Vetenskapens värld hade igår ett program kring träning med titeln Träning – myter och sanningar. Det var ett helt okej program som var underhållande men som vanligt när något ska presenteras på TV blir det väldigt förenklat och många gånger undrar jag också om forskarna verkligen får veta vad de verkligen ska kommentera och hur deras svar sen klipps in i inslaget.

Vetenskapens värld om träning
Vetenskapens värld om träning. Tryck på bilden för att gå till SVT-play där du kan se avsnittet

Myterna som inte direkt är några myter

Innan SVT sände det här avsnittet så marknadsfördes det en hel genom att de påstod att de skulle ta död på ett antal träningsmyter. Tyvärr skulle jag säga att de inte har hittat särskilt många myter utan istället har de slängt in ett par punkter där det de kallar myter inte verkligen är myter eller som bäst kan man säga att det är en fråga där det krävs nyans eller fler studier innan man vet något.

Myten om stillsam träning

Det här är en av de där punkterna där slutsatsen i programmet är väldigt underlig. För det första snackar man om ”förbränning” vilket är en term som väldigt många inte förstår vad den verkligen betyder och väldigt många talar förbi varandra när detta ord används. De flesta ”Svenssons” tolkar det som att förbränning handlar om att träna så man går ner i vikt. Andra tolkar det som att det handlar om träning som bränner fett medan vissa använder det som en synonym till fettförbränning där vi återigen har ett problem med att många tolkar ordet annorlunda 🙂
Jag har skrivit mer kring det här i inlägget Fysiologins ABC – Fettförbränning är inte det samma som viktnedgång.
När man frågar Mikael Mattsson, idrottsfysiolog, kring det här med att lägre intensitet förbränner mer så vet vi alltså inte verkligen vad man syftar på när man säger förbränning. Svaret från Mikael Mattsson kan mycket väl vara ett missförstånd mellan den som ställer frågan och Mikael Matsson. Men oavsett om Mikael inte förstod frågan eller om han bara ger fel svar på frågan så är resultatet av det hela att väldigt många kommer att ta med sig felaktig information från Mikaels svar.

Du förbränner väldigt sällan fler kalorier om du tränar kort och intensivt

De allra flesta som såg det här programmet tolkar det nog som att du förbränner lika många kalorier om du tränar kort och intensivt som om du tränar länge och lågintensivt. Den slutsatsen är fel.
Det stämmer att kaloriförbrukningen efter träningen blir högre om du tränat intensivt men höjningen är allt som oftast inte i närheten av tillräckligt stor för att du ska förbränna lika mycket kalorier som du hade kunnat förbränna om du tränat över längre tid och med lägre intensitet. Jag och Nicklas har skrivit mycket mer kring det här i inlägget Begreppet ”EPOC” och efterförbränning från fysisk ansträngning.
Det är givetvis en flytande gräns mellan vad som är lågintensivt och länge och vad som är högintensivt och kort. Så någonstans kommer de här två att mötas och kaloriförbrukningen verkligen bli den samma. Men i en överlägsen majoritet av alla fall så kommer du att förbränna fler kalorier om du tränar lågintensivt och länge jämfört med om du tränar högintensivt och under kortare tid.

Faktiskt viktnedgång och olika typer av träning

Det finns ytterligare en aspekt värd att ta upp på mer intensiv och kort träning kontra mer lågintensiv och långvarig träning. Denna aspekt är viktnedgång hos personer som har noll koll. Med noll koll menar jag i princip alla människor som inte verkligen räknar kalorier och samtidigt håller ganska bra koll på hur många kalorier de förbrukar. Så säkert 99,9 procent av befolkningen har noll koll 🙂
När man studerar människor av den här typen och testar olika typer av träning för att se om den leder till viktnedgång så är det faktiskt så att det finns ganska många studier som visat att mer intensiv och kortvarig träning kan ge lika bra eller ibland till och med bättre viktnedgång än lågintensiv och långvarig träning. Detta trots att själva kaloriförbrukningen från den mer lågintensiva och långvariga träningen innebär en större kaloriförbrukningen.
Förklaringen till det här ligger i att vad vi människor äter och hur mycket vi äter också påverkar av hur mycket vi rör på oss och vad vi faktiskt gör när vi rör på oss (3). Så träning är alltså inte bara ett sätt för att påverka hur mycket energi vi gör av med utan det är också ett sätt att påverka hur mycket energi vi stoppar i oss.
Tyvärr är det än så länge väldigt oklart hur olika typer av träning påverkar och det finns även tydliga bevis för att människor reagerar olika på samma typ av träning så om lågintensiv och långvarig träning är bättre eller sämre än intensiv och kort träning för just dig går inte att säga. Men överlag verkar det alltså som att det i medelvärde kan vara så att folk reagerar mer positivt efter intensiv träning. Det är ingen stor effekt, men den verkar finnas där.
Så om man alltså med förbränning menat viktnedgång hos människor som inte har någon koll på vad de äter eller tränar i allmänhet så kan vi ge vetenskapens värld att de har rätt. Det är en myt att lågintensiv träning är bättre än högintensiv träning för viktnedgång.

Myten om att äta efteråt

Det här är den punkten som jag tycker blir mest fel. För det första tycker jag det är lite anmärkningsvärt att man kallar det hela för en myt och sen är alla svaren som ges i stil med ”man klarar sig ändå” eller ”man har inte något behov av”. Att du ”klarar dig” om du inte äter direkt efter träningen vet väl alla. Det som är intressant är ju om resultaten blir bättre eller sämre. Om något är bättre än något annat så föredrar i alla fall jag att göra det som är bättre, även om det andra alternativet också skulle duga.
Mikael Matsson är en av författarna till boken kondition och uthållighet som jag tidigare har rekommenderat här på sidan och tyvärr verkar det som att han nästan uteslutande har fokuserat på konditionsidrottare i sitt svar. Niklas Psilander är ingen jag hört talas om tidigare men tittar man på de studier han publicerat är han uppenbarligen också fokuserad på konditionsidrott.
När det gäller just konditionsidrott så stämmer de svar som ges i programmet. Mat och särskilt kolhydrater direkt efter verkar hämma vissa signaler för anpassning till träning, Förstör sportdrycken ens träningseffekt?. Där finns givetvis alltid nyanser som kan behövas ta upp när en sådan här sak presenteras men då det bara nämns i någon minut så får man säga att det som sägs stämmer bra. Tränar du bara konditionsidrott och gör det på hobbynivå så finns det idag inga belägg för att du behöver lägga något större fokus på när du äter efter träningen.

Styrketräning, en helt annat värld

När det gäller styrketräning däremot så är det en helt annan fråga och svaret på frågan är fortfarande lite öppen men det allra mest lutar åt att det faktiskt kan ha en betydelse om du äter nära inpå träningen, särskilt när det gäller protein.
Som jag har tagit upp på Traningslara.se så finns det idag bra belägg för att extra protein när du styrketränar ger bättre resultat, Extra proteinintag och muskelmassa – en meta-analys. Det jag tar upp i det inlägget är en så kallad meta-analys där man summerat resultatet från många olika studier där man låtit försökspersoner styrketräna och sen gett en grupp extra proteintillskott och en annan grupp antingen ingenting alls eller placebo. Resultatet från de här studierna är alltså att extra protein ger aningen bättre träningsresultat.
I de allra flesta av dessa studier har man tagit in helt vanliga människor som försökspersoner. Alltså troligen precis samma typ av människor som satt och tittade på vetenskapens värld igår. Och dessa personer har alltså fått bättre resultat när de fått proteintillskott.
I den studien tittade man dock inte på effekten av protein direkt efter träningen. En meta-analys som tittade på just den frågan släpptes i slutet av 2013 och där kom man också fram till protein direkt efter träningen verkar ge lite bättre resultat när det gäller muskelmassa (1).
Det finns dock ett ordentligt observandum när det gäller dessa resultat. Det är att deltagarna i kontrollgruppen har ätit totalt sett mindre protein över hela dygnet. Så det är inte säkert att protein direkt efter träningen ger bättre resultat jämfört med att äta lika mycket protein över hela dygnet. Och detta är osäkert eftersom det är ganska dåligt studerat.
Men om vi alltså bara tar rådet ”ät protein efter styketräningen” så kommer alltså människor att få bättre resultat från sin träning. Det är ingen jättestor effekt så klart. Vill du får stor effekt från din träning så ska du träna bra. Men det är ingen myt att protein eller måltid direkt efter träningen som råd kan hjälpa träningsresultaten.

Ska man vara orolig över att bli tjock av proteintillskott eller mat efter träning?

I diskussionen efter det lilla inslaget så säger Niklas Psilander att man kan riskera att gå upp i vikt alt. inte gå ner i vikt om det är det som är målet. Vad jag vet är detta inte ens studerat i någon större utsträckning när det gäller konditionsidrott så det får väl ses som en fråga utan svar tills vidare.
När det gäller styrketräning så finns det dock gott om studier som tittat på effekten av extra proteintillskott efter träningen och förändring i kroppsvikt. Faktum är att precis samma meta-analys som jag tog upp här ovanför där man tittade på extra proteintillskott över dag också tittade på förändringen i kroppsvikt (2).
Resultatet i den här undersökningen blev att proteintillskottet inte hade någon betydande effekt på deltagarnas fettmassa. Så extra kalorier från proteinet gav ingen effekt på kroppsvikten. Orsaken till det här är för att människor kompenserar för något de äter extra vid ett tillfälle med att äta mindre vid ett annat tillfälle. Särskilt protein är vi människor väldigt bra på att kompensera för och många gånger ser man till och med viktnedgång när man adderar mer protein i fast form till en diet.
Så det finns alltså inga belägg för att proteintillskott efter träningen ger viktuppgång.

Alla andra idrottare då?

Som vanligt när det är de här diskussionerna så blir det ett väldigt fokus på de två extremerna, kondition och styrketräning. Alla andra former av idrotter får mycket mindre fokus och troligen är det mycket för att det är svårare att mäta faktiska förbättringar i dessa grupper.
Så det finns i princip inga studier alls på dessa. Jag vill minnas att jag sett en lite mer långsiktig studier på proteintillskott och unga fotbollsspelare man jag kan inte hitta den alls nu så antagligen är det något jag inbillat mig. Hur som helst så är en kvalificerad gissning att om det är viktigt med en snabb återhämtning så är mat direkt efter viktigt. Med snabb menar jag då att du behöver prestera igenom inom 24 timmar ungefär. I annat fall spelar mängden mat du äter mycket större roll för din återhämtning än när du äter den.
Om du sysslar med en idrott där mängden muskelmassa också är viktig så är det troligen en bra idé att äta något med protein direkt efter. Det är ingen viktig sak att fundera kring men samtidigt kan det spela roll så varför inte försöka med det. Om det verkligen är något med hög andel protein du stoppar i dig behöver du inte oroa dig för att det kommer göra dig tjock eller liknande. Om något kommer det att hjälpa dig att hålla vikten bättre.

Och till sist lite kort om stretching

I avsnittet tar man också upp en hel del kring stretching. Det som sägs i avsnittet stämmer väldigt bra överens med vad forskningen har visat hittills. Stretching innan du ska göra något explosivt är av allt att döma ingen bra idé då stretching och framför allt statisk stretching försämrar förmågan att skapa kraft, Statisk stretching före eller under tiden du styrketränar.
Jag och Nicklas har ett helt kapitel kring stretching och där tar vi också upp att stretching inte visat sig kunna ge längre muskler. Men som vi skriver i boken så har de allra flesta studier som utförts inte använt sig av någon stor mängd stretching så ingen vet egentligen vad som händer om du verkligen stretchar mycket. Så även om det inte finns några belägg för att en muskel kan bli längre av stretching så ska man kanske inte kalla det för en myt rakt av. Det kanske är bäst att säga att det är en obesvarad fråga?
Det ska också nämnas att bara för att musklerna inte blir längre så innebär inte det att rörligheten inte ökar. Folk blir rörligare om de stretchar regelbundet (5, 6). Så stretching fungerar om du vill bli rörligare.
Så återigen tror jag att detta är en situation där forskarna i programmet svarar på en liten annan fråga än den som journalisterna verkligen ställer. För jag är säker på att de allra flesta som ser det här programmet kommer att tolka forskaren som att stretching inte kan ge ökad rörlighet. Fast egentligen är det ju bara så att han säger att det inte finns några belägg för att musklerna blir längre.

Summering

Jag tyckte det var ett bra program av vetenskapens värld. Jämfört med de vanliga dokumentärerna som de brukar visa från BBC där Moseley får härja fritt och påstå lite vad han vill. Det jag har påpekat här i inlägget kommer säkert att tolkas som kritik av många men det är för att folk nuförtiden har väldigt svårt med att någon ens kommenterar något som någon annan har sagt. Jag ser det däremot som att jag bidrar med förtydliganden och lite kritik från ett annat perspektiv.
Jag tror också att det mesta av det jag har påpekat här ovanför beror på att journalisterna och forskarna har talat lite förbi varandra samtidigt som forskarna utan tvekan har ett fokus på konditionsidrott.

43 svar på “Om vetenskapens värld – träning myter och sanningar”
  1. Bra kommentarer, svaren blir alltid lite luddiga när det skall vara populärvetenskapligt och de inte kan gå på djupet med frågorna.
    Insåg igår när jag såg vad programmet skulle handla om att det var säkrast att kolla på det, då ens egna patienter antagligen skulle ha sett det och mycket riktigt så fick jag lite frågor relaterat till programmet idag. Det är bara att reda ut begreppen..

  2. ”Man vet ju dock inte vad som gäller för människor som”
    Du glömde avsluta den här meningen. 🙂

  3. Någon som vet om det stämmer att man bör äta viss mängd snabba kolhydrater direkt efter hård träning för att nedbrytningen ska avstanna så snabbt som möjligt?

  4. Intressant kommentar till programmet! Satt och tänkte att de som blev intervjuade i studion sa saker med mer sammanhang. Typ skillnaden på motionär och elitidrottare kröp ju fram där men verkade vara helt bortblåst i reportagen. Jag blir ofta lite fundersam när jag läser saker efter att jag började följa din blogg. Exempelvis skrivs de överallt, med stor säkerhet, att träningsvärk beror på bristningar…Gör vissa journalister ens något jobb alls? Dom kanske borde tvingas referera allt som man gör i akademiska kretsar.
    Och stretch. Jag tolkar inte vad ni två skriver här som att det är onödigt att stretcha, om man är i rätt situation. Typ dynamisk stretch innan kampsport. Rörligheten är viktig där och det måste ju upprepas varje gång, lite dilemma då man jobbar explosivt men knappast tungt som i styrketräning. Men jag var på en föreläsning sponsrad av svenska idrotts förbundet där någon med ”auktoritet” stod och rakt upp och ned och sa att all stretching är onödig (”jag ser alla dessa friskis och svettis bla bla…” lät de). Gjorde ingen skillnad på aktivitet. Fundersam där igen.
    Vad skulle rönen säga? Har jag fattat rätt? Jag skulle av ren erfarenhet inte hoppa över det innan höga sparkar eller dyl.
    Men de va intressant, jag gillar vetenskapens värd. 🙂

  5. Henrik:
    Någon som vet om det stämmer att man bör äta viss mängd snabba kolhydrater direkt efter hård träning för att nedbrytningen ska avstanna så snabbt som möjligt?

    Det enda gången som det egentligen kan vara en bra idé att äta snabba kolhydrater är efter träning där du behöver orka prestera igen inom 24 timmar. Annars är svaret nej

  6. Något jag reagerade på, som gärna springer till gymmet precis som reportern i ett av inslagen, var hur en av de intervjuade experterna tyckte att reporterns upplägg med löprunda före och efter ett gympass inte var särskilt effektivt. Av den anledningen att han förbrukat glykogen som han kunde använt för att prestera maximalt vid styrkeövningarna. Men om glykogenlagret ska vara intakt, så kan man ju inte värma upp – och uppvärmning för mig brukar ta ca 20 min – och det är ju inte heller särskilt bra?

  7. Är inte 20 min generell uppvärmning innan styrketräning en ovanligt lång uppvärmningstid?
    När jag en gång i forntiden tränade på en Atletklubb (billigare än gym och råden kändes minst lika bra som från en gym-PT) så var mitt intryck att de knappt körde någon generell uppvärmning alls. Kan dock minnas fel.

  8. Det är möjligt – och det är möjligt att jag har fel i att uppvärmning är så pass nödvändigt som jag tror att det är, men jag själv känner att jag är på topp efter ungefär 20 minuter.

  9. […] När jag var klar kikade jag in på traningslara.se, en sida som drivs av Jacob Gudiol. En man som jag respekterar väldigt mycket när det kommer till studier kring kost och träning, jag tycker hans sätt att se på och ifrågasätta studier är väldigt bra, saklig och backar upp sina argument till skillnad från många andra.Ja tycker i alla fall att om du tagit dig tid att se dokumentären på 1 timme så tycker jag att du kan lägga 10 min på att läsa Jacobs kommentar till programmet.https://traningslara.se/om-vetenskapens-varld-traning-myter-och-sanningar/ […]

  10. Vill först ge en stor eloge till dig (och Niklas) för en fantastisk sida och en grym bok. Jag är själv leg. Sjukgymnast, eller fysioterapeut som det numera så fint heter, och förespråkar forskning framför andra ”bevis”. Har inte tänkt på detta med ”längre muskler genom stretching” tidigare mer än att jag är skeptisk, men när jag läste detta inlägg slog det mig plötsligt. För att en muskel ska bli längre i ordets rätta bemärkelse krävs i min bok ökat avstånd mellan ursprung och fäste. Detta kan väl endast ske mha kirurgi eller att man växer? Vad jag vill ha sagt är att det är märkligt att ens myten/diskussionen kommit till.

  11. Maria Brorsson: Vad skulle rönen säga? Har jag fattat rätt? Jag skulle av ren erfarenhet inte hoppa över det innan höga sparkar eller dyl.

    Hej Maria!
    När man testar det här i studier så är allting väl kontrollerat. Det innebär att man utför stretchingen under en bestämd tid och sen får deltagarna utföra någon form av test där man verkligen kan mäta om det blir bättre eller sämre. Så ofta är det någon form av isokinetisk benspark eller kanske ett maximalt upphopp som testas. Vid dessa tester så undersöker man alltså inte mer komplexa rörelser som kräver en stor rörlighet likt en spark inom kampsporten.
    Som jag ser det är resultaten väldigt tydliga med att om du klarar av att göra det du ska göra utan stretching och det också känns bra rent rörelsemässigt så kan du med fördel hoppa över stretchingen. Om du däremot istället upplever att du är för stel för att utföra en komplex rörelse på ett bra sett så får du kompromissa och först stretcha. För gör du inte rörelsen bra så kommer du inte bli bättre i princip. Och när det gäller att öka rörlighet så verkar det i alla fall rent praktiskt fungera bättre om du först kör rörlighetsövningar likt stretching för att få en ökad rörlighet och sen efter det så tränar du på att öka upp styrka och kontroll inom det nya rörelseomfånget.

