I denna, i alla fall tills vidare, sista del kring allt trams som Taubes sprider med sina böcker har jag tänkt gå igenom frågan kring motion och hunger. Taubes ståndpunkt i denna fråga är att motion inte kommer att hjälpa dig gå ner i vikt. Dessutom påstår han att personer som är fysiskt aktiva är det för att de har mer energi att tillgå i blodet och att deras metabolism i princip driver dem till att vara aktiva. Detta baserar han på den felaktiga bilden på energibrist i cellerna som jag tog upp i förra delen. Taubes påstår till och med att människor blir marathonlöpare för att de har en massa extra energi att bränna.

Lean people are more active than obese people, or they have, pound for pound, a higher expenditure of energy, because a greater proportion of the energy they consume is made available to their cells and tissues for energy. By this conception, lean people become marathon runners because they have more energy to burn for physical activity; their cells have access to a greater proportion of the calories they consume to use for energy. Less goes to making fat. That’s why they’re lean. Running marathons, however, will not make fat people lean, even if the can get themselves to do it, because their bodies will adjust to the extra expenditure of energy just as they would adjust to calorie-restricted diets.

Det finns en del sanning i det Taubes skriver kring motion och vikt men som vanligt är det väldigt många överdrifter, snedvridning av data och subjektiv återgivning som gäller. För den som är intresserad finns det en ganska lång artikel av Taubes på Guardian.co.uk

Driver övervikten inaktivitet eller driver inaktivitet övervikt?

Det här är en väldigt intressant fråga utan något helt klart svar. Det verkar som att de båda faktorerna driver varandra till en viss grad men att det i huvudsak är övervikten som driver inaktiviteten. Förra året publicerades det en studie som fick en hel del uppmärksamhet som tittade på just den här frågan (1). I studien hade man följt 202 barn mellan det att de var 7 år tills det att de blev 10 år. En gång varje år fick barnen genomgå undersökningar där man mätte deras fysisk aktivitet och deras kroppsfett i procent. Mätningarna gjorde med hjälp av en accelerometer som deltagarna fick bära under 7 dagar varje år, samt DEXA-röntgen. Båda är bra metoder för att uppskatta dessa två värden även om accelerometer kan ha lite dålig tillförlitlighet på individnivå.
Efter studietiden tittade man sen på sambandet mellan vikt och fysisk aktivitet. Resultaten visade att det fanns ett samband mellan viktuppgång och minskade fysisk aktivitet men det fanns inget samband mellan låg fysisk aktivitet och viktuppgång. Detta resultat visar alltså att en låg nivå av fysisk aktivitet inte verkar påverka risken för att ett barn ska bli överviktigt.
Det finns en annan likande studie utförd på vuxna som visar på samma sak (2). I den här studien inkluderade man nästan 400 försökspersoner och mätningarna utfördes med hjälp av pulsklocka och bioimpedansvåg. Dessa mätmetoder är sämre än i studien på barn som jag tog upp här ovanför men samtidigt är det ändå mätmetoder som troligen duger när vi pratar om att endast titta på eventuella samband. Resultaten i den här studien visade alltså att mängden fysisk aktivitet vid det första tillfället inte påverkade vikten vid den andra mätningen. Samtidigt såg man ett samband där en ökad vikt gav en lägre fysisk aktivitet.
Studierna här ovanför visar alltså på att sambandet mellan övervikt och fysisk aktivitet till mestadels är enkelriktat där en större vikt leder till mindre fysisk aktivitet. Här ska man ha i åtanke att fysisk aktivitet i dessa studier mest inkluderat daglig rörelse och inte hårdare fysisk träning. Båda studierna kan oavsett, i alla fall delvis,  sägas stödja Taubes slutsatser. Det finns dock många brister i det argument som Taubes anför.
En väldigt intressant studie från 2008 visade till exempel att när man sa till 22 personer att överäta 1000 kcal per dag under 8 veckor så minskades deras fysiska aktivitet vilket innebar att de gick 2,5 km mindre varje dag (3). Även den här studien visar alltså på att det troligen är övervikt som leder till en lägre fysisk aktivitet än tvärtom. I den här studien inkluderade man dock både normalviktiga och överviktiga personer och man fann ingen skillnad mellan de två grupperna. Enligt Taubes borde de normalviktiga i detta fall ha blivit mer aktiva, ”börjat springa maraton”, medan de överviktiga borde reagerat just så som de gjorde. Istället blev utfallet det samma för båda grupperna vilket snarare antyder att den minskade fysiska aktiviteten beror på något annat än tillgång till energi på cellnivå. Om du äter för mycket ökar alltså risken för att du ska bli mer inaktiv oavsett om du är normalviktig eller överviktig.
Vad händer då om man slutar vara aktiv trots att man är normalviktig? Som studierna ovan visar så är detta troligen inte den vanliga vägen men det händer utan tvekan ändå. Tänk på alla tonåringar som slutar idrotta när de börjar gymnasiet eller när de slutat skolan. Att det sker ett stort tapp inom de flesta lagidrotter vid dessa två tillfällen är ett stort problem inom idrotten och något som de flesta förbund arbetar väldigt hårt med att försöka motverka. Till exempel höjde man junioråldern inom många lagidrotter till 19 år i förhoppningen att tjejerna och killarna skulle stanna kvar i sin sport året ut när de tagit studenten istället för att sluta ett halvår innan studenten som skedde tidigare.

Effekt av 3 dagars minskad vardagsaktivitet ger ökad insulinresistens
Effekt av 3 dagars minskad vardagsaktivitet från 10000 steg till 5000 steg ger ökad insulinresistens.

Det finns många studier på vad som händer när man drastiskt minskar på sin fysiska aktivitet (4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11). Alla visar på en försämrad insulinkänslighet och försämrad glukostolerans av en kort tids inaktivitet. Detta gäller oavsett om det handlar om 10 dagar utan träning för väldigt vältränade uthållighetsidrottare (10) eller om vi pratar om en minskning med fysisk aktivitet hos inaktiva normalviktiga män från 13000 steg per dag till 4300 steg per dag (11). Resultatet från referens 11 kan du se här till höger.
Även en dags stillasittande har visat sig försämra borttransporten av glukos efter ett glukosbelastningstest med 39 % om man inte kompenserar sitt kaloriintag (12). Om man kompenserar kaloriintaget försämras ändå resultatet med 18 %.
Det här verkar inte heller vara någon akut effekt av minskad fysisk aktivitet utan den pågår successivt under minst 4 veckor (4). Denna successiva minskning påvisades dessutom hos redan ganska inaktiva personer. Om det varit mer aktiva personer som blivit inaktiva skulle förmodligen försämringen varit större och/eller pågått under längre tid.
Effekten av ett minskat antal steg per dag på insulinusöndringen vid en glukosbelastning
Effekten av ett minskat antal steg per dag på insulinutsöndringen vid en glukosbelastning under 4 veckor.

Vad händer då om man börjar bli mer fysiskt aktiv när man är inaktiv? Jo resultatet blir precis det motsatta. Ökad fysisk aktivitet leder till en ökad insulinkänslighet, snabbare bortförsel av glukos ur blodet och en det krävs en mindre mängd insulin för att detta ska ske (13, 14, 15, 16, 25). Effekten från träning på insulinkänsligheten verkar även vara större hos överviktiga med sämre utgångsvärden (26). Värt att notera är dock att denna effekt inte verkar komma lika snabbt som den försämras om du bli mer inaktiv. Det verkar alltså ta längre tid att träna upp det jämfört med att förlora det.
Låt oss nu applicera lite ”Taubes-logik” på detta (även om vi nu redan vet att det hans logik inte direkt är logisk): Enligt Taubes så blir vi överviktiga p.g.a. av höga insulinnivåer som mer eller mindre tvingar oss att överäta. Eller så överäter vi inte och vi blir feta ändå? Är det någon som egentligen vet vad Taubes står för? 😕 Hur som helst så borde alla resultaten här ovanför innebära viktnedgång enligt Taubes förklaringsmodell. Ökad aktivitet kommer att ge dig lägre blodsocker och bättre insulinkänslighet vilket innebär både mindre glukos och insulin i blodet som i sin tur då ska ge viktnedgång. Samtidigt påstår Taubes att motion inte hjälper, snacka om att tala emot sig själv. Att motion påverkar insulinkänsligheten och blodsockret är något som Taubes aldrig nämner i sina böcker, så läser du bara det han skriver kanske det är lättare att få ihop hans motsägelser.

Går man ner i vikt av att börja motionera?

Vad händer då om ett gäng människor börjar motionera utan att ändra något annat i sin vardag. Taubes är väldigt tydlig på denna punkt och han tar upp flera meta-analyser och reviews som alla visar att viktnedgången är väldigt blygsam i studier där man fått människor att börja motionera. På den här punkten har Taubes helt rätt, resultaten är dåliga när det gäller motion och viktnedgång i studier och det handlar oftast om endast något kilogram på ett år (17). Det Taubes glömmer att nämna är att resultaten också är dåliga för olika dieter där resultatet oftast blir en 2-5 kg viktnedgång på ett år och resultatet är det samma för lågkolhydratdieter (1819). Så endast motion är inte någon fantastisk lösning men det kan bidra.
Precis som när det gäller olika dieter som man ger till folk, utan att kontrollera att de verkligen följer de direktiv som ges, så är resultaten väldigt blandade när det gäller motion och viktnedgång. Vissa personer går ner mycket i vikt medan andra inte går ner något alls. Grafen här under visar förändringen i vikt hos 30 olika deltagare med BMI på i snitt 32 som alla fick motionera bort 500 kcal fem dagar i veckan (20). Alla träningstillfällen var övervakade för att se till att deltagarna verkligen genomförde sin träning. Deltagarna fick göra vad de villa under övriga tider på dygnet och man försökte inte på något sätt styra deras matintag, i själva verket var det just eventuell kompensation av matintaget som var det man vill studera.

Effekten av 12 veckors övervakad träning på kroppsvikten och kroppsfett
Effekten av 12 veckors övervakad träning på kroppsvikten och kroppsfett hos överviktiga män och kvinnor.

Som du kan se i resultatet här ovanför skiljer sig viktnedgången väldigt mycket mellan olika personer. Om vi endast tittar på kaloriförbrukningen borde deltagarna i studien förlorat 5-6 kg fettmassa och lite muskelmassa under de 12 veckorna. Genomsnittlig viktnedgång blev istället 3,7 kg vilket antyder att deltagarna i snitt kompenserat något för deras ökade energiförbrukning. Kompensationen var dock långt ifrån total och som du kan se är det en endast en person av 30 som lagt på sig fettmassa, alla andra har tappat fett. Detta resultat är långt ifrån unikt och fördelningen mellan de som går ner i vikt och de som inte gör det brukar se ut ungefär på precis samma sätt i andra studier (2324).
Detta är ganska långt ifrån det som Taubes påstår. Sen har ju Taubes inte heller något bättre argument för sin ståndpunkt än medelvärden från meta-analyser och ordspråket ”working up an appetite” när han påstår att vi kompenserar för det vi tränar bort. Eller jo, han har ju givetvis med väl utvalda citat från forskare på 20-60 talet. Några studier som tar upp aptit i samband med motion refererar han inte till. I boken ”Why we get fat” skriver till och med Taubes att motion när du vill gå ner i vikt till och med kan göra dig fet:

Exercise will make you hungry, and it’s likely to reduce your energy expenditure during times when you’re nog exercising. The goal is to avoid both of these responses. Trying to drive weight loss by increasing energy expenditure may be not only futile but also actively counterproductive.

Tydligen drar Taubes sina slutsatser baserat på de få som går upp lite i fettmassa när de börjar motionera medan han ignorerade alla de som blir av med fettmassa (1 vs 29 i studien ovan till exempel).
På lång sikt kommer det givetvis att ske en kompensation i hunger av motion. Våra kroppar strävar hela tiden efter balans och en person som tränar mycket äter givetvis mer än en inaktiv person av just denna orsak. Träning kommer därför givetvis att öka din aptit och efterhand kommer du att äta för att hålla din kropp i energibalans om du inte medvetet manipulerar ditt matintag. Men kompensationen är långt ifrån omedelbar och som jag skrivit i mina tidigare inlägg kring motion och hunger så sker kompensationen olika snabbt hos olika personer.
Vad är det så som leder till att vissa personer kompenserar mer för den ökade energiförbrukningen än andra? Det finns ingen som riktigt vet men det finns ett par studier som har tittat på saken och flera olika faktorer verkar vara inblandade. En faktor är vilken typ av mat man äter efteråt. Ett par studier från 90-talet har visat att en måltid med mer ”skitmat” leder till en större kompensation (21, 22). I studierna kallade man kosten för ”high-fat” men sen beskrivs den som kost liknande den i snabbmatsrestauranger så jag väljer att kalla den för skitmat istället. Om deltagarna fått äta lax med rotfrukter skulle jag nämligen gissa på att kompensationen inte skulle ske på samma sätt.
En annan faktor är att personer som får sämre effekt känner ett ökat sug efter mat med hög andel fett och socker direkt efter träningen (24). Alltså i princip den mat som också visat sig leda till en total kompensation för de kalorier som förbrukats under träningen (2122).
Någon studie har visat att högintensiv träning verkar kompenseras sämre än mer lågintensiva varianter (27). Personligen har jag svårt att äta överhuvudtaget efter ett riktigt intensivt träningspass så jag tenderar att tro på det resultatet även om det givetvis behövs fler studier på det området innan man kan säga att det är något som gäller mer generellt.

Summering

Taubes förklaring till varför vi blir feta går rakt emot hans slutsatser kring motion och träning. Trots att det utan tvekan är så att regelbunden motion förbättrar både blodsocker efter en måltid och insulinkänsligheten så har det enligt Taubes ingen inverkan på viktnedgång trots att hela hans förklaringsmodell till övervikt bygger på just högt blodsocker efter måltider och dålig insulinkänslighet.
Att träning tillför väldigt många hälsofördelar står utom alla tvivel. Vi har gått igenom väldigt många av dessa tidigare här på sidan och jag har därför valt att inte upprepa de andra sakerna som inte direkt rör det som Taubes påstår i sina böcker.

Träning förbättrar resultatet när man går ner i vikt
Rätt utförd träning kan förbättrar resultatet när du går ner i vikt men på egen hand är träning ingen garanti för att du ska gå ner i vikt

Motion och träning är på inget sett något fantastiskt motmedel mot övervikt och bara för att du börjar röra på dig mycket mer än tidigare så är det inget garanti på att du kommer gå ner i vikt. För många räcker det med att endast börja röra på sig mer för att förlora några kilo men för några få andra blir det ingen effekt alls. Träningen vid viktnedgång är enligt mitt sett att se det till för att förbättra kvalitén på viktnedgången, att minska förlusten av muskelmassa, öka möjligheterna att få i sig all näring man behöver, minska tiden då man går sysslolös och lätt äter trots att man egentligen inte är hungrig. Lever man dessutom ett inaktivt liv och är överviktig så är ju den fysiska aktiviteten i sig värdefull att komma igång med och har ett egenvärde för hälsan. Då kanske inte motionen i sig bör ses som ett ”kaloriförbrukande viktnedgångsverktyg” men fortfarande som en väsentlig del i ett försök till en mer hälsosam livsstil.
En sak jag tycker också ska tas upp i den här serien är att Taubes rekommenderar en lågkolhydratdiet där man äter när man blir hungrig och äter tills man blir mätt. Man får inte räkna kalorierna. Den typen av upplägg är inte heller någon garanti för viktnedgång och Taubes erkänner detta själv i boken ”Why we get fat” där han skriver att flera inte går ner i vikt och många når en platå ganska tidigt. Hans lösning till problemet är först och främst givetvis att man ska försöka minska ännu mer på kolhydraterna. Om inte det skulle fungera skriver han sen även följande:

Anecdotal evidence suggests that occasional of intermittent fasting for eighteen of twenty-four hours migh work to break through these plateaus of weight loss, but this, too, has not been adequatly tested

Så om du inte äter någonting kan du gå ner i vikt 🙂 Revolutionerande! Jag undrar ju också hur detta går ihop med hans direktiv att man ska äta när man blir hungrig och äta tills man blir mätt? Om man inte gör detta så kommer man ju få sänkt ämnesomsättning och kroppen kommer stoppa viktnedgången som han själv skriver (skitsnack det också förresten). Jaja, att Taubes motsäger sig själv är ju knappast något nytt.

66 svar på “Taubes skitsnack – Del 6 – Motion, hunger och viktnedgång”
  1. Återigen intressant.
    Jag funderar lite på hur mycket man lurar sig själv också.
    ”Jag skall träna och behöver energi” = jag äter
    ”Jag har tränat och behöver fylla på” = jag äter
    dvs man äter, inte för att man är hungrig, utan för att man tror sig behöva det.
    Off Topic:
    vad är bästa sättet att gå ned i vikt samtidigt som man tränar? Jag skall springa midnattsloppet och skulle vilja gå ned så mycket som möjligt fram tills dess. Det är tungt att släpa 110 kg uppför backarna!

  2. Under-hundra
    ”Jag funderar lite på hur mycket man lurar sig själv också.
    ”Jag skall träna och behöver energi” = jag äter”
    Hehe, det där är så jäkla sant, speciellt något kolhydratrikt 🙂

  3. Motion är nog det område där jag tycker Taubes hade som mest rätt.
    En masterstudent i labbet där jag arbetar slutförde nyss en studie om motion hos möss och fick rätt intressanta resultat. Möss som hade gjorts överviktiga innan puberteten jämfördes med normalviktiga möss och fick antingen motionera under tre veckor, eller inte motionera alls. De normalviktiga mössen som fick motionera tappade fett under motionsperioden, men gick sen tillbaka till samma fettmängd inom några veckor efter de slutade motionera. Så långt tycker jag detta illustrerar rätt bra best-case-scenariot hos människor, dvs eventuell viktnedgång från motion kräver antagligen att du fortsätter motionera för att bibehålla den.
    Det intressanta är att när de redan överviktiga mössen fick motionera så gick de visserligen också ned lite i vikt under motionsperioden, men när de sen slutade motionera hade de lagt på sig mer än 50% mer kroppsfett efter några veckor än de överviktiga möss som inte fick motionera alls. Tomas Brolin-effekten typ.
    Tidigare studier har visat att överviktiga möss har ökad stressrespons och mer kortisolaktivitet i fettvävnad, så jag undrar om inte kroniskt ökade kortisolnivåer generellt kan göra att motion inverkar negativt på kroppsviktskontroll. Personligen har jag alltid haft lättare att hålla nere fettmassan ju mindre jag är ute och rör på mig.

  4. Tack Guddi.
    Absolut intressantaste delen! 😀
    Fysisk aktivitet får en att känna sig nöjd med sig själv.
    Något som att följa en viss kost bara ger till en del.
    Det om att genom aktivitet ”förbättra kvalitén på viktnedgången” är klockrent!

  5. Bra artikel!

    under-hundra: Återigen intressant.Jag funderar lite på hur mycket man lurar sig själv också.”Jag skall träna och behöver energi” = jag äter”Jag har tränat och behöver fylla på” = jag äterdvs man äter, inte för att man är hungrig, utan för att man tror sig behöva det.

    Japp detta fenomen har jag sett flera gånger hos aktiva människor, det är lite lustigt, speciellt om målet med träning är viktreducering. Det skulle kunna vara ett beteénde som går i kulturarv för det är inte så logiskt.
    Själv känner jag att jag presterar bättre på tom mage både vad gäller styrke och konditionsträning, nu springer jag dock inte marathon och depåerna räcker för mig utan att fylla på i kombination med träningen.

  6. Tack för en bra artikelserie. Jag känner mig smått upprörd över att Taube får synas så pass mycket i media, han rör ju till det i huvudet på folk som inte kan tänka kritiskt :/.

  7. Johanna: Jag känner mig smått upprörd över att Taube får synas så pass mycket i media, han rör ju till det i huvudet på folk som inte kan tänka kritiskt :/.

    Hur menar du nu jag håller på att läsa GT bok Varför blir vi feta? och det blir inte rörigt i mitt huvud innebär det att jag kan tänka kritiskt. Ps Jag gillar den skarpt ds

  8. Jag försöker vara kritisk till det mesta jag läser inklusive Taube och Gudiol. Jag tycker det är bra att det finns folk som går emot de vanliga kostråden. Johanna, är det något som rör till det i huvudet på folk så är det tallriksmodellen.

  9. under-hundra: Jag funderar lite på hur mycket man lurar sig själv också.
    ”Jag skall träna och behöver energi” = jag äter
    ”Jag har tränat och behöver fylla på” = jag äter

    De där motiveringarna känner man ju igen 🙂 Men hur stor roll de verkligen spelar vet jag inte. Det här inlägget är ju dock relevant i den frågan, https://traningslara.se/manniskor-ar-usla-pa-att-uppskatta-sin-energiforbrukning/
    Sen finns det ett antal studier där man först låtit försökspersoner motionera och därefter låtit dem äta. Får försökspersonerna skitmat kommer de helt att kompensera för kaloriintaget men får de mer ordentlig mat så äter de färre kalorier och hamnar på ett underskott. De studier jag känner till av den typen är dock som längst 24 timmar men det antyder ju också om att motion kan vara till större hjälp om man sköter kosten. Sköter man inte kosten så blir nytta mycket sämre.

    under-hundra: Såg nu:
    https://traningslara.se/viktnedgang-del-i-introduktion/
    informationen kanske finns där?

    Den informationen som finns på vår sida hittar du där. Om du redan kör någon typ av konditionsträning vilket jag antar så är det lite extra styrketräning som gäller.
    Det finns även mer info i vår bok 😉

  10. Colldén: Motion är nog det område där jag tycker Taubes hade som mest rätt.

    När har människan någonsin slutat röra på sig under sin utveckling? Du argumenterar utifrån en bild där människans är utvecklad för att vara inaktiv. Totalt korkat enligt mig. Om mössen blev smalare av att motionera skulle de givetvis fortsatt att motionera.
    Men intressant att du håller med om att av de bästa metoder som finns för att öka insulinkänsligheten inte är något bra, eller i bästa fall meningslöst 🙂

  11. Kom ihåg från när jag läste GCBC en annan orsak till varför motion ej fungerar enligt Taubes och dessutom gör en fetare och det är att LPL skulle aktiveras i högre grad i fettcellerna jämfört med muskelcellerna och därmed skulle mer fett slussas till fettcellerna och därmed göra en fetare.
    Tycker snarare det är så att den mesta forskningen visar på att träning och aktivetet totalt sett ökar aktivetet av LPL i muskelcellerna och minskar den i fettcellerna samt att inaktivitet gör motsatsen. Och detta är en av orsakerna bla till att träning gör att man får bättre blodfetter och insulinkänslighet.
    Exercise induces human lipoprotein lipase gene expression in skeletal muscle but not adipose tissue
    Am.J.Physiol.268 (Endocrinol. Metab. 31): E229-E236, 1995.
    Exercise induces lipoprotein lipase and GLUT-4 protein in muscle independent of adrenergic-receptor signaling
    J Appl Physiol 89: 176–181, 2000
    Lipoprotein Metabolism Influenced by Training-induced Changes in Human Skeletal Muscle
    J Clin Invest. 1989 February; 83(2): 558–564.
    Increase in skeletal muscle lipoprotein lipase following endurance training in man
    Atherosclerosis. 1983 Nov;49(2):203-7.
    Lipoproteins, lipoprotein lipase, and glycogen after prolonged physical activity
    J.Appl.Physiol.:Respirat. Environ. Exercise Physiol. 57(3): 698-702, 1984
    Skeletal muscle lipoprotein lipase: molecular regulation and physiological effects in relation to exercise
    Exerc Sport Sci Rev. 1998;26:191-218
    Suppression of skeletal muscle lipoprotein lipase activity during physical inactivity: a molecular reason to maintain daily low-intensity activity
    J Physiol (2003), 551.2, pp. 673–682
    The Regulation of Adipose Tissue and Muscle Lipoprotein Lipase in Runners by Detraining
    J. Clin. Invest. 1993. 92:2124-2130.

  12. Guddi: Om mössen blev smalare av att motionera skulle de givetvis fortsatt att motionera.

    Hur tänkte du där?????

  13. dez:
    Kom ihåg från när jag läste GCBC en annan orsak till varför motion ej fungerar enligt Taubes och dessutom gör en fetare och det är att LPL skulle aktiveras i högre grad i fettcellerna jämfört med muskelcellerna och därmed skulle mer fett slussas till fettcellerna och därmed göra en fetare.

    Jag gjorde en snabb sökning och visst påstår han det.

    During exercise, LPL activity increases in muscle tissue, enhancing the absorption of fatty acids into the muscles to be burned as fuel. But when the workout is over, LPL activity in the fat tissue increases.The sensitivity of fat cells to insulin will also be “sufficiently altered,” as the University of Colorado physiologist Robert Eckel has described it, so as to restock the fat tissue with whatever fat it might have surrendered.

    Där är så mycket felaktigheter i boken så jag klarade inte av att notera alla, inte ens på två totala genomläsningar och efterföljande läsning av specifika delar. Och anser jag mig i vanliga fall vara bra på att minnas saker som folk säger och skriver 🙂

  14. jon: Hur tänkte du där?????

    Jag tänkte att om motion, som alltid varit en del av människans liv, hjälper en att hålla sig smal ska man givetvis fortsätta med det.
    Collden kallar det Brolin-effekten när man går ner i vikt av motion och sen blir ännu fetare när man slutar men verkar inte för en stund ha funderat kring att det som Brolin gjorde när han höll vikten var att han motionerade regelbundet precis som människan alltid har gjort.
    För övrigt påstår Taubes att motion inte hjälper för att hålla vikten så jag antar att Collden inte håller med Taubes på den punkten 😉

  15. Imponerande genomgång jacob. Du har inga funderingar på att börja forska själv?

  16. Röra sig varje dag ordentligt samt äta mindre än vad du förbrukar och nog fan går du ned i vikt, stresshormoner, genetik eller annan bullshit!!!

  17. Guddi: Den informationen som finns på vår sida hittar du där. Om du redan kör någon typ av konditionsträning vilket jag antar så är det lite extra styrketräning som gäller.

    Jo, jag löptränar nu, men måste öka det lite. Får lägga på lite mer styrka också med andra ord. Kanske snart når mitt mål, under hundra! 😉

  18. Henrik:
    Jag försöker vara kritisk till det mesta jag läser inklusive Taube och Gudiol. Jag tycker det är bra att det finns folk som går emot de vanliga kostråden. Johanna, är det något som rör till det i huvudet på folk så är det tallriksmodellen.

    Marita: Hur menar du nu jag håller på att läsa GT bok Varförblir vi feta? och det blir inte rörigt i mitt huvud innebär det att jag kan tänka kritiskt. Ps Jag gillar den skarpt ds

    Jag kanske uttryckte mig klumpigt med det jag skrev om att tänka kritiskt. Det jag syftade på var att jag anser att Jacob med den här artikelserien har övertygat åtminstone mig om att Taube är en riktig skojare. Är det inte rena sakfel så är det åtminstone riktigt snedvridna fakta. Då han får synas i accepterade forum tror jag att det kan röra till det i huvudet på folk som inte vet bättre.
    Jag tror att Taube har nått stor framgång mycket tack vare att överviktiga människor tycker om att höra att det inte är deras eget fel att de är feta och att alla hurtbullar som är ute och löptränar när de sitter hemma i soffan inte vinner någonting på det.
    Och Henrik, varför skulle tallriksmodellen röra till det i huvudet på folk? Please!
    Jag vill också passa på att rekommendera In Defence of Food av Michael Pollan, en otroligt befriande bok i dessa tider av diet-hets.

  19. Det är ju inte bara Taube som påstår att träning inte funkar så bra när man ska gå ner i vikt utan många andra personer också så nånting ligger det nog i det men träning är ju bra på många andra sätt.

  20. Johanna: Jag tror att Taube har nått stor framgång mycket tack vare att överviktiga människor tycker om att höra att det inte är deras eget fel att de är feta och att alla hurtbullar som är ute och löptränar när de sitter hemma i soffan inte vinner någonting på det.

    Är du allvarlig !!

  21. Johanna har en mycket bra poäng.
    Det är väldigt populärt i det här området att skylla på någon annan eller någon faktor man inte har kontroll över.

  22. Marita: Det var ju tråkigt

    Fast lite sanning ligger det nog ändå i det även om det inte stämmer in på alla.
    Alternativ A) Du äter för mycket därför är du överviktig, du behöver äta mindre och/eller motionera mer.
    Alternativ B) Det är inte ditt fel att du är överviktig, du kan äta hur mycket du vill bara du äter dom här sakerna istället.
    Vilket låter bäst? 🙂

  23. Det är klart att det inte uteslutande är de överviktigas fel när vi dränks i billig snabbmatsreklam. Reklamen utvecklas den med och blir mer effektiv, det krävs mer och mer för att klara att stå emot. Giriga företagare tar inte sitt ansvar utan fortsätter och ökar takten, när människornas ohälsa ökar tjänar de mer, och ägarna till snabbmatskedjorna bryr sig bara om sin egen vinst. Pliktskyldigast redovisar de näringsämnena på baksidan av underlägget, även det ingår i marknadsföringen och bedrägeriet mot de som har problem med att stå emot.
    Likheterna med spelbolagen och deras pliktskyldiga varningar är slående, båda orsakar de stort lidande för de som inte kan stå emot…

  24. Johanna: Jag tror att Taube har nått stor framgång mycket tack vare att överviktiga människor tycker om att höra att det inte är deras eget fel att de är feta och att alla hurtbullar som är ute och löptränar när de sitter hemma i soffan inte vinner någonting på det.

    ”hyfsat” grov förenkling.
    Många som är överviktiga kämpar med dieter för att slippa övervikten. Är man väldigt överviktig är löpträning inte ett alternativ. Det kan finnas andra anledningar som gör att annan träning inte är ett gångbart alternativ.
    Jag tror inte att träningen, eller brist på, är huvudanledningen till att LCHF vinner mark utan för att det helt enkelt fungerar[1].
    När jag testade det i slutet av 2008 så sa vissa åt mig att börja träna också. Eftersom jag inte tränade före LCHF och jag ville testa just LCHF så var det enda förändringen jag gjorde (dvs ingen träning tillkom).
    Strikt LCHF = -2kg/v (eller -7kg under testperioden)
    Jag fortsatte med LCHFish kost i ca ett halvår och gick totalt ned 14kg. Nu har jag börjat träna (sen mars) inför midnattsloppet och med vikten händer ingenting. Å andra sidan äter jag mer skräp också, så det är inte helt otippat, men min lilla anekdotiska poäng är att träningen i sig inte hjälper nämnvärt.
    [1] Man skall tydligen ha en ”disclaimer”. LCHF fungerar för många, men kanske inte alla. 😉

  25. Jag tycker däremot träningen skyddar väldigt bra mot viktuppgång. Även om jag inte har några som helst problem att reglera vikten bara genom att dra ner eller upp kaloriintaget. Är nästan aldrig hungrig när jag äter ändå, jag äter mest för att jag måste och för att jag ska orka träna så mycket som jag vill. Därför slinker det ner en hel del kakor/godis/glass mm, dagligen.
    De flesta tränar för att få äta vad dom vill, men det kan krävas väldigt mycket träning då om man har stor aptit.

  26. Kalle
    ”Det är klart att det inte uteslutande är de överviktigas fel när vi dränks i billig snabbmatsreklam. Reklamen utvecklas den med och blir mer effektiv, det krävs mer och mer för att klara att stå emot.”
    Konsumenterna får själva ta sitt ansvar för vad dom lägger pengar på så länge säljaren inte använder falsk marknadsföring, alla företag är ute efter att tjäna pengar så människans hälsa ligger inte på nån priolista.
    Alla vet att snabbmat är skit men dom gör sitt val när dom köper och äter, dom kan inte skylla på att det var bra reklam.

  27. under-hundra: Jag tror inte att träningen, eller brist på, är huvudanledningen till att LCHF vinner mark utan för att det helt enkelt fungerar[1].

    LCHF är ju på en jätteframgångsvåg i Sverige ju nu. Jag tror att det till stor del beror på att LCHF började växa i popularitet samtidigt med alla sociala medier ökade. Vid samma tid började också mer eller mindre alla starta en blogg och väldigt många började då skriva om hur de testa LCHF. Helt plötsligt verkar det som att alla kör LCHF och resultaten är ju också bra i de flesta bloggar, som de oftast är i början på en diet.
    I USA såg man samma trend i början på 2000. Det finns undersökningar som visat att 9 % av befolkningen i USA uppgav att de åt lågkolhydratskost och 25 % uppgav att de försökte dra ner på kolhydraterna. Tre, fyra år senare så var nivåerna nere på de gamla vanliga igen. Jag har svårt att se hur det kan ske om det nu är så att lågkolhydratskost verkligen fungerar för alla?
    Jag tror man ska akta sig för att göra generella slutsatser kring hur något fungerar baserat på den uppfattning man själv fått över internet och bland närmsta vännerna. Det finns som sagt en hel del studier på lågkolhydratskost som inte visar på så värst imponerande resultat.

  28. fluffy_ferret:
    Johanna har en mycket bra poäng.
    Det är väldigt populärt i det här området att skylla på någon annan eller någon faktor man inte har kontroll över.

    Så du menar oxå att Taube har nått stor framgång mycket tack vare att överviktiga människor tycker om att höra att det inte är deras eget fel att de är feta och att alla hurtbullar som är ute och löp tränar när de sitter hemma i soffan inte vinner någonting på det.?
    Hmm intressant man börja se tydligt vilka åsikter som finns på den här bloggen och fördomar.

  29. Kalle: Likheterna med spelbolagen och deras pliktskyldiga varningar är slående, båda orsakar de stort lidande för de som inte kan stå emot…

    Håller fullständigt med dig.
    När jag berättar för någon att jag äter LCHF så kommer det kommentarer som – men jag kan inte vara utan bröd ,pasta,godis ,min cola etc.
    Så var det för mig oxå för 10 år sedan då jag var rökare Om någon nämnde att jag borde sluta röka så sa jag – hur ska jag kunna vara utan morgon ciggen ,efter middagen , till kaffet , på festen etc.
    Man kan vara utan brödet,colan ,pastan,ciggen etc men man måste veta att det är ett beroende som talar inte en själv.
    Man kan ställa sig frågan varför vill människan äta hela tiden och varför blir folk så upprörda ,varför ska tallriksmodell försvaras så till den milda grad… det är beroendet som talar, finns väl andra saker att göra istället för att äta 😉

  30. complete
    Man kan tycka att alla ska kunna ta ansvar för sin egen hälsa, men samhället har tvingat företagen att ta ansvar när det gäller andra ohälsosamma varor. Både tobak och alkoholreklam är t.ex. försedda med varningstexter.
    Övervikt är ett likvärdigt samhällsproblem som kostar stora skattepengar. Därför angår det mig vad grannen stoppar i sig. Det blir mindre pengar till t.ex. skolan, sämre framtida ekonomi för landet, om han stoppar i sig för mycket skräpmat. Eller mindre pengar till riktiga sjukdomar, som jag som sköter mig kan drabbas av.
    Tänk dig en vit ruta med svart text på McDonalds hamburgare: ”Regelbunden konsumtion av denna vara leder till övervikt och i förlängningen hjärt- och kärlsjukdomar och förtida död” 😉

  31. Ronn: Fast lite sanning ligger det nog ändå i det även om det inte stämmer in på alla.
    Alternativ A) Du äter för mycket därför är du överviktig, du behöver äta mindre och/eller motionera mer.
    Alternativ B) Det är inte ditt fel att du är överviktig, du kan äta hur mycket du vill bara du äter dom här sakerna istället.
    Vilket låter bäst?

    Alternativ C) Du äter fel sorts mat: 😉

  32. Kalle:
    complete
    Man kan tycka att alla ska kunna ta ansvar för sin egen hälsa, men samhället har tvingat företagen att ta ansvar när det gäller andra ohälsosamma varor. Både tobak och alkoholreklam är t.ex. försedda med varningstexter.
    Övervikt är ett likvärdigt samhällsproblem som kostar stora skattepengar. Därför angår det mig vad grannen stoppar i sig. Det blir mindre pengar till t.ex. skolan, sämre framtida ekonomi för landet, om han stoppar i sig för mycket skräpmat. Eller mindre pengar till riktiga sjukdomar, som jag som sköter mig kan drabbas av.
    Tänk dig en vit ruta med svart text på McDonalds hamburgare: ”Regelbunden konsumtion av denna vara leder till övervikt och i förlängningen hjärt- och kärlsjukdomar och förtida död”

    En än gång huvudet på spiken 🙂

  33. Guddi: Jag tror man ska akta sig för att göra generella slutsatser kring hur något fungerar baserat på den uppfattning man själv fått över internet och bland närmsta vännerna. Det finns som sagt en hel del studier på lågkolhydratskost som inte visar på så värst imponerande resultat.

    Håller med, därav min ”disclaimer” 😉
    Min kommentar var dock menat som en kommentar till den typiska ”feta är lata”-attityden som framkom. Så är inte alltid fallet, och jag tror heller inte Taubes vinner på ”man slipper träna”-argumentet.

  34. Marita: Håller fullständigt med dig.
    När jag berättar för någon att jag äter LCHF så kommer det kommentarer som – men jag kan inte vara utan bröd ,pasta,godis ,min cola etc.
    Så var det för mig oxå för 10 år sedan då jag var rökare Om någon nämnde att jag borde sluta röka så sa jag – hur ska jag kunna vara utan morgon ciggen ,efter middagen , till kaffet , på festen etc.
    Man kan vara utan brödet,colan ,pastan,ciggen etc men man måste veta att det är ett beroende som talar inte en själv.
    Man kan ställa sig frågan varför vill människan äta hela tiden och varför blir folk så upprörda ,varför ska tallriksmodell försvaras så till den milda grad…det är beroendetsom talar, finns väl andra saker att göra istället för att äta

    Även om man äter LCHF så kan man äta bröd, pasta, potatis etc. Det handlar ju om hur mycket och hur ofta man äter en sak också, egentligen kan man äta allt på LCHF.

  35. under-hundra: ”hyfsat” grov förenkling.
    Många som är överviktiga kämpar med dieter för att slippa övervikten. Är man väldigt överviktig är löpträning inte ett alternativ. Det kan finnas andra anledningar som gör att annan träning inte är ett gångbart alternativ.
    Jag tror inte att träningen, eller brist på, är huvudanledningen till att LCHF vinner mark utan för att det helt enkelt fungerar[1].
    När jag testade det i slutet av 2008 så sa vissa åt mig att börja träna också. Eftersom jag inte tränade före LCHF och jag ville testa just LCHF så var det enda förändringen jag gjorde (dvs ingen träning tillkom).
    Strikt LCHF = -2kg/v (eller -7kg under testperioden)
    Jag fortsatte med LCHFish kost i ca ett halvår och gick totalt ned 14kg. Nu har jag börjat träna (sen mars) inför midnattsloppet och med vikten händer ingenting. Å andra sidan äter jag mer skräp också, så det är inte helt otippat, men min lilla anekdotiska poäng är att träningen i sig inte hjälper nämnvärt.
    [1] Man skall tydligen ha en ”disclaimer”. LCHF fungerar för många, men kanske inte alla.

    Det är kul att höra att LCHF fungerar för dig, men det är ju som du säger bara en personlig anekdot som man inte kan dra några slutsatser av. Jag vet ingenting om hur du äter eller tränar, men ett tips är inte stirra dig blind på din vikt utan att även titta på din kroppssammansättning.
    Min gissning att den här LCHF-vinden kommer att blåsa förbi och förhoppningsvis lämna kvar en mer avslappnad attityd till fett, mer respekt för snabba kolhydrater och en strävan efter naturlig mat utan tillsatser.
    Åtminstone fram tills nästa mirakeldiet lanseras ;).

  36. Johanna: Min gissning att den här LCHF-vinden kommer att blåsa förbi och förhoppningsvis lämna kvar en mer avslappnad attityd till fett, mer respekt för snabba kolhydrater och en strävan efter naturlig mat utan tillsatser.

    Det är väl det jag har tagit mig med från LCHF. Jag äter det inte längre utan mer LSHF (LowSugar). Samt att jag har fått upp ögonen för bra mat.
    Vikten stirrar jag mig inte blind på… bortsett att jag skall väga under hundra då 😉

  37. Johanna: Det är kul att höra att LCHF fungerar för dig, men det är ju som du säger bara en personlig anekdot som man inte kan dra några slutsatser av. Jag vet ingenting om hur du äter eller tränar, men ett tips är inte stirra dig blind på din vikt utan att även titta på din kroppssammansättning.
    Min gissning att den här LCHF-vinden kommer att blåsa förbi och förhoppningsvis lämna kvar en mer avslappnad attityd till fett, mer respekt för snabba kolhydrater och en strävan efter naturlig mat utan tillsatser.
    Åtminstone fram tills nästa mirakeldiet lanseras .

    Att basera sin kost på kött, fisk och ägg som många som äter LCHF gör är knappast nån konstig diet, det är ju vad människan har ätit sen urminnes tider. En avslappnad attityd till fett och en strävan efter naturlig mat utan tillsatser är ju också typiskt för LCHF.

  38. En annan sak som kanske är relaterat: finns det någon substans i påståendet att man tänjer ut magsäcken när man äter mycket mat, och på så sätt behöver mer mat för att bli mätt bara för att man ätit sig proppmätt vid förra målet?
    Vissa magoperationer som bot på fetma tyder ju på att magsäckens storlek har stor betydelse för mättnadskänslan.
    Om det går att ändra storleken på magsäcken och därmed aptiten genom att äta mycket eller lite, kan man undra om hur stor betydelse kompensationen på träning har på hungerkänslan?

  39. Kalle:
    En annan sak som kanske är relaterat: finns det någon substans i påståendet att man tänjer ut magsäcken när man äter mycket mat, och på så sätt behöver mer mat för att bli mätt bara för att man ätit sig proppmätt vid förra målet?
    Vissa magoperationer som bot på fetma tyder ju på att magsäckens storlek har stor betydelse för mättnadskänslan.
    Om det går att ändra storleken på magsäcken och därmed aptiten genom att äta mycket eller lite, kan man undra om hur stor betydelse kompensationen på träning har på hungerkänslan?

    Nej, inga som helst. Populär folkmyt.

  40. Henrik: Att basera sin kost på kött, fisk och ägg som många som äter LCHF gör är knappast nån konstig diet, det är ju vad människan har ätit sen urminnes tider. En avslappnad attityd till fett och en strävan efter naturlig mat utan tillsatser är ju också typiskt för LCHF.

    Människan har ätit det som funnits tillgängligt, kött fisk och ägg har inte alltid funnits tillgänglig i så stora mängder som det är idag, dels på grund av begränsad produktion, uppfödning och jakt så som social status och fattigdom. Kolhydrater har nog en större plats i historien, på gott och ont, än vad protein och fett har.
    Tillsatser är ännu ett ämne där det verkar råda stor okunskap och förvirring kring, många av tillatserna finner man naturligt i ickeprocessade varor, enda anledningen till att vi använder tillsatser istället för färska råvaror är för att vi har ett stort samhälle som måste försörjas därför är det lättare och effektivare att producera många produkter med tillsatser och lång hållbarhet. Hela världen har inte råd att lyxa på med fläskfile, lövbiff, ägg och dyr fisk.

  41. Kalle
    ”Man kan tycka att alla ska kunna ta ansvar för sin egen hälsa, men samhället har tvingat företagen att ta ansvar när det gäller andra ohälsosamma varor. Både tobak och alkoholreklam är t.ex. försedda med varningstexter.”
    Men vart drar du gränsen mellan dåligt och bra, nåt som kan vara bra kan oxå vara dåligt beroende på vad hur resten av intaget ser ut.
    Kan hålla med om en produkt har tillsatt socker så borde den få en märkning men sen vart drar man gränsen mellan bra och dåligt?

  42. Ronn: Människan har ätit det som funnits tillgängligt, kött fisk och ägg har inte alltid funnits tillgänglig i så stora mängder som det är idag, dels på grund av begränsad produktion, uppfödning och jakt så som social status och fattigdom. Kolhydrater har nog en större plats i historien, på gott och ont, än vad protein och fett har.

    Om jag försöker mig på en sammanfattning av det jag läst om stenålderskost så åt de mycket protein. Däremot lite fett (magert kött och en del nötter). Trots rötter, bär och frukt var det dessutom relativt lite kolhydrater jämfört med dagens nivåer. Dessutom relativt lite under kallare perioder under året. LCHF är ingen stenålderskost. Men vi skulle antagligen behöva dra ner kolhydraterna till väldigt låga nivåer för att uppnå ett s.k. naturligt intag av kolhydraterna med stenåldersmänniskor som jämförelse.
    Att det är dyrare med mat utan tillsatser är ju inte direkt ett argument för att det är bra. Det kan dock bli en spännande klassfråga av det hela. Men jag håller med om att det råder stor okunskap och förvirring.

  43. Niclas Sigstedt: Om jag försöker mig på en sammanfattning av det jag läst om stenålderskost så åt de mycket protein. Däremot lite fett (magert kött och en del nötter). Trots rötter, bär och frukt var det dessutom relativt lite kolhydrater jämfört med dagens nivåer. Dessutom relativt lite under kallare perioder under året. LCHF är ingen stenålderskost. Men vi skulle antagligen behöva dra ner kolhydraterna till väldigt låga nivåer för att uppnå ett s.k. naturligt intag av kolhydraterna med stenåldersmänniskor som jämförelse.
    Att det är dyrare med mat utan tillsatser är ju inte direkt ett argument för att det är bra. Det kan dock bli en spännande klassfråga av det hela. Men jag håller med om att det råder stor okunskap och förvirring.

    Hur stenåldersmänniskor åt vet man inte det är rena spekulationer, jag har svårt att tänka mig att dom hade fri tillgång till kött, det krävdes en hel del jakt för att få tag på kött. Undantaget kanske är begränsat till några få geografiska lokationer där det funnits rikt med fisk. Oavsett hur det låg till på stenåldern så kan man ju inte ignorera alla dom andra tusen åren som kom efter stenåldern och allt vad det innebar för människan i form av makt, social status, produktion och så vidare.
    Överlag är det ju ett väldigt svagt argument för hur vi bör äta idag, jag tror att om vi som djurart inte var tänkt att äta kolhydrater så skulle vi inte i så stor utsträckning kunna bryta ner och lagra glukos.
    Dessutom finns det ju en hel miljömässiga problem idag med uppfödning och brukning av djur som föda, det skulle inte vara hållbart om alla i världen åt mat till största del bestående av färskt kött, fisk och ägg. Förstå mig rätt jag är varken vegan eller förespråkare för olika dieter, jag gillar kött men man måste se utanför lådan och tänka kritiskt, speciellt när det görs påståenden som är svagt underbyggda med fakta.

  44. Henrik: Även om man äter LCHF så kan man äta bröd, pasta, potatis etc. Det handlar ju om hur mycket och hur ofta man äter en sak också, egentligen kan man äta allt på LCHF.

    Du kan äta allting på alla dieter. Det finns liksom inga verkliga regler som stoppar dig.
    Men att säg att man äter bröd när man äter LCHF är för mig lika främmande som att en person skulle kalla sig vegan samtidigt som han stoppar i sig en flintastek. 🙂

  45. @Ronn
    Även Livsmedelsverket säger att vi antagligen är väldigt lika stenåldersmänniskorna rent genetiskt. De åt jägar- samlarkost i cirka 100 000 år, något som 10 000 år av jordbruk antagligen inte ändrat oss genetiskt till några större delar. Helt klart är det till viss del rena spekulationer men de flesta forskare på området ansåg att de åt mycket protein. Helt klart är dock att kroppen är gjord för att tåla kolhydrater till viss del eftersom det ingick i födan. Stenålderskost är ett väldigt svagt argument för LCHF lika svagt som det är för den kost vi normalt äter idag. Stenålderskosten kan vi ha som en liten jämförelse i vissa diskussioner ibland men det går precis som du säger inte att ha som något större argument.
    När det gäller miljön och LCHF är det en omdiskuterad fråga som dock inte leder någonstans. Till största delen är det odlingen av onaturligt kraftfoder till djuren som är den största miljöboven. Det brukar sägas att det finns två lösningar på problemet. Att äta mindre kött och/eller ekologiskt helst gräsbetat. Antagligen är det en utopi att få världen att äta mindre kött så att det gör någon skillnad. Antagligen är det också en utopi att alla djur skulle få äta gräsbetat men den största effekten kanske borde vara att sponsra den ekologiska branschen. Vad man än tycker angående miljöfrågan så används det ofta emot LCHF och det är inte helt genomtänkt. Det man inte tänker på då att LCHF strävar efter mindre tillsatser och naturliga mat (ekologiskt). Ofta blir vi också mättare på denna kosten och äter mindre. Om jag tar mig själv som exempel så är jag betydligt miljövänligare än innan. Jag strävar mer än innan efter att äta ekologiskt och även om jag äter mer animaliskt andelar mat så äter jag trots det mindre kött än innan. Detta gäller förvisso inte alla men antagligen i ganska stor utsträckning på LCHF:are. Framför allt är det ett riktigt svagt argument emot LCHF utan det handlar mer om sådant som alla, oberoende kost, bör tänka på mer.

  46. Ronn: Hur stenåldersmänniskor åt vet man inte det är rena spekulationer, jag har svårt att tänka mig att dom hade fri tillgång till kött, det krävdes en hel del jakt för att få tag på kött.

    MAn får väl ha i åtanke att det förmodligen fanns betydligt mer vilt och fisk än vad vi hittar idag. Hällristningar samt andra klippmålningar antyder att det jagades och fiskades mycket. Vad gäller kolhydrater är det lite knivigare om jag har förstått det. De flesta kolhydratkällor vi har idag är framförädlade och fanns överhuvudtaget inte förr. Frukterna var inte i närheten lika söta. Frukt är dessutom mer av säsongsvara så tillgången var knappast så jämn att man kan tänka att våra förfäder överlevde på dem.
    DEt jag har missat i hela den här utvärderingen av GT (jag har inte lusläst allt så jag kan ha missat den) är att GT resonerar kring att många människor runt om i världen lever på i huvudsak kolhydrater och verkar må bra av dessa. HAns resonemang landar i, vilket jag uppfattar som kärnan i det hela, att vårat idag överdrivna intag av snabba kolhydrater och i synerhet fruktosen leder till en rubbning av den hormonstyrda fettinlagringen. DEtta i sin tur leder till en fetma och diabetes epidemi av sällan skådat slag.
    GT är dock ödmjuk i att hans resonemang handlar om en teori. Dock påpekar han att han är så övertygad om teorin att han är villig att sätta sin ära och heder på den.
    Den ”svältfetma” som han beskriver i sin bok handlar om fattiga i västvärlden där den billiga maten är översållad med socker och mjöl. Inte i det vi förr kallade U-länder vilket jag uppfattade att JG använde som argument.
    JAg arbetar själv dagligen med socialt utsatta människor som ofta lever på försörjningsstöd. Nu har vi kanske inte en fattigdom i sverige lik den i många andra länder men dessa människor är i allmänhet hänvisade till den billigaste maten. Det blir mycket pasta och nudlar. En sak är säker, i den gruppen är fetma vanlig.

  47. Jag tror även att folk generellt blandar ihop tillsatser och halvfabrikat (även om det senare oftast innehåller mycket tillsatser).
    Halvfabrikat innehåller oftast mer energi per volym eftersom råvarona oftast processats ner till mindre beståndsdelar för att göra den färdiga produkten, det är altså lättare att äta mer energi på mindre volym vilket säkert är helt relevant till den rådande överviktsepidemin. Det betyder ju inte att halvfabrikat (eller tillsatser) i sig är något farligt, men det kan ju innebära att många automatiskt överäter sig på energi för att fylla sin egen förväntan på mättnadskänsla kontra volym.
    Ta bara en sak som samma produkt från olika tillverkare, säg en köttfärspaj, kan ju skilja markant i innehåll och energi trots samma volym/vikt.
    Har man inte koll på detta så är man såklart rätt utsatt som konsument som diskuterats tidigare här.

  48. Träning för mig gör inte så värst mycket för viktnedgång, fyra-fem kg kanske om jag ska dra till med en siffra…. Men däremot att på någotvis hålla vikten under kontroll, då är det bara så att jag måste styrketräna. Kul för dom som inte behöver, men själv kommer jag inte ”undan”. Det behövs inte såvärst mycket träning, en kroppsdel varje dag á 10 minuter brukar jag göra, eftersom jag föredrar korta stunden framför lååånga pass. Å andra sidan får jag tyvärr dras med fördelar såsom starkare kropp, framförallt axlar å rygg….usch ja! ; )

  49. Intressant med granskningar av berörda ämnen. Men som vanligt när det gäller ”hälso/kost-och träningsmänniskor” så plockar man upp en massa anekdoter för att ge tyngd i sitt påstående men man ger sällan ngt samlat bevisvärde /En som tränar och äter rena livsmedel (inkl kolhydrater) och mår som en kung! 😀

  50. Patrik:
    Nej precis. Och klokast är väl den som vet vad han inte vet.

  51. Jag tänkte försöka mig på en sammanfattning. Anledningen till det är att bara för att GT går att ifrågasätta på en del punkter så verkar många tro att JG är någon sorts sanning. GT har uttryckligen sagt att han har en teori. En teori som han sedan försöka bevisa. JG har sedan visat på att GT lite väl mycket beskriver den som sanning. Detta har JG lyckats visa, dock inte mer. En del av JG säger stämmer kanske men en hel del är även de teorier underbyggda med en del studier, vissa mindre bra, andra bättre.
    Först kommer en diskussion om överviktiga och fattiga befolkningar. Både GT och JG flummar iväg här och ingen är mer trovärdig en den andra. Sedan kommer en diskussion om definitionen kalori in/ut som endast resulterar i en flummig definitionsfråga. Ingen blir mer trovärdig en den andra. Sedan kommer en diskussion om en definition av ett engelskt ord där resultatet kommer av vilken ordbok man använder.
    Om vi nu hoppar över tramset ovan som verkligen inte är några sanningar från varken GT eller JG utan endast teorier så kom det iallafall upp en del spännande studier mot slutet. Är då dessa sanningar? GT stödjer inte sin teori bra. JG:s studier ser ibland bättre ut men resultatet blir tyvärr inte 100 procentigt. Jag säger tyvärr för ibland blir man frustrerad över att aldrig få ett klart svar i frågan. Antagligen beror detta på att området är så komplext och det är svårt att visa allt med studier och fler behöver göras. Denna slutsats drar jag efter att ha följt två läkare på Dagens Medicin som har diskuterat liknande frågor. Jag får bilden av att dessa två läkare vet mycket i frågan med tanke på att det verkar vara väldigt insatta och vet vad de pratar om och antagligen jobbar/har jobbat med saken. Det sjuka är att de ibland diskuterar samma studier men är fortfarande helt oense och resultatet blir att vanliga dödliga fortfarande inte är säkra. Någon drar upp en studie som denne tycker stödjer något till 100%, den andra tolkar studien annorlunda. Den andre drar upp en annan studie. Den andre slänger då fram en annan studie som ger en mer nyanserad bild av den första. Och så fortsätter det…
    Sammanfattningsvis: Jag har lärt mig en del i denna serie och tackar JG för det. Frustrerat är jag dock inte 100% säker i vissa frågor ändå.

  52. Niclas Sigstedt: Om jag försöker mig på en sammanfattning av det jag läst om stenålderskost så åt de mycket protein. Däremot lite fett (magert kött och en del nötter).

    Finns väll teorier om att människans förfäders förmåga att komma åt hjärna/ryggmärg tackvare vår förmåga att skapa verktyg bidrag kraftigt till utvecklingen av hjärnkapaciteten. Jag tror inte direkt man karvade ut filén och kalasade på den. Så nej ditt påstående har ingen substans. Man åt snarare upp hela djuret vilket troligen leder till att man landar på en fetthalt på ca 20g/100g å protein 15g/100. Att du får det till magert är intressant!

  53. Träning verkar ju snarast avgöra hur mkt glukos din kropp klarar av att metabolisera utan att det leder till t.ex. insulinresistens på sikt. Därav LCHF fungerar rätt bra även utan träning…

  54. gonnabe doc: Finns väll teorier om att människans förfäders förmåga att komma åt hjärna/ryggmärg tackvare vår förmåga att skapa verktyg bidrag kraftigt till utvecklingen av hjärnkapaciteten. Jag tror inte direkt man karvade ut filén och kalasade på den. Så nej ditt påstående har ingen substans. Man åt snarare upp hela djuret vilket troligen leder till att man landar på en fetthalt på ca 20g/100g å protein 15g/100. Att du får det till magert är intressant!

    Jag är ju själv LCHF:are så jag skulle inte ha något emot om vi faktiskt är vana vid att äta mycket fett kött rent genetiskt. Det är framför allt Staffan Lindeberg jag går på när jag pratar om magert kött.

  55. Det finns teorier om att stenåldersmänniskorna fick en betydande andel protein från maskar, sniglar och insekter.
    Vad sägs om en skål skalbaggar till frukost?

  56. Jag har lyckats gå ner i vikt utan att byta kost, istället började jag träna mycket mer, från ca 3-4 timmar i veckan till 15-20 timmar i veckan (i början mycket boxning på wii och promenader, till att nu springa ca 2mil i veckan och styrketräna + slå på sandsäck och lägga på lite olika andra aktiviter). På 5 månader har det blivit en nedgång på 10kg. Det som förvånade mig mycket var att jag faktiskt blev mätt på mindre portioner mat när jag höjde träningsmängden, men å andra sidan så behövde jag mycket mer vätska.

  57. Hej Jakob, har du frågat Taubs själv angående tolkningar av det han skriver eller ang. de områden du inte håller med honom om? Tycker du borde göra det, eller vilken som för den delen, han går att nå på: taubes@gmail.com
    Jag har gjort det och kan dela med mig av hans svar sen, men skulle vara intressantare om du som skrivit dessa långa inlägg (och har koll på forskningen du anger) skulle göra det och posta hans svar. 🙂

  58. Min fråga till Gary:
    Do you really mean that carbohydrates are singularly* responsible for prompting insulin secretion?
    * As in: the only? Or do you mean as in: the most common?
    Hans svar på min fråga:
    Insulin secretion in determined primarily by the carbohydrate content of the diet. That’s what I mean.

  59. Varför snöa in på en sådan detalj när hela hans bok bygger på felaktiga premisser och lögner

  60. Stefan Sandberg, PT:
    Min fråga till Gary:
    Do you really mean that carbohydrates are singularly* responsible for prompting insulin secretion?
    * As in: the only? Or do you mean as in: the most common?
    Hans svar på min fråga:
    Insulin secretion in determined primarily by the carbohydrate content of the diet. That’s what I mean.

    Hej Stefan!
    Det här har ju varit upp flera gånger om redan. Det här hittade jag en snabb sökning och vet att jag har skrivit liknande på flera andra ställen.

    Guddi: Oavsett så visar listan ganska klart att bara för att Taubes vet något så innebär inte det att han drar sig från att säga något annat.
    Taubes är helt enkelt oärlig. Att han vid vissa tillfällen påstår en sak och vid andra tillfällen en annan är genomgående. Det är inte bara det exempel som du hängt upp dig på där det sker. I övrigt handlar mina inlägg om en väldig massa annat än just tolkningen av det ordet.

    https://traningslara.se/taubes-skitsnack-del-4-behovs-kolhydrater-for-att-oka-i-fettmassa/comment-page-3/#comment-7585
    Fick med precis det som B-A skrev har ovanför med 🙂

  61. […] Jag har skrivit om träning och dess påverkan på hunger och matintag flera gånger om och det är ett väldigt komplext förhållande. Om du tar 100 människor och låter dem börja träna så kommer de att gå ner i vikt som grupp. Men skillnaden i svar är väldigt stor och några få människor går till och med upp i vikt när de börjar träna. Du kan läsa lite mer om detta på Träningslära. […]

  62. […] Jag har skrivit ett antal inlägg kring effekten av fysisk aktivitet på vikten både här och på Traningslara.se. Kontentan är i korthet att en ökad fysisk aktivitet kan leda till viktnedgång hos många människor men i medeltal är effekten väldigt liten både hos vuxna och barn. Det är alltså vissa personer som får en effekt och vissa personer som inte får någon effekt alls.Här under kan du se ett exempel på hur en sådan kurva kan se ut i praktiken. Det du kan se är alltså att vikten går ner lite hos de flesta, ganska markant hos några få medan vissa inte får någon effekt alls. Du kan hitta lite mer läsning i ämnet här, Taubes skitsnack – Del 6 – Motion, hunger och viktnedgång […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *