Problemet med ekologiskt och KRAV-märkt jordbruk

Sen jag skrev mina artiklar kring Ekologiskt och KRAV-märkt på Träningslära för snart ett år sen har debatten kring ekologiskt ökat ännu mer. Det ligger verkligen i tiden att allting ska vara ”fritt från” och produkter som tidigare marknadsfördes med att företagen hade adderat någonting blir nu istället marknadsförda med en väldig massa fritt från. Det ska vara utan konserveringsmedel, utan E-nummer, utan kemikalier, utan gluten, utan laktos, utan socker och så vidare.

Enligt olika artiklar jag har hittat på nätet om ekologiskt så har försäljningen av den ökat med omkring 40 procent under 2014 och trenden verkar om något ännu starkare i år (1).

Det här är en trend som jag är ganska säker på att de allra flesta ser som positiv och ser man till den forskning som finns på ekologisk odling kontra konventionell så är det också av allt att döma idag en liten förändring mot det bättre för stunden.

Det är dock ingen självklar förbättring i alla situationer och det finns inte heller någonting som talar för att det ens skulle vara nära till en hållbar lösning på lång sikt. Där finns nämligen ett stort problem med ekologisk odling och det är att man har bestämt sig för vad som är bäst innan man verkligen vet vad som är bäst.

Innan jag börjar vill jag först bara vara tydlig med att jag är för en hård reglering med krav på bevis för att nya metoder verkligen innebär fördelar och är säkert innan de införs. Det gäller oavsett om det handlar om något som vissa intalat sig själv är naturligt eller om det är något väldigt högteknologiskt framtaget med nanoteknik, provrör och radioaktiv strålning. Jag skriver detta här eftersom många per automatik verkar tolka den här typen av artiklar som att jag är för att allting ska tillåtas oavsett så att ”stora stygga företag” kan tjäna massor av pengar på att göra oss sjuka och förstöra miljön. Jag vet, det låter löjligt, men så är det.

Hitta på en lösning innan man ens vet problemet

Det stora problemet med ekologisk odling och de regler som finns inom den är att reglerna är satta baserat på tro och inte någon form av kunskap. Man har gjort ett gigantiskt antagande i att det som man anser är ”naturligt” alltid är bättre än något som är ”syntetiskt”. Tyvärr fungerar inte verkligheten på det viset.

För några dagar sen stötte jag på ett bra exempel på detta som trots dess betydande konsekvenser ännu inte verkar ha fått några rubriker någonstans i vanliga media.

Ett ekologiskt bekämpningsmedel är giftigt för bin

Det som har hänt är att för några månader sen släpptes en studie om hur bekämpningsmedlet azadiraktin, även känt som neemolja, påverkar bin (2). Resultatet i rapporten är att bekämpningsmedlet påverkar bin negativt och vid en exponering i enlighet med rekommenderade nivåer vid besprutning så var det inga biägg som kläcktes. Även vid doser som var 50 gånger så låga som rekommenderade dosen såg man de bin som väl kläcktes föddes med deformationer och de var signifikant färre som överlevde än hos kontrollbin som inte utsattes för bekämpningsmedlet.

Det här kan låta som en nyhet bland andra när det gäller bekämpningsmedel och hur de kan påverka naturen. Det som skiljer den här nyheten från andra är dock att azadiraktin är ett ”naturligt” bekämpningsmedel och det används därmed i ekologiskt jordbruk (3). Det är även ett bekämpningsmedel som är godkänt för bruk av KRAV som annars kan skilja sig lite i sitt regelverk mot ekologiskt (4).

Honungsbin kan ta stor skada även av naturliga bekämpningsmedel
Honungsbin kan ta stor skada även av naturliga bekämpningsmedel. Bilden visar vanliga deformeringar hos de bin som knäcktes ur äggen vid en mindre mängd av exponering för bekämpningsmedlet.


Bina i den här studien testades inte i naturliga förhållanden ute i naturen och de utsattes dessutom för bekämpningsmedlet över tid i samma dos hela tiden vilket inte är något som normalt sker i verkligheten. Vad som verkligen sker i verkligheten är det ingen som vet, för de ”naturliga” bekämpningsmedlen är det väldigt låga krav på när det gäller att bevisa att de är ofarliga.

I vissa länder är dock bekämpningsmedlet förbjudet just för att man just misstänker att det kan vara farligt för bin. Ett sådant land är Storbritannien där det är förbjudet att använda inom konventionellt jordbruk fast inom det ekologiska jordbruket har det dock tillåtits i enstaka fall från de de som certifierar ekologiska jordbruk trots att det egentligen är förbjudet i landet (5). Att det fanns lagliga bekämpningsmedel som kan göra samma sak som är bättre studerade och bedömts vara säkrare var inget man funderade på i förväg tydligen.

Varför begränsa antalet möjliga lösningar i förväg?

Jag gjorde venndiagrammet här under för att försöka visa hur jag ser på ekologisk odling som en lösning egentligen är utformad i förhållande till konventionellt jordbruk och de, för närvarande till stor del okända, bästa lösningarna på ett problem.

Möjliga lösningar för att förbättra jordbruket rent miljömässigt innefattar både ekologiska metoder och konventionella metoder
Möjliga lösningar för att förbättra jordbruket rent miljömässigt innefattar både ekologiska metoder och konventionella metoder

Lägg ingen vikt vid proportionerna mellan de olika delarna i diagrammet då det inte finns data för att säga vad som egentligen är rätt där. Det jag istället vill visa med diagrammet är att om vi antar att de allra bästa lösningarna för ett miljövänligt och hållbart jordbruk innefattar lösningar inom den gröna delen så är reglerna som är satta inom det ekologiska jordbruket bevisligen onödigt begränsande samtidigt som de också innefattar lösningar som inte är bra.

Notera också att allting som görs inom ett ekologiskt jordbruk också kan göras inom ett konventionellt. Där finns dock några enstaka undantag med vissa metoder som är tillåtna inom ekologiskt jordbruk på grund av brist på alternativ men förbjudna inom konventionellt jordbruk i vissa länder eftersom man där bedömt att det finns bättre metoder att uppnå något som är bättre för miljön. Det om något borde visa på hur dum iden att sätta reglerna innan man vet utfallet verkligen är.

Det behövs utfallsmål, inte processmål om det ska bli bättre

Istället för att som i ekologiskt jordbruk först hitta på regler och sen bara se till att jordbruket följer de påhittade reglerna så hade det varit mycket bättre att sätta mål och sen se till att jordbruket uppnår målen.

Om du till exempel är mån om att den mat du köper är miljövänlig, hade det då inte varit skönare att veta att den produkt du köper bevisligen har lett till säg 20 procent mindre utsläpp av växthusgaser än medelprodukten på marknaden? Det hade jag tyckt varit super för hade fler konsumenter köpt dessa produkter så hade vi säkert vetat att utsläppen minskat. Nu när folk väljer ekologiskt så vet de faktiskt inte det, för det är ingen som verkligen mäter om en gård blir mer eller mindre miljövänlig om den går över till ekologiskt jordbruk. Det enda man gör är att undersöka om bonden följer de uppsatta reglerna för ekologiskt jordbruk.

Forskningen blir ekologisk vs konventionell istället för mot förbättring

Ett annat stort problem som jag ser med att ekologisk odling får den stora uppmärksamheten inom miljödebatten är att det bedrivs en mängd forskning där man jämför ekologisk odling mot konventionell odling för att se vilken som är bäst. VEM BRYR SIG!? Vad spelar det för roll egentligen? Är inte den intressanta frågan istället vilken metod som är bäst överlag, oavsett om den kallas för ekologisk, konventionell eller något annat?

Tänk om man istället lagt pengar på att jämföra olika enstaka metoder mot varandra för att sakta men säkert börja få fram resultat om vad som verkligen fungerar bäst och sen efterhand hade stater och regioner kunnat sätta upp regler för vilka metoder som ska användas eftersom man vet att dessa metoder överlag är bättre.

För de som inte vill vänta på regelverk för att göra sitt yttersta för att förbättra naturen så skulle det kunna finnas certifieringar där en producent kan visa att de är bättre än genomsnittet redan nu. Att de anstränger sig lite extra för en bättre produkt som du då väljer att betala mer för.

När det gäller arbetsförhållanden för de inom jordbruket finns faktiskt redan Fairtrade-märkningen som av allt jag kunnat utläsa faktiskt är en väldigt bra märkning. De gör bedömningar utifrån vad som krävs för att arbetarna ska få de drägligt (det är inte direkt svenska förhållanden) och sen sätter de reglerna utefter det på producenterna. Så är du mån om att arbetarna som producerat det du konsumerar får en ersättning så de klarar sig och inte arbetar inom direkt livsfarliga förhållanden så välj fairtrade.
Personligen väntar jag fortfarande på att det ska komma något lika bra när det gäller miljön…

38 svar på “Problemet med ekologiskt”
  1. Köper generellt mycket KRAV-varor, men tycker du slår huvudet på spiken när du nämner fairtrade. Finns det två jämförbara varor där den ena är KRAV-märkt och den andra fairtrade, så väljer jag fairtrade…

  2. Andreas:
    Av allt jag kunnat utläsa är Fairtrade-märkningen inte en bra märkning. Se bland annat:
    http://ekonomistas.se/2008/10/23/problemet-med-rattvisemarkt/
    och
    http://berghsbetraktelser.squarespace.com/blogg/2008/10/7/intressant-om-etiska-markningar-i-ordfronts-augustinummer.html

    Nja, kvaliteten på dina referenser lämnar en del övrigt att önska. Därmed inte sagt att fairtrade och andra liknande märkningar är lösningen på världsproblemen, men jag ser inte riktigt problemet – tycker kritikerna att man helt enkelt ska skita i märkningen och genomgående köpa det billigaste alternativet och hur ska det i så fall lösa ursprungsproblemet?
    Kritiken kommer från ett typiskt vänsterperspektiv där grundproblemet tycks vara att människor i utvecklingsländer förväntas försörja sig själva istf att försörjas av någon form av statlig/kollektiv överförmyndare i kombinationen med gammalt hederligt bistånd.
    (Kopplat med någon slags idé om att högre konsumentpriser för sådana varor naturligtvis bara är ocker och en kapitalistisk sammansvärjning. Möjligen aningen tillspetsat…)

  3. Hej,
    Skulle du kunna ta upp något om hur det är att välja ekologiskt eller KRAV märkt när det gäller köttet man väljer och hur djuret har blivit behandlat? Förekommer det fusk och hur blir djuren behandlade i Sverige? Kan man äta med gott samvete så länge man väljer kött och mejeriprodukter från Sverige?
    Med vänliga hälsningar
    Kristian

  4. Kristian:
    Hej,
    Skulle du kunna ta upp något om hur det är att välja ekologiskt eller KRAV märkt när det gäller köttet man väljer och hur djuret har blivit behandlat? Förekommer det fusk och hur blir djuren behandlade i Sverige? Kan man äta med gott samvete så länge man väljer kött och mejeriprodukter från Sverige?
    Med vänliga hälsningar
    Kristian

    Hej Kristian!
    Jag har skrivit om det i artiklarna på träningslära som är länkade. Även om jag fått kritik på det för att jag tar upp information om djurens hälsa och inte deras ”välfärd”. Hur man skulle mäta välfärd vet jag dock inte.

  5. Andreas:
    Fairtrade profits ‘not benefiting the poor’
    http://www.aljazeera.com/video/africa/2014/05/fairtrade-profits-not-benefiting-poor-201452624139731560.html

    Finns en del mer akademiska artiklar som försöker sig på att summera läget överlag och inte fokuserar på enskilda rapporter som visar på att fairtrade verkar uppnå de flesta av sina mål även om det finns undantag i vissa studier. Men vad jag har sett så förändrar ju fairtrade hela tiden sina regler och försöker att förbättra både uppföljning och krav efterhand.
    Ett exempel

    The existing empirical evidence, based primarily on conditional correlations, suggests that Fair Trade does achieve many of its intended goals, although on a comparatively modest scale relative to the size of national economies. Fair Trade farmers do on average receive higher prices, have greater access to credit, perceive their economic environment as being more stable, and are more likely to engage in environmentally friendly farming practices. However, some aspects of Fair Trade and its consequences are not yet well understood. There is evidence that farmers in Fair Trade cooperatives may not be fully aware of the details of Fair Trade and can sometimes mistrust those who run the cooperative

    https://www.aeaweb.org/articles.php?doi=10.1257/jep.28.3.217

  6. Tack för svaret och vad som verkar vara en intressant studie. Väldigt tveksam slutsats som de avslutar med dock när de skriver att direkta kontantöverföringar skulle vara ineffektiva. GiveDirectly verkar ju vara en av de mest effektiva sätten att ge välgörenhet på.
    Hoppas jag får ge en sista länk :). Den bevisar eller motbevisar ingenting men är ändå intressant.
    https://www.givingwhatwecan.org/blog/2015-04-09/how-effective-fair-trade

  7. Jag förstår inte ditt argument? Hur kan _strävan_ efter att bedriva jordbruk i samspel med naturen någonsin anses vars dåligt? Att det dag tillåts bekämpningsmedel och annat som visat sig vara dåligt innebär inte att denna strävan är fel. Det innebär bara att reglerna måste justeras löpande, precis som med allt annat.
    Ditt exempel med neemolja känns som en droppe i havet jämfört med alla farliga bekämpningsmedel och miljögifter som förekommit i det icke-ekologiska jordbruket genom åren.
    Ekologiskt är så klart inte hundraprocentigt, men förutsättningarna är bättre.

  8. Jonas: Jag förstår inte ditt argument?

    Om du inte förstår argumentet efter att ha läst artikeln är det inget jag kan göra ytterligare för att hjälpa dig förstå det skulle jag tro.

    Jonas: Hur kan _strävan_ efter att bedriva jordbruk i samspel med naturen någonsin anses vars dåligt?

    Vem har inte den strävan? Vet du någon som verkligen tycker att vi ska förstöra naturen? Problemet är nog bara att du inte inser att de regler som man hittat på inom ekologisk odling inte fungerar för att uppnå det du vill, oavsett hur mycket man _strävar_ efter det.

  9. Ekologiskt är långt ifrån den perfekta lösningen och det finns problem som de du nämner. Men enligt mig överväger fördelarna främst på djursidan. Fodret ska produceras på gården till en stor del (har för mig 50%) vilket minskar transporterna vilket gynnar miljön. Sen ser man på KRAV men också främst svenskt så är antibiotika användningen betydligt mindre vilket gör att det inte gynnar resistenta bakterier. Sen angående välfärd, välfärden kan mätas enligt mig i vilken utsträckning djuren kan utföra sina naturliga beteenden så som böka för grisar, idissla för kor och picka och sprätta i strö för höns. När de beteendena inte kan utföras ersätts de allt som oftast av stereotyper som svansbitning, tungrullning, fjäderhackning osv. dessa beteenden är ytterst mätbara så mått på välfärd finns för djur. KRAV-märkningen är svår så för att för vissa djurslag gör det en stor skillnad på välfärden (gris och kyckling/höns) medan mindre skillnad för tex nöt.
    Jag hoppas du ändå kan förespråka svenskt i första hand och ekologiskt i stor utsträckning med tanke på att det innebär mer än bekämpningsmedel, men också beroende på vara och inte drar allt eko över samma kam.

  10. Jacob Gudiol: Om du inte förstår argumentet efter att ha läst artikeln är det inget jag kan göra ytterligare för att hjälpa dig förstå det skulle jag tro.
    Vem har inte den strävan? Vet du någon som verkligen tycker att vi ska förstöra naturen? Problemet är nog bara att du inte inser att de regler som man hittat på inom ekologisk odling inte fungerar för att uppnå det du vill, oavsett hur mycket man _strävar_ efter det.

    Du kan hjälpa mig, som forskat inom området i 8 år, att utveckla ditt argument och din åsikt som lekman, i stället för att bemöta min kommentar med en snorkig attityd.
    Du menar att det finns ett problem med EKO och KRAV för att det idag tillåts metoder och bekämpningsmedel som är skadliga. Ja, det är ett problem, ett problem som kommer att åtgärdas. Det innebär inte att det är ett problem med EKO och KRAV som sådant.
    Du frågar om det finns någon som _inte_ strävar efter att bedriva jordbruk i samspel med naturen, som om det vore en självklarhet. Det är ingen självklarhet. Massproduktion och vinstmaximering på bekostnad av miljö och natur i åratal är vad som drivit fram den motreaktion som EKO och KRAV i grund och botten är.
    Effekterna av en snudd på hänsynslös livsmedelsindustri och ett ohållbart jordbruk finns väl dokumenterade i rapporter hos både WHO och Naturskyddsföreningen.
    Som föreläsare inom kost borde du även vara medveten om skillnaderna i näringsinnehåll mellan livsmedel som producerats enligt KRAV och icke.

  11. Från Giving What We Can (https://www.givingwhatwecan.org/blog/2015-04-09/how-effective-fair-trade):
    What else could you do?
    Say that in a weekly shop you, as I do, buy a bunch of bananas, some coffee and some dark chocolate. Amongst these items alone the difference between the cheapest non Fairtrade and Fairtrade brand collectively is about £2.
    £2 donated to the Schistosomiasis Control Initiative could deliver treatment of neglected tropical diseases of 4 people for a year.
    £2 donated to the Against Malaria Foundation would pay for a malaria net, one of the most effective ways of preventing the spread of malaria.
    Or why not donate that £2 directly to someone through Give Directly? That way you know that the right person received the the majority of your donation and you empower them to transform their own lives.

  12. Sara: Men enligt mig överväger fördelarna främst på djursidan.

    Djurskyddslagarna är utan tvekan bättre för ekologiskt om man ser det internationellt. Inom Sverige finns det inte några större dokumenterade skillnader förutom för grisar vad jag sett. Har även hört att det ska skilja sig när det gäller höns som du påpekar.
    För grisarna finns det dock problem i att djuren inte längre är anpassade rent fysiologiskt för att röra på sig så mycket som de gör inom ekologiskt så man har funnit att de inom ekologiskt har fler problem med leder och att en hel del djur är så dåliga så de haltar när de ska iväg till slakt.

    Sara: Fodret ska produceras på gården till en stor del (har för mig 50%) vilket minskar transporterna vilket gynnar miljön

    KRAV har 50 % medan ekologiskt har 20 % senaste jag undersökte det.

    Sara: Sen ser man på KRAV men också främst svenskt så är antibiotika användningen betydligt mindre vilket gör att det inte gynnar resistenta bakterier.

    Antibiotikaanvändande är utan tvekan ett problem internationellt. Som du påpekar finns det dock inte några större skillnader mellan konventionellt och ekologiskt inom Sverige. Men köper man kött från utlandet så tycker jag också att det är något man kan ha i beaktande.

    Sara: men också beroende på vara och inte drar allt eko över samma kam.

    Det är ju det här som är det stora problemet som jag tar upp. Varför ska man behöva fundera om det är ett bra/onödigt/dåligt val beroende på vara? Varför inte har en märkning där varan jämförs i förhållande till andra varor inom samma kategori? Vill du köpa kött från djur som haft det bättre så kan det stå på förpackningen att djuret levt i en miljö med tex 20 % mindre beteendestörningar än vad som normalt ses vid djurhållning av det djuret.
    Men visst, personligen försöker jag tänka lite på det och jag väljer ibland ekologisk frukt för att anser att det är bättre för arbetare i det landet som frukten kommer ifrån tex. Men jag ser inte det som någon hållbar lösning att alla konsumenter ska behöva tänka och fundera på det sättet. Ofta blir det säkert fel ändå då folk prioriterar felaktigt när de gör sina val och att det många gånger helt enkelt inte går att veta vad som verkligen hade varit bäst/minst dåligt.

  13. Jonas: Du kan hjälpa mig, som forskat inom området i 8 år, att utveckla ditt argument och din åsikt som lekman, i stället för att bemöta min kommentar med en snorkig attityd.

    Alltså, texten är på 1500 ord redan. Jag tycker det är väldigt tydligt vad jag försöker säga. Att du säger dig ha forskat på ämnet förändrar inte det.

    Jonas: Du menar att det finns ett problem med EKO och KRAV för att det idag tillåts metoder och bekämpningsmedel som är skadliga

    Jag menar mycket mer än så. Det jag menar är att man satt upp regler som inte är baserade på fakta/evidens utan de är påhittade utifrån en ideologi kring vad som är ”naturligt”. Man förbjuder saker som är bevisat att det kan vara gynnsamt och tillåter saker som bevisligen inte är en bra lösning men trots det så marknadsför man sig som att man har den bästa lösningen.

    Jonas: Du frågar om det finns någon som _inte_ strävar efter att bedriva jordbruk i samspel med naturen, som om det vore en självklarhet.

    Ja, frågar du folk så är det en självklarhet. Sen är det också givetvis fullständigt uppenbart att det inte är så i praktiken då folk och företag ofta drivs av kortsiktiga mål och överlevnad framför långsiktig hållbarhet. Inget överraskande där…

    Jonas: Massproduktion och vinstmaximering på bekostnad av miljö och natur i åratal är vad som drivit fram den motreaktion som EKO och KRAV i grund och botten är.

    Jo, så är det. Problemet är att de som tog fram vad Ekologiskt och KRAV skulle innebära inte baserat sina ståndpunkter på någonting mer än deras egna tyckande och i många och mycket finns mycket av den attityden kvar.
    Om vi vänder på det. Varför anser du att det är bra med ett förfarande där man inte mäter någon form av utfallsmått? Hade det inte varit bättre med en tex en märkning som säger att produkten tagits fram med en metod som inneburit x % mindre utsläpp eller kanske x % mindre antibiotika?

    Jonas: Som föreläsare inom kost borde du även vara medveten om skillnaderna i näringsinnehåll mellan livsmedel som producerats enligt KRAV och icke.

    Jo, jag är väl bekant med att där inte finns några skillnader värda att bry sig det minsta om, https://traningslara.se/ekologiskt-krav-markt-ar-det-godare-och-nyttigare/

  14. Andreas: Från Giving What We Ca

    Tack Andreas!
    Den som var intresserad hade kunnat läsa det första gången du gav länken. Det där är en utopi, det kommer inte att ske. Det är inte så folk fungerar. Vill du få folk att ge pengar så behöver du få dem att känna sig duktiga, så är det. Det är därför dyra galamiddagar drar in mycket mer pengar än att du öppnar upp ett konto där folk kan sätta in pengar som oavkortat går till de behövande.
    Folk vill ha sina fairtradeprodukter i hyllan där hemma. De vill känna sig duktiga och känna att de gör något när de köper produkten och de vill även visa upp det.
    Sen innefattar fairtrade mer än mer pengar till arbetaren. Det är också krav på arbetsmiljön, utveckling av jordbruket osv. För arbetsmiljön hade du tex. garanterat inte sett någon förbättring om du bara gett arbetaren två pund via en donation.

  15. Det är en utopi att tro att alla läser de länkar man ger 😉
    Att folk vill känna sig duktiga har vi inte olika åsikter om.. Men att det skulle vara den enda anledningen till att folk köper Fairtrade är ju bara fånigt. Frågan är vad som är det mest effektiva sättet att hjälpa andra på.

  16. Vill du få folk att ge pengar så behöver du få dem att känna sig duktiga, så är det. Det är därför dyra galamiddagar drar in mycket mer pengar än att du öppnar upp ett konto där folk kan sätta in pengar som oavkortat går till de behövande.

    Grattis till guldmedalj i kategorin dåliga jämförelser. En dyr galamiddag handlar om PR, inte om välgörenhet. Det vet både arrangörer, besökare och de flesta andra utomstående om. Att den är dyr hintar ju lite om att det dessutom är…tja… jag vet inte, relativt rika människor som besöker dem? En rik galamiddagsbesökare är inte samma typ av människa som sitter hemma och kämpar ihop 50 spänn för att kunna göra en insättning till Röda korset. Att du antyder att dessa två scenarion är jämförbara med avseende på människors beteende är skrämmande. Men tack för informationen om att en person med mycket pengar troligtvis har mer pengar än en person som har lite pengar.
    Eftersom du verkar väldigt obildad på området som du använder som jämförelse kan jag berätta att det varken är galamiddagar eller insättningar från normalfattiga människor som står för några betydande summor i sammanhanget. De stora summorna kommer från enskilda individer som delar med sig av sin förmögenhet i det tysta. Det är personer som definitivt inte syns på dyra galamiddagar och deras motiv är definitivt inte att känna sig duktiga. Därmed faller ditt försök till att använda detta exempel för att förklara hur människor tänker.
    Det är däremot ett bra exempel på håligheterna som ofta förekommer i dina resonnemang. När du gör liknande jämförelser inom kost och hälsa har folk i regel svårare att ifrågasätta dig eftersom de förutsätter att du har rätt (”wow, han vågar ju till och med ifrågasätta kostdoktorn, han måste vara smart!”). I din jämförelse ovan har du gjort alltså ett urval som helt bortser från majoriteten (de riktigt generösa, som aldrig syns), och sen gör du en inbördes rangordning av den irrelevanta delen (galamiddagsbesökare som bara vill synas och halvfattiga svenssons som bara vill donera) och använder det som argument för människor bara vill synas.
    Det är tacksamt att blunda för 80 % av faktan och sen applicera jämförelser på kvarvarande 20 % för att påvisa ett visst fenomen. Att du anser att detta är en sund inställning till att tolka vetenskap är något dina läsare bör ha med sig när du skriver om kost och träning.

  17. Johan – ska du ha något att komma med bör du kanske backa upp något av dina påståenden. Annars är din post en lång och rätt illa skriven samling personangrepp och argumentationsfel. Du kan såklart ha rätt men du är i så fall rätt dålig på att presentera det.
    I övrigt är den här artikeln väldigt intressant och skulle kunna vara väldigt givande, om diskussionen handlade om hur eko/krav skulle kunna förbättras hellre än om varför folk ”ger” eller om fairtrademärkning är bra. Du skulle aldrig nämnt fair trade-märkning i artikeln, tror jag.
    Flera professorer vid SLU tex har väl om jag kommer ihåg rätt kritiserat just ekotrenden för att vara felaktig också. Kanske inte från denna ståndpunkt. Finns det en akademisk debatt på området? För min del är jag inte det minsta orolig för konventionell odling när det gäller min egen hälsa men däremot för långsiktig hållbarhet och våra ekosystem. Det vore bra att ha kvar pollinerande insekter om hundra år också…

  18. Henrik: Du skulle aldrig nämnt fair trade-märkning i artikeln, tror jag.

    Det är fritt fram att skriva om något annat än de tidigare kommentatorerna skrivit om. Dessutom väljer väl Jacob som en vuxen människa vad han vill svara på. Att han nämnde Fairtrade kan ju kanske också bero på att han tycker att det är ett viktigt ämne?

  19. johan: Eftersom du verkar väldigt obildad på området som du använder som jämförelse kan jag berätta att det varken är galamiddagar eller insättningar från normalfattiga människor som står för några betydande summor i sammanhanget. De stora summorna kommer från enskilda individer som delar med sig av sin förmögenhet i det tysta.

    No shit. Men vem ger de sina pengar till? Organisationen som de aldrig hört talas om eller organisationen som lägger pengar på reklam, PR och håller stora galamiddagar med kändisar? Du tog uppenbarligen min mening på 100 % allvar istället för att se den som en metafor för hur det fungerar. Folk vill visa upp att de gör bra saker och dölja att de gör dåliga saker.

    johan: Det är tacksamt att blunda för 80 % av faktan och sen applicera jämförelser på kvarvarande 20 % för att påvisa ett visst fenomen. Att du anser att detta är en sund inställning till att tolka vetenskap är något dina läsare bör ha med sig när du skriver om kost och träning.

    Vad kul för dig att du tycker dig ha hittat ett bra exempel på hur du tycker jag skriver kring kost och träning. Lite underligt kan jag tycka att du inte hittade detta exempel från när jag skrev om kost och träning dock, jag har ju dock lite drygt 1000 texter som finns gratis för dig att läsa på nätet kring det så jag tycker nog att du borde lyckas hitta något exempel på hur jag skriver kring kost och träning som verkligen berör kost och träning 🙂 men men…

  20. Henrik: Du skulle aldrig nämnt fair trade-märkning i artikeln, tror jag.

    Fair Trade är med eftersom det är ett exempel på en märkning där man ser till att utfallsmål nås, till exempel högre lön till de arbetande och minimumbetalning till plantagen. Uppenbarligen är det vissa som hängt upp sig på att det var men men det som dessa personer tar upp är mer politisk kritik där de anser att problemet kan/borde lösas på andra sätt. De får de tycka vad de vill om. Det är fortfarande så att med Fair Trade så vet du ändå att det fanns utfallsmål och att det kontrolleras att de uppnås.

  21. En kommentar bara om vad som är mest effektivt utnyttjade pengar.
    För mig handlar inte att handla Fairtrade om direkta kronor och ören till välgörenhet utan om att jag vill att folk ska få betalt för sitt arbete och att det faktiskt ska gå att tjäna pengar på att driva företag som inte utnyttjar folk alltför mycket. Den lilla extra kostnaden handlar inte om att ge utan om att betala för vad jag konsumerar, att köpa billigast möjliga och skänka mellanskillnaden till välgörenhet blir ju lite som att det är någon annan som ska betala för min välgörenhet.
    Sedan känns det väl värt att påpeka … jag vet att folk fungerar olika, men jag skänker inte allt mitt överskott till välgörenhet och jag tror att det är ganska få som gör det. Jag gynnar någon organisation som jag tycker gör något bra till en förutbestämd summa och den summan påverkas överhuvudtaget inte av vad jag lägger på mat.

  22. Hej
    Exemplet med CO2 som utfallsmål är väl inte så lyckat. Halten CO2 är också ett processmål som är tänkt att leda till begränsad uppvärmning. Temperaturändring är det relevanta utfallsmålet. Och här blir det inte så enkelt längre, för även om många hävdar att ”sience is settled” på området så har utfallsmätningarna av temperaturen landat klart under den prognostiserade uppvärmningen vid aktuell CO2-nivå.

  23. …when you buy fair-trade, you usually aren’t giving money to the poorest people in the world. Fairtrade standards are difficult to meet, which means that those in the poorest countries typically can’t afford to get Fairtrade certification. For example, the majority of fair-trade coffee production comes from comparatively rich countries like Mexico and Costa Rica, which are ten times richer than the very poorest countries like Ethiopia.
    ….In buying Fairtrade products, you’re at best giving very small amounts of money to people in comparatively well-off countries. You’d do considerably more good by buying cheaper goods and donating the money you save to one of the most cost-effective charities… – See more at: http://marginalrevolution.com/marginalrevolution/2015/07/fair-trade.html#sthash.aVIepSOs.dpuf

  24. Vilka utfallsmål har Fairtrade? Tycker de verkar ganska diffusa.

  25. […] Det här är i princip anti-vetenskap där man istället för att försöka visa vad som verkligen är bäst så har man i förväg bestämt sig för vad som är bäst och sen försöker man bevis att det faktiskt är så i efterhand. Jag har inte lyckats finna hur ICROFS finansieras men den ekologiska delen på SLU här i Sverige finansieras via öronmärkta medel vars mål är att stödja ekologiskt jordbruk, det är i princip alltså ingen skillnad från det här och när Coca Cola ger pengar till forskare för att försöka finna resultat som stödjer deras mål. Jag har utvecklat det här mycket mer ingående i min artikel, Problemet med ekologiskt. […]

  26. Jag ska börja med att säga att jag är för ekologisk produktion baserat på den miljöpåverkan som den har jämfört med konventionell produktion.
    Ja, reglerna för ekologisk produktion har från början definierats utan att veta exakt vad som är bäst för miljön. Anledningen var att det inte fanns någon större kunskap om det när man började med ekologisk produktion, men det var uppenbart att kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel var ett stort problem för miljön. Eftersom både många odlare och konsumenter ville och vill ha ett mer miljövänligit alternativ så snabbt som möjligt satte man upp regler som man trodde skulle bli bättre.
    Jag ser inte reglerna som något konstant som är för alltid givet, de ska uppdateras när ny kunskap kommer fram. En del regler har dessutom varit baserade på tex mänskliga fördomar om djurens behov och sådant måste naturligtvis också ändras. Och det gör man också, reglerna ändras utifrån ny kunskap. Man vet dock fortfarande inte vad som är det bästa för naturen men ska vi köra på med konventionellt jordbruk och vänta tills forskarna har kommit på vad det är?
    När det gäller forskning pågår det forskning om att jämföra ekologiskt och konventionellt jordbruk, men det är en ytterst liten del av all jordbruksforskning. Det forskas om hur man ska förbättra både konventionellt jordbruk och ekologiskt jordbruk och i många fall är resultaten tillämpliga för båda.

  27. Eva Lindberg: Man vet dock fortfarande inte vad som är det bästa för naturen men ska vi köra på med konventionellt jordbruk och vänta tills forskarna har kommit på vad det är?

    Har du ens läst min text? Det är inte som att jag skriver att man måste välja mellan vanligt konventionellt och ekologiskt. Om man hade velat så hade det inte varit några som helst problem att sätta upp faktiska utfallsmått istället för en massa processmål. Och då hade vi vetat om någonting varit bättre än något annat.
    Målet ska givetvis vara att försöka förbättra allt jordbruk och att göra det så effektivt som möjligt och då behövs olika metoder på olika platser. Inte bestämda regler som man inte vet hur de fungerar på en viss plats.

  28. Jag menade det du skriver om att jämföra enstaka metoder mot varandra för att så småningom få kunskap och förändra lagar och regler. När ekologisk odling startade användes farliga växtskyddsmedel som tydligt skadade miljön. Tycker du att de som ville värna om miljön i det läget skulle tänka att vi sätter väl upp några försök så att vi ser vad som fungerar bäst så kan vi förändra lagarna när vi har resultaten? Det tar i allmänhet årtionden att få fram resultat inom jordbruk. Dessutom har metoder som har tagits fram för ekologisk produktion visat sig vara så bra att de nu används i konventionell produktion. Problemet med farliga bekämpningsmedel finns fortfarande i andra delar av världen och där vet jag att du har skrivit att du är för ekologiskt.
    Idag finns jämförelser som visar att de regler som finns för ekologisk produktion ger positiva effekter på miljön. Ska vi då sluta med det och övergå till konventionell produktion för att kunna ändra steg för steg?
    Ifråga om processmål istället för utfallsmål håller jag med om att effekten är det viktiga. Det görs utvärderingar av ekologisk produktion, både försök för att testa metoder och jämförelser av effekterna av ekologisk produktion i stort. Det är en intressant idé att sätta upp mål för effekterna av ekologisk produktion!

  29. Jag ska också säga att jag inte menar att vi ska ha 100% ekologisk produktion. Däremot kan gärna andelen öka jämfört med idag. Det konventionella jordbruket måste också bli mer miljövänligt. Jordbruket i Sverige kan bli bättre men det är ganska bra redan idag, så är det dock inte i många andra delar av världen (det är ingen nyhet för dig).

  30. Tack för en väldigt bra och tänkvärd text!

    Ytterligare ett problem med KRAV och andra ekologisk-märkningar är att de blandar ihop väldigt många olika saker i en och samma märkning. Förstår inte det logiska i att trycka ihop kriterier som rör både bekämpningsmedel, djurvälfärd och livmedelstillsatser i en och samma märkning.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *