Den här artikeln och varianter av den verkar florera lite på sociala medier just nu.
Bara tramssidor har skrivit om den på svenska men jag har ändå fått många frågor så här kommer en kort förklaring varför de är totalt ointressant för människor.
Det jag tar upp är i princip en förkortad och översatt version av en annan forskares kommentar på pubpeer (länkad i slutet).
• De få svenska artiklar jag har hittat om den här studien säger att den är på möss eller råttor. Det stämmer inte, allting här är på enskilda bakterier utanför något levande (in vitro).
• Bakterien man testat på, E. Coli, är ingen av de vanligare formerna av bakterier i tarmarna.
• Vad man kallar för ”stress”/toxicity är otydligt i studien.
• Det är också otydligt om den stress man mäter är hög, värdena är godtyckliga och där är inte mycket annat att jämföra med.
• Denna ”stress” fann man endast vid koncentrationen 1-10 mg/ml. De flesta reaktionerna var en bra bit över 1 mg/ml.
• Den normala koncentrationen i tex en lightläsk är 0,5 mg/ml. Hade du druckit eller ätit något med koncentrationen klart över det så hade det varit väldigt sött. Så du hittar inte livsmedel med den koncentrationen.
• När du äter eller dricker någonting så späds det dessutom ut med vätska i magsäcken.
Det mest intressanta kring allt det här är att en av författarna till studien ger en replik på de här påpekandena på på pubpeer där han kort och gott säger följande: ”The aim of the research was ’measuring artificial sweeteners toxicity using a bioluminescent bacterial panel’, there is no relation to gut and nutrition.”.
Det viktiga här är så klart den sista delen av meningen, THERE IS NO RELATION TO GUT AND NUTRITION.
Det finns flera konstiga saker med studien när det gäller metod och statistik.
Jag tycker dock att vi utan problem kan stoppa här ändå. Detta gäller försök utanför några levande djurs tarmar, på en typ av bakterie som är ganska ovanlig i våra tarmar, med högre koncentration än vi får i oss via kosten och författarna själva säger att deras studie inte har något med tarmar och nutrition att göra.
Källa
https://pubpeer.com/publications/7442EC252ED6E2C5F032C6E37BAD89