Skor, skoinlägg, barfotalöpning och skador är ett återkommande tema här på sidan. Min serie på sju delar med titeln ”Skor, barfotalöpning och fotisättning” fick väldigt mycket uppmärksamhet och läsare och jag fick också vara med i en del tidningar och magasin så som SvD, Fysioterapi, Blossom Magazine, Friskispressen och Fokus. Det tråkiga med dessa sju inlägg var att de gav väldigt få faktiska svar på de frågor som finns. Jag har sen följt upp de 7 inläggen med ytterligare två inlägg. Ett där jag tog upp en studie som faktiskt visade att mer dämpning i hälen innebär att hälen får ta upp mindre kraft vid fotisättning och ett inlägg med titeln ”Fotisättning vid barfotalöpning och impact transient” där jag tog upp en studie som visade att Liebermans slutsatser kring att foten inte får ta upp någon extra kraft precis vid fotisättningen när man springer barfota troligen är felaktig. Kraften är antagligen mindre, men den finns där likväl.
Sen jag åkte iväg på min resa har det publicerats fyra studier till som berör hela frågan kring skor, skoinlägg, barfotalöpning och skaderisk. Jag tänker ta upp tre av studierna i detta inlägg då de alla handlar om skoinlägg och skador. I nästa inlägg kommer jag sen gå igenom en väldigt intressant studie där man jämfört löpekonomin med och utan skor samt vid framfotalöpning kontra hälisättning.

Kan skoinlägg minska besvären hos redan skadade personer

Procentuell förändring i smärtindex efter interventionen
Procentuell förändring i smärtindex efter interventionen. Deltagarna som fick inlägg fick mindre besvär av sin smärta medan deltagarna i kontrollgruppen fick mer besvär.

Den första studien jag tänker ta upp är utförd på 99 personer med överbelastningsskador från löpning (1). Det man gjorde var helt enkelt att man tog personer med en unilateral överbelastningsskada på nedre extremiteten. De konstiga orden innebär en överbelastningsskada på antingen höger eller vänster sida från höften och nedåt. När man hade deltagarna delade man in dem i två grupper. Den ena gruppen fick inlägg utformade efter deras fötter medan den andra gruppen fungerade som kontrollgrupp. Inläggen i den här studien var hårda och innebar ingen extra dämpning utan de bidrog endast med stöd och komfort. Deltagarna följdes sen under åtta veckor samtidigt som man kontinuerligt lät deltagarna uppskatta sina besvär, smärta, komfort mm.
Resultatet blev en klar vinst för inläggsgruppen. Här till höger kan ni se förändringen i ett smärtindex kallat Pain Disability Index (PDI) där man tydligt kan se att personerna som fick inlägg fick mindre besvär av sina skador medan personerna i kontrollgruppen fick lite mer besvär under studiens 8 veckor. Man såg även andra positiva förändringar med andra mätmetoder fast överlag var förändringarna i likhet med den här till höger. Ganska liten i praktisk ”verklig” effekt men ändå tydlig. Värt att notera är att smärtan ökade något för inläggsgruppen den första veckan. Om man provar ut inlägg eller får ett par inlägg utprovade bör man därför ge dem i alla fall ett par veckors chans innan man utvärderar.
Tro det eller ej men det finns inte så många studier på det här och detta är en av de bäst utförda studierna just nu som visar att inlägg faktisk kan lindra besvären för personer med överbelastningssymptom. Det innebär att alla ortopedingenjörer där ute med gott samvete tills vidare kan fortsätta sälja inlägg till alla med olika typer av löpbesvär.
Den här studien är dock tyvärr väldigt ospecifik. Jag har väldigt svårt att tro att alla typer av överbelastningsskador i nedre extremiteten beror på samma sak och jag har lika svårt att tro att alla ska behandlas på samma vis. Som jag skrivit tidigare tror jag också att en förändring, oavsett vilken, troligen är positiv för någon med mer återkommande överbelastningsskador. Sen om det är inlägg, en ny typ av sko eller inga skor alls kanske inte spelar så stor roll? I alla fall inte på kort sikt då det rörelsemönster som gav upphov till den tidigare skadan troligen förändras.
Men än så länge är detta den studie som jag känner till som faktiskt visat att inlägg som förändring hjälper. Det botar inte alla och det var Jag känner inte till någon studie där man tittat på övergång till andra skor eller barfotalöpning för att behandla denna typ av skador så inläggstillverkarna har ju mest evidens bakom sig just nu.
Värt att notera här är att olika typer av träning vid olika typer av överbelastningsbesvär också har evidens bakom sig. Även vissa former av behandlingar har visat sig kunna hjälpa. Så inlägg är inte det enda man kan göra vid en överbelastningsskada även om man vill hålla sig till evidensbaserad sjukvård 🙂

Skoinlägg och förebyggande av skador

I mina tidigare inlägg och även här ovanför har jag varit nog på att skilja på en skadebehandlande effekt och en skadeförebyggande effekt. Orsaken är som jag nämnde ovan att när en överbelastningsskada redan skett är det ganska troligt att en förändring, nästan vilken som, i rörelsemönster kommer att förändra belastningen på strukturen som är skada och besvären lindras. Att förebygga skada är däremot något helt annat. Det innebär i praktiken att man måste förändra mot något som är mer ”optimalt”. Här räcker det alltså inte bara med en förändring. Förändringen nu måste leda till ett bättre rörelsemönster.
Det är också när det gäller förebyggande av skador som både skor och inlägg sen tidigare inte har någon större evidens. I alla fall inte när det gäller vid idrott. Överlag finns det faktiskt väldigt lite stöd för någon form av intervention alls för att förebygga skador vid löpning. För den som är intresserad av mer läsning kring detta rekommenderar jag inlägg tre i min tidigare serie.
Sen jag skrev det inlägget har det dock publicerats två nya studier som båda tittat på hurvida utformade skoinlägg kan förebygga skador (2, 3).

Skador i den finska militären

Den första av studierna i fråga är utförd i Finlands motsvarighet till lumpen (2). Totalt deltog 220 personer i studien där 73 fick inlägg och 147 fick utgöra kontrollgruppen. För att få en så homogen grupp som möjligt uteslöt man alla som tidigare använt inlägg i sina skor och kvinnor. Deltagarna följdes sen under 6 månader där alla överbelastningsskador i nedre extremiteten räknades till skadestatistiken. De inlägg som användes var av ett format som täckte ungefär 3/4 av foten. Inläggen var även formade efter deltagarnas fötter och starka nog att stödja upp hålfoten.
Resultatet i studien blev att man inte såg någon effekt alls på skadefrekvensen. I gruppen som fick sulor åkte 46,6 % på någon form av skada och i kontrollgruppen var motsvarande siffra 38,1 %. Det var ingen statistisk signifikant skillnad mellan grupperna.

Skador i den brittiska flottan

Upplägget på den här studien är lite annorlunda mot de flesta andra (3). Inläggen man använde sig av i den här studien var av ett halvfabrikat där ett datorprogram bestämde vilka korrigeringar som skulle göras på ett visst inlägg till en viss person baserat på tryckmätningar under foten. Det man gjorde var att man först tog alla rekryter och lät dem gå över ett tryckmätande golvet. Mjukvaran från tillverkarna av golvet gjorde sen mätningar av en mängd punkter under foten och med hjälp av en ekvation framtagen av tillverkarna blev sen deltagarna indelade i tre grupper. Låg risk, medelhög och hög risk. De som hamnade i lågriskgruppen uteslöts ur studien medan de andra delades in i två grupper, en som fick inlägg och en som fungerade som kontroll.
Totalt screenades 634 rekryter och 400 hamnade i medelhög eller högriskgruppen. Av dessa fick 200 inlägg medan 200 fungerade som kontrollgrupp. Utprovningen av inläggen gjordes också med hjälp av tryckmätningar under foten. Mätningar gjordes och sen skickades en order iväg till företaget som tillverkat mätutrustningen som sedan tillverkade ortoserna och skickade dem med posten tillbaka.
Resultatet i den här studien visade faktiskt på en betydande fördel för inläggsgruppen. Skadefrekvensen för de som fick inlägg var en skada på 4666 träningstimmar medan skadefrekvensen för kontrollgruppen var en skada på 1600 timmar. Här under kan ni se vilken typ av skador som skedde i de två grupperna.

De individuella skadorna i de två grupperna
De olika typerna av skada i de två grupperna. Gruppen med inlägg fick klart mindre skador än gruppen utan inlägg.

Det här är givetvis resultat som behöver reproduceras och dessutom finns det ett problem med den här studien att det inte fanns någon form av placebokontroll. Det allra bästa hade ju varit om man haft en kontrollgrupp, en placebogrupp som bara fått platta inlägg och en grupp som fått de utformade inläggen.  Men oavsett så är det här väldigt imponerande resultat. Förhoppningsvis kommer det en upprepning på den här studien ganska snart. För er som är nyfikna på vilken typ av inlägg man har använt så har ni tillverkarnas hemsida här.

8 svar på “Skoinlägg och skador – finns det något samband?”
  1. Intressant. Själv pronerar jag väldigt mycket, särskilt med vänster fot. Ilägg i skorna hjälper mig att få en mer neutral vinkel i knäleden än utan ilägg. Det är just knäproblem jag har. Ilägg tillsammans med stabiliserande träning för knät/musklerna runt knät säger jag är grejen! Och hellre göra andra saker än just springa …

  2. Jag har en fråga som sällan ställs.
    Skoinlägg och skador. I vilken utsträckning ger skoinlägg nya skador som uppkommer p.g.a fotens/knäets/benens/ryggens nya vinklar att arbeta i? Jag har själv fått hälsporre som en direkt följd av en naprapats rekommendationer en gång i tiden. Det kanske inte är vanligt men tar man det i beaktning eller ligger all fokus på dom som blir hjälpa av det?

  3. Tjena Lars!
    I minst en av studierna här ovanför fick deltagarna mjukstarta med inläggen just för att minska risken för överbelastningsbesvär. Det är vanligt förekommande att man kan känna trötthet och lite smärta när man bytar skor/inlägg. Men i studierna här ovanför tittade man ju på det totala antalet skador. Så om risken för skada övervägt chansen att det ska bli bättre så hade ju totala antalet skador ökat istället för att minska eller förbli detsamma.
    Så om man som läkare/fysioterapeut rekommenderar inlägg enligt kriterierna här ovanför i liknande miljöer så kan man vara ganska säker på att man hjälper fler än man skadar. Det är väldigt sällan så att man vet att det man gör garanterat kommer att hjälpa en viss person. Det man vet är bara att om man gör det på många så kommer man i längden att ha hjälpt flera än om man inte delat ut inläggen.

  4. Hej!
    Detta är mycket intressant, men jag tycker du missat de två intressantaste studierna i frågan; men som säger samma sak som du skriver.
    Dels USMC-studien från 2010 där 1400 rekryter delades upp och hälften fick en neutral sko – och andra hälften fick ”löplabb-utprovade” inlägg/skor; INGEN skillnad kunde hittas.
    Dels en annan studie där de delades upp än mer – och där resultatet (förenklat) visade att de med ”fel sko” sett till deras löpsteg hade minst skador!
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20576837
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20584759

  5. Att förebygga skada är ändå det smartaste man kan göra
    Dom senaste säsongerna har det blivit alltmer barfotalöpning för mig och jag måste konstatera att den skadeförebyggande effekten av det verkar stor
    Detta oavsett om jag springer med skor senare under säsongen
    Förutom den träningsvärk i fötter och underben man förstås får de första gångerna har jag helt sluppit andra problem i knän och fötter som annars alltid brukar dyka upp när passen börjar bli lite längre under sommaren
    Bättre muskulatur i fötterna eller kanske tom ett bättre löpsteg kanske har kommit sig av det hela?

  6. Det jag reagerar på när det gäller andra studien är att de uteluter ’normalgruppen’. Kanske är det helt enkelt så att inlägg har en bra effekt på folk med lite grövre felställningar än bara pronation som flera inläggtillverkare verkar tycka räcker för att man ska ha inlägg.

  7. Hej, jag har fått ont på ovansidan, utsidan av foten. Kan detta onda som gör att man haltar åtgärdas med fotinlägg, och är det inte ganska lika på fötter med samma storlek? Jag menar är det nödvändig att göra individuella inlägg? Räcker det inte med att köpa inlägg för rätt skostorlek. I ndividuella inlägg är ju dyra och man behöver ha flera inlägg till Olika skor.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *