Det här är en automatisk transkribering av Avsnitt 256 av podcasten Tyngre Träningssnack. Du kan trycka på varje tidpunkt i texten för att hoppa till precis den delen av avsnittet i youtubespelaren på toppen.

Transkriberingen är genererad med hjälp av AI och innehåller en del fel.


00:00:21 – William Valkeaoja: Ja, men hallå och hejsan och varmt välkomna ska ni vara till inte så mycket, inte bara ännu ett avsnitt utan ett särskilt avsnitt av Tyngre Träningssnack med mig, Ville, och som vanligt Jakob Gudion.

00:00:33 – Jacob Gudiol: Hallå, hallå, Ville. Grattis.

00:00:36 – William Valkeaoja: Ja, tack till samma. Det är nämligen fem år sedan som vi startade den här podden så att det blir inget helt avsnitt tillägnat det för det blir ju inte bra alltså, nej.

00:00:48 – Jacob Gudiol: Vi har ju nyårsavsnitt för den som vill veta vad vi tyckte om det som hänt.

00:00:53 – William Valkeaoja: Ja, det räcker med sådana tillbakablickar. Det är inte de avsnitt man minns direkt. Men det är kul att notera, det är en rätt sjuk grej. Förutom mina universitetsstudier så är det väl det som jag har gjort längst i mitt liv, arbetsmässigt.

00:01:11 – Jacob Gudiol: Ja, absolut. Men faktiskt, det är en ordentlig insats. Jag har ju spelat fotboll mycket längre på något sätt, men det har ju inte varit någon press på något sätt egentligen.

00:01:27 – William Valkeaoja: Nej, och inte ett jobb på det sättet liksom.

00:01:30 – Jacob Gudiol: Nej, exakt. Man har ju inte byrit på det själv på sätt och vis. Man har ju varit där, men det är ju ett lag. Här är det ju du och jag på något sätt. Det är ju en annan grej känns det som. Det är mer publik här än vad jag någonsin spelat fotboll för faktiskt, tror jag. Jag tror inte, nej, i alla fall de topplistande avsnitten här har jag inte varit nära på när det gäller fotbollsplanen.

00:01:54 – William Valkeaoja: Nej, det kan bli rätt svårt alltså. Det är ju typ Friends Arena-siffror på dem, eller har jag helt fel där?

00:02:02 – Jacob Gudiol: Nej, vi har ett par, en bra bit över 20 000. Förr så räknades ju statistiken väldigt konstigt. Då hade man ju sådana glädjesiffror. Vi har ju några avsnitt som ligger på 60 000 och sådär. Det var de jag tänkte på, men det måste vara fel. Ja, sen de gjorde om statistiken hade det blivit lite mer standard så är det väl de höga avsnitten som ligger där omkring. Det har jag inte spelat fotboll kring, men ett par tusen har jag faktiskt spelat fotboll kring. Fotboll kring, ska man säga. I mitten. I centrum. I centrum kan jag inte säga att jag har varit i de här matcherna. Det var mycket publik. Jag var en dusinledare på något sätt, men jag startade någon av matcherna i alla fall.

00:02:43 – William Valkeaoja: Vi har varit inne och kollat på vilka recensioner vi har fått under årens tid. Det är alltid väldigt roligt, så jag tänker att vi ska gå igenom några. Jag tar inga av de här som bara är så här roligt. Man ska säga att vi har 4,5 av 5 på iTunes, så de flesta är ju bra. Men de roliga är ju de som verkligen hatar. Vi har en här från för fyra år sedan. Jag har verkligen försökt, men jag klarar inte av attityden hos Guidole. Jag började lyssna på den här podden med ett öppet sinne, men alla dessa nedvärderingar av citat folkslut, citat klarar jag inte av. Det är roligt.

00:03:20 – Jacob Gudiol: Det kan väl ge henne. Det var känsligt för det där att ta det personligt.

00:03:26 – William Valkeaoja: Folk fattar inte. Det kan ju verkligen sticka. Det kan jag också förstå.

00:03:32 – Jacob Gudiol: Människor har väldigt svårt det här med att man säger att någon har sagt någonting dumt, och så tolkar de det som att man säger att de är idioter. Alla säger ju korkade saker lite då och då. Sen är det ju såklart att det är många människor som säger det oftare än andra, men det är ju inte ett personlighetsslutsats man drar när man säger att det där var jättedumt sagt, eller det där är fel, eller det där har folk fått på bakfuten och sånt där. Det är ju säkert jättemycket jag har helt om bakfuten när man hoppar in på något helt annat fält än vad jag sysslar med. Men det är väldigt många som är känsliga för det där. Det vet jag om, men jag vet inte hur jag skulle kunna ändra på det. Men det funkar ju inte om jag vill samtidigt få rätt information på något sätt. Det finns ju inte mycket annat ord för att säga det än att det där är fel. Framför allt inte i dagens…

00:04:31 – William Valkeaoja: Nej, jag tror mer att det är sättet man säger det på. Om man är väldigt diplomatisk och säger så här, nu kanske det inte blivit helt rätt den här gången, då tror jag att det är väldigt få som kommer störa sig på det. Men om man säger så här, det här är ju bara korkat, så kommer alltid någon störa sig på det av olika skäl. Framför allt när man generaliserar och pratar om folk och inte en specifik person, det kan jag också förstå att man inte gillar, men det är ju ganska roligt att göra ibland också. Vi har en här från GurkGurra. Han skriver, helt okej, men jävligt jobbig ibland. Det här har vi pratat om tidigare. Mycket bra information och intressanta ämnen. Snubbarna är dock jävligt självgoda och avsnitten spårar lätt ut i en folkhälsofascistisk circlejerk så fort de pratar om socker. Är det någon som inte tycker om…

00:05:13 – Jacob Gudiol: Det är det som är så roligt med socker. De som är fascister mot socker ska säga att de är jaja på mig frekvent där. För att jag säger att det inte är ett gift.

00:05:27 – William Valkeaoja: Det går ju inte att hamna rätt bland två extremer. Mot extremerna, precis. Vi har en här, bra källa till kunskap, kosthälsa och träning. Initierad och intresserad programledare. Ibland viss obalans där vill du ofta komma bort. Det blir lite väl mycket inbördesbeundrande, idiotförklarande och höhöande, särskilt i frågaavsnitt. Det är väl lite samma grej som tidigare.

00:05:52 – Jacob Gudiol: Är det ingen som har skrivit att du är dryg och irriterad på människor?

00:05:58 – William Valkeaoja: Nej, saknar samtal och bildens bänkpress. Såg jag något av styrkelabbet som har skrivit det? Nej, att jag hatar människor. Nej, det är ingen som har skrivit det.

00:06:09 – Jacob Gudiol: Nej, det sa jag inte. Nej, det var jag som sa det. Nej, jag tycker mer att det borde ju vara någonting, för jag tycker ju att du är mer… Bitter. Jag tycker ändå att jag är lite generös med att det kanske skulle kunna vara så, trots att vi inte vet.

00:06:35 – William Valkeaoja: Vi har lite olika filosofisk ingång till sådana områden ibland. Det har man säkert märkt. Vi har en här från Lessensmiley som skriver, önskar att jag kunde ge ett bra betyg, men brutalt dåligt för träningsintresserade. Klubb för inbördesbeundrar. Flams & Trams, en otrolig flamsig och tramsig podd. Inte med hälsa i fokus, utan mycket eget tyckande. Kritik till alla våra gäster där som bara tycker saker och inte har fokus på hälsa. Vi har en som är totalt rimlig kritik som skriver, sluta använda ordet liksom hela tiden. Jag vet en bra podd.

00:07:14 – Jacob Gudiol: Det är vi alla medvetna om att vi gör så mycket. Det skulle ha varit väldigt intressant att ha någon typ av statistik på det här. Jag vill ju inbilla mig att vi har blivit aningen bättre. Jag sitter och går igenom alla de här porrarna innan de släpps. Jag har ju själv irriterat mig på det här. Min mamma irriterar sig väldigt mycket på det här. Ja, du gör det. Jag lyssnar på ett avsnitt, du måste bara släppa ut. Jag upplever ju själv när jag lyssnar nu att jag har blivit bättre på det. Sen kommer det, fortfarande, ett par gånger per avsnitt. Men jag upplever ändå att det är bättre. Så det har varit spännande att gå igenom det här. Hade jag varit riktigt seriös hade jag ju spelat in allting om igen. Kört om min egen slinga för mig själv framförallt. Men nej, på något sätt, det här är ju inte ideellt arbete. Det är inget jobb på det sättet heller.

00:08:16 – William Valkeaoja: Den sista här tycker jag är rolig. Mycket intressanta ämnen, mycket kunniga. Och säger en massa vettiga saker. Men Gudiol låter alltid så dryg och raljerar så mycket. Så jag kan tyvärr inte lyssna på denna. Lyssna på Styrkelabbet istället. De är ödmjuka. Jag tycker inte att det är brist på ödmjukhet som gör att man… Om man ska säga att du raljerar, vilket jag även gör. Det är inte brist på ödmjukhet som gör att du har den toningen. Det är att du är mer säker. Du tycker att du har på fötterna. Det handlar inte om ödmjukhet egentligen. Det handlar bara om bedömning av bevisningen eller någonting liknande.

00:09:02 – Jacob Gudiol: Oftast. Ja, absolut. Det håller jag med om faktiskt. Men det är också… Det är en gröv skala där. Tror man att det är ett kontroversiellt ämne, det är klart. Då blir man väl irriterad på när jag säger att det där är kontroversiellt. Det kan jag förstå. Folk som känner mig som jag har växt upp. Jag är ju lite dryg.

00:09:22 – William Valkeaoja: Jag tror att det brukar beskrivas som ett av dina framträdande karaktärsdrag. Det är gigantiskt. Jag gillar ju att påpeka det hela tiden.

00:09:30 – Jacob Gudiol: Ja, precis. Jag tycker väl oftast själv att dryg är lite fel ord. Men det kanske passar ändå. Men självsäker är det ju definitivt. Ja. När jag vet någonting som uttrycker det självsäkert, kan man väl säga. Jo, men det får man ju ge folk på något sätt. Jag kanske inte känner det i mitt hjärta, men det är så generellt som du säger. Folk har nu rätt.

00:09:57 – William Valkeaoja: Det är helt okej att man inte tycker om personligheter. Det blir ju lite som med poddar. Det blir nästan som att man umgås med personerna man lyssnar på. Vissa klickar man inte med. Det spelar ingen roll att det är intressanta ämnen och vice versa. Man kan ju lyssna på poddar trots att man inte är så intresserad av ämnet. Bara för att man tycker att personerna uttrycker saker på ett bra sätt. Att de har en trevlig röst eller nästan vad fan som helst. Att de har en bra självgång mellan varandra. Så jag tycker att det är helt okej att folk inte gillar oss. Det är inte det stora hela. Vi har ju extremt mycket bra gäster. Det är ju det som är den stora inresten att göra den här podden. Jag tror att du sa det någon gång när vi började. Man kan ju egentligen inte bara ringa upp forskare och säga kan du inte bara berätta om din forskning i två timmar här för mig? Det kan man inte göra som privatperson. Ingen kommer ställa upp på det. Men om du ställer in det och så sänder ut det i en kanal som egentligen inte ens behöver vara särskilt stor för de allra flesta forskarna så är det helt okej för dem. De går med på det. Så det är ju en extrem inrest att kunna göra sådana saker. Att prata med tränare och aktiva och sådana saker.

00:11:02 – Jacob Gudiol: Jag är faktiskt överraskad hur många som har sagt ja genom åren här. Det är väldigt få nej vi har fått. Det har varit några såklart men det är väldigt få. Sen har det varit några som vi har fått jobba på i två, tre år och sådär. Men det kan jag förstå. Folk som har mejlat mig kan förstå varför jag förstår. Det tar tid att få svar och sådana saker där också. Men som sagt väldigt överraskade jag på sätt och vis att det har varit så lätt att få tag i många människor. Det är väldigt få som har haft några med uppkrav heller. Jag tror vi har haft tre eller fyra som har frågat om ersättning. Alla andra bara, ja det är klart jag gör det.

00:11:50 – William Valkeaoja: Men det har vi inte lämnat, vad jag vet i alla fall.

00:11:52 – Jacob Gudiol: Nej vi har inte lämnat någon ersättning.

00:11:54 – William Valkeaoja: Jag har aldrig betalt någon i alla fall. Till exempel när vi har fler som har skrivit en bok så är det inte så att vi lovar att plugga din bok om du är med. Då är det mer att vi har läst den boken och mer av det som vi pratar om står om i den här boken. Det är mer sådana saker. Det är folk som egentligen bara vill få ut det de håller på med i de flesta fall. Det är nästan inga som tackar nej. Det händer ibland att man inte får svar men det kan ju precis som du säger lika gärna bero på att det försvinner i bruset att man pallar inte läsa alla mejl där det står saker.

00:12:29 – Jacob Gudiol: Precis, jag hade faktiskt Philip Larsson, han var med hyfsat tidigt ändå men jag mailede honom innan vi startade på den och frågade om han ville vara med och då fick jag inget svar alls. Sedan körde jag en bildning ett år senare och sånt där. Då svarade han och så hittade han mitt mejl oläst inkåen. Så han hade bara missat det där första eller inte hunnit komma igenom det eller vad som helst. Så det händer säkert också med en del. Jo men tack alla som har varit med. Jag har mailat en del av dem som varit med med lite sådär feedback och gett dem ungefär hur mycket lyssnare som varit med. Är det andra som lyssnar som har varit med som vill veta så är det bara att maila så kan de få lite info om lyssnarantal och sådana här saker.

00:13:17 – William Valkeaoja: Det är så svårt att veta vad det betyder. Det ska man alltid veta när man får sådana här listor över Sveriges mest lyssnade poddar att det där är väldigt olika vilka plattformar man ligger på och hur de mäter det där. Sådana här statistik är väldigt svåra att veta. Är det uppskattat antal eller är det faktiska streamningar eller sådana här saker. Det där är en osäker siffra men man får ju ett hum om ungefär hur många man når.

00:13:40 – Jacob Gudiol: Ja och de får ju reda på relativt. Är du på KI så kan du veta om du ligger i toppen KI-forskare. Det är väl lite kul att veta. Alla GH’arna vi har varit med genom det. Vill du veta om du är topp 10 så maila så svarar jag.

00:13:53 – William Valkeaoja: Exakt, du kan lägga en halv dag på att plocka fram den statistiken istället för att skriva någonting. Det är skönt. Det är ju det. Man sitter och byter typsnitt på det man gör. Det är jättehärligt. Vi ska inte dra ut på det här mer utan vi har faktiskt en återkommande som jag säger i introduktionen. Det är egentligen inte en gäst utan en familjemedlem och det är Caroline Mellberg som vi intervjuar. Det är om ett ämne som hon kan väldigt mycket om nämligen endokrinologi, hormoner och kvinnor. Vi har fått mycket frågor om det här området så det är bra att kunna ha med någon som kan någonting. Vi lämnar väl över till den intervjun. Där släpper vi in den återkommande familjemedlemmen Caroline Mellberg. Tack så mycket. Min liten brist på entusiasm där kommer sig av att det här är tredje försöket till inspelningen.

00:14:48 – Caroline Mellberg: Jag är lika glad att vara med nu som jag var första försöket.

00:14:52 – William Valkeaoja: Vi ska inte önska någon tid på att beklaga oss över det skånska internetet utan vi går direkt på ämnet. Vi ska prata om kvinnor och träning kan man väl säga. Vi har fått ganska mycket frågor, jag och Jacob, om det här med till exempel mänssyken eller preventivmedel påverkar kvinnors prestationsnivå och kvinnors träning på något sätt. Det är väl ett ämne som jag och Jacob inte är så inlästa på att vi är bekväma att ta i tur med det på egen hand. Sen är det också lite så att den datan som finns som nyligen har sammanfattats i två litteraturöversikter i år att det inte är så lätt att dra några fasta slutsatser utifrån det. Då är det bra om man har med någon som kan det här. Då hoppas vi att du kan det här, Karoline.

00:15:46 – Caroline Mellberg: Jag kan ju inte träning för kvinnor bättre än någon annan för det är ingen som egentligen kan någonting om det. Men det beror mer på väldigt dåliga studier och dåliga data mer än att kvinnor är väldigt speciella, tror jag.

00:16:03 – William Valkeaoja: Jag förstår det, jag bara tänker om man kommer ner till varifrån tänker man sig att den här skillnaden kommer så kan man härleda det till att vi vet att det finns de här prestationsskillnaderna mellan biologiska män och kvinnor. Det har vi pratat om i avsnitt nyligen med Tommy Lundberg om den här kontroversen som har varit kring uppdelningen i idrotten mellan män och kvinnor. Det är så att väldigt mycket av forskningen endast är gjord på män när det gäller träning. Till exempel satt jag idag och skrev om styrketräning på olika sätt. En av artiklarna som jag läste var en översiktsartikel där man hade försökt hitta träning på ett visst sätt inom en viss gren, det kommer en artikel senare och då hade man bara försökt hitta tränade människor men då hittade man bara forskning utförd på män. Lite av problemet är att man tänker att vi inte har så mycket forskning på kvinnor och hur de svarar på träning och då kan man tänka sig att då vet vi ingenting om hur kvinnor svarar på träning, men då är det precis som du säger så är det ju inte, utan mycket av fysiologin är densamma mellan könen.

00:17:07 – Caroline Mellberg: Så är det, skillnaderna uppstår ju i puberteten där biologiska män har en högre dos eller koncentration testosteron som gör att de får en annan längdtillväxt och en annan muskelmassa i förhållande till fettmassa som sedan styr del av skillnaderna senare i livet. Sen anledningen till att man inte forskar på kvinnor har ju varit att man också har tillskrivit mänspsyken en massa saker, att man har tänkt att den antagligen gör saker som vi inte kan ta hänsyn till i studierna och då har man valt bort kvinnorna på grund av mens ibland. Men det har ju också andra saker som att de är potentiellt fertila vilket gör att man inte ibland kan testa vissa saker på dem därför att det finns risk för att man påverkar mer än en individ om någon då skulle råka bli gravid under en studie till exempel. Men sen finns det ju en massa andra saker med fertila kvinnor och mänspsyken som kanske påverkar sekundärt. Kvinnor som blöder regelbundet ofta har kanske en sämre hjärnstatus som egentligen inte är… Det är ju inte på grund av att man har en cyklicitet i hormonerna utan det är sekundärt till det som också kan påverka och det tror jag egentligen är mycket mer rimligt att ta hänsyn till när man till exempel ska prata p-piller eller inte p-piller så kanske det är så här, vill jag ha bra hjärnstatus ja då kanske det ändå ger mig en bättre prestation om jag äter p-piller och inte blöder än om jag blöder regelbundet för att få en naturlig cykel. Det finns en massa andra aspekter också i det. Men nu kanske jag går händelserna lite i förväg.

00:18:50 – William Valkeaoja: Det är ändå problematiken med att vi saknar data på kvinnor. Det kan vara lite mer rationella biologiska orsaker sen huruvida de är relevanta eller inte kan vi komma in på men det kan också vara kulturella grejer som till exempel en av de här studierna som jag läste i dag var gjorde på styrkelyftare. Då kanske det bara var så att det är den klubben som de besökte att det bara var män där och så blev det så. Det kan vara ganska mycket kulturella orsaker till att det är på ett visst sätt att man kanske har studerat collegeidrottare i USA och då kanske det har varit idrottare som dominerar som män eller där den personen som forskade kanske var mest bekväm med att ha hand om de andliga lagen. Det kan vara väldigt mycket saker som inte har att göra med faktiska biologiska grejer som gör att vi saknar data. Det behöver inte vara något som skulle ha spelat roll om vi faktiskt hade studerat kvinnorna också.

00:19:47 – Caroline Mellberg: Samtidigt så är det ganska många kvinnor som upplever en variation under mänscykeln, att de är starkare i vissa perioder och att de är väldigt mycket svagare. Framförallt tycker jag att det handlar om när folk styrketränar att man upplever prestationsskillnader i mänscykeln. Men sen är det ju samtidigt så att ganska många kvinnor blir psykiskt påverkade av sin mänscykel. Och det är ju också svårt att säga vad som egentligen är det som påverkar att man kan ta ett sätt till eller nån kilo mer. Det blir väldigt svårt att säga utifrån det. De här studierna i alla fall som har kommit, de kom ju för ett tag sedan. Vi har lite svårt att hitta dagar som passar att spela in. De kom i somras med en dagsmellanrum och samma grupp, jag tror att det skiljer någon endaste författare i dem, och båda är publicerade i en tidning som heter Sports Medicine. Där har man försökt göra systematiska genomgångar av alla artiklar som finns. Dels har man tittat på mänscykeln i sig, hur den påverkar träningen om man har en normal menstruation. Och sen har man också försökt göra någon slags jämförelse mellan kvinnor som står på P-piller och inte-P-piller. Där man också har jämfört samma individer, där de fått äta P-piller en period och sedan inte, eller tvärtom, under en period. Vilket jag tycker är lite märklig. Ja, jag vet inte. Men man kan väl sammanfatta att alla artiklar som man har hittat, som man har försökt sammanfatta i de här sammanställningarna, har i princip alla ganska låg vetenskaplig kvalitet.

00:21:41 – Jacob Gudiol: Ja, det förstår man ju på sätt och vis. Det kan man ju förstå. Det är ju svåra studier att göra.

00:21:49 – Caroline Mellberg: Ja, precis. Det är jättesvårt, så klart.

00:21:52 – Jacob Gudiol: Antingen ska du säga till någon att de ska börja ta hormoner som de antagligen har valt bort aktivt på sätt och vis. Det är väl något som alla väljer när man blir så gammal. Eller så har du personer som har redan gjort ett val och så ska du på något sätt ändra det valet och säga att nu får du inte göra så i två månader, för vi ska se vad som händer. Eller så blir det bara de här tvärsnittsstudierna där man bara samlar in folk. Jag tar ut P-pillar, då är du i den gruppen. Tar du inte det, så är du i den gruppen. Så ser vi om det är någon skillnad mellan grupperna. Det blir många problem annars där. Det är säkert inte samma personer.

00:22:28 – Caroline Mellberg: Ja, och det kan ju vara så att man väljer att ha P-pillar därför att man mår väldigt skit när man inte har P-pillar. Det finns ju en massa aspekter kring det där. Det handlar inte alltid bara om att styra menscykeln.

00:22:43 – William Valkeaoja: Jag tycker att nu kommer ni in på väldigt bra saker. Men jag som inte har någon som helst jävla aning om hur menscykeln fungerar, jag återgår till en flashfilm som jag har tittat på i alla år för att förstå hur menscykeln fungerar där det är små bloddroppar som sjunger plopp, plopp, plopp. Och sen ett ägg som blir rädd för att det kommer att mötas i en undergång här snart. Det är en otroligt bra film på många sätt men kanske har vissa begränsningar i förklaringsvärdet för de här olika delarna av psyken. Det gör att när jag ska läsa de här artiklarna så har jag väldigt lite att hänga upp det här på med olika follicular faces och liknande. Så jag tänker att det kanske vore bra om det nu skulle kunna finnas någon sån till person som jag som inte har så full koll på hur menscykeln fungerar och hur de här hormonerna varierar under menscykeln och vad man tänker sig att det skulle göra för prestationen. Skulle du kunna våga dig på någon sorts genomgång Karolina, hur ser menscykeln ut med avseende på det?

00:23:46 – Caroline Mellberg: Det är ganska svårt eftersom det händer saker samtidigt. Det jag väldigt gärna skulle göra är att göra någon liten bild som vi skulle kunna lägga in på Instagram. Det är ju inte en sak som händer. Grejen med hormoner är att det är en massa olika feedback-looper kan man väl säga. Om ett hormon ökar så ger det negativ feedback till hjärnan som säger till att den ska producera mindre och så har det en domino-effekt som påverkar andra hormoner. Det är väldigt svårt att icke-visuellt göra en bra beskrivning av det.

00:24:26 – William Valkeaoja: Men det finns ändå, om man går till den här första artikeln som handlar om menscykeln så delar de in det i några distinkta faser. Tre faser, de kallar det för the early follicular phase the ovulatory phase, the midluteal phase. Kan man säga att de tre är distinkta, att där sker det mer av en viss sak?

00:24:51 – Caroline Mellberg: Ja, man kan säga att i den tidiga folliculära fasen follicular är själva äggets tidigare fas det är när man pratar första dagen på mensen då har man väldigt låga nivåer av både östrogen och progesteron. I takt med tiden så ökar östrogenet tills man kommer till den sena follicularfasen innan själva ägglossningen. Precis innan ägglossningen så har man högst nivå av östrogen men man har fortfarande låga nivåer av progesteron. Sen när ägget har lossnat så ger det en negativ feedback till östrogen som sjunker och då ger det feedback till progesteron som ökar litegrann. Sen kommer det en lutealfas också där östrogenet ökar igen. Men det man kan säga är väl om vi ska blanda in p-pillerna också så kan man väl säga att p-piller den nedreglerar den egna produktionen av både östrogen och progesteron och det gör man genom att man tillsätter östrogen och progesteron i tablettform och när det då finns cirkulerande progesteron och östrogen i kroppen så får hjärnan en feedback när den säger att det finns östrogen och progesteron så den producerar inte det själv. Så det är lite så som p-piller verkar genom att man tillsätter samma hormon som kroppen påverkar men den gör det då så att hjärnan blir liksom bortdribblad och inte får feedbacken utan det är samma konstanta feedback det finns ingen förändring över tid och det blir ett helt mycket stabilare hormonellt läge kan man säga.

00:26:40 – William Valkeaoja: Vad kan man då tänka sig? För då får man ju de mindre nivåer av östrogen och progesteron än man skulle haft annars, förstår jag dig rätt då?

00:26:49 – Caroline Mellberg: Ja, du får lite högre än vad du skulle haft under den tidiga folikulära fasen till exempel, men du har ju lägre än vad du har när du har de högsta nivåerna så det är väl mer så att du har ett medelläge hela tiden med p-piller.

00:27:05 – William Valkeaoja: Mindre svängning eller nästan inga svängningar då. Men vad tänker man att det här gör fysiologiskt? Hur påverkar det, man säger till exempel muskelmassa och prestationsförmåga och sådana saker?

00:27:18 – Caroline Mellberg: Ja, alltså östrogen är ju också ett anabolt hormon alltså inte alls i samma nivå som testosteron eller GH men det ger ju muskeltillväxt och det är en av sakerna som man vet efter klimakterie till exempel när östrogennivåerna minskar så får man en omvandling av muskulatur till mer fettmassa och man har svårare och när jag säger svårare så betyder inte det liksom markant svårare men det kan vara lite trögare att bygga muskler efter när man har lägre nivåer och det är väl lite det som är grejen att man tänker på östrogenet som ett anabolt hormon och därför vill man utnyttja när det är som högst i menscykeln. När man har så mycket hormon som möjligt så tänker man sig att man ska kunna använda det som en typ av doping, att nu är det mycket så då kör vi på.

00:28:15 – William Valkeaoja: Vi pratade lite om det innan, varför tänker man ens att det här skulle vara relevant? Då kan man ju tänka precis att det är som någon form av doping att man tänker att inte bara att jag kanske presterar bättre just när man har högt hormoner utan också kanske att man tål mer så att man kanske skulle kunna lägga in mer träning till exempel ungefär som folk bloddopar sig inför väldigt tuffa träningsperioder eller att man skjuter in testosteron inför tuffa träningsperioder då är det inte för att man vill vara starkare under den perioden utan mer att man ska kunna återhämta sig snabbare, man ska kunna göra hårdare träning, att det kanske är det som är tanken med det här att man ska kunna tajma mer träning beroende på var i menscykeln man befinner sig.

00:28:57 – Caroline Mellberg: Det är väl precis det som är teorin bakom i alla fall. Sen är det ju svårt, det är klart att många kvinnor har regelbunden menstruation långt ifrån alla har ju mer regelbunden och är du elitidrottare så är det ju inte helt ovanligt att du saknar menstruation överhuvudtaget därför att du har en liten skev fördelning mellan muskelmassor och fettmassor Östrogen som i hormonet aktiveras ju i fettväv bland annat vilket gör att det är nödvändigt med fettväv och fett för att man ska kunna nyttja det optimalt. Teoretiskt så förstår jag varför man vill undersöka det men för de flesta är det ju inte kanske jätte relevant skulle jag vilja säga.

00:29:53 – Jacob Gudiol: Man kan ju säga att styrketräningsstudierna som finns på kvinnor och män Jag skrev om det här på Tyngre ganska nyligen när man tittade på hur mycket ökar män och kvinnor i styrka när de styrketränar Där är det ju generellt sett ingen skillnad alls mellan män och kvinnor För mig säger det att det är antagligen ingen större fel i någon av gruppernas program Om vi ska vara lite krassare, om vi säger att programmen har optimerats för männen och kvinnorna får samma ökningar Ska vi då tro att det skulle finnas något program som gör det väldigt mycket bättre för kvinnor Det är ju klart att det är möjligt och det är väl bra om man undersöker det men det känns ju inte så troligt som utgångsläge att tänka att det är så När vi ändå vet att i slutändan så presterar de bästa männen bättre än de bästa kvinnorna och på gruppnivå så är det en skillnad i prestation mellan män och kvinnor att det där skulle vara någon typ av bara ett systematiskt fel i hur kvinnor har tränat i några hundra år och att inga elitiruttande kvinnor skulle ha klirat ut det här på egen hand Det funkar ju bättre de här två veckorna kanske början av mitt program Utan elitidrotten är ju före forskningen på det sättet Man markerar vad som funkar och så har man provat det och sen så kan forskning finjustera och hjälpa till att prioritera Förklara Ja, förklara och även kanske välja när man ska testa något nytt så kan man välja ett alternativ som kanske är mer troligt att fungera från början Men den mattan där ser fin ut, den kanske gör man till elitidrotten Så börjar man ju inte utan man börjar med det som är rimligt och så utgår man från att jag behöver få bättre acceleration Hur tränar jag acceleration? Hur fungerar jag fysiologiskt? Och så utgår man på det för att hitta på en övning och sen testar man övningen Och så fungerar elitidrotten

00:31:47 – William Valkeaoja: Men problemet med det där upplägget att man bara jämför kvinnor och män är att man kan tänka att kvinnornas prestation blir utspädd över hela gruppen när man kan tänka att vissa kanske har fått den här optimeringen utifrån sin mäncykel och vissa har inte det och att resultatet blir ett medelvärde som är okej men inte så bra som det skulle kunna vara Och det är väl lite därför jag tänker att man behöver göra de här studierna där man tittar på om vi optimerade får den gruppen bättre än de som inte har optimerat jämfört med att bara jämföra med män Men där kommer man mycket in på de problem som du var inne på, Caroline att mäncykeln inte är regelbunden, man kanske inte alltid kan utgå bara från kliniska symptom, alltså hur mår jag nu och hur är det med blödning och sådana saker, för att det inte korrelerar till 100% med hormonvärden och sådana saker som man då tänker är det som spelar roll Och när du sa då att det här har låg kvalitet, de här studierna som inkluderas så måste det bero ganska mycket på att det är extremt svårt att göra den här forskningen och sen så är det väldigt svårt att säga åt folk att nu måste du sluta ta P-piller eller nu måste du börja ta P-piller eller standardisera vilken typ av P-piller eller att folk kanske inte kommer ihåg om de har tagit sina piller Det finns många sådana här saker som gör, antar att det har varit en del av det att man inte har velat forska på kvinnor för att det är så jävla komplicerat med allting om man nu tänker att man faktiskt ska studera den här effekten

00:33:10 – Jacob Gudiol: Men vi kommer ju ändå in där, Wille, om du tar det du sa där som att vissa får jättebra resultat och vissa får dåliga och i genomsnitt blir det okej men då blir ändå genomsnittet sämre. Om man jämför med en manlig grupp som kör ett program

00:33:24 – William Valkeaoja: Det är sämre än det skulle kunna ha varit, men vi vet ju inte hur bra det skulle kunna ha varit

00:33:29 – Jacob Gudiol: Om vi har ett program som vi vet funkar jättebra för män, välstuderat om vi säger så så ökar den gruppen med män 10% och kvinnorna ökar 10% då Om vi ska tro på din antagande, att det var för att vissa fick en optimal träning vissa fick inte det, då innebär det att om vi hade gett alla optimal så hade det varit bättre ökningar än männen Och det är det jag säger, det är inte så otroligt att det är

00:33:52 – William Valkeaoja: Ja, och det är det som blir förlängningen av det här Man tänker att kvinnorna skulle kunna dopa sin träning på det sättet på ett sätt som männen inte kan göra eftersom vi inte har den fluktuationen av de här hormonen. Jag säger inte att jag tror att det är så Det är bara att det måste vara det som är tanken

00:34:11 – Caroline Mellberg: Jag tänker också att det finns en massa andra aspekter om man nu är tävlingsidiotter Vilket jag tänker att de här studierna appellerar till För om man är vanlig småbarnsförälder som jobbar så får man träna när man kan Man kan ju inte träna efter mänpsyken Men om man nu är idiotter, då är det en massa andra saker som vilken dag tävlingen är Oftast lägger man upp sin träning utifrån toppningsform Det är en massa andra aspekter. Jag tänker bara att det ger en dimension som kanske gör det lite väl komplicerat att försöka lägga in den aspekten med en menstruationscykel i det hela

00:34:52 – William Valkeaoja: Då pratar vi bara individuella idrotter, när vi kommer till lagidrotterna så blir det ännu svårare för då måste man förhålla sig till vad gör resten av laget

00:35:03 – Caroline Mellberg: Precis, vi har ju konstaterat i någon annan podd att det inte smittar med mens För annars skulle man ju kunna veta att hela laget hade mens samtidigt Men så är det ju inte riktigt, tyvärr Eller tyvärr vet jag inte, det är väl kanske tur

00:35:20 – William Valkeaoja: Det hade varit praktiskt ur en lagaspekt på det sättet Eller på sätt och vis, för om man då tänker så där Jag vet inte, vi ska inte gå in på det

00:35:29 – Caroline Mellberg: Match-situationen när alla är skitdåliga

00:35:32 – William Valkeaoja: Jag vet vad det är jag tänkte Det blir ju inte så jävla praktiskt Då vill man nog ha lite av den här medeleffekten Okej, mittfältet var inte så starkt idag, men backlinjen håller

00:35:43 – Jacob Gudiol: Ska vi gå igenom lite vad de hittar i de här översiktsartiklarna innan vi hoppar vidare Det var ju en kring piller då och så var det en kring hur cykeln fungerar hos dem som inte tar Eller inte hur cykeln fungerar, det vet man Hur prestationen förändras under tiden

00:36:01 – Caroline Mellberg: Hur prestationen fungerar med de här tre faserna

00:36:05 – Jacob Gudiol: som vi pratade om tidigare Precis, och det de fann då när de bara tittade på menstruationscykeln Vad händer där om vi försöker kolla under de olika delarna av cykeln Då fann de faktiskt en något försämrad väldigt liten effekt, men en försämrad effekt på prestationen i den här tidiga folikulära där du har både lågt östrogen och lågt progesteron och övriga tiden hyfsat jämn prestation fast då aningen bättre

00:36:37 – Caroline Mellberg: Precis, vilket är ändå lite intressant för jag har ändå, jag tycker att oftast när man läser andra inte bara här, men när man läser andra studier så handlar det om att hitta den perioden när man presterar bäst men här har man ju istället hittat en period när man möjligen presterar lite sämre men det innebär ju att man ändå under resten av menscykeln kan göra som vanligt och det är snarast då tvärtom att man ska ta och det finns ju ingenting heller som säger att man måste träna mindre det finns ingenting som säger att effekten på träningen måste vara sämre för att man presterar sämre det kan ju vara andra aspekter som gör att man faktiskt mår lite sämre som gör att man inte orkar just den tiden att det är mer en mindre sympaticuspåslag att det är andra aspekter som gör att man inte orkar just under den tiden, så träningen då kanske ändå i slutändan ger lika stor effekt.

00:37:32 – William Valkeaoja: Jag tänker så här att om man bara tänker att det här är en människa vi struntar i vilket kön den har och så tänker man att den här människan har en tränare som hjälper till med träningen om det går att säga att idag är jag sliten jag orkar ingenting då kanske man liksom inte tänker att man lägger in den tuffaste träningen utan man tänker att nu ska vi verkligen försöka köta ur allting här, utan man kanske tänker att idag är en dålig dag, då tar vi det lite lugnare eller vi tänker om lite, vi planerar om att det liksom är så om man faktiskt jobbar med träning, om man då tänker att man mår sämre under den här fasen eller kan prestera lite sämre att man då tar hänsyn till det precis som man skulle göra för vilken annan människa som helst och sen under resten av tiden så kan man träna på som man hade tänkt och anpassa sig runt det. Jag har också lite svårt att se varför det här ska vara varför man behöver veta vilka hormonnivåer man har för att göra den här anpassningen.

00:38:24 – Jacob Gudiol: Men det om vi antar att prestationsförändringen kommer av måendet är det ju att säga att de känner sig lika laddade de känner sig lika pigga under uppvarmningen och allt sådär, men det bara blir någon procent sämre i prestation då kan ju jag ändå säga nytta av det här i tävlingssammanhang, säga att du ska gå upp som Karlin sa här, du är OS-deltagare då tittar du i kalendern så antar vi att du är en av de OS-deltagarna som har en regelbunden menstruation fortfarande då kan man gå in och titta i kalendern och så ser man att finalen ligger precis här där jag är i botten på något sätt lite lite sämre och då skulle man ju kunna köra skjuta på hela cykeln med hjälp av p-piller alltså nu pratar vi lite för mig känns det som att det gör de ju redan, håller på att skjuta på uppladdningarna och så och det gör säkert andra kvinnor också, bara för att de inte vill ha en viss helg när de ska ut på ett bröllop eller vad som helst och då då skulle man ju kunna ha nytta av den här informationen om det är en mer fysiologisk grej, faktiskt också om det är en mående grej, men där kanske OS gör att den effekten försvinner just då kanske inte försvinner en fredagseftermiddagsträning men på OS så kanske annat ändå kör över det där om det bara är en mående grej

00:39:53 – William Valkeaoja: tänker jag. Precis, men då har du ju ändå den här kliniska uppfattningen, visst då kan man ju då säga att då är det med en cykel som gör och inte något annat som gör att du känner dig sliten och du kan förutsäga det men du behöver ja, jag vet inte det känns inte som att den här forskningen behövs riktigt för att ta reda på det, förstår du då att det liksom är jag vet inte, jag har svårt att se nyttan med det

00:40:15 – Jacob Gudiol: Alltså, ja, det ska studeras. Sen praktiska nyttan för de som tränar är ju än så länge i alla fall inte så stor men jag tycker nog att men absolut, vet man om det här så går det ju snabbare att hitta det här än att behöva skriva ner och skatta och den här lilla prestationsförändringen de hittar här och du skulle säga att det här var ju sverigestudier som vi sa, eller inte sverigestudier men metodiken gör att det blir osäkra resultat att det här är tvärsnittsstudier och såna grejer men om man verkligen kan visa att den här effekten är där och det handlar om någon ens starka procent, det är ju ingenting du marker på träning antagligen då, framförallt om det inte är en beroende eller en välmående effekt utan att det är en fysiologisk effekt, alltså du känner ju inte att du var en procent sämre eller två procent sämre det ser man på tilltagaren och då tänker jag att vet man att det är sådär, det är klart man det går in till en OS-final för mig är det ju självklart i alla fall, om man har trävat hela tiden i livet

00:41:17 – Caroline Mellberg: Jag tycker ändå att ursprunget när det gäller prestation, träning muskeltillväxt ja, kondition då har vi fysiologiska principer som inte skiljer sig så mycket mellan män och kvinnor och jag tycker att man egentligen behöver lägga ner sig väldigt mycket energi på det men är man OS-deltagare så det kanske är relevant absolut, eller om man liksom ja, vi brukar ju inte säga att man ska gå till sig själv och det som funkar för den ena funkar för alla och det säger jag inte heller, men just om man är en elitidrottande kvinna och vill optimera så får man förhoppningsvis någon form av dagbok för det rekommenderas i de flesta fall och då kan man ju också om man vill, lägga till sin menscykel och sätta in mens och så kanske du ser ett mönster och jag tror att för de flesta kvinnor så kommer det vara väldigt mycket mer relevant att liksom analysera sin egen dagbok än att läsa studier om hur det ser ut på gruppnivå därför att, som jag sa tidigare så är det så många andra saker du kanske behöver, att det är dina p-piller därför att du blöder sjukt mycket och utan HB och utan hjärn så kan du inte prestera, alltså det finns ju en massa andra aspekter som kanske gör att du presterar mycket bättre alltså före mens än efter mens för att du inte har blött än och så.

00:42:45 – William Valkeaoja: Det finns ju, tittar man på de sammanlagda studierna i den här forest ploten som de har med i den här studien alltså den här effektstorleken som man har hittat av den tidiga folikulärfasen att man skulle ha sämre prestationsförmåga den är ju jätteliten alltså det är en jätteliten effektstorlek som man har sett över alla typer av prestationsmått och de flesta studierna ligger ju någonstans kring att man inte ser någon signifikant effekt alls, vissa ser att man är bättre under den här tidiga folikulärfasen även om de är färre än de studierna så att det är att det här kanske inte är den dominerande effekten som påverkar hur man presterar alltså andra saker som händer i livet har troligen större effekten, håller ni med mig om det?

00:43:29 – Caroline Mellberg: Jag håller med jättemycket

00:43:31 – William Valkeaoja: Men går man till precis den andra aspekten då det har vi varit inne på det hur man kan manipulera det här med hjälp av p-piller alltså permissionsmedel hur funkar det? om vi låter säga nu att jag inte vet hur det här funkar hur funkar det?

00:43:53 – Caroline Mellberg: Ja, jag kan väl bara snabbt säga att man tar ju egentligen samma typ av hormon man tar östrogen och progesteron men när man då har det cirkulerande i blodet så gör den säger det till hjärnan, alltså en negativ feedback till hjärnan som säger att det behövs inget östrogen och progesteron, vilket gör att den egna produktionen då nedregleras så att man styr den egna produktionen genom att tillsätta samma hormon fast i en annan dos då.

00:44:21 – William Valkeaoja: Vad är tanken här då? Om man då tänker att då kan man släta ut den här tidiga follikulärfasen då skulle man få bort den här potentiellt negativa delen av menscykeln men skulle man kunna tänka sig att man får negativa konsekvenser av användning av p-piller eftersom man inte får de här topparna på samma sätt?

00:44:41 – Caroline Mellberg: Teoretiskt kan man ju det även om den här andra studien bara visade att det var sämre i början och inte egentligen att det var bättre

00:44:47 – William Valkeaoja: sen. Du vill gärna spoila hela tiden. Jag tänker att man ska försöka gå igenom varför man tänker sig att det här skulle vara bra eller dåligt.

00:44:55 – Caroline Mellberg: Vi pratade ju precis om det. Vi har ingen spoil. Man skulle kunna teoretiskt tänka sig att det är att ta bort den här doping-effekten av ett högst östrogenpåslag precis innan en glossning.

00:45:17 – William Valkeaoja: Då ser man att det typ gör det då, eller?

00:45:21 – Caroline Mellberg: Nej. Ja, de har väl sagt att det finns en liten möjlig effekt att det ger ett sämre resultat i medel jämfört med vid naturlig menstruation. Men ja, det är ju samma som i den tidigare att det är väldigt osäkra värden vi har att jobba med.

00:45:47 – William Valkeaoja: Ja, kan man tänka sig här också att det finns lite möjliga effekter som spelar in här, till exempel att vissa som ni båda har varit inne på, att vissa kvinnor kanske tar P-piller för att de vill undvika negativa effekter. Det innebär att de redan från början har ju mer negativa effekter av sin mäncykel än när de upplever mer negativa effekter än andra kvinnor. Man tänker sig att de som tar P-piller presterar sämre och de skulle ha gjort det även om de inte tog P-piller, men nu presterar de mindre sämre för att de tar P-piller, förstår ni vad jag menar?

00:46:19 – Caroline Mellberg: Ja, absolut. Jag tänker att det är så. Det är klart att den primära orsaken till att man använder P-piller är väl för att undvika graviditet. Men det är ju också ett effekt att minska blödningar, minska PMS, alltså psykisk påverkan av menstruationscykeln som en del upplever som väldigt svår. Så att det finns ju flera aspekter involverade i detta. Här har man ju dock testat lite att också försöka ta bort och lägga till P-piller. Men ja, det är ju ändå, jag tror ändå att vi inte kan dra några jättestora slutsatser utifrån P-pillernas effekt på prestation i alla fall.

00:47:15 – Jacob Gudiol: Och det vill också slutsatsen här i artikeln, ska jag säga. Kirstie Seal, hon är med, Elliot Seal, hon är med i båda som en av huvudförfattarna. Hon har forskat det här väldigt länge. Jag följde henne på Twitter också. Det sa hon ju innan det här var publicerat också. Kjells gick ut och gjorde en stor grej av det här, att det skulle vara första elitlaget eller klubblaget i världen som anpassar träningen efter menstruationscykeln på spelarna. Och då skrev hon rakt ut att det här låter ju fint men det är ingen som vet hur vi gör det här på något sätt. Medan att man kanske frågade efter det så ser man, som vi sa, det är klart, är det på den nivån du frågade? Och så kan du se, till sist antagligen, mönster för individuella spelare och kanske försöka anpassa efterhand för de individuella spelarna. Det skulle vara möjligt, men det är ju ingenting man säger på förväg. Jag bara skrev ner här senaste gången du hade menstruationen och så gör jag ditt program efter det. Det finns säkert någon på Instagram som säljer sådana program redan, men det är liksom ingen data som stödjer att det funkar. Du vet inte på förhand ändå. Sen tror jag nu att det kan vara bra att veta att de här faserna finns och vad som skulle kunna tänkas hända och allt möjligt annat så att man vet det som tränare och kanske också har koll på det om man jobbar med

00:48:35 – Caroline Mellberg: en mindre grupp. Vi vet ju att hormoner har effekt. Det är ju därför folk använder dopingpreparat för att man vet att det fungerar. Det är väldigt svårt att se och förutse effekterna som kroppen har och när vi pratar om P-piller och deras effekt så handlar det ju om väldigt små skillnader. Även om en del upplever, en del mår jättedåligt av P-piller. Men återigen så verkar det ändå vara rekommenderar jag i detta enda fall att gå till vad som funkar för dig. Och använda det som vägledning i hur man ska hantera. Ska jag använda P-piller eller ej? Mår du bra utan? Mår du bra med? Blöder du mycket? Blöder du lite? Är du väldigt rädd för att bli gravid? Det är en massa andra saker som jag tycker måste väga in. Jag vet inte varför jag kommer tänka på det kanske var en myt att man i Ryssland såklart, att man gjorde idrottskvinnor gravida tidigt för att de skulle ha en annan hormonprofil för att kunna prestera högt inför tävlingar och sen apporterade man.

00:49:57 – Jacob Gudiol: Ja, abortion doping tror jag man kallar det. Det är framförallt som du sa, sovjet-doping någon gång på vad kan det ha varit? Öst-tiden. Där man då sa att de blev gravida och sedan gjorde en abort om det var två månader just för att det skulle vara en väldigt positiv hormonell miljö där precis innan. Så man gjorde aborten precis innan en större tävling.

00:50:29 – Caroline Mellberg: Visst, det finns ju sätt att mixtra med kroppen för att prestera bättre men jag tror ändå att man får gå till sina individuella behov i första hand när man tänker om en stationscykel och träning.

00:50:41 – William Valkeaoja: Jag tänker bara en så här som en extrem av det här, så det här har jag aldrig riktigt förstått men de här testosteronreglerna som många idrotter nu har infört Fridrottsförbundet var väl först med det. För sådana här DSD-atleter Castors & Menger är väl det mest kända exempel på en sån atlet. Där inom vissa grenar så måste de sänka sitt testosteron till 5 nanomol per liter för att de ska få tävla inom de grenarna och då är en av metoderna som man använder där om jag har fattat det rätt är P-piller oral contraceptives. Är det att man överdoserar dem eller är det att man tar någon speciell variant av det?

00:51:21 – Caroline Mellberg: Nej, alltså det är samma de här, både P-piller och testosteron eller både östrogen och testosteron kommer egentligen från samma budbärare, från hjärnan FSH och LH luteicin-hormon och follicle-stimulating-hormon det är samma de där stimuleringshormonen är samma som stimulerar testiklar och testosteronfrisättning som östrogenfrisättning så om man äter P-piller så ger det negativ feedback på just den axeln FSH och LH som då ger en lägre även testosteronnivå.

00:51:55 – William Valkeaoja: För att just under den här tiden som innan det var det hallabalot med den här senaste genomgången i skiljdomstolen så så fick ju kanske Semenya sänka sitt testosteron då, sen upphävde de det och nu har de satt in de reglerna igen och då var en av metoderna som de sa att hon använde var just att ta P-piller och hon var sämre under den perioden, hon vann inte de tävlingarna, hon vann tidigare eller efter då. Så jag tänker att i det fallet så såg man ju tydligen då en tydlig skillnad i prestationsnivå baserat på den här P-pilleranvändningen. Men tänker man att det har att göra med ursprungsstatus, att hon hade högre testosteron eller var det användningen

00:52:34 – Caroline Mellberg: av dessa? I det fallet så är det ju så att det blir faktiskt en negativ feedback på ett annat hormon för vi stoppar i och henne, östrogen provar steron som ger en negativ feedback på testosteron. Alltså förstår du, LHFSH som påverkar hennes testosteron. Normala kvinnor ger det ju negativ feedback på östrogen provar steron, förstår du, för att vi har så lite testosteron så där blir det liksom inte samma effekt. Så för henne så blir det ju, det finns ju sådana här hormonaxlarna man kan titta på och feedback-loopa dem för henne så påverkar ju ett P-pillerbruk inte samma hormon som det gör på kvinnorna östrogen provar steron. Utan det påverkar ju hennes testosteron då, så det är väl därför det påverkar samma axel.

00:53:24 – William Valkeaoja: Så det är utgångsstatusen som spelade roll där, alltså vilka testosteronnivåer man hade eller hur hennes fysiologi såg ut innan.

00:53:30 – Caroline Mellberg: Ja, precis.

00:53:32 – William Valkeaoja: Det går inte att jämföra det med om man tänker då, man säger, biologiska kvinnor utan sådana här DST.

00:53:38 – Caroline Mellberg: Nej, precis. Det får inte samma effekt där. Den negativa feedbacken på LH och FSH påverkar ju då fämsta ovariörerna på normala kvinnor och utsöndringen därifrån. Så det blir en liten annan effekt. Hon har ju, man kan inte kalla det en sjukdom men hon har en abnormalitet i alla fall när hon skiljer sig hormonellt från andra, så då påverkas hon på ett annat sätt.

00:54:10 – William Valkeaoja: Så jag hade påverkats på det sättet också och jag hade fått sänkt testosteron

00:54:14 – Caroline Mellberg: när man började ta p-piller. Ja, därför att de fäster in på samma ställe östrogenet och då tillsätter du östrogen och då tror kroppen att du har tillräckligt, kan man väl säga,

00:54:24 – William Valkeaoja: med testosteron. Det har jag inte, kan jag säga till min kropp.

00:54:32 – Caroline Mellberg: Jag vill också bara säga att det här blir ju förenklat. Då hoppas jag att folk förstår att det är helt okej om du förenklar saker för mig, Caroline, det är helt okej. Jag vet inte om de skulle komma i något kommentarfel och säga så här du hoppar över det här och det här steget så bara ja, jo, så är det.

00:54:50 – William Valkeaoja: Det är ändå så att den stora region Skåne litar på att du kan det här så till en mild grad att de faktiskt tillåter dig att experimentera på folk i sjukvården så att säga. Jag visar att du kan det där.

00:55:04 – Caroline Mellberg: Jo, jag kan det kanske bättre än gemensamt.

00:55:10 – William Valkeaoja: Det är bra. Det är intressant det här med hur man tänker sig att nu verkar det ändå vara som att man hittar någon liten effekt möjlig här med alla problem i forskningen och hur liten den effekten är och hur mycket den varierar mellan individer. Man är så himla pigg på att gå till en hormonell förklaring till saker. Jag tycker generellt att man kan se det där att nu är inte det så jättehett att prata om melatonin än, även om jag tror att det kommer att komma. När man då säger att man är trött så säger man att man har melatonin lite högt, på samma sätt som man säger att jag fick en adrenalinkick eller vad säger man mer för någonting. Lågt serotonin

00:55:52 – Caroline Mellberg: när man är deppig.

00:55:54 – William Valkeaoja: Exakt, när man är deppig. Det är inte hormonellt när man säger att man har lågt blodsocker när man är hungrig. Nej, du är hungrig. Lågt blodsocker. Man har egentligen ingen aning om vad det är som händer i kroppen, men man vill gärna tillskriva det i någon form av hormonell förklaring. Kanske lite för att det på något sätt gör det mera riktigt. Att man säger att man har lågt serotonin så betyder inte bara att man har en dålig dag, utan att det är faktiskt någonting som är fel här som jag inte kan göra någonting åt.

00:56:22 – Caroline Mellberg: Ja, jag vet inte. Jag tänker ibland att det är vårt fel att det blir så där. Alltså vårdens fel. Men att vi när vi ska förklara så vill vi göra det med våra termer istället för att, precis som du säger att det är normalt att vara trött så är det liksom ja, men det kanske om du sover dåligt så är det kanske melatoninbrist. Förstår du att man jag vet inte. Även där det inte gäller

00:56:54 – William Valkeaoja: patologiska tillstånd som till exempel återigen inte ett hormon, men en metaboleffekt som man säger att när man blir trött av träning så säger man så här jag fick som mjölksyra så jag var tvungen att stanna. Och alla fattar ju vad man menar då, att man blev trött eller så här, jag blev exalterad, jag fick sån adrenalinkick. Det är ju inte adrenalin som gör att det blir på det där sättet. Det är ju en hel myriad av olika effekter där adrenalin kan vara inblandat. Man gärna tar till det, och det är som exempel med blodsocker också. Man vill gärna säga jag har lågt blodsocker nu men du har inte mätt ditt blodsocker. Skulle du göra det så skulle du säga att det inte är lågt.

00:57:32 – Caroline Mellberg: Nej, jag håller med dig, men det har nog med att det är på riktigt att göra. Därför att de här känslorna också liknar, jag menar om jag ger någon här med en allergisk reaktion så ger jag dem en adrenalinspruta i låret och får de också den här hjärtklappningen och liksom oron i kroppen. Ja, sen att den adrenalinsprutan också påverkar en massa andra saker, men jag tror ändå att det är en förklaringsmodell som är väldigt tilltalande, precis som du säger. Det är ett sätt att göra det verkligt och förståeligt. Det var lite pirrigt i kroppen, jag vet inte.

00:58:14 – Jacob Gudiol: Det är ett lätt sätt att förmedla känslan. Sitter du med andra som har konditionsrörelsen och har sagt att det här är mjölksyra för att ni stannar nu, då kan man förmedla den känslan att jag hade jättemycket mjölksyra. Tänk om någon har ett jätteintensivt intervallpass. Jag tror inte det behöver vara mycket mer än så. Jag tror bara att vi har satt de orden och så har vi graderat känslorna efter de orden och sen använder vi orden för att beskriva känslan. Vi kunde ha haft vilket ord som helst, hade vi hittat på något annat som inte varit hormon eller metabol relaterat så hade det nog blivit samma sak.

00:58:50 – Caroline Mellberg: Det som blir problemet är att folk då tror att man ska kunna åtgärda det med ett hormon. Det finns ett bot mot massa tillstånd också.

00:59:00 – William Valkeaoja: Om det är så fallet med blodsockret då måste jag sluta äta kolhydrater för att undvika de här svängningarna. Det blir en massa konstiga förklaringsmodeller.

00:59:10 – Jacob Gudiol: Det är intressant. Jag vill hoppa tillbaka lite till studion där. Om man tittar på det här. De har sådana här forest plots som det kallas där man listar alla individuella studier och så effekten där om den är positiv eller negativ efter ett streck och så ser man om punkterna ligger höger eller vänster om strecket och så ser man från den här punkten så har man en spridning som visar variationen i utfallet i den individuella studien så att säga och tittar man där på studien där vi har P-pillar-effekten.

00:59:44 – Caroline Mellberg: Så ser det ut som att alla är favors.

00:59:48 – Jacob Gudiol: Ja, precis. Alla prickarna nästan där det är någon av jämförelserna där det är en starka studie som har fördel P-pillar. Men annars är ju alla lite lite åt höger som jag ser det här. Vi lägger upp det på Instagram. Men höger så är det favors naturlig menstruationscykel. Det tycker jag är ändå intressant. Vi har ju väldigt spridda skuddar här vilka menstruationsmedel det är, spridda skuddar vad det är för studier men ändå är den här lite konsekventa punkten dit. Men nästan inga enskilda studier visar på ett signifikant resultat. Nu är det små studier det är få inblandade men det är ändå ganska konsekvent. Alla har haft en tendens till bättre och det säger mig att där är det nog möjligen en effekt. Så här ser det ut när vi tar protein- och styrketräning. Tittar man på alla individuella studier är det väldigt få som är signifikanta men alla visar en tendens till att höja proteinintaget lite mot det normala så blir det lite bättre. Men hoppar vi sen till den andra översiktsartikeln där man tittade på prestations

01:00:56 – Caroline Mellberg: under med

01:00:58 – Jacob Gudiol: där var det väldigt spridda. Det ser ju ut som det är lika många prickar åt varje håll sen när man summerar så väger man också in hur stora studierna är och sådär. Då är pricken lite mot att du är lite starkare i andra faser än den här tidiga folikulära både progesteron och östrogen men det är ändå en väldigt mycket mer tväcksam effekt här skulle jag vilja säga att jag köper inte detta just nu. Man kan ju ha ett rimligt resonemang kring det och säga att det passar med P-pillerstudierna på sätt och vis. Det gör det ju för tar du pillerna så får du inte de här topparna och det är ju de andra toppperioderna som är lite bättre än botten och sådär men nej, där skulle jag vilja säga att ska jag nog säga att det här är på riktigt och att du ska börja bry dig om det här framförallt om du inte är det som vi pratar i OS i drottar eller något sånt där då skulle jag ju säga nej men bättre data eller hitta ett sätt för mig att detta blir jättelätt att lösa alltså det är klart, vissa saker tänker man okej men det här är jättelätt att göra åt det spelar ingen roll om det spelar en liten roll eller ingen roll alls, det är skitlätt att göra till exempel om du skulle knyta skosnödarna på ett visst sätt istället för ett annat sätt och så skulle det kanske hjälpa dig att få mindre skoskav eller vad som helst.

01:02:20 – Caroline Mellberg: Jo, men då måste man ju komma ihåg att om man slutar med P-piller så har det en massa andra konsekvenser det finns ju säkert en anledning man vill inte bli gravid, är det värt? Vill du prestera pyttelite bättre och riskera att bli gravid? Vill du blöda jättemycket?

01:02:32 – Jacob Gudiol: Nu är vi inne på faserna men det är klart att du har med dig de aspekterna också och mitt argument här är ju lite som du säger precis att det här är inte lätt på något sätt, om jag skulle börja framförallt om du tränar med en grupp och du skulle börja träna olika efter vad du är i din vanliga cykel det blir omständigt det blir svårt, framförallt om du inte lever och får träna då har du dina fyra pass i veckan och då kanske du har ett bra program som du kommer att följa nästan punkt i pricka i två månader men om du är en motionär som gillar att träna och tränar ganska mycket men där det är andra saker i livet som går före, där du kanske missar ett pass här och där och du har en grov plan på två månader men du vet att det kommer att bli skiften och ändringar och sådär att då börja lägga in en sån här när det är en sån tväcksam effekt det känner jag ju mer bara att nej vissa saker gör jag trots att jag inte tror att det antagligen inte spelar roll, och om det spelar roll är det väldigt lite, men jag gör det ändå för att det är skitlätt som till exempel knyta skorna på ett visst sätt nu gör jag inte precis det men om det hade funnits någon sån grej, då hade jag gjort det för jag skulle ju ändå knyta skorna men här har vi ju en helt annan situation där du ska börja göra en stor förändring för en väldigt tväcksam effekt och det vet jag inte om jag men då kommer vi tillbaka, det är klart markerar du att en fem dagar varje månad eller tio dagar varje månad då är det en stor skillnad ja men då vet du ju det du anpassar dig efter det men det är uppenbart att på gruppnivå så är det inte en stor skillnad för då hade det inte sett ut så här som det gör just nu på den här datan där det kanske är en liten effekt och de hittar en liten effekt när de summerar allting men det är en liten effekt och då behöver du fundera kring är det värt det för mig på något sätt, mycket mer

01:04:16 – Caroline Mellberg: Ja, tänk efter själv är väl budskapet här passar det dig, vad passar dig om det nu ens är några kvinnor som lyssnar

01:04:26 – William Valkeaoja: det säljer man inga träningsprogram på

01:04:28 – Jacob Gudiol: jag skulle vara ganska säker på att nu när vi är en timme in så har vi fler kvinnliga lyssnare än manliga kvar rätt så fördomsfullt jag tror att ett par män har stängt av just nu

01:04:42 – William Valkeaoja: de har ju lite praktiskt nytta av det här det var väl min fråga där om vad som händer om män tar P-piller ungefär som man kan ha lite praktiskt nytta av men det är ju tveksam den nyttan alltså

01:04:52 – Caroline Mellberg: ja, jag tror jag skulle undvika det

01:04:54 – William Valkeaoja: om jag var män

01:04:56 – Caroline Mellberg: men det kanske kommer manliga P-piller så småningom då får vi se hur de verkar

01:05:00 – William Valkeaoja: då kommer jävla forskning det kommer göras på det här, det kommer bli väldigt populärt

01:05:08 – Jacob Gudiol: vi skrattar men det stämmer det är så mycket det stämmer, jag skojar inte ens det är så mycket fler män som är fokuserade på att vara opti än kvinnor det kommer finnas så mycket större intresse hos oss rätt allmänt

01:05:26 – Caroline Mellberg: jag måste nog tyvärr återgå till kliniken här i verksamhetens

01:05:32 – William Valkeaoja: tjänst det är ytterligare bara ett bevis på att du har auktoriteten som sagt, du får ju lov att utöva du får lov att utöva det är bara bra att du fick in det men absolut, vi ska släppa iväg det, Caroline, det var jättekul att du ville vara med, lycka till med resten av dagen don’t get captured

01:05:56 – Caroline Mellberg: ja, jag hoppas att vi hörs snart igen med något nytt hormonellt som jag kan prata om eller något annat för den covid eller Trump Trump går också bra

01:06:08 – William Valkeaoja: Trump och covid

01:06:12 – Caroline Mellberg: jag tror att det är en konspiration

01:06:14 – William Valkeaoja: det är svårt fullt möjligt, vi avrundar på den intressanta tanken och så hörs vi när vi hörs

01:06:22 – SPEAKER_03: hejdå!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *