När människor försöker gå ner i vikt är det ofta väldigt fixerade vid sin vikt. De ställer sig på vågen och är inte nöjd med siffran de ser där och sen hittar de på en ny siffra där de tror att de kommer vara mer nöjda och sen siktar de på den.

Att ha ett mål med det man gör är ju inte fel, men att endast använda sig av ett viktmål är ingen bra idé. Dels är det så att de enda människorna som egentligen borde bry sig om vilken siffra som står på vågen är idrottare som ska tävla i olika viktklasser. Möjligen också små barn som vill åka en viss tur på Liseberg där man måste väga över 40 kg.

För alla oss andra så är vikten dock något som egentligen är oviktigt. Det folk bryr sig om är sin hälsa och/eller hur de ser ut i spegeln. Och i dessa fall är vikten endast ett riktmärke, en approximation som grovt kan berätta lite om hur du ligger till. Men vikten är inte svaret. För du kan se väldigt olika ut i spegeln på samma vikt.

Allt som påverkar din vikt

Det finns mycket som kan påverka din vikt som inte är fettmassa. Förutom det uppenbara med muskelmassa så spelar också vätskebalansen stor roll. Överviktiga människor tenderar att inte bara ha en hel del extra fettmassa utan de har också en massa extra vätska i kroppen.

En överviktig person kan därför många gånger gå ner flera kilo i vikt på en enda vecka men det är inte så många kilo fett som har försvunnit. Det är istället lite fett tillsammans med en större förändring i vätskebalans och mindre bidrag från mindre glykogen samt mindre mat i tarmarna.

Men vi går igenom det hela lite mer systematiskt. Här är en lista på faktorer som inverkar på vikten när du ställer dig på en våg.

  • Fettmassa
  • Muskelmassa
  • Vätskebalans
  • Mat i mag och tarmar

Den här listan säger ju egentligen ingenting för sig själv utan vi behöver bryta ner de olika delarna för sig själv. Vi börjar med fettmassa

Fettmassa – ungefär 7000-8000 kcal per kilo

Fett är kroppens energilager. Vi har alla mycket energi lagrat som fett även om vissa människor har mycket mer än andra. Men fett är ett väldigt effektivt lager och ett kilo fett innehåller hela ~7000-8000 kcal. Du kan jämföra det här med rent fett som innehåller ~9000 kcal per kilo. Så kroppens fettlager är alltså inte rent fett utan där finns lite annat med så som celler, vätska mm. Men knappt 80 procent av fettväven är alltså rent fett lagrad i en form kallad triglycerider.

Fettväv är en väldigt metabolt aktiv vävnad men dess kaloriförbrukning är inte särskilt stor. Uppskattningsvis förbrukar ett kilo fettmassa ungefär 4 kcal varje dag (1, 2). Så har du 15 kg fett på kroppen så förbrukar den endast 60 kcal på en hel dag. Detta är ju dock bara den direkta kaloriförbrukningen från fettet.

Men väger du mer på grund av fett så kommer du ju förbruka fler kalorier varje gång du förflyttar dig eftersom du bär runt på mer vikt.
Det finns egentligen inte mycket mer att säga här än att du ska minnas att  kroppsfett innehåller just 7000 kcal. Så om du vill bli av med ett fett så måste din kropp göra sig av med 7000 kcal från fett samtidigt som den inte lagrar in något nytt fett under tiden.

Muskelmassa – Snål på energi men bra på att förbruka energi

Våra muskler är i princip motsatsen till fettmassa när det gäller energiförbrukning. Musklerna kan lagra in lite energi som glykogen men det är en väldigt liten mängd. Själva muskelmassan består av protein som också kan ge lite energi om den bryts ner. Men allt som allt så finns det inte mycket mer än ungefär 700-800 kcal lagrat i ett kilo muskelmassa.

Det här är väldigt intressant när det gäller vikten på en våg eftersom det faktiskt går snabbare att gå ner i vikt om du tappar mycket muskelmassa. Detta är givetvis ingenting som någon person verkligen önskar sig. Ändå är det något som många människor omedvetet, ja nästan aktivt, arbetar med att uppnå när de fokuserar på vikten på vågen istället för att fokusera på att tappa fettmassa.

Här under har jag räknat ut ett hypotetiskt exempel bara för att göra det tydligare. Båda person A och person B har i det här fallet ätit en kost som gett dem 500 kcal i underskott varje dag över en månad. De har alltså ätit 15000 kcal mindre än vad de gjort av med. Den här typen av uträkningar är ju väldig lätta att göra på papper men i praktiken är det inte så lätt att träffa så rätt. Men det spelar ingen roll här.

Du vill tappa fett, inte muskler
Både person A och person B har hamnat på samma kaloriunderskott. Person A har dock skött sin viktnedgång bättre och blivit av med mer fett och behållit mer muskelmassa. Om personerna dock mätt sin framgång med en våg så hade person B trott att hen skött sig bättre. Vågen luras med andra ord.

Person A och person B har alltså exakta samma underskott. Person A har dock skött sig bättre i övrigt. Hen har sett till så att nästan alla de där extra kalorierna som kroppen förbränt kommit från fettmassa. Person B har däremot skött viktnedgången sämre och tappat en hel del muskler över månaden.

Men hade de här två personerna använt sig av en våg för att avgöra om det går bra eller dåligt så hade person B säkerligen sett sig som ”segrare”. Hen har ju gått ner hela 80 procent mer i vikt än person A den här månaden.

Nu är det här ett exempel för att belysa en poäng. Och den poängen är att muskler ger ganska snålt med energi när de bryts ner och om du inte ens försöker att uppskatta din muskelmassa under en viktnedgång så har du ingen aning om din viktnedgång till stor del kan bero på tappad muskelmassa istället för fettmassa.

Men i övrigt är inte det här exemplet rättvisande. För det finns ju som sagt fler faktorer som kan inverka på din vikt som inte har med fettmassa att göra.

Vätskebalansen – det böljar som vågor på vatten

Vätskebalans är något som jag ändå tycker att folk gillar att prata om, men så fort det gäller dem själva så verkar det som att de totalt tappar fattningen och helt glömmer bort att vätska även kan påverka deras vikt.

Människor tror på helt fullaste allvar att de lagt på sig 2 kg fett efter en helg med fest och massor av mat. Det händer helt enkelt inte. Kom ihåg att 2 kg fett innehåller hela 14000 kcal. Detta är enormt mycket mat även om det skulle vara den mest korkade mat du kan tänkas äta. Till exempel motsvarar det knappt 47 cheeseburgare på McDonalds. Lägg till att du under de här två festdagarna troligen har gjort av med kanske 5000 kcal så är du uppe i drygt 63 cheeseburgare.

Det är helt enkelt energimängder som ingen normal människa stoppar i sig. Så de där två kilona som du kan se på vågen på söndagskvällen är inte fett. Det är dina vätskenivåer som har förändrats.

Vad påverkar ens vätskenivåer

Det finns väldigt mycket som kan påverka en persons vätskenivåer och i många och mycket är det mest gissningar om man ska försöka förklara varför en person gått upp eller ner ett par kilo i vikt på någon dag. Men det finns några väldigt vanliga och betydande källor som kan vara bra att känna till.

Insulin och vätskeinlagring

Insulin snackas det ju mycket om fortfarande men det enda som nämns är egentligen bara insulinets roll när det gäller att lagra in energi (mer läsning här). Insulin gör dock mycket annat och en av effekterna från insulin är att det påverkar din saltbalans genom att påverka upptaget av natrium i njurarna (3). Mer natrium i kroppen innebär i sin tur att kroppen också kommer att binda till sig mer vätska (3).

En effekt när du går på diet, i princip oavsett vad du har ätit innan, hur mycket du väger och hur mycket du tränar, är att dina insulinnivåer kommer att sänkas. Så med detta kommer du att tappa en del vätska.

Den här effekten från lägre insulin är givetvis väldigt mycket större om vi pratar om verkligen överviktiga personer som har högt insulin eller kanske till och med använder insulin som medicin. Det är därför du kan få höra om eller läsa om helt fantastiska historier där folk berättar om hur de har gått ner 10 kg på två veckor. Detta är givetvis inte ett kaloriunderskott på 70 000 kcal på 14 dagar. Det skulle ju motsvara 5000 kcal i underskott per dag. Det är inte heller mycket muskler som försvunnit utan fler kilo handlar om ren vätska.

Vanligtvis innebär ju det här ”superdieterna” som leker med vätska att du börjar äta väldigt lite kalorier och oftast även lite kolhydrater. Det här är båda faktorer som kommer innebära att insulinnivåerna sänks och då försvinner en hel del vätska med. Det här dieterna är vanligen också upplagda för att maximera även muskelförlust. Det är givetvis inget som människor egentligen vill förlora men då allt fokus ligger på vågen så säljer koncept där vikten minskar drastiskt bäst, oavsett om det egentligen är bra eller inte.

Glykogen och uppbunden vätska

En annan faktor som påverkar dina vätskenivåer är inlagrat glykogen. Varje gram glykogen binder samtidigt upp ungefär 2,6-3 gram vatten (4, 5). Våra kroppar kan lagra ungefär 500 gram glykogen så beroende på vad du har ätit, din fysiska aktivitet m.m. så kan din vikt skifta med omkring två kilo på grund av olika mängder glykogen.I me

r extrema situationer där man först stryper intaget av kolhydrater och sen tillför det igen så kan vikten fluktuera upp emot 5 kg utan att mängden fett på kroppen har förändrats någonting (7).

Vätska i musklerna på grund av träning

När du tränar eller anstränger dina muskler så kommer även det att leda till skifte i vätskenivåerna i dina muskler. Graferna här under visar förändringen i vätskenivåer i hela kroppen samt specifikt inne i cellerna efter 16 veckor av styrketräning (6).

Förändring i vätskebalans efter 16 veckors styrketräning.
Förändring i vätskebalans efter 16 veckors styrketräning.

Värdena här ovanför inkluderar eventuell ökad inlagring av muskelglykogen men det är inte den huvudsakliga effekten. Visserligen ökar musklernas inlagring av glykogen när muskler blir mer vältränade men vi pratar om kanske ett halvkilo här. Resultatet här ovanför visar istället på en skillnad på två och ett halvt kilo i vätska.

Mat i magen och tarmarna

Det här är ännu en aspekt som troligen spelar in. Vad jag vet finns det ingen forskning på det hela som säger något om hur stor roll det kan tänkas ha men maten du äter väger ju faktiskt en del. Så om du helt plötsligt minskar på ditt matintag så kommer också mängden mat som går genom mage och tarm att minska och då minskar din vikt.

När maten bryts ner så drar också dina tarmar in vätska från kroppen för att lösa upp maten. Så mer mat i tarmarna innebär att mer vätska också kommer finnas i tarmarna. Om det här påverkar din vikt totalt sett eller om det bara handlar om vätskeskiftningar i kroppen vet jag dock inte. Men gissningsvis handlar det om jämviktsekvationer där med och då innebär mer vätska överlag i mage och tarm att din kropp kommer spara på lite mer vätska överlag i kroppen.

Summering

Det här blev ett väldigt långt inlägg med ett enda budskap. Häng inte upp dig för mycket på vad vågen visar. Det är inte den som är viktig utan det är helt andra saker som egentligen spelar roll.

Det här betyder givetvis inte att du ska kasta ut din våg och att den inte kan göra någon nytta. Men det är viktigt att veta att vågen är en approximation av det som egentligen är viktigt.

Uppskattade du den här artikeln?

Allt som jag skriver på den här sidan och mina sociala medier är gratis för alla, men tar så klart av min tid. Så om du uppskattar det jag gör så kan du stödja mig lite så jag kan lägga mer tid på att skriva och dela intressanta saker genom att bli medlem på min Patreon.

Glöm inte att också följa mig på Sociala medier. För närvarande är jag mest aktiv på Mastodon, Instagram. Facebook och Twitter.

43 svar på “Muskler? Fett? Vätska? – din våg har noll koll”
  1. Hej!
    Vill minnas från någon kurs att kroppen först och främst använder glukos som energikälla, därefter fett och när dessa reserver är slut används protein för ATP syntes.
    Säg att man har x antal bilringar tillgängliga och äter en kost som ger kaloriunderskott, hur stor är då risken att man tappar muskelmassa istället för fett?

  2. Hallå Pär!
    I kroppen är det i princip aldrig av eller på. Så kroppen använder konstant alla former av energi som bränsle men i olika proportioner. En person som bara börjar äta lite mat kommer med största säkerhet att tappa en del muskelmassa samtidigt som hen går ner i vikt. Utan styrketräning och tanke på att öka proteinintaget så ser fördelningen ut som i den bild du hittar längre ner i detta inlägg.
    https://traningslara.se/viktnedgang-del-i-introduktion/

  3. Hej!
    Intressant inlägg, som alltid!
    Undrar om du har någon erfarenhet av hormoners påverkan på kroppssammansättning?
    Gjorde en mätning med tanitavåg för ett halvår sen och hamnade då på 17% fett. Det senaste halvåret har jag ätit enligt 16:8-upplägg, tränar oftare och mer medvetet + tar flera morgonpromenader per vecka. När jag häromdagen gjorde en ny mätning med tanitavåg visade den 21,8% fett?!
    Till saken hör att jag i höstas fick info att jag hamnat i mkt för tidigt klimakterium och äter därför östrogen. Kan det påverka min kroppssammansättning eller beror denna fettprocentökning helt enkelt på ogynnsamma mat/träningsvanor??
    Tack för en bra blogg!

  4. Hallå Anna!
    Östrogen är anabolt för kvinnor. Så de flesta kvinnor tappar lite muskelmassa när de kommer till klimateriet. Fast sen ska du som sagt inte hänga upp dig på värdena från en våg, det gäller även tanitavågar då de blir lurade av vätskenivåer.

  5. Jag vill bara tacka så otroligt mycket för detta inlägget. Jag mådde riktigt dåligt idag när jag såg att jag trots en strikt diet och hård träning hade gått upp några gram men i detta inlägget fick jag verkligen svar på varför det kan bli så.
    Jag skrev om detta i min blogg och citerade några delar ur din text i min blogg (självklart hänvisar jag till din sida) och jag hoppas du tycker det känns okej.

  6. Hej!
    Detta var verkligen ett riktigt bra inlägg.
    Jag har så länge jag minns haft stora problem med vätskeansamlingar i hela kroppen i perioder. (inte bara ben och händer, utan över hela-ansikte, dekolletage, rygg, osv). Jag har under flera år försökt få någon att hjälpa mig att hitta orsaken.
    Privat har jag blivit väldigt medveten och försöker styra faktorer som jag vet kan påverka en vätskeansamling för gemene man. Men det hjälper inte då tillståndet kan utlösas av… Jag vet inte vad. Ibland tror jag att det är värme, träning, eller andra okända faktorer, för att i nästa sekund märka att det uteblir vid exakt samma aktivitet/kostvana i en annan period.
    Min fråga till dig är om du har något tips om vad jag kan säga som kan få en läkare att ta mig på allvar och faktiskt kolla upp detta fenomen?
    (”Jag samlar vätska” har hittills inte haft någon vidare genomslagskraft tyvär)
    Med vänlig hälsning,
    Malin

  7. Gillar dina Texter skarpt och hoppas du kan reda i en fråga jag inte till dags datum har fått svar på….
    7k kcal är ett vedertaget begrepp att det motsvarar 1Kg fett, men:
    Hur lång tid tar det att bygga/samla 1Kg fett? En vecka om man ligger på +1k kcal ? 2v vid 500Kcal…? Ja du fattar…

  8. Hej! Bra inlägg! Jag undrar lite över deffning. Då drar man ju ner på mat o kcal, hur ska man där äta för optimal icke muskelmasseförlust? Eller snarare för att få behålla sin uppträdande muskelmassa 🙂 Gäller det bara att äta rätt mängd protein, och isf hur mycket skulle det kunna vara?
    Tack för bra inlägg!

  9. Hej!
    Jag är 154cm och väger 60kg och när jag kollar BMI så är jag ju i princip överviktig. Jag tränar aktivt, styrka och motion samt body balance och har gjort i ca 1år. Nu är det så att innan jag började träna så vägde jag ca 54kg. Just nu mår jag inte så bra psykist och att väga så här mycket gör det värre. Jag har lite mammamage men man ser mina revben så jag blir förvirrad. Är det för att jag har muskler som gör att jag går upp i vikt?
    Tacksam för svar.
    /J

  10. I vilka proportioner av muskler eller fett som dina 6kg viktuppgång består av går naturligtvis inte att avgöra utan mer ingående information. Det är däremot ganska troligt att du mestadels har gått upp i muskler när du börjat träna. jag vet inte exakt vad en mammamage är för dig, men om den inte blivit större, eller till och med minskat så är viktuppgången troligens mestadels muskler. Om du är nöjd med hur du ser ut eller om träningen har gjort att du ser bättre ut så är det ju utmärkt. Det finns ingen mening med att låta vågen diktera ditt psykiska tillstånd.

  11. Tack Ola. Nä jag har inte fått särskillt större midjemått och min mammamage består av lite hudhäng efter att jag vart 120cm kring magen med min son. Jag har märkt att magen blir satt och lite putig om jag jobbat mycket mage typ situps men den plattar till sig om man istället kör plankan.

  12. Min fundering är kan man själv ta reda på ungefär hur mycket vätska, fett, muskler m.m man har i kroppen på ett någorlunda enkelt sätt?

  13. Hallå Jimmie!
    Det finns ingen exakt metod för det tyvärr. Det bästa är att göra mätningar under standardiserade förhållanden. Alltså tex morgonen dagen efter en vilodag efter du varit på toaletten. Och sen kör du centimetermått, kaliper och våg typ.

  14. ”Men allt som allt så finns det inte mycket mer än ungefär 700-800 kcal lagrat i ett kilo muskelmassa.”
    Hej!
    Jag har länge letat efter en tillförlitlig uppgift på hur mycket glykogen ett kilo muskelmassa kan lagra, istället för kroppen kan lagra si och så mycket. Detta är den närmsta informationen jag hittat hittills. Dock undrar jag om du menar energi i form av glykogen + protein i citatet ovan? Och om värdet är för otränad eller tränad person/muskel?

  15. okej. Vet du hur mycket glykogen som kan lagras per ett kilo muskelmassa, då?
    De uppgifter jag sett är på 400 g glykogen per 1 kg muskelmassa i en kolhydratladdad muskel samt 130 gram i en otränad muskel och 320 g i en tränad muskel. Men jag tycker de siffrorna är orimliga om man jämför det med ”talesättet” att kroppen kan lagra 600-900 g kolhydrater i kroppens muskler.

  16. ca 12 till 18g glykogen per kg muskel är ganska normalt för otränad resp. tränad. Som mest 45g vid de mest extrema kolhydratuppladdningarna.

  17. Ola Wallengren:
    ca 12 till 18g glykogen per kg muskel är ganska normalt för otränad resp. tränad. Som mest 45g vid de mest extrema kolhydratuppladdningarna.

    Tack för svaret. Har du någon källa på detta?

  18. Hej Jacob.
    En fantastisk text, precis vad jag behövde nu när vågen stått still ett bra tag nu trots förbättrad kost och 5 dagar i veckan gym.
    Jag blev glad över det du skrev om vatten MEN jag undrar, eftersom det känns som att jag bär på säkerligen 5 kg vatten, hur och när försvinner det? Jag svettas och jag kissar ändå väldigt mycket men svullnaden i kroppen förändras inte 🙁

  19. Hej!
    Är så upprörd över fixeringen vid BMI som efter din text inte kan motiveras varken för övervikt eller kostbehandlingen som idag ges till både patienter som är inlagda på vårdavdelningar och som behandlas i primärvården. Jobbar själv i vården och upprörs ständigt av dietisternas råd och styrande när det gäller detta. BMI är DET ENDA som styr kostbehandlingen! Ingen tittar på patientens kropp eller tiden innan viktförändringen. Patienter som är överviktiga får kostråd om fettsnål mat och ständiga fruktmellanmål (tom vid högdos kortisonbehandling där diabetesutveckling/försämring är mycket stort!) patienter som varit imoboliserade i veckor uppmuntras att dricka näringsdrycker vars energiinnehåll baseras på socker. Olika personers kroppar är extremt olika och har faktiskt mycket olika grundstruktur av muskler och ”kraftigast” oavsett om man är vältränad eller inte! Personer med högt BMI skuldbeläggs och rekommenderas kost som gör dem att tappa muskler och belönas när de minskat i BMI även en titt på tiden innan viktnedgången skulle visat att förändringen förmodligen beror på försämrad kroppssammansättnig och därmed hälsa och dessutom vilselett personen i sin bild av en god livsstil.
    Upprörs över detta och dietisterna är stolta och oresonliga och stänger samtalet så fort detta kommer på tal. Hur mycket gott skulle inte ändrad inriktning här göra för våra sjuka patienter!!
    Långt inlägg här innan min fråga kom. Jag undrar om ni på er magisternivå inom hälsoområdet läser SAMMA kurser som de som läser till dietister!!
    Med vänlig hälsning,

  20. Hej Anna
    Vet inte var eller med vad som du jobbar men det där stämmer i princip inte alls där jag arbetar och jag har ganska bred och lång erfarenhet. En generalisering som stämmer lite bättre är att sjuksköterskor och läkare i allmänhet har bristfälliga nutritionskunskaper och därför inte tillhandahåller optimal nutritionsbehandling. Där med inte sagt att det inte finns dietister som kan bli bättre på sitt jobb.

  21. Självklart finns det bra kompetens i vården men jag är inte heller nykläckt och har många gånger nyfiket försökt prata med dietister om socker och fett men det är någon konstig stolt kall hand jag möter i stället för samtal. Det är ju dietisternas specialitet och därför ska de självklart va experterna och inte sjuksköterskor och läkare. Tycker du, vet inte vad du har för kunskap om det men frågar i alla fall, att det är rimligt att råda personer med långvarig högdos kortisonbehandling, att äta flera mellanmål med söt frukt om dagen? (Enligt både skriftlig och muntlig info.) Är det rimligt att BMI har den mäktiga roll den tilldelas idag?
    Med vänlig hälsning,

  22. Man får se till individuella omständigheter så det är svårt att svara rakt på frågan om frukt vid kortisoninducerad hyperglykemi. Det kan naturligtvis bli för mycket men generellt sett så innehåller inte färsk frukt så mycket kolhydrater att det bör blir ett problem. Heleheten avgör får man säga. Många av de patieten jag möter är undernärda med ett lågt kostintag, så då är det många gånger bra om de kan äta något. Man får naturligtvis undvika allt för storma mängder kolhydrater (främst snabba) om blodsockret sticker iväg. Det är i så fall bättre att behandla med insulin eller orala, istället för att äta allt för lite. Många gånger finns det en gräns för hur mycket fettberikningen en patient accepterar.
    Min egen tolkning av din erfarenhet av dietister är att de kanske främst är där för att göra sitt jobb och träffa patieten, inte att förklara sig för t.ex sjuksköterskan varför man gör på ett visst sätt och vad bakgrunden till detta är. Upplever man att man inte har tid till att diskutera detta i korridoren kan man säkert uppfatta detta som ett undvikande ointresse.

  23. Anna: Är det rimligt att BMI har den mäktiga roll den tilldelas idag?

    En person som är överviktig enligt BMI är med stor sannolikhet också överviktig enligt alla andra mått med. Så det är rimligt att använda inom vården ja.
    Problem som kan uppstå är om man bara använder BMI och vågen för att utvärdera resultaten. Undantaget personer med grövre feta där vågen fungerar ok och mycket lättare att använda

  24. Vilket skitsnack att man inte skulle ha ett konstruktivt kunskapsutbyte mellan yrkeskategorier! Efterlyser samtalet! Kritiserar inte hela din profession och du vet väl inte hur de jag träffat på förhåller sig?

  25. Hej Jacob!
    Tack för en väskriven text och för att du pedagogiskt förklarar något som jag har märkt och funderat mycket över. Jag har sent i livet hittat in i gymvärlden och kombinerar gymträning med löpträning/cykling och yoga. Målet är tre styrkepass i veckan då jag tar i rejält och dagen efter har jag ökat ett kilo i vikt trots kalorikontroll (märker inte samma effekt efter konditionsträning eller yoga). Jag laborerar inte med kolydrater etc utan försöker äta sunt och varierat (”Viktväktarmat”). Viktökningen efter träning har känts irriterande och ibland motivationssänkande men din text har bringat klarhet och jag behöver inte tänka så mycket på den kortsiktiga viktökningen som försvinner efter ett par dagar. Borde kankse ställa undan vågen och ta fram måttbandet istället 😉 Kommer att följa dina inlägg i fortsättningen!

  26. Jag upplever att det finns ett samband mellan träningsvärk och vikt.
    Stämmer det?
    Två dagar efter träning verkar det som att kroppen är som tyngst.

  27. […] Ju snabbare man förlorar vikt desto troligare blir det att man förlorar mer än bara fett. En normal och hälsosam viktnedgång brukar sägas vara omkring ett halvt till ett kilo i veckan. Det är inte lätt för kroppen att bränna stora mängder fett på kort tid, vilket betyder att vikten man tappar utöver detta kan mycket väl vara vatten eller till och med muskler. […]

  28. Tack för en intressant artikel . då jag som vegan ibland äter lite för mycket kolhydrater, så i vissa dagar så kissar jag massa, då förstår jag nu att det handlar om glykgenvatten inlagring som släpper. Med vänlig hälsning Kent

  29. Hej, jag skulle gärna vilja få svar på de frågor som Malin och Sofia ställer beträffande vätskeansamlingar i kroppen.
    Tack!

  30. Detta är en gammal tråd men jag försöker ändå, tusen tack för värdefull info, jag försöker hitta vad de där vågarna arbetar med för algoritm så jag fattar hur de visar fett, vätska, muskler och ben. Verkar litet approximativt om de bara går på det elektriska motståndet mellan ett par fötter, och bör inte kunna ge någon nämnvärd precision. Det framgår litet i inlägget också. Råkade just impulsköpa en bok av Jacob och blev förbluffad då jag såg att det skrivsätt jag bums tyckte var bra och övertygande i tråden egentligen kom från samma person. Tack. Jag kommer att försöka hitta mer i boken angående hur man kontrollerar förhållandet mellan muskler och fett vid viktnedgång, och själv försöker jag analysera vad, av livsmedelsverkets olika variabler i deras databas som jag lyckas få i mig – medan de olika rekommendationerna för min och max och ev normal, ju egentligen bör ses som lösa indikatorer och inte att slaviskt följas. Jag tror att det är viktigt att man skapar en känsla för när man mår bra och har det mest bekvämt, eller minst obekvämt, och kan leva med den livsstil man gillar – kanske kan glida mot en mer hälsosam stil med hjälp av kosthållningen och den fysiska aktiviteten. Gick upp 2 kilo i morse och funderade på varför, det verkar hända med några månaders mellanrum så jag är nyfiken på anledningar, och tror att uppslagen i texten ovan är väldigt relevanta för mig. Eftersom jag är 72 år skall jag förmodligen infoga ev hjärttrassel i smb m ansamling av vatten, men det vore en överraskning om det skulle vara fallet, eftersom jag i övrigt är frisk och känner mig stark dessutom. Ett sätt att kolla sånt är i mitt tycke att göra något litet mer ansträngande och känna efter.

    Angående kostråd så har jag också fått känslan att det finns en del svårighet i kommunikation mellan dietister / nutritionister och de som skall ändra sin livsföring enligt deras råd. En aspekt av detta kan vara att man har svårt att kvantifiera sin diet och de olika sätten att prata om ”mer” eller ”mindre” kan betyda olika för olika människor. T ex, ”snabba kolhydrater” hur snabba de menar i GI värde hur belastningen bör bli, och om de förutsätter att man skall äta bara en viss typ eller om man kan variera mellan olika sorter. Min diabetiske kompis har stora problem att överge sina favoriträtter till förmån för annat som han har mer jobb att tillreda och som han gillar mindre. Själv gillar jag siffror och vill veta hur många gram man skall unna sig, och hur fördelningen mellan kolhydrater, fett och protein är bäst i en reducerad diet, vilka fetter som kan anses OK eller inte i små eller stora doser, samt om man får ge akt på några mineraler eller vitaminer extra mycket. Men sedan också hur man kollar att man får tillräckligt med stärkelse och fullkorn och kan begränsa de olika sockerarterna till bara vad kroppen behöver. Men jag gillar att fundera på sånt och polaren är allergisk mot siffror – undrar hur en och samma dietist skulle stå ut med oss eller om den ene blir favoriserad?

    Men jag skulle vilja tacka Jacob för den ytterst vettigt skrivna texten, och önska alla som skriver och funderar här all lycka i fortsättningen! Lyckan i livet bor inte heller bara i en spegel eller i vänners kommentarer, det finns mycket att njuta av i livet oavsett deffning.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *