Summering av avsnittet

AI summering. Längre ner finns hela avsnittet med komplett transkribering.

I det här avsnittet av Tyngre Träningssnack gästas Wille och Jacob av Anders Eriksson, Andreas Andrén och Stefan Berg från det svenska företaget Eleiko i Halmstad. Samtalet kretsar kring hur världens mest välkända skivstänger och viktskivor utvecklas, tillverkas och testas, samt hur arbetet bakom kulisserna ser ut under stora internationella mästerskap.

Avsnittet inleds med en genomgång av hur Eleiko arbetar med stora tävlingar som OS, VM och regionala mästerskap. Gästerna berättar om de långa planeringscykler som krävs och hur man levererar upp till 50–80 ton specialdesignad utrustning fördelad på tävlingspodium, uppvärmningsyta och träningshallar med upp till 70 kompletta plattformar.

Därefter diskuteras Eleikos olika produktsegment och vad som skiljer tävlingsstänger för tyngdlyftning (IWF), styrkelyft (IPF) och parasport (IPC) från mer allroundbetonade tränings- och CrossFit-stänger. Även om stålet i grunden är detsamma varierar faktorer som greppets skärpa, diametern, lagringen och den extremt snäva vikt- och kalibreringstoleransen, där tävlingsstänger och tävlingsskivor vägs in på grammet.

Avslutningsvis pratar man om vad det kostar att köpa ett komplett set för hemmagymmet, villkoren för livstidsgarantin, konkurrensen på CrossFit- och gymmarknaden samt Eleikos utbildningsverksamhet. Gästerna delar också med sig av en minnesvärd anekdot om varför de slutade sälja tyngdlyftningsskor och blickar framåt mot kommande stora mästerskap i Halmstad, Helsingborg och Anaheim samt inflyttningen i deras helt nybyggda anläggning efter lagerbranden.

På Tyngre Träningssnacks instagram hittar du bilder och klipp från avsnittet.

Visa avsnittets hålltider
• (00:00:00) Introduktion och presentation av gästerna från Eleiko
• (00:05:33) Hur Eleiko arbetar med utrustning vid OS och internationella mästerskap
• (00:13:05) Skillnader mellan stänger för tyngdlyftning, styrkelyft, parasport och CrossFit
• (00:17:16) Kalibrering, toleranser och tillverkning av viktskivor i Halmstad
• (00:24:09) Varför styrkelyft använder metallvikter och utmaningen med tunga världsrekord
• (00:29:28) Kvalitetskontroller, röntgen och böjtester av svenskt stål
• (00:34:35) Färgkodning av viktskivor och de röda teknikskivorna på 2,5 kilo
• (00:39:45) Krav på tävlingsplattformar, dämpning och ljudisolering
• (00:43:29) Köpa utrustning för hemmagym och hur livstidsgarantin fungerar
• (00:48:04) Eleikos historia med våffeljärn och museet i Halmstad
• (00:50:40) Skötselråd, förvaring och rengöring av lättringen
• (00:56:36) Kommersiella gym, konkurrens med Rogue och kommande produkter
• (01:03:47) Utbildningsverksamhet, kläder och anekdoten om tyngdlyftningsskor
• (01:11:10) Färgmarkeringar på stängerna och skillnaden på en parastång
• (01:14:19) Kommande mästerskap i Sverige och Eleikos nybygge efter branden

Det här är en automatisk transkribering av detta avsnitt av podcasten Tyngre Träningssnack. Du kan trycka på varje tidpunkt i texten för att hoppa till precis den delen av avsnittet i youtubespelaren ovan.

Transkriberingen är genererad med hjälp av AI och innehåller därför vanligen några enklare fel.


Introduktion och presentation av gästerna från Eleiko

00:00:22 – Wille: Varmt välkomna ska ni vara till ännu ett avsnitt av tyngre träningssnack. Jag har ingen aning om vilket avsnitt det är i ordningen. Vi håller på att buffra upp nu inför jul här så att det kan komma att kastas om. Så jag går inte ut med någon sådan siffra. Jag heter Wille och med mig som vanligt har jag Jacob Gudiol. Hej, hej Wille. Hur är läget med dig?

00:00:41 – Jacob: Det är väl bra. Lite stressig förmiddag här. Jag la in en podd precis innan detta med Andreas och Alex och sen tyckte jag jag var iväg med dottern tidigt på dagis och så när jag kom dit så var alla barnen utklädda till tomtar och lucia och pepparkaksgubbar och sådär. Så kom jag med min dotter i vanliga kläder. Har du missat nyhetsbrevet? Nej, lärarna sa att det var typ spontant. Men i Italien har det varit liksom rutin på avdelningen där. Emilia är den enda som är ny för i år. De andra barnen har väl liksom bara lärt sig det av erfarenhet. Jag fick ju cykla hem snabbt och ta på henne tomtekläderna och cykla dit igen. Sen blev det lite stressigt där. Jag slutade podden med tyngre här för fem minuter sedan. Så nu kör vi igång detta istället.

00:01:30 – Wille: Ja, det har ju varit helt smärtfritt det här introt också. Absolut inga problem här nu, för nu är det så att vi har med oss tre gäster idag. Ni ska få presentera er själva, men det är så här att det är tre gäster som sitter i varsitt kontor på LACO-kontoret här. Och tanken är då att vi ska prata om LACO och deras produkter och deras insatser i olika styrkeidrottare. Så Anders, du får börja med att presentera dig.

00:01:53 – Anders: Hej och tack så hemskt mycket för att vi har blivit inbjudna till den här podcasten. Jättekul. Jag vill bara snabbt kommentera det Jacob sa där om just det här spontana som verkar vara spontant för endast honom. För 99% av alla föräldrar visste ju om detta som hände i morse. Så jag vet inte riktigt om trovärdigheten där Jacob är hundraprocentig. Då kanske man ville få mig att må bra. Ja.

00:02:18 – Jacob: Förskoleledarna tänkte jag, stackaren igen. Bra försök, jättebra.

00:02:22 – Anders: Jag heter Anders Eriksson, jag började på LACO 2002. Innan dess så jobbade jag inom speditionsbranschen och jag har hand om försäljningen i Skandinavien, i Tyskland, Österrike och Schweiz. Och samverkar mycket med produktutvecklingssidan och självklart med alla andra enheter på bolaget. Jag har gjort så sedan 2002 som sagt. Ni vill ju veta lite om min idrottsliga karriär. Och visserligen så har inte det så mycket med tyngdlyft att göra men VM-silver i fotboll är ändå någonting man kan undra kring. Hur man då som 16-åring kunde vinna ett VM-silver eller förlora ett guld, vilket man nu vill. Men det är väl en av de största framgångarna jag har. Tilläggas bör då att det var skol-VM i Bryssel 1986. Det är ändå en kul grej.

Det är ganska coolt faktiskt. Allt räknas.

00:03:18 – Jacob: Särskilt i den åldern.

00:03:18 – Wille: Så det är jag. Min nästa person från vänster här, nu ska vi se vem det är, det är Andreas.

00:03:26 – Andreas: Andreas Andrén heter jag. Jag började på Eleiko 2008. Dessförinnan har jag jobbat med yrkeskläder och även med fashion. Så jag gick från de lättare grejerna till de tyngre, kan man säga. vilket har varit väldigt positivt här på Eleiko. Min idrottsliga bakgrund, inga VM-silver som Anders, men likväl fotboll har det varit mycket för mig tidigare, men även ishockey och basket. Jag kommer ju från en liten ort som heter Säterna, som är en riktig basketmetropol, men ändå så blir det fotbollen, för min del, i lägre divisioner.

00:04:11 – Wille: Sen har du en kollega med dig där i rummet som jag bara ser axeln av. Där är du. Du kan också få presentera dig själv.

00:04:19 – Andreas: Ja, mitt namn är Stefan Berg och jag började på Leko 2010. Jag har jobbat med produktutveckling, produktion, men även med ute på stora mästerskap och servar med allt högt och lågt. Jag har också en idrottslig bakgrund, inget VM-silver och ingen fotbollskarriär heller kanske jag talar om, men jag höll på med friidrott, så jag började friidrotten när jag var 15 och har hållit mig i topp 10. i Sverige tills jag blev 23 ungefär när jag slutade. Jag blev aldrig senior, utan jag höll mig i juniorområdet. Löpning. Jag har väl några bronsmedaljer från inomhusmästerskap i Norge. Jag var fyra på danska öppna seniormästerskapen. Det var mina främsta meriter då kan man säga. Var det lång eller kortdistans då? 800 000-1 500. Ja, den jobbigaste.

Ja, och den bästa, ja. Ja, precis.

00:05:28 – Wille: Ja, men det är bra. Det känns som att vi har gedigna bakgrunder här att börja

Hur Eleiko arbetar med utrustning vid OS och internationella mästerskap

00:05:33 – Wille: med. Men ska vi börja med det här som Jacob, du var inne lite på det här med att vara på tävlingar. Att serva klovan då, antar jag, och hålla på och flytta vikter när det tävlas. Vad var det du tänkte på där?

00:05:46 – Jacob: Transportera dit grejerna, skulle jag säga. Hur man inreder en uppvärmningssal och sådana här saker. Vad är det för krav på er? Lägger man till extra eller är det bara att det ska vara en sal och sen bestämmer ni hur den ska vara? Man kan ju ta det här från… Om man ska gå tillbaka ett steg så, vad det gäller Lato här så jobbar vi med både championships och games, som man säger.

00:06:12 – Andreas: Skillnaden är egentligen att Inom tyngdlyftningen finns det championships på internationell nivå. Du har stora VM, senior-VM, junior-VM och ungdoms-VM. Sedan går du ner på de kontinentala mästerskapen. Precis samma i Europa, Asien, Kanada, Afrika och Oceanien. Där är det championships. Det är en sport. Man talar om tyngdlyftningen precis som det är fotbolls-VM, tyngdlyftnings-VM eller handbolls-VM. Sen har vi något som heter Games. Det är flera sporter som deltar, som Olympic Games som naturligtvis är det största. Det är ett multisportevent som det heter. Man kan säga att Olympic Games är det största multisporteventet men sen finns det många kontinentala och regionala games också. som Pan American Games, African Games, European Games finns nu även.

Nästa kommer gå i Vitryssland, faktiskt 2019 i Belarus. Och vidare Asian Oceania och så vidare. Det har jag och Stefan i många år rest runt på allt ifrån OS i London till Pan American Games och VM i Houston och överallt var det nu är. Elekos commitment är egentligen att man jobbar i långa cykler där man kommer i kontakt med organisatören om det är för ett Olympic Games, ett American Games eller ett VM i tyngdlyftning, Europamästerskap och så vidare där man får klart för sig vilken omfattning det här mästerskapet ska ha i form av utrustning. Det är ju vår grej från Elekos sida att leverera utrustningen. Då delar man egentligen upp alla tyngdlyftningseventen i tre stycken areas. Det är tävlingspodiet, uppvärmningsområdet och träningsområdet.

Det är egentligen på de här olika områdena som framförallt Stefan hanterar installationen av den här utrustningen som vi har fått en order på. Sen var det gärna kroning och vikter och så vidare på själva tävlingsbordet och så vidare. Det sköter volontärerna, men all utrustning har vi koll på egentligen även under hela mästerskapet eller Champions League eller Gamesets alla tävlingsdagar. Så om man ska ta det väldigt kort så installerar vi träningsanläggningen, vi installerar uppvärmnings ytan och även tävlingspodiet. Vilket man kan säga att Stefan pågår under under ja, en vecka, två veckor, till och med tre. Det är OS, va. Långa, långa cykler. Så det är stora, stora committments och mycket utrustning som ska produceras och gå från Eleiko.

00:09:12 – Wille: Och den utrustningen som till exempel används på ett OS, den är specialproducerad bara för det OSet då, gissar jag?

00:09:19 – Andreas: Ja, det brukar vara så. Eller ja, brukar. Det är så. Vi tar fram specialfärger ofta, specialtryck, i olympiska kommitténs förslag. De hjälper oss med lite guidelines och sen så jobbar vi tillsammans fram en look som vi sen ser till att genomföra och presentera.

00:09:48 – Wille: Vad kan det röra sig om i kiloantal för den typen av mästerskap? Vad är det i vikter som ni producerar? Det ligger väl på 50 ton, va?

00:09:57 – Andreas: 50, 60, 50 ton? Det skulle jag tro. Vi räknar nästan mer i antal lastbilar som lämnar för en del, kan man säga. Hur många lastbilar brukar det ligga på? Det är väl en eller två 24 meter. Ofta är det i vår närhet och ska gå till hamn eller gå direkt i Europa. Så det är det stora commitmentet och långa cykler, ska man säga, när man jobbar i detta. Jag kan nämna ett exempel egentligen. Just nu så jobbar vi för Commonwealth Games, som är ett regionalt games. Det gick förra gången i Glasgow. Då var vi leverantör också. Då var det verkligen nästan på hemmaplan, kan man säga. Inte långt borta. 2018 så kommer det gå i Gold Coast, strax söder om Brisbane i Australien. Det här är ett jättekommitment. Just nu jobbar vi med upphandlingen och sen kommer vi förhoppningsvis vinna denna.

Då har de först alltid ett test-event där man testar allting och det är nästa september och sen går gamesen på deras sensommar som blir i april 2018. Så det här håller ni på med för fullt just nu, kan jag säga.

00:11:14 – Jacob: Vad menas med testet då? Ska ni göra allting en gång extra då, eller är det bara att visa att vi är halvvägs? Titta, vi kommer att klara resten. Det känns ju väldigt…

00:11:22 – Andreas: Nej, då har man vunnit upphandlingen och man får test-eventet. Men då ska tävlings… Då kan man säga att eventet är nästan halverat mot det stora. Ofta kör de det i samband med ett annat mästerskap och som jag förstår det så blir det Oceania med Championship som kommer gå. i september nästa år i Gold Coast. Då kan man säga att det handlade om tävlingspodiet, naturligtvis 10 uppvärmningsplattformar och kanske 10-15 träningsplattformar för att sen på games bli 30 stycken på träningen. Ofta är det träningen som skiljer för att uppvärmningen och tävlingspodiet är i princip alltid helt tävlingspodie naturligtvis och sen mellan 10 och 15 uppvärmningsplattformar. Har man ett helt OS som vi varit med på eller ett stort VM så har vi upp till 70 fullt utrustade träningsstationer i en träningsanläggning.

Det är riktigt stort.

00:12:21 – Wille: Det ger en väldigt bra bild om lite vad det är ni gör och vad det är för omfattning på det ni håller på med. Det är spännande. Det vi har gjort nu inför det här är att Jacob har lagt ut ett par bilder på Instagram, där folk har fått ställa frågor. Vad folk undrar över om er verksamhet, för ganska många har ju kommit i kontakt med er utrustning på de gymmen som de tränar på, eller när man tittar på något OS, eller vad det nu kan vara för någonting. Men då har jag gjort så att jag har sammanställt de här frågorna och försökt dela upp dem i lite olika kategorier, varav jag har sett att Josef Eriksson fick en egen kategori för att han ställde så säregna frågor. De platsade inte i någon av de andra kategorierna, så vi får se om vi kommer till dem.

Ja, det är klart att vi ska ta med Josef.

00:13:00 – Jacob: Ja, jag skämtar bara, det är klart.

00:13:03 – Wille: Men om vi börjar med lite såhär,

Skillnader mellan stänger för tyngdlyftning, styrkelyft, parasport och CrossFit

00:13:05 – Wille: vad är det för utrustning som ni gör? Om vi börjar till exempel med stängerna så finns det ju väldigt många olika beroende på vad det är för sport som man sysslar med, men även om man är dam eller herridrottare eller paralympiker eller vad det är för någonting. Om ni går igenom eran product range, vad ni gör för något?

00:13:20 – Andreas: Ja, vi har ju en bred variation av stänger. Vi börjar från en sida, så har vi ju tävlingsstänger. för IWF, som är internationella tyngdlyftningsförbundet, enligt deras reglemente. De är godkända för att användas i stora tävlingar och slå rekord med. Sen har vi då IPF, som är Powerlifting Federation International, där vi också stänger enligt deras reglemente, som är något helt annat jämfört med tyngdlyftningen. Det är samma sak där, de är också godkända för att användas på de allra största tävlingarna och slå rekord. Och sen har vi då handikappidrotten IPC, Paralympic, nej Para Powerlifting heter den nu då och har bytt namn och logga. Den heter IPC innan. Det är samma sak där, då har vi också stänger för tävling och träning enligt deras reglemente som då skiljer sig från de andra.

Så det kan man säga är de tre stora tävlingssegmenten som vi jobbar inom. Sen har vi då givetvis fler segment och vi har något som vi kallar för Sport Training som är mer riktat åt de som inte tävlar med tyngdlyftning eller lyfta vikter utan mer tränar för att kunna tävla i andra sporter som fotboll, utförsåkning och andra sporter. De är inte lika kalibrerade, de har inte samma kalibrering som tävlingsstängerna för de behöver ju inte det utan är det för tungt så lättar man bara lite på vikten och så kör man igen. Och likadant med greppet. De har ju inte lika vana händer som man kanske behöver på en tävlingsdag för att inte tappa greppet. Fotbollsspelare har lite mjukare grepp.

00:15:00 – Jacob: Sen ska man vara ärlig där, vi har ju alla typer av stänger på mitt gym där jag kör på HAK-greppet i Helsingborg. Tävlingsstängerna, det är väldigt få som är på dem på träningarna. Det river det även i händerna på de mest härdade. Det är om man ska ha upp på riktigt tunga vikterna ett pass eller om man gör passet innan. innan tävling så man ger sig på dem annars, för de är ju verkligen räfflade.

00:15:25 – Andreas: Ja, det får ju inte hända någonting där. Det är katastrof om någon skulle tappa greppet. Det är lite så vår inställning är till detta. Det är den info och feedbacken vi har fått från lyftarna med att man vill ha rejält vassa stänger så man inte tappar något grepp. Ja, vi har ju också CrossFit-segmentet, XF som vi kallar det idag. Där är inte heller kalibreringen så viktig. Vi har slagit ihop både tyngdlyftning och styrkelyft i en stång. Vi har gjort en hybrid, både vad gäller lagring och greppet. Där har vi ett mer fördelaktigt pris också på den, lite enklare lagring än de andra stängerna. Sen har vi teknikstänger, både för styrkelyft och tyngdlyftning. och vi har då kalvstänger och en crap bar för byggarna. Så har vi då vårt träpinne med som vi är stolta över.

00:16:28 – Anders: Vitt! Själva fokusen på kalibreringen är ju tydlig och den är väldigt noggrann även på de stängerna som inte kräver den sortens certifiering. Alltså själva Hantverket och processen är ju nästintill likt. Det är väl tiden framförallt man lägger på tävlingssortimentet som skiljer sig markant.

00:16:53 – Andreas: Ja, så är det. Vi valde så när vi skulle göra de här segmenten, SportTraining XS, så har vi valt att ha samma rammaterial, alltså samma stång, så har vi på alla tre. Det är samma material i en tävlingsstång som det är på en X16. Du kan lyfta lika mycket i princip. Det skiljer lite andra torg med vad du säger vad gäller kalibrering och rotation.

00:17:15 – Jacob: Hur mycket

Kalibrering, toleranser och tillverkning av viktskivor i Halmstad

00:17:16 – Jacob: fel får det lov att vara i kalibreringen? Både stänger och viktskivor på de olika varianterna.

00:17:23 – Andreas: Tävlingsstängerna ligger på plus 20 gram och 20 kilos och minus 10 gram nedåt. Tolerans, där den ligger och naturligtvis ligger väldigt, väldigt nära exakthet. Yes, det är vad vårt mål är tillåtet. Vi lägger oss några gram över precis, över 20 kilo, eller 15 kilo, som är damstången, eller 15-kilosstången. Det är inte mycket detta, vi pratar om de här grammen, men en liten metallspån väger liksom mer än vad toleransen är, så det är oerhört tufft. Men vi är ju väl trimmade av detta och vi har ju koll på varenda gram som vi lägger på stången, så vi har rätt så bra, det går rätt så lätt. Vi behöver liksom inte kasta någonting för att det väger för mycket, utan vi lirar in det mesta. Och det är ju som Anders säger med att de andra stängerna följer ju i samma mönster, så det är inte så att vi på något vis är slarviga med de andra, utan de ligger rätt så bra de också.

00:18:18 – Jacob: Har ni någon siffra på hur ni ligger till i medelvärde och standardavvikelse för en vanlig, vi tar sportträningsstången? De ligger väldigt nära dem också skulle jag vilja säga.

00:18:32 – Andreas: Det är bara att ibland kan det vara några gram mer kanske än de här tävlings… Det är bara att vi kan inte garantera att alla sportsäng ligger inne, men många gör ju det också bara för att det går med ljus.

00:18:44 – Jacob: Ja, medelvalp blir väl där det blir i mitten?

00:18:46 – Andreas: Ja, exakt.

00:18:47 – Jacob: Det är ju kalibreringen egentligen som styr ifrån de internationella förbunden.

00:18:52 – Andreas: Att man har kalibrerat och garanterat egentligen.

00:18:55 – Anders: Man upplever också att själva processen som ställer extremt höga krav på kvalitet, på kontrollen, på kalibrering gör ju att alla andra stränger som tillverkas med liknande process, nästan identisk process, det blir ju en extremt hög standard. Utan att vi på Leiko faktiskt tänker så mycket på det. Eftersom det är en så naturlig del av hela tillverkningsprocessen och testerna självklart, eller hur Stefan?

00:19:21 – Andreas: Ja, vi kör ju i samma mönster. Vi är trimmade för att tillverka de bästa stängerna med de bästa egenskaperna. Andra följer ju med i samma. Vi slarvar ju inte bara för att vi ska göra en XF-stång i sportträning utan vi gör ju det med samma inställning och samma anda. Hur ligger viktskivorna? Ja, det är samma där ju. Samma där. De ligger också på de här toleranserna som vi pratar om, 20 gram upp. Ja, de är ju 20 kilo och så 20 gram uppåt och 10 ner, 25 kilo och så 25 gram uppåt. 12,5 under då. Så det följer ju procentuellt där. 15 kilo, så 15 gram och 20-30 under.

00:20:01 – Jacob: Där har ni också tävlingsvikt och träningsvikt. Yes, precis.

00:20:04 – Andreas: Det handlar egentligen bara om kalibrering. De är gjorda på samma vis. Det är samma stålnål och det är samma fina gummi. Men vikttoleransen skiljer. Tävlingen är ju den bästa och träningen är inte dålig den heller om man säger så. Den är väldigt bra där med och den är också centrerad runt så det är inte så att de skiljer så mycket utan de ligger också väldigt nära sina rikter.

00:20:31 – Anders: Lite kuriosa där kring just gummiskivorna för tävlingsbruket där. Stefan är ju den lokala förankringen även där när det gäller Halmstad gummifabrik och kopplingen till en annan idrott också, eller hur?

00:20:47 – Andreas: Ja, svängarna gör vi här i Halmstad och även gummivikten görs också i Halmstad. Fast vi gjuter inte de här just i denna fabriken jag sitter utan de görs på en annan, Halmstads gummifabrik. Vi har ett nära samarbete och har alltid haft Gjort de här gummivikterna på Halmstads gummifabrik långt, långt tillbaka. Jag kan inte säga när det började, men det är en lång historia vi har tillsammans.

00:21:08 – Anders: Och en av delägarna är ju en viss gurkburk, va? Eller rättare sagt, gurkburk.

00:21:14 – Andreas: Jajamän, Bengan, precis. Så hans släkt, ja exakt. Ja, det är ju trevligt. Ja, det är roligt. Rolig koppling, ja.

00:21:25 – Jacob: Alla känner alla i Halmstad, eller hur är det Anders?

00:21:27 – Andreas: Ja, det är inte större än så, nej. Helt större än så.

00:21:30 – Jacob: Jag är nyfiken där lite. Vi har ju många äldre viktskivor. Anders la upp någon bild på Instagram han hade hittat hos oss. De här som var runda runt ute på kanterna som studsar. Nästan som nya bamperskivor. Vi har ju några av de riktigt gamla där som jag skulle höfta sådär från 80-90. De har ju tappat lite gummi ibland. Hur mycket väger gummin i förhållande till resten? Hur mycket… Är det liksom själva… meta-analysen då eller som står för 95% av vikten och gummin är ganska lätt eller?

00:22:05 – Andreas: Ja det har ju varit en historik genom det där. De vikterna du pratar om där. De allra första eller de som var förut från bildäck som var runda. Det var ju väldigt, väldigt mycket gummi i dem och de blev ju också breda. Så när vikterna ökade på världsrekorden så gick det ju inte att ha den typen av vikt längre. utan då fick man fylla ut med gummi och då började man gjuta in stål i gummit och gjort vikterna smalare och smalare för att få på mer vikt på själva stången. Så det har man hållit på med och nu som det ser ut idag så har vi inget stål ingjutet utan vi har haft det i två delar. Det är en gummiring som är 100% gummi och så har vi stålnaven som vi skruvar dit och det väger ungefär 25 kg 12,5 kg på varje av gummi och av stål. Så det är så man gör dem.

Sen ser man till att göra detta lite för tungt. Vi svarvar ut så att vi får exakta vikten. Så vi slänger upp allting på en våg och då väger allting lite för mycket så får man svarva av för att man kan träffa exakt rätt vikt i så vi jobbar. Så just nu är det ungefär 50-50% av gummistål. Eleiko utvecklar hela tiden viktskivorna och Stefan har gjort ett stort jobb med skivstänger och viktskivor. Vad det gäller viktskivor så var det även Eleico, lite kuriosa här, som uppfann och kom igång med gummerade vikter. Det var ju metallvikter tidigare i tyngdlyftningen. Vad jag hör Per, Stefan, jag vet inte om Får rätta mig om jag har fel, men det var en finsk lyftare som man på något sätt fick reda på hade gjutit in skottkärreljud, gummerade skottkärreljud och nyttjade detta uppe i skogarna i Finland.

Vad jag vet så var det en VD från Leiko tidigare som åkte upp och tittade på detta och sedan kom hem till Halmstad och utvecklade de gummerade skivorna därifrån. Ja, det låter ju troligt. Ja, jag tror det.

00:24:08 – Jacob: Finns det någon orsak till

Varför styrkelyft använder metallvikter och utmaningen med tunga världsrekord

00:24:09 – Jacob: varför styrkelyftarna fortfarande envisas med metallvikterna? Är det bara att de har det i sin regelbok? Det känns ju spontant som inte… Visst, de lastar ju på mer på stången så det kanske gummit tar för mycket plats. Är det orsaken då?

00:24:25 – Andreas: Ja, det är en orsak. De är redan så, vi tittar ju på de här powerliften-skivorna titt som tätt och det är svårt att göra något med dem, för de måste vara så jäkla kompakta för att inte bygga fler millimeter i bredd för då trillar, då får man inte på så mycket som behövs. Det är en otrolig utveckling på världsrekorden. Så den är full. Lägger man på några millimeter gummi på varje skiva så är det 10-12 skivor så blir det mycket tjocklek som bygger. Man kan nog inte göra så mycket om man inte hittar något tyngre stål för att kunna få plats med lite gummi också. Tyngdlyftning har ju haft egentligen samma utveckling som vi nämnde tidigare med mountainplats på stången som kom upp och där vi bland annat har dragit ihop två klovar som yta kvar igen.

00:25:19 – Jacob: Vilket är bland annat. Jag vet, det är ju någon, vad heter den där letten, tyngdlyftaren i supertungvikten som, det är från träningslokalen i OS tror jag när han kör knäböj. Där de till sist liksom tejpar fast den sista 25an. Det är väl halva 25an som liksom stöts upp av stången och sen har de typ silvertejp eller eltejp runt där för att liksom hålla den på plats.

00:25:42 – Andreas: Ja, det är ju extrema fall detta. Men det pågår ju också ett arbete i diskussion med och i samarbete med IWF om just utveckling av denna extrema belastning som man ser.

00:25:59 – Anders: Tyngre? För jag har längre stänger eller smalare vikter liksom?

00:26:04 – Andreas: Ja, det är väl lite åt det hållet, åt det hållet, vi får se var det slutar. Vi för ju diskussioner, vi jobbar ju tätt med alla de här förbunden, träffar dem flera gånger om året och för diskussioner om allt möjligt för att driva sporten framåt. Så vi får se. Vi vet ju att både IAWF, alltså tyngdlyftningen, och den handikapplyftningen, powerlifting, de ser över de här den här problematiken just nu. IPF powerlifting, där finns det space kvar men tyngdlyftning och parapowerlifting måste se över den här problematiken och det gör de just nu. Vi lyssnar ju på dem och följer deras direktiv och hjälper dem i detta utvecklingsarbete. Man kan säga att parapowerlifting har lagt in en 50-kilosvikt i sitt sortiment som vi tog fram för några år sedan, till Långholm, tror jag?

Den är lika tjock som en 25-kilos. Den svarta.

00:27:02 – Jacob: Den har jag sett på LACO Center. Den är extremt tung Jacob.

00:27:08 – Anders: Den väger 50 kilo.

00:27:10 – Jacob: Jag vet, jag rör inte dem. Där har jag en rolig anekdot. Det finns ju 50 kilo i metall också. Vi har på gymmet gröna varianter. Det var någon som hade klovat med de här på en stång som stod redo för marklyft på gymmet när jag var där på måndagen. Det var bara klovat 140 kilo. Det var bara de här 250 på varje sida och en tia. Men det var ingen som rubbade den för de hade inte städat efter sig. Den stod där till onsdag. Och då gjorde jag det som uppvärmning på något sätt. Bara tog av vikterna. Jag flyttade inte själva 50-kilos-skivan. Jag bara tog av den från stången. Sen tror jag det tog en dag till så hade någon rullat bort den. Det finns ju en säkerhetsaspekt där faktiskt också.

00:27:53 – Anders: Om man tittar på den 50-kilos-skivan. Landandes på en tå. Kan man förstå att det blir inte mycket kvar av den då? Ja, herregud.

00:28:02 – Jacob: Nej, jag släppte en 5-kilos. Det gjorde ont nog kan jag säga.

00:28:06 – Wille: Vänta, apropå det här att ni faktiskt för en dialog med förbunden om utrustningen. Har ni någon aning om när man standardiserade styrkelyftstängerna? Det här är en av Josef Erikssons frågor som han var väldigt entusiastisk över.

00:28:19 – Andreas: Ja, det borde ju ha märkts här naturligtvis i samband med bindandet av IPF, Internationella Power Litting-förbundet. Vilket, om jag inte missminner mig, var någon gång i början på 70-talet. Där borde den ha standardiserats, ja. Läst de som finns idag. Så vad jag vet har det inte varit några förändringar på den sedan dess. 29 mm och skarpt grepp, så att säga.

00:28:49 – Wille: Han kommer med en annan fråga här också, varför man slutade tillverka kakorna som man använde under OS 1976, för att han tycker att de var bättre.

00:28:57 – Andreas: Ja, det var väl de, inte för att vara helt missmenad, det var ju de här lite bredare.

00:29:01 – Wille: Ja, inte de runda, inte de som ser ut som bildäcken tydligen.

00:29:04 – Andreas: Ja, det var en av de tjocka, så vi hade inte kunnat ha ett olympial eller ett mästerskap nu med den typen av vikter, för det går inte på så mycket på stången med den typen av vikter. Ja, det är så pass. Ja, det tvingar ju oss att göra tunnare och tunnare skivor och sen få hållbarheten också i det. Det har varit en utmaning, någonting vi slåss med hela tiden för att få det här att hålla bra.

00:29:26 – Wille: Det var det jag tänkte på också, förutom

Kvalitetskontroller, röntgen och böjtester av svenskt stål

00:29:28 – Wille: att ni kalibrerar vikten väldigt noga och kollar så att lagringen funkar som den ska, hur testar ni en stång för att den är så hållbar som den ska vara?

00:29:37 – Andreas: Det är ett antal steg. Det första är när man gör stålet, så kontrollerar man ju Allt stål som vi köper från vårt stålverk är kontrollerat. Dels för att det innehåller rätt ämne och även att det är röntgat. Så att man gör en kontroll att det inte finns några håligheter innan man börjar valsa. Hela håligheter slänger man i bingen igen och sen kör man om det tills man får fram ett stål där man inte har några defekter i egentligen. Det är en av kvalitetskontrollerna, att det kommer inte ut några stänger med hålighet därifrån. Sedan jobbas det vidare och när vi får hit det så kontrollerar vi också. Vi kontrollerar ytor, vi kontrollerar mått och vi testar även alla stänger efter vi har kromat dem så böjer vi dem. Vi gör inte några sniar utan vi känner på dem lite grann kan man säga med bara tusen kilo.

för att se att kromet sitter och att strålet är som det ska. Och det är det ju alltid. Det är ju redan röntgat från start, om man säger. Det är ett rätt häftigt test det där. Vi har mycket internationella besök där. Alltifrån Indien till Chile till Australien. Varje gång Stefan visar det här böjtestet så är de väldigt nyfikna och går väldigt, väldigt nära. Sen när de ser hur legostången går upp, 10-20 cm, jag minns helt, så backar de väldigt, väldigt hastigt tillbaka. Och sen är de alltid lika imponerade när stången går tillbaka till den här exakta rakheten igen. Att stålet har den här egenskapen, vilket är ganska specifikt för det svenska stålet. Ja, det är nog en egenskap som du har med det här att den böjs, men ändå går tillbaka.

Det är det som är själva Själva grejen med likostången är att gå tillbaka till sitt oskott.

00:31:35 – Jacob: Hur länge håller det? Om jag skulle sätta på en… Om jag skulle ta en stång på gymmet och sätta den i knäböjsställning och sen lastat på med 150 kilo på var sida så att den böjt sig. Skulle jag kunna lämna det en dag och sen komma tillbaka och så går det tillbaka då också? Blir det en creep då? Tillfälligt för ett lyft så kommer den alltid tillbaka helt. Kanske för ett pass kommer den tillbaka helt men man ska inte låta den stå där över helgen. Vi rekommenderar att man plockar väck vikten men vad gäller stången så klarar den ju det.

00:32:10 – Andreas: Det kommer inte vara några bekymmer med det utan den kommer inte få något bestående. Du måste över det som kallas för sträckgränsen. Den ligger klart över vad människor kan frambringa i kraft. Du kan lasta på rejält, alla vikter du hittar. Det kommer inte bli några bestående böjningar på grund av det.

00:32:28 – Anders: Vad man kan säga är att man har sett på de senare åren en skillnad i hur man tar ansvar för sin utrustning. Det är verkligen positivt att man ser att vi säljer till så många nya sorters målgrupper. Tidigare var det ju mest till tyngdlyftning och styrkelyft. Då har man och hade en ära i att plocka av vikter. Den som inte gjorde det fick ju verkligen veta att han eller hon levde. Idag så är det lite mindre noggrant faktiskt med den typen utav ordning och reda i gymmet. Jag vet inte om du upplever samma sak, Jacob, de få gångerna du tränar på HRK-greppet? De få gångerna?

00:33:13 – Jacob: Jag har precis skritit i förra podden jag var med att jag var där fem gånger på hela veckan. Men jo alltså vi är väl ganska bra på att plocka undan tycker jag efter oss. Folk är noga med att påpeka det för de nya och sådär. Sen är man väl lite givmild med sig själv. Man tycker liksom att stången är lätt att klova av så är det inte alltid de gör det. Så liksom ligger det 40, 60, 80 kilo på stången så är det inte alltid de blir avklovade. Men när någon har kört tungt så brukar de faktiskt vara duktiga på och rensa av stången där nere. Och så är det väl kanske inte på alla gym gemensamt.

00:33:45 – Anders: Får jag bara lägga till en sak? Jag tänkte på Stefan, den frågan du besvarade om gummiskivorna från 1976 OS. Där vi då har ändrat utefter att belastningen har ökat i mästerskap och så vidare. Att vi har ju då ett XF-sortiment för Crossfit bland annat. Där skivorna är tjockare och det kan vi göra eftersom det inte finns något reglemente där. Det är ju dock en kompromiss eftersom, ja, exempelvis med marklyft kan det ibland bli att man lastar på stången med de här XF-skivorna där man tycker att, som exempelvis när Jacob ska köra marklyft, att det inte räcker. Det får inte plats nog. Då får man naturligtvis använda andra vikter. Så är det ju.

Färgkodning av viktskivor och de röda teknikskivorna på 2,5 kilo

00:34:35 – Jacob: Finns det någon orsak till att ni har alla de svarta förresten? För jag som utomstående kan ju tycka det är irriterande ibland när man tittar på vänner så här på Instagram så lägger du upp och kör på ett crossfit-gym. Du vet ju inte riktigt hur mycket de har på stången. Det är det som är meningen.

00:34:47 – Wille: Man får ju pausa.

00:34:50 – Jacob: Och så får man liksom se, den ser lite tjockare ut än den så det är nog fem kilo mer. Varför har ni liksom inte streck som ni har på, alltså träningsvikterna till exempel på våtljum, vi har ju dem, de är ju svarta allihopa men så har de en grön rand om det är tio kilo, en gul rand om det är fem kilo och sådär. Är det bara crossfitarna som önskar sig svarta, heltjocka?

00:35:11 – Anders: Dels är det en designfråga och en efterfrågan på just den färgen. Självklart är det en fråga om kostnader. Det är också en fråga om sammansättning av det materialet. Färger påverkar ju också en del. Vanans makt är ju stor och självklart är det så, Jacob, återigen, att du gärna lyfter med färgade vikter. Men ibland måste man också hänga med i utvecklingen.

00:35:41 – Wille: En annan sån där fråga, för jag vet att jag tränar på friskis och svettis, så där är det genomgående Eleiko-grejer. Då finns det ju de här 2,5-kilosvikterna som är gjorda av plast, som är ihåliga, som är röda och påfallande lika de röda 25-kilosvikterna, eller iallafall så pass lika att de lyckades lägga upp en bild inför en marklyftstävling, där hon hade klovat med 2,5-kilosvikter innerst. Är det det som är syftet med det, att man ska se starkare ut när man lyfter med dem, eller har ni någon tanke med det?

00:36:10 – Andreas: Vi tog fram dem bara för att man ska kunna ta bra bilder på Insta. Det var som jag misstänkte.

00:36:17 – Anders: Man kan väl säga att det finns en officiell förklaring och en inofficiell förklaring. Nu kan vi göra båda förklaringarna officiella. Självklart är det så om man tar en 2,5 kilos teknikskiva och tar en röd markeringspenna och tar väck kommatecknet så ser det genast ut som att det är en 25 kilos vikt och det är självklart fantastiskt att kunna köra med maxlast med bara röd någon gång i livet.

00:36:45 – Andreas: Men officiellt är det väl äntligen… Visst är det så, Stefan, att det är officiella regler som har ställt de kraven på färgerna? Ja, absolut. Den är ju med i WWF, Naturförbundets reglemente också. Både med färg, mått, vikt och tolerans och allt möjligt. Så den är absolut en tävlingsprodukt. Sen funkar den ju alldeles utmärkt i tekniksätt också. Vi har ju både och. Det är ju en väldigt populär vikt.

00:37:28 – Jacob: Men är det då att 2,5 kilo ska vara röd? Man säger den riktiga, 2,5 kilo står det, riktig och falsk och plastig. Men den riktiga som man har när man lastar normalt, den är ju röd. Så det står att alla 2,5 kilo ska vara röda oavsett dimensionerna på den. Eller har de specificerat dimensionen på en övningsvikt också?

00:37:47 – Andreas: Ja, exakt. Den ska vara 450 när den är i teknik. skivutföraren, vad man säger, för att tävlingarna ska kunna… Speciellt när det är masterstävlingar för äldre så behöver man kanske lasta lite mindre än vad minvikten är på en stång. För ungdomar. Så att de får rätt höjd. Och ungdomar, ja. Exakt. Rätt höjd ifrån golvet. Det är ungefär man kan säga som… Ibland ser man ju… Har man sett alpina världscupen eller OS, det kommer en åkare från Marshallöarna eller någonting med örn. Åker ner på 10 minuter. Samma sak i tyngdlyftning kan det vara i vissa games. Man lyfter väldigt, väldigt lite och då finns de här vikterna.

00:38:30 – Jacob: Marshallöarna?

00:38:42 – Wille: Känner vi oss nöjda med ert produktsortiment? Ni har ju naturligtvis en massa andra saker med ställningar, bänkar och liknande, men känner vi oss nöjda? Eller är det nånting annat som ni vill poängtera med ert sortiment?

00:38:55 – Andreas: Nej, jag tycker att vi har gått igenom det mesta här. Ser man utifrån tävlingssortiment så är det som är certifierat egentligen enligt förbunden, om man tar tyngdlyftningen så är det skivstänger, viktskivor, klovar, tränings-, uppvärmnings och tävlingsplattformar. Tittar man på powerliftingen så är det samma sak där, skivstänger, vitskivor, klovar, fast med bänken, ställningen och plattformen. Tittar man på parapowerlifting så ser det i princip ut samma sak som på IPF-lyftningen, skivstänger, vitskivor, klovar, bänken och plattformarna. Det är de certifierade produkterna. som vi tar fram och följer helt radiskt med de regler som gäller.

Krav på tävlingsplattformar, dämpning och ljudisolering

00:39:45 – Jacob: Vad är det för krav på en plattform? Förutom dimensionerna och tjocklek, vad är det att de ska dämpa en viss mängd eller är det att de ska tåla ett visst tryck? De ska ju hålla, det är nummer ett.

00:39:59 – Andreas: Sedan har vi säkerhetsaspekten, det får inte vara halt. Viktigt och även inte halt när man tappar lite magnesia eller spiller vatten. Sen ska de se bra ut i TV, inte blänka. Sen ska de ju se till att Leicos märke ser bra ut hela tävlingen, att vi kommer i bra dager. Så finish är ju oerhört viktigt. Det ska monteras ihop snabbt och monteras ner snabbt också. Oftast ska man ju in, man har hyrt en väldigt dyr lokal någonstans och man ska in på bara några timmar och sen ska man ut ännu snabbare. Så det får ju inte vara för krångligt heller utan logistiken är också viktig.

00:40:38 – Anders: Då har vi en aspekt också när det gäller dämpningen som är viktig.

00:40:41 – Andreas: Ja, dämpningen är också viktig. Vi har tittat mycket på det, att när man tittar på de riktigt stora tävlingarna, när man släpper en tung vikt så är det i princip två stycken studs, sen ligger den där. 240 kilo. Det far inte iväg över hela arenan. Det landar där man släpper det.

00:41:01 – Jacob: Man kan märka stor skillnad på det när man tränar på olika… Både Crossfitboxar och lite olika typer av golv på olika delar av gymmet. Eller på greppet där. Där vissa är väldigt studsiga och det kan faktiskt vara lite irriterande när man släpper ner vikten. Man får nästan hålla koll så att stången inte studsar iväg. En meter åt höger eller vänster eller mot en. Jajamensan.

00:41:25 – Andreas: Vi tittar på det med. Studsen är också något som vi har utvecklat. Det har med skivan och underlaget att göra. Vi försöker få så lite studs som möjligt. Tittar man på konkurrenter där det studsar iväg, man kan titta på vissa lyftare som när de släpper stången, vissa håller med händerna mot stången. De är rädda för att stången ska hoppa på dem, men så är det ju inte med en LO-stång och LO-plattform utan den har man bättre kontroll på. Med vissa andra är det väldigt studsigt och det kan fara och flyga hit och dit. Plattformar rent generellt tycker jag har varit lite underskattat. Vi har haft mycket fokus på det. Alltifrån tävlingsplattformar till uppvärmning, träning. Både på tävlingar och även på gym. Det måste ju vara väldigt viktigt med säkerhetsyta och så vidare.

00:42:13 – Anders: Där kan man säga att det är ju en annan aspekt som kom in när det gäller lyftningen i kommersiella lokaler är ju att grannarna ska trivas med den verksamhet man har och där har vi ju också mycket spännande nyheter på gång som gör att man ska kunna vara god vän med sin granne även när man släpper sina fantastiskt höga vikter från sträckta armar ofta och väl. Det kommer många nya produkter, framförallt en som vi kommer lansera nästa år. Som gör att man ljudlöst och vibrationsmässigt kommer att, som sagt, vara vän med sina grannar.

00:42:55 – Wille: Ja, verkligen. Det är många som kommer tacka er för det. Ni levererar inte de här dammsugarna när man dammsuger upp magnesiumet från podiet?

00:43:02 – Anders: Det finns ju också tankar på det där att vi ska utveckla en egen dammsugare. Eftersom ni vet ju att Eleiko står för elektriska installationer, kommanditbolag. Det är ju historiken här, så det är en väldigt relevant fråga. Ja. Våffeljärn kommer ni ihåg? Finns ju fortfarande i bruk. Varför inte en dammsugare? Väldigt god idé. Det ska vi ta med oss till produktutveckling. Strålande! Ja, det gäller ju inte att tappa sugen här bara.

Köpa utrustning för hemmagym och hur livstidsgarantin fungerar

00:43:29 – Wille: Jag tänker, vi rör oss vidare, för det är ganska många som frågar om, dels då man är amatör och inte gillar andra människor och vill kunna träna för sig själv, om man då ska köpa in utrustning, om det då är möjligt att få in det från er och vad ni skulle rekommendera för någon och eventuellt vad det kan gå på om man vill ha, för att kunna träna till exempel styrkelyft eller tyngdlyftning. Är det någonting som ni levererar överhuvudtaget i paketform eller är det så att man får liksom kolla på blocket eller hur, har ni någon uppfattning om det?

00:44:01 – Anders: Alltså kolla på blocket är väldigt svårt för att om det mot förmodan kommer ut på blocket så säljs det väldigt snabbt den begagnade utrustningen. Men ser man på hur många som köper för privat bruk så är det ju procentuellt ganska låg procentdel som köper till till hemmet men den har faktiskt ändå ökat. Man kan säga att behovet av säker utrustning har ökat eftersom man, om man nu tittar på tyngdlyftningen, använder ryck och stöt faktiskt i sin, jag ska inte säga dagliga träning som Jacob var inne på att han eventuellt gör, Men dock faktiskt säkerheten med tanke på armbågar och handleder när man faktiskt vänder en hel del kilo. Man måste ha kula i det då alltså, annars gör det ont? Det gör ju ganska ont då faktiskt. Sen är det en annan sak kan man ju tycka då att om man nu vill träna själv, vilket är fullt tillåtet och så, men du var inne på det med att det inte är så socialt.

Det tycker vi är trevligt om man är i alla fall minst två. Det står rekommenderat när man för stången. Du och en vän. En sak som kan vara viktig är ju att kolla så att måtten överensstämmer med sängen. För att det är oftast där under från stången hamnar.

00:45:26 – Wille: Apropå det då, för jag gissar att det inte är helt gratis att köpa en komplett utrustning från er. Vad skulle det gå på om man till exempel vill ha en bänk, en vanlig träningsställning, en stång och sen ett set med viktskivor för att kunna köra sina böjbänkmark?

00:45:41 – Anders: Nej, men det hamnar någonstans, beroende på hur väl du känner oss då, men säg att det hamnar någonstans på en 15 000 kronor och då får du ju världsklassutrustning såklart.

00:45:54 – Wille: Det är många som frågar om det också. Är det så att ni har livstidsgaranti på er utrustning?

00:45:58 – Anders: Ja, det har vi, men det kan väl Andreas och Stefan komma in på lite närmare.

00:46:03 – Andreas: Ja, vi har ju livstid på våra tävlingsdängor. Det är en fantastisk garanti, men man ska vara noga med att titta på vår webbsida egentligen. Det finns ju också conditions för att den här garantin ska hjälpa. Ska gälla, ska jag säga. Basen är egentligen att man släpper på våra plattformar med våra vikter. Det skulle jag säga nästan är det viktigaste. Samt att man underhåller sin ståndard och respekterar utrustningen som jag sagt här tidigare. Helst att klockan av ligger på ett squat stand. Men just hur man släpper vikter och stänger, att det är programmerat underlag och då egentligen enligt livstidsgarantin ska det vara på Leipo-plattformar. Så sköter man det så, då håller den definitivt. Sen rekommenderar vi naturligtvis att man Man ser över sin utrustning efter ett tiotal år.

Det borde gälla alla leverantörer, även i Leiko. Andra leverantörer kanske är tidigare, men definitivt efter 10 år bör man se över utrustningen. Och där gäller ju allmänt common sense, vanligt bestånd. Ser du saker och ting på din skivstång som är trasiga eller där det har böjts eller gnistrat eller något sådant, så är det ju inte 100. Det gäller alla skivstänger. Ska man vara försiktig, då har man saker över huvudet som är väldigt tungt. Så det är väl så med gamla bilar också, man måste vara lite försiktig med de här grejerna också.

00:47:39 – Jacob: Vad har ni för garanti på de här andra stängerna? Om vi tar den här sports-varianten ni hade. Vad ger ni där som man kanske har ett litet hum?

00:47:47 – Andreas: Det är tio år. Tio år är en kravskatt.

00:47:49 – Jacob: Det är ändå en lång tid. Det är det.

00:47:51 – Andreas: Och jag ska säga att sköter de enligt kraven för en competition också så håller de betydligt längre. Vi får in otroligt mycket exempel på 20, 25, 30 år.

Eleikos historia med våffeljärn och museet i Halmstad

00:48:04 – Anders: Också lite kuriosa där när det gäller Kent Olsson vet du mycket väl vem det är Jacob? Han fick en stång tidigt 60-tal från en kastare som hade använts regelbundet. En elektrostång. Jag träffade honom för fem år sedan i Växjö när de invigde HPC. Då sa han detta att jag har en stång som jag har använt i min dagliga verksamhet när vi använder dem i friidrottssammanhang. Och den är från någon gång i början på 60-talet. Och den går så jäkla fint, spinner som en katt och är så himla stolt över den här stången. Jag fick i alla fall övertalat honom att han skulle ha en ny tävlingsstång istället så att vi skulle kunna ta den här stången till vårt museum som vi har idag faktiskt. Ibland andra stänger också som är från den eran.

00:49:01 – Jacob: Jag vet, ni lade till och med upp någon efterlysning där. Gjorde ni inte det på sociala medier? Att ni vill få in lite… Om folk har gammal utrustning hemma så kan de uppgradera sig fritt. Så tar ni in det till ert lilla museum. Om man har gamla viktskivor eller vad det var nu. Ja, det stämmer. Våffelhjärnorna också, kan man byta in dem? Absolut.

00:49:21 – Anders: Definitivt. Jag hittade till exempel ett våffeljärn från 60-talet när jag flyttade för min gamla farfar. Som vi har väl fungerande här i vårt kök på Eleiko. Det är Korsvägen 31, 302 56 Halmstad där vi mer gärna bjuder på våffeljärn när jag kommer på besök.

00:49:49 – Andreas: Per Eriksson, han själv och gräddan för samtliga. Det är dagen att komma hit.

00:49:57 – Anders: Det är egentligen Leicos nationaldag, det är våffeldagen.

00:50:01 – Andreas: Jag har en liten intressant anekdot där med de här värmeprodukterna. Våffeljärnet var ju en, och på EM i tyngdlyftning i Norge i våras, i Förde, Vi var ju leverantör, jag var där, och i restaurangen så kom de och tog med Stefan. Stefan, kom här och kolla! Vad är det? Titta, titta! Så var det värmebåren var Leiko-märket. De var ju väldigt gamla då givetvis, men det var rätt kul sammanträffande. I Fövde, en liten, liten by på landsbygden i Norge. Och i atletrestaurangen också. Ja, det var… Fantastiskt! Det var ju lite passande. Ja, så kan det vara. Vi kom ju från den här tiden när vi gjorde elektriska. Ja, jajamän.

Skötselråd, förvaring och rengöring av lättringen

00:50:40 – Jacob: Det var en annan fråga här, vi var inne på stängerna. Vistas utomhus? Frågetecken har Wille skrivit ner. Det är väl egentligen alltså, tål de det här så kan de hantera att man tar med sig stången och så kör man ett pass utomhus även om det är lite fukt i luften? Eller ska det vara en varmare sommardag om man ska ut med dem egentligen?

00:50:59 – Wille: Garage framförallt tänker jag på. Jag tänker att det är många som kanske vill inreda sina garage eller carportar eller sådär.

00:51:03 – Jacob: Ja, precis. Kan man förvara det där inne då om det går ner mot de ensiffriga talen på vintern?

00:51:11 – Andreas: Ja, det vill vi inte rekommendera med tanke på fukt och kondens och lite sådana här grejer. Så visst kan man ta med sin stång ut och köra, men man ska nog ta med den in igen i ett tempererat rum. För så fort temperaturen går ner så kommer fukten krypande. Det spelar ingen roll vad man har för stång då, utan då kommer det smygande. Så jag hade nog sagt att ja, leta utomhus när du själv är där. Och då lyser ofta solen och det är inga bekymmer. Men ta in den sen så att den ligger tempererat. För det mår inte jättebra att ligga i ett garage, det gör den inte. Nej, de är inte heltätade. De är inte särskilt trevliga att hålla i heller när de är kalla, kan jag säga. Nej, det tar lång tid att värma upp.

00:51:51 – Wille: I övrigt, om man ska sköta om den, är det borsta lättringen eller är det nånting annat man kan göra för att de ska funka?

00:51:58 – Andreas: Ja, det är lite samma sak där. Man ska hålla det rent och snyggt och trasa, torka av och, som du säger, borsta. Där har vi en regel. Är det kromvadd i stänger så är det nylonborste som gäller. Då undrar man varför man inte kan ta en stålborste? Jo det kan man göra, men det som händer då är att när du tar en stålborste på kromat så lossnar det små partiklar från stålborsten som sätter sig i kromet och sen så kommer det börja rosta. Så det är ofta det som rostar på din stång för att du har använt en stålborste i din kromade stång.

00:52:30 – Jacob: Då har ni tagit fram en ny, har ni inte det i borsten? Jo, jag har en liten Leiko-borste, vit.

00:52:33 – Andreas: Jag är med med blått borst-nylon. Så den skickar vi med varje stång och jag vet inte om vi säljer den separat, det vet jag inte.

00:52:40 – Jacob: Jag vet de gamla, på vårt gym så är det fortfarande de här metallborstarna som ligger framme. Borde ju ha fått med sig en gummiborste där, för vi har ju ändå köpt in nya stänger också. Ja, precis. Ja, det får vi titta på.

00:52:51 – Anders: Med varje stång följer du alltid den här nya borsten, Stefan, eller hur? Yes, exakt. Och det är på stekliftsstången som är helt rå,

00:52:59 – Andreas: tävlingsstången för styrkelyften. Där skickar vi med en stålborste. Det är ju ingen krom på den utan den är i stål. Så det funkar väldigt utmärkt med en stålborste.

00:53:07 – Jacob: Det är ju bra. Det är ju många gym, som vårt gym till exempel, där man mixar stängerna. Alltså folk vet ju förhoppningsvis vilken stång de… Men vi har ju både styrkelyftare och tyngdlyftare på gymmet. Då är det väl bara att se till att vi får fram en gummiborste till våra stänger. Tyngdlyftarna är stänger. Metallborsten håller sig på sin del av gymmet. Exakt.

00:53:27 – Andreas: Eller om man kör med mässingsborst, det funkar också det också, det är ju ingen ostangent över det. Man är medveten om det.

00:53:34 – Anders: Men också när utbildningsfrågan gäller just styrkelyft kontra tyngdlyftning så är ju styrkelyfttävling inte kromad. Och det är ju på grund av att IPF kräver detta enligt reglementet. Och dock finns det ju nu en kromad styrkelyftstång också där man kan använda den i träning och i gymverksamheten.

00:54:00 – Andreas: Precis. Det blir ju ett dilemma när folk köper en powerliftingstång och ska ha i gymmet och den kommer fram rostig. Klart man blir besviken om man har lagt många tusenlappar på den. Men reglementet är ju så. Vi tog fram, precis som Anders sa, en träningsstång. Vi vill ha på lite ytbehandling för att den ska se lite snyggare ut.

00:54:20 – Jacob: Men den följer samma standarder annars? Yes. Så det ska inte vara någon skillnad om man håller på och tränar med en kromad och sen ska…

00:54:26 – Andreas: Nej. Nej, den följer samma vikt, tolerans och allting. Det är bara att det är en ytbehandling. Kort profil är faktiskt att den är försinkad. Den är inte kromad, utan den är försinkad. Greppet skiljer ju absolut nästan ingenting här, men anledningen till certifieringen och att IPF vill ha det här obehandlat, det är ju just för det ytterst lilla extra greppet som du får när den inte är kromad. Skillnaden är ju absolut minimal, men de vill fortsatt ha den

00:55:03 – Wille: Apropå det där med greppet, så var det någon som frågade om man kunde lättra om stången, för oavsett om man går på ett kommersiellt gym, så slits ju det där ner. Efter något eller några år, så känner man i alla fall att det är en skillnad jämfört med en helt ny stång. Finns det något sätt att förbättra det?

00:55:17 – Andreas: Nej, det går inte att lättra om, utan då får man ge sig på en ny stång i så fall. Men det är klart, man får ge sig på med borstar, försöka rengöra så gott man kan och hitta tillbaka. Är det helt utslitet av olika anledningar så är det en ny ståndkamp att rekommendera.

00:55:36 – Anders: Skälet Stefan är väl också att ordningen man gör lättring respektive kromning? Ja, precis.

00:55:44 – Andreas: Kromet ligger på lättringen och det är så gott som omöjligt att hitta in i. Nej, det funkar inte. Är lättringen borta av någon anledning och kromet också så får man nog fråga efter en ny helt enkelt. Då började han sätta oss på väggen i sitt egna museum som var riktigt finklädd. Han har slitit ut en läggarstång då och då och lyckats.

00:56:13 – Wille: På kommersiella gim är det en oerhörd volym på det. Även om man själv är jättenoga med att klova av och ta hand om stången så kommer det alltid finnas något rötägg som behandlar det som man inte bör. Då följer det inte det som ni tänker hur en stång ska användas. Nej, det är svårt att komma åt alla det. Går man över till, om man tänker

Kommersiella gym, konkurrens med Rogue och kommande produkter

00:56:36 – Wille: att man ska starta upp någon verksamhet eller mer kommersiellt, Jim, har ni paket som ni säljer då eller är det alltid individuella lösningar när ni ska ta hand om sådant?

00:56:48 – Anders: Nej, det är i stort sett alltid individuella lösningar. Det beror ju helt på vilken inriktning på den kommersiella verksamheten som den kunden vill ha och vilken målgrupp man vänder sig till. Det är oftast, nästan alltid som sagt, utefter kundens behov och våra input. Självklart.

00:57:10 – Wille: Brukar ni få hjälpa kunden väldigt mycket, eller är det ofta så att folk kommer och säger att jag har det här, målgruppen, jag vill ha det här och det här, och så levererar ni? Eller är det väldigt mycket att ni bollar med dem?

00:57:22 – Anders: i många fall faktiskt mer ofta förekommande nu när det gäller den kommersiella delen att man har mer kompetens än vad man hade tidigare. Att föra de diskussionerna och ha mer input än tidigare. Helt klart. Men självklart har vi våra råd och instruktioner om vad man bör välja, men det är först efter dialog med tanke på vad kunden själv har för inriktning på sin verksamhet. Hur stort, vilken typ av människor siktar man på främst och de detaljerna är jätteviktiga för en dialog.

00:58:02 – Wille: Kan det hända att ni träffar en kund och sen avsäger ni det uppdraget för att ni känner att de inte är seriösa eller för att ni inte vill ha med dem att göra? Tänker ni på det? För jag tänker på ert rykte. Om man tänker att det är Lake och grejer, då ska det funka bra. Eller är det bara att ni levererar?

00:58:19 – Anders: Vi säljer till alla, absolut. Under förutsättning att det är under rätt kommersiella villkor, självklart.

00:58:29 – Andreas: Sen kan man väl säga att vi har ju vissa anläggningar här Anders, som vi marknadsför och Powered by LAPO både internationellt och nationellt. Och där är vi ju väldigt noga med vilken typ av utrustning, mängd och så vidare, som ska vara rätt utrustning. Men visst säljer vi tallar, absolut.

00:58:50 – Wille: Vi får ganska mycket frågor om vad som skiljer er gentemot till exempel ROG som är de stora nu inom CrossFit. Är det mycket konkurrens med dem i Sverige eller känner ni att ni har den marknaden?

00:59:03 – Anders: Vi uppskattar verkligen konkurrens för det gör att vi kan bli ännu bättre. Det finns många spelare som vi respekterar, däribland är självklart Rogue. De är stora i framförallt USA, men även internationellt i övrigt. Det är en av aktörerna, definitivt. Som sagt, vi sporras av konkurrens och med den tillväxten vi har och med den utveckling vi har när vi ser på hur många som anställs inom till exempel produktutveckling Vi är väldigt, väldigt positiva även inför nästa år redan. Alltså framtiden i allmänhet, men redan nästa år. Så utvecklingen gör ju att vi blir ännu starkare och med den historiken vi har, den kompetens vi har, så ser vi ändå att det finns jättemycket utveckling inom både sporten och inom den kommersiella verksamheten.

00:59:56 – Wille: Har ni tänkt i framtiden att rikta in er mer på produkter mot CrossFit eller Strongman till exempel?

01:00:02 – Anders: Ja, vi utvecklar inom alla sortiment, för alla målgrupper. Däribland CrossFit, däribland Strongman och självklart fortsatt inom idrottsgrenarna.

01:00:13 – Wille: Så det kommer komma stora LACO-stenar framöver då?

01:00:17 – Anders: Det finns faktiskt redan Atlas-stenar i vårt sortiment. Ja, det är så? Absolut, som kommer att lanseras inom kort. Eller hur, Stefan? Jo, det rullar på bra.

01:00:28 – Wille: Vad är det för borstar man ska använda på dem då?

01:00:33 – Anders: Mjuka borstar och det beror nog på hur långt hår stenarna har. Ja, vi kör mycket med sandblästring också på den typen av produkter.

01:00:40 – Wille: Ja, det är bra. Man kan vara lite mer hårdhänt här då. Ja, precis. Men tycker ni, alltså jag tänker på till exempel då ert crossfit-utbud. Är ni bättre än ROG där eller känner ni att ni har att ta igen?

01:00:54 – Anders: Det tycker jag nog att våra kunder absolut skall bedöma. Vi är otroligt stolta över sortimentet. Tittar man exempelvis på RIGS-sortimentet idag så har det skett en utveckling som är väldigt positiv. Tittar man på försäljningssiffrorna så är vi också väldigt nöjda. Men den frågan är upp till våra kunder att svara på tycker jag. Men vi är mycket stolta över vårt sortiment.

01:01:19 – Wille: Det var ungefär så bra svar som man kan ge på den frågan, tänker jag. Bra insats. Vi har pratat en del om det här med att liftarna börjar bli för starka nu, så att stängerna kanske inte räcker till lite. Men finns det på kartan att ni kommer bredda stängerna, eller hur tänker ni på det där?

01:01:40 – Jacob: Vi hade en fråga, vi kan väl ta med Josefs fråga där också. Det är andra förbunden, IPF inom styrkelyft som kör lite friare regler kring doping och sådär. Där de också använder 25 kilo stänger. Är det någonting att fundera på tillverkat för den marknaden? Att ni ska ta fram mer utifrån. Det blir ju en helt ny process för er då, för ni gör ju 20 kilo som är samma längd. och samma omkrets och sådana här saker. Är det någonting ni funderar kring att börja göra 2025 också så antar jag att ni behöver ny utrustning för att göra stängerna med kanske?

01:02:16 – Anders: Alltså den punkten, Andreas och Stefan, ni får rätta mig om jag har fel, men är ju inte den mest prioriterade delen av vår produktutvecklingscykel.

01:02:26 – Andreas: Nej, du har helt rätt där Anders. Vi har koll på de här i delarna av IPF också, att de finns där. Det finns ju mängder med förbund vad det gäller powerliftingen men Leicos samarbete det har framförallt varit här hitintills då ska man säga med IPF, Internationella Powerliftingförbundet som då har kontrollerad verksamhet vad det gäller förbjudna substanser, doping och så vidare. Det är klart för vårt varumärke är det viktigt att hålla oss till ett sådant förbund Sen vet vi att vår utrustning väldigt fort kan hamna på många olika ställen utan vår kontroll, så att säga. Men just att utvecklarna har 25-kilosstång längre och så vidare, det har vi inte i dagsläget.

01:03:18 – Wille: Hur ser ni på andra former av utrustning för tävlingarna? Det är många som frågar om det här med monolifts och såna grejer. Det är nån sorts krokar som man använder när man knäböjer för att det ska vara säkert. Är det nånting som ni har nån dialog med förbunden om?

01:03:32 – Andreas: fråga någon gång och så vidare. Men vår utveckling följer också att produkterna ska vara kommersiellt gångbara, att vi ska kunna sälja dem och så vidare. Så det sker hela tiden en bedömning utifrån det.

01:03:46 – Wille: Sedan

Utbildningsverksamhet, kläder och anekdoten om tyngdlyftningsskor

01:03:47 – Wille: vet jag att ni håller på med en del annat, förutom själva utrustningen med utbildningar och sådant där, där bland annat vår käre Jacob har varit inblandad. Vad är det för produkter som ni håller på med där?

01:04:01 – Anders: Tittar man historiskt så var vi redan 2003 involverade i att utveckla olika kurser för olika målgrupper. 2003 anställde vi Henrik Dagård som ni också haft intervjuat för några månader sedan. Och han fick ansvaret för utbildningsverksamheten så att sen 2003 har vi hållit på med framförallt fokus på funktionell träning och självklart på våra kärnområden som är då tyngdlyftning, styrkelyft och kettlebell. Och självklart fria vikter i allmänhet. Idag har vi en personlig tränarutbildning, eller en eko-PT-utbildning som du Jacob bland annat är involverad i. Som vi känner är också en växande del. Vi har de här olika kurserna inom de olika grenarna som exempelvis styrkelyft och tyngdlyftning Däribland Anders Lindsjö som ni också känner väl, som du umgås ibland Jacob med på gymmet.

01:05:07 – Jacob: Ja, vi träffas lite för ofta ibland.

01:05:09 – Anders: Ja, jag kan tänka mig det.

01:05:12 – Jacob: Och det har ju också ökat både vad gäller kraven faktiskt på utbildningarna eftersom kompetensen och intresset för denna typen av utbildningar som sagt har ökat.

01:05:26 – Anders: Och det är också en utveckling som sker ständigt.

01:05:30 – Wille: Ja, för det är det jag tänker på, att det känns som att … Vi har pratat om det ganska mycket, jag och Jacob, att det kanske borde komma in någon typ av reglering för PT-marknaden, därför att som det är nu så kan ju vem som helst kalla sig PT, mer eller mindre, och sen har man sin utbildning som man har gått, som ska vara någon typ av bevis för att man faktiskt kan någonting. Men hur känner ni på den utvecklingen? Känner ni att ni behöver pressa er själva, eller känner ni att det kommer press utifrån, om ni måste förbättra er? Eller ser ni på det?

01:05:56 – Anders: Ja, först och främst så ställer vi alltid höga krav på oss själva och däribland är ju kraven höga på våra utbildare, våra anställda och våra kontrakterade utbildare. Men vi är ju väldigt positiva till att man på rätt sätt kan certifiera utbildningsorganisationer och företag, definitivt. Ja, det är spännande.

01:06:17 – Jacob: Så hade vi en annan fråga här. Jag tror nästan den är planterad av Javad eller något sånt här. Men det är planer på t-shirt och annan merchandise. Och det vet jag att ni redan har släppt här nu så jag antar att det är någon som bara vill att det ska berättas.

01:06:30 – Anders: Ja, det kan jag inte svara på om det är planterat, men det är faktiskt väldigt många som frågar om just detta. Det är så att det kommer att ske en lansering. Vi pratar mycket om lanseringar, men det är också en lansering inför nästa år som är redan smyglanserad. Fitnessfestivalen sålde ni ju lite så. Ja, exakt. Det var ett litet smakprov utav vad som komma skall. Men det kommer ganska mycket där, definitivt.

01:06:59 – Jacob: Fanns den här loggan som det ser ut nu, den såg ut likadant när de gjorde våffeljärnen? Nej. Eller är den anpassad för skivstångs, när kom den till?

01:07:10 – Anders: Vi hade ju en genomgång faktiskt härförleden om de olika logotyperna som är ganska kul faktiskt. Och jag tror jag har räknat till 8 logotyper sedan slutet på 50-talet. Så vi har ändrat loggorna ganska ofta. Det var i slutet på 90-talet som man tog fram den första utav tre loggor som nu har varit sedan den tiden. Det var ju för att man skilde sig från det andra Eleiko som vi talade om innan. Det var faktiskt en tyngdlyftningsfigur kan man säga som representerade logotypen i slutet av 90-talet. Sedan gick det över till den här loggan som är som passar in i fler sammanhang än just bara tyngdlyftning. Som sagt, både tyngdlyftning, styrkelyft, kommersiella gymmarknader, det är där vi finns idag.

01:08:09 – Jacob: Jag tycker ni har ju i princip allting nu. Man skulle ju, om man vill vara lite hardcore, så kan man ju köra allting är lik och utrustning, kläder. Men det är fortfarande inga skor. Jag vet, ni har ju bälte och ni har ju liksom handledsskydd och remmar och alla de här knäskydd har ni också. Men inga skor. Det var faktiskt så.

01:08:29 – Anders: Jacob, när jag började 2002 så hade vi faktiskt skor. Vi hade det. Då hade vi LACO tyngdlyftningsskor. Fantastisk kvalitet, fantastisk komfort. Vi sålde dem lite som du var inne på Andreas innan vid alla tävlingar. Dock måste man ju ha en organisation, en administration som ser till så att detta fungerar väl. Om du vill höra en anekdot så kan du förstå varför vi gjorde lite paus där. Då var det så att på den tiden så ringde man ju ofta och sa att jag vill ha ett par skor. Jag har storlek 42. Och som ni vet så är det lite olika i olika länder. I detta fallet så var det en lyftare från Grekland som beställde storlek, ja det var nog snarare 48 faktiskt. Och fick sina skor levererade per post och han hade betalt i förskott såklart. Det var det som gällde.

och Geller. Han ringde tillbaka och sa att vi säkert fått det för fel storlek. Och jag ska ha istället då, om det nu var 49. Vi skickade nya skor efter att vi har fått hans paket i retur. Det blev ändå fel och då kom han på den fantastiska idén att jag tar en, jag ritar av min sko på ett A4-ark och sen faxar jag över min storlek. Så mäter ni och så skickar ni rätt sko. Då blir det ju inte fel. Och vi följde naturligtvis hans instruktion som vi gör när kunder har goda idéer och han fick ju en sko av, hör och häpna, fel storlek. Hur kunde detta gå till då? Jo, det är naturligtvis att det blir en annan skala när man faxar så pass stora skovar. Det var en del av problematiken, just logistiken och organisationen, kring att vi då gjorde en liten paus i detta.

Men vi har ju ständigt återkommande förfrågningar om just skor faktiskt. Vi har det alltså? Jättebra skor, men designen var väl sisådär. Men sålde mycket.

01:10:37 – Wille: Jag gillar att du säger, och börjar den här frågan med, nu har ni ju nästan allt.

01:10:42 – Jacob: Ja men för tyngdlyftning då liksom. Ja ni får ju se över skolan efter det här naturligtvis. Ja precis. Ja ni har inga, trikåer har ni va? Fast ni har inga träningstights och sådana här saker, eller är det? Det kommer kanske nu.

01:11:00 – Anders: Låt oss återkomma med den frågan i nästa podcast.

01:11:04 – Jacob: När blir den? Ja, precis. När ni har nytt material och pratar. Ja, exakt.

Färgmarkeringar på stängerna och skillnaden på en parastång

01:11:10 – Jacob: Sista här, vad betyder klisterlapparna här? Jag antar att de menar färgerna där på sidan, på stängerna. Det är olika färger för de olika typerna av stängerna. Men hur många färger finns det?

01:11:21 – Wille: Det finns på de här nya stängerna en klisterlapp på själva stången. Alltså inte det här som är vid sidan om. Vi kan ta båda frågorna.

01:11:29 – Jacob: Det kan man göra.

01:11:30 – Andreas: Ja, det var en intressant fråga. Det finns på herrstången, tyngdlyftning, tävling har ett blått band på sig. Det är reglementet som säger att den ska ha en blå markering så att domaren sitter rakt framför, kan snabbt räkna och se att det är rätt stång. Vikterna kan man se, för de är färgkodade, men även stången ska vara färgkodad. sitter på en 15-kilos dam. Så det är därför. Så både dam och herrstången, 15 och 20-kilos har en blå för 20-kilos och en gul för 15-kilos.

01:12:03 – Jacob: Och så röd i styrkelyft. Är det deras regel också eller är det bara att de måste vilja ha en färg? Nej, det är ingen regel där. Utan där är det då för att få in IPF-loggan kan man säga och marknadsföra IPF på ett bra sätt.

01:12:19 – Andreas: Den syns ju rätt bra i bilden. Det är alltid kameran nära där, så det är ett sätt för oss att tillsammans med IPFH marknadsföra. Och markera att det är en tävlingsstång. Sen har vi satt den på PowerLifting-stången också, den gröna. Det följer lite grann deras logotyp, som är grön. Vad är det för skillnad på den stången?

01:12:39 – Jacob: Förlåt, vi hoppar in till en annan fråga mitt i. Men varför har man en Paralympics-stång? Det hade vi nog också frågat, tror jag.

01:12:46 – Andreas: Ja, det är ju reglemente. Vi följer ju deras reglemente kan man säga. Vad skiljer dem i regelverket om man tar mot en vanlig IPF-stång? Ja, det är ju diametern. Det är 29 på en styrkelyftstång och 28 på en parastång. Och sen så har de ju andra än det grovare… Nej, de har samma lättring. Det är 1,5. Förlåt, det är samma lättring, ja. Och så är det ju då på parastången så har de andra ringar, andra mått på Mellan de här ringarna. Så det är väl det egentligen som skiljer. Det är bara jobbigt.

01:13:22 – Jacob: En parasportare då som vill börja köra på ett vanligt gym. Det kommer ju bara vara jobbigt för dem. För det finns ju ingen parasportare. Så kommer de lära sig fel rättring. Eller fel ringar.

01:13:31 – Anders: Du får lägga till det här med kromningen också. Ja, precis. Den stången är kromad också.

01:13:38 – Jacob: Såklart. Såklart. Man får göra det lätt för sig. Ja, exakt.

01:13:42 – Andreas: Det ska inte vara enkelt här va? Nej, precis.

01:13:45 – Jacob: Men om vi går tillbaka till de här ringarna ni har på sidan då. Är det bara för att markera upp de olika stängerna? Hur många stänger finns det? Hur många färger har ni? Jo, det är en bra fråga.

01:13:55 – Andreas: Det är väl ett antal stycken, tror jag. Cirkus?

01:13:56 – Okänd talare: Ja. 15 olika stänger. Kan man säga.

01:13:58 – Andreas: Rätt generöst. Ja, plus lite specialstänger, så 20 är det nog. Ja, men specialstängerna. Yes. Och så pinnen.

Kommande mästerskap i Sverige och Eleikos nybygge efter branden

01:14:19 – Jacob: Vad har ni för garanti på den? Jag har en fråga till här. Det kommer ju två stycken mästerskap till Sverige inom kort. Vi kommer ha styrkelyfts-VM i Helsingborg. Riktigt bra arrangemang. Sen är det också Masters i tyngdlyftning, är det inte det? Är det redan nästa år? Det stämmer, Masters i tyngdlyftning.

01:14:49 – Andreas: European Masters, men även Open World heter den. European Masters and Open World. Nästa år är det så att det är för Masters vad det gäller games så är det World Masters Games i Nya Zeeland och där är ju ett flertal sporter som vi sa tidigare där Leiko kommer att vara leverantör av tyngdryckningseventet. Men European har man då gjort, för då finns det inget VM nästa år, då har man gjort de här europeiska mästerskapen öppna så det innebär att den European Masters blir även Open World vilket gör att det blir ett världsarrangemang Det har vi faktiskt tagit på oss att arrangera i Halmstad och i vår nya byggnad. Jag vet inte om du känner till det här Jacob, att vi kommer att flytta in i en ny byggnad här i Halmstad i augusti då, måste det ju vara klart va?

I och med att vi har tagit på oss att arrangera det där. Så det här blir ju en stor händelse för oss. Otroligt stort faktiskt att köra den här tävlingen och som det ser ut så har det blivit rekordstort, rekordmånga deltagare. Jag tror vi är uppe i 800 redan och det bygger på så vi får snarare dra dra ett streck någonstans där vi inte kan ta emot fler.

01:16:07 – Jacob: Men hur tänker ni göra då? Jag vet ju att det kommer bli stort. Kommer det vara tillräckligt stort även för en träningslokal? Uppvärmning och tävling kommer väl få plats i ert nybygge då? Kommer ni ha någon lada, under citationstecken, bredvid där man kan köra träningen?

01:16:26 – Andreas: Jag är helt inne i det. Vi kommer ha tävling och uppvärmning uppe på vår nya. nya anläggning och det kommer vara väl tilltaget och en fantastisk uppvärmning med 10-12 plattformar och tävlingspodier. Men sen kommer vi då lägga ut träningen på olika gym och Crossfit-boxar i Halmstad, som kommer att ligga i nära anslutning till hotellen som vi har i Halmstad. Så på det sättet löser vi det faktiskt. Det blir ett stort, stort mästerskap och sen snackar vi om VM i Helsingborg. Det är väl, nu ska vi se, när var det? 2018, ja. Exakt, 2018. Där ligger vi i snack med Svenska styrkerådgivningsförbundet om hur vi ska arrangera detta. Det hoppas jag naturligtvis att Leipo ska bli leverantör till detta VM som blir otroligt stort för Helsingborg i år.

Det är ju ett klassik-VM detta också, alltså andra skikt. Så det förväntas ju bli riktigt, riktigt stort. Stefan var ju, förra året var det väl i Salo i Finland. Där var närmare 1000 deltagare och man fick köra på två plattformar samtidigt. Så jag tror det kan bli otroligt stort i Helsingborg och stor PF för styrkesporten.

01:17:47 – Wille: Ni får se till att leverera bra, alltså ta tag i webbsändningarna, för jag tycker att de gör ett jättebra jobb att lägga ut gratis webbsändningar, men det vore ju kanon ifall någon gjorde det bättre.

01:17:58 – Jacob: Vi sätter Mads som kommentator, fast han kanske inte är lika engagerad i styrkelyft som var i CrossFit där under games.

01:18:04 – Anders: Han älskar styrkelyft, han älskar tyngdlyftning lika mycket som han älskar crossfit. Det skulle han vara en fantastisk moderator till, det är jag helt övertygad om. Sen behöver han ju naturligtvis support från både förbunden och från andra kompetenspersoner vad gäller de olika idrotterna. Men där finns absolut en stor dos med kompetens även där. Sen vill man gärna ha med dig Jacob, om möjligt, och Wille också. Så välkommen och Hjälpa till som livepoddande. Ja precis. En annan sak som är väldigt speciell och väldigt rolig att berätta om tycker jag är att vi har blivit utsedda att leverera all utrustning till världsmästerskapet i USA nästa år. 2017 så hålls tävlingarna i Anaheim. Det ska bli jäkligt kul faktiskt att komma dit.

Det är över 80 ton utrustning som ska transporteras dit. Det blir ju verkligen en häftig arena. Det får jag lov att säga.

01:19:14 – Jacob: Det här är häftigt. Lite här om byggnaden här. Nu är det mest jag som är nyfiken. Vi hade faktiskt en fråga som är lite relaterat till nybygget. Det var ju Kettobel som flög runt som kanonkulor. De ville vi skulle prata om. Kan vi ta något snabbt från den roliga anekdoten. Men annars är det mer, det börjar ju brinna här i ert gamla lager. Så bygger ni upp nytt och då ska ni flytta ert, eller det gymmet ni har nu det skulle vara Fortsätta vara gym och så skulle det andra vara showroom, eller hur hade ni tänkt fördela det? Vad händer där uppe?

01:19:54 – Anders: Alltså det som hände, eller man drar tillbaka klockan lite och tittar på vad som hände direkt efter branden var ju att branden ägde rum på långfredagsnatt. På påskdagen så var det klart att det nya laget skulle förläggas och flyttas till. Den lokalen dit vi flyttade lagret som då låg på en annan del av Halmstad. Hela den lokalen är då köpt utav ägarna, familjen Blomberg. Så vi kom alltså att flytta dit produktionen efter att nu lagret har varit där en lång tid. i början på nästa år och sen så kommer då alla andra delar flyttas under resterande del fram till sommaren. Inklusive ett helt nytt, nybyggt sportcenter som kommer vara cirka tre gånger så stort som det vi har idag. Produktionslokaler som är större, lagerytor som är större.

Jag hade någon siffra om det var 85% större yta än vad vi har idag. Det behövs för att vi har vuxit mycket i år igen och anställt bland annat 20 personal varje år. Så det behövs mer yta både för produktion, kontor och sportcenter samt naturligtvis för lager.

01:21:22 – Wille: Det är skönt att höra att det inte går någon nöd på er.

01:21:25 – Anders: Tänker du på arbetsbelastning eller tänker du på ekonomi?

01:21:31 – Wille: Jag tänker på allt. Jag tycker det är kul att vi får in bra idéer här med webbsändningar och dammsugare och allt möjligt. Ja, precis. Ni kan förverkliga allt.

01:21:39 – Anders: Fantastiska idéer.

01:21:41 – Wille: Och skor inte minst.

01:21:44 – Anders: Där har vi också kopplingen mellan dammsugarna och det här med att använda stålborste på stång. Om du använder stålborste på stång så måste du ha dammsugare att suga upp det med.

01:21:56 – Wille: Så är det, där har ni en lucka i marknaden. Absolut. Jag måste tillbaka och jobba nu, så jag tror vi får avsluta. Men det har varit väldigt kul att höra mer. Det är väldigt roligt att höra om detaljerna i produktionen och sen om historien med företaget. Det har varit väldigt spännande. Jag hoppas att vi har kunnat besvara våra lyssnarfrågor någorlunda i alla fall.

01:22:15 – Jacob: Det tror vi på.

01:22:16 – Wille: Tack så hemskt mycket själva.

01:22:17 – Anders: Stort tack.

01:22:17 – Wille: Tack ska ni ha. Ha en bra vecka nu. Ha det gott. Hej.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *