Varför spred sig förmågan att bryta ner laktos som vuxen så fort?

Publicerat den Inga kommentarer till Varför spred sig förmågan att bryta ner laktos som vuxen så fort?

Riktigt intressant ny data som ger en ny bild över varför laktostolerans spred sig väldigt fort bland vissa folkgrupper för några tusen år sedan.

Laktostolerans handlar om att man kan bryta ner mjölksockret i mejeriprodukter. Alla kan göra det som barn men efter typ 3-5 års ålder så i princip försvinner den förmågan hos många vuxna.

Vissa folkgrupper har dock en genetisk förändring som gör att de kan bryta ner laktosen/mjölksockret även som vuxna. Bland svenskar är dessa i väldigt stor majoritet även om toleransen är betydligt lägre hos en del gruppen som flyttat hit de senaste decennierna.

Man har i alla fall tidigare antagit att laktostoleransen uppstod av att jordbruket kom igång. Att det då var en stor fördel att kunna bryta ner laktos även som vuxen och att de som kunde göra detta hade en fördel, fick fler barn, och så spred sig mutationen.

Men, den här nya datan pekar mot att det antagandet är fel.

Folk drack mjölk långt innan jordbruket kom igång och laktostolerans spreds troligen inte pga introduktion av jordbruk.

Människor verkar helt enkelt ha struntat i att de fått lite gaser osv. De klarade sig fint ändå.

Men sedan tillsammans med svältperioder och sjukdomen så var det helt enkelt inte lika oproblematiskt att ha lös mage då och då. Så först då blev det en fördel att kunna hantera mycket laktos även som vuxen.

Så spridningen av laktostolerans kom igång efter jordbruket redan var igång och det skedde vid olika tidpunkter på olika platser pga att svält och sjukdom kom till olika platser vid olika tillfällen.

Mutationen som gör att en del vuxna kan bryta ner laktos är typ den mest välstuderade vi har.

Och ändå så kan ny data vända bilden över hur den fick spridning helt upp och ned såhär.

Det säger en hel del om hur mycket gissningar det är när man snackar om “vad vi är anpassade för att äta”.

Många paleoförespråkare som får skriva om sina “läroböcker” nu 😉

Länk till hela artikeln som du ser i bilderna hittar du via länken i min profil.

Se inlägget på Instagram

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *