Allt på PubMed är inte studier

Det finns flera typer av vetenskapliga artiklar som publiceras och finns med på PubMed. Det kan vara studier, fallrapporter, reviewartiklar, meta-analyser, ledarsida, brev till en tidskrift, kommentar eller litteraturöversikter. Det finns även flera men jag tänkte i detta inlägg bara kort gå igenom vad skillnaden är på de olika typerna av artiklar ovan så ni nästa gång ni ser ett abstrakt på någon internetsida eller tidning så kan ni själv avgöra hur stor tyngd artikeln har.

Studier

Studier är nog den mest förekommande typen av artikel på PubMed. I en studie gör man en faktisk undersökning och redovisar resultatet. Ett vanligt upplägg på en studie är att man har en inledning där man introducerar ämnet och berättar varför man utfört studien. Därefter kommer metoden som i stort sett alltid är den tråkiga biten i artikeln men som är väldigt viktig om man ska kunna tolka resultatet. Därefter kommer resultatdelen där utgången av studien presenteras.

Slutligen kommer den diskussionsdel där författarna till studien, ganska fritt, får tolka sitt resultat och försöka få in det i ett sammanhang. Diskussionsdelen är ofta väldigt intressant, men man måste vara medveten om att författarnas egna åsikter och värderingar kommer att prägla denna del och det är inte säkert att deras tolkning är den mest sannolika. Bra exempel på detta är studierna sponsrade av Gatorade som jag tog upp i min artikelserie om vätskeintag vid träning. Resultatet från studierna stämmer, men det är tolkningen av dem som har lett till att många felaktiga rekommendationer idag ges när det gäller vätskeintag vid träning.

En studie bär oftast ganska lite evidens. För att något ska accepteras som en sanning ska helst samma undersökning genomföras av andra personer på andra orter.

Reviewartiklar

En reviewartikel är mer som ett kapitel ur en bok än en artikel. En eller flera författare ger här sin syn på ett fenomen. Reviewartiklar är inte på något sätt heltäckande och författarna väljer själv, helt godtyckligt, vilka studier de vill ta med för att ge tyngd till deras synsätt. Målet är ofta att visa på områden som de anser behöver mer forskning.

Review artiklar är bra om man inte är så insatt i ett ämne och vill få en snabb introduktion. Man måste dock vara medveten om att det är just författarens åsikt man får beskriven och inte något slags konsensus inom forskarvärlden. Exempel på reviewartiklar med tveksamt innehåll anges också i min artikelserie om vätskeintag vid träning.

Reviewartiklar är, trots sina brister, väldigt intressant och många gånger väldigt bra läsning. Är man ganska väl insatt i ämnet så kan man få en insyn i hur någon väldigt kunnig ser på saken och det kan hjälpa en att få nya perspektiv på saker och ting.

Är man dåligt insatt i det man läser gör man nog bäst i att undersöka lite vem författaren är och om han har några motiv bakom det han skriver. En annan bra idé är att försöka hitta en ytterligare reviewartikel på området skriven av andra författare för att på så sätt få två olika synsätt på saker och ting.

Litteraturöversikt

Det finns egentligen två typer av litteraturöversikter. Den ena kallas litteraturöversikt och är i princip det samma som en review. Den andra är en systematisk litteraturöversikt vilket är det jag talar om hädanefter.

En litteraturöversikt är något av en blandning mellan en review och en meta-analys. Författaren sätter, precis som i en meta-analys, upp olika kriterier för att en studie ska få vara med i översikten. När studierna är insamlade görs en genomgång och resultatet redovisas i form av lättare statistik typ, 5 av 7 visade på positiva resultat. Syftet med en litteraturöversikt är att försöka redovisa för den forskning som finns på området.

Litteraturöversikter kan, precis som en review, vara bra om man vill få en inblick inom ett visst område. Till skillnad från en review så går man i en litteraturöversikt inte igenom lika mycket om hur olika saker kan tänkas verka eller fungera utan man redovisar i stort sett bara resultat från en mängd studier och försöker sammanfatta dem. Då man inte försöker förklara hur saker och ting kan tänkas fungerar så undviker man stora delar av det subjektiva som finns i en review.

En litteraturöversikt går också igenom väldigt tydligt hur de har hittat alla artiklar så att en oberoende forskare ska kunna upprepa samma arbeta och finna samma studier.

Meta-analyser

En meta-analys är en objektiv sammanställning av flera, oftast mindre, studier. En väl genomförd meta-analys som använt sig av flera välkontrollerade randomiserade studier bär väldigt ofta en stor tyngd med sig. Denna tyngd är många gånger inte berättigad. Det har visat sig att en meta-analys av många små studier ofta ger ett resultat som skiljer sig från en stor randomiserad studie.

Den största bristen med meta-analyser är just att det krävs välutförda studier för att man ska få ett säkert resultat. Är resultaten från studierna osäkra så kommer även resultatet från meta-analysen att bli osäker. Ett annat problem med meta-analyser är att det väldigt sällan publiceras studier som inte visat på något resultat. Detta kommer leda till att meta-analysen bli ”färgad” då det är lättare att hitta publicerade studier som visat på ett resultat än att hitta dem som inte visat på något resultat.

En sak man bör tänka på när man läser en meta-analys är inklusionskriterierna. Dessa kan sättas helt godtyckligt av författarna och detta gör att de kan ”filtrera bort” studier som de inte vill ha med i meta-analysen genom att sätta en begränsning som utesluter just den studie som de inte vill ha med.

Fallrapporter (case studie)

Fallrapporter är en form av studie som blivigt skriven i efterhand. Oftast är det väldigt få fall som redovisas och syftet med fallrapporterna är oftast att belysa ett ämne som kan behöva undersökas med ordentligt med en studie. Ett annat syfte med fallrapporter är att redogöra för ovanliga fall av skador eller sjukdomar så att andra läkare/sjukgymnaster/sjuksköterskor eller liknande ska vara vaksamma på att dessa faktiskt finns så de inte missas att tas med när man går igenom differentialdiagnoser.

Case studies används många gånger för att promota mer udda behandlingsformer som inte har något mer ordentlig forskning bakom sig. Det är viktigt att man inser att en case studie INTE är bevis för någonting överhuvudtaget! En fallrapport bär väldigt lite tyngd när det gäller evidens och om behandlingen innebär risker för patienten behövs det i regel mer bevis innan man kan börja använda behandlingen på patienter.

Ledarsida (editorial)

Detta är av samma typ som en ledarsida i en vanlig dagstidning. En person, oftast en av de ansvariga för tidskriften, skriver lite allmänna tankar om denna månads nummer. Många gånger läggs fokus på en studie i det numret och eventuella konsekvenser eller lite historia kring studien tas upp. För oss lite mer nördiga så kan ledarsidorna vara roliga att läsa. Vill man ha fakta gör man bättre i att leta upp studien som diskuteras.

Brev till en tidskrift (letter/short communication)

Här kan informationen variera stort. Ibland är det en liten kommentar på någon studie som en forskare kanske anser är felaktig. Ibland är det ett lite längre utlägg där man en forskare redogöra för diverse resultat som han/hon inte anser blir tillräckligt belyst i debatten. Brev kan många gånger vara intressanta och informationsrika men precis som med vid ledarsidan så gör man bäst i att undersöka källorna för att få en bra överblick.

Edit: Tolika påpekade mycket riktigt att jag slarvat med detta stycke, läs gärna hennes kommentar efter inlägget

Kommentar (comment)

En kommentar är när en forskare skickar vill diskutera något som tidigare publicerats i den aktuella tidskriften. Oftast är det en fråga om att man inte är ense om tolkningen av resultatet i studien eller att man vill veta något mer om metoden eller resultatet som man anser borde blivit publicerat i studien. Kommentarer är många gånger ointressant men då många forskare har svårt att ta kritik så uppstår det ibland intressanta argumentationer där två olika forskargrupper försöker redogöra varför just deras tolkning är den mest logiska.