tänker lite på den här “totatted memory reactivation” grejen som vi har pratat om, att du använder en lukt eller du använder ett ljud för att reaktivera ett minne, tror jag samma sak, att hjärnan säger förstå att det är ett ljud.
Det är min Q för terminen och därför får jag en starkare minnestabilisering. Men jag tror på lång sikt kommer hjärnan att filtrera bort det. Det är inte relevant. Det som du skulle göra är att du måste ha ett otroligt antal ljud. Så ser jag säkerställa och även där tror jag att hjärnan har ett visst spektrum. Om du har ett visst ljud med en viss frekvens är jag ändå säker att hjärnan täcker ett helt frekvent spektrum, inte bara en särskild frekvens och blir aktiverad på ett annorlunda sätt om du har Bara några förändringar i frekvent spektrum, förstår du vad jag menar? Ja, jag menar det. Du försöker dig i alla fall, nu blir jag för vetenskaplig.
00:35:51 – Jacob: Men det som jag tycker, som jag är så fascinerad av med den här Crone Biology-experimentet
00:35:58 – Christian: Det var det första experimentet som visade att sömn inte är ett globalt fenomen. Nej, du kan ha en hjärnhalva som sover ganska djupt fastän den andra hjärnhalvan inte sover så djupt. Finns det också andra moment där vi kanske skulle uppleva samma sak? Är det inte bara den här first night-effekten när vi sover på ett hotell? Ja, om du tänker lite på dig med barn, med unga, med småbarn. Jag är ganska säker att om vi har småbarn som inte kan försvara sig själva mot faror, som inte kan gå till kylen och äta något, käka något. De använder… Så att säga, deras röst. För att berätta dig hej, jag är i behov av något. Och även lite förändringar i deras ljudmönster så att säga. Skrinas av våra hjärnor som vi, de små som är föräldrar. Och därför blir vi så känsliga till den och vaknar så snabbt.
Jag är säker på att vi har också den här typen Sleep asynchrony, om vi tänker lite på de olika hjärnhalvorna. Och jag tror att det är något som är definitivt spännande och skulle utforskas vidare bland föräldrar som har små barn. Så du ser, det är inte bara en dålig grej att du har så att säga de att den vänstra delen av hjärnan inte kan sova djupt. Det kan tvärtom också vara en väldigt viktig situation. Det beror på ditt livs kontext och villkor. Om du till exempel har småbarn, det är därför vi lever. producerar en ny generation, eller hur? Är det viktigt att du blir extra känslig även när du befinner dig i sömn? Och det kan på tyska heta amundschlaf. Jag vet inte om det finns också något i svenska, ett ord som beskriver att det blir när du har nyfött barn, en ökad känslighet att vakna när det finns en förändring i ljudmönster av barnet.
Finns inte det ordet? Nej, jag ser det.
00:38:12 – Jacob: Inte vad jag känner till, men jag…
00:38:16 – Christian: Men du säger att det är något som är väldigt spännande. Och om du tänker lite också om de som har insomni. Kanske de som har insomni blir så otroligt, har tappat den här förmågan, att hjärnan kan, båda halvor kan slappna av och säga, okej jag måste inte screena, köra den här night watch och screena hela natten. Finns det typ faror i omgivningen? Och om det finns en liten diviant sound eller en liten förändring i miljön, sovmiljön, boom, måste jag väcka hela hjärnan. Kanske de har också den här problematiken. Det har inte utretts, men jag är säker på att det är något som är ganska sannolikt och där blir det spännande att utreda vad kan vi göra för att prägla hjärnan på det här sättet så att hjärnan förstår att vi kan slappna av, det är lugnt.
Och det som man till exempel ser till folk som upplever den här förstnöjdseffekten när de befinner sig på hotell. Gör samma sak som du gör hemma och ta kanske också med något från hemma. Din kudde eller en t-shirt från din Från din fru eller från din man eller sånt. Eftersom lukten tolkas av hjärnan. Aha, det är ett säkert område. En säker trovmiljö. Så jag måste inte köra vidare Nightwatch.
00:39:40 – Jacob: Särskilt för de som är ute och reser med jobbet. Att man har flera hotellnätter varje vecka eller varje månad. Ska man åka iväg tre veckors semester två gånger om året så kanske det är lite… Ja, man kan ju i och för sig, man tar med sin partners.
00:39:58 – Wille: Får de ligga där och lukta?
00:40:00 – Jacob: Tar man med sig lukten, men annars så får man liksom… Där kanske lite overkill, där kan man leva med en… Där blir det antagligen en sämre natt ändå, eller flera när man är på solsemester, om man är iväg själv. Men det är ju ett bra tips att prova på annars, om man är liksom just företagare eller vad som helst, säljare eller något sånt, man är ute och reser.
Djupsömnens roll för rensning i hjärnan, åldrande och immunförsvar
00:40:21 – Wille: Sömn när det funkar bra är något som de flesta inte tänker på, om man inte är sömnforskare eller väldigt intresserad av det, för då är det bara något som flyter och så lever man som vanligt. Men om vi ska gå in lite mer på vad som händer när man får en sömnstörning av någon anledning, vad händer med själva sömnen och vad får det för effekter på ja men säg dagen efter, vad är det som…
00:40:43 – Jacob: Behöver vi inte begränsa det till sömnstörning? Alltså om man sover mindre än vad man behöver, alltså även om man inte har sömnstörning, bara man går och lägger sig klockan två varje morgon och så ska man upp halv sju för att börja jobba.
00:40:54 – Christian: Jag tror det är ganska viktigt att vi pratar och kort sammanfattar hur ser sömn ut och hur ser sömn ut. Så det som händer när vi lägga oss i sängen och somna är att vi går igenom de lättare sömnfaser som kallas sömnfas 1 och 2 till den här första långa period och episod av djupsömn. Djupsömn är viktigt för den här minnestabilisering. Djupsömn är också viktigt för att få insikt, sova på saken. Och lösa problemet djupsömn, det har jag inte nämnt alls, är också viktigt för att rensa bort ämnen som ackumuleras när vi är vakna och som om det inte rensas bort från hjärnan kunde skada hjärnan på lång sikt. Till exempel amyloidbeta-peptider. som har kopplats till Alzheimers sjukdom. De produceras när vi är vakna eftersom man tror att de har en typ av antimikrobiell funktion.
Men de måste rensas bort från hjärnan, annars kan de bilda de här plags på lång sikt. Och det har visat sig att särskilt djupsöm är en fas som hjälper att rensa bort de här substanserna. Och djupsöm är också viktigt eftersom det finns flera hormoner som frisätts som tillväxthormoner som har en väldigt viktig funktion för immunfunktion, inte bara för tillväxt men också för immunfunktion som du vill hantera bra med infektioner. Där är det viktigt att ha tillräckligt djupsömn. Därför tror man också att de som blir äldre som har mindre djupsömn, ju äldre vi är desto mindre djupsömn har vi, blir mer känsliga till infektioner eftersom deras immunförsvarsfunktion försämras. De har inte tillräckligt djupsömn och inte tillräcklig frisättning av tillväxthormon och annat hormon som kallas prolatin.
00:42:50 – Jacob: Är det någonting som skall vara naturligt hos äldre eller är det någonting som liksom är något som kommer västerländskt levande? Vet man det? Det är ju mycket annat som man ser som lite naturlig förändring i västvärlden men som kanske inte är det egentligen. Alltså vikten tenderar att gå lite sakta uppåt. Insulinkänsligheten och blodsockret tenderar att gå lite sakta uppåt. Tror man liksom att sömnen, att det liksom ska vara så? Ser man samma sak hos djur? Att äldre djur sover lite mindre ju äldre de blir?
00:43:26 – Christian: Yes, det finns stora metaanalyser som de har gjort. Det fanns mycket folk i de här metaanalyserna där de systematiskt undersökte hur sömnen förändras. och tid i de olika sömnfaserna genom livet. Och du säger när du är typ 30 så William, snart är det dags för dig. Med 30 börjar du gå steg för steg ner i tiden där du befinner dig i djupsömn och också drömsömn och jag pratar lite mer om drömsömn snart. Och samtidigt ökas tiden när du är vaken efter att du har somnat som kallas Wake-Up-D-Sleep-On-Set. Det blir också mycket mer problem när du vaknar i natten att somna igen. Så det är något som man definitivt har sett. Det som man också vet är, när vi blir lite äldre, att de olika områden som är så viktiga i hjärnan, som är så viktiga för att styra sömn och också styra dygnsrytm.
De blir lite sämre, de visar neurodegenerativa tecken. Så cellerna som styr de här sömn och vakencyklerna, de blir förstörda till en viss grad eller utsträckning. Där tror man också att det kan vara en förklaring till varför sömnen blir sämre. Men samtidigt tror man också, Jan, min handledare, att man inte behöver djupsömn i samma utsträckning och så mycket sömn när man är äldre. Eftersom han tror att huvudfunktionen av sömn är att vi stabiliserar minnet. Men om du är en äldre person har du mycket erfarenhet och kunskap. Du måste inte skapa nya minnen och förstå vad jag menar. utsträckning behovet av djupsömn. Men vi vet, och det är ganska säkert, vi vet att djupsömn är så otroligt viktigt till exempel för din immunförsvar.
Vi har, och Jan, men jag har också gjort sådana experiment, men Jan har också gjort det efter att Över ett år. Så det som han har gjort var att han vaccinerade folk mot hepatitisvirus. Det kan du göra. Och det tar lite några veckor för att producera antikroppar till den här hepatitisvaccinationen. Och det som de gjorde i sitt experiment var att de utsatte hälften av gruppen till total sömnbrist i natten efter de har vaccinerats. Andra gruppen fick en hel natt av sömn. Sen har de mätat antikroppfunktion och de har även revaccinerat dem lite senare för att kolla Om jag till exempel utsätts för samma virus igen får jag ett snabbt immunsvar. Och det som de har sett, man kan inte tro det, jag pratar här bara om natten efter vaccination.
Ingenting annat. Ett år senare när du vaccinerar folk igen mot hepatitus för att testa hur snabbt kan immunsystemet som egentligen skulle känna det här viruset svara på detta. Ett år senare är immunsystemet i de som inte fick sova i natten efter första vaccinationen försämrat. Betydligt försämrat jämfört med de som fick sova i natten. Men de fick så mycket sömn i mellantiden i det här året, förstå vad jag menar. Så du ser på kort varsel är det så otroligt viktigt att du säkerställer att du har din sömn eftersom sömn och särskilt djupsömn eftersom de har även hittat ett samband mellan djupsömn i natten efter vaccination och detta ett års effekt på immunförsvaret. Djupsömn är så viktigt eftersom de cellerna som hittar den här virus och går till lymfnoderna Lymfnoderna.
De gör det i natten och de behöver de hormonella förutsättningar som finns i djupsömn för att presentera detta. Och sen behöver också de cellerna som då börjar att sätta igång immunförsvaret som kallas T-celler också de här hormonvillkoren. Och om du inte har tillräckligt sömn eller om du är en äldre person eller har insomni eller har en sömnapné. Där kommer du inte i samma utsträckning i den här djupsömnfasen och har inte i samma utsträckning den här frisättningen av tillväxthormon, kolaktin och en mindre produktion av stresshormonet kortisol som är ganska antiinflammatorisk så det bromsar immunförsvaret. Så ni ser, det är verkligen viktigt att man har tillräckligt djupsömn och därför säger jag i början, att det kan vara en förklaring till varför vi är så känsliga när vi blir äldre till infektioner.
Vi kan inte i samma utsträckning hantera likadant bra med infektioner eftersom sömnen är lite grann körd. Visst är det sant att vi inte behöver djupsömn i samma utsträckning för att inlära och stabilisera nyinlärt minne eftersom vi har en otroligt stor skatt av minne, så att säga, eller erfarenhet. Men jag tror att sådana funktioner definitivt behövs och där tror jag att jam är fel. Och jag tror det är spännande om du tänker också lite på den här rensningsprocessen, att du rensar bort ämnen som har kopplats till hjärnsjukdomar såsom Alzheimers sjukdom till exempel amyloid bättre att den rensas bort när vi befinner oss i sömn från hjärnan, från hjärnsubstans. Det är något som är superspännande eftersom om jag är en äldre person där löper jag en särskilt stor risk att utveckla sådana demenssjukdomar.
Det är också den här tidsperioden i livet när jag inte har tillräckligt djupsömn. Den här perioden när jag måste rensa bort och där jag framförallt rensar bort detta ämne. Det betyder tvärtom om jag kan göra något för att öka djupsömn, för att förbättra djupsömn, för att stabilisera sömn i helhet. Att jag kanske också rensar mycket effektivare när jag är en äldre person. Både de här ämnena som har kopplats till hjärnsjukdomar och på grund av detta leva längre utom hjärnsjukdomar. Amen!
Hur sömntabletter påverkar sömnens kvalitet och arkitektur
00:49:55 – Jacob: Hur fungerar det med sömntabletter där? Får man samma typ av sömn med sömntabletter? Folk har kanske en negativ bild av det överlag men skulle man kunna använda det för att få en längre ljus… Nu tänker jag i samma banor här. Tänk om man liksom vet att idag utsattes jag för någonting eller så idag kanske jag behöver lite extra sömn. Skulle man kunna liksom använda det i en period? Tre nätter tar jag sömntabletter för att jag vill sova extra länge de tre nätterna eller sömntabletter hjälper bara insomnandet eller hur?
00:50:29 – Christian: Så generellt tror jag skulle du inte göra det eftersom sömntabletter hjälper dig att somna och stanna i sömn. Men de gör… Tänk på det, vad gör de framförallt? De påverkar nefrotransmittörer i hjärnan och du har i de olika sömnfaserna, har du olika nefrotransmittörvillkor och om du så ser förstärka ett system på ett otroligt sätt kommer de andra påverkas på ett visst sätt så balansen av neurotransmittörer som styr de här olika symfaserna blir påverkade och därför kan det leda till en förändrad sömnarkitektur. Det har visat sig, om du använder de här bensodiazepinerna att folk kan somna lättare, de kan stanna i sömn men de har inte samma kvalitet av djupsömn. Det är nåt som du inte vill ha. Du vill inte det. Med kort varsel, om du har trycket att du måste sova, en sömnig problematik Där skulle du definitivt köra på samma piller eftersom du vill minska trycket, stress.
Men på lång sikt tror jag måste man göra en KBT, en kognitiv beteendeterapi som ingår livsstilterapi och förbättring av sovmiljön. Och man måste det, det får man inte glömma heller. Vi pratar hela tiden om att de har sömnproblematik och de har sömnproblematik. Och han säger att den här Christian från Uppsala universitet, jag ska göra det. Men det funkar inte alls. Han pratar bara skit. Men det är inte så. Du får inte glömma att sömnproblematik är ganska ofta ett symtom av en bakomliggande sjukdom och inte huvudsjukdom. Om du till exempel har sömnproblematik och försöker förbättra sovmiljön Du försöker förbättra livsstilen, men du har fortfarande sömnproblematik. Då måste du gå till vården och utreda. Om du till exempel har sömnapné, om du har epilepsi när du befinner dig i sömn…
Det kan också störa sömnen otroligt. Om du har vissa sömnstörningar… Inte sömnstörningar. Om du har vissa bakomliggande sjukdomar som leder till din sömnproblematik
00:53:06 – Wille: Om man tänker på, för i fallet
Sömnbrist, fysisk prestation, muskelmassa och "the selfish brain"
00:53:08 – Wille: där med vaccinationen så verkar det ju som att har man sömnbrist bara en natt så försämrar det svaret på den stressen som var vaccinationen. Men om man tänker på en fysisk prestation, om man har ett träningspass och sen så får man en försämrad sömn den natten, hur påverkas det?
00:53:28 – Christian: Med tanke på att du vill prestera fysiskt nästa dag,
00:53:32 – Wille: Jag tänker på svaret på det träningspasset som man hade innan man fick sömnpåverkan.
00:53:38 – Jacob: Inlärningen också, om man har tränat någonting lite mer tekniskt. Vi säger att man ska lära sig golfsving, det är väl det klassiska exemplet när man ska lära lite äldre människor något nytt tekniskt i sportsammanhang. Vet man om det blir någon skillnad där eller tror man baserat på närliggande studier eller hur ser det ut där? Vet du det?
00:53:59 – Christian: Jag tror att det är en koppling som går i båda riktningarna. Det man vet, om man tänker lite på fysisk aktivitet är att fysisk aktivitet i viss utsträckning kan hjälpa dig att somna bättre och även ha mycket mer djupsömn. Särskilt djupsömnkvalitet. De har publicerat det i Science. Men det är också en frågeställning. av när du gör fysisk aktivitet, vilken typ av fysisk aktivitet. Är det styrka eller är det endurance? Jag vet inte vad det heter på svenska. Uthållighet. Ja, precis. Det finns så mycket pågående forskning när de försöker utreda vilken typ av fysisk aktivitet är viktigt för att stödja sömn. När måste man vara fysiskt aktiv för att stödja sömn? Eftersom, när du tänker lite, om du springer en mil och du vill lägga dig därefter, det funkar inte.
Eftersom du har för mycket stresshormon i kroppen och stresshormon och även dopamin. Eftersom det är en ganska belönande grej att löpa, du får den här typen av runners high och dopamin har visat sig störa den här insamlingsprocessen. Ni ser att det finns mycket som man måste tänka på, men samtidigt är det så att det finns också studier som har visat att din fysisk prestationsförmåga påverkas på ett negativt sätt när du utsatts för sömnbrist. När du inte har sovit tillräckligt. Det är mycket mer krävande för dig. Men vi har också, den är inte publicerad än, till exempel visat nu att om du lider sömnbrist och du kollar lite på skelettmuskeln av låret. Det har vi gjort. Ser du att muskeln inte är likadant känslig till insulin.
som är viktigt för att få in en glukos i muskelceller. Nej, muskeln börjar också att visa en typ av zarkopanic profil. Det betyder att den bryter ner sig själv till en viss utsträckning för att frisätta aminosyror som levern kan omvandla till glukos. Så det är något som idrottsmän kanske inte vill ha. Så du ser, sömn är väldigt viktigt för din prestationsförmåga och också för din body composition.
00:56:23 – Jacob: Det finns ju en välkontrollerad studie men det var inte träning inblandat men det är ju liksom ändå närliggande här med kroppssammansättning. Jag tror det var en vecka eller två veckor hade man folk boende på sån här metabola avdelning och så en grupp fick bara sova fem timmar per natt. Medan den andra gruppen fick sova så länge de ville då i snitt 7,5 timme tror jag det blev. Och så gav man dem kalorirextroduktion. Alltså de fick 1500 kalorier båda grupperna. Och där såg man en väldigt stor skillnad i hur det gick för dem kroppssammansättningsmässigt. De som sov lite tappade mycket mer muskelmassa och mindre fettmassa.
