Jag är ganska övertygad som att de flesta människor i stora drag vet vad som är riktigt dålig livsmedel. Och ändå äter vi succesivt mer av det.
Det tror jag delvis beror på saker så som tillgänglighet, reklam, pris och annat som vi själva som individer inte har någon större kontroll över. Vi bygger vårt samhälle på ett visst sätt och så får vi människor som får ett beteende efter det.
Precis som att fler människor kommer cykla om vi bygger fler cykelvägar och gör så folk känner sig säkrare på cykel i trafiken så kommer fler att käka mer skitmat om den finns överallt omkring oss.
Jag tror dock också att vi människor ofta mäter oss utifrån vår omgivning. Vi vet inte vad som är ”normalt” eller ”lagom” rent fysiologiskt utan vi utgår från vad vi ser.
Så käkar alla våra vänner 10 kakor varje fika så tycker vi att vi är duktiga och äter lite kakor om vi ”bara” stoppar i oss 5. Sen att det troligen är problematiskt för kroppens hälsa på sikt om vi käkar 5 kakor på fikat varje dag funderar vi mindre kring. Om ens något.
Det finns data som stödjer att människor ofta använder sig av sådana här relativa jämförelser. För 30 år sedan så var någon med BMI ”mer fet” än vad någon med BMI 30 anses vara idag tex.
Förr var läsk och godis något som bara ansågs normalt på helgerna. Idag är man nästan ovanlig om man uttryckligen håller sig till den där riktlinjen osv.
Så jag tror att det spelar in hur man formulerar sig när man ger rekommendationer. Jag tror effekten blir större om du säger ”ät mindre än x gram av godis varje vecka” istället för att säga ”vi som svenskar äter för mycket av godis och vi bör försöka minska på det”.
Jag tror också att det här är en fördel för alla strikta dieter där ute. Tex när LCHF säger max 50 gram kolhydrater. Det är tydligt om du då äter ”rätt”.
Sen är det oftast för dogmatiskt sett till hur kroppen fungerar. Så 🤷♂️ Det är svårt att ge råd till alla samtidigt 😁