  12. Tobias:
    Något jag reagerade på, som gärna springer till gymmet precis som reportern i ett av inslagen, var hur en av de intervjuade experterna tyckte att reporterns upplägg med löprunda före och efter ett gympass inte var särskilt effektivt. Av den anledningen att han förbrukat glykogen som han kunde använt för att prestera maximalt vid styrkeövningarna. Men om glykogenlagret ska vara intakt, så kan man ju inte värma upp – och uppvärmning för mig brukar ta ca 20 min – och det är ju inte heller särskilt bra?

    Hej Tobias!
    Det har på senare år kommit ett par studier som visat att konditionsträning inte hämmar resultaten från styrketräning om du inte tränar väldigt mycket. Så om du tränar kanske 2-4 gånger i veckan kan du utan problem köra styrka direkt efter konditionsträningen. Du kan givetvis inte träna så hård konditionsträning så du inte orkar utföra styrketräningen med full kvalité. Det här ju här som för lite muskelglykogen kan inverka negativt. Men orkar du som sagt ta i fullt så är det ingen fara.
    Generellt skulle jag dock säga att du ska träna det som du prioriterar mest först i träningspasset.

  13. Anders Ytterström:
    Är inte 20 min generell uppvärmning innan styrketräning en ovanligt lång uppvärmningstid?
    När jag en gång i forntiden tränade på en Atletklubb (billigare än gym och råden kändes minst lika bra som från en gym-PT) så var mitt intryck att de knappt körde någon generell uppvärmning alls. Kan dock minnas fel.

    På HAK Greppet är det för närvarande ingen som kör någon generell uppvärmning likt löpband eller cykel innan träningen. Men det är en hel del rörelser och liknande från de flesta innan de går på vikterna så själva ”förberedelsen” kan utan tvekan ligga på ungefär 20 minuter för många ändå. Så det beror lite på vad man lägger i termen uppvärmning 🙂

  14. Simon: Har inte tänkt på detta med ”längre muskler genom stretching” tidigare mer än att jag är skeptisk, men när jag läste detta inlägg slog det mig plötsligt. För att en muskel ska bli längre i ordets rätta bemärkelse krävs i min bok ökat avstånd mellan ursprung och fäste. Detta kan väl endast ske mha kirurgi eller att man växer?

    Hallå Simon!
    Det där är ett vanligt argument från de som älskar att säga att muskler inte kan bli längre. Men det stämmer inte då våra muskler är elastiska. Precis som du kan ha två olika långa gummiband som spänner mellan två punkter så kan du också ha två olika långa muskler mellan två punkter. Det som skiljer är hur utdragna de är.
    Våra muskler är ju uppdelade i så kallade sarkomerer som ligger i serie. Och det är mycket möjligt att du kan påverka detta antalet genom träning och stretching. Jag har skrivit lite mer kring det här, https://traningslara.se/excentrisk-traning-och-rorlighet/

  15. Tack för ett bra inlägg!
    Jag har två frågor angående att fylla på med energi efter träning:
    -Jag har hört att man bör fylla på med energi (t ex snabba kolhydrater) direkt efter hårt träning då man tömt glykogenlagren för att boosta immunförsvaret. Vad ställer du dig till det argumentet?
    -Jag har även hört att man 30 min efter träning (kondition) har så hög förbränning att man i princip kan äta vad som helst utan att kroppen börjar lagra energin. I så fall borde inte en banan eller proteinbar leda till en oönskad viktuppgång.. Eller är det också en gammal ”myt”? Har aldrig hört referat till någon studie till det påståendet.
    Sedan tycker jag att det är synd att de aldrig nyanserade träningsintensiteten och tiden under programmet. Relevansen av påfyllning med energi borde ju vara lika beroende av intensiteten som tiden och träningsfrekvensen. Hade gärna fått lite utförligare information om det. T. ex. diskutera behovet av av påfyllning av ett riktigt tufft konditionspass på 75 min för en motionär som tränar ca 4-5 gånger i veckan. Enligt programmet lät det som att energipåfyllning var onödigt för alla som tränade mindre än 6 gånger i veckan (hans definition av elitidrott).

  16. Kul att du skrev ihop den här artikeln!
    Jag kom själv in i programmet lagom till myten om att behöva äta efter träning och jag blev helt enkelt skitless på att höra mer dynga på tv av någon ytterligare tomte som inte vet vad han pratar om och bytte rätt omedelbart kanal. Att läsa din artikel om att träning givetvis i hans värld är detsamma som att jogga runt och att kontexten var konditionsträning gör det lite mindre illa. Men det är ju väldigt många som lyfter tunga saker på gymmet och tycker att det är typisk träning och då är ju det han säger rena dumheter.
    Som vanligt så sprider tv och media en massa skräp och av någon anledning så verkar det alltid skall vara att få människor att misstro all vetenskap runt styrketräning. Slå ihop det här med riksidrottsförbundets video så har du en hel bunt ignoranta som kan gapa om hur dåligt det skulle vara att dra i sig en svensktillverkad gmp märkt vassle shake efter träningen .

  17. Sofia: -Jag har hört att man bör fylla på med energi (t ex snabba kolhydrater) direkt efter hårt träning då man tömt glykogenlagren för att boosta immunförsvaret. Vad ställer du dig till det argumentet?

    Boosta immunförsvaret är inget man behöver oroa sig för som motionär. Men visst finns det en del som talar för att kolhydrater efter träning gör att man är lite mindre känslig för infektioner precis efter träningen. Så för konditionsidrottare på hög nivå som väldigt lätt åker på infektioner är det kolhydrater och mat överlag nära inpå hård träning eller tävling viktigt. De flesta andra tränar nog sällan hårt nog för att verkligen få en så stor påverkan på immunförsvaret för att de ens ska bli oroliga. Men kanske om du först tränar och sen ska iväg till ett barnkalas eller en fest så kan de vara värt det?

    Sofia: -Jag har även hört att man 30 min efter träning (kondition) har så hög förbränning att man i princip kan äta vad som helst utan att kroppen börjar lagra energin.

    Det stämmer inte. Äter du kalorier så kommer kroppen att förbränna främst dessa som energi men det innebär ju samtidigt att kroppen inte kommer att använda energi från dina energilager vilket den hade gjort om du inte ätit något. Så kalorierna du äter räknas, oavsett när du äter dem.
    Undantaget är väl om du äter en stor dos protein som tas upp snabbt, då kan kroppen komma att oxidera en del av det proteinet eftersom kroppen inte kan lagra protein och inte har nytta av så mycket protein på så kort tid.

    Sofia: T. ex. diskutera behovet av av påfyllning av ett riktigt tufft konditionspass på 75 min för en motionär som tränar ca 4-5 gånger i veckan. Enligt programmet lät det som att energipåfyllning var onödigt för alla som tränade mindre än 6 gånger i veckan (hans definition av elitidrott).

    Det där är en liten klurig fråga. Kolhydrater under träningen innebär ju troligen att du kan orka träna på högre intensitet eller träna längre tid. Det i sig innebär dock inte nödvändigtvis en bättre anpassning på lång sikt. Precis som de påpekar i programmet så innebär kolhydrater i samband med eller direkt efter träning att vissa cellsignaler som ger positiv anpassning minskas.

  18. TS: Men det är ju väldigt många som lyfter tunga saker på gymmet och tycker att det är typisk träning och då är ju det han säger rena dumheter.

    Rena dumheter är det inte. Det är som sagt en fråga som vi ännu inte vet svaret på. Det man med säkerhet vet är att extra protein ger lite bättre träningseffekt. Men man vet inte om det spelar någon roll om du intar extra protein direkt efter kontra vid någon annan tidpunkt.
    Det finns teoretiska resonemang samt kortsiktiga studier på proteinsyntesen som pekar mot att även tidpunkten spelar roll. Men om det blir någon praktiskt nytta eller inte av det hela är dåligt undersökt. Finns än så länge typ bara 3-4 studier som verkligen tittat på det där och de har gett blandade resultat.

    TS: Slå ihop det här med riksidrottsförbundets video så har du en hel bunt ignoranta som kan gapa om hur dåligt det skulle vara att dra i sig en svensktillverkad gmp märkt vassle shake efter träningen .

    Jag tycker inte vi ska baka ihop de som var med i programmet med RF och deras dogmatiska syn på allting. På SVTs hemsida kan du läsa tittarnas frågor med svar från vissa av experterna i programmet och där kan du också se att deras syn på tillskott inte är i linje med RF. Där är till exempel någon förälder som frågar kring kosttillskott för hårt tränade barn i nedre tonåren och svaret som ges är att det nog kan vara okej med vissa tillskott där som till exempel proteinpulver.

    Niklas Psilander: De kan absolut ta kosttillskott såvida de håller sig till svenska protein- och kolhydratsprodukter.

    Där är också någon som frågar kring protein efter styrketräning och han får följande svar:

    Niklas Psilander: Om maten dröjer längre än 1 h, kan det finnas en poäng med att ta proteinpulver efter träningen, särskilt om du inte ätit närmsta timmarna innan passet.

    http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/just-nu-chatta-om-traning
    Så klumpa inte ihop deltagarna i det här programmet med RF 🙂 Det är som sagt ett bra program. Jag tyckte bara att det var lite delar som behövde förtydligas eller utvecklas. För jag håller med dig om att det allmänna budskapet som många tar med sig nog blir väldigt anti-kosttillskott. De kommer att tolka det som att vassle inte kan ha någon funktion och sen koppla ihop det med vad de redan tror sig veta om att alla typer av kosttillskott kan vara farliga.

  19. Jag kanske var lite otydlig men jag menar ju givetvis att i avslappnat tillstånd, denna längd verkar många tro att man kan påverka, enligt mina erfarenheter. Självklart är ju musklerna elastiska och det är det man tränar genom stretching.

  20. Jag förstod din fråga/reflektion Simon. Men muskler är aldrig i ett avslappnat tillstånd. Där är alltid spänning i muskler om de sitter på sin plats. Det är därför en total ruptur i en muskel ofta ger en karakteristisk ”boll” av muskelbuken. Så en muskel som ligger mellan sitt ursprung och fäste har alltså en viss spänning alltid. Gör du en muskel längre eller kortare kommer den ju fortfarande att vara lika lång när den sitter fast i ursprung och fäste men det innebär ju inte att muskeln egentligen är lika lång. Just eftersom den kan vara olika mycket utsträckt. Precis som två olika långa gummiband kan vara lika långa för stunden för att du dragit ut dem olika mycket.
    Läser du länken jag gav dig så finns det bevis för att du faktiskt kan påverka de absoluta längden på en muskel genom att muskeln lägger till fler sarkomerer. Det är visat väldigt tydligt i djurförsök där man tvingar till en långvarig stretch på muskeln och det finns också studier som antyder att excentrisk träning kan ge samma effekt hos människor. Med största säkerhet hade du också kunnat uppnå samma sak med stretching, frågan är ju bara hur mycket stretching som behöver komma till och om det är praktiskt genomförbart.

  21. Näringsfysiologer rekommenderar att du ska äta/ dricka något med kolhydrater i om 30 minuter efter avslutad träning. Detta för att kroppen är urlakad på energi, och behöver det för att bygga muskler.
    Jag själv blir helt knäckt dagen efter träning, om jag inte får i mig något kolhydratrikt ( dock ej med en massa socker), efter träningen. Äter ca 2 timmar före träningen, och då jag kommer hem!
    Äter i övrigt Lchf-kost, i kombination med styrke och konditionsträning. Har inte samma energi och styrka som med kolhydratrik kost, men mår bättre med lchf-kost.

  22. Jag förstår hur du menar men jag ser det ändå som dumheter att i TV säga så ogrundade saker när man givit programmet ett så auktoritärt namn. Men det är TV och tror man att det skall bilda människor så har man kanske lite väl stora förhoppningar. Man får lite generaliserande svar som kanske ibland är korrekt och folk vet nu plötsligt saker som dom gapar om för att det stod i Aftonbladet eller att någon Läkare sagt det på TV4 eller liknande.
    Men som du säger så är dom ju inte ljusår fel i just det här ”bildande” programmet… jag kan bara inte riktigt bli direkt positiv av att ”dom har inte solklart fel” utan ”dom kastar bara ur sig ogrundade påståenden” när mina pengar används till folkbildning. Dricka en äckel sockrad milkshake är okey för folk som tittar suspekt på en vassle shake.
    Hur svårt skall det vara att bara säga att om syftet med träningen är mera muskler så är det så att en proteinshake/proteinbar kan vara jättebra om du inte får i dig mycket protein genom kosten eller behöver få i dig mer kcal för att utvecklas. Muskler verkar i sig vara politiskt inkorrekt och skall inte uppmuntras till att få finnas i större mängder. 🙂

  23. Herregud och tack och amen för detta inlägg!!
    Jag har ännu inte sett programmet, men hade en bekant som länkade på FB till ”påa-texten” till det. Jag tyckte att texten mest var ”gammal skåpmat”, tråkig, fattig och konstig och skrev det i en kommentar under hans länkande samt skrev att jag skulle vilja ha källor/forskningsrapporter och om han kunde berätta mer om vad som sas i programmet om det där med att inte äta efter träning inom 30-60 minuter. Trodde ju såklart att han sett programmet och var intresserad av att diskutera vidare iom att han länkade det och skrev ”SVT levererar igen” …MEN,oh my vad jag hade fel!!
    Fick till svar att han inte sett programmet än men att i hans ögon hade alltid SVT rätt ”Statligt, sakligt och utan kommersiella intressen”, jag replikerade med att säga att om han var intresserad av ”sakligt, KUNNIGT och utan kommersiella intressen” borde han läsa din blogg och Träningslära (fortafarnde i tron om att han var intresserad av ämnet och en diskussion). Det totalvägrade han dock (?), tog allt jag skrev som kritik/påtryckningar om att jag ville tvinga på ”min tro” på alla andra/kunskapsmätande osv och visade sig inte vara öppen eller intresserad alls (än att hylla SVT). Allt jag ville var att veta MER än det som stod i texten, som jag som sagt tyckte var dålig.
    Efter många låånga inlägg från oss fram och tillbaka, och konstiga påhopp på mig från honom, så beslöt jag mig för att ta bort honom från FB eftersom vi inte har någonting gemensamt och han inte hade något intresse av att diskutera saker trots att han länkat dem och visat intresse för ämnet – hans åsikt var bestämd och det enda rätta och då får han väl ha den tron då =)
    Det jag bl a sa där i kommentarerna var att; ”Jag tänker fortsätta äta någonting efter träning, helst inom 30 minuter och oftast i proteinpulverform (proteinpulver var även det djävulens verk i hans ögon ;p ) tills någon av Träningslära-killarna gått igenom programmet, eventuell forskning och kommer med utlåtande om att det är rent dåligt att göra på det viset (äta direkt efter), eller bevisat att det inte har någon som helst påverkan alls. Hellre att jag får i mig lite för mkt, än lite för lite och riskerar att bryta ner det som jag slitit hårt för på gymmet”
    Och sehär, här kom ditt inlägg som på beställning =D TACK!!
    Det sista jag gjorde när jag skrev till honom att jag tänkte ta bort honom från FB var att länka till detta inlägg, och jag HOPPAS att han lyckas svälja sin SVT-stolthet och går in och läser det för att få en större nyanserad bild av programmet, och förstår vad jag var ute efter för information.
    Sorry för lång och rätt ointressant kommentar, men var tvungen att skriva av mig!! 😉
    Trist när folk inte kan diskutera på ett vettigt sett och inte ens vill försöka förstå vad man vill ha fram.
    Tack igen! Ska försöka se programmet ikväll =)

  24. Bra inlägg Jacob,
    Sen blir jag även lite trött på snacket om att 30 sekunders intervaller skulle vara så bra, visst att det är positivt för hjärtkärl status. Men i vilken idrott om du kommer lite över stillasittande nivå skulle det förbättra prestationen om man endast höll på med det? Jag kör själv ofta 200 meters koordinations sprinter och det tar mig cirka 30 sekunder. Jag kan inte bara köra 30 sekunders intervaller för att bli bättre och inte blir jag speciellt trött av dem heller, jag kör det mer för att utveckla mitt löpsteg.

  25. Tack för svar, Jacob! Och tack för både den här bloggen och Träningslära. Otroligt berikande läsning.
    Angående 30 sekunders intervaller (@Linus). De nämnde i programmet att 30 sek var mer effektivt jämfört med 20 minuter. Det låter då som att de hänvisar till en särskild studie där man jämfört just dessa – och bara dessa – perioder, men det är ju ett fruktansvärt stort spann mellan de olika längderna, så jag undrar om man kan ta det som indicium på att 30 sek även skulle vara bättre än något mellan 1–5 minuter. Intervallängd kanske är något att skriva ett inlägg om på Träningslära?

  26. Linus: Sen blir jag även lite trött på snacket om att 30 sekunders intervaller skulle vara så bra, visst att det är positivt för hjärtkärl status. Men i vilken idrott om du kommer lite över stillasittande nivå skulle det förbättra prestationen om man endast höll på med det?

    Den lite ensida presentationen av intervaller är faktiskt också något jag tänkt påpeka från det här avsnittet. Men jag ansåg att det krävde ett eget inlägg så det är på gång 😉

  27. Ja alltså dessa ”experter” på TV, oavsett vad dom påstår, tex” att stretching efter träning har vísat sig inte vara nödvändigt” räcker med en banan efter träning, att äta proteinkaka eller andra tillskott behövs inte, räcker med den måltid intog innan passet” hm hm jag har tränat i snart 40 år, tyngdlyftning, styrkelyft numera bodybuilding motionär, jag har under alla år ätit proteindrink eller gainer efter passet, har testat käka en banan bara, funkar inte alls! Har jag nån gång struntat i stretchingen blir jag så jäkla stel, så jag vågar helt enkelt inte strunta i det. Det gjordes en studie på KTH för många år sen, 1979 tror jag det var, på en av Sveriges bästa kroppssbyggare, Christer Eriksson flerfaldig svensk och nordisk mästare , på hur mycket näring., protein osv en byggare behöver, testet visade att visst behövs det extra av allt vid intensiv styrketräning. Bland annat var Per Tesch med. Jag tänker fortsätta stretcha och äta protein efter träning.
    Med vänlig hälsning
    Thomas

  28. Hej Jacob!
    Förstår du vad som menas med nedanstående:
    ”Forskarna vid Högskolan Dalarna kom nyligen fram till att högintensiva intervaller som pågick i bara 30 sekunder, gav musklerna större syreupptagningsförmåga, det vill säga bättre kondition, än intensiva intervaller som pågick i 20 minuter.”
    Hur många 30 sek intevaller, hur lång vila/aktiv vila? Eller menar de att hela intervallpasset pågick i 30 sek(t.ex 5 sek arbete- 5 sek vila), eller är det en intervall på 30 sek?

  29. Mattias:
    Hej Jacob!
    Förstår du vad som menas med nedanstående:
    ”Forskarna vid Högskolan Dalarna kom nyligen fram till att högintensiva intervaller som pågick i bara 30 sekunder, gav musklerna större syreupptagningsförmåga, det vill säga bättre kondition, än intensiva intervaller som pågick i 20 minuter.”
    Hur många 30 sek intevaller, hur lång vila/aktiv vila? Eller menar de att hela intervallpasset pågick i 30 sek(t.ex 5 sek arbete- 5 sek vila), eller är det en intervall på 30 sek?

    Nu är inte jag Jacob men som jag förstod det ifrån programet så pratade dom om spring 30sec med 90%+ av din puls. vila i 4 minuter och repitera så typ 5-7 gånger. Detta skulle tydligen ge ”bäst effekt” För att öka sin kondition enligt programet. Eller förstod jag det fel? 🙂

  30. Till alla som ifrågasätter Mikael Mattssons status som expert, så tycker jag nog att ni inte skall döma allt för hårt från några korta svar i ett TV-program. Nu är jag långt ifrån någon expert, men jag gillar hans och Filip Larsens bok som kom ifjol. Klart lättläst och framstår för mig som ytterst kunnig och inte bara papegoj-återgivning, även om refererandet kanske kunde vara lite mer detaljerat och specifikt.
    Larsens blogg var också en höjdare där han bl.a. gjorde en del roliga experiment på sig själv. Tränade med förhöjd syrehalt, ströp blodflödet till benmusklerna efter hårt intervallpass, LCHF-experiment(fick jättedålig insulinkänslighet) och annat.

  31. Kanske står det redan något om detta som jag inte hittat, men:
    Som jag förstår det handlar proteintillskot direkt efter styrketräning om att säkra god tillgång till ett antal aminosyror timmen/timmarna efter genomförd träning. Eftersom upptaget av aminosyror efter intag av protein inte går på några få minuter, borde väl det bästa sättet att säkra optimal effekt vara att äta detta strax före + under själva passet? Varför fördröja den höga nivån av tillgängliga aminosyror genom att vänta tills efteråt? Har jag missat något väsentligt, eller är det bara att man tycket det är jobbigare att lyfta tungt med två glas mjölk och en rejäl ostmacka i magen?

  32. Tack för detta inlägg. Blir ånyo glad över ditt/ert förtydligande. Ffa uppskattar jag din tydlighet. Det är verkligen skönt att i denna värld av snårskog, illa underbyggda påståenden och ofta en massa tyckande kunna rekommendera kunder och andra en väldigt bra hemsida. Ni lyckas verkligen göra forskningen begriplig och lättläst

  33. Anders: Eftersom upptaget av aminosyror efter intag av protein inte går på några få minuter, borde väl det bästa sättet att säkra optimal effekt vara att äta detta strax före + under själva passet?

    Det är testat när det gäller proteinpulver och då såg man ingen skillnad i proteinsyntesen beroende på om det intogs före eller efter, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16896166
    När det gäller EAA så är även det testat och där blev effekten faktiskt större när det intogs direkt före jämfört med direkt efter, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11440894
    Troligen handlar det dock om hur länge aminosyrorna varit i blodet när du avslutar din träning. I de här studierna har man utfört en övning för en muskelgrupp så tiden från intaget av före-drinken tills träningen är slut är inte så lång. Om tiden blir längre är det inte alls säkert att effekten blir den samma på grund av ett fenomen kallat ”muscle full” som innebär att muskler efterhand inte reagerar på aminosyror i blodet utan nivåerna måste sjunka igen för att åter höjas om proteinsyntesen åter ska sätta fart.
    Så före kan säkert fungera om det tajmas rätt. Problemet är att man inte vet vad som är rätt och då är efter ett säkrare kort.

  34. Ciao Jacob
    Bra tillägg och förtydliganden i det här inlägget.
    Som du är inne på har vi som forskare ingen insyn eller makt i hur programmet klipps. En timmes intervju blir 2 min. Det första som klipps bort är givetvis alla ”om och men”.
    Det verkar som om de största invändningarna mot ”mytinslaget” handlar om tillskott direkt efter. Jag skulle hävda att det är betydligt mer komplicerat än att man löser problemet med intag direkt efter (vilket väl är det som hörs mest).
    Som du även påpekat så är det till och med troligt att intag strax före passet fungerar minst lika bra (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11440894).
    För många skulle den totala mängden protein ge större effekt än att endast fokusera på intag efter träningspass (jag har inget emot proteintillskott och skulle antagligen föreslå högre doser än RF om muskeluppbyggnad var syftet). Vilket för övrigt också är slutsatsen i den meta-analys från 2013 som du har som ref 1. Saxat: ”These results refute the commonly held belief that the timing of protein intake in and around a training session is critical to muscular adaptations and indicate that consuming adequate protein in combination with resistance exercise is the key factor for maximizing muscle protein accretion.”
    Ytterligare ett bortklippt ”om och men” gäller timing över dygnet. Många personer skulle kunna minimera tid i katabolt läge genom jämnare proteinintag över dygnet. Detta är t.ex. bodybuilders bra på, men många motionärer har en ”skev fördelning” med högt proteinintag vid lunch och middag och hade med stor sannolikhet fått bättre resultat med högre proteindos vid uppvaknande och sänggående + ev. mellanmål.
    Och för att avsluta så bör man också ta hänsyn till proteinkvalitet. Mend et har du säkert skrivit om i något inlägg som du kan länka till.
    Som du, och alla som läser dina inlägg, givetvis förstår gäller situationen med ”om och men” även de andra ”myterna” som valdes ut för att folk skulle titta på programmet (vilket tydligen fungerde…), till exempel att det blir väldigt stor skillnad i svaret från forskaren beroende på hur man definierar stretching vs rörlighetsträning eller förbränning vs träning för viktnedgång.
    Lycka till med bloggandet, utbildningar och framtida böcker.
    Mvh
    Mikael

  35. Hallå Mikael!
    Väldigt kul att du kommer in här och kommenterar. Jag är ett stort fan av din och Filips bok ”kondition och uthållighet” 🙂

    Mikael Mattsson: Som du är inne på har vi som forskare ingen insyn eller makt i hur programmet klipps. En timmes intervju blir 2 min. Det första som klipps bort är givetvis alla ”om och men”.

    Jo, det känner jag igen. Man snackar med någon journalist i en timme och sen blir det något enstaka citat i en kort artikel eller några sekunders prat på radion 🙂

    Mikael Mattsson: Det verkar som om de största invändningarna mot ”mytinslaget” handlar om tillskott direkt efter. Jag skulle hävda att det är betydligt mer komplicerat än att man löser problemet med intag direkt efter (vilket väl är det som hörs mest).

    Jo, det var nog det som de mest personer reagerade på. Men det är ju förståeligt. Det är nog det som flest personer investerat både lite tid och pengar i att försöka få till 🙂
    Frågan kring totalt proteinintag och tajming är komplicerad. Det du tar upp kring Schoenfeld, Aragon, och Krieger studie diskuterade även jag och Marek (som också skriver här) på facebook. https://www.facebook.com/Tranastyrka.se/posts/10151912222916338 (sociala medier gör det svårt att hänga med i diskussioner då de hålls på flera platser samtidigt :))
    Jag lutar mer åt Stuart Phillips håll och att flera pulser troligen är mer effektivt samt att tajming i samband med träning kan spela roll medan Marek är mer åt Aragon, Schoefeld och Wolf-hållet att det är totala mängden protein som avgör och tajming inte har någon roll i det hela. Så det är ju en intressant diskussion i sig och jag har dragit det fram och tillbaka här med olika inlägg med de olika sidornas argument, https://traningslara.se/protein-och-styrketraning-nar-hur-och-varfor/ och https://traningslara.se/myten-max-30g-protein-per-maltid/ tex.
    Men det där kring vad som är optimalt ser jag som en liten annan fråga än vad man ska rekommendera för gemene man. Där tycker jag att det finns bevis för att proteintillskott i samband med träning kan ge en positiv effekt, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23134885
    Visst hade dessa personer möjligen kunnat uppnå precis samma resultat eller ännu bättre om de ökat sitt proteinintag överlag och även kanske sett till så de fått i sig en bra/lagom dos vid varje måltid. Men vem tror på allvar att det kommer ske? Det är svårt nog att få folk att äta mindre skitmat och att överlag äta en något sånär bra kost.
    Så som jag ser det är rekommendationen till folk som styrketränar att de ska äta något med mycket protein efter en bra rekommendation. Den är utan tvekan hypad men jag ser den inte som felaktig. För vi vet att den rekommendationen med stor sannolikhet kommer att leda till lite bättre träningsresultat för gemene man och det är även teoretiskt möjligt att den gör det även för de som sköter allt annat bra. Och det finns inte heller några kända negativa effekter.
    Sen är jag helt för att man också berättar om ”om och men” med. Att man betonar att personen troligen kommer få ännu bättre resultat om hen förändrar mycket mer i kosten och livsstilen.

  36. Ciao igen
    Visst kan man rekommendera det. Fast man kanske hellre skulle lägga energi på att rekommendera fler pass, mindre stillasittande, eller bättre kost generellt…
    Sen kanske jag ska förtydliga att myten/frågan jag svarar på är:
    ”Man måste äta protein och kolhydrater inom 30 min efter träning annars är träningen bortkastad.”
    Det är ju rätt långt ifrån det till diskussionen om timing, impulser eller total mängd spelar mest roll.

  37. Mikael Mattsson: Visst kan man rekommendera det. Fast man kanske hellre skulle lägga energi på att rekommendera fler pass, mindre stillasittande, eller bättre kost generellt…

    Visst är det så. Bara för skojs skull så tittade jag hur många inlägg jag hade under kategorierna ”kost” och ”kosttillskott” här på bloggen och det var 120 vs 25. Och då är det inte inräknat alla inlägg som berört kost som jag valt att sortera in under ”Paleo / Stenålderskost”, ”Jägar & Samlarfolk” samt ”Marknadsföring” som väldigt ofta också berör kost.
    När det gäller träning så har jag totalt 129 inlägg kring det under kategorierna ”skadeförebyggande”, ”konditionsträning”, ”styrketräning” och ”lagidrott”.
    I princip alla mina inlägg om kosttillskott handlar dessutom om kreatin, koffein, proteinpulver, bikarbonat och sportdryck om det nu inte är en sågning av något likt gröna kaffebönor, fettförbrännare eller dyligt.
    Så jag tycker nog att fokus ligger där det ska ligga. Följer du mig på twitter så är det väldigt mycket kring kost och hälsa och i princip aldrig kring kosttillskott förutom vid eventuella sågningar. Och det är trots att jag oftast får flera läsare när jag skriver om kosttillskott. Folk vill ju gärna lära sig om ett magiskt piller 🙂

    Mikael Mattsson: Sen kanske jag ska förtydliga att myten/frågan jag svarar på är:
    ”Man måste äta protein och kolhydrater inom 30 min efter träning annars är träningen bortkastad.”
    Det är ju rätt långt ifrån det till diskussionen om timing, impulser eller total mängd spelar mest roll.

    Jo, det är ju det jag är noga med att påpeka i slutet av mitt inlägg med. Att jag mer förtydligar saker som jag vet att många missförstått då jag fick en hel del mejl och meddelande med frågor kring de här sakerna redan från det att SVT la upp en kort artikel på sin sida på sändningsdagen och sen ännu fler efter programmet sänts.
    Du kan ju också se på antalet delningar att det var många som ville dela med sig av det här inlägget till sina vänner då de också upplevt samma misstolkningar från vänner och bekanta.

  38. Hej
    Jag stretchade mycket som ung och har alltid fortsatt att tex nå tårna på samma sätt som ”alltid”. Jag blir idag vid 42 års ålder förvånad när jag ser andra sträcka sig mot tårna och de bara kommer halvvägs och då en martial art tränare jag gick hos en tid gjorde den övningen med gruppen som standard var den avsedd att sträcka någonstans men för mig är den meningslös om jag inte håller handflatorna mot golvet och typ inte har rört på mig över huvud taget i en månad. Så jag kan ställa upp som levande bevis på att man blir rörligare vad det nu än àr som sker i musklerna. Jag tänker mig musklerna som en sträng på en pilbåge och inte en sträng uppspänd mellan käftarna på en skruvtving (vilket fysioterapeuften här tidigare med sitt resonemang får mig att tänka på). Sen har jag samtidigt med min tokbra rörlighet i vissa muskler knutor och stelheter i andra muskler som kräver massage och smärta de första hundra metrarna vid löpning (vader) och där är det självklart att det blir mer överkomligt med kansle 5 min uppvärmning (fast jag så att säga tar den första kilometern som ”uppvärmning”. Tack för en bra approach till träningsjournalistikens mumbo jumbo hopkoks kultur genom att du är noga med vad som avses. Definition av begrepp är ju en del av vetenskaplighetens a-b-c.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *