För snart två månader sen skrev jag ett inlägg om Robert Lustig och hans teorier kring varför folk blir överviktiga, Robert Lustig, fruktos och övervikt – vad är det han säger?. Jag nämnde i det inlägget att Lustig verkar vara ganska ensam med att tro att den förklaring han framhåller är huvudorsaken till dagens överviktsproblem i världen.

Lustig är dock en karismatisk karaktär och han har fått stor uppmärksamhet i media sedan hans föreläsning började spridas på YouTube. För nästan precis två veckor sändes även ett program i CBS 60 minutes där i princip all skulden till övervikt las på socker och där Lustig var en av huvudaktörerna i programmet. I mitt tidigare inlägg nämnde jag också en nyligen publicerad artikel på Natures hemsida där Lustig går i en ganska hård attack mot socker (1). Artikeln i Nature har fått en del kritik från olika håll som jag tagit upp på min egna blogg. Det jag tänkt skriva om här är dock en studie som nämns i en av de här kommentarerna som jag tycker är väldigt intressant (2).

Sockerkonsumtion de senaste 30 åren

Studien i fråga publicerades förra året och jag är faktiskt lite förvånad över att jag inte stött på den tidigare. Det man har gjort är att man har studerat hur sockerintaget i Australien, England och USA förändrats under de senaste 30 åren och sen jämfört med hur det övervikten förändrats över tid i samma länder (2). Det här är alltså en observationsstudie där man endast kan se trender och eventuella mönster som sen i efterhand måste studeras i interventionsstudier innan man kan börja ana orsakssamband.
Själva resultatdelen i studien börjar med att återge hur övervikten förändrats över tid i de tre länderna hos både barn och vuxna.

Data över hur övervikten ökat i Australien, England och USA mellan 1980 och 2006
Data över hur övervikten ökat i Australien, England och USA under ungefär 25 år. Notera att axlarna skiljer sig från graf till graf när det gäller årtal.

Den här typen av grafer har nog de flesta sett redan och jag tänker inte gå in så värst djupt på denna information mer än att säga att övervikten har ökat väldigt markant i alla tre länderna som var med i den här studien.

Förändring i sockerkonsumption över tid i Australien, England och USA
Förändring i sockerkonsumtion över tid i Australien, England och USA

Resultatet från den här studien är väldigt intressant då det man såg var att i USA så har sockerkonsumtionen ökat med 23 % under åren 1980-2003. När jag skriver sockerkonsumtion här så menar jag alla typer av sockerarter likt fruktos, laktos, maltos, High Fructose Corn Syrup (HFCS), glukos osv.

Att sockerintaget i USA har ökat är egentligen ingen nyhet och flera tidigare studier har visat på samma trend och från USA har det kommit flera artiklar och studier som har angivit socker som en möjlig förklaring till den stora ökningen i övervikt (3, 4). Det ska dock nämnas att beroende på vilken data man använder sig av så varierar siffrorna och vissa data ger en mer blygsam ökning än 21 % som den här studien anger.

När det gäller sockerintaget i Australien såg man dock något helt annat än det man ser i USA. I Australien hade nämligen sockerintaget minskat med 16 % mellan 1980 och 2003. Övervikten i Australien hade ju däremot ökat kraftigt under samma tid.

Tittar vi se på siffrorna för England så var sockerkonsumtionen i princip konstant under dessa åren även om där varit en liten minskning på totalt 5 %.

Förutom att titta på intaget av socker i stort tittade även forskarna på intaget av socker i form av dryck så som läsk, energidrycker, sportdrycker mm under 1994-2006. Här hade man dock endast med data för Australien. Här såg man att intaget hade ökat från i snitt ungefär 1 dl per dag till 1,25 dl per dag.

Mina tankar kring studien

Det här är som sagt en epidemiologisk studie och det ska därför inte dras några större slutsatser från den. Men med tanke på hur starkt vissa för ut budskapet att ett ökat sockerintag är orsaken till all övervikt så är detta data som verkligen är värd att ta upp.

Nu kan det ju givetvis vara så att de som blivit överviktiga faktiskt ökat sitt sockerintag även i Australien men då skulle det ju innebära alla andra människor i Australien ganska drastiskt minskat sitt sockerintag under samma tid. För annars går det inte att förklara den nedåtgående trenden i sockerintag. Om Australien har mindre korrekta mätmetoder för befolkningens konsumtion än USA och England vet jag inte heller, kanske kan en sådan sak påverka. Men det känns inte så sannolikt att ett så utvecklat land som Australien skulle ha markant mindre trovärdiga data än USA och England.

Till skillnad från sockerintag i stort så hade faktiskt intaget av drycker med socker i ökat i Australien de senaste 10 åren. Tyvärr finns det ingen statistik för intaget innan 1996 med i studien då det hade varit intressant att se på hur trenden såg ut tidigare med eftersom det verkar som att övervikten började öka lite extra i början på 90-talet i Australien.

Förändring i försäljning av sockersötade drycker och drycker sötade med sötningsmedel i Australien
Förändring i försäljning av sockersötade drycker (nutritivily sweetened) och drycker sötade med sötningsmedel i Australien

Den här datan utesluter alltså inte läsk som en viktig faktor bakom övervikt med att socker överlag ensamt ska ha skulden är svårt att påstå när man känner till detta.

Jag tycker att data som den här är bra bevis på att det inte är en faktor som enskilt står bakom dagens överviktsproblem. Att vilja skylla på en sak är ju något som mer eller mindre verkar vara mänsklig natur och numera har i princip allting i vår kost blivit beskylld för att vara den överlägset viktigaste faktorn. Exempelvis, fett, kolhydrater, socker, transfett, omega-6, kött, bröd, vete osv osv.

Det känns som att det snart borde vara dags att sluta försöka skylla på en sak? Om vi nu inte är sugna på att börja gå igenom listan en gång till? 🙂

25 svar på “Ökad övervikt trots minskat sockerintag i Australien”
  1. Att även drycker sötade med Aspartam och andra icke kaloririka sötningsmedel är lika illa för vikten har vi redan sett exempel på i djurstudier.
    Den söta smaken i sig ”lurar” kroppen att överäta annat vilket ofta resulterar i viktuppgång totalt sett
    En del sötningsmedel kanske triggar insulin trots att dom inte innehåller kalorier?
    Vet inte hur väl det är studerat?
    Även om allt tyder på att läskedrycker är en stor bov i dramat får vi inte glömma att det finns så mycket annat i kosten som direkt bryts ner till enkla sockerarter också vilket gör det svårt att dra slutsatser om en enskild faktor

  2. dufva:
    Testet verkar ha mätt fastande insulinnivåer
    Man undrar ju hur insulinnivåerna påverkas strax efter att man intagit lightläsk
    …och nu hittar jag en undersökning
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2900484/
    Aspartam stevia och suckros höjer alla insulinniverna
    Stevia dock mindre än de övriga

    De åt ju mat och då höjs blodsocker och insulin. Att äta socker innan maten ledde till ett högre kaloriintag och det kompenserades INTE för i grupperna som fick sötningsmedel och de blev heller inte hungrigare av sötningsmedlet. Blodsockersvaret blev dessutom störst av socker och lägst av Stevia. Efter 20 minuter var det en statistiskt signifikant högre insulinsekretion i sockergruppen.
    Den där studien har du inte riktigt läst va? Den talar ju definitivt för sötningsmedlen. Vad som saknas är en kontrollgrupp som enbart åt utan någon sötsmakande ”preload” innan.
    Nicklas

  3. Men är det sockret i sig som är boven eller sockrets/fruktosens förmåga att få oss att överäta.

  4. Tina:
    Men är det sockret i sig som är boven eller sockrets/fruktosens förmåga att få oss att överäta.

    ”Boven” med stort B finns ju inte, det är hela poängen med Jacobs text. Man kan inte skylla på en enskild sak. 🙂 Men med det sagt så är det ju trots allt så att det finns dåliga saker med socker. Och det ligger ju dels i blodsockerpåverkan och den goda smaken vilket ju är hela sackarosmolekylens ”fel”. Men den metabola effekten, och kanske aptitregleringen, har ju med fruktosens effekter att göra. Så det mest dåliga med socker ligger i fruktosen ja. Det är korrekt.
    Men allt i dagens livsstilsrelaterade hälsoproblem ligger varken i fruktos, socker eller kolhydrater. Eller fett. Eller köttätande. Eller vad det nu är man skyller på. 😉
    /Nicklas

  5. ”Boven” är att vi tycker om att äta och att mat är lättillgängligt. 🙂
    Kombinera det med ett enormt utbud av livsmedel och hård marknadsföring av livsmedelstillverkarna så klarnar bilden rätt så snabbt.

  6. Inte direkt förvånande med tanke på att sockerkonsumption överlag korrelerar klart negativt med vikt och bmi. Det får mig att undra var folk som Lustig får sina idéer om att socker gör dig fet, eftersom detta är ett resultat som upprepats gång på gång i observationsstudier sen 70-talet:
    Sugar and body weight regulation
    Exploring the relationship between sugars and obesity
    Sugars, energy metabolism, and body weight control
    Sugar intake, soft drink consumption and body weight among British children: further analysis of National Diet and Nutrition Survey data with adjustment for under-reporting and physical activity.

  7. dufva: Att även drycker sötade med Aspartam och andra icke kaloririka sötningsmedel är lika illa för vikten har vi redan sett exempel på i djurstudier.

    Nu har ju Ola redan svarat dig när det gäller människor, det finns precis ingenting som tyder på att lightläsk gör människor fetare överlag.
    Men jag är ändå nyfiken på vilka djurstudier du syftar på. Skulle du vilja länka? För de jag sett har inte alls visat på det du påstår.

  8. Väldigt intressant artikel som jag skulle vilja läsa i sin helhet. Hade man kunnat få referensen till artikeln?

  9. Ylwa:
    Väldigt intressant artikel som jag skulle vilja läsa i sin helhet. Hade man kunnat få referensen till artikeln?

    Nu har ju redan Ola gett dig en länk till med studien är refererad i texten redan. Referens nr 2

    Guddi: Det jag tänkt skriva om här är dock en studie som nämns i en av de här kommentarerna som jag tycker är väldigt intressant (2).

  10. Den studien jag syftar på visade på att gnagarna åt mer föda och blev tjockare tom på stevia vilket gjorde att jag la det på minnet.
    Hittar tyvärr inte studien nu.
    Jag kommer också ihåg ett tv-program där rugbyspelare fick dricka både sockersötad läsk och lightläsk där dom som fick lightläsk sen konsumerade fler kalorier än de som fick normalt sötad läsk.
    Mitt minne är tyvärr bättre än mitt länkbibliotek 🙂

  11. dufva:
    Ja rugbyexperimentet minns jag också. Men tyvärr struntade de ju i att göra den viktigaste analysen, dvs det totala kaloriintaget med läsken inräknad. Det finns mer forskning som visar att man äter mer om man dricker lightläsk men fortfarande blir kaloriintaget totalt sett lägre eftersom den sockrade läsken i sig ger så mycket extra.
    Och som sagt, studien du själv postade innebar ju bara fördelar med lightläsk. De blev inte ens hungrigare. Om de ändå hade ätit mer kan man ju dock inte svara på, det var inte ad libitum.

  12. dufva: Den studien jag syftar på visade på att gnagarna åt mer föda och blev tjockare tom på stevia vilket gjorde att jag la det på minnet.

    Olika sötningsmedel, olika effekter. När det gäller aspartam vilket är det jag skrivit om så finns det vad jag vet ingen studie alls där man sett att djur äter fler kalorier. Istället finns det studier som visar på att det inte påverkar hungern alternativt dämpar den lite.

    dufva: Jag kommer också ihåg ett tv-program där rugbyspelare fick dricka både sockersötad läsk och lightläsk där dom som fick lightläsk sen konsumerade fler kalorier än de som fick normalt sötad läsk.

    Nu har jag inte sett den viden. Men resultatet låter ganska självklart. En grupp får i sig kalorier. En annan grupp får inte i sig några kalorier. Gissa vilken grupp som kommer vara hungrigast och äta mest vid nästa måltid 🙂

  13. Hej.
    Intressant artikel som vanligt.
    Någon som vet vad de ersatt den minskade sockerkonsumtionen med? Korn? Frukt? Fett?

  14. Från undersökning. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3257688/?tool=pubmed
    ”For men, intake of all non-alcoholic beverages (including fruit and vegetable juices, cordials, tea and coffee, mineral waters, electrolyte drinks, sugar and non-nutritively sweetened soft drinks) increased by 15% to 1274 g from 1983 to 1995. For women, intake of all non-alcoholic beverages (including non-nutritively sweetened varieties) increased by 9% to 1159 g over the same time period.”

  15. ”Det här är som sagt en epidemiologisk studie och det ska därför inte dras några större slutsatser från den.”
    Precis.
    ”Jag tycker att data som den här är bra bevis på att det inte är en faktor som enskilt står bakom dagens överviktsproblem.”
    Är inte detta en halmgubbe? Inte ens Lustig hävdar att det bara finns en faktor.
    Följ intaget av alla processade snabbsmälta kolhydrater så lär du dock ha svårt att hitta en enda befolkning där det inte samvarierar med fetmaepidemin.

  16. Följ intaget av alla processade snabbsmälta kolhydrater så lär du dock ha svårt att hitta en enda befolkning där det inte samvarierar med fetmaepidemin.

    Och ta en titt på alla de samhällena så upptäcker du strax att det knappast är enkom raffinerade kolhydrater som kan anses som dåliga levnadsvanor där. Ingen seriös person hävdar annat än att raffinerade kolhydrater är ett problem. Olika personer har olika förmåga att stirra blint på just det.
    Och LCHF handlar ju om kvantitet mer än kvalitet så det borde inte vara helt relevant heller. Befolkningar som levt på ett högt intag av oraffinerade kolhydratkällor torde ju med den logiken ha, om inte lika mycket, så i alla fall stora hälsoproblem.
    Så kortfattat: Ja, raffinerade kolhydrater generellt lär korrelera mycket väl med metabolt syndrom, fetma och andra livsstilsrelaterade sjukdomar. Men det är fortfarande inte den enda faktorn.
    /Nicklas

  17. Doc: Är inte detta en halmgubbe? Inte ens Lustig hävdar att det bara finns en faktor.

    Det är givetvis inte en enda faktor som står för 100 %. Men om vi tar Lustig som exempel så har han tex sagt att 90 % av all övervikt beror på för mycket socker som i sin tur ger högt insulin. Du själv upprepade ju detta på din hemsida.
    Om det skulle stämma så blir det väldigt svårt att förklara hur övervikten kan öka i samma takt i Australien trots att de äter mindre socker inte sant? Om man nu minskar på inverkan från den faktor som ska vara allra viktigast borde det ju i alla fall synas en klar skillnad. Istället är det i princip ingen skillnad alls. Eller du påstår att det är raffinerade kolhydrater som är den stora boven och att socker inte är så viktigt?

    Doc: Följ intaget av alla processade snabbsmälta kolhydrater så lär du dock ha svårt att hitta en enda befolkning där det inte samvarierar med fetmaepidemin.

    Amen kom igen Doc. Följ intaget av i princip nästan vad som helst och du hittar samma mönster. Mängden tillsatt fett har ökat mer än både mängden socker och mängden kolhydrater i USA de senaste 30 åren. Vi kanske ska skylla allt på fett?
    https://traningslara.se/the-skinny-on-obesity-fler-overdrifter-fran-lustig/
    Eller så kan vi titta på allting som människor numera får i sig mindre av. Kanske är det brist på något som gör så många överviktiga. Vi kanske ska skylla på det?
    Eller minskad aktivitet? Eller varför inte miljögifter? Det finns ju hur många faktorer som helst som förändrats de senaste 30-40 åren.
    Att titta på trender när det gäller kost och sen leta upp en enda orsak eller ens en huvudorsak är meningslöst. Det ger precis ingenting och den här studien visar det på ett väldigt tydligt sett.
    Det enda egentliga undantaget jag känner till från de uppenbara mönsterna som finns är just socker i Australien 😉 Sen är det ingen som försöker friskriva socker eller processade kolhydrater. Det är bara det att det finns människor som är kapabla att se saker i mer än svart eller vitt.

  18. […] Idag publicerade jag ett inlägg över statistiken i England, USA och Australien, ”Ökad övervikt trots minskat sockerintag i Australien”. Av dessa länder är USA det enda som har ökat sin konsumtion av socker de senaste 30 […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *