Den här artikeln har en viss poäng när det gäller ordet ultraprocessad mat. Men jag tycker också att den missar varför begreppet växer inom kostforskningen.
Texten förväxlar även ultraprocessad med processad som att ultraprocessad bara innebär lite mer processande. Jag kan förstå att någon som inte läst forskningen kan förväxla de två.
Ultraprocessad mat är en term vars betydelse i korthet kan sägas beskriva mat som är framtagen industriellt, som är färdig att ätas och där du inte kan se vilka de faktiska huvudingredienserna är (se bild 2-5).
Så artikeln har en poäng i att valet av ord är dåligt, det är lätt att misstolka likt författaren själv gör. Jag gillar inte heller termen ultraprocessad mat helt av just den anledningen.
Att termen används inom forskningen är för att den fångar in fenomenet att ett livsmedel är mer än dess delar. Att äta smör för sig själv är inte gott. Att äta socker för sig själv är inte heller fantastiskt. Att bara äta mjöl är rent ut sagt hemskt. Men kombinerar du de tre blir det oftast kalas 😋.
Så målet med termen ultraprocessad är att försöka fånga in det här. Även att smakämnen, tillsatser, konsistens mm kan inverka samt att livsmedelsföretag i princip arbetar för att hela tiden ta fram den bästa kombinationen av det här för att vi ska köpa och äta mer av just deras produkt.
Inom epidemiologin har man tidigare fokuserat mycket på de enskilda delar. Kolhydrater, fett, kött, grönsaker, nötter, baljväxter osv utan att egentligen komma någonstans.
Många livsmedel som äta mycket idag kan du inte ens kategorisera helt i dessa grupper. Var placerar du tex en muffins? Att man nu mer fokuserar på slutprodukten istället för olika små delar är av allt att döma ett steg framåt.
Nyligen gick vi igen vad jag tror kan vara en ännu bättre indelning i avsnitt 214 av Tyngre Traningssnack. Där går vi även in på brister i indelningen med ultraprocessad mat.