Summering av avsnittet
AI summering. Längre ner finns hela avsnittet med komplett transkribering.
I det här avsnittet gästas podden återigen av näringsfysiologen och författaren David Jonsson, som är aktuell med boken Magsmart, för en stor frågestund med fokus på maghälsa, tarmbiota och kost. Samtalet inleds med att reda ut begreppet probiotika och hur levande bakteriekulturer fungerar både som kosttillskott i kapsel- eller pulverform och via syrade livsmedel som surkål. David förklarar skillnaden mellan att ta breda bakterietillskott för allmän tarmhälsa och mer riktade stammar vid exempelvis akuta magbesvär, samt varför prebiotika – bakteriernas egen mat i form av fibrer – är avgörande för att de goda bakterierna ska kunna konkurrera och överleva i tarmen.
Vidare diskuteras hur mycket vi faktiskt vet om tarmflorans betydelse i vardagen hos människor jämfört med kontrollerade djurstudier. Mycket pekar på ett cirkulärt samband där tarmbiotan fungerar nästan som ett eget organ som både påverkas av vår livsstil, stress och kost och i sin tur sänder ut signalsubstanser som påverkar oss. Samtidigt lyfter trion hur populärvetenskap och pseudovetenskap ofta utnyttjar forskningsområden i framkant genom att dra alltför tvärsäkra slutsatser och flytta målstolparna för att ge sken av att nya rön bevisar deras gamla kostbudskap.
En stor del av avsnittet ägnas åt hur olika näringsämnen och kostmönster samspelar med tarmen. David går igenom varför stora mängder fritt socker och framför allt fruktos från exempelvis läsk eller pressad fruktjuice kan ge besvär som fruktosmalabsorption och dysbios, medan hel frukt innehåller fibrer som skapar en helt annan balans. På samma sätt diskuteras varför ett ensidigt högt intag av animaliskt protein och charkprodukter kan gynna ogynnsamma bakteriestammar och ämnen som TMAO eller nitrosaminer, men hur dessa negativa effekter i hög grad kan motverkas om maten äts tillsammans med fiberrika grönsaker.
Samtalet berör även hur kalorirestriktion och periodisk fasta kan bredda tarmfloran, samt den spännande forskningen kring fekalietransplantationer och hur tarmbakterier samspelar med mättnadshormoner som leptin och CCK samt kortkedjiga fettsyror. Därefter besvaras lyssnarfrågor om vad resistent stärkelse är och hur nerkyld potatis eller potatismjöl fungerar som prebiotika, följt av en genomgång av varför sötningsmedel som aspartam i normala doser är betydligt bättre för hälsan än socker.
Avslutningsvis avhandlas en rad blandade lyssnarfrågor: huruvida miljögifter och fettlösliga ämnen som D-vitamin lagras i fettväven och frigörs vid viktnedgång, hur måltidsfrekvens och periodisk fasta förhåller sig till ”muscle full”-effekten och aminosyratillskott hos både tränande och äldre, samt hur kaffe, chiafrön, psylliumfrön och linfrön påverkar hälsan och en orolig mage. Avsnittet rundas av med att Wille, Jacob och David diskuterar Dunning-Kruger-effekten och varför personer med begränsad kunskap ofta är mest tvärsäkra medan mer pålästa experter ser nyanserna.
På Tyngre Träningssnacks instagram hittar du bilder och klipp från avsnittet.
Visa avsnittets hålltider
Det här är en automatisk transkribering av detta avsnitt av podcasten Tyngre Träningssnack. Du kan trycka på varje tidpunkt i texten för att hoppa till precis den delen av avsnittet i youtubespelaren ovan.
Transkriberingen är genererad med hjälp av AI och innehåller därför vanligen några enklare fel.
Introduktion
00:00:22 – Wille: Hallå, hallå och välkomna till ännu ett avsnitt av Tyngre träningssnack. Jag heter Wille och med mig som vanligt har jag Jacob Gudiol.
00:00:31 – Jacob: God kväll, Wille.
00:00:32 – Wille: God kväll. Nu får man säga vilken tidsenhet det är när vi spelar in.
00:00:36 – Jacob: Nu är det verkligen kväll.
00:00:37 – Wille: Nu är det kväll. Ja, precis. Det är fredag kväll. Klockan är halv nio. Precis. Vi sitter här med David Jonsson. Välkommen.
00:00:45 – David: Tack så mycket. Kul att vara med igen.
00:00:49 – Wille: Det är ett kärt återseende. Ja, verkligen. Vi skulle ju ha spelat in i onsdags, men du kanske kan berätta vad du gjorde när vi satt och spelade in i onsdags.
00:00:59 – David: Jag satt just då och bytte första blöjan på min nyfödda son, så det var inte riktigt läge att spela in podcast just då.
00:01:12 – Wille: Det är bra att höra att du har dina prioriteringar på rätt platser. Ja, det är gött. Vi utlovade en frågestund och framförallt att man skulle få fråga dig en massa frågor. Du har ju precis nu, för ett par månader sedan, släppt din nya bok Magsmart. Den har säkert många läst. Det verkar som att det är många som har läst den. lyssna på våra tidigare avsnitt med dig och har ganska många frågor när det gäller det som du har skrivit om i den boken. Vad säger ni? Ska vi dyka direkt in i frågestunden?
00:01:44 – Jacob: Först så ska vi faktiskt skåla. Det kan vi absolut. Nu har vi redan… Det är så här att vi skojade lite om det och sen så tog jag det på allvar så jag har tvingat med de två andra här. Wille hade ingen heller David innan du kom in i samtalet. Han har också gått och hämtat sin. Så nu sitter vi här med varsin whisky. Så vi tänkte skåla på radio. Det är riktigt bra radio detta. Nu är det ingen som har is i för annars kan man höra klirr, klirr. Nej, men min var kall.
00:02:10 – Wille: Okej, det hörs inte, men visst, absolut. Nej, precis.
00:02:13 – Jacob: Jag är nöjd ändå. Ja, det är bra. Så skål och grattis David. Tack så mycket. Gott. Gott. Sådär, nu börjar vi. Nu går vi över till godis och EAA förresten.
00:02:28 – Wille: Du kan få berätta om det. Det här kanske blir för jävla internt, men Jacob har ju en himla cocktail där som han har blandat ihop nu.
00:02:36 – Jacob: Jag har EAA med tuttifruttismak och så har jag lösgodis och så har jag min whisky här. Det är så jag kör mina fredagskvällar när jag ska spela in podd.
00:02:46 – Wille: Summan av alla lasterna och så vidare.
00:02:48 – Jacob: Ja, precis. EAA kan man väl inte säga att det är fel. Det är mer för tuttifruttismaken. Jag har ingen nytta av den annars.
00:02:57 – David: Jag tänkte precis fråga om det var med någon tanke eller bara för att du tycker att det är så himla gott med EAA med tuttifruttismak.
00:03:05 – Jacob: Alltså nej, det är så himla gott. Det hade kanske varit godare med läsk egentligen, men jag hade ingen hemma. Men den är god. Det är den. Det var faktiskt bara för att det var gott. Jag har lite vatten här sen när denna tar slut. Jag kan ju inte håva i mig det. Jag vet inte. Så det är en dos av det. Jag tänkte att jag kan ju inte dricka mycket whisky heller för då spårar samtalet här kanske.
00:03:28 – Wille: De har lyckats få bort den här bränt hår-smaken från EAA alltså.
00:03:32 – Jacob: Ja, jag är ju konnässör på EAA direkt. Men det är ju hundra gånger godare än de första EAA-varianterna i alla fall. Det smakar. Det är saft.
00:03:44 – Wille: Vilket får mig att tro att de har tagit bort den där verkligen nyttiga ingrediensen i det och ersatt det med någonting som smakar saft.
00:03:51 – Jacob: Ja, precis. Det vill jag berätta för oss.
00:03:54 – Wille: Jag tycker att vi drar direkt in i frågorna. Jag har ett par frågor som jag skulle vilja ha svar på.
Vad är probiotika och hur fungerar det i tillskott och mat
00:04:01 – Wille: Det är frågor som vi har fått här om probiotika. Jag vet inte om vi pratade så mycket om probiotika i vårt förra avsnitt. Skulle du kunna börja med att beskriva vad det är för någonting så att man är med på spåret?
00:04:17 – David: Definitionen av probiotika är bakterier som har en gynnsam effekt på världens hälsa, alltså på oss som individer. En del av definitionen är att de ska kunna ta sig överlevande förbi syran i magsäcken och kunna ta sig till tarmarna och överleva och kunna frodas hyfsat väl där och kunna påverka vår hälsa positivt på ett eller annat sätt. Så det var grunddefinitionen av en probiotika.
00:04:49 – Wille: Vi har fått ett par frågor om det här. Dels, vad är nyttan med det här? Om man skulle ta det i någon form av livsmedel eller enskilt, finns det någon nytta för en vanlig person att få i sig i probiotika på något sätt?
00:05:05 – David: Man kan nog se det som två huvudspår lite grann. Där man antingen kan ta det för att få någon sorts generell hälsoeffekt. Då är min tolkning av det aktuella forskningsläget att Ska man påverka hälsan generellt positivt ska man försöka styra tarmbiotan att få en så bred uppsättning som möjligt. Där finns det vissa typer av bakteriearter som verkar kunna ha en systemkontrollerande effekt. Tillför man dem så ökar mångfalden av andra bakterier i tarmarna. De ser till att det inte är någon som kan ta överhanden. påverkar systemet positivt. Det är en del utav det. Eller antingen att tillföra så stor mängd bakterier som möjligt. Det finns en del preparat på marknaden nu som har 80, 90, 100 olika bakterier i sig och det är tanken att det ska vara extra bra ur ett generellt hälsoperspektiv.
Men sen finns det också bakterier där man har sett att de har någon specifik effekt. Alltså om du har någon time-infektion eller om du vissa som man kan se kopplingar till bättre effekt på vid stress eller vid stressmage och så vidare. Och då kan det vara så att vissa enskilda bakterietyper kan påverka de här sakerna positivt. Då kan det bli någon form av medicineffekt av den enskilda bakterien. Så antingen behandla någonting specifikt eller att bara försöka påverka hälsan positivt.
00:06:40 – Wille: För det var så jag hörde talas om det från första början. Det var för kanske fem, sex år sedan jag började höra talas om probiotika. Och då var det i samband med behandling mot diarré eller när man har diarré. Just för att förkorta sjukdomstiden eller vad man ska säga. Men vad är det som gäller då? Finns det något sätt man faktiskt kan åstadkomma det på?
00:07:04 – David: Förkortning av diarrétid, där finns det studier på enskilda bakteriesorter och där finns det produkter på marknaden som man har visat att det förkortar i genomsnitt med kanske tre dagar. Så att du får en lite kortare återhämtningstid. Men jag skulle nog säga att det är ganska Troligen ganska individuellt också beroende på hur svår sjukdom det är och exakt vad det är som du har drabbats av. Men absolut finns det sådana effekter på enskilda probiotiska tillskott. Det finns en uppsjö på marknaden. Det är som att ha koll på alla läkemedel samtidigt. Det finns ganska många tillverkare och varianter.
00:07:50 – Wille: Den andra frågan som vi fick här är när det gäller probiotika i olika former. När jag tänker på bakterier så tänker jag på att det är någonting som lever i blöta miljöer, eller vad man ska säga. Men frågan gäller, ni hör ju hur insatt jag är i det här. Frågan här gäller om man kan inta probiotika i pillerform, alltså om det är någon typ av torr form. Funkar det helt enkelt, eller äter man bara någon typ av döda bakterier då?
00:08:20 – David: Många bakteriearter har en förmåga att överleva genom att vara inaktiva, fast ändå leva. Du kan frysa bakterier, till exempel. De klarar den processen hur bra som helst. När de kommer in i rätt miljö kan de mångdubblas och bli fler. Det funkar även med att… med rätt procedurer och sådär, att få dem att överleva i pulverform också. Det är många sådana kapslar eller rena pulver som det finns de här varianterna i. De fungerar bevisligen. Man kan mäta att intar du dem så får du en förändring av tarmbiotan efteråt. Så absolut fungerar det. Sen hur effektivt det är Det kan man debattera, men att det fungerar är väl visat.
