Skippa sportdrycken, välj flingor och mjölk

Jag fick häromdagen (14:e maj) en ny studie i mailen, en studie jag själv tycker var kul att läsa. Resultaten från den är egentligen ganska självklara för den med lite kunskaper inom näringslära och idrottsnutrition men jag tror ändå att studien kan vara en liten ”aha-upplevelse” för den med mindre kunskaper.  Utan att i så här tidigt skede avslöja för mycket om studien kan jag säga att den jämfört kommersiell sportdryck med helt vanliga fullkornsflingor och mjölk för återhämtning efter träning. Den kändes extra värd att lyfta fram med tanke på senaste tidens debatt om sportdryckers vara eller inte vara, något jag tänker redogöra kort för som lite bakgrund till den huvudsakliga texten om denna nya studie.

 

Bakgrund – är sportdrycker nödvändiga?

Är du på ett gym eller hälsokostbutik etc. kommer du säkreligen stöta på alla möjliga produkter som lovar guld och gröna skogar. I träningssammanhang är det ofta återhämtingspreparat av olika slag. Löften om ökad prestation, muskeltillväxt och fettförbränning m.m. är knappast ovanliga.

Personligen är jag generellt sett positivt inställd till kosttillskott men jag är samtidigt väldigt kritisk och medveten om den lilla marginella effekt de har och vilken liten roll de spelar i det stora hela. Jag har här på bloggen tipsat om både proteinpulver, EAA-produkter, omega-3 och vitamin D (de två sistnämnda ur rent hälsoperspektiv snarare än idrottslig prestation) men samtidigt alltid varit noga med att påpeka KOSTEN som det absolut viktigaste för att fylla på energi, täcka sitt näringsbehov och kunna prestera.

Förra veckan var den världskände svenske professorn inom idrottsfysiologi, Bengt Saltin, på tapeten då han i tidningar som Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Göteborgsposten samt i ett reportage från SVT intervjuades och menade att sportdryck är helt onödigt för motionärer. Många kommentarer på de här artiklarna var av det grinigare slaget med klagomål om att Saltin verkar tro att ALLA som tränar enbart gör det för att bli smala, att sportdryck oavsett hur näringslöst det är fortfarande är lämpligt ur prestationssynpunkt o.s.v. De kommentarerna är väl i sig inte felaktiga men min åsikt är att Saltin har helt rätt.

Flingor med mjölk

Artikelförfattarna vill ju sedan självklart göra en större grej av det och få påståendet att vara mer sensationsjournalistik än vad det i själva verket är. Hans åsikt om att sportdrycker bara är ren energi och helt onödigt för de allra flesta håller jag med om till 100%. Jag tycker ju själv att vi har helt hutlösa kolhydratrekommendationer enligt vad som bara gäller maten och att de flesta skulle tjäna på mindre kolhydrater överhuvudtaget (detta är MIN åsikt). Att då även dricka i sig extra kcal från ren sockerlösning i form av dyra sportdrycker efter ett pass på Friskis & Svettis eller en kort joggingrunda är bara löjligt. OM du nu vill ha kolhydrattillskott efter ditt pass rekommenderar jag i såfall någon form av pulver, såsom maltodextrin t.ex. Mycket mycket billigare och mer simpelt att dra på eftersom du bara behöver ”släpa” på lite pulver och sedan mixa med vatten på plats.

Allt är som sagt en fråga om nivå och hur stor del av sitt kaloriintag man upplever befogat att lägga på den typen av produkter. Rena sportdrycker tycker jag själv bara är dyrt skräp ofta men att inta protein är något jag i såfall förespråkar mer, om man dessutom vill komplettera med kolhydrat finns som sagt billigare och smidigare alternat. Antingen som tillskott eller gärna mjölk/chokladmjölk och detta har jag berört i flera texter tidigare (t.ex. ”Idrottarens proteinbehov del 2 – proteintillskott””Näringsintag vid styrketräning före frukost””Lämpligt kolhydratintag för idrottare del 2 –  kolhydrattiming för uthållighetsträning”
och ”Lämpligt kolhydratintag för idrottare del 3 – kolhydrattiming för styrketräning och högt energibehov”).

Studien

Mot bakgrund av det här med sportdryckens ”nödvändighet” kontra riktig mat kommer jag nu in på studien i fråga. Den har nyligen publicerats i Journal of the International Society of Sports Nutrition och har titeln ”Cereal and nonfat milk support muscle recovery following exercise” med länk till fullängdsartikeln i pdf-format här.

I den här studien deltog 12 vältränade individer, cyklister och triathleter, varav 8 män och 4 kvinnor från Austin Texas med omnejd. De kontaktades via mail och fick före inkluderingen i studien fylla i ett formulär om eventuella sjukdomar. Enbart fullt friska individer tilläts delta. Till en början fick samtliga deltagare genomgå ett test där man mätte VO2Max samt justerade rätt cyklarna med sadelhöjd, pedaler och korrekt placerat styre intför huvudtestet. Efter detta gavs instruktioner gällande huvudtestet, hur det skulle gå till, råd om fasta inför testet samt undvikande av koffeinintag och hård träning tre dagar innan. Lättare träning uppmuntrades dock sålänge ingen risk för helt glykogentömda muskler fanns.

Själva testet bestod av 5 minuters uppvärmning på 75-100 watt följt av 2 timmars cykling runt 60-65% av VO2Max. Efter passet fick 6 av deltagarna äta fullkornsflingor med mjölk, närmare bestämt s.k. Wheaties och minimjölk (Cereal), och de andra 6 fick inta en sportdryck med matchande kolhydratmängd (Drink).

Cereal (flingorna med mjölk alltså):

  • 350 ml minimjölk och 73 gram Wheaties.
  • 77 gram kolhydrat, 19.5 gram protein och 2.7 gram fett.
wheaties
Det här är ett paket av de flingorna som användes. Wheaties från företaget General Mills Inc. vilka hjälpte till med att finansiera studien. Det är dock inget jag anser minsta negativt för studiens trovärdighet. Resultatet hade blivit samma oavsett om ett känt företag som profilerar sig med flingor för högpresterande idrottare hade finansierat studien eller ej. Forskning är inte gratis och någon måste ju betala

Drink:

  • 2 stycken ”20 ounce-bottles” med en kolhydratkoncentration på 6 %.
  • 78.5 gram kolhydrat.

Under testernas gång mättes syreomsättning, proteinoxidation samt egenupplevd ansträngning enligt Borg-skalan (som du kan läsa mer ingående om i texten ”Gång och joggning – studie om konditionspåverkan vid likvärdig ansträngning” bl.a.). 10 minuter efter testet gjordes en muskelbiopsi där ca 50 mg muskler togs ur benent på vardera deltagare. Blodprover togs både direkt före testet och direkt efter samt 15, 30 och 60 minuter efter. Efter första muskelbiopsin fick de 10 minuter på sig att inta Cereal eller Drink, Cereal kombinerades även med 750 ml vatten för att matcha vätskeintaget med sportdrycken. Ytterligare en biopsi gjordes sedan 60 minuter efter energiintag och alla resultat analyserades sedan följande dag.

Resultat

Vid analys av den sista muskelbiopsin (den som gjordes 60 minuter efter energiintaget) visade att laktatnivåerna var lägre hos gruppen som intagit cereal jämfört med de som intagit Drink och att insulinnivåerna var högre. Dock var det ingen signifikant skillnad i blodglukosnivåer och det senare är sannolikt en följd av mjölkens aminosyror kombinerat med kolhydraterna.

Glykogensyntesen (d.v.s. återinlagringen av kolhydrater i muskulaturen) efter intag av både sportdrycken och mjölken med flingor var precis lika bra, ingen fördel med supersnabba kolhydrater i ren dryckform där alltså. Inga skillnader i glykogensyntes men dock såg man en ökad fosforylering av markörer för proteinbalans. Det sistnämnda innebär en massa krångligheter som jag inte behöver gå in särskilt djupt på men kontentan är alltså att de mått man använde för att mäta proteinbalansen visade signifikanta förbättringar efter Cereal jämfört med Drink.

Min slutsats

Jag nämnde redan i inledningen att det här är en studie med ganska självklara resultat och jag skall börja med att förklara vad jag menar…

Att proteinbalansen förbättras efter en måltid med flingor och mjölk jämfört med en dryck som enbart innehåller kolhydrater är en självklarhet, där finns essentiella aminsosyror att tillgå och det är just detta som krävs för att muskelproteinsyntesen skall överstiga muskelproteinnedbrytningen. Inga konstigheter alls. Men vad jag ändå vill lyfta fram lite med med hjälp av den här studien är att helt vanlig mat ger alltså mer fördelar ur ett återhämtningsperspektiv än vad en dyrare och troligtvis mer ”hypad” sportdryck gör. Har man som sagt koll på det här med proteinets betydelse m.m. så inser man snabbt att om sportdrycken t.ex. varit en gainer med kolhydrater och proteinpulver så hade resultatet varit annorlunda för testerna på Drink. Dock är jag långt ifrån säker på att man hade sett signifikanta skillnader mellan Cereal och Drink ens då. Och då är vi återigen tillbaka på huvudpunkten, d.v.s. att vanligt käk fungerar ypperligt.

Tillskott har definitivt ett praktiskt användningsområde, vem orkar släpa på en kylväska med mjölk och flingor till gymmet? Men en sådan här studie visar trots allt hur potent något så enkelt som flingor och mjölk är och det kanske kan ge en tankeställare till de som häller i sig dyra energidrycker i tron om att man optimerar återhämtningen bäst då.

Slutord

Inga exceptionella resultat men ändå värda att nämna. Den senare tidens artiklar i media väckte ju trots lite debatt i ämnet och jag tyckte därför att studien var värd att skriva om.

Du väljer själv vad du lägger dina pengar på, min egen åsikt är att det gott och väl räcker med t.ex. EAA eller en proteindrink efter ett styrketräningspass och sedan hem och käka. Extra tillskott av snabba kolhydrater kan ha sin plats i en kost för den som idrottar på högre nivå och/eller väldigt många pass där samma muskler arbetar med kort vila däremellan. Detta har jag skrivit mer om och länkar finns högre upp i texten.

Jag hoppas den här artikeln varit läsvärd, jag tycker som sagt själv att det är ett intressant ämne och kul att det forskas på.

/Nicklas

Uppdatering 31/9: Aftonbladet har nu lagt upp en liten notis om studien i fråga.

24 thoughts on “Skippa sportdrycken, välj flingor och mjölk

  1. Trevlig studie och bra sammanfattat av dig. Dock vill jag bara säga en sak, du skriver i majoriteten (känns det som iaf) av dina inlägg saker i stil med ”Jag tycker ju själv att vi har helt hutlösa kolhydratrekommendationer enligt vad som bara gäller maten och att de flesta skulle tjäna på mindre kolhydrater överhuvudtaget (detta är MIN åsikt).”. Jag förstår inte riktigt nödvändigheten vid att nämna det så ofta och på ganska ”opassande” ställen. Texten blir tyvärr pga detta mer osammanhängande enligt mig. Jag menar verkligen inte till att starta en debatt om ”LCHF vs. whatever” utan detta är bara en textkvalitets synpunkt. Jag hoppas inte du tar illa upp, detta är bara något jag observerat i dina senare texter och jag tycker det är synd för de är i övrigt extremt bra!
    Hade varit roligare om du skrev (fler)inlägg om de nuvarande näringsrekomendationerna och koncentrerade dina åsikter om kolhydraterna dit =).

  2. Trevlig studie och bra sammanfattat av dig. Dock vill jag bara säga en sak, du skriver i majoriteten (känns det som iaf) av dina inlägg saker i stil med ”Jag tycker ju själv att vi har helt hutlösa kolhydratrekommendationer enligt vad som bara gäller maten och att de flesta skulle tjäna på mindre kolhydrater överhuvudtaget (detta är MIN åsikt).”. Jag förstår inte riktigt nödvändigheten vid att nämna det så ofta och på ganska ”opassande” ställen. Texten blir tyvärr pga detta mer osammanhängande enligt mig. Jag menar verkligen inte till att starta en debatt om ”LCHF vs. whatever” utan detta är bara en textkvalitets synpunkt. Jag hoppas inte du tar illa upp, detta är bara något jag observerat i dina senare texter och jag tycker det är synd för de är i övrigt extremt bra!
    Hade varit roligare om du skrev (fler)inlägg om de nuvarande näringsrekomendationerna och koncentrerade dina åsikter om kolhydraterna dit =).

    Hej Johan!

    Kul att du tyckte min text var bra och att studien var intressant. Det är alltid kul med positiv feedback på ens texter.

    Angående din kritik så är den definitivt noterad och jag tackar lika ödmjukt för den som för komplimangerna. Det är bara positivt med konstruktiv kritik och det sätt för hur du lägger fram kritiken gör att jag kan ta den på fullt allvar och ta den till mig.

    Du har nog rätt i det du säger, jag skall tänka mer på att nämna sådana saker i texter där det påpekandet de facto hör hemma. Att jag så tydligt påpekar att detta är MIN åsikt är dels för att jag inte vill framstå som en fanatiker som tror sig veta bäst och hur allt minsann ligger till samt att jag inte vill lägga över det på mina medskribenter. Jacob och Joel kanske inte har samma åsikt och då vill jag vara noga med att lyfta fram när det är JAG som anser något.

    Men som sagt, oavsett om mina åsikter är helt fel eller om det ligger något i dom så bör jag välja med större noggrannhet när jag skall prata om det och inte.

    Stort tack återigen för både komplimanger och konstruktiv kritik!
    Med vänliga hälsningar:
    /Nicklas

  3. Vad exakt är det som är ’hutlöst’ med dagens kolhydratrekommendationer? Och för vem? Generellt? Eller för överviktiga? Kan du backa upp dina åsikter med lite hårda fakta och vetenskapliga studier?
    Jag håller, som du kanske anar, inte med dig alls.

    Om inte Bengt Saltin blivit felciterad så har han uttryckt sig på ett ganska klumpigt sätt: ”Sportdryck efter träning tar bort effekten av passet”

    Nej, det gör det inte!

    De flesta motionärer behöver inte sportdryck men det är en helt annan sak.

    Mvh

    Tor Jeanson

  4. Vad exakt är det som är ’hutlöst’ med dagens kolhydratrekommendationer? Och för vem? Generellt? Eller för överviktiga? Kan du backa upp dina åsikter med lite hårda fakta och vetenskapliga studier?
    Jag håller, som du kanske anar, inte med dig alls.

    Generellt ja. Eftersom råden riktar sig till allmänheten är det ju givetvis den jag menar. Jag anser inte att det finns tillräckligt stöd för att uppemot 60E% skall utgöras av ett helt icke-essentiellt näringsämre och där 10E% anses kunna komma från tillsatt socker. Att det i kombination med så låg fysisk aktivitet som bara 30 minuter om dagen skulle vara så bra att det räcker för att officiellt lyfta fram det anser jag helt enkelt inte. Inga fel att leva på det viset förstås men är stödet starkt nog för rekommendationer undrar jag.

    Vad jag stödjer min åsikt på är dels att jag anser vetenskapligt stöd som ganska svagt samt att något uppenbarligen är fel då väldigt få klarar av att följa råden enligt SLV själva.

    Att hitta studier som antyder en fördel med kolhydratrestriktion gör man i ett nafs. Hur man sedan vill tolka dom är en annan sak, ofta är de gjorda på feta och/eller sjuka men att det plötsligt skulle vara så radikalt stor skillnad mot en inaktiv normalviktig person med kalaskula tror jag inte. Min sammanfattning är i alla fall att det är oklart nog för att inte påstå att det är den mest hälsosamma kosten för gemene man.

    http://www.nutritionandmetabolism.com/content/6/1/21
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18046594?ordinalpos=1&itool=EntrezSystem2.PEntrez.Pubmed.Pubmed_ResultsPanel.Pubmed_DiscoveryPanel.Pubmed_Discovery_RA&linkpos=2&log$=relatedarticles&logdbfrom=pubmed
    http://www.ajcn.org/cgi/content/abstract/83/2/260
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19082851?ordinalpos=2&itool=EntrezSystem2.PEntrez.Pubmed.Pubmed_ResultsPanel.Pubmed_DefaultReportPanel.Pubmed_RVDocSum
    http://jn.nutrition.org/cgi/content/full/139/3/514

    En review om lågkolhydratkost där du finner mer referenser:

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18396172

    Du har förstås en hel del studier som motsäger min åsikt och du får gärna posta dom. Jag anser mig inte på något sätt ha rätt i det jag säger och blir jag motbevisad ändrar jag mig.

    Så fram med de studier som visar att en SNR-kost är den bästa ur hälsosynpunkt.

    Om inte Bengt Saltin blivit felciterad så har han uttryckt sig på ett ganska klumpigt sätt: ”Sportdryck efter träning tar bort effekten av passet”

    Nej, det gör det inte!

    De flesta motionärer behöver inte sportdryck men det är en helt annan sak.

    Mvh

    Tor Jeanson

    Du verkar inte ha läst min text men ordet felciterad har jag aldrig ens använt och det är just motionärer jag pratar om.

    Tycker du min text är så dålig kan du ju i alla fall hugga på saker jag skrivit.

  5. Det var jag som använde ordet felciterad (jag hoppades nästan på det..) Det hade inget med din text att göra. Så att vi undviker missförstånd.

    10-15% följer SNR. Är det råden som är fel då eller det faktum att folk inte följer dem som är problemet? Svaret är ganska uppenbart. En del upplever att de må bra på lite kolhydrater andra känner tvärtom. Det är upp till var och en.
    Men hade människor verkligen följt de officiella kostråden så hade vi varit en oerhört mycket friskare nation.

    Folk äter generellt för mycket och rör på sig för lite. DÄR ligger problemet, inte att livsmedelsverkets rekommenderar att 20, 40 eller 60% av energin skall komma från kolhydrater.

    ”Vad jag stödjer min åsikt på är dels att jag anser vetenskapligt stöd som ganska svagt samt att något uppenbarligen är fel då väldigt få klarar av att följa råden enligt SLV själva”

    Vad menar du? Att stödet för hög kolhydratkonsumtion är svagt eller att du inte litar på studierna, eller vetenskap allmänt?

    Återigen, varför är det fel på rekommendationerna bara för att folk inte klarar att följa dem?? Kostråden som ges är knappast särskilt komplicerade; bra kolhydrater, gärna fullkornsvarianter, 10-20E% från protein, max 30% från fett. Välj bra fetter, undvik transfetter och för mycket mättat fett, ät mycket frukt och grönt samt ca 30g fibrer per dag Svårt?? Eller är folk lata och oitresserade..?
    Kalori in – Kalori ut är det som gäller främst. Dvs energibalans.

    Mvh

  6. Jag håller med Johan angående kritik mot dagens näringsrekommendationer osv. Du skriver att du inte vill framstå som en fanatiker, men genom att skjuta in just den här kommentaren så fort du får chansen så är det precis vad som händer (om inte fanatisk så framstår du åtminstone som lite propagandistisk), och det var ju precis det du inte ville. Så spar på den något, du MÅSTE ju inte trycka in en egen åsikt om SNR etc. etc. i varje text, de står utmärkt för sig själva. När du väl skriver en text som handlar om kolhydratrekommendationer är det en helt annan sak.

  7. Eljest håller jag med om att sportdryck är sjukt överhypat. Marknadsföringen är ofta på gränsen till vad som känns etiskt OK.

  8. Debatten om kolhydrater över lag är en väldigt het potatis i dagsläget.
    Det är få som vill hålla i den allt för mycket. Av den anledningen så kan jag förstå om en debattör, speciellt på sitt eget forum, behöver markera sina åsikter som just sina egna. Vi som kommenterar artiklarna kan ju fritt komma med våra egna åsikter utan att det egentligen påverkar sidan som sådan. Vi kan mer eller mindre säga va F*n vi vill.

    Ta detta som ni vill men så fort någon lägger ett argument åt något håll i denna debatt uppstår just denna lite hätska debatt om dessa åsikter. Tycker personligen att Nicklas håller en ganska neutral ställning i denna debatt, jämfört med Annika Dahlkvist eller AXA’s egenbetalda nutritionister. Han förmedlar iaf mycket mer resonliga åsikter än vad jag skulle göra i saken, men då har jag ingen utbildning heller 😛

    Oavsett, jag gillar sportdrycker, inte redbull och liknande med en massa koffein, guarana, eller vad nu må heta, pratar om sockerdrycker med lite vätskebalanserande mineraler. Ger en god boost på träningspasset/cykeltyren. Får mig att må både fysiskt och psykiskt bättre av någon anledning. Men att låta den ersätta en bra kost som vissa gör är förkastligt. Men att kalla redbull’s diverse gängmedlemmar för sportdryck är ju bara dumt tycker jag. Innehåller alldeles för lite energi för att kunna kallas det i min åsikt.

  9. Kanske bäst att tillägga att ingen här har nämnt rebull eller liknande i det sammanhanget.

    Tänkte mest på den mediala bilden av ordet sportdryck.

  10. Folk äter generellt för mycket och rör på sig för lite. DÄR ligger problemet, inte att livsmedelsverkets rekommenderar att 20, 40 eller 60% av energin skall komma från kolhydrater.

    (…)

    bra kolhydrater, gärna fullkornsvarianter, 10-20E% från protein, max 30% från fett. Välj bra fetter, undvik transfetter och för mycket mättat fett, ät mycket frukt och grönt samt ca 30g fibrer per dag

    Kalori in – Kalori ut är det som gäller främst. Dvs energibalans.

    Varför klarar de överviktiga inte av att hålla sig i energibalans, då? Om det står angivet att kolhydratmängden skall uppgå till 50-60E%, ihop med pedagogiska hjälpmedel som tallriksmodellen där proteinkällorna skall vara magra är det inte svårt att tänka sig att det är enklare att ange fett som boven, snarare än kolhydraterna. Lågfett/högkolhydrat ger oerhört dålig mättnad. Och då kommer vi tillbaka till problemet att hålla energibalans — du måste kämpa emot ständig hunger. Det problemet har du inte när du ökar andelen fett.

    Vår energikonsumtion har stadigt ökat, i form av kolhydrater, inte fett, och vi blir feta, se http://mikael.jansson.be/log/trasigt-resonemang-om-fett-och-fetma

    Återigen, varför skall vi äta så mycket av något icke-essentiellt när det försvårar energibalans? Varför skall vi hålla nere mängden fett?

  11. Vår energikonsumtion har stadigt ökat, i form av kolhydrater, inte fett, och vi blir feta

    Men ökningen av sockerkonsumtionen beror ju inte på SLV’s rekomendationer. Du kan väl inte ärligt påstå att SLV rekomenderar drickande av läskedryker, ätande av godis, eller sportdrycker för den delen.

    Om det står angivet att kolhydratmängden skall uppgå till 50-60E%, ihop med pedagogiska hjälpmedel som tallriksmodellen där proteinkällorna skall vara magra är det inte svårt att tänka sig att det är enklare att ange fett som boven, snarare än kolhydraterna

    Tallriksmodellen är otroligt förenklad och ger inte mycket kunskap om en näringsriktig kost egentligen. Med tanke på att Macdonalds kan påstå att deras mat skulle vara näringsriktig med argumentet att det följer tallriksmodellen borde ju vara ett bevis för att det kan missbrukas.
    Eftersom jag har detta i klart minne, från näringsläran förra året, så vet jag också att tallriksmodellen är anpassningsbar efter vilken aktivitet du har. Vad man gör enligt tallriksmodellen, för en inaktiv person, är att sänka stärkelserika källor som pasta/potatis till 1/3 och öka grönsaker till att bestå av halva tallriken, och låter proteinet vara detsamma.
    Om jag sätter ihop en måltid på detta sätt, vilket jag testat, så resulterar det i 39E% protein 36E% kolhydrater 25E% fett. Ligger ganska långt ifrån vad jag ofta ser tallriksmodellen beskylls för, 50-60E%. Den stora energimängden i denna måltid kommer från fettet och proteinerna.
    Denna måltid består av 150g kyckling(en kycklingfilé), 100g broccoli (nästan en hel bukett), 100g morötter (en stor) och 200g potatis (2 medelstora), detta med 75cl gräddsås till.
    Att mängden kolhydratkällor på tallriken kan se övervägande ut är ju pga att källorna är fiberrika och låga på energigivande kolhydrater. Den stora energimängden i denna måltid kommer från fettet och proteinerna eftersom E% här inte tar hänsyn till fibrer utan räknar dessa som kolhydrater oavsett.
    Mig veterligen så anges inga energiprocent alls i illustrationerna på tallriksmodellen, utan visar en bild på hur tallriken ser ut. Hur detta har kommit att representera E% är vad jag undrar. 60% av tallriken är ju inte 60E%.

    Jag är ju som sagt ingen expert, men det ser åtminstone ut som att det är något som inte stämmer.
    Tacksam om någon kan ge mig en förklaring i var jag har fel, jag får det inte att gå ihop med resonemanget iaf.

  12. Min erfarenhet är att ”magra proteinkällor” som ofta omnämns leder till att folk ökar andelen kolhydrater. Jag är väl medveten om skillnaden mellan procent och energiprocent.

    Jag pratar inte om såna som läst näringslära på högskolan, utan om Svensson. Där ser jag en tydlig trend att ”fettsnålt är bra”, även om den lyckligtvis håller på att vända, långsamt, med den senare tidens diskussioner om att slopa lättprodukter.

  13. Jag pratar inte om såna som läst näringslära på högskolan, utan om Svensson. Där ser jag en tydlig trend att “fettsnålt är bra”, även om den lyckligtvis håller på att vända, långsamt, med den senare tidens diskussioner om att slopa lättprodukter.

    Tallriksmodellen är väl om något ett, som du själv säger, ett pedagogiskt verktyg som även den oskolade ”svensson” kan förstå.
    Den ser ju ut som något min 9-åriga dotter inte skulle ha några som helst problem med att förstå.
    Det du pratar om är ju marknadsföring och reklam som står för. Jag antar här att dina ”magra proteinkällor” du pratar om är ”fuskgrädde” och minilätta. Ser inte dessa avbildade på tallriksmodellen någonstans.

    Jag är väl medveten om skillnaden mellan procent och energiprocent.

    Har du ändrat dig?

    Om det står angivet att kolhydratmängden skall uppgå till 50-60E%, ihop med pedagogiska hjälpmedel som tallriksmodellen

    Det är hur personer som vill framföra ett ”budskap” och anpassar saker efter eget tycke, och hänvisar till saker som inte förmedlar det de påstår egentligen, som är den verkliga faran för ”svensson” enligt mig.
    Personer som påstår att Tallriksmodellen förmedlar E% tex. Detta är ett exempel jag läst i andra inlägg tidigare av just personer som vill skapa debatt om detta ämne. Sedan hjälper det väl att uttrycka sig i vaga ord och inte specificera sig för mycket så man kan ändra sig senare.
    Om jag kan få alla argument som motbevisar min ståndpunkt att se dumma ut, är då alla mina argument de enda rätta?

    Ursäkta…. måste ha vaknat upp på fel sida idag.

  14. Maria K:

    EAA är, precis som Jacob nämner, en förkortning för essential amino acids. Alltså de essentiella aminosyrorna. Jag har skrivit en längre text om de essentiella näringsämnena i kosten som du kan läsa här:

    https://traningslara.se/essentiella-naringsamnen/

    Aminosyror är alltså de minsta beståndsdelarna i proteiner och vissa av dem kan inte kropppen själv tillverka, dessa är EAA. De kan köpas i tillskottsform och har väldokumenterad effekt. Vart du köper det har Jacob visat.

    Mvh
    /Nicklas

  15. Hej Nicklas,

    Tack för bra artiklar kring kost, ett område jag själv tycker är mycket intressant. Så jag tänkte fråga vart man kan ”prenumerera” på studier som publiceras. Jag fick ett tips om Forskning och Framtid (eller vice versa), men eftersom det är mycket annat än fysiologi och mer träningsinriktat valde jag att inte undersöka den tidsskriften närmare.

    Tack på förhand!

    -Torbjörn

  16. Torbjörn: Hej Nicklas,Tack för bra artiklar kring kost, ett område jag själv tycker är mycket intressant. Så jag tänkte fråga vart man kan ”prenumerera” på studier som publiceras. Jag fick ett tips om Forskning och Framtid (eller vice versa), men eftersom det är mycket annat än fysiologi och mer träningsinriktat valde jag att inte undersöka den tidsskriften närmare.Tack på förhand!-Torbjörn

    Tack Torbjörn!

    Är det en tidning eller en hemsida det där? Hursomhelst får jag forskning via de vetenskapliga tidsskrifternas egna hemsidor.

    Kolla vilka tidsskrifter vi brukar referera till, uppsök deras officiella hemsidor och välj ”subscribe e-tocs”. Då får man dom i mailen.

  17. Gainomax är smidigare att bära med sig och innehåller mer protein. Så en liten fördel finns det för återhämtningen. Men det hänger givetvis på hur mycket mjölk med flingor man stoppar i sig 🙂 I praktiken blir det nog ingen skillnad om du stoppar i dig det vid samma tidpunkt.

  18. Visst är det så. Fast jag tycker det känns bättre att äta ”riktig” mat i så stor utsträckning som möjligt.

  19. Tor:
    Det var jag som använde ordet felciterad (jag hoppades nästan på det..) Det hade inget med din text att göra. Så att vi undviker missförstånd.

    10-15% följer SNR. Är det råden som är fel då eller det faktum att folk inte följer dem som är problemet? Svaret är ganska uppenbart. En del upplever att de må bra på lite kolhydrater andra känner tvärtom. Det är upp till var och en.
    Men hade människor verkligen följt de officiella kostråden så hade vi varit en oerhört mycket friskare nation.

    Folk äter generellt för mycket och rör på sig för lite. DÄR ligger problemet, inte att livsmedelsverkets rekommenderar att 20, 40 eller 60% av energin skall komma från kolhydrater.

    ”Vad jag stödjer min åsikt på är dels att jag anser vetenskapligt stöd som ganska svagt samt att något uppenbarligen är fel då väldigt få klarar av att följa råden enligt SLV själva”

    Vad menar du? Att stödet för hög kolhydratkonsumtion är svagt eller att du inte litar på studierna, eller vetenskap allmänt?

    Återigen, varför är det fel på rekommendationerna bara för att folk inte klarar att följa dem?? Kostråden som ges är knappast särskilt komplicerade; bra kolhydrater, gärna fullkornsvarianter, 10-20E% från protein, max 30% från fett. Välj bra fetter, undvik transfetter och för mycket mättat fett, ät mycket frukt och grönt samt ca 30g fibrer per dag Svårt?? Eller är folk lata och oitresserade..?
    Kalori in – Kalori ut är det som gäller främst. Dvs energibalans.

    Mvh

    Nej. Det är inte enbart kaloribalans som räknas. Vår genetiska predispositon räknas också. Generellt är människor inte särskilt mottagbara för att ta tillvara stora mängder spannmål och socker (fruktos). Grövre växtfibrer däremot går bra, som rötter.

    Vi är inte byggda för en kost där kolhydratintaget är såpass stort, när vi äter en sådan kost måste våra kroppar ställa om sig och ”kämpa”.
    Detta försätter vissa av oss i vad jag skulle kalla ett lågintensiivt sjukdomstillstånd med karies, olika former av mag/tarmcancer, inflammationer, allergier, astma, fetma m.m. Vår kropp ”kämpar” alltså med jordbrukskosten. Som du säger finns det givetvis de som absolut inte känner av detta – vi har ju dem som kan äta coca-cola med flingor till frukost utan att bli feta eller få karies.

    Vi kan för alldel leva på den och den har sett till att vi har kunnat föda en större del av befolkningen med mindre energinsats. Det kan man inte förneka. Men, idag har den kosten till stor del spelat ut sin roll. Protetin och -fettintaget bör istället öka. Vilket det ju också gör i de länder där man har råd, dock tyvärr utan att sockermängden minskar.

    Jfr. Kina – när jordbrukskosten (ris) introducerades för flertalet tusen år sedan ökade befolkningen explosionsartat (fler överlevde). Riset kunde mätta många munnar. Men människorna som väl överlevde blev kortare, svagare och drabbades av sjukdomar som karies och cancer. ”Priset” vi betalade således.

  20. Har du något som stödjer det du säger?

    T.ex.

    Diogenis: Det är inte enbart kaloribalans som räknas.

    Diogenis: Vi är inte byggda för en kost där kolhydratintaget är såpass stort, när vi äter en sådan kost måste våra kroppar ställa om sig och ”kämpa”.

    Diogenis: Jfr. Kina – när jordbrukskosten (ris) introducerades för flertalet tusen år sedan ökade befolkningen explosionsartat (fler överlevde).

    Har aldrig hört att ökad tillgång till mat har gjort att folk blir kortare. Eller att kineser var längre. Dock har jag hör att medellängden sjunker på platser som är så fattiga att folk inte har råd med mat och/eller är krigsdrabbade under längre tid.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *