När jag kom hem från min resa i slutet på förra året började jag samla på mig intressanta artiklar som publicerats under tiden jag var borta och jag håller fortfarande på att beta av listan 🙂 Senaste på tur var en studie där man egentligen bara redogjorde för resultatet från ett fystest av en endaste person. Men det var inte vilken person. Resultatet från den här personens tester får nästan ses som övermänskliga:
Eur J Appl Physiol. 2011 Oct;111(10):2625-8.
The upper limit of aerobic power in humans.
Burtscher M, Nachbauer W, Wilber R.
Data on the upper limit of aerobic power in humans are scarce. Thus, here we demonstrate extraordinarily high V’O(2)max and submaximal exercise performance in a young elite cross country skier (22 years, 170 cm, 63 kg; hemoglobin: 16.8 g/dL) who was evaluated before winning an Olympic gold medal. The test was performed during progressive roller-ski exercise on an outdoor uphill track (7-10% incline). The athlete demonstrated a V’O(2)max of 90.6 mL/min/kg (45 s average; 26 METs; 5.7 L/min). But even more impressive than V’O(2)max was his ability to exercise at a V’O(2) of 65 mL/min/kg (71.4% V’O(2)max) at a lactate level of 1.6 mmol/L. At the self-selected maximal lactate steady state he consumed 78 mLO(2)/min/kg (85.7% V’O(2)max) with a corresponding lactate level of 4.4 mmol/L. These values rank among the highest ever demonstrated in human beings.
Helt enormt bra resultat. En maximal syreupptagningsförmåga på 90,6 ml/kg/min. Normala siffror för en inaktiv person är strax under 40 ml/kg/min. En väldigt vältränad fotbollsspelare ligger någonstans kring 60-65 ml/kg/min och elitidrottare inom löpning ligger kring 75-85 ml/kg/min. När man testade flera elitcyklister som bland annat vunnit deltävlingar i Tour the France fick de bästa värden omkring 85 ml/kg/min (1). Andra studier på elitcyklister har visat på värden mellan 70-80 ml/kg/min (2). Skidåkare är de idrottare som överlag har de högsta VO2max av alla idrottare och det sägs att Björn Dahlie ska ha haft ett uppmätt värde på 96 ml/kg/min men detta är vad jag vet obekräftade uppgifter. Jag mejlade forskaren som sägs ha utfört testerna för snart en vecka sen men jag har inte fått något svar.
En VO2max på 90,6 ml/kg/min som den här skidåkaren är alltså väldigt väldigt högt. Tillsammans med denna väldigt höga syreupptagningsförmåga hade skidåkaren också en väldigt hög förmåga att arbeta på en hög procent av denna syreupptagningsförmåga under en längre tid utan att bli trött. I den här studien gjorde man ingen exakt mätning av MLSS men då det är en idrottare av yttersta eliten kan vi vara säkra på att den självvalda farten säkerligen ligger väldigt nära denna nivå. Det värde man fick fram för denna approximativa MLSS var 85,7 procent av VO2max. Även detta är ett väldigt högt värde och helt i klass med de allra högsta värden man någonsin mätt upp tidigare.
Något som är intressant att notera är att själva laktatnivån (mjölksyranivån) hos skidåkaren när han arbeta på sin MLSS ”endast” var 4,4 mmol/L. Detta värde i sig är inte särskilt högt och det finns rapporter om värden upp emot 7 mmol/L. Det här visar återigen det jag har skrivit ett par gånger om nu de senaste dagarna. Att det som är viktigt är vid vilken hastighet/intensitet som man kan arbeta med en längre tid utan att mjölksyranivåerna stiger, inte hur höga dessa nivåer faktiskt är vid denna nivå/tröskel.
När skidåkaren var vid sin MLSS gjorde man också en mätning av det som kallas Respiratory Exchange Ratio, RER. Detta är ett mått på hur mycket koldioxid man användas ut i förhållande till hur mycket syre man andas in. Med hjälp av det förhållandet kan man uppskatta hur mycket av energin som man använder som kommer från fett och hur mycket som kommer från kolhydrater. RER vid MLSS var i det här fallet 0,93 vilket innebär att ungefär 23 procent av energin kom från fett och 77 procent av energin kom från kolhydrater.
Lämna ett svar till Kris Avbryt svar