00:09:16 – Wille: Om man tänker rena livsmedel, hur kan man få i sig probiotika via livsmedel?
00:09:23 – David: Det bästa sättet om man vill ha ett brett bakterieintag så är det att äta olika former av syrade produkter. En fördel med det är att man får i sig både probiotika och prebiotika på en gång. Ofta har också bakterierna växt till i det medium som du faktiskt äter. Äter du surkål så är det bakterier som har fått tillökning på de här grönsakerna som du har syrat och så äter du bakterierna och grönsakerna på samma gång och då får de med sig sin mat ner och då ökar sannolikheten att det ska kunna fortsätta att påverka positivt. Det där är något som jag tror många har Alltså att man missar, att man tar det bara som en medicin, om citationstecken, att du bara tar bakterierna. Men det är en ganska hård konkurrenssituation i mag-tarmkanalen, så ska du få de där bakterierna att faktiskt frodas och överleva så måste du också skapa en miljö som de trivs i, så att de får den mat som de vill ha.
Mycket av den forskning som har gjorts kring kring thaimbiotan har fokuserat mer och mer på den prebiotiska sidan av det. Alltså hur vi kan styra sammansättningen av bakterier genom vad vi faktiskt äter. Vilka fibrer vi äter, i vilken mängd och i vilka olika former. Är det någon som har studerat till exempel surkål? Absolut. Det finns en hel del forskning. Framför allt tittar man i många traditionella olika kök. I östra Europa är de typerna av livsmedel ganska vanliga. Där har det gjorts en del studier. Jag har inte tittat på om det är nån intervention med den typen av… livsmedel, just att man tvingar folk att börja äta surkål. Men absolut finns det forskning kring det.
00:11:27 – Wille: Nu blir det här en lite personlig grej, men jag köpte en sån här kruka för att jag tror att det var lite efter att vi spelade in vårt avsnitt så blev jag inspirerad av det och skulle börja sura grönsaker. Men jag fick egentligen bara saltkål när jag blev klar med min, så jag vet inte riktigt vad jag gjorde för fel där. Men jag vet att du håller på en hel del med det här sura grönsaker och jag tänker att förutom smaken så tänker jag att det har någonting med det att göra. Ska man äta en köttmacka är det bra om man har på lite surkål också. Så matar man de goda snubbarna i tarmen också.
00:11:58 – David: Det är väl min personliga… Hur jag försöker resonera kring det här är att försöka stödja båda sidorna i krigföringen på något sätt.
00:12:12 – Jacob: Den ena sidan stödjer du bara för att det är gott för dig. Ja, exakt. Det är som min lilla glassgodisskål. Kanske inte att jag aktivt försöker mata det med godis och sådär.
00:12:24 – David: Men äter jag något som inte är helt hundra så försöker jag att stödja upp det med bra saker. Så kan man kanske leva också.
00:12:36 – Wille: Vad gjorde jag för fel när jag bara fick saltkål?
00:12:40 – David: Använde du joderat salt?
00:12:42 – Wille: Ja, det gjorde jag.
00:12:44 – David: Ja, och jod är ju bakteriedödande så att det kan nog vara en del av förklaringen.
00:12:50 – Jacob: Du ser, jag tänkte inte alls på det där. Fick inte du den feedbacken där efter avsnittet med Caroline?
00:12:56 – Wille: Men pratade vi någonting om det, att det var bakteriedödande?
00:12:59 – Jacob: Nej, men vi pratade om liksom vem köper salt utan jord. Ja, David gjorde det. Nej, men vi fick ju det som feedback där från ett par lyssnare. Att man har det faktiskt när man liksom just… Jaha. Jag tänkte säga experiment, men det är fel ord.
00:13:20 – David: Vid viss tillagning eller viss lagring av mat och sådär.
00:13:24 – Jacob: Man kan ha nytta av det. Man ska bara inte använda det som bordsalt, det där jodfria.
00:13:28 – David: Nej, precis. Det är väl egentligen det enda sammanhanget där jag använder det. Just vid syning av grönsaker. Du får någon form av konstig förruttnelseprocess om du kör med joderat salt. Ja, det brukar inte fungera så bra helt enkelt.
00:13:47 – Wille: Nej, jag åt lite av det. Det smakade inte illa, men det var liksom inte gott. Så jag tänkte att det här är inte värt att äta. Det var ju bara salt. Mängderna salt kanske var lite fel också. Jo, den andra frågan som jag skulle vilja ställa, det är
Tarmflorans betydelse i praktiken och cirkulära samband
00:14:05 – Wille: en lite mer övergripande, lite mer klinisk fråga som jag tyckte väcktes efter att jag lyssnade på vårt senaste avsnitt. Som en annan lyssnare har ställt till oss, det är om det finns någon konsensus om själva betydelsen i det verkliga livet av tarmfloran och påverkan på tarmfloran. För det vi pratade om var väldigt mycket experimentella effekter. Man har kunnat se påverkan på tarmfloran, man har kunnat se ganska mycket på djurstudier och liknande. Kan man idag säga att vi vet att det här har en betydelse eller är det någonting som vi spekulerar om i framtiden?
00:14:42 – David: Alltså effekterna av förändringar av tajmbiotan, tänker ni?
00:14:46 – Wille: Eller skillnader mellan personer, till exempel?
00:14:49 – David: Ja, det man ser är att det verkar finnas generella skillnader mellan friska individer och sjuka individer. Tittar man på personer med typ 2-diabetes eller personer med fettlever, överviktiga människor, man ser nu ökade kopplingar till neuropsykiatriska diagnoser och en massa olika sjukdomar där man ser att tillståndet är sammankopplat med en förändring av tarmfloran, tarmbiotan. Då kommer alltid hönan-ägget-frågan upp. Vad ger vad? Men tittar man på den samlade bilden idag så är det så att kring de flesta av de här tillstånden så är det väldigt mycket som tyder på någon form av orsakssamband. Man kan också se det mekanistiskt i djurförsök och det verkar stämma väldigt väl överens med vad man ser hos människor.
Så där väl frågetecknet står idag, det är nog inte så mycket kring om det finns en koppling eller ett orsakssamband, för det verkar, i många av fallen i alla fall, vara väldigt tydligt att det finns det. Nästa fråga blir, hur behandlar vi i så fall det här då? Hur exakt påverkar vi en tarmbiota hos någon som har ökad risk för inflammatorisk tarmsjukdom eller så vidare? Och det vet man ju inte idag. Där blir det en spekulation. Vad gör vi med den här informationen mer exakt? Det man får göra idag är helt enkelt att försöka påverka den generella bilden i tarmen i så god riktning som man kan. Där är det många som gör… som jag ser som gör väldigt mycket konstiga utspel och säger att såhär och såhär är det, men det finns inte så mycket forskning som stöder att det precis är så.
Det är väl det som jag tyckte var rätt kul med att skriva den här boken. Jag gick in i det med ganska öppna… Jag hade ingen agenda egentligen när jag skrev boken, utan ville bara ta reda på hur det ser ut och vad vet vi idag.
00:17:04 – Jacob: Men du tror inte det kan vara ett cirkulärt samband där på något sätt? Det är ju solklart från ljusstilen att ändrar du tarmbiotan så ändrar du hur djuren beter sig, hur de mår och allt sånt här. Men det finns ju också en del, du pratade förra gången vi var här om just det här med att man hade, vad var det, mindfulness eller det var någon yoga eller stress. KBT. KBT, precis, som påverkade floran. Och det finns ju också. Nästan yoga. Ja. Alltså, nej, det är inte alls yoga. Men det finns ju också studier som visar att träning kan påverka tarmbiotan. Och det är sen liksom, du tror inte liksom att det är, hur ska jag förklara detta? Att hur vi väljer att leva, förutom vad vi äter, påverkar vår tarmfloda och sen påverkar tarmflodan oss.
Eller kanske bara att vi mår på ett visst sätt och så påverkar vi tarmflodan så att den återspeglar hur vi mår. Det känns som att där det ändå är möjlighet… Tarmflodan av bakterier påverkar oss utan tvekan. Eller utan tvekan, människor är ju inte helt hundra kanske. Det påverkar ju många andra djur. Men frågan är ju om det var den som påbörjade det hela. Att tarmbiotan blev ändrad och så påverkade den ljuden eller oss. Eller om att ljuden blev påverkade och påverkade tarmbiotan. flodan och sen så kan man ändå via påverka tandflodan då påverka oss eller påverka djuren.
00:18:41 – David: Ska man se det ur ett mer långsiktigt evolutionärt perspektiv så tror jag att det blir en klassisk hönan och ägget-fråga där. Därför att vi har alltid levt i en bakteriefylld miljö. De första levande organismerna som fanns var ju bakterier. Så jag tror att det där samspelet har alltid funnits där. Jag tror att du sätter fingret på en viktig poäng som jag har velat trycka fram lite grann också. Det är inte frågan om det ena påverkar det andra. Det är inte en höna eller ägget fråga på det sättet. Därför att båda påverkar båda, tyder väldigt mycket på. Många forskare pratar om tarmbiotanus som ett nytt organ. Det är nog ett ganska bra sätt att se det på. Om man jämför med levern till exempel så bildar levern kanske ett hundratal olika ämnen som påverkar kroppen på olika sätt.
Och vad som händer i kroppen påverkar också vad som händer i levern.
00:19:44 – Wille: Och på samma sätt är det nog med tarmbiotan.
00:19:48 – David: Man kan till exempel se att vid svårartade infektioner, om man får elakartade sådana här E. coli-bakterien, så kallad EHEC-infektion, så verkar den bli värre om du har höga nivåer av stresshormoner. Det har att göra med att adrenalin använder de här bakterierna också som signal inbördes mellan varandra, att nu är det dags att attackera. Har vi då höga nivåer adrenalin så påverkar det bakterierna som i sin tur påverkar oss och som kan styra även stressignaler i oss och sånt där, för att de utsöndrar väldigt mycket av både adrenalin och serotonin och en massa sådana signalsubstanser. Min bild av det är att vi är nog båda samtidigt, så det är någon form av cirkulärt samband, absolut.
Hur pseudovetenskap utnyttjar ny forskning om tarmfloran
00:20:40 – Jacob: Sen om vi hoppar tillbaka till det andra du nämnde här att det var en del människor som påstod att det här gör det här med tarmbiotan och sen så botar du det här om du äter det och så där. Det är väl ett typexempel på det vi varit inne på tidigare avsnitt också. Det är liksom här, alltid de här man säger pseudovetenskaperna, det är där de rör sig hela tiden. Det är liksom… Gränserna? Ja, alltså de tar ju inte någonting som är helt uppåt väggarna oftast. Utan det senaste nu det är att ja, bakterier, det påverkar oss jättemycket. Och så säger de liksom att de vet exakt hur. När vetenskapen inte gör det. Allt som är dåligt nu, som man inte ska äta just nu, det är gluten, mjölk, vad har vi mer man ska akta sig för. Det är väl de som är de, ja socker såklart.
Sen socker, det håller alla överens om kanske. Fast vissa är lite mer diabetes än andra. Men där är det ju alltid orsaken till det, eller förklaringen som vi får nu, det är att ja, det påverkar när tandbakterier är dåligt. Och så backar du tillbaka bandet då tio år. Och då var det helt andra saker som det senaste du skulle vara rädd för då påverkade. Men det var det som man trodde var viktigt då. Pankar du tillbaka 20 år så var det liksom. Ja, det här har väldigt mycket antioxidanter. Det här frisätter fria radikaler. Ja, för tio år sedan var det kanske mer inflammation. Även om det fortfarande är poppis så var det ju jättehett då. För tio år sedan var det allting gav inflammation. Det skulle man akta sig för. Så det är ett ganska bra kännetecken det där liksom.
Man tar det lite längre än vad man kan.
00:22:17 – David: Det är väl det som jag tycker är ett större problem generellt när man pratar hälsa. Att folk försöker ta en story som redan är väldigt bra redan som den är och så försöker man göra den lite för bra. Då tappar man hela… Mig tappar man som lyssnare i alla fall. Jag tycker att bara det man ser i forskningen idag är galet coolt. Man behöver inte trycka mer på det än vad vi faktiskt… vet och ser. Jag tycker att det är kul att hålla på med någonting som är någonstans i framkant. Att se att det här är någonting som, vi vet inte allting om det, men kolla allt vi vet. Det är en sak att göra det. Det är mycket möjligt att saker som jag skriver och pratar om idag, att det blir om tio år, säger att riktigt så var det inte. Men det är en sak att göra det och en annan sak att påstå en massa saker gripna rakt ur luften.
00:23:25 – Jacob: Alltså de här personerna ändrar inte riktigt vad som är dåligt. Läser man en paleobok för 10 år sedan så var det fortfarande gluten som var dåligt. Det var bara… Förklaringen varför det var dåligt var annorlunda. Sen så visade man att det som de sa från början inte stämde. Då ångrar de ju inte sig och säger att gluten kanske inte är så farligt. Utan då var det bara något annat som gluten gjorde som var fel. Gluten gör någonting som är fel oavsett. De bara tar det senaste där man inte riktigt vet och så, det är det. Sen när man har visat att det inte är det här istället så fortsätter de på det spåret hela tiden. Det är vaccinsyndromet ju.
00:23:59 – Wille: När du kan motbevisa att det inte var konserveringsmedlet i det. Nej, men det är när du ger vaccinet som är problemet. Okej, vi fattar. Det är vaccinet som är problemet. Det är att flytta målstolpen.
00:24:10 – Jacob: Man kan ju aldrig säga att de har fel på det sättet heller. Det är det som är problemet. Man kan ju bara säga att det har de hittat på. Det är ingen som har provat eller testat det. Men så fortsätter de att skrämma upp folk och så fortsätter folk att lyssna för mycket på det och blir rädda och så vidare.
00:24:28 – David: Jag gissar väl att fortsätter jag skriva om det här så kommer väl en hel del av tiden gå åt åt det som ni sysslar med också, att dementera felaktigheter. Jag är väl mer förvånad om det inte kommer en massa hittepå kring det, än tvärtom.
Socker, fruktos, juicande och tarmbiotan
00:24:51 – Wille: Men apropå det där med hittepå, vad tror du om socker och tarmbiotan? Är det någonting som man kommer att hävda, att det är därför socker är dåligt för oss, att det påverkar vår tarmbiota?
00:25:01 – David: Ja, mycket tyder på att det finns sådana samband. En anledning till att fruktos verkar kunna påverka oss så pass negativt som det verkar kunna göra i stora mängder verkar gå via mekanismer i tarmbiotan. Det verkar ha att göra med Alltså upptagssystemen bland annat. Att upptaget av glukos är väldigt effektivt medan upptaget av fruktos inte är fullt lika effektivt. Så är det ett stort överskott av fruktos så blir det lättare för det att passera vidare ner i tarmsystemet och kan då påverka negativt. Sen hur stora växlar drar man på det vid vilken sockermängd? Där kan man ju debattera det. Men att sambandet finns är väl inte så jättemycket att snacka om egentligen. Det handlar väl lite om hur man tolkar det och hur rabiat man blir över det.
00:25:56 – Wille: Vad tror du om fruktos i olika former? I rent socker, till skillnad från i en ananas till exempel, vad är det för skillnad där?
00:26:04 – David: Skillnaden i en ananas är att du förutom det rena sockret får väldigt mycket lösliga fibrer. Du får olösliga fibrer också som påverkar andra bakterier som växer till. Om man nu tittar på den här krigföringen vi pratade om i tarmarna. Vilka bakterier är det som vinner? och växer till och så vidare. Där verkar det som att det är ett balansförhållande som är rätt viktigt. Vi diskuterade det lite snabbt sist, tror jag. Skulle man kunna, rent teoretiskt, äta socker och samtidigt äta massa fibrer och så blir det någon sorts nolleffekt av det? Jag tror att det är lite grann… det som sker när du äter en frukt, att du får det i en bra balans så att det inte påverkar negativt. Sen blir det inte heller den stora fruktoskoncentrationen som det blir om du trycker i dig en liter läsk.
Då blir det också lättare för upptagssystemen att hinna med att ta upp allt det här. Framförallt om man äter i kombination med någonting annat. Frukt innehåller ju sällan bara fruktos utan är oftast en blandning av fruktos och glukos. Då blir upptaget ofta hyfsat effektivt också. Jag fick senast idag frågan om något sådant här fruktextraktpreparat. Är det här bra eller inte? Det är väl alltid så när du extraherar någonting i koncentrerad form så blir det inte riktigt samma sak som när du äter livsmedlet i sin hela intakta form. Det är ganska tydligt att det inte är samma sak att äta C-vitamin som att äta apelsin och det är inte heller samma sak att äta fruktos som att äta apelsin. Jag tror att det är många som är så inkörda på det här kolhydrater-fettprotein-tankesättet att det är svårt att förändra det i diskussionen.
Så är det så lätt att det är ju kolhydrater i det där, eller det är ju fetter i det där, eller vad det nu är. Att man inte ser livsmedlen för vad de är.
00:28:07 – Wille: Jag tänkte på det när råsaftcentrifugen var årets julklapp. Så var det liksom att du skulle kunna dra i dig ett gäng frukter. Du kan dricka det helt enkelt. Du kan få i dig tre frukter utan att bli mätt av det. Men jag tänker att det måste vara en jäkla skillnad i vad det gör med kroppen om du centrifugerar tre apelsiner i jämförelse med att käka en hel apelsin med de här hinnorna och alltihop.
00:28:34 – David: Absolut. Det du får göra i så fall är om du tar vara på fiberresterna och gör nån sorts fruktbröd av det. Då kanske du kan dricka det tillsammans med den här juicen och hamna på samma. Men så hipster är inte ens jag. Nej, men precis. Så absolut. Juicar du så blir det förstås lättare att få det i stor mängd koncentrerat socker och så vidare. Sen är det förstås en gradfråga där också. Är det spenat du juicar så kanske det inte blir samma sak. Å andra sidan så tror jag också att magen kanske inte riktigt är byggd för heller att få i sig sju morötter, tre kilo spenat och i dryckesform i ett glas. Det är frågan hur… Bra det också, det går ju inte att säga varken bu eller bä. Jag tror inte att det är farligt. Men det finns ju någon sorts bild i Klenz detox-svängar att det ska vara så mycket som det bara går av extrakt av spenat eller vad det nu kan vara.
Är det bra att bara trycka i sig massor med sånt i koncentrerad form tre gånger om dagen? Jag vet inte.
00:29:52 – Jacob: Eftersom jag ska säga det här, om vi bara är inne på fruktosen. Så är vi ju, som du sa, vi är dåliga på att ta upp det. Det finns ju faktiskt något som faktiskt kallas för fruktos-malabsorption. Det är ju folk som är till och med sämre än andra på att ta upp det. Det är väldigt, väldigt vanligt. Jag vet att jag har tittat på prevalenser på det. Det är riktigt höga procent. Vi snackar tiotal, tjugo, trettiotal procent av folk som kanske inte kan ta upp mer än 20-30 gram fruktos vid en dos. Det håller du i dig från en cola utan problem. En halvliter cola så har du nästan nått upp till de där nivåerna. Då tar inte magen upp det utan då går det ner till tarmarna. Då är du redo att föda direkt där. Men det får du inte om du äter mat med fruktos i.
00:30:42 – David: Det ser man ganska tydligt med folk som har IBS-problematik också eftersom fruktosupptaget är beroende till viss del av samupptag av glukos för att det ska vara fullständigt effektivt. Då ser man att många med IBS-problematik reagerar negativt på på fruktos i överskott och det får de här tarmbakterierna att gå lite bananas, att de får det här lättfermenterade fruktoset. Men äter man det i livsmedel som har en bättre balans mellan fruktos och glukos så får man inte riktigt samma problem. Så det är framförallt livsmedel med ett överskott av fruktos där det där blir ett problem. Så det är mycket möjligt att du att du kan kompensera upp det där genom att bara äta mer glukosrika saker samtidigt så blir det nog inte riktigt lika stort problem.
Där finns det ju kanske då en viss… Någon sorts högfruktossirap. Att det är lite, lite mer fruktos och att det kanske är lite sämre då. För att det skiftar balansen lite grann ytterligare åt fruktoshållet. Jag vet inte.
00:32:04 – Wille: Vad tycker ni? Ska vi gå vidare till lite mer allmänna
Högt proteinintag, charkprodukter och vikten av kostens helhet
00:32:07 – Wille: kostfrågor?
00:32:09 – Jacob: Ja, protein hade vi någon också. Den är jag faktiskt nyfiken på. Alltså hur protein kan påverka… Magen i övrigt står det i och för sig, men både tarmbiotan och kanske även vid tarmbesvär. Alltså magbesvär. Hur är det där liksom? Finns det människor som är känsliga mot ett högre proteinintag?
00:32:31 – David: Man kan säga att ensidigt högt proteinintag verkar inte vara så klockrent. Där ser man att det kan ske ett skifte mot bakteriestammar med sämre effekter. Man ser bland annat att Att livsmedel med mycket karnitin i verkar kunna öka risken för… Det gör att du får produktion av en substans som heter TMA i tarmarna som sedan ombildas till TMAO i levern och som verkar ha ganska stark koppling till hjärt-kärlsjukdom till exempel.
00:33:09 – Jacob: Kallitativ ska jag nämna är en aminosyra som är väldigt vanlig i animaliska produkter främst.
00:33:15 – David: Precis, framförallt i kött och så vidare. Äter man ensidigt den typen av kost kan man tänka sig att det gynnar den typen av bakterier som lätt bildar TMA och att det skulle kunna påverka, i det här fallet, hjärt och kärlrisk negativt. Det finns även kopplingar till Där är det ofta en kombination av protein och fett som kan ge effekter på inflammatoriska tarmsjukdomar. Där finns det kopplingar. Men min bild är att det även där handlar om någon form av balansläge. Äter du en ren kött och ostdiet blir det troligen inte så bra. Äter du en kost med mer fibrer från grönsaker så påverkar det mindre negativt. Man ser till exempel vid Ett rätt enkelt sådant fenomen som till viss del har med tarmbiotan att göra men som till viss del har bara med upptaget och bildningen av biprodukter i tarmarna.
Om du äter mycket charkuteriprodukter så innehåller de mycket nitritsalter som bildar nitrosaminer i tarmarna. Men äter du den här korven tillsammans med en stor grönsallad så får du i princip ingen nitrosaminbildning alls i tarmarna. Så man skulle ur ett tarmcancerperspektiv kunna tänka sig att det kan vara okej att äta den där korven, men bara du kompenserar genom att samtidigt äta väldigt mycket fiberrika saker. Jag tänkte säga tapas. Det var spontant. Sallad, kött, kebab. Men vilket kanske inte är vad folk generellt gör. Är du storkonsument av korv så är du kanske inte samtidigt generellt storkonsument av grönsaker. Det handlar inte bara om vad du äter utan också vad du inte äter i det fallet.
00:35:22 – Jacob: Det är ju hela kostmönster. Det är nästan alltid det man kommer tillbaka till. Det är väl läsk, tycker jag, som man verkligen kan peka ut att det är aldrig bra. Men annars är det oftast Vad äter du i övrigt på nåt sätt? Man måste ha kontext där man ska säga att det är bra eller dåligt.
00:35:36 – David: Ja, och sen kan man väl säga att okej, korv kanske inte… Den fyller inget tomrum den heller direkt. Så det är väl inte ett bra livsmedel. Det är en bra formulering. Men det visar ändå att… Beroende på vad du äter det tillsammans med så blir det olika bra eller dåligt. Det är med det sambandet jag tycker det är lite kul att det handlar inte om bara exakt vad du gör, utan hur det ser ut i sin helhet. Det är lätt att bli holistiskt flummig kring det, men det verkar ändå vara så.
00:36:16 – Wille: Har du något exempel på en sån ensidigt proteinrik diet som är risig i den aspekten? Någon populär som folk känner till, som de ska akta sig för?
00:36:27 – David: Jag får ofta den frågan. Det som lätt kommer upp är förstås LCHF-tanken. Jag kan nästan läsa tanken i era ögon och i din fråga. – Eller läpparna på Jacob. – Ja, eller hur? Det är förstås. Kör du LCHF à la hårdstekt bacon, tubmajonnäs och… feta ostar, då är det nog inte jättehälsosamt. Men tänker man sig att man konstruerar en högfettskost bestående av fet fisk, grönsaker, avokado, nötter och så vidare. Då är det klart att man kan äta hälsosamt på det sättet också. Din kropp bryr sig inte om vad du kallar ditt sätt att äta. Utan det handlar om vad du faktiskt stoppar i munnen. Jag tycker egentligen att det är rätt ointressant. Jag har en rätt liberal syn på diet sätt. Jag får ofta frågan att jag tar emot Individuella kunder. Många säger att de vill äta LCHF.
Fine, men då ska du äta de här sakerna. Jag tycker att det är att gå över ån efter vatten. Men vill du göra det, så visst. Men håll dig till de här grejerna, så är det inte ohälsosamt.
00:37:49 – Wille: Bacon fyller inget tomrum.
00:37:51 – David: Eller hur?
00:37:54 – Jacob: Nu har jag två frågor. Den ena är bara lite roligt påpekande. Vi var inne på protein och magen. så är det faktiskt många studier där man till exempel tittar på gluten. I placebogruppen använder man mjölkprotein, alltså man använder vassle. Med motiveringen att man då säger att det ska vara väldigt skonsamt för magen. Det här är ju experter på tarmarna och mage och magbesvär som lägger upp de här studierna. Men det känns ju på något sätt att de inte är ute i verkligheten där de gör det. För kritiken på internet mot deras studier blir ju direkt
00:38:32 – Wille: Ja, men placebo-gruppen fick ju mjölk och det är ju också ett stort problem.
00:38:38 – Jacob: Jag tycker bara det är väldigt kul för det är ju verkligen så ibland. Jag vet när vi diskuterar med andra eller man har mejlkontakt med en annan forskare. Så ibland så frågar jag om du ens vet om det här. Det här via mejl och sånt. Det är många gånger de inte… De där frågorna som florerar på internet många gånger. De är liksom inte ens aktuella för de som verkligen sysslar med det på riktigt, eller vad man ska säga. Det är påhittat på internet eller har stannat där, eller vad man ska säga. Det tror jag också är ett problem. Om vi tar journalisterna, de intervjuar forskare så ibland i tidningarna. Ibland känns det som att forskarna inte har förstått frågan som de har fått när man läser deras svar, tycker jag. Det känns som att de De har fått en fråga av journalisten, så har de inte haft någon aning om vad de ska svara där så blir det lite fel, ut mot genumerande man.
00:39:28 – Wille: Nu ska inte jag utmåla mig för att vara någon forskare på något sätt, men det är lite som när man sitter och lyssnar på folk på jobbet som pratar om kost och hälsa och sådär, och jag förstår inte vad det är de pratar om. De pratar om olika dieter, de pratar om olika näringsämnen, och jag fattar liksom inte vad det är vi pratar om runt fikabordet, eller vad man ska säga. Och det är just för att jag har aldrig hört talas om de här påståendena. Jag vet inte vad de innebär och var de kommer ifrån, eller om det finns någon fakta bakom dem överhuvudtaget.
00:39:55 – Jacob: Det går ihop lite med det vi pratade om i tramsavsnittet. Vi hittar på egna ord, hittar på egna termer. Så den som följer det svänger sig runt med de här orden. Men det betyder ingenting för någon som inte är i den där lilla egna klicken där man har hittat på ett ord.
00:40:11 – David: Det är min favorit. Det finns många utbildningar man kan gå där man blir jätteexpert på påhittade saker. De lär sig jättemycket om saker som inte existerar på riktigt. Scientologi. Specifika experter på saker som överhuvudtaget inte finns. Det är spännande hur fel det kan bli.
00:40:36 – Jacob: Sen hade
Kalorirestriktion, periodisk fasta och fekalietransplantationer
00:40:37 – Jacob: jag en riktig fråga här, när du var inne på dieterna. Har man tittat på, nu skrev jag svält i mina lilla anteckningar här, för jag försöker inte avbryta folk så mycket nu för tiden. Jag gör det mycket annars. Men svält, hur påverkar det bakterier? Man känner ändå att en person som kanske är Alltså överviktgraden större. Och haft en väldigt dålig kost. Alltså de har ju kanske haft en… Alltså konstant fått in mycket mat till de här dåliga bakterierna. Och även om de bara skulle liksom minska på mängden kost trots att dieten kanske inte är så bra egentligen. Hade det ändå blivit en positiv påverkan?
00:41:15 – David: Det ser man faktiskt, att kalorirestriktion ger en bredare tarmbiota. Det tar jag faktiskt upp i boken. Jag nämner lite olika dieter och det är väl nånting som på nåt sätt skulle kunna tala för en periodisk fasta tanke. Att du låter bli att äta saker under lång tid, för då matar du inte på hela tiden. Då verkar det på något sätt balansera ut kampen i tarmarna litegrann. Så att du får en bredare uppsättning tarmbakterier om du går på kaloribegränsning. Det kan nog vara en del av förklaringen. att den här dyspios i tarmen verkar vara sammankopplad med problem med mättnadsreglering och sådär. Det kan man ju spekulera i i alla fall att en del av effekten som att man vid viktnedgång efter ett tag får lite lättare att inte känner samma hungersignaler och samma drift.
Det skulle kunna ha att göra med en generell förbättring av tarmbiotan. Så absolut verkar det vara en del av mekanismerna kring förbättringar, just kaloribegränsningen i sig.
00:42:36 – Jacob: Eller så är det andra vägen runt, man får lägre blodsorter och kroppen mår bättre så blir tarmbiotan bättre.
00:42:42 – David: Absolut! Det är en egenhet hela tiden. Eller hur? Jag tror att det är det som gör att det är ett… I och med att vi har Det har kommit väldigt mycket forskning på väldigt kort tid. Så jag tycker att det är ett otroligt spännande område därför att just de här frågorna, vad som ger vad, kommer vi få mer och mer svar på kommande år. Det känns himla kul. Jag tycker nästan att de här områdena där vi inte vet allting idag, det är extra spännande för då kan man diskutera och spekulera i vad beror det där på? Vad skulle man kunna göra för studier för att ta reda på hur det är med det här? Det är en av de grejer som jag tycker är roligast i det här yrket generellt. Att titta på och fundera kring hur skulle det här kunna vara?
00:43:46 – Wille: Det där är en bra infallsvinkel. Alltså om man skulle vilja testa den hypotesen att periodisk fasta leder till förbättrad tarmbiota som leder till förbättrad, till exempel, aptitreglering som leder till förbättrad viktreglering och kanske ökat välmående. Det är en hypotes. Hur skulle man liksom testa den i jämförelse med det som Jacob sa? Att det påverkar blodsockret som vi senare påverkar, kanske vårt beteende som i sin tur påverkar tarmbiotan. Alltså hur skulle man typ lägga upp en studie för att testa den hypotesen?
00:44:17 – David: Det är ju lite knepigt i och med att man också ser effekter av tarmbiotan på blodsockerförändringar. Det är väl det som är både ett problem och det som är så coolt i det här på något sätt. alla delar av det. Både vår grundfysiologi och egentligen alla bitar är så mångfaktoriella. Det är svårt, och kanske i vissa fall omöjligt, att säga exakt vad ger vad. För det är troligen ofta åt båda hållen samtidigt.
00:44:57 – Jacob: Men sen tror jag… Man sitter här och spånar och kan inte komma på någonting. Sen dröjer det ett år så kommer hans studie och så tänker man bara, fy fan vad smart gjort. Det är ju det man gillar, man älskar ju när man är tränad. Så nu när vi hade Tommy Lundberg här när han sa att de skulle göra den här nya studien på smärtstillande, om det kan hjälpa eller i styrketräning. Vad berättar han upplägget där? Det är klart man ska göra så. Exakt. De brukar hitta jävligt smarta lösningar på allt sånt där. För att verkligen i alla fall kanske säga att det är mer sannolikt så här än så här. Sen så kommer det två studier till som visar samma sak. Ja, men de pekar alltid åt att det är så här istället för Så det brukar hittas smarta saker.
00:45:41 – David: Det har kommit väldigt mycket spännande kring tarmbiota på sistone. Man har gjort stora datorbaserade beräkningsmodeller för hela tarmbiotan och vad som händer om man förändrar en bakterie lite grann. Hur förändringen av den bakterien som sådan och i förhållande till hela systemet med bakterier och hur det styr olika saker. Det är extremt avancerad matematik egentligen. Där tror jag att man kommer att lära sig väldigt mycket när de modellerna testas riktigt ordentligt. Bland annat på KTH har man gjort en hel del sådan forskning nu på senare år.
00:46:19 – Wille: Låter väldigt KTH-aktigt måste jag säga. Men ett sätt som jag tänkte på som man skulle kunna göra för att testa den här hypotesen det är ju att ändra på tarmbiotan. Alltså att du kanske slår ut de här negativa eller du ökar de negativa eller du implanterar de positiva eller vad det nu är för någonting. Alltså helt enkelt en förändring av det för att se vad ger det för effekter på metabol hälsa, eller vad ger det för effekter på beteende, eller något liknande. Då är frågan, i vilken utsträckning görs det här till exempel i Sverige? Finns det någon typ av behandling som man gör med bajstransplantationer, eller pågår det överhuvudtaget?
00:46:57 – David: Den forskningen bedrivs en hel del, och mycket av sådana här undersökningar på vad som händer när man förändrar, framförallt i försöksdjur. Framförallt nere i Lund har Fredrik Bäckhed ett forskningsteam som gör mycket sådana här studier och där har det kommit otroligt spännande resultat de senaste åren. Man kan ju se ganska, just det du är inne på, att genom att göra specifika riktade förändringar så kan man se att det påverkar olika system. Det kan vara alltifrån depression till inflammation i fettceller eller mängd av leverenzymer eller vad det nu kan vara. Så absolut är det en modell som används. Men sen kommer ju hela aspekten in, vad händer i en frilevande person? För det är en sak att styra någonting i en laboratoriemus som man kan ha under väldigt kontrollerade förhållanden och en annan i en individ som lever fritt.
00:48:08 – Jacob: Det pågår faktiskt en RCT-studie nu. Jag tror det var i USA. Jag delade en artikel om det. Där de faktiskt ska göra det här för att testa det mot övervikt. Alltså där överviktiga personer ska få bakterierna från avföringen från normalviktiga personer. Det är blindat då och så ska man se om det påverkar riktigt. Det är ju den studien man väntar på resultatet på nu.
00:48:35 – David: Det var därför jag delade redan innan studien var gjord och skrev att det här vill man ju veta.
00:48:40 – Jacob: Sen skrev jag också som frågetecken om de deltagarna verkligen vet vad det är de får som medicin. Om man skrev ut på det, annonsen. Sen är frågan, förutom vikten, vad påverkar det mer?
00:48:58 – David: Det kan vara andra saker som man omedvetet påverkar också. Ibland positivt och ibland kanske negativt. Det känns som att de var väldigt noga med donatorerna i den studien.
00:49:09 – Jacob: Särskilt om man gör det i USA. Har man någon donator som har MS i familjen så är det någon som är med i den studien som får MS 20 år senare. Nu stämmer vi dem på 100 miljoner. Jag ser mitt jobb där jag jobbar med patientskador, hur bara skadorna ramlar in här.
00:49:27 – Wille: Jag fick MS på grund av…
00:49:30 – Jacob: De har nog gjort sin research där innan.
00:49:34 – David: Det är egentligen att göra om de här mus och råttstudierna som har gjorts där man har visat det här ganska tydligt och att det finns kopplingar även över artgränsen i alla fall. överviktiga människor och stoppar in tarmbiotan i bakteriefria möss så blir de överviktiga och tar du en underviktig människa och stoppar in så blir den här musen underviktig. Det skulle vara spännande att se de här resultaten hos människor. Hittills finns det väldigt mycket som tyder på att det verkar kunna vara så.
00:50:11 – Jacob: Eller så kör människornas vanor och psykologi över det totalt för att de käkar så mycket kakor dagen efter de tagit den här tabletten. Bakterierna som kom in där bara mördas eller svälts ihjäl direkt.
00:50:27 – David: Det är ju en annan aspekt av det. Det går ju att styra det där ganska väl. Det är som när man tittar på vad som händer med en mus som man utsätter för kyla till exempel. Då får den uppreglering av brun fettväv och då minskar den här musen i vikt. Men samtidigt får de också sina tråkiga torra pellets som inte smakar någonting. Vad händer om man hade gett de här mössen godis att käka när de utsattes för kylan. Hade de minskat lika mycket i vikt då? Vem vet? Så det är ju alltid det här med kontrasten mellan kontrollerade försök och frilevande och bedömningen kring det.
00:51:12 – Jacob: Nu
Hur tarmbakterier påverkar mättnadshormoner, aptit och viktuppgång
00:51:13 – Jacob: kanske vi tar lite överkurs här för att lyssna, men känner du till om man har gjort… Ja, det blir ju mer på djurstudier då. Men kanske om man har tittat på det homeostatiska systemet kontra hedoniska. Alltså hedoniskt ätande är… Hedoniskt ätande är precis när man äter för att det är gott. Alltså det gör djur också. Kafeteria-dieten är bland det mest effektiva sätten att få folk eller får djur feta. Den som kom på det var en forskare. Han gick bara ner till närmsta 7-Eleven och köpte vad de hade där och gav det till sina djur. Så såg han att de blev ännu fetare än den perfekta mixen som de försökte hitta med fett, socker och sådana här saker i deras pellets. Man bara gav dem chokladkakor och muffins ungefär så blev de ännu fetare.
Men har man tittat på djur där om liksom tarmbakterierna, alltså det vi har varit inne på här främst, det verkar ju vara alltså homostatiska systemet, alltså det som ser till att vår vikt är i balans. Men har man tittat på liksom om kanske om man ger råttor och bakterier som från överviktiga människor eller djur, får de då en liksom ökad motivering, alltså dopaminsignaler eller nåt sånt här från att servera sin tårta eller läsk eller nåt sånt här?
00:52:22 – David: Just kring belöningssystemen så har jag inte sett sådär jättemycket, men det man har sett är att det finns bakteriestammar som, när de växer till, som påverkar lusten att äta det som de här bakterierna växer till på. Det är ur bakteriens synvinkel förstås otroligt smart. Kan den utsöndra nånting som gör dig sugen på det som får den att växa till, så mår den bra av det. Så det verkar kunna finnas såna kopplingar. Där jag framförallt har sett effekter, vilket är kopplade system egentligen, men det är det här med leptinresistens till exempel, där man ser att Äter du en klassisk ta-kafeteria-diet med mycket socker, mycket processat, lite fibrer och så vidare. Då får du en stor produktion av ämnen hos negativt kopplade bakterier.
Lipopolysackarider bland annat som är ämnen som kan inducera. Det är ju sånt man använder i forskning annars för att inducera inflammation till exempel i blodkärl. Vill du ge en mus inflammation så insöndrar du lipopolysackarider i blodet på den. Det ser man ju att en kostföring som ger sån här dysbios i tarmarna ökar nivån av de här signalsubstanserna från bakterierna. Det verkar kunna minska känsligheten för bland annat leptin och även kopplat till det ett hormon som heter CCK som utsöndras mycket när man äter fett. och som verkar fungera lite som en cue att det är dags att sluta äta. Ger man till exempel folk en spruta med det här mättnadshormonet, CCK, när de äter en måltid, då slutar de äta betydligt tidigare än en kontrollgrupp som bara får äta.
Då ser man att de här systemen verkar kunna sabbas lite grann om du får en överväxt av fel sorts bakterier. Det påverkar ditt svar både på akut mättnad, men kanske även på långsiktig viktförändring. Som leptin till exempel, som ska fungera som en långsiktig vikt-termostat. Går du upp i vikt får du mer leptin. och då ska du bli lite mindre hungrig över tid och då ska du naturligt minska i vikt igen. Men blir den signaleringen störd så kanske du inte blir lika känslig för att du känner helt enkelt inte av att du har ökat i vikt på samma sätt som du normalt skulle göra. Det verkar finnas sådana kopplingar till kost, aptitsignalering och viktförändring. Sen är väl gränslandet där vad som är den normala homeostasen och vad som är drivet av lust.
Det är rätt mångfaktoriellt det också.
00:55:23 – Wille: Det låter ju ändå som ett parasitiskt förhållande på något sätt. Har man Snickers-älskande bakterier så kommer man dra sig till Snickers.
00:55:34 – David: Och kanske tvärtom också. Har du vitkålsälskande bakterier så kanske du blir mer sugen på den typen av mat också. Det kan man ju tänka sig. Sen kommer jag också till att det som gör det där komplext är att det är ju också livsmedel som i grunden har väldigt dålig mättnadseffekt och som är lätta att överäta. oberoende av effekter på bakterierna. Så det blir tårta på tårta på något sätt. Och det gör ju att på beteende så är det ju inte helt… Men det man får titta på är förändringar av beteenden. Vad händer om vi ger Snickers till en frisk mus eller människa? Och vad händer om vi ger det till någon med en förändring av tarmbiotan? Reagerar de på samma sätt? När slutar de äta?
00:56:23 – Jacob: Hur har man gjort där? Bakteriefria mössen, vad händer om man ger dem riktig skitmat? Går de upp i vikt ändå? Men det kanske inte är lika kraftig viktuppgång då i och med att de inte har bakterier som hjälper till efterhand?
00:56:37 – David: Bakteriefria möss verkar vara resistenta mot viktökning faktiskt. Så de verkar inte ha På adlibitum-D får de inte samma effekt på vikter och även per intagen kalori får de inte samma viktökning. Det kan ha flera förklaringsmodeller. Det som också sker med tarmbiotan är att den hjälper till att bilda tillgänglig energi för oss. I och med att de här bakterierna bildar kortsediga fettsyror som vi faktiskt kan ta upp och använda som energikälla både i tarmceller men även i leverceller och i vissa andra celler runt om i kroppen så kan vi använda de här kortsediga fetterna som energikälla. Har du då inga bakterier som kan fermentera fibrer och bilda de här kortsediga fetterna så är det mer energi som hamnar i toaletten än vad det hade varit annars.
Så det är lite olika man ska inte säga olika läger, men olika parallella spår i den här forskningen där vissa är mer inne på att bakterierna, har vi en viss typ av bakterier så kan de hjälpa till att bilda mer lättillgänglig energi som gör att vi lättare till exempel ökar i vikt. Det som komplicerar det lite grann är att flera av de här kortkedjiga fettsyrorna som innebär energitillskott, de verkar också vara viktiga i mättnadsregleringen och göra att vi faktiskt äter mindre. Man gjorde till exempel en studie på människor där man gav försöktgrupperna samma middag men med olika mängd fibrer i den här middagen. Så tittar man på hur hungriga bedömer de sig på morgonen efter en standardiserad frukost. Hur upplever de sin mättnad?
Då ser man att de som har fått mest fermenterbara fibrer har fått också högst bildning av sådana här korskedjiga fettsyror och skattar också sin mättnad som betydligt högre efter frukosten än vad de som har fått mindre av de här fibrerna gör. Det kanske kan ge ett visst extra energitillskott, men det verkar också hämma mättnaden kommande dygn ganska mycket. Så det är många sidor av det.
Vad är resistent stärkelse och hur fungerar det som prebiotika
00:59:02 – Wille: En annan fråga som vi har fått är om resistens stärkelse. Vad det är för nånting och hur det påverkar oss.
00:59:11 – David: Resistent stärkelse kan ju finnas i två huvudformer. Den kallas ibland för rå stärkelse. Tar du en rå potatis så innehåller den rå stärkelse. Det är en form av stärkelse som kallas amylos som helt enkelt våra egna tarmenzymer inte kan bryta ner. De är liksom invecklade i någon sorts nystan-struktur. Våra amylaser till tarmarna hugger kolhydratkedjorna från slutändan på kolhydratkedjan. Vilket gör att när den har en mer komplex invecklad struktur så kan inte våra egna tarmenzymer bryta ner de här. Däremot kan tarmbakterierna göra det. En enda bakterie kan ha ett hundratal olika Fiber och kolhydrat-spjälkande enzymer. Så de är väldigt duktiga på att hantera dem. Det kan funka som en prebiotisk fiber. Det är populärt att ta till exempel potatismjöl i rå form som ett prebiotiskt tillskott.
Så att du helt enkelt bara blandar in lite kallt potatismjöl i vatten och så dricker du det som en shot så får du som ett Får du mat till dina bakterier eller blandar du i en smoothie eller vad man nu kan göra med det? När du säger att det är populärt… – LCHF-arna kör ju det lite också.
01:00:37 – Jacob: Även bananer. Alltså torkade bananer. – Det är ganska många som kör på det faktiskt.
01:00:41 – David: Sen kan du få det där… Hettar du upp den här potatisen så ombildas det här. Amyloset kallas amylopektin eller tillgänglig stärkelse. Det är den formen av stärkelse vi äter mest av i maten, som våra tarmar lätt bryter ner till glukos och tar upp. Men sen kan man genom att kyla ner en potatis få den här retrograderingen, att du får den här stärkelsen att återgå till en inaktiv eller resistent form. Det var populärt, framförallt när GI-eran började, att du skulle kyla din potatis för att få ett lägre GI-värde. Man kan debattera effekten på det, men skillnaden finns där, absolut. De resistenta stärkelserna har vi svårare att ta upp, men den kan funka som prebiotika, mat till tarmbakterierna.
01:01:38 – Wille: Så det är på sätt och vis bra grejer?
01:01:41 – David: Ja, det kan man nog säga, absolut. Sen är det väl också så att olika En viktig effekt när man tittar på tarmbiotan och olika fiberkällor verkar vara just bredden av olika sorters fiberkällor. I och med att det här är ett område som kommer växa så kan jag sätta nästan hur mycket pengar som helst på att industrin kommer att fatta det här och så kommer man att dunka in resistent stärkelse och inulin i sina produkter och säga att här har du massor med bra prebiotiska fibrer och så tänker man att då blir det jättebra.
01:02:19 – Jacob: Då får folk ont i magen.
01:02:21 – David: Men det blir inte jättebra om du får, återigen, massor av en sak i stor mängd. Det är till exempel vanligt, inulin är ju en problemfiber för folk med IBS till exempel. Så kommer det prebiotiska bakterievänliga bröd med massor med inulin i så kommer en IBS-patients mage att gå helt bananas på det. Ja, det är bra, men man ska nog inte ensidigt överdosera resistent stärkelse eller någon annan fiberkälla utan att försöka få ett stort bredd i intaget.
01:03:01 – Jacob: Det blir ju lite som antioxidanter på 90-talet. Visst, det är bra, men ät livsmedel med det i. Försök inte ta det i kapselform, för det kommer inte att funka likadant. Vi kommer antagligen kunna ställa till det till och med, under otur.
01:03:19 – Wille: Vi hade lite
Socker kontra sötningsmedel
01:03:20 – Wille: frågor här egentligen om sötningsmedel.
01:03:22 – Jacob: Har du någonting du vill tillföra där?
01:03:25 – David: Just med kopplingen till tarmbiåttan-tecken eller?
01:03:27 – Jacob: Vad är egentligen, och rent vetenskapligt, farligast för kroppen? Socker eller sötningsmedel? De flesta av mina sjuksköterskekollegor hade sötningsmedel som det värsta som finns, medan jag hellre stoppar i mig sötningsmedel. Hjälp? Frågetecken där. Sen är det ett par här liksom, ge mig argument till varför jag ska dricka läskläsk istället för vanlig läsk och sådana här saker.
01:03:46 – David: Ja, och då kan man väl ganska rakt upp och ner säga att allt är ett gifte i fråga om dosen. Det kom ju tidigt några referenser till studier på råttor där man har gett dem motsvarande 4 033 centiliter burkar med läsk till en råtta, som ju inte väger mycket, i form av aspartam i typ två års tid och så fick de lite mer cancer än kontrollgruppen. Råttor har en rätt hög cancerrisk till att börja med. Det visar att allt ger cancer om du tar dig tillräckligt stor dos, om man då jämför det med socker, där man ju faktiskt vet att det finns ökad risk, stor sockerkonsumtion ökar risken för många cancerformer ganska mycket. Så i den dos vi äter sötningsmedel så finns det ingen tydlig riskfaktor alls egentligen.
01:04:53 – Wille: Var det rätt svar? Skulle du äta kilovis med det så är det klart att det kan vara farligt, men det gör vi ju inte.
01:05:02 – Jacob: Det var väl ungefär vad vi sa. Det är bra. Folk kommer ändå inte tro på att du sa det där spontant Daniel. De som inte vill tro på det kommer tro att jag klippte bort det i förväg. Nej men precis, det var väl ungefär det vi sa också. Sen så nämnde vi att det liksom Även om man tar liksom, folk säger att man går ut i vikt även om man dricker sötningsmedel. Framförallt finns det inga interventionsstudier som stödjer det. Men sen är det ju också att det finns ju mängder av studier där man har jämfört socker mot sötningsmedel. Eller, ska jag säga sockersötad läsk mot sötningsmedelssötad läsk. Och då är det ju liksom, det är vinst för sötningsmedel varje gång. Det är ingen tvekan om att det är sämre att dricka läsk med socker i. I alla fall i Domarspegeln.
Det tar halvår, år på vikten och kanske blodsocker och insulin. Det är de sakerna man brukar mäta då.
01:05:53 – David: Ska man anstränga sig och hitta nånting så är det väl vissa av de här sötningsmedelsvarianterna som är ganska sockerlika. Där man skulle kunna tänka sig dels att tarmbiotan skulle kunna fermentera de där och att det skulle kunna innebära några problem. Jag ser inte hur det skulle kunna vara ett större problem än socker för att du har ett klorerat socker då till exempel. Det man har snackat om lite grann är att det skulle kunna bli ett miljöproblem om väldigt många dricker acesulfam-K-söta grejer och kissar ut det och det kommer ut i naturen och alger kan bryta ner det och det blir värsta algblomningarna. Det är hypotetiskt möjligt i alla fall, men ur ett hälsoperspektiv. Tittar man på aspartam, det bryts ner till två aminosyror och minimala mängder metanol.
Mindre än vad du får i dig om du käkar en tomat. För att nåt ska vara ordentligt farligt måste det finnas nån sorts proof of concept. Att det här rent teoretiskt borde kunna vara farligt. Men i fallet aspartam, som det har pratats mycket om att det skulle vara farligt, så finns det ingen logisk förklaring till varför det skulle vara det.
01:07:14 – Jacob: Nej, precis. Det saknas både mekanism och interventionsstudier. Ja. Skönt. Vi är överens.
01:07:22 – Wille: Vad tror
Kan gifter och D-vitamin lagras i fettväven och frigöras vid viktnedgång
01:07:23 – Wille: ni om den här då? Den här tycker jag är intressant. Gippan frågar ifall man kan antingen lagra in giftiga eller dåliga ämnen i sin fettväv som sen frigörs när man försöker gå ner i vikt. Alternativt om man kan lagra in goda eller positiva ämnen i sin fettväv som sen frigörs när man går ner i vikt. Jag tänker spontant att han menar cannabis på något sätt här. Varför tänkte du det? Jag vet inte.
01:07:48 – Jacob: Man deffar och så vill man bli lite glad. Man röker mycket och så har man manchis så ligger det kvar.
01:07:52 – David: Sen när man går ner i vikt så är man lycklig. Jag tänkte kanske D-vitamin eller nånting. Jag tänkte också D-vitamin, men vi är olika Wille.
01:07:59 – Jacob: Vi är tre tydligen.
01:08:03 – Wille: Men vad tror ni om den då? För jag tänker så här att om du äter ganska mycket, alltså om din fett, om du går upp i vikt på grund av att du äter lax så gissar jag att din fettväv består liksom kanske mer av omega-3 än om du äter andra livsmedel som innehåller fett med andra kompositioner liksom. Så på något sätt så borde det ändå finnas ett proof of concept där ute att det kan stämma liksom.
01:08:24 – David: Just i fettväven så ombildas väldigt mycket. Vi främjar inlagring av mer av mättade fettsyror. Så där ombildas mycket ändå. Men tar man miljögifter och sånt där så är det klart så att man ser att Djur högre upp i näringskedjan har mer inlagring av klassiska PCB och DDT. Man tittar på späckhuggare utanför Norge. Det ska man inte äta till middag. Jag ska bara kolla om Gippan är en späckhuggare. Nej. Där kan man tänka sig… Det är ju många som till exempel när de ska gå på en detox så fastar de och så tänker de att nu detoxar jag kroppen. Om det är någon gång då du frigör en massa gifter så att de verkligen blir giftiga så är det under en snabb viktnedgång. Så om det är någon gång då du verkligen får en toxisk verkan och verkligen kan förgifta dig själv, rent teoretiskt i alla fall, så är du under en fasta med snabb viktnedgång.
Så där finns det väl någon sorts rationell för att framförallt om du är gammal och har haft lång tid på dig att samla på de här miljögifterna och mycket övervikt så kanske du ska gå ner inte supersnabbt i vikt. Det kanske rent teoretiskt skulle kunna bli en riskfaktor. Levern får för mycket att hantera i form av gifter som den ska försöka bryta ner. Om man har visat att det där är ett faktiskt problem, det vet jag inte. Men teoretiskt skulle det kunna bli det. Kanske ännu hellre om du har växt upp innan de farligaste ämnena reglerades och du åt mycket fisk från Östersjön. Då kanske det kan bli ett problem.
01:10:11 – Jacob: D-vitamin är ju faktiskt samma sak där. Övervikt har ju lägre D-vitaminnivåer i kroppen. Jag delade en bild om det för bara någon vecka sedan. Från en studie, en hypotes kring just att fettväven tar upp D-vitamin. Man har även visat i viktnedgångsstudier att när folk går ner i vikt så tenderar deras D-vitaminer att höjas. Så det kan ju vara något positivt där. Att man får positiva effekter på hälsan av viktnedgången förutom från själva viktnedgången i sig som kommer av att man får högre D-vitamin.
01:10:46 – Wille: Men det är för tråkigt. Jag tänker att om man verkligen vill boosta någonting här. Jag tänker att man har ett år när man ska gå upp i vikt och då lagrar man in någonting i fettmassan. Men gör det på sommaren då så får du in ett fett lager med D-vitamin där av solen.
01:11:02 – Jacob: Så deffar man på vintern. Nej, inte riktigt på vintern där. Det är bättre februari-mars när det brukar vara lågt. Det är då man ligger lågt på D-vitamin. Så då går man ner lite då.
01:11:12 – David: Då ska det först gå ett år då du lagrar in det här och inte får fördelarna av de här ämnena som du käkar. Och sen ska du gå ett år när du får fördelarna av dem.
01:11:21 – Wille: Jag tänker att när man bulkar, då får man ju så mycket överskott. Jag vet inte riktigt hur det här ska funka egentligen för att det ska bli en netto-positiv effekt på något sätt.
01:11:30 – Jacob: Man spär ju ut D-vitaminnivåerna lite om man kör som jag sa. Att man under sommaren går upp i vikt så håller man inte, man behöver inte ha onödigt höga. Det är ingen känd vinst för det. Men man har ju väldigt höga på sommaren när det byggs upp av solen. Så att man då lagrar in överskottet och sen så tar man av det här överskottet på vintern. Men det är egentligen tvärtom mot vad folk kanske gör överlag.
01:11:54 – David: Det är väl möjligen det historiska sättet att göra att odla och äta bra saker på sommaren och sen sitter man inne och fryser och går ner i vikt på vintern. Bondesamhället liksom. De visste vad de höll på med. Så där är svaret. Man ska leva som i bondesamhället helt enkelt. Ja, det är bra.
Periodisk fasta, måltidsfrekvens och "muscle full"-effekten
01:12:16 – Wille: Periodisk fasta med avseende på muscle full effect. Spelar det någon roll?
01:12:24 – Jacob: Var frågan riktad till mig? Jag tänkte att du kunde få ge dig på. Alltså muscle full är ju det här med att man inte kan få en… Alltså man kan maximera proteincentesen, sen är det maximerad. Ja. Och att man då kanske bara, om man kör det periodiskt fasta, särskilt om man kör den här med kanske 20 timmars fasta och 4 timmars ätande. Du kanske bara får två toppar där om du äter. Ja, visst. Det skulle spela roll. Absolut. Det är William Apro-avsnittet i princip.
01:12:54 – David: Ja, precis. Min tolkning av mängd protein vid ett tillfälle. Det finns mycket som tyder på att sprider du ut ditt proteinintag så verkar det ha positiva effekter på proteinsyntes. Min tolkning av det är att det handlar mycket om egentligen genomsnittliga nivåer av aminosyror i blodet. Alltså att om du äter en måltid med 100 gram protein så får du en ganska stor topp. Den lyckas förstås maximera proteinsyntesen vid det tillfället. Men sen sjunker nivåerna ganska så snabbt. Det tas upp av lever och ombildas till kolhydrater och så vidare. Medan om du sprider ut den där på tre, fyra tillfällen så får du flera peakar och en högre genomsnittlig nivå av aminosyra i blodet. Ni pratade om att det fanns effekter av själva peakandet i sig.
Jag vet inte om det är det eller om det bara är att du har en genomsnittligt högre aminosyramängd i blodet.
01:14:01 – Jacob: Ja, det kan säkert också inverka. Hade jag haft någon som satsat på Olympiascenen i byggning och kört periodiskt fasta så hade jag nog kört in EAA där kanske. Två gånger om dagen, tre gånger om dagen under fasteperioderna.
01:14:19 – David: Det är väl egentligen där man faktiskt ser riktiga effekter av aminosyratillskott under perioder av lågt proteinintag eller vid tillfällen av… Längre fasta? Ja, längre fasta eller att du inte har ett adekvat totalt proteinintag. Det är ju då man egentligen ser en full effekt av det. Annars verkar det ju… Jag menar, äter du, som vissa gör, lunch vid tolv och sen äter de en proteindrink innan träningen vid tre och sen tar de dessutom aminosyror efter så tror jag inte att de där aminosyrorna kommer göra varken till eller ifrån. Och där tror jag att det är många som har… Det kanske är ett separat spår, men det är många som har bilden av det här med tajming efter träningen. De glömmer bort att en normal måltid tar väl tre, fyra timmar att bryta ner i mage och tarmsystem.
Äter du lunch vid tolv och sen ska du träna vid tre så har du fortfarande mat och aminosyror som är på väg ut i blodet. Om du då tränar var 48e timme så kanske det inte är akut jätteviktigt att du stoppar i dig grejer precis efter ditt träningspass.
01:15:40 – Wille: Men svaret blir då att ja, det spelar roll om man ska säga att the muscle full hypothesis, om det stämmer, då spelar det roll. Därför att det är bättre att speeda ut det över hela dygnet. Men sen hur stor roll det spelar, ingen vet. Det var som vi sa i avsnittet med William, tycker jag.
01:16:02 – Jacob: Även om man inte vet att det inverkar, även om man inte tror att det spelar roll, så är det lite varför inte, känner jag. När det gäller en sån sak. Enda orsaken till att säga nej, gör det inte, då är man lite rabiat mot crossdiskot, skulle jag säga. Det är som sagt ganska gott. Det är bara därför jag… Du sitter och gör reklam nu.
01:16:29 – Wille: Mitt svar brukar väl vara att vill du göra det, så gör det.
01:16:34 – David: Men det är många som kanske har bilden av att de måste göra det för att få någon effekt. Mycket av den här forskningen görs på individer som tränar väldigt hårt och väldigt mycket. Tränar du elitidrott och har ett pass på två timmar på morgonen och sen ett nytt pass på två timmar på kvällen, då spelar det säkert en ordentlig roll att verkligen hinna få maximal återhämtning mellan de här två passen. Men ska du träna igen tre dagar senare så är det inte särskilt sannolikt att det har någon större verkan på ett års sikt.
01:17:08 – Jacob: Om man äter tillräckligt med protein. Ja, om du äter tillräckligt med protein. Det är ju faktiskt viktigt tycker jag, för det gör ju faktiskt inte gemene man. Det är ju därför det finns många studier där man har gett folk ett proteintillskott efter träningen och så ser man att de får bättre effekt än en kontrollgrupp som då får ett kalorifritt tillskott eller de får bara kolhydrater efter träningen. Av allt att döma, i alla fall den största effekten därifrån just av att de då får i sig mer protein eftersom att de får i extra protein utöver det de äter.
01:17:39 – David: En annan aspekt av det är också att framförallt om du har individer där det här kanske är riktigt intressant, personer som har svårt att få till en ordentlig muskelökning. Det är ofta personer som också har svårt att äta tillräckligt. Ska du då hiva i dig massor med protein vid ett och samma tillfälle så kan det också bli svårt att faktiskt mäkta med. Då kan det bli betydligt enklare om du kan sprida ut det här över dagen. Att du får tre, fyra, fem tillfällen då du äter en lite mer begränsad mängd. Då kan det ha en positiv effekt även rent fysiologiskt. Men jag tror att en stor aspekt hos många är att man får lite lättare att äta tillräckligt.
01:18:23 – Wille: Så är man en cancersjuk äldre människa, då kanske man inte ska satsa på periodisk fasta direkt. Det är inte den optimala modellen.
01:18:31 – Jacob: Nej, precis. Det hade vi faktiskt i Ola Wallengren också.
01:18:35 – David: Det är något jag funderar på, varför man inte jobbar hårdare än vad jag tror att man gör inom cancervård eller äldre människor som är lite skröpliga på aminosyratillskott. Är det någon gång det verkligen skulle kunna ge en effekt? på en person som inte rör sig så jättemycket och som kanske inte orkar äta speciellt mycket. Ta ett aminosyratillskott till din minimala måltid som du orkar äta så skulle du kunna få betydligt större effekt troligen av den här måltiden. Och sen en gammal tant eller vad det nu kan vara som inte orkar äta speciellt mycket.
01:19:13 – Jacob: Det har kommit lite studier på det på senare år faktiskt just med extra protein till äldre där de inte tränar utan man bara ser liksom vad händer om vi ger de här lite blandade resultat faktiskt. I vissa studier så ser man att det bibehåller lite mer muskelmassa över ett år för de oftast så tappar de ju sakta men sakta över tid. Och i andra så ser man ingen större effekt. Så det är lite blandat men det är också lite så här liksom jag känner också bara men varför inte. Tills någon visar att det verkligen är riktigt meningslöst, så kör på det. Så studerar man det under tiden och sen får man vänta in evidensen. Det känns bara… Kör tills någon verkligen kan visa att det är meningslöst.
01:19:56 – David: Där ser man också den här effekten att även lite fysisk aktivitet höjer proteinsyntesen ganska kraftigt. Måltider höjer den också ganska kraftigt. Kan du få den här gamla människan att äta… äta sin måltid så nära inpå den lilla fysiska aktivitet de klarar att göra. Även om det är att gå ett varv i korridoren så kan du få en större effekt på proteinsyntesen, teoretiskt i alla fall. För att de har precis aktiverat musklerna och har lite bättre upptag och sådär.
01:20:30 – Wille: Jag är lite konspiratoriskt lagd när det gäller det. Jag vet inte hur det är i Skåne inom vården, men i Stockholm har man äckliga näringsdrycker som man ger till äldre. Svindyra. Svindyra, och de är alltid mjölkiga, vilket i sig ger någon typ av mättnadseffekt. De är lite trögflytande, medan aminosyror är som saft. Det slinker ner utan att man märker av det. Det kan till och med vara gott, som vi har hört i dessa dagar. Jag fattar faktiskt inte varför man inte har vanliga kosttillskott.
01:20:57 – Jacob: Men det är alltså, där är regler på det här om det ska kallas näringsdryck. Det är samma sak som måltidsersättningarna. Du vet, du får ju inte kalla, alltså Nutrilett och de här, de ska ju liksom vara godkända, innehålla alla essentiella vitaminer och mineraler och sådana här saker. Men jag tycker också det är samma sak där. Det är ju tyvärr, jag tror det är reglerat för dietisterna. I alla fall om de ska skriva ut det. Jo, så är det. Men som anhörig så får man ge sina föräldrar gott och ont. Tyvärr får de många chokladlådor kan jag säga. Vilket, ja fan jag hade också käkat chokladlådor på boendet.
01:21:34 – Wille: Men alltså, hur gott är det att äta en mjölkdrink med salt i? Det är inte så nice.
01:21:39 – Jacob: De är inga höjdare. Jag fick ett par av en syrra när jag jobbade i vården, för jag var nyfiken. Du köper ju bättre gainers för de här vanliga kosttillskottsföretagen. Det smakar mycket bättre än vad den här drycken gjorde.
01:21:57 – Wille: Så där har vi tips.
01:21:59 – Jacob: Ja, precis. Ge era morsor gainer 2000 istället.
01:22:04 – Wille: Jag har en, eller jag har inte en, men jag har en fråga här
Kaffets effekter på hälsa och orolig mage samt lösliga fibrer från frön
01:22:06 – Wille: som jag hittat som jag tycker också är intressant.
01:22:07 – Jacob: Kaffets påverkan på olika magproblem. Och sen faktiskt på hälsan i allmänhet där också.
01:22:15 – David: Kaffe generellt så kan man väl säga att i mina ögon så är det faktiskt en hälsodryck. Man ser positiva effekter på dels på insulinkänslighet och på blodsockerkontroll. Även på många andra fysiologiska markörer kan man se positiva effekter. Sen är det ju alltid en dosfråga. Det är ofta en hårt rostad produkt, så teoretiskt skulle man kunna få väldigt mycket polyaromatiska kolväten om du skulle hinka i dig litervis av kaffe. Men normalkonsumtionen, 4-5 koppar om dagen, finns det rätt mycket forskning som visar att det har positiva effekter. Främst epidemiologiskt då? Ja, jo men precis. Generellt kaffekonsumtion verkar vara sammankopplat med god hälsa. Men det finns även rent innehållsmässigt så är det en produkt, rätt antioxidantrikt och innehåller klorogena syror som kan påverka blodsockerkontroll positivt.
i mina ögon inte sammankopplad med problem i alla fall. Där har väl den generella bilden skiftat också en del. För några år sedan var det kaffe i gift medan det idag blir mer och mer uppskattat som något ändå okej-positivt. Tittar man på tarmbiota så finns det också en del resultat som tyder på att det kan ha lite prebiotiska effekter. Ämnen i kaffe som kan påverka tarmbiotan positivt. Jag ser ingen anledning att inte vara positivt inställd till det i alla fall.
01:24:07 – Jacob: Precis. Men vid magbesvär, det är inga IBS. Kan det framkalla besvär hos folk?
01:24:15 – David: Ja, koffein ger en ökad tarmmotilitetseffekt. Är man förstoppad är kaffe ofta en rätt bra remedy. Det får det att röra på sig lite snabbare. Har du problem åt andra hållet, att du ofta är lös, uppblåst och gasig, då skulle du kunna eventuellt påverka negativt. Har man väldigt snabb mage så får man kanske prova sig fram och se vad som händer om man minskar koffeinintaget lite grann. Kanske byter kaffe mot te eller något sådant.
01:24:51 – Jacob: Finns det något man kan kontra med där? Jag använder koffein själv när jag ska spela fotboll. Ibland frågar folk mig och så säger jag, ja men kör på det här. Sen så kommer de till mig, vissa av de här, och säger att de satt igång magen lite för mycket inför match. Finns det någonting med att säga om man tar koffeinpellar, om man ska dricka två energidrycker, om man ska dricka fyra kaffekoppar innan man ska försöka prestera? Finns det någonting man kan ta samtidigt som kanske lugnar magen lite samtidigt?
01:25:26 – David: Det är väl tveksamt i och med att det du gör är att du får en systempåverkan. Det ökar effekten av stresshormonerna, adrenalin och så vidare. Just på tarmotoritet vet jag inte, men det är väl generellt Generellt, har man mycket problem med snabb mage eller hård mage för den delen så är ett standardtips som ofta funkar väldigt bra att öka intaget lösliga fibrer ganska mycket. Det gör att vätska tas upp om det är för Om det är torrt kan du inta dem med en massa vätska så får du bättre flöde. Åt andra hållet, är du väldigt lös i magen så tar det upp vätska ur tarmarna och gör att det hela blir lite mindre lättflytande. – Så kanske lite frukt? Lite frukt, eller om man vill ha mer potent koncentration av lösliga fibrer så är det cylliumfrön eller chiafrön som är mer koncentrerade lösliga fibrer.
De är verkligen gelbildande, alla som har testat några sådana här Chia-pudding eller någon sån där annan it-mat 2015. Så är det ju precis den effekten man får. Att det drar åt sig vätska och blir som en gel. Det är ju generellt ganska bra om det är mer åt det hållet i tarmarna också. Att det är lite mera fast men mjukt. Jag tror vi hade en fråga om det också.
01:27:03 – Jacob: Frågan är då… Jag har köpt hem Chia. psyllium och linfrön och har hittills blötlagt dem hela i havremjölk över natten och tillsatt bär. Finns det någon rekommenderad dos per dag samt alternativt bättre sätt att tillaga dem på för att få ut bästa effekt? Är det nödvändigt att krossa dem för att få ut näringen? Det var allt. Det lät som det kom en mening till.
01:27:31 – David: Det man generellt ser hos sådana här fröer är att deras innehåll i form av näring är lite grann skyddat av det här fiberhöljet på skalet. Vill du till exempel ur chiafrön maximera upptaget av omega-3-fetter i de här fröna, då finns det fördelar. Det finns det forskning på också. Det visar att krossar du de här fröna så får du ett lite bättre omega-3-upptag. Det är helt enkelt för att det har lite olösliga fibrer runt om som skyddar som på frön generellt.
01:28:04 – Jacob: Det är det de ska egentligen. De ska gå igenom och komma ut med avföringen och få gödsel och växa vidare.
01:28:10 – David: Så vill man åt typ… Omega-3-fetterna i chiafrön eller i linfrön är krossat bättre. Å andra sidan, i fallet linfrön är det ganska mycket blåsyra i det. Vilket har gjort att Livsmedelsverket har ändrat rekommendationerna på krossade linfrön till exempel. Det är cyanidämnen. Där kanske man inte ska överdosera krossade i alla fall. Jag ser inte egentligen… Anledningen att använda just linfrön, i och med att det finns andra fröer som har ur fiberhänseende och även om E3 innehåll, ungefär samma, typ chiafrön, funkar lika bra utan att du får den här cyanideffekten av det. Det är lite grann vad du är ute efter. Om det är fibereffekten så kan du bara blötlägga dem. Vill du ha ut maximalt av näringsinnehållet i fröet så får du nog krossa det.
01:29:08 – Jacob: Ja, men det var gott.
Veckans begrepp: Dunning-Kruger-effekten
01:29:10 – Jacob: Då har vi vår avslutande del som vi har med oftast, ska vi säga så. Vi får inte alltid plats med det för ibland pratar vi för mycket om annat. Men vi brukar ha en annan serie. Lite begrepp, argumentationsfel, logiska felslut och så här. Och idag tänkte vi faktiskt gå igenom ett begrepp. som kallas för Dunning-Kruger-effekten.
01:29:33 – Wille: Ja, det här är faktiskt ett forskningsområde, ska man säga. Det bygger egentligen på ett gäng studier som Dunning och Kruger gjorde då. Eller Kruger, jag vet inte var de kommer ifrån. Men det är ett gäng studier som sen har replikerats. Så jag tror att det här är första gången som vi faktiskt har med nånting som nån faktiskt har visat finns, eller vad man ska säga.
01:29:56 – Jacob: De andra felargumenten och argumentationsfelen, de finns de också. Ja, men de är mer logiska konstruktioner eller vad man ska säga.
01:30:04 – Wille: Ja, precis. Det här är ett fenomen.
01:30:08 – Jacob: Och det det går ut på i princip, vi kan dra titeln på den här studien som släppte lös hela konceptet. Den heter Unskilled and unaware of it. How difficulties in recognizing one owns incompetence leads to inflated self-assetment. Vilket i princip är alltså, har man inga kunskap så har man ingen kunskap om att man inte har kunskap. Och att folks egna svårigheter att se hur inkompetenta de är leder till att de får ett för stort självförtroende. Och det här är ju alla som har googlat kost. Känner jag. Spontant på något sätt. Alla som har sett sockerfilmen sitter nu i fikarummen och berättar vad de vet är sant om socker. När de egentligen inte har någon susning om det begreppet ska man säga.
01:31:03 – Wille: Generellt så gäller det ju, så fort du sätter dig in i ett ämne så får du lite kunskap om det ämnet. Du kanske börjar lära dig några termer och kanske några samband och saker som man vet stämmer. Då börjar du anse dig själv som en expert och du börjar uttala dig om saker som du inte har någon aning om. Men du är för dålig för att veta att du inte har någon aning om det. Så du kommer helt enkelt överskatta din egen förmåga för att du är för dålig.
01:31:27 – Jacob: Precis, det är ganska klassiskt. Många av de här nybörjarfysiologiböcker, nybörjarkostböcker som man kanske får antingen på gymnasiet men kanske vanligare till och med som första kursbok på universitet. De innehåller många förenklingar. De tar inte upp de här undantagen. De tar inte upp liksom hur något kanske interagerar med något annat. Utan de säger att generellt sett är det bra för folk att äta mer av det här. Men då har de förutsatt att folk äter ungefär som alla andra äter när de skriver så. Medan det kanske egentligen hade varit, äter du såhär så är det bra att äta mer av det. Äter du inte det så kanske det inte spelar någon roll om du äter mer av det här. Nyanserna försvinner. Jag kan ju själv känna igen mig själv när jag började haja på Kolozzeum här runt, vad kan det vara, 2004-2005 däromkring.
Man var ju mycket såhär, man satt ju med sin Vad heter den? Ska se här. Jag har den bak i bokhyllan.
01:32:25 – Wille: Jacobs imponerande bibliotek här som jag ser bakom.
01:32:27 – Jacob: Imponerande bibliotek. Exercise Physiology. Engine, Trition and Human Performance. Det är en fantastisk bok ska jag säga. Jag tycker fortfarande det är en väldigt bra bok. Jag tror jag också rekommenderar böcker. Men den förenklar saker och ting. Den tar inte upp allting. Samtidigt är det så här med böcker. När något väl kommer ut i en bok så är det inte riktigt up to date. Då är det kanske fyra år tillbaka. Författarna har suttit och skrivit på det. Samtidigt som det är en tjock bok. De har skrivit klart en del av boken. Så tar det ett år innan de har skrivit klart den sista delen av boken. Så är det redan då. Sen ska det tryckas och distribueras. Det tar sin lilla tid. Och då blir det lite fel där också. Men framförallt, när jag hade läst den där boken då trodde jag ju att jag kunde allt.
Och så satt jag och bläddrade i den och så skulle jag svara i frågor på Kolozzeum. Och där är nog många, vill ni hitta saker där jag sagt fel så sök på goodie på Kolozzeum så hittar ni säkert mycket gammalt där som inte var kanske så stolt över idag. Det var unskilled and unaware of it.
01:33:29 – Wille: Ja, jag tror det. Det här knyter ju an lite till vårt avsnitt om trams. Ett sätt man kan identifiera folk som inte vet vad de pratar om är att de har väldigt tvärsäkra uttalanden. De nämner aldrig var gränserna i det man pratar om finns någonstans. Typ det som vi har pratat om idag så är det alltid såhär att ja, men det här vet vi ungefär, men när det gäller det här, absolut kan man spekulera om det, men vi vet inte exakt. Det visar i alla fall att man har lite koll på sitt ämne, om inte annat att man liksom vet var gränserna finns någonstans. Medan en komplett newbie hade ju liksom läst någonting om tarmbakterier och suttit och pratat om att det botar allt liksom. Det finns en studie som visar att det är det här och det här och det ena och det andra liksom.
Då är man unskilled and unaware of it. Man vet liksom inte var gränserna finns någonstans. Och man är för inkompetent för att utvärdera sin egen inkompetens liksom.
01:34:17 – Jacob: Mm. Och en annan del av den här Dunny Kruger-idén, när man måste säga blir När man börjar lära sig så blir man nästan för osäker på sin kompetens. Man har ju visat det här när folk, om man till exempel ger folk ett prov och så frågar man dem i förväg, hur bra tror du det kommer gå för dig på den här utvärderingen och det här provet? De som har lite kunskap tror att det kommer gå bättre än vad det verkligen gör. Medan de som har ganska mycket kunskap men inte fullärda, de är nästan för tillbakadragna. De är blyga i sin kunskap. Det finns ju något klassiskt citat. Problemet med världen är att de som kan någonting är osäkra på vad de kan medan de som inte kan någonting är säkra på sin sak. Det är lite så.
01:35:04 – David: Det känns som det klassiska före tenta-osäkerheten. Jag kan fan ingenting. Sen kommer man dit och märker att jag kunde det lite grann i alla fall.
01:35:18 – Jacob: Medans man kanske kände en vecka innan tentan att det här är lugnt, jag kan det här. Då var man liksom i början där, då kunde man inte det egentligen. Så började man plugga och så insåg man shit, var det så här mycket vi skulle läsa? Och så börjar man snabbläsa och man hoppar någon sektion för man tänker att det kommer nog inte med på tentan. Jag kan läsa summeringen av kapitlet om man har en sån där amerikansk litteratur som alltid skriver allting fyra gånger om och sådär. Och sen så sitter man där innan tentan och är väldigt osäker. Men då har man ändå kommit ett steg på vägen när man börjat bli osäker på vad man kan på något sätt.
01:35:51 – Wille: Kontentan är ju det att man vill ju på något sätt hela tiden ha lite osäkerhet. Börjar du känna dig för säker på din sak så är det förmodligen någonting som du missar liksom.
01:36:00 – David: Sen tror jag att något som kan bidra till det där. Pratar man med en professor i någon specifik del av fysiologin och så frågar man någonting så är det alltid å ena sidan och andra sidan och tredje sidan och fjärde sidan. Det kan göra att den som lyssnar hellre lyssnar på någon som säger att så här är det. Kan man väldigt mycket så finns det också ibland hos många en tendens att inte våga säga någonting. För att man ska vara så korrekt. Det gäller att balansera i det där. Att inte säga… Bara hitta på saker, men ändå kunna säga nånting om hur det verkar vara. Det är där vi har våra kliniker.
01:36:44 – Jacob: Precis. Men sen tycker jag också att det… Det är en viktig skillnad där som folk kanske missuppfattar ibland. Jag kan ju ofta säga väldigt säkra saker. Trams säger jag ofta. Det är fel. Det där stämmer inte. Men det säger jag inte om saker som handlar om en frågeställning eller något som är nytt inom forskningen. Utan det är ju när någon säger någonting som är helt uppåt väggarna. Som man har vetat sedan 1990 inte stämmer ungefär. Då är jag ju säker på att det är fel. Men hade någon istället ställt mig frågan vad tror du om det här ämnet? Då hade jag gett ett mer komplicerat svar. Gå in och läs mina artiklar om gluten. Jag tror det är två artiklar om gluten där jag skriver vad man vet och vad man tror sig veta. Något sådant där tror jag det heter.
Det är liksom mer bara massor med frågor om man vet inte och sådana här saker. För då har jag försökt förklara det. Sen har jag kanske fem inlägg till om gluten där jag mer eller mindre bara sågar folk som har pratat trams. För att det de säger, det är uppenbart när man är lite påläst på det att det är helt fel. Det är inte baserat på något. Och då är det lätt att säga att det där är helt fel. Och det är inte jag som har Dunning-Kruger och är för självsäker. Utan det är bara att de har varit så långt utanför.
01:38:08 – David: Du påtalar ju lite grann att de är så långt till vänster på den där skalan. Att de säger saker utan att veta ett skit. Men samtidigt så tror jag att… Det gäller ju att balansera det där så att man inte bara säger att det kan vara si, det kan vara så och det kan vara så också. Men utan att bli den där som skriker utan att veta.
01:38:37 – Jacob: Precis. Det är en svår väg. Jag brukar ju ha ganska mycket ord i mina texter. Jag tror det är mycket därför. Ibland så blir folk sura. Jag fick någon kommentar nu när jag skrev om vad man äter innan man ska sova. Hur det påverkar vad man äter innan man ska gå och lägga sig. Då var det ju någon som skrev en kommentar. Jag blev så glad jag såg att du hade skrivit det här så var jag skitbesviken när jag hade läst klart det. Slutsatsen var i princip bara att ingen vet. Så det var väl lite.
01:39:13 – Wille: Det behöver man en kliniker som hittar på ett svar.
01:39:15 – Jacob: Ja, inte hitta på det, men man kan ju säga att det här har funkat för mig. Det tycker jag är helt okej att säga. Det får man verkligen lov att säga. Så länge det inte är något som man har provat och man vet att det inte funkar för 99 andra, då får man liksom erkänna att det här funkar för mig, men det visar sig att det inte funkar för andra. Men är det oprovat, det är klart att man får säga att det här funkar för mig. Så länge man är tydlig med att det är just det och man inte säger att Ja, ni vet vad jag tänker.
01:39:43 – Wille: Det här är coolt. Det här är en effekt som finns och det är någonting man verkligen kan tänka på. Hur säker är man på det man vet och varför är man säker på det? Om man kan svara på de frågorna, då är man någonstans på vägen till att placera sig själv på den här skalan. Det är verkligen en effekt som finns. Ska vi nöja oss där eller?
01:40:03 – Jacob: Nu får vi verkligen nöja oss.
01:40:04 – Wille: Ja, nu börjar klockan lida mot midnatt här, höll jag på att säga. Det gör den inte. Halv elva, men det är ändå lång tid.
01:40:14 – David: Jag ska upp och föreläsa imorgon också. Det är bra. Oj, du jobbar hårt.
01:40:20 – Wille: Då ska vi släppa iväg dig. Det var sjukt kul att ha dig med, David. Grattis återigen. Tack så mycket.
01:40:26 – Jacob: Ja, precis. Killar, var med och grattis. Ja. Ha det gött. Ja, vi hörs.
01:40:29 – Wille: Ha det gott. Hej.