00:56:58 – Christian: Och nu har du en förklaring varför. Eftersom vi har gjort det. Precis det studien från Chicago från Panef, Blame and Panef. som publicerades i The Ananas of International Medicine. Och nu har du en förklaring varför eftersom vi har gjort den här molekylära bedömningen efter en natts sömnbrist och ser i muskeln att muskeln inte bara blir mindre känslig till insulin som kan förklara varför Folk löper en ökad risk att utveckla typ 2-diabetes när de lider kronisk sömnbrist. Nej, vi ser också att protein i muskeln som är viktigt för strukturen av muskeln bryts ner för att frisätta ämnet aminosyra som kan omvandlas av vissa av dem, från levern till glukos. Varför är det så? Eftersom hjärnan, när du sover, inte är tillräcklig.
för att uppleva en energideficit, en energibrist. Och hjärnan måste ha en kontinuerlig tillgång till energi, framförallt glukos och laktat. Så hjärnan kommer att bedöma den här situationen när du inte sover tillräckligt eller du sover väldigt dåligt. något fel. Det finns en problematik med min energibalans. Så jag berättar med hjälp av stresshormonsystemet som är den HPA-axel och också Noitrenalin. Jag meddelar den här kroppen där nere. Muskeln, du får inte använda glukos. Du får inte svara till insulin. Du får använda fettsyror. Jag vill också att du frisätter lite aminosyror för att jag får tillräcklig glukos. Så det kallas på engelska the selfish brain och det är också den huvudslutsats som vi drar på grund av peket som vi skickar nu in.
Där vi har inte bara samlat vävnaden från muskeln men också från fettvävnaden och det som vi har sett är att muskeln är insulinresistent, muskeln bryter ner mer proteiner och frisätter aminosyror men samtidigt visar också fettvävnaden en ökad förmåga att spara energi i form av fett. Så det kan också vara en förklaring varför folk blir feta när de lider av kronisk sömnbrist.
00:59:29 – Jacob: I alla fall är det en mekanism. Alltså mekanismen där, det kanske inte är så relevant egentligen. Men vet man varför hjärnan upplever energibrist? För där är ju ingen faktisk energibrist. Det är ju inte så att man får lågt blodsocker av att sova. Utan det kan nästan vara så. Är det det här att det liksom, det vi pratade om innan att djupsömmen, att det rensas i hjärnan. Där det liksom, där är det skit i vägen, kan man säga.
00:59:53 – Christian: Precis, men tänk på det. Man har gjort en glukosförbrukningsbedömning av hjärnan i vakenhet, i djupsömn och drömsömn. Och det som man har sett är att skillnaden mellan vakenhet och drömsömn med tanke på glukosförbrukning är inte så annorlunda. Det är nästan samma sak. Därför ser man också drömsömn som vakenhet med stängda ögon. Men i djupsömn ser du en minskning av typ 10 %. Men där i sig kan du se 10 % av hela kroppen också. 10 % är ingenting eftersom vi inte befinner oss i djupsömn hela natten. Så om man kalkylerar det ihop, man kan inte riktigt säga att sömn sparar energi, men tänk på hjärnan. Hjärnan är Man måste kontinuerligt jobba och som jag beskriver nu går hjärnan genom de olika symfaserna. Sömn är också ett ganska inlöst villkor av hjärnan men ändå jobbar hjärnan fortfarande.
Hjärnan är otroligt känslig jämfört med hela kroppen för ganska minimala förändringar i energibalansen. Där menar jag hjärnans energibalans. Därför kommer hjärnan att torka ner. Varför finns den här förändringen? Jag måste förändra det. Därför sätter den igång stressystemet. Det är känt att sömnbrist aktiverar stressystemet. Vad gör kortisol när det befinner sig som en huvudspillra i stressystemet när det är i periferin? Jo, det ser till levern, producerar mer klokos. Det ser till muskeln. Du får inte använda glukos. blir insulinresistent. Jag ser också fettvävnaden. Kom, spara mer energi. Varför skulle vi spara mer energi när vi lider av sömnbrist? Ja, eftersom hjärnan vill förbereda sig själv för nästa gång den utsätts en gång till.
Samma stressår. Så jag tror vi får inte glömma på vilken nivå vi pratar här. Jag tror hjärnans energibilans är mycket mer känslig än kroppens energibilans.
01:02:07 – Wille: Det här att hjärnan blir så himla sugen på glykos,
Hur sömnbrist och brist på drömsömn påverkar aptit och impulskontroll
01:02:10 – Wille: kan det leda till att man äter annorlunda också om man har sömnbrist?
01:02:13 – Christian: Precis, och det är så vi har gjort magnetkameraundersökningar och där ser du också att folk svarar på ett annorlunda sätt när de ser livsmedelsbilder. Det har också visat andra grupper, från USA och Frankrike, att de svarar på ett annorlunda sätt. Så man tror att det blir mer belönande om du ser mat som är ganska energirik och inte har mycket glukos. Och igen, jag tror att det är något som är viktigt eftersom hjärnan Hjärnan inte använder ögon och säger att det finns en undersökningsexperimentledare som säger att jag inte får sova. Hjärnan måste tolka metabolism. Hjärnan måste svara på den här typen av energibrist i sin energibrist och därför förändras den metabolism och ämnesomsättning i kroppen och samtidigt kommer hjärnan också att prioritera matintag.
Så jag tror det inte är så överraskande att folk till exempel, vi har också gjort det här med impulsivt när de utsatt mat. Även om du säger dem, nej, du ska fokusera på icke-mat. Du ska inte svara på mat. Och även om du säger mat, säg nej, jag vill inte. Och vi har gjort sådana test som kallas no-go-test som du kan använda i psykologin. Som testar din förmåga att hantera, hur bra du kan hantera med din impulsivitet, med din impulskontroll. Du tappar den totalt om du lider av sömnbrist. Om du utsätts för mat. Tänk dig att du står framför en godisvägg. Normaltvis. Ni ser ganska vältränade ut. Står framför den och ni vet att ni kanske inte skulle äta för mycket av detta eftersom det inte är bra för min hälsa. Inte heller bra för min vikt.
Men om du lider av sömnbrist. Om du har haft ett ganska stressigt moment som också är sömnbrist. Då är det så att du säger Nu tar jag typ en halv kilo godis och äter dem. Fast jag vet att det inte är bra för mig. Men hjärnan har så att säga den här ökade sugen.
01:04:27 – Jacob: Men är det inte att vi blir sämre… Alltså både att suget känns större och att vi egentligen får en sämre inhibering också. Att vi blir sämre… Alltså delen av hjärnan som egentligen ska vara den delen. Alltså vi vill… Om vi låtit de primitiva delarna fått bestämma så hade vi alltid ätit kakao, tårta och godis och så här. Men vi har ju liksom en medveten… Alltså mer frontalloben brukar man säga som då… Eller säger nej, som är kanske den förnuftiga, eller självkontrollen, om man ska kalla det. Men den blir väl också sämre av sömnbrist i sig, liksom? Så att vi liksom… Det är både mer lockande och vi är sämre på att säga nej. Dålig mix.
01:05:05 – Christian: Så jag tror också att den här balansen… Du är absolut rätt. Det är så att vi har, så att säga, vårt förnuft som styrs av, som du har sagt, frontal… varken den som styr vår förnumstförmåga och samtidigt har vi den här äldre hjärndelen, de här djupare hjärndelarna som säger att du måste äta för att vara. Och de tävlar med varandra och du kommer till slutet på grund av den här tävlingen ta ett beslut. Och din förnumstförmåga, din förmåga att motverka den här impulsen Den här impulsiviteten, den drabbas otroligt när du inte sover tillräckligt. Och varför är det så? Eftersom då kan vi komma tillbaka till den här sömnfasen eftersom vi slutade med djupsömnen. När du har haft djupsömn, den första långa perioden av djupsömn, där kommer du att växla, du går igenom lättsömn, växa till drömsömn, till en första drömsömnperiod.
Och den här Tillsammans kallas sömncykel och du har typ 5-6 sömncykler i natten beroende på hur långt du sover. Och det som du måste också veta är att i de första timmarna av sömn när du har somnat är det så att de djupsömnfaser är ganska långa och de drömsömnfaser är ganska korta. Men ju längre du befinner dig i sömn desto längre blir också de här drömsömnfaserna men kortare de djupsömnfaserna. Därför ser man också Första natthalvan är en djupsömndominerande natthalva och den andra natthalvan är en drömsömn dominerande natthalva. Om du tänker lite på folk i samhället som säger att de brukar gå klockan två och gå upp klockan sex. De har egentligen tillräckligt djupsömn. De har 90 procent av djupsömnen de skulle ha om de skulle sova sju timmar.
Men de har inte likadant mycket tid i drömsömn. Så de tappar drömsömn. Där kommer vi nu till drömsömn. Varför behöver vi drömsömn? Det finns forskning som visar att drömsömn är viktigt. För din emotionella hälsa, vad betyder det? Det betyder att om du upplever något som är emotionellt relevant är det så att du formar ett minne för den här episoden när du upplevt detta. Men det är också så att du Du har en typkänsla samtidigt med den här episoden. Därför är det emotionellt minne. Drömsömn hjälper dig att stabilisera det här minnet men samtidigt kommer drömsömn också att minska det emotionella intrycket. Så om du utsätter dig för samma sak igen Till exempel en bild av en olycka. Är det inte så om du säger det en gång till att du påverkas på samma emotionella utsträckning?
Det kallas på engelska Ramsleep Reduces the Effective Tone of An Emotion Memory. Och det är något som är ganska viktigt och kan förklara varför folk som sover kort löper en ökad risk för emotionell ohälsa, till exempel depression. Men det som drömsömn gör också är att när du befinner dig i drömsömn, det har de visat i Science i slutet av 90-talet. är den blodförsörjning minskad av frontalbaken, främre delen av hjärnan, som är så viktig för förnuftsförmågan. Den här främre delen använder du när du är vaken hela tiden eftersom den behöver du för att tolka sinnesintryck, för att inlära dig nya grejer, för att anpassa ditt beteende med tanke på vilken situation du befinner dig i. Eftersom det finns så mycket jobb att göra för den här delen.
Det är egentligen bara den här sömnfasen, en period, när den här främre delen kan vila. Och det verkar så att särskilt drömsömn är en period när den här främre delen av hjärnan frontalleden kan vila. Om du inte befinner dig tillräckligt i drömsömn kan den inte vila i samma utsträckning. Därför har du mycket mer problematik när du är vaken nästa dag och inte har haft tillräcklig drömsömn. Att till exempel uppehålla din arbetsminnefunktion men också samtidigt att uppehålla din förnumstfunktion. Kronisk kortsömn har kopplats till fetma, har kopplats till beroende. har kopplats också till en ökad stresskänslighet eftersom den framdelen behöver du också för att hantera bättre med psykologiskt stressiga situationer.
Så ni ser att drömsömn verkar spela en väldigt viktig roll inte bara för vår emotionella hälsa men det spelar också en väldigt viktig roll för att som en period där den främre delen av hjärnan kan vila och på grund av detta jobba på bästa sättet när vi är vakna.
01:10:20 – Jacob: Är det därför drömmar tenderar att vara lite galna och konstiga också? Den här delen som egentligen verklighetstestar. Som ser till att vi gör rationella saker. Den är liksom inte med lika mycket i drömmarna. Så då gör vi lite galnare grejer.
01:10:36 – Christian: Jättebra. Jättebra. Jag är säker. Det är mer hur det uppstår med drömmar. Det är en vetenskap i sig. Man måste vara forskare. Jag är ingen drömforskare. Min handledare Jan Bonn tror till exempel att när folk säger ”Jag kommer ihåg min dröm”. Han tror att vi upplever det framför allt på grund av den här övergången från sömn till vakenhet. Det är en medelstatus. Han tror att det finns det som vi tror är en dröm, men vi har inte drömt något totalt annat. Men jag tror också, jag tror ändå att eftersom vi inte har den främre delen att slappna av, kan slappna av, återhämta sig. Tappar vi den här förmågan att rationalisera, att pussla ihop de delarna på ett rationellt sätt. Och därför upplever vi kanske också de här drömmarna som är otroligt galna att vi kan gå genom en väg eller springa till ett hus, tak eller sånt.
fast den passar inte ihop eller att vi har en sekvens av olika händelser som passar inte ihop egentligen. Och jag tror definitivt det kan vara en förklaring och omtänka lite på de som är luckid dreamers. Som har den här förmågan att styra sina drömmar, att påverka sina drömmar, att kontrollera, att modulera dem. Om du undersöker dem i magnetkameran, de har gjort det, funktionella magnetkameran, ser du att de har en ökad aktivitet i främre delen, i sömnen. Och också drömsömn. Så det kan vara en förklaring att de inte tappar totalt så ser jag den här kontrollförmågan som styrs av främre delen av hjärnan.
01:12:30 – Wille: Men om man får en påverkan på sömnen där, så man
Går det att sova ikapp på helgen eller skapar det social jetlag
01:12:33 – Wille: får alla de här negativa grejerna med påverkan på impulskontroll och allt möjligt, som också då är kopplat till missbruk och liknande. Hur lång tid skulle det ta att vända det? Jag antar att det inte räcker med en natts god sömn, utan hur lång tid tar det med normal sömn för att man ska kunna vända den trenden?
01:12:52 – Christian: Bra fråga. Jag kan bara gissa, men jag förstår vad jag menar. Jag kan inte säga Du behöver fem veckor eller sex veckor. Jag tror det är ganska annorlunda från individ till individ. Du har inte bara sömn. Tänk på det! Musiken är gjord av alla delar, alla musiker som befinner sig i en orkester. Jag tror det finns också andra livsstilsfaktorer som rörelse, som dina matvanor, om du går till en regelbunden hälsokontroll, om du röker. Sömn är också bland dem. Men de alla ihop kommer att bestämma hur bra om du förändrar en livsstil bland de många livsstilar du svarar på detta. Så jag tror inte om du till exempel är en person som har en väldigt dålig livsstil och säger att nu sover jag en natt lite längre att du löser alla dina hälso och prestationsproblem.
Det tror inte jag. Så det är ett samspel av alla, förstå vad jag menar. Men det som jag kan säga för att kanske njuta dig lite bättre är att om du tänker lite på den här förminskad insulinkänslighetsgrejen när man lider sömnbrist. Det som de har visat är att om du har en så kallad recovery sleep, det betyder att du har sovit för kort, du är inte likadant insulinkänslig, du är insulinresistent, men sen får du lite återhämtningssömn. Det är så att den återställs ganska snabbt, den insulinkänsligheten. Och det är något som är ganska bra. Och om du tänker också lite på dig. Om du har haft en period där du inte kunde sova väldigt bra men sen har du en natt när du har sovit ganska bra. Då känner du direkt den här effekten på dig. Nu kan jag gå ut och ni kan ge mig alla uppgifter och jag fixar det.
Så man har ganska snabbt akuta effekter på sin subjektiva upplevelse.
01:15:03 – Jacob: Hur är det då liksom om vi tar en person som jobbar fem dagar i veckan och är ledig två dagar i veckan. De här fem arbetsdagarna liksom ligger på 5-6 timmar. Går det liksom att kompensera över helgen då och liksom bara se till att sova så länge man behöver nästan. Alltså kanske nio timmar. Blir det jämt ut eller skulle man behöva Fler än de här två dagarna får kompensera för arbetsveckan. Det är väl antagligen så de flesta lever livet. Kanske inte 5-6 timmar men att de sover mycket mindre på arbetsdagarna.
01:15:34 – Christian: Jättejättebra fråga. Jag verkligen gillar det. Visst, jag kan inte säga till dig om du säger att du inte kan sova längre än 5-6 timmar på vardagar, men på helgdagar försöker jag i alla fall att komma ikapp. Det kan jag inte säga, det får du inte göra. Det är dumt att försöka. Precis. Men det finns ett problem. Eftersom tänk lite det som du gör är att du utsätter dig för något som kallas social chatlick. Eftersom om du till exempel på vardagar säger att jag lägger mig typ klockan 12, och gå upp klockan sex. På helgen säger du att du är ledig och måste komma ikapp med sömnen. Men jag vill också ha lite nytta av livet så jag lägger mig kanske klockan två och går upp klockan tolv. Så jag sover typ tio timmar. I motsats till de 6 timmar som jag har på vardagar.
Men sen är det söndag. Söndag är det igen så att du vet att imorgon bitti måste jag stå upp klockan sex. Då måste du resa tillbaka ganska många timmar. Så det som du gör är att du utsätter dig veckovis, varje vecka, till en så kallad social jetlag. Ganska många gör det och den här jetlagen har kopplats till en försämrad prestationsförmåga. I början av på måndagar och tisdagar har det kopplats till, vad heter det, motorsåders.
01:16:58 – Jacob: Ja, humörsvängningar eller humörproblem.
01:17:01 – Christian: Humörsvängningar, prestationsförändringar har jag sagt och även till fetma. Eftersom du inte får glömma det, du har sömn. Men det verkar så att sömn måste också tajmas på ett bra sätt. Så du kan inte bara säga, jag har 24 timmar och jag sover när jag vill, så länge jag uppfyller det som Christian sa, att jag sover. sju timmar minst, är jag på bra sida. Det verkar så att man måste också sova på en viss period, att det finns typ ett tidsfönster när du kan utnyttja de positiva effekterna av sömn på bästa sätt. Och det vet du också, skiftarbetare till exempel,
01:17:45 – Jacob: Ja, precis. Jag tänkte precis säga det. De är ju ett bra exempel. De kan ofta få sin sömn, men de är ändå i sämre hälsa.
01:17:52 – Christian: Precis, och varför är det så? Om du tänker lite på det. Jag tror det är viktigt att du matchar dygnsrytmos. Där går vi lite in i de här… Cikadian rhythm, biologiska rytmer av olika hormonsystem eller hormoner. Det är så viktigt att du matchar din sömn med de här hormonerna och den här inre klockan. Att du kan utnyttja på bästa sättet. sömnens positiva effekter. Och man vet att även om du är skiftarbetare och sover kanske tillräckligt, fast det är svårt på dagen, att de ändå löper stora risker att prestera sämre och även utveckla olika folksjukdomar som typ 2-diabetes eller fetma. Och där vet ni också cancer. Jag tror de har även Vad heter den? WHO, de har bestämt sig att skiftarbete är nu en officiellt cancerogen. Så ni ser det.
Jag tror det är något som är väldigt viktigt om vi kommer tillbaka till det här. Du kan försöka att sova ikapp men problematiken är att du då stör lite dina dygnsrytmer. Jag tror det bästa sättet är, därför säger folk det också hela tiden, sömnforskare frågar vad ska man göra. Ha regelbundna sovvanor på samma sätt. Det betyder att du går på samma tid och lägger dig och du står upp på samma tid. Du gör allt på samma sätt. Eftersom till exempel mat. Man vet att mat är en väldigt viktig signal för hjärnans område som styr den här inre klockan som kallas superiasmaticus. Mat, om du har regelbundna måltider, då är det så att hjärnan kan tolka att nu är det middag. Samma gäller också ljus. Om du utsätter dig ljus, ljus används också av hjärnan för att tolka att nu är det dags att sätta igång produktion av serotonin som är ett ämne i hjärnan som gör dig pigg, aktiv och nu när det är mörkt tolkas hjärnan där.
Okej, nu är det dags att frisätta sömnhormonet melatonin, att varva ner. Du ser, alla de här grenarna som jag beskriver.
01:20:22 – Jacob: Det störs ju.
01:20:25 – Christian: Kan man egentligen koppla till det som våra föräldrar har sagt för 20 år sedan? Mormor eller farmor, de har alla sagt samma sak. Gör varje dag samma sak på samma sätt. Och det är det som vi måste göra men det har vi tappat totalt. Och jag förstår också varför det är så svårt eftersom 20 år sedan till exempel fanns ingen e-mail. Jag i alla fall har inte varit medveten om att det fanns e-mail. Idag är det så att alla barn växer upp med mobila, tillgång till internet dygnet runt. Men det är inte bara barn och ungdomar, också vuxna. Vi har den här typ 24 timmar tillgänglighet och vi är ganska aktiva och stödjer ganska mycket. Så jag tror det är viktigt att man inte bara tänker på tiden och på kvalitet. Man måste också tänka lite på tajming också.
Man måste tänka mycket på det.
01:21:25 – Wille: Hur är
Skärmar, blått ljus och dopaminpåslag innan läggdags
01:21:26 – Wille: det med skärmar då? Vi snuddade ju lite där. Vi hör ju ganska mycket om att de kan orsaka diverse problem, men vad är det som händer när vi utsätter oss för det här blåa ljuset på kvällarna?
01:21:36 – Christian: Yes, jättebra fråga. Jag tycker ingenting. Nej, nej, nej. Jag vet, det fanns den här studien från USA där de har utsatt tolv försökspersoner till en läsplatta för flera nätter och har hittat att de behövde tio minuter längre att somna. De har också haft en liten del av drömsömn. Men vi har också gjort samma studie här i Uppsala. Det som vi tror är ganska viktigt är att man måste kanske också undersöka om vi påverkas i samma utsträckning av blåljus som frisätts av de här elektroniska apparaterna som mobiler eller surfplattor eller läsplattor. När vi utsätter oss tillräckligt dagsljus, eftersom dagsljus är något som jag redan nämnt, viktigt för hjärnan att veta att nu är det dags att vara aktiv, trycka ner produktionen av sömnhormonet, melatonin, men öka produktionen av serotonin som gör oss pigga och aktiva.
Så vi har gjort det och har utsatt folk, eftersom de har utsatts ganska mycket ljus på dagen, på kvällen en läsplattor för två timmar. Och vi har hittat ingen skillnad alls jämfört med den situationen när de bara fick läsa en bok. Men betyder det nu att blått ljus inte är farligt alls? Jag tror att på vissa villkor när vi till exempel befinner oss nu i den här mörka tiden, årsperioden, när det bara är mörkt ute. Det är så att vi blir kanske lite mer känsliga till det här blåa ljuset men jag tror att den här kopplingen som har beskrivits i epidemiologin av epidemiologiska studier mellan användningen av mobiler eller internet med sömnproblematiken eller rubbningar. Det beror inte på framförallt på grund av blåljusexposition.
Jag tror det beror på grund av aktiveringen. Du aktiverar dig ganska mycket om du använder detta. De flesta använder sina apparater på kvällen för att kolla upp jobbmedlet, sina Twitter-accounts, Facebook-accounts för att komma i kontakt med andra. Och varför gör de det? Eftersom det är en typ Som en del av deras beroende. Eller hur? Det är svårt att slappna av och säga att jag kollar inte om det fortfarande finns något som jag måste göra för jobbet. Jag kollar inte om någon på Facebook har påstått något som kunde vara av intresse för mig. Men den här typen av beroendeaktivitet som är en typ av beroende, ganska många har beskrivit det. Det aktiveras dopaminsystemet och jag har redan nämnt det. Dopamin är gift för din förmåga att somna.
01:24:24 – Jacob: Är det lite samma som att äta liksom, många sitter och käkar en godispåse när de ska hålla sig vakna. Du vet klassiska busschaufförer och lastbilschaufförer som kör på kvällarna. De köper liksom lösgodis för att, är det också för att sätta igång dopaminet då för att försöka hålla sig lite vaken?
01:24:38 – Christian: Precis. Jag tror att det är en ganska upphetsande aktivitet om du inte slappnar av. Men det gäller inte bara internet eller mobiler. Det gäller också en bok. Om du skulle läsa en skräckbok kan du ha samma effekt. Förstå vad jag menar. Jag menar att du aktiverar inte bara dopamin, utan också stressystemet. Allt detta är inte bra, men de flesta använder de här mobilerna, om vi går vidare med mobiler och internet. De använder det eftersom det är som ett beroende. De måste genomföra och utföra detta för att få den här typen av slappna av, allt är bra. Det finns så många som gör det, jag ser det. Och de berättar också att de inte kan det, de har även mobilen bredvid sängen för att kolla. Sista gången innan de vill sova, jag har fått något meddelande, jag känner mig bra.
01:25:30 – Jacob: Ja, den klassiska, man vaknar på natten för att gå på toa, så sen innan man somnar om så tar man upp och kollar om det har hänt något.
01:25:37 – Christian: Ja, precis, precis. De publicerade en studie i Nature och Neuroscience för två månader sedan. i mus, och det som de har visat är att om du aktiverar dopamin, de är inte beroende av internet, men om du aktiverar dopaminsystemet, börjar mus, fast de är väldigt sömndeprimerade, så de är utsatta för sömnbrist, börjar de inte förbereda sömn och så har de väldigt svårt att somna, fast de är otroligt trötta. De använder optogenetik för att styra aktiviteten av dopaminsystemet. Det är otroligt om man ser det. Om du gör en experimentell manipulation och aktiverar dopaminsystemet så funkar det inte alls längre med din sömn. Jag tror samma sak med oss människor. Om vi aktiverar oss för mycket, om vi kommer i ett beroende regelbundet beroende.
Vi måste göra det på kvällen, vi måste kolla upp allt. Det är en del av min rutin på kvällen. Allt är bra, jag är fortfarande en superstar i mitt nätverk. Eller jag är medveten om vad som har hänt. Det är inte det som vi tolkar som avslappningsprocess för att förbereda sömn.
01:26:52 – Wille: Är det kontroversiellt det här med att det blå ljuset i sig inte skulle vara ett sådant stort problem eller håller de flesta forskarna med dig där?
01:27:00 – Christian: De flesta, till exempel de amerikanska sömnföreningen, de verkligen kör den här meningen att blåljusexpositionen är den huvudsakliga mekanismen bakomliggande det här sambandet, epidemiologiska samband mellan sömnproblem och internetanvändning. Men ärligt talat, vi har utsatt våra försökspersoner tillräckligt dagsljus och vi har inte hittat en minuts skillnad. Ingenting. Det var samma sak. Det var så otroligt likadant. i båda momenten när de fick läsa en bok på surfplattan eller läsa samma bok som en vanlig bok. Så jag tror inte så mycket att det spelar en så viktig roll. Jag inte säger att det spelar ingen roll men jag tror det finns vissa förutsättningar om det spelar roll eller inte.
01:27:50 – Jacob: Man har väl sett lite att djur påverkas, alltså djur som lever lite i stadsmiljö att deras rytm också påverkas negativt av att man har tända lampor och sådär. Det kanske är någon liten effekt, men det kanske inte är det som är det stora.
01:28:03 – Christian: Jacob, är det inte en skillnad? Eftersom visst, jag är säker på att artificial light i vår stadsmiljö är en väldigt problematisk grej eftersom det stör hjärnans Så ser jag in i klockan, jag är säker. Men att använda sin surfplatta på kvällen i tio minuter och du vill berätta varför den är sömnkörd. Jag tror inte det, men jag tror om du tänker lite på den här användningen och det beroende. Jag tror, eftersom de har hittat så många kopplingar mellan internetanvändning på kvällen och sömnrubbningar. Jag tror att det är din aktivering, att du aktiverar system i hjärnan som är viktigt för aktivering, för att vara pigg. Det gör det så problematiskt att du somnar. Jag tror inte att den här lilla ljusexpositionen spelar en så otroligt viktig roll.
Men jag tror ändå att ljusexpositionen i samhället så att säga Det kan vara väldigt problematiskt, också med tanke på en sovrutin. Skulle du inte sitta i vardagsrummet, köra en full ljusexposition och sen stänga av och säga ”Nu sover jag”? Hur ska hjärnan tolka detta? Förstå vad jag menar. Man ser också. Dimma, rymdljuset. Ge de olika cues som jag har satt. För att hjärnan kan tolka. Aha, nu är jag där.
01:29:29 – Jacob: Nu är jag snart för mig att slappna av. Somna. Vad tror du om de här apparna som finns då? Vi har till PC till exempel som fick Flux eller vad det heter. Och det finns liknande Twile, som gör skärmen lite mer rödare för att ta bort eller de dämpar ju ljuset överlag också på skärmen sådär innan. Tror du det kan ändå bidra till en signal även om det inte liksom bidrar till ett snabbare insomnande eller vad man ska säga på sätt och vis?
01:29:57 – Christian: Det är bra! Gör det! Men ändå tror jag att den här aktiveringen…
01:30:02 – Jacob: Det är ett problem ändå liksom. Bara för att du har igång den så kan man inte sitta och spela.
01:30:07 – Christian: Folk kommer alltid säga… Folk som vill att du använder en app. Folk som vill att du använder internet. De kommer inte säga till dig Sluta använda detta. Vi har hittat vägar som du kan ta för att använda oss fortfarande, men blått ljus är inte. Så jag tror den här rekommendationen. Du har blått ljus, blått ljus, blått ljus. Det finns också mycket politiskt och ekonomiskt intresse bakom detta. Att satsa så mycket på detta och också lyfter det så mycket i media, förstå vad jag menar. Eftersom vår studie till exempel, när vi inte har hittat en skillnad mellan att läsa en bok på surfplatta jämfört med att läsa samma bok som en vanlig bok, fick så mycket uppmärksamhet. Men alla de föreningar som ger ut rekommendationer, inte en av dem, har tagit upp det här resultatet och sagt okej, kanske det finns vissa förutsättningar att vi blir känsliga för blodljus eller inte.
Så jag tror det finns visst en så otroligt, för oss inte riktigt fattbar, politiskt och ekonomiskt intresse att satsa på detta eftersom vi fortfarande använder mobiler. Det är en väldigt viktig del av livet. Också en väldigt viktig del för ekonomin. Så varför skulle man satsa på det och stänga av mobilen?
01:31:35 – Jacob: Det är lättare att säga att vi sätter filter på lampan så är det löst.
01:31:39 – Wille: Jag tror tyvärr vi måste avsluta där. Christian, det har varit jättekul att ha dig med och verkligen stort tack för att du ville ta dig tid för det här. Jag tror att i alla fall jag har fått höra väldigt mycket nytt och väldigt mycket intressant. Det ska också bli väldigt kul att följa den här debatten om blått ljus och se om ni kommer någon vart från er sida.
01:31:55 – Jacob: Jag hade ju rätt här från början. Jag sa redan innan inspelningen att vi har för mycket ämnen. Vi har hoppat lite överallt idag. Det har varit intressant. Vi får väl ha tillbaka dig Christian eller så får vi ta någon annan från din avdelning och fortsätta prata lite. För jag har många här. Jag skulle vilja prata om sleeperneursha och vad som händer om man vaknar i fel cykler. Och så uppvaknandet lite om man ska ha wake up lights och sånt på morgnarna. Så att man får det blå ljuset över på morgonen nu på vintern och så vid saker. Så det är mycket kvar. Vi håller uppe kontakten.
01:32:30 – Christian: Ja, men precis. Jag tackar också, men jag tror det som ni nu ser visar er vilken otroligt stor område sömnforskning är och hur mycket många områden kan kopplas till sömn. Och jag tror den här slutsatsen som vi alla kan komma överens, det är definitivt bra att sova.
01:32:56 – Jacob: Det är ju det som är tacksamt med det. Det är ett stort område, det är komplext. Sen är det alltid samma svar. Ja, men sov. Precis. Tar man träning, det är stort och komplext och så står man fortfarande där. Men hur ska jag träna då? Samma sak när det kommer till kosten. Hur ska jag äta då? I sömnen är det lite mer pang på. Det är bara att se till att vara i tid i säng. Sen är det lite småknep såklart för att det ska sova bättre. Som vi pratade lite här med störningar i miljön runt omkring och sådana saker som man kan liksom… tweaka och sådär, men det mesta handlar ju bara om att ge sig tiden i sängen. Precis.
01:33:26 – Christian: Okej, vad kul. Det var kul.
01:33:30 – Wille: Ja, det var det verkligen. Vi återigen får tacka så mycket och så hoppas vi att det blir på återseende då. Yes.
01:33:35 – Christian: Ja.
01:33:37 – Wille: Ha det gött. Ha det gött. Hej.
