Det finns dåliga bortförklaringar och sen finns det fullständigt löjliga bortförklaringar. Som säkert en stor andel av läsarna här redan känner till så har det nyligen släppts en ny film med titeln Fed Up. Jag är inte mycket för filmer av den här typen och med tanke på de personerna som man valt att intervjua i filmen så har jag inte mycket tro för att det på något sätt är en objektiv bild som kommer framställas.
Ta till exempel bilden de visar med hur hjärnan ”lyser upp” när du äter socker som man jämför med kokain. Det låter ju imponerande och skräckinjagande men belöning från mat är något som vi ska få. Om de där områdena inte hade lyst upp så hade vi människor inte ätit. Vi hade helt enkelt inte varit intresserade av det. Så belöning från mat är något som måste finnas där och en orsak till att tex äldre ofta får näringsbrist är för att de inte längre får samma signaler då maten då smaken blir tråkigare. Överstimulering av belöningscentrat kan givetvis vara ett problem men bara det faktum att området tänds säger ingenting mer än att vi människor gillar sött, vilket människan säkerligen redan har vetat i några miljoner år.
Här under är i alla fall trailern och de flesta som brukar läsa här känner säkert igen de flesta personerna och retoriken.
Det var dock inte den här filmen i sig jag hade tänkt nämna i det här inlägget. Det är möjligt att det kommer en recension av den senare om den dyker upp som hyrfilm för kanske 10-20 kr men just nu tänkte jag istället kommentera de reaktioner som filmen gett upphov till.
Orsaken till titeln på det här inlägget är nämligen sockerindustrins försvar eller replik på det som tas upp i filmen. Du hittar deras pressrelase i sin helhet här om du vill läsa den, jag kommer bara kommentera utvalda delar.
We believe that giving consumers incomplete, or even misleading, information does them a serious disservice. In particular, we are troubled by the oft-repeated negative messages about the supposed role of natural sugar in our nation’s obesity crisis—despite government data demonstrating that over the past 39 years American per capita sugar consumption has
decreased significantly, approximately 34 percent, just as rates of obesity, diabetes and other metabolic diseases have risen.
Moreover, many products that are often called “sugar-sweetened,” particularly beverages, contain high fructose corn syrup (HFCS), not sugar. Scientists featured in the film have previously noted that the higher percentages of fructose in most varieties of HFCS “would be more damaging.” Other researchers have concluded that molecular differences between sugar and HFCS are biologically meaningful.
Ja, du har läst texten rätt. Sockerindustrin i USA påstår på allvar att deras produkt inte är något problem och det är istället HFCS som är orsaken till allt. De menar också att när man i filmen säger socker så smutskastar man då alltså socker eftersom det i själva verket är HFCS som man syftar på.
Orsaken till att det här är en otroligt löjlig bortförklaring är för att HFCS och socker är i princip samma sak. Det är möjligt att HFCS i vissa situationer är aningen värre men både produkterna är som de konsumeras och används i mat idag likvärdiga problem. Pressreleasen är givetvis också helt Nord Amerika-orienterad då det i övriga världen inte ser ut på samma sätt eftersom HFCS först och främst är en Nord Amerikansk företeelse.
Så där har vi alltså ”fakta” enligt den Nord Amerikanska sockerindustrin. Problemet är inte ”naturligt” socker utan HFCS och allt det som tas upp i filmen Fed Up gäller bara HFCS.