Problemet när världen inte bara är svart eller vit – om köttskatt

En svart vit värld

Mitt debattinlägg på DN Åsikt där jag gav en replik till Per-Anders Jande fick ett nytt svar från Per-Anders Jande där han inte riktigt verkade förstå min poäng så jag gav mig på ytterligare ett försök att försöka förklara nyanserna.

Jag skickade in en replik till DN åsikt i morse men fick efter några timmar svaret att de inte tänkte publicera något mer i den här debatten så jag valde därför att lägga upp min replik här. Tyvärr är det nog många som läser Jandes sista replik som inte kommer att hitta hit men det blir i alla fall några tusen som kommer läsa det här. Ser du någon länka till debatten får du jättegärna länka vidare hit.

Så här är min text/replik.


I Jandes replik till mig verkar han ha läst någonting helt annat än det jag skrev. Poängen med min kommentar på hans debattinlägg var att alla typer av animaliska livsmedel inte är lika, vare sig när det gäller hälsa eller miljöpåverkan. Att därför diskutera kring det som om alla typer av animaliska livsmedel är ett problem är fel.

I Jandes värld måste man uppenbarligen antingen vara vegan eller så älskar man kött och äter kilovis av det varje dag, i alla fall verkar det vara så han tänker när han ”debattera”. För mig är det en självklarhet, och väl bevisat, att miljöpåverkan hade minskat om folk hade minskat sitt intag av kött, särskilt då rött kött. Det här är även tydligt i det sista diagrammet i min senaste replik och jag nämner det i texten.

För att göra Jande lite nöjd kan jag även bekräfta att det finns studier som visat att klimatpåverkan från en genomsnittlig vegankost är lägre än den kost som genomsnittlige svensson äter, inte heller det är överraskande (1, 2).

Men det förändrar ingenting i det jag skrev, att olika typer av animaliska produkter har väldigt olika påverkan och att man därför inte ska prata om dem som om de vore en och samma sak. Varför ska till exempel kyckling skattas som rött kött om det inte finns några studier som kopplat det till negativa hälsoeffekter och miljöpåverkan är lägre eller i klass med än quorn, köttsubstitut och salladsgrönsaker?

Och hur ska vi göra med insekter som är på väg in? De har mycket lägre miljöpåverkan (3), ska det ändå skattas bara för att det är animaliskt? Personligen tycker jag att det hade varit mycket bättre om vi gått lite längre i förståelse än dagisnivå och insett att man inte kan dela in världens mat i bara vegetabilisk och animalisk.

I Jandes senaste replik kom även ytterligare ett exempel värt att kommentera som även det visar på hur han verkar oförmögen att se nyanser. När det gäller frågan om mättat fett så finns det inte något starkt samband mellan mättat fett och hjärt- och kärlsjukdom. Det som finns är lite motsägelsefulla studier som överlag, som bäst, kan sägas peka mot en lite riskökning.

Cochrane Collaboration, som anses vara ett av de mest rigorösa sätten att genomföra samanställningar av vetenskapen inom ett område, släppte 2011 en genomgång kring mättat fett (4). Deras slutsats var att ett minskat intag av mättat fett sänkte risken för hjärtsjukdom med 14 procent. Det här är en liten minskning i risk och dessutom fann man ingen effekt på total mortalitet, folk levde alltså inte längre av att minska på intaget av mättat fett.

Efter det att Cochrane Collaboration släppte sin studie 2011 har det kommit ytterligare ett par översiktsartiklar på området och deras slutsatser har varit lite annorlunda. En studie från 2014 kom fram till att man minskade risken för hjärt- och kärlsjukdom om man ersatte det mättade fettet med fleromättade fetter mer inte om man ersatte det med kolhydrater (5).

Ytterligare en översiktsartikel från 2015, som WHO betalade för, kom fram till att det inte fanns någon bra evidens för att mättat fett är kopplat till högre mortalitet, hjärt- och kärlsjukdom eller typ 2 diabetes, men de påpekar att den data som finns är osäker (6). För att göra det väldigt tydligt är här ett direkt citat från slutsatsen:

Saturated fats are not associated with all cause mortality, CVD, CHD, ischemic stroke, or type 2 diabetes, but the evidence is heterogeneous with methodological limitations.

I Sverige uppdaterade man förra året sina näringsrekommendationer och där valde man att behålla råden om att svensken ska minska på sitt intag av mättat fett (7). De inkluderade bland annat Cochranes översiktsartiklar bland sina referenser och sen tittade de även på lite andra typer av studier och beslutade sen att bibehålla sina gamla råd. Det här beslutet har dock varit kontroversiellt och har blivit ifrågasatt.

I USA pågår just nu samma debatt inför deras kommande uppdaterade näringsrekommendationer och det pågår samma debatt där mellan forskare (8).

Allt det här summerar alltså Jande med “forskningen visar på ett starkt samband mellan mättat fett och hjärt-kärlsjukdom”. Ett bättre bevis på att Jande helt saknar förmåga att se nyanser i en komplicerad debatt är nog svårt att finna.

Slutligen, när det gäller protein som tas upp så kan jag rekommendera Jande att plocka upp en fysiologibok för grundskolan. Bara för att någonting kommer ut med avföringen så innebär inte det att det aldrig varit i kroppen. I princip all kväve från protein, oavsett hur länge det varit i din kropp, kommer att komma ut den vägen.

När vi äter protein är det normalt endast några procent av det som vi inte absorberar (9). Den siffran förändras inte nämnvärt med mängden protein vi äter varje dag, i alla fall inte om vi pratar normala mänskliga doser protein. Lite komiskt med hänseende till den här diskussionen är det faktiskt främst minimalt processad spannmål och baljväxter där upptaget kan vara markant sämre och gå ner emot 55-75 procent istället för mer vanliga 90-95 procent (10).

Det som Havsmiljöinstitutet talar om i sin rapport är med andra ord nästan uteslutande kväve som vi gör oss av med via avföringen efter det att vi har tagit upp det och nyttjat det. Det dem skriver om har alltså ingenting att göra med huruvida vi kan ta upp protein eller inte. Så när Jande skriver att vi äter mer protein än vi kan ta upp, så är det trams. Troligen är det bara en miss från hans sida som uppstått på grund av att han uppenbarligen saknar kunskaper kring nutrition/fysiologi, men det är trams oavsett.

3 thoughts on “Problemet när världen inte bara är svart eller vit – om köttskatt

  1. Till skillnad från Jandes argumentation, uppfattar jag din argumentation som intellektuellt konsekvent. Jandes inlägg handlar mer om tolkning genom ett tyckandefilter än ett kunskapsfilter.

    HaV:s rapport upplever jag som intellektuellt oärlig, man kritiserar att det intas mycket animaliskt protein, att det importeras kött och vad man tycker om ekologiska livsmedel vet man inte, men att det är ett samhällsfenomen är man övertygade om. Man kritiserar användandet av konstgödsel, intensifieringen i lantbruket och ökningen av antalet hästar i landet. Att antalet människor bosatta på landsbygden minskar är bra, men att antalet kustnära bosatta ökar är inte bra.
    Vad de egentligen säger är att antalet människor måste minska för att inte havet ska övergödas, men det vill man inte säga.

  2. Tack för en bra blogg och intressant debatt!

    Har du sett den här dokumentären och har du i sådana fall någon kommentar? Den behandlar storskalig djurhållning för matproduktion ur klimatsynpunkt.

    http://www.cowspiracy.com/

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *