Ny viktnedgångsstudie och nytt "bedrövlighetsrekord" i Aftonbladet

Aftonbladet är ju inte direkt känt som den bästa källan för dig som vill ha vetenskapligt grundade tips om kost, träning och hälsa. Visst kan det dyka upp en och annan rimlig artikel men det är ju för att de publicerar ALLT. Om allt går igenom är det ju svårt att misslyckas med någon lyckoträff då och då. 😉

Men är det någonting som de i 100% av alla möjliga tillfällen misslyckas med rejält så är det redovisningar av nya studieresultat. Total avsaknad av diskussioner om metodbrister eller felkällor till exempel. Dessutom ett alldeles för stort och okritiskt fokus på huvudresultatet och givetvis i kombination med den rutinmässiga sensationsrubriken. Det är inte heller ovanligt att någon expert rings upp, en person som inte har det minsta med studien att göra, och får en snabb fråga där vederbörande omöjligt kan ge något svar av värde.

Idag slog de dock nytt rekord, nytt bottenrekord. En nypublicerad studie i New England Journal of Medicine har undersökt viktstabilitet vid fyra olika kostupplägg efter en tids lågkaloribantning (1). Jag skall i korthet gå igenom studien och sedan jämföra med vad Aftonbladet (helt horribelt) skrivit om den.

Studien

Titeln på studien är ”Diets with High or Low Protein Content and Glycemic Index for Weight-Loss Maintenance” och du kan läsa den här. Det var en randomiserad kontrollerad studie, en RCT. Alltså den typen av studie som har högst evidensvärde inom kostforskningen och bäst kan påvisa orsakssamband mellan x och y (mer om det i texterna ”Kostforskning del 2 – Experimentell interventionsstudie” och ”Kostforskning 4 – Evidensgradering av forskningsresultat och exempel på epidemiologiska studier”).

I den här studien rekryterades först 1209 personer där slutligen 938 deltog i ett viktnedgångsprogram med en VLCD-kur (VLCD = Very Low Calorie Diet), i form av Modifastprodukter kombinerat med grönsaker, där totala energiintaget uppgick till 800-1000 kcal per dag. Denna pågick i åtta veckor. Från den interventionen gick sedan 773 deltagare, med en viktförlust från bantningsperioden på >8%, vidare till den 26 veckor långa viktbalansstudien och randomiserad där till fem olika dietgrupper:

  • Lågt proteinintag och lågt GI (LPLG)
  • Lågt proteinintag och högt GI (LPHG)
  • Högt proteinintag och lågt GI (HPLG)
  • Högt proteinintag och högt GI (HPHG)
  • En kontrollgrupp (CON)

Lågt och högt proteinintag skilde med cirka 12E%, från 13% i LP och 25% i HP. GI skilde cirka 15 enheter, mellan cirka 76 och 98. I samtliga grupperna låg fettintaget på cirka 25-30E% och kontrollgruppen åt i princip enligt tallriksmodellen utan tydligare instruktioner. Samtliga instruerades av försöka hålla sin vikt men ytterligare viktnedgång tilläts. Deltagarna var dessutom familjer, både barnen och de vuxna men bara de vuxna deltog i själva interventionen.

Resultat

Det var först och främst en väldigt stort avhoppsfrekvens i studien, 225 personer hoppade av. I båda lågproteingrupperna var avhoppen störst och framför allt med högt GI. Gruppen med högt proteinintag och lågt GI var alltså den gruppen där lägst andel personer hoppade av.

Vad gäller följsamheten av kosten så var den, som vanligt, inte exakt så som forskarna önskat. Proteinintaget var inte så mycket högre i högproteingruppen som den borde och skillnaden i GI var heller inte så stor som en skulle ha varit. Men hursomhelst innehöll fortfarande högproteindieterna mest protein och de två lågglykemiska dieterna hade lägst GI. Större avhopp observerades även i hela familjer, svårare för en att följa om inte den/de andra gjorde det.

Intention-to-treat betyder alla deltagare som varit med från början, alltså de man haft intentionen att behandla. Där ökade LP och HG mer än de andra grupperna. För HP och LG var resultaten motsatta och chansen för att till och med gå ner ytterligare i vikt, 5% kroppsförlust, var större där.

När intention-to-treat analyseras kvarstår ju dock de 548 personerna som deltog enda fram till slutet, de viktigaste siffrorna kan tyckas (även om avhopp i sig alltid är intressant att analysera och diskutera). LPHG visade sig gå upp i vikt med en statistiskt signifikant viktökning på 1.67 kg i genomsnitt där både HP och LG var kostmönster som gav lägre viktökning efter bantningen.

Diskussion

En intressant studie genomförd med en metod med hög evidensgrad. Att man väljer att angripa viktfrågan ur det här perspektivet är bra tycker jag, det vill säga hur lyckas man bäst HÅLLA vikten. Inte bara hur man bäst GÅR NER. Kostintaget kontrollerades med kväveanalyser i urinen vilket bättre tyder på följsamhet än enbart rapportering från deltagarna, det är ett plus.

De här resultaten på 26 veckors försök till viktreglering bekräftar vad vi redan vet väldigt väl, det vill säga att raffinerade kolhydrater och lågt proteinintag ger sämre resultat på vikten. Det har visat sig i studie efter studie att högre proteinintag ger bättre viktnedgång och likaså viktreglering. Samma sak med skillnader i GI även om det inte visar lika klara resultat i olika studier.

Aftonbladet

Nu har du fått en kort genomgång av studien och du kan även läsa om den i Svenska dagbladet här. De har titeln ”Mer protein håller kilona i schack” vilket känns som en rimlig titel utifrån de här resultaten. Annat är det för Aftonbladet och innehållet i artikeln är skrattretande.

Du kan läsa artikeln här och direkt lär du märka att författaren varken läst studien, varken är påläst om olika dieter och inte ens tagit sig tid att korrekturläsa för att upptäcka felskrivningar. Nu när jag läser den på kvällen har de korrigerat sin titel som tidigare var ”GI-banting överlägset” men den felskrivningen är ändrad. Dock står det fortfarande i skrivandets stund ”…Arne Astrup att en liten ökning av protein tillsammans med en liten nedgång av kost som snabbt höjer blodsockret är det…” och jag antar att ordet ”kost” skall vara ”kolhydrater” där. Men oavsett om felskrivningen i titeln är fixad så är det ju fel i alla fall, det här var ju ingen viktnedgångsstudie. Bantningen genomfördes ju med identiskt upplägg för alla, de olika kosterna var ju sedan i syfte att bäst bibehålla vikten.

De skriver alltså om LCHF, flygvärdinnebantning och banandieten i inledningen av texten. Tre kostupplägg som inte har det minsta med studien att göra, det finns inte en enda koppling i princip. Att dessutom slå ihop LCHF med två löjliga idiotdieter är ju ytterligare ett tecken på total avsaknad av allt som kan kallas research. LCHF är trots allt menat som ett aktivt val att leva efter för att må bättre livet ut. Inte en två veckor lång extrem desperationsdiet (även om det såklart finns folk som använder kosten som ett försök till en quick-fix). Avslutningsvis kommer ett kort citat från Irene Mattisson på Livsmedelsverket där hon säger att det är intressant men att man inte kan dra för långa slutsatser.

Jaha? Vad var frågan som ställdes och sa hon något mer? Och vad har hon ens med studien att göra? Ingenting men det var väl första bästa person som artikelförfattaren kom på i hetsen att publicera antar jag. Och LCHF har ingenting med studien att göra, det här gällde enbart skillnader i proteinmängd och GI på kolhydraterna.

Slutord

Studien i NEJM är intressant och bra som sagt. RCT’s behövs då väldigt mycket rekommendationer bygger på observationsstudier av lägre evidensgrad.

Synd bara att resultat från bra studier redovisas på det här sättet i skittidningar som Aftonbladet. De missar ju hela poängen i att göra det här till ytterligare en fråga om korta bantningsdieter. Nog för att Aftonbladet inte har krav på sig att vara folkbildare så är ju det här lågstadienivå på artikel. Faktiskt till och med ett lågvattenmärke för den tidningen och det vill inte säga lite. 😉

Bra studie, dålig Aftonbladetartikel!

/Nicklas

1. Larsen TM et al.Diets with High or Low Protein Content and Glycemic Index for Weight-Loss Maintenance. N Engl J Med 2010; 363:2102-2113

17 thoughts on “Ny viktnedgångsstudie och nytt "bedrövlighetsrekord" i Aftonbladet

  1. Bra skriven artikel om studien och AB.
    Undrar hur många människor det är, som relativt okritiskt läser medias hälsosidor och tror att det är fakta?

  2. Per J:
    Bra skriven artikel om studien och AB. Undrar hur många människor det är, som relativt okritiskt läser medias hälsosidor och tror att det är fakta?

    Tack Per J!

    Min gissning är att ingen tar det på allvar som direkt källa just av den anledningen att det skrivs nya saker från dag 1 till dag 2. Tyvärr är det nog så att folk ”vill” bli lite lurade. Alltså man vet att det står så här idag och kanske tror på det i ett par dagar fram till nästa.

    Problemet är väl när hyfsat bra studier felskrivs på precis samma sätt som om det vore homeopati. Det blir ett virrvarr av att ”allt funkar men inte funkar”. 😛

    johan_jazz:
    Alldeles förmånga Per

    Nja, det beror nog på hur man definierar ”fakta”. De som faktiskt är intresserade tror jag söker sig annorstädes. De som tar till sig olika saker från kvällspress tror jag inte direkt är så intresserade så det läser saker de egentligen inte tror på. Lite som att läsa kändisskvaller eller liknande.

  3. Hej Nicklas! Då är jag inte ensam om att vara trögtänkt. Vaknade idag och insåg storheten med denna studie. Det är nämnligen inte någon ”Ny viktnedgångsstudie…” som du skriver i rubriken.

    Det tog mig ett dygn innan polletten trillade ned men nu på morgonen så inser jag storheten med upplägget på denna studie. SLV avfärdar det de kallar för ”bantningsstudier” och tar aldrig med sådana i sina ”vetenskapliga” genomgångar. Men detta är ingen bantningsstudie!!! Det är en viktstabilitets/vikökningsstudie och den visar tydligt att tallriksmodellen och är en mycket effektiv vikuppgångsdiet.

    Detta är förödande nyheter för tallriksmodelln som SLV alltid hävdat förebygger övervikt. Detta är det tyngsta beviset hittills för att sumobrottarna visste vad de sysslade med och väljer en kost med extremt mycket snabba kolhydrater för att årtadkomma viktuppgång medan SLV hävdat att en kost med likande energisammansättning är bra för viktstabilitet.

    När detta sjunker in kommer SLV att få mycket svårt i sin argumentation.

  4. Tjena Per!
    SLV har underliga rekommendationer när det gäller protein. 10-20 E % känns lite som ett skämt för inaktiva personer. Finns hur mycket bevis som helst för att mer protein leder till bättre kroppssammansättning, mindre övervikt och bättre viktnedgång om det är målet så man tycker att SLV borde vakna upp där.

    Det är egentligen bara för personer som förbränner en extra 500-1000 kcal extra om dagen som gränsen 10-20 E % kan ses som tillräcklig.

    När det gäller sumobrottare är de ofta inte direkt feta trots att de äter för att hela tiden gå upp i vikt. https://traningslara.se/sumobrottaren-en-narmare-titt-pa-en-annorlunda-idrottsman/

    Sen stoppar de även i sig en hel del öl och numera även en hel del snabbmat som tex McDonalds.

  5. TACK att ni/du kartläggade det här! det är otroligt vad de tabloider skriver för skit och det orsakar bara förvirring inom ett så (imö) simplet ämne som kost!
    /Sonja

  6. Absolut Nicklas!

    Det roliga är väl det att fler och fler börjar sätta sig in i kostens och näringsfysiologins underbara värld. Kanske tackvare aftonbladets ständiga bombardemang av div bantnings och hälsoartiklar? 😉 Vilket kanske i förlängningen får dem att söka sig till lite mer seriösa sidor som denna, kollo, body, kostdoktorn m.m för att validera och debattera olika påståenden och rön. Men fortfarande upplever jag att kunskapen är relativt låg hos medelbefolkningen när det kommer till kostbiten och att det råder en viss förvirring (som jag upplever det iaf), förklaringen till det finner vi nog till viss del i det stora informationsflödet. Men säkerligen finns orsaker att finna både i hemmet och skolan förstås. Bra att ni finns här och kan hjälpa till med att främja folkhälsan och sprida korrekt information (korrekt i nuvarande läge iaf) 😉

    Mvh, Johan

  7. Hej Guddi!

    Kanske skulle ha undvikit sumobrottarna (jo, jag anser fortfarande att deras kostsammansättning är mer än enbart en retorisk sätt att kritisera SLV:s kostråd men det kan vi ta en annan gång). Min stora poäng med inlägget var att detta, mig veterligen är den första, stora randomiserade studien som faktiskt undersöker olika kostsammansättningars förmåga att upprätthålla viktstabilitet och att tallriksmodellen blir näst sämst i test.

  8. Per Wikholm: Min stora poäng med inlägget var att detta, mig veterligen är den första, stora randomiserade studien som faktiskt undersöker olika kostsammansättningars förmåga att upprätthålla viktstabilitet

    Nja, det finns många studier där man tittat på vilken diet som fungerar bäst när folk ska hålla vikten. Det som är nytt i denna studie är att man studerat folk som precis gått ner i vikt och uttryckligen har som mål att hålla den vikten. Det är det som är unikt med denna studie och jag har inte sett någon liknande tidigare.

    Per Wikholm: och att tallriksmodellen blir näst sämst i test.

    SLV är ganska tydliga med att de rekommenderar lågt GI så ”deras” diet blev näst bäst i studien. Det var ju dock bara den med lågt GI och högprotein som man får anse fick godkänt då de andra dieterna innebar viktuppgång.

    Sen finns det en klar brist med den här studien. Folk tenderar att äta mindre de första månaderna när man ger dem en diet de inte är van vid. Ju större förändringar desto mindre äter dem. Det skulle kunna förklara mycket av resultaten här med. Personerna åt ju inte samma diet för att gå ner i vikt utan de åt vanligt, fick en lågkaloridiet och sen gav man dem nya upplägg. Lågt GI och högt protein var med största sannolikhet den diet som skiljde sig mest från deras tidigare matvanor. I alla fall om deras matvanor motsvarar det som folk normalt äter.

    Så din slutsats i din första kommentar är väldigt långt dragen.

    Per Wikholm: Detta är förödande nyheter för tallriksmodelln som SLV alltid hävdat förebygger övervikt.

    Ingenting står och faller med en studie. Särskilt inte när det finns så många variabler inblandade som vid viktnedgång. Denna studie är dock en i raden som visat på att mer protein är positivt och att lågt GI verkar fungera bättre för mättnad än högt GI.

  9. Erik Svensson:
    Grymt bra skrivet Nicklas!

    Sonja:
    TACK att ni/du kartläggade det här! det är otroligt vad de tabloider skriver för skit och det orsakar bara förvirring inom ett så (imö) simplet ämne som kost! /Sonja

    Tack ska ni ha!

    johan_jazz:
    Absolut Nicklas!
    Det roliga är väl det att fler och fler börjar sätta sig in i kostens och näringsfysiologins underbara värld. Kanske tackvare aftonbladets ständiga bombardemang av div bantnings och hälsoartiklar? Vilket kanske i förlängningen får dem att söka sig till lite mer seriösa sidor som denna, kollo, body, kostdoktorn m.m för att validera och debattera olika påståenden och rön. Men fortfarande upplever jag att kunskapen är relativt låg hos medelbefolkningen när det kommer till kostbiten och att det råder en viss förvirring (som jag upplever det iaf), förklaringen till det finner vi nog till viss del i det stora informationsflödet. Men säkerligen finns orsaker att finna både i hemmet och skolan förstås. Bra att ni finns här och kan hjälpa till med att främja folkhälsan och sprida korrekt information (korrekt i nuvarande läge iaf)
    Mvh, Johan

    Absolut, jag upplever också kunskapsnivån som låg. Men framför allt tycker jag att ”kunskap” är missriktad. Jag tror inte för fem öre på Livsmedelsverkets försök att varna folk för näringsämne A och predikande av procentsatser. Jag tror mycket mer på att lära barn att tidigt laga mat, få se riktiga råvaror, besöka bondgårdar, helt enkelt få en uppfattning om vad som är mat och råvaror. Lär man sig uppskatta det kommer ”nyttigheten” per automatik. Kolla bara på Per Morberg, inte fan predikar han nyttighet men ändå är det ju rena hälsokosten i program efter program.

    Per W och Jacob:

    Jag håller med om att proteinrekommendationerna är konstiga och det här kan inte viftas bort som ”bantningsstudie”. Det här är ju just en sådan studie som borde tas i beaktning för råden till den odefinierade gruppen ”friska” (som ju är ett extremt luddigt begrepp).

    Och inte kan den viftas bort med att det är vad som redan rekommenderas heller för även högt GI tillät ju follkorn men dock finmalet mjöl. I rekommendationerna finns inga restriktioner mot finmalna fullkornsprodukter.

  10. Hej Nicklas!

    Vi delar synen på hur folkbildningen kring kosten bör se ut tillfullo vågar jag nästan påstå ;-). Jag har i flertalet år arbetat både inom livsmedelsindustrin och som tillberedare av dessa livsmedel (som kock med andra ord) vilket hos mig skapat ett stort intresse för hur vår syn på kost och informationen kring den sett ut. Jag minns när jag gick i högstadiet i början på 90-talet hur undermålig hemkunskapsundervisningen var när det kom till att väva ihop teori och praktik, vilket bidrog till att helhetsperspektivet uteblev och mångas intresse svalnade. Tänk om man istället gjort besök på bondgårdar, odlingsmarker, den lokala mejerifabriken t.ex och fått se hur allt gick till från råvara till färdig produkt. Jag tror precis som du att det hade spelat en avgörande roll i hur vi hade sett på kosten och hur vi sedan tillagat den. Sen hade det ju inte skadat om man kunnat väva ihop hemkunskapen med naturvetenskapen i den mån det är möjligt, de är ju trots allt ganska nära besläktade ( i mitt tycke). Maten är ju en av de viktigaste och största delarna av våra liv, lustigt bara att utbildningsväsendet inte tycks se det så. Haha, nog predikat för den här gången 😉

    Ha de gott!

    Mvh, Johan

  11. Ännu en fantastisk artikel. Jag älskar det där metodiska och genomtänkta slaktandet av kvällspressretoriken.

    Can’t get enough!

    Good shit. Keep it up!

  12. Jag trodde faktiskt att Per Wikholm hade tagit till sig lite av kritiken som ni på träningslära (och även jag) skrivit om när det gäller sumobrottarna. Men tydligen håller han fast i det som jag anser gränsar till rasism, typ ”se på de feta gulingarna som i 1400 år tränat sig på att bli feta med hjälp av kolhydrater”. Inte ett ord om att snubbarna tränar för att få stor muskelmassa, bara att fettet rinner ur örona på dom stackars gulingarna.

    Retorik? Pytt. Det heter rasism gubbe lilla.

  13. Wikholm gör precis det som alla andra inom LCHF brukar göra. De slänger ur sig något som de inte har belägg för då de tycker att det gynnar deras sak. Sen när man påvisar att det är fel så lugnar de ner sig någon månad och sen börjar de dra upp samma saker igen. Ibland tillsammans med någon ny påhittad ursäkt men oftast väljer de att helt undvika diskussion kring ämnet igen med ursäkten att det redan diskuterats eller att det inte bör diskuteras just nu.

    Man försöker på så sätt bygga upp någon slags frizon ”i just detta fall” där saken inte bör diskuteras. Det är tydligen helt okej att slänga ur sig skit om det inte tillhör huvuddiskussionen.

    Detta är Kostdoktorns favoritretorik. Han slänger ur sig ett falskt orsak-samband förhållande i ett inlägg eller en kommentar och sen när man påpekar det säger han att det redan diskuterats och att den som påpekar det börjar bli tröttsam.

  14. Per J:
    Bra skriven artikel om studien och AB. Undrar hur många människor det är, som relativt okritiskt läser medias hälsosidor och tror att det är fakta?

    Jag tycker att det är väldigt svårt att skilja ut vad som är rätt eller felaktigt. Resultaten är att jag inte läser såna artiklar längre. Om man bara skulle läsa såna så skulle man ha inte den blekaste aningen om hur man kunde gå ner i vikt.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *