Replik i AftonbladetReplik i Aftonbladet

Idag har jag tillsammans med Daniel Berglind på KI fått med en replik på en debattartikel i Aftonbladet. Vår korta text har fått titeln ”Nej, stillasittandet är det stora bekymret” och den debattartikel som vi bemöter har titeln ”Kvarg och hårdträning – hoten mot vår hälsa”.
Tyvärr ges man väldigt lite plats för att ge en replik på Aftonbladet vilket tar bort mycket av möjligheterna till att ange någon nyans i en fråga. Detta gäller både för en debattartikel som man vill skicka in men kanske framför allt för repliker som de begränsar till endast 1500 tecken.
Jag tänkte därför återge en lite längre text här under som var den replik som jag och Daniel egentligen hade velat ge som jag tycker bidrar med lite mer nyans i frågan än den korta text som nu ligger på Aftonbladets sida.

Sverige är inte ett land i rörelse, blanda inte äpplen med päron

För några dagar sedan skrev Emma Forsén, Sofia Selenius och Thor Rutgersson en debattartikel som tar upp ett viktigt ämne, ätstörningar som drivs på av ett osunt förhållande till mat och träning.
Vi tror dock att en del av deras budskap lätt kan missuppfattas av läsarna och vi känner att detta behöver belysas. Det stora problemet i Sverige idag är att människor både rör sig för lite och tränar för lite. Ställer du det problemet i förhållande till problemet ätstörningar ur ett samhällsperspektiv så är det ingen tvekan om att just inaktiviteten är betydligt större.
Det finns självklart ingen orsak att ignorera ett problem bara för att det finns problem som är större och vi tycker att det är väldigt bra att ledare och andra inom idrottsvärlden eller träningsvärlden lär sig hitta tidigare varningstecken för de som hamnar i ett osunt förhållande till träning och kost. Samtliga tre skribenter i den förra artikeln gör utan tvekan ett bra och viktigt arbete där.
Men för att återgå till det stora problemet. I deras debattartikel skriver de ”att hela 70 % av svenskarna säger att de tränar intensivt minst en gång i veckan”. Detta är av allt att döma en stor försköning av verkligheten.
Alla resultaten i Eurobarometern är baserade på självrapporterade siffror. Och vi vet från många tidigare studier där man både frågat och objektivt mätt människors fysiska aktivitet att folk överlag grovt överskattar hur mycket som de rör på sig. I SCAPIS studien som inkluderar 30 000 svenskar där man mäter deras rörelse med accelerometrar fann man att endast 7 procent nådde upp till dagens rekommendationer för fysisk aktivitet trots att drygt 60 procent av dem sa att de gjorde det när de fick svara på frågeformulär.
En tidigare studie på svenska kvinnor mellan 30-60 år från 2008 fann att endast 1 procent nådde upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet när man mäter det enligt rekommenderad standard där rörelsen ska ske i block om minst 10 minuter.
Andra studier på Svenska ungdomar har visat att mängden fysisk aktivitet minskar markant från 9 till 15 års ålder och sen fortsätter framför allt den mer intensiva rörelsen att minska betydligt i alla fall upp till 22 års ålder dit man har mätt hittills.
Så frågan är då vilken vikt som ska läggas till den där självrapporterade siffran på 70 procent? Och framför allt hur relevant den ändå är eftersom den faktiskt inte har frågat om träningens intensitet. Bara för att man tränar betyder inte det att intensiteten är tillräckligt hör för att ge positiva hälsoeffekter. De data som vi har idag talar ju snarare om att vi rör på oss mindre och att den största förändringen sker främst i yngre ålder.
Så även om det så klart är bra att idrotten och tränare av olika slag lär sig hitta personer som verkar börja utveckla eller redan har någon typ av ätstörning så kan man inte säga att det är ”kvarg och hårdträning” är ett hot mot vår hälsa idag. Det är istället ett ganska dåligt belagt, men möjligt, hot mot en relativt liten andel av befolkningen.
Fysisk inaktivitet och för lite motion samt träning är däremot ett betydligt större hot för många fler. Enligt de objektiva mätningarna som finns är det 80-90 procent av befolkningen.
Enligt mig är det därför viktigt att människor känner till det här och också att de är medvetna om att nästan alla i deras omgivning troligen rör på sig för lite de med. För vi jämför oss gärna med vår omgivning istället för objektiva mått. Så om en person först läser i tidningen att 70 procent av svenskar tränar mycket och sen ser sig runt omkring och kommer fram till att de rör på sig och tränar ungefär lika mycket som alla andra så drar de sen lätt slutsatsen att de rör på sig tillräckligt, men det är som sagt bara en liten mängd svenskar som gör det.
Det är möjligt att debattörerna inte själva fick bestämma rubriken till deras debattartikel. Men den tillsammans med den uppmålade bilden av att väldigt många svenskar rör på oss mycket och tränar så intensivt så att det börjar bli skadligt för Sveriges befolkning gör att det ändå behöver bemötas.

11 svar på “Replik på en debattartikel i Aftonbladet”
  1. Hej
    Rekommendationerna för barn och ungdomar liksom för vuxna är framtagna baserade på självskattad aktivitet. Faktum är att det inte finns vare sig norm- eller kriteriebaserade rekommendationer från accelerometerdata och således haltar en jämförelse baserad på sådana data med de rekommendationer som finns.
    Jag har grävt lite i några av de frågor som ni debatterar. Se gärna föreläsningen ”redan på den gamla goda tiden var det bättre förr” jag höll för ett par år sedan .https://youtu.be/cRKdg6hKqhM
    Mvh
    Patrick Bergman

  2. Hej Patrik,
    Du har en bra poäng! Ska kolla din länk. Är i parken nu så sökte lite snabbt. Denna sammanställning visar ändå ganska bra kopplingar mellan objektiv FA och hälsoutfall för kids och viss evidens för 60min MVPA:
    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/m/pubmed/27306431/
    Men såklart krångel med olika definitioner av MVPA mm.
    Vänligen,
    Daniel

  3. Hej Daniel!
    Jo jag har en inte så liten poäng och jag tjatar om den så fort jag får chans. Poängen är den, så länge Sverige inte har ett nationellt monitoringsystem, med objektiva mätmetoder och som är återkommande kommet vi att fortsätta famla om prevalenser och trender. D e t är något som alla vi som forskar om fysisk aktivitet och hälsa borde driva gemensamt för att få till stånd.
    Glad sommar!

  4. Var kan jag hitta mer info om följande rekommendation: ”rekommendationerna för fysisk aktivitet när man mäter det enligt rekommenderad standard där rörelsen ska ske i block om minst 10 minuter.”?

  5. apropå träning vs kostillskott, vuxna ska inte dricka ko mjölk av olika anledningar, bland annat så ska män definitivt inte göra det pga risker prostata cancer vid högt intag av komjölk. finns det någon sanning i detta?
    En alternativ terapeut varnade mig för att använda mjölkprodukter, mjölk, vasslem keso, kvarg,yougurt osv,
    Då är ju även
    vassleproteinpulver, ursprunget i komjölk inte heller bra? Eller?
    Mvh
    Hans

  6. Hans: apropå träning vs kostillskott,vuxna ska inte dricka ko mjölk av olika anledningar, bland annat så ska män definitivt inte göra det pga risker prostata cancer vid högt intag av komjölk. finns det någon sanning i detta?

    Känns som din fråga egentligen hör mer till följande tråd:
    https://traningslara.se/forskare-vid-harvard-mjolk-dodar-eller-inte/
    Men om jag skulle försöka mig på ett uttalande här utan att vara någon expert i ämnet. Som stor mjölkdrickare får jag nämligen ofta påpekat för mig om riskerna vid varje larmrapport som då och då dyker upp om mjölk. Vad jag förstått verkar hälsorisker med mjölk vara rätt väl belagt angående just prostatacancer. Det behöver dock inte betyda att man bör undvika mjölk till varje pris. Finns trots allt en del nyttigheter där med. Utan att veta vad du äter gissar jag det finns annat du äter du skulle ha större hälsofördelar att undvika.

  7. ”Var kan jag hitta mer info om följande rekommendation: ”rekommendationerna för fysisk aktivitet när man mäter det enligt rekommenderad standard där rörelsen ska ske i block om minst 10 minuter.”?
    Blir också intresserad av det. Om jag som går 2-3 timmar om dagen och tränar 5-6 dagar på gym i veckan men gör det generellt i stötar av tidsblock i timmar, får inte rätt typ av träning för att det ska ge hälsofördelar?

  8. Marcus:
    Var kan jag hitta mer info om följande rekommendation: ”rekommendationerna för fysisk aktivitet när man mäter det enligt rekommenderad standard där rörelsen ska ske i block om minst 10 minuter.”?

    Här kan du se Svenska rekommendationer tex:
    https://www.folkhalsomyndigheten.se/far/rekommendationer/
    ”Alla äldre än 18 år är fysiskt aktiva, med måttlig intensitet, minst 150 minuter i veckan. Vid hög intensitet rekommenderas minst 75 minuter per vecka. Aktiviteten bör spridas ut över flera av veckans dagar och utföras i pass om minst 10 minuter.”
    Vänligen,
    Daniel

  9. Hej Jacob! Du/ni har såklart rätt i att det mest vanliga problemet i befolkningen är inaktivitet i dagen samhälle, MEN… När ni bemöter en mycket bra och aktuell artikel så uppfattas det som att ni inte håller med om att det de skriver. Ämnet de skriver om är mycket viktigt och väldigt angeläget och ett stort ohälsoproblem i samhället. Jag som jobbar inom gymnasieskolan och även är friidrottstränare möter problematiken med ätstörningar och ortorexi i princip dagligen! Som du själv skrivit tidigare i något inlägg så är det idag många medelsvenssons som tränar på tok för mycket och många motionärer tränar som elitidrottare och fastnar i ohälsosamma ”hälso”-fixeringar. Därför anser jag det olyckligt att ni bemötte den artikeln så intrycket för gemene man blir att problemet inte är särskilt allvarligt. Mvh Tomas

  10. Tomas Fahgén: Därför anser jag det olyckligt att ni bemötte den artikeln så intrycket för gemene man blir att problemet inte är särskilt allvarligt

    Problemet uppstod när de angav felaktig data i sin text som förminskade problemet med för lite fysisk aktivitet.
    Vi svarade bara på den biten och vi är tydliga ned det.

  11. ”Kvarg och hårdträning – Hoten mot vår hälsa” – Om aftonbladet NÅGONSIN undrar varför man inte tar dem på allvar så….
    Dem som inte tränar men har en normal kroppsform (inga tydliga muskler), löper de nån risk för nåt dåligt?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *