Plyometrisk träning förbättrar prestationen hos löpare
Plyometrisk träning förbättrar prestationen hos löpare

Som en kort liten uppföljning på mitt tidigare inlägg Tung styrketräning för konditionsidrottare. tänkte jag idag ta upp en nyligen publicerad studie som ett exempel. I den här studien har man tagit löpare på en väldigt hög nivå och delat in dem i tre grupper. En grupp som endast löptränade samt lättare skadeförebyggande träning med gummiband, en grupp som utförde tyngre styrketräning med explosiva hopp och en grupp som utförde styrketräning med inriktning muskeluthållighet, alltså lättare vikter och många repetitioner.

J Strength Cond Res. 2013 Sep;27(9):2433-43.
Concurrent training in elite male runners: the influence of strength versusmuscular endurance training on performance outcomes.
Sedano S, Marín PJ, Cuadrado G, Redondo JC.
Much recent attention has been given to the compatibility of combined aerobic and anaerobic training modalities. However, few of these studies have reported data related to well-trained runners, which is a potential limitation. Therefore, because of the limited evidence available for this population, the main aim was to determine which mode of concurrent strength-endurance training might be the most effective at improving running performance in highly trained runners. Eighteen well-trained male runners (age 23.7± 1.2 years) with a maximal oxygen consumption (V[Combining Dot Above]O2max) more than 65 ml·kg·min were randomly assigned into 1 of the 3 groups: Endurance-only Group (n = 6), who continued their usual training, which included general strength training with Thera-band latex-free exercise bands and endurance training; Strength Group (SG; n = 6) who performed combined resistance and plyometric exercises and endurance training; Endurance-SG (ESG; n = 6) who performed endurance-strength training with loads of 40% and endurance training. The study comprised 12 weeks of training in which runners trained 8 times a week (6 endurance and 2 strength sessions) and 5 weeks of detraining. The subjects were tested on 3 different occasions (countermovement jump height, hopping test average height, 1 repetition maximum, running economy (RE), VO2max, maximal heart rate [HRmax], peak velocity (PV), rating of perceived exertion, and 3-km time trial were measured). Findings revealed significant time × group interaction effects for almost all tests (p < 0.05). We can conclude that concurrent training for both SG and ESG groups led to improved maximal strength, RE, and PV with no significant effects on the VO2 kinetics pattern. The SG group also seems to show improvements in 3-km time trial tests.

Av abstraktet här ovanför får man inte hela bilden klar för sig när det gäller den här studien. Detta är väldigt genomgående när det gäller abstrakt då de inte berättar hela historien utan är till för att väcka intresse.
Alla deltagarna i den här studien tränade 8 gånger i veckan. Sex av träningspassen var löppass och dessa utförde deltagarna på egen hand. De resterande två passen var styrketräning där grupperna alltså hade lite olika former av träning.
Innan studien hade alla grupperna utfört en träning likt den som uthållighetsgruppen fortsatte med, alltså lättare träning med gummiband. Det var alltså denna träning som uthållighetsgruppen genomförde på de två styrkepassen i den här studien. De har alltså inte bytt ut något uthållighetspass mot ett styrkepass i någon av grupperna utan alla grupper tränade lika mycket uthållighet och utöver det genomfördes olika typer av styrketräning.
De testade ganska mycket saker i den här studien men det som i slutändan är intressant är själva prestationsförmågan vilket de i den här studien mätte med hjälp av ett löptest på 3 km. I detta löptest såg man en signifikant förbättring endast hos gruppen som genomfört den tunga styrketräningen. Du kan se de individuella resultaten för alla deltagare i studien i grafen här under.

Effekten av tung styrketräning på löptiden på 3 km.
Effekten av tung styrketräning på löptiden på 3 km. EG=uthållighetsgruppen som fortsatte tränina som vanligt, SG=Gruppen som genomförde tung styrketräning samt hoppträning, ESG=gruppen som genomförde styrketräning med fokus muskeluthållighet.

Att återge individuella resultat i en graf som den här ovanför gör grafen lite svårare att tyda men samtidigt ger den mycket mer intressant information. Det du kan se nu är nämligen att prestationen förbättrades för alla löparna som började med tung styrketräning och hoppträning medan den förblev mer eller mindre konstant för de andra två.
I grafen kan du se att de lagt in T1, T2 och T3. Detta är de tre tillfällen som man genomförde testerna på och själva interventionen genomfördes mellan T1 och T2. Mellan T2 och T3 återgick deltagarna till sin tidigare träning. Av detta kan vi då också utläsa att prestationen förblev förbättrad för löparna som hade genomfört den tunga styrketräningen samt hoppträning även efter det att de slutade med den.
Själva tiden mellan T2 och T3 i den här studien var fem veckor. Den här typen av information är bra att känna till då den visar att du som konditionsidrottare till exempel skulle kunna göra ett uppehåll från den tyngre styrketräningen under en kortare intensiv tävlingsperiod. Tar du bort styrketräningen och lägger in lätt löpning eller någon annan form av återhämtningsträning så kommer du att kunna ha mer energi till tävlingarna.

Summering

Om det finns översiktsartiklar, meta-analyser eller liknande inom ett område brukar jag försöka hålla mig till dessa när jag skriver inlägg av den här typen men samtidigt är det uppenbart att de här inläggen med exempel av den här typen ofta får fler läsare än de inläggen där jag skriver om vad den totala kunskapen på ett område pekar på. Det här är ju faktiskt lite av ett problem då det inte är ovanligt att enskilda studier ofta ger en felaktig bild av ett forskningsområde medan översiktsartiklar och meta-analyser återger mer säkra eller troligare slutsatser. Så lär dig gilla inläggen med meta-analyser och översiktsartiklar 😉

Plyometrisk träning förbättrar löpekonomin
Plyometrisk träning förbättrar konditionsidrottares prestation om den genomförs med tyngre styrketräning

I just det här fallet så föll dock resultatet från det här enskilda experimentet in väl med de resultat som tidigare översiktsartiklar kommit fram till. Tung styrketräning för konditionsidrottare kan förbättra deras prestation och det är bättre med verklig tung styrketräning än lättare övningar där du klarar säg 15+ repetitioner.
Lägg dock märke till att deltagarna i den här studien tränade 8 pass i veckan. Då är två dagar på gymmet inte någon större grej. Om du däremot endast tränar sig 3-4 gånger i veckan och vill bli väldigt konditionsstark så gör du med stor sannolikhet bäst i att lägga alla dina träningspass på din konditionsidrott och sen kan du addera några enkla styrkeövningar efter passet. Sen att det inte blir optimalt i styrkeväg gör ingenting eftersom din träning i sig redan inte är optimal och resultatet med den tid du lägger ner blir bättre om du har större fokus på konditionen.

19 svar på “Styrketräning för uthållighetsidrottare – ett exempel”
  1. Det står 8 dagar i veckan men jag misstänker att du menar 8 tillfällen 😉
    Tack för en mkt bra blogg och för att du tillför kunskap bland allt tyckande!

  2. Väldigt intressant! En fråga på figuren bara:
    Enligt den verkar dom snitta runt 8:11 på 3000 m; det är sjukt snabbt, och lite av en gåta för mig hur man kan kan hitta så många människor som kan fixa det på 6 pass i veckan, nästan oavsett hur passen ser ut. Under 2012 var det bara 6 pers som sprang under 8:15 utomhus i Sverige. Det antyder också VOmax på lååångt över 65. Hur går detta ihop, tränade dom ungefär samma mängd även innan studien (eller är det något mysko med skalan på y-axeln)?

  3. Snart kommer K-G att säga att om de hade sprungit för 30 år sen så hade de:
    1 – varit snabbare
    2 – blivit snabbare av att springa
    Det här med att träna nåt annat än löpning är bara modernt hittepå som folk blir långsamma och skadade av.

  4. Finns det något i studien som visar vad det var för styrketräning/hoppträning de körde?

  5. JM:
    Det står 8 dagar i veckan men jag misstänker att du menar 8 tillfällen ;)
    Tack för en mkt bra blogg och för att du tillför kunskap bland allt tyckande!

    Jag gillar din förmåga att dra logiska slutsatser JM 😉 Fixat texten nu.

  6. Johan: Enligt den verkar dom snitta runt 8:11 på 3000 m; det är sjukt snabbt, och lite av en gåta för mig hur man kan kan hitta så många människor som kan fixa det på 6 pass i veckan, nästan oavsett hur passen ser ut. Under 2012 var det bara 6 pers som sprang under 8:15 utomhus i Sverige

    Alla deltagarna var på internationell nivå i Spanien på distanser mellan 3000-5000 meter.

    Johan: Det antyder också VOmax på lååångt över 65

    65 var en gräns man samma som minimumvärde. Deras faktiska medelvärde när det gäller VO2max var omkring 69-71 ml/kg/min.

    Johan: Hur går detta ihop, tränade dom ungefär samma mängd även innan studien

    Det står inte exakt hur de tränade innan studien. Bara att den här studien genomfördes under försäsongen efter en tio veckor lång period med generell träning i okt, nov och dec.

  7. Peter Aronsson:
    Finns det något i studien som visar vad det var för styrketräning/hoppträning de körde?

    Knäböj, liggande lårkurl, sittande vadpress och benspark. Mellan dessa övningar utförde man antingen häckhopp eller vanliga hopp framåt.
    Övningarna som användes i studien
    Vad du väljer för övningar spelar dock ingen större roll. Det är hur man tränar som avgör hur man utvecklas. Inte vad.

  8. Verkar vara en bra genomförd studie som tittar på en intressant frågeställning. Mycket intressant att du tog upp denna.

  9. Vet inte om man kan dra slutsatsen att konditionsidrottare som styrketränar presterar bättre. Det är ju inte speciellt chockerande att den gruppen man ökade träningsstimuli mest på också var den som förbättrade sig mest. Det hade varit mer intressant om en av grupperna ökat motsvarande mängd löpning istället för styrketräning. Det finns ju givetvis en gräns för hur mycket ren löpträning som är utvecklande samt kroppen tål och då kanske det kan vara intressant med styrketräning. Men annars är väl chansen fortfarande ganska stor att om man får välja på att tex träna 6h löpning mot 4h löpning + 2h styrketräning att det första mer specifika alternativet vinner. Sen har det varit känt ganska länge att plyometrisk träning förbättrar löpekonomi så hade varit intressantare om den träningen varit separerad från den andra tunga styrketräningen.

  10. Björn: Vet inte om man kan dra slutsatsen att konditionsidrottare som styrketränar presterar bättre. Det är ju inte speciellt chockerande att den gruppen man ökade träningsstimuli mest på också var den som förbättrade sig mest.

    Med tanke på vilka resultat dom hade redan innan så tycker jag att det var en imponerande förbättring. Dock är jag ingen elitlöpare och kan inte säga om det är en normal ökning eller inte på den nivån.

  11. Jacob Gudiol:
    Läste du hela inlägget Björn? Som jag skriver är det här ett exempel. Det finns många andra studier med liknande resultat som visat på samma sak https://traningslara.se/tung-styrketraning-for-konditionsidrottare/
    Och när det gäller ditt exempel så är det precis samma sak som jag skriver i summeringen.

    Ja, och i princip alla de studierna har gemensamt att de har en kontrollgrupp som har mindre träningsbelastning totalt. Att någon blir bättre av att öka träningsbelastningen även om den inte är specifik är inget revolutionerande. För mig är det bara intressant att veta om styrketräning ger något som ytterligare specifik träning inte gör. Det finns knappast något vetenskapligt koncensus till styrketräningens favör där. Om man maxat ut träning för sin gren är det en annan sak, men få personer som läser det här, och som du riktar dig mot, är nog i närheten av att vara där.
    Vad folk i allmänhet kommer ta från artikeln är dock rubriken och inte den korta meningen i slutet. Jag skulle vilja säga att det är en försvinnande liten del konditionsidrottare som skulle tjäna på att implementera mer styrka snarare än mer grennära träning.

  12. Jacob Gudiol: Alla deltagarna var på internationell nivå i Spanien på distanser mellan 3000-5000 meter.
    65 var en gräns man samma som minimumvärde. Deras faktiska medelvärde när det gäller VO2max var omkring 69-71 ml/kg/min.
    Det står inte exakt hur de tränade innan studien. Bara att den här studien genomfördes under försäsongen efter en tio veckor lång period med generell träning i okt, nov och dec.

    Ah, det förklarar ju saken. Man kan nog också tänka sig att det finns en hel del dubbelpass vid normal träningslast för dom killarna då.

  13. Björn: Ja, och i princip alla de studierna har gemensamt att de har en kontrollgrupp som har mindre träningsbelastning totalt.

    Det är det vanligaste upplägget ja men det finns andra studier där man tagit bort en del av konditionsträningen och ersatt den med styrketräning och sett samma resultat.
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16287351 (löpning)
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19114736 (cykel)
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10233114 (löpning)
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17530970 (skidor)
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17373596 (löpning)
    De resultat som finns pekar faktiskt mot att ersätta en del av konditionsträningen med styrketräning istället för att addera ytterligare styrketräning är bättre när vi pratar om idrottare med verklig hög träningsvolym, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20072042

    Björn: Det finns knappast något vetenskapligt koncensus till styrketräningens favör där

    Konsensus är ju precis det jag skrev om i mitt förra inlägg som jag också länkade till. Det är att tung styrketräning hjälper till att förbättra prestationen.
    Jag känner faktiskt inte till en enda studie där prestationen blivit sämre av att byta ut en liten del av konditionsträningen mot styrketräning. Gör du? Visst kan man garanterat få till det genom ett rent ut sagt korkat upplägg men överlag är alla resultat i studier positiva av addera styrketräning eller byta ut en del av konditionsträningen mot styrketräning. Som om du ska addera eller byta ut beror givetvis på vilken volym av konditionsträning man ligger på för närvarande och hur mycket man orkar av helt enkelt. Och som sagt, tränar du bara 3-4 pass i veckan så borde du inte byta ut något, vilket jag också skrivit väldigt tydligt.

    Björn: Vad folk i allmänhet kommer ta från artikeln är dock rubriken och inte den korta meningen i slutet.

    Rubriken är ”styrketräning för idrottare – ett exempel”. Vad tar de med sig från den?

  14. Jacob Gudiol: Det är det vanligaste upplägget ja men det finns andra studier där man tagit bort en del av konditionsträningen och ersatt den med styrketräning och sett samma resultat.
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16287351 (löpning)
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19114736 (cykel)
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10233114 (löpning)
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17530970 (skidor)
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17373596 (löpning)
    De resultat som finns pekar faktiskt mot att ersätta en del av konditionsträningen med styrketräning istället för att addera ytterligare styrketräning är bättre när vi pratar om idrottare med verklig hög träningsvolym, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20072042
    Konsensus är ju precis det jag skrev om i mitt förra inlägg som jag också länkade till. Det är att tung styrketräning hjälper till att förbättra prestationen.
    Jag känner faktiskt inte till en enda studie där prestationen blivit sämre av att byta ut en liten del av konditionsträningen mot styrketräning. Gör du? Visst kan man garanterat få till det genom ett rent ut sagt korkat upplägg men överlag är alla resultat i studier positiva av addera styrketräning eller byta ut en del av konditionsträningen mot styrketräning. Som om du ska addera eller byta ut beror givetvis på vilken volym av konditionsträning man ligger på för närvarande och hur mycket man orkar av helt enkelt. Och som sagt, tränar du bara 3-4 pass i veckan så borde du inte byta ut något, vilket jag också skrivit väldigt tydligt.
    Rubriken är ”styrketräning för idrottare – ett exempel”. Vad tar de med sig från den?

    För det första var rubriken något i stil med ”konditionsidrottare som styrketränar presterar bättre” när jag kommenterade först. Innan du ändrade den.
    Ett par potentiella problem i studierna du länkat till:
    – Klassisk styrketräning skiljs inte från plyometrisk träning i ett par av dem.
    – En förklaring till några av resultaten i dina länkar kan förklaras av en ökad anaerob arbetskapacitet till följd av styrketräningen. Nog så viktigt i en del konditionsidrotter men långt ifrån alla och speciellt inte om vi diskuterar ren uthållighet. För väldigt många handlar konditionsidrott om längre distanser där anaerobisk kapacitet inte spelar in på samma sätt. Jag är emot generaliserandet av att styrketräning ökar prestation i konditionsidrott.
    Som sagt finns det inget vetenskapligt konsensus kring styrketräning och konditionsidrott. Jag har ingen lust att sitta och kasta studier fram och tillbaka men här är två(finns ganska många fler om du letar lite) som visar att ökad muskelstyrka inte påverkar cykelprestation(och här handlar det om lite längre konditionsarbete med arbetstid runt 60min). Och nej, de studierna är inte perfekta heller men just här det ganska talande att ökad muskelstyrka inte påverkar prestation vid uthållighetsarbete.
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed?itool=abstractplus&cmd=Retrieve&dopt=abstractplus&list_uids=9830826
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10378917?dopt=AbstractPlus
    Jag säger inte att det inte finns situationer där konditionsidrottare kan ha nytta av styrketräning. Bara att det inte kategoriskt går att säga att det fungerar. Personligen tror jag tom det är ganska få som tjänar på att implementera det.

  15. Björn: För det första var rubriken något i stil med ”konditionsidrottare som styrketränar presterar bättre” när jag kommenterade först. Innan du ändrade den.

    Rubriken har varit precis den samma hela tiden. Det du har gjort är nog att du har följt en länk på facebook eller twitter hit. Där lägger båda jag och andra upp länkar med andra meningar än själva rubriken här ovanför.

    Björn: – Klassisk styrketräning skiljs inte från plyometrisk träning i ett par av dem.

    Nej, det kombineras många gånger. Men det finns studier där man undersökt det var för sig och då finns det faktiskt mer evidens för tung styrketräning än så länge. I alla fall när det gäller cykling vilket du kan läsa om i översiktsartikeln jag tog upp i förra inlägget.
    Sen är det möjligt att plyometrisk träning egentligen är bättre. Men det tar ju inte ifrån något från styrketräningen och dess effekter.

    Björn: Som sagt finns det inget vetenskapligt konsensus kring styrketräning och konditionsidrott

    Jag hittar i alla fall endast översiktsartiklar där man är positiv till styrketräningen.

    Björn: Jag har ingen lust att sitta och kasta studier fram och tillbaka

    Underlig inställning. Hur för man annars en vettig diskussion om man inte hänvisar till data? Tycker du det är mer givande om vi bara upprepar för varandra vad vi tror hela tiden?
    När det gäller dina länkar så har den första inte ens undersökt effekten av styrketräningen. Den andra studien visar inte på någon effekt men har inte heller använt något bra mått utan man har valt en time-trial med bestämd tid istället för distans vilket gör det svårare för deltagarna att maximera sina resultat eftersom de säkerligen är mer vana vid att ta sig en viss distans på bästa möjliga tid.
    Men visst finns det studier som inte kunnat påvisa någon effekt. Det är därför man försöker ta in resultatet från flera studier för att få en överblick. Och då är resultaten alltid neutrala eller positiva med övertag på positiva resultat vilket som sagt översiktsartiklarna på området också belyser.

    Björn: Jag säger inte att det inte finns situationer där konditionsidrottare kan ha nytta av styrketräning. Bara att det inte kategoriskt går att säga att det fungerar. Personligen tror jag tom det är ganska få som tjänar på att implementera det.

    Att det kategorisk nog hjälper är svårt att komma ifrån. Det finns studier på totalt otränade personer som visat att endast styrketräning kan öka deras uthållighet.
    Sen finns det säkert väldigt ofta mycket mer effektiva saker att prioritera om man vill få största möjliga effekt på den tiden man lägger ner. Vilket jag också tar upp i inlägget. Tyvärr finns det vad jag vet inga studier på verkliga motionärer där man jämfört typ 3 konditionspass+1 styrkepass med 4 rena kondionspass så var gränsen går när det gäller nytta av styrketräning går inte att säga.
    Sen spelar säkert styrka också mer roll när distanserna är kortare och intensiteten är högre vilket även du påpekat. Men en bättre ekonomi bör föra över även till långa distanser.

  16. Vad det gäller den första studien så visar den att det inte finns någon korrelation mellan benstyrka och prestation och det är väl ändå en grundförutsättning för att det ska vara värt att tänka på styrketräning till att börja med. Din synpunkt på andra studien är att greppa efter halmstrån. Tid eller distans har garanterat minimal betydelse. De flesta som cyklar har tillräckligt stor erfarenhet för att det inte ska påverka(se timrekord mm + att man faktiskt tävlar över en fast tid ibland).
    Ja, jag tycker det ofta är meningslöst att skicka studier fram och tillbaka i de här sammanhangen eftersom det oftast inte hjälper att övertyga någon. Du är fast i ditt synsätt på styrketräning oavsett och jag tror inte du skulle vika en tum från det. Och i det här fallet handlar det inte ens om att jag tycker du har helt fel. Bara att du generaliserar för mycket. Men ok, här är två till du kanske finner intressanta:
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19826297
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17313261
    Som sagt, sist jag kollade när det gäller uthållighetsarbeten på upp mot en timma och över finns det inga studier som visar att styrketräning hjälper(har du hittat någon?) men iaf ett tiotal som visar att det inte gör det(och i den översta studien här hjälpte styrketräning inte ens vid kortare arbeten). Det är trots allt en ganska stor del av det jag menar är konditionsidrott och därav kan man inte säga att det finns ett konsensus. Det du har visat upp är på kortare arbeten där anaerobisk arbetskapacitet har stor betydelse, där kontrollgruppen i många fall tränar mindre samt att man inte skiljer på plyometrisk träning, klassisk styrketräning och i någon av dina studier högintensiv intervallträning. Vad gäller de sista tycker jag det har stor betydelse. Annars kan man ju kalla det mesta styrketräning och det är ju också därför det ofta benämns ”resistance training” som ett övergripande begrepp eller mer specifikt ”strength training”.
    Och återigen, det står fortfarande ”konditionsidrottare som styrketränar presterar bättre” som rubrik i min web-läsare. Om du inte menar det finns det väl ingen anledning att skriva det någonstans överhuvudtaget.

  17. Björn: Vad det gäller den första studien så visar den att det inte finns någon korrelation mellan benstyrka och prestation och det är väl ändå en grundförutsättning för att det ska vara värt att tänka på styrketräning till att börja med.

    Jo, men det förutsätter ju också att några av cyklisterna i studien särskiljer sig när det gäller styrka. Om ingen av dem tränat styrka sen tidigare är det inte säkert att någon av dem ens börjat utnyttja den eventuella effekten. Sen väger ju en korrelationsstudie överlag väldigt lätt mot en interventionsstudie.

    Björn: Din synpunkt på andra studien är att greppa efter halmstrån. Tid eller distans har garanterat minimal betydelse. De flesta som cyklar har tillräckligt stor erfarenhet för att det inte ska påverka(se timrekord mm + att man faktiskt tävlar över en fast tid ibland).

    Det var ett påpekande på en sak som kan ha påverkat. Inte någon ursäkt. Det finns flera studier som visat på ingen effekt. Men alla studier som finns visar på ingen effekt eller en positiv effekt. Jag känner inte till någon alls som visar på negativ effekt, oavsett distans.
    I din första länk till exempel adderade man hela tre styrkepass till ett program som redan innefattade nästan 10 timmars träning. Ett enligt mig mindre genomtänkt upplägg och ändå såg man ingen försämring. Tittar vi sen på en av översiktsartiklarna jag länkade till tidigare så visade just den att studier som inte visat någon effekt på idrottare som tränar mycket har adderat styrketräningen. De studierna som visar på en effekt har istället oftast bytt ut en del av konditionsträningen mot styrketräning.
    I din andra länk har deltagarna visserligen ”endast” omkring 6-7 timmars cykelträning men när man frågade deltagarna efter studien om de ansåg att den nya volymen träning som de fått när de adderat styrketräningen så svarade 71 procent av de som genomförde tyng styrketräning att de inte skulle orka fortsätta med den träningsbelastningen. Man adderades dessutom hela 3 träningspass i veckan för benen vilket kan vara tungt för andra idrottare som inte använder benen så mycket som cyklister i övrig träning. Återigen så blir ju då frågan om ingen förbättring berott på för hård träningsbelastning överlag eller att träningsformen egentligen inte har någon effekt?
    Du skrev i din första kommentar att resultatet jag tog upp här i inlägget nog beror på ökad träningsbelastning i sig. Jag svarade att det inte verkar vara så och efter det har du bara kommit med studier där man just adderat belastning och inte sett någon effekt medan jag har visat på flera där man bytt ut belastning och visat en effekt.
    Som jag ser det verkar de allra flesta studier peka på en förbättring så länge som man just har kontrollerat för trötthet. Om vi tar din andra studie som exempel så har man ökat träningsmängden i timmar med hela 34 procent. Eller från 6,7 h/v till 8,9 h/v. Och detta hos amatörer. Som jag ser det är det nästan förvånande att resultatet inte blev negativt oavsett vilken träning du adderat.

    Björn: Ja, jag tycker det ofta är meningslöst att skicka studier fram och tillbaka i de här sammanhangen eftersom det oftast inte hjälper att övertyga någon. Du är fast i ditt synsätt på styrketräning oavsett och jag tror inte du skulle vika en tum från det.

    Jag vill ju gärna tror att jag gärna ändrar åsikt om det visar sig att jag har fel och det har jag också visat ett par gånger att jag också gjort. Det vi har just nu ser jag också som en väldigt intressant diskussion.
    Men i övrigt skriver du ju verkligen inte bara för mig. Här är ett par tusen besökare varje dag som är inne och läser. Alla läser givetvis inte detta inlägg men än så länge idag är det uppe i 200 läsare här. Och de kan ju lika väl tror på mig som på dig, beroende på vem som ger mest övertygande argument och backar upp sina påståenden bäst.

    Björn: Som sagt, sist jag kollade när det gäller uthållighetsarbeten på upp mot en timma och över finns det inga studier som visar att styrketräning hjälper(har du hittat någon?)

    Nu tror jag inte att jag ens har skannat över alla studier på området men spontant kan jag inte komma på så många även om det finns studier likt den här där man sett en bättre sprintförmåga efter dryga 2 timmars cykling. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19903319

    Björn: Det är trots allt en ganska stor del av det jag menar är konditionsidrott och därav kan man inte säga att det finns ett konsensus.

    Det är väl en liten defintionsfråga här. Ser du till löpning så är det egentligen endast ultra-, maraton och halvmaraton som passar in i den definitionen. Majoriteten av alla lopp som det tävlas i är kortare och majoriteten av folk som springer på motionärsnivå håller sig också under dessa distanser. Inom simningen har man ju längre tävlingar men även där är de allra flesta under timmen. I orientering är det sällan över 16 km vilket är gränsen för 60 min ungefär. Längdskidorna har 30 km som är en 10-20 minuter över 60 min och sen 50 km som är längre.
    Det är ju egentligen bara triathlon samt cykling som är ett stort undantag där många tävlingar är över längre tid. Men cyklingen har ju också många tävlingar under timmen.

    Björn: Och återigen, det står fortfarande ”konditionsidrottare som styrketränar presterar bättre” som rubrik i min web-läsare.

    Det där är inte rubriken, det är meta-titel. Om du surfar runt här ser du att den skiljer sig från den verkliga rubriken på inläggen nästan varje gång. Det är inte det som visas som rubrik till inlägget eller någon slags relik som är kvar efter att jag bytt inlägg. Den enda gången du som besökare ser just den texten är om du tittar på webbläsarfönstret. Men jag har adderat till många framför konditionsidrottare nu. När det gäller de där titlarna så blir de inte alltid helt rättvisande eftersom mängden tecken är klart begränsat. Du får liksom inte med alla ”om i fall att”.

  18. I minst en av studierna som Jacob hänvisade till hade de uppmätt en förhöjd laktattröskel för löpare efter plyometrisk träning. En förhöjd laktattröskel, allt annat lika, innebär med största sannolikhet förbättrande av löptider även på halvmaratondistansen (dvs inte bara för kortare distanser <60 min).

